Nr. 4 2011 - Svenska kyrkan Jönköping
Nr. 4 2011 - Svenska kyrkan Jönköping
Nr. 4 2011 - Svenska kyrkan Jönköping
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Bymarks<strong>kyrkan</strong>s konfirmander och konfirmandassistenter var den 14-16 oktober på höstläger<br />
på stiftsgården Tallnäs. Foto: Bertil Johansson.<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong><br />
Väpnargatan 3<br />
554 48 <strong>Jönköping</strong><br />
telefon 30 35 90, fax 30 35 99<br />
www.svenska<strong>kyrkan</strong>jonkoping.se<br />
Komminister: Bertil Johansson<br />
71 02 53, 0730 - 70 35 62<br />
Diakon: Charlotte Säll<br />
30 35 92, 0730 - 70 35 79<br />
Diakon: Ingrid Hultberg<br />
30 35 90, 0730 - 40 35 88<br />
Kantor: Christina Petersson<br />
30 35 94, 0730 - 70 35 74<br />
Församlingspedagog: Mia Hellgren<br />
30 35 93, 0730 - 70 35 84<br />
Församlingsassistent: Louise Jedensjö<br />
30 35 93, 0730 - 70 31 49<br />
Kyrkvaktmästare: Cecilia Karlsson<br />
30 35 90, 0730 - 70 35 59<br />
16 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
Kyrkstöten<br />
ges ut av Bymarks<strong>kyrkan</strong>s lekmannakår.<br />
Ansvarig utgivare är Anders Nordberg.<br />
Redaktionen består av Gunilla Brenke,<br />
Iris Dovrén Råsbrant, Bertil Johansson,<br />
Ulf Petersson, Agneta Sundin och Lennart<br />
Svensson.<br />
Kyrkstöten har en egen hemsida. På den<br />
finns utförlig information om tidningen<br />
och om Bymarks<strong>kyrkan</strong>. Där finns också<br />
möjlighet att ladda ner både detta och<br />
tidigare utkomna nummer. Adressen är:<br />
http://hem.passagen.se/kyrkstoten/<br />
Kyrkstöten<br />
<strong>Nr</strong> 4 <strong>2011</strong><br />
Årgång 27<br />
En tidning från<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong><br />
<strong>Jönköping</strong><br />
’’<br />
Julnummer<br />
Nu tändas tusen juleljus sidan 2<br />
Gudstjänster i Bymarks<strong>kyrkan</strong> sidan 3<br />
God Jul från Betlehem! sidan 4<br />
Göran slutar som vaktmästare sidan 6<br />
Minnen från Eklundshov sidan 8<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga sidan 10<br />
Alla tiders bok sidan 12<br />
Julhälsningar sidan 13
Orden i rubriken är de inledande orden i<br />
en av våra mest kända julpsalmer, nr<br />
116 i vår psalmbok. Denna psalm är en<br />
av våra äldre julpsalmer, men den är<br />
fortfarande mycket omtyckt och sjungen.<br />
I Bymarks<strong>kyrkan</strong> har vi en tradition<br />
knuten till denna psalm. Traditionen hör<br />
samman med den gudstjänst som vi firar<br />
på förmiddagen varje julafton. Den<br />
gudstjänsten är främst en gudstjänst för<br />
barnen och familjerna. Då har vi som<br />
sed att sist i gudstjänsten sjunga denna<br />
psalm samtidigt som vi alla håller ett<br />
brinnande ljus i våra händer.<br />
Under orgelförspelet till psalmen delar<br />
några barn ut ett ljus till varje gudstjänstdeltagare.<br />
När alla har fått ett ljus<br />
hämtar sedan barnen en låga från det<br />
ljus som brinner i julkrubban framför<br />
Jesusbarnet. Sedan förs denna låga vidare<br />
till dem som sitter ytterst i varje stolsrad<br />
och de i sin tur delar med sig av den<br />
till alla som sitter i samma rad. Efter en<br />
liten stund har alla ett brinnande ljus i<br />
sina händer och då sjunger alla denna<br />
psalm.<br />
Den här traditionen har en del att lära<br />
oss. Den påminner oss om varför vi<br />
egentligen firar jul. Den påminner oss<br />
om att vi gör det för att fira att det himmelska<br />
ljuset, att ljuset från Gud, har<br />
kommit till vår värld genom Jesusbarnet.<br />
2 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
Nu tändas tusen juleljus<br />
av Bertil Johansson<br />
Traditionen att vi som deltar i denna julgudstjänst<br />
skall hålla ett ljus i våra egna<br />
händer påminner oss om att vi var och<br />
en personligen behöver ta emot av detta<br />
ljus. Den säger att det behöver lysa upp<br />
i våra egna liv och på vår egen livsväg.<br />
Detta att vi ger vidare av lågan till dem<br />
som sitter i samma stolsrad säger också<br />
något till oss. Det säger att vi är kallade<br />
att dela med oss av det himmelska ljuset<br />
till andra, till dem som vi har nära oss<br />
men också till alla människor.<br />
Ja, Jesusbarnet kom till oss med det<br />
himmelska ljuset för att vi var och en<br />
skulle se det och ta emot det i våra liv.<br />
Det kom också till oss med detta ljus för<br />
att vi skulle ge vidare av det till varandra<br />
och till alla.<br />
Den tradition som vi nu sedan många år<br />
följer i Bymarks<strong>kyrkan</strong> vid den familjegudstjänst<br />
som vi firar på julaftonens<br />
förmiddag är en tydlig och bra påminnelse<br />
till oss om detta.<br />
Nu tändas tusen juleljus<br />
på jordens mörka rund.<br />
Och tusen, tusen stråla ock<br />
på himlens djupblå grund.<br />
Och över stad och land i kväll<br />
går julens glada bud<br />
att född är Herren Jesus Krist,<br />
vår Frälsare och Gud.<br />
(Sv. ps. 116:1-2)<br />
Agneta Johansson<br />
Karolina Dahlström Kalbermatten<br />
Huskvarnavägen 95, 554 66 <strong>Jönköping</strong><br />
036-12 67 89, 13 68 02<br />
www.accenten.net<br />
Vi svarar dygnet runt<br />
Heltäckande service<br />
• Bouppteckningar<br />
• Arvskiften<br />
• Testamenten<br />
• Deklarationer<br />
• Ekonomisk rådgivning<br />
• Gravstenar<br />
TRYGG HJÄLP<br />
MED ALLT SOM HÖR TILL<br />
EN BEGRAVNING<br />
Vi försöker göra<br />
det svåra lite lättare<br />
JÖNKÖPING: Nygatan 13, 036 - 10 00 40<br />
GRÄNNA: Brahegatan 35, 0390 - 413 95<br />
Falköpingsvägen 11, Kortebo (växthusen)<br />
Utöver våra egenodlade blommor har vi<br />
krukor, presentartiklar, Garden Girl kläder,<br />
Brunneby musteri produkter, Visingsö<br />
senap mm<br />
Öppettider: vardagar 10-18, lördagar 10-14<br />
www.curenstamsblommor.se<br />
GYNNA VÅRA ANNONSÖRER Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 15
Välkommen att möta <strong>kyrkan</strong><br />
och världen på ett nytt sätt:<br />
Gå med i en studiecirkel!<br />
www.sensus.se<br />
036-30 98 80<br />
I hörnet av<br />
KORTEBOVÄGEN -<br />
TROLLHÄTTEGATAN<br />
spar vi inte på det goda<br />
Wallentins<br />
konditori<br />
telefon 12 29 90<br />
Hillersdals Bygg<br />
Kyrkstöten nr 3 2010 15<br />
hillersdalsbygg.se 036-15 02 75<br />
14 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> GYNNA VÅRA ANNONSÖRER<br />
Gudstjänster i Bymarks<strong>kyrkan</strong><br />
3/12 Lördag 18.00 Helgmålsbön, I Hultberg<br />
4/12 2 i advent 10.00 Högmässa, Danfors, kyrkkaffe<br />
10/12 Lördag 18.00 Helgmålsbön, lekmannakåren, samkväm<br />
11/12 3 i advent 16.00 Familjegudstjänst, Johansson, barngruppernas<br />
avslutningsfest<br />
17/12 Lördag 18.00 Helgmålsbön vid krubban, Säll<br />
18/12 4 i advent 10.00 Högmässa, Johansson, kyrkkaffe<br />
24/12 Julafton 11.00 Julgudstjänst för familjerna, Johansson<br />
24/12 Julafton 17.00 Julbön, Johansson, sång av Henrik Råsbrant<br />
25/12 Juldagen 07.00 Julotta, Johansson, kyrkokören, kyrkkaffe<br />
26/12 Annandag jul 11.00 Sammanlyst till Sofia<strong>kyrkan</strong><br />
31/12 Nyårsafton 17.00 Ekumenisk nyårsbön i Järstorp<br />
1/1 Nyårsdagen 18.00 Sammanlyst till Kristine kyrka<br />
6/1 Trettond. jul 10.00 Gudstjänst, Johansson, kyrkkaffe<br />
8/1 1 e. trettond. 10.00 Högmässa, Johansson, kyrkkaffe<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong>s barn- och ungdomsgrupper<br />
Kyrkans öppna förskola från 0 år: tisdagar 10-12<br />
Barntimmegruppen från 4 år: måndagar 14-16<br />
Söndagsskolan från 4 år: söndagar 10-12 (enligt schema)<br />
Minioröppet årskurs f-3: onsdagar 16-17.45<br />
Junioröppet årskurs 4-6: onsdagar 14-16<br />
Mikaelikören årskurs f-6: onsdagar 16-16.45<br />
Konfirmandgruppen årskurs 8: samlas enligt schema<br />
Kyrkans ungdom från årskurs 9: samlas enligt schema<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 3
Vår biskop i Växjö stift sedan 2010,<br />
Jan-Olof Johansson, har under många år<br />
haft ett stort engagemang för Betlehem,<br />
platsen där Jesus föddes. Han är en engagerad<br />
ordförande i <strong>Svenska</strong> Jerusalemsföreningen,<br />
en ideell organisation,<br />
som bedriver sjukvård och utbildning i<br />
Betlehem. Kyrkstöten har ställt några<br />
frågor till biskop Jan-Olof inför julen.<br />
Berätta något om Betlehem.<br />
Betlehem är en medelstor stad. Den ligger<br />
i gränslandet mellan bergsöken och<br />
odlad jordbruksmark. Därför har Betlehem<br />
varit en mötes- och handelsplats<br />
där den nomadiserande befolkningen<br />
bytt sina får mot säd. Betlehem ligger<br />
mindre än en mil från Jerusalem.<br />
Hur är det att bo i Betlehem idag?<br />
Livet idag präglas av den mur som israeliska<br />
staten byggt runt Betlehem för<br />
att skydda sig mot terrorister. Det innebär<br />
arbetslöshet för de flesta Betlehemsbor<br />
och ytterst små möjligheter att<br />
åka någonstans. Många i Betlehem har<br />
inte varit i Jerusalem på tio år.<br />
Hur firas julen där?<br />
Julen firas tre gånger! Först är det den<br />
25 december för katolska <strong>kyrkan</strong> och de<br />
protestantiska kyrkorna. Den 7 januari<br />
firar de österländska ortodoxa kyrkorna<br />
julen och slutligen den 19 januari armeniska<br />
<strong>kyrkan</strong>. Vid samtliga ”jular” kommer<br />
patriarkerna och biskoparna från<br />
Jerusalem i procession och tas emot av<br />
4 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
God Jul från Betlehem!<br />
Biskop Jan-Olof Johansson intervjuas av Ulf Petersson<br />
scoutparader med säckpipor och trummor<br />
spelande Jingle Bells och andra julvisor.<br />
Höjdpunkten är förstås midnattsmässan<br />
i Födelse<strong>kyrkan</strong>, byggd på den<br />
plats som traditionen med stor sannolikhet<br />
pekar ut som stället där krubban<br />
stod. Antalet kristna minskar dock drastiskt<br />
genom emigration på grund av den<br />
politiska situationen så de kristna församlingarna<br />
som firar jul blir allt mindre.<br />
Har Du någon personlig upplevelse att<br />
berätta inför julen?<br />
Jag har firat både ortodox och armenisk<br />
jul i Betlehem. ”Vår” jul har jag däremot<br />
alltid firat hemma i Sverige. I<br />
snart 20 år har jag firat den med att predika<br />
i Växjö domkyrka kl. 11.00 på Juldagen.<br />
Julpredika tycker jag särskilt<br />
mycket om. Från Betlehem minns jag<br />
vandringen hem på natten efter midnattsmässan.<br />
Kyligt, mörkt men med<br />
den orientaliska himlen upplyst av intensivt<br />
månsken och stjärneprakt. Då<br />
blir julnatten autentisk. Så här var det,<br />
tänkte jag.<br />
Om Jesus hade fötts i Betlehem idag,<br />
vad hade hänt?<br />
Förmodligen samma som då. En del hade<br />
känt igen Gud i det lilla barnet. Andra<br />
hade känt sig hotade. Precis som det<br />
sker nu.<br />
Vad är <strong>Svenska</strong> Jerusalemsföreningen?<br />
SJF är en 110 år gammal förening som<br />
God Jul och Gott Nytt År<br />
tillönskas vänner och bekanta<br />
Anna-Greta Alberius<br />
Maj Arvidson<br />
Carin Bengtsson<br />
Roland Björn<br />
Gunilla och Christer Brenke<br />
Kerstin Cederwall<br />
Violet Edwall<br />
Sonja Francke<br />
Anne och Göran Gynnerstedt<br />
Berit Henricsson<br />
Maria Hessel och Bo Pettersson<br />
Barbro och Bertil Johansson<br />
Karin och Kurth Johansson<br />
Ulla Junelind<br />
Ulla Karlerö<br />
Sif Knall<br />
Kristina och Ingemar Legrell<br />
Ingrid och Nils Modéus<br />
Inga och Anders Nordberg<br />
Gunnel Olsson<br />
Christina och Ulf Petersson<br />
Barbro Rothoff<br />
Iris Dovrén Råsbrant<br />
Britt-Marie och Sture Stebring<br />
Aina och Lennart Svensson<br />
Ann-Margret Svensson<br />
Charlotte och Kristian Säll<br />
Anna-Lena och Rolf Warén<br />
Anli Åhslund<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 13
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s lekmannaförbund har<br />
tagit initiativ till ett studieprojekt: Alla<br />
tiders bok. Projektets namn syftar på bibeln.<br />
Målsättningen med projektet är att<br />
bland <strong>kyrkan</strong>s medlemmar och alla övriga<br />
intresserade öka kunskapen om bibeln<br />
och dess innehåll. Denna kunskap<br />
är inte alltid så stor som den borde vara.<br />
Bibeln finns i de flesta hem, ofta i olika<br />
översättningar och utgåvor, men den är<br />
inte alltid också en bok som läses. Projektet<br />
kommer att delas in i tre olika delar.<br />
För varje del kommer en studiebok<br />
att ges ut. Den första har nyligen utkommit.<br />
Den har titeln: Vägen väntar. De<br />
två övriga böckerna beräknas komma ut<br />
under nästa år. De kommer att ha titlarna<br />
Vandra vidare och Mot ett mål. Lekmannaförbundet<br />
samarbetar i detta projekt<br />
både med Sensus studieförbund och<br />
<strong>Svenska</strong> bibelsällskapet.<br />
Våra studiegrupper<br />
I Bymarks<strong>kyrkan</strong> finns det några studiegrupper.<br />
De planerar att under nästa<br />
år delta i detta projekt. Tanken är också<br />
att de böcker som ingår i projektet skall<br />
säljas till intresserade församlingsbor så<br />
att man också på egen hand kan öka sin<br />
kunskap om bibeln. I den första nu utkomna<br />
boken presenteras flera av bibelns<br />
böcker. Vi får veta en del om när<br />
och i vilken miljö de kom till och till<br />
vilka de först riktade sig. Vi får också<br />
lära känna böckernas huvudsakliga innehåll<br />
och budskap. Boken är skriven<br />
på ett för oss lekmän enkelt och lättför-<br />
12 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
Alla tiders bok<br />
av Barbro Johansson<br />
ståeligt språk. Den är försedd med breda<br />
marginaler så att det finns möjlighet att<br />
anteckna. I boken finns det också förslag<br />
på frågor att fundera över och uppgifter<br />
att lösa.<br />
Viktigt initiativ<br />
Det är ett viktigt initiativ som lekmannaförbundet<br />
har tagit med detta projekt.<br />
Förhoppningsvis skall många genom det<br />
få ökad kunskap om den bok som är så<br />
grundläggande för <strong>kyrkan</strong> och för <strong>kyrkan</strong>s<br />
tro, bibeln, den bok som med rätta<br />
kan kallas för Alla tiders bok. Den första<br />
boken i projektet finns nu till försäljning<br />
i Bymarks<strong>kyrkan</strong>. Den kostar 80<br />
kronor. I början av nästa år kommer vår<br />
lekmannakår att inbjuda till en första<br />
samtalskväll kring boken.<br />
bildades för att ge unga utbildning och<br />
sjuka vård i Det heliga landet. Föreningen<br />
finns inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> och<br />
driver i dag flickskolan Den Gode Herdens<br />
skola i Betlehem.<br />
Vad innebär Ditt engagemang?<br />
Jag är ordförande i föreningen sedan ett<br />
år tillbaka. De senaste 20 åren har jag<br />
varit direktor och sekreterare i föreningen<br />
som inte har några anställda i Sverige.<br />
Mitt engagemang innebär att jag<br />
leder arbetet här hemma som är insamlingsverksamhet<br />
för att kunna driva skolan<br />
och bedriva information om skolan<br />
och Det heliga landet. Det gör vi genom<br />
att fyra gånger om året ge ut en tidskrift.<br />
Föreningen driver ”Den Gode Herdens<br />
skola” i Betlehem, berätta mer.<br />
Skolan har 300 elever från förskola upp<br />
till studentexamen. Det är en kristen<br />
skola med morgonbön varje dag, kristna<br />
lärare och firande av de kristna högtiderna.<br />
Skolan har både kristna och muslimska<br />
elever, precis som befolkningen i<br />
Betlehem ser ut idag. De kristna är i minoritet.<br />
Vilka elever studerar vid skolan?<br />
Skolan är öppen för alla men alla kan<br />
inte tas emot. Syskon till tidigare elever<br />
prioriteras t ex.<br />
Varför enbart flickor?<br />
Skolan startade då det inte alls var självklart<br />
att flickor skulle få gå i skolan. Nu<br />
Fortsättning på sidan 11.<br />
Biskop Jan-Olof Johansson framför Christmas Church - den lutherska <strong>kyrkan</strong> i Betlehem.<br />
Foto: Johannes Söderberg/SVT.<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 5
Göran slutar som vaktmästare<br />
Göran Gynnerstedt slutar nu, efter fem<br />
år, sin anställning som vaktmästare i<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong> för att gå vidare till nya<br />
uppgifter inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>. Hans<br />
vaktmästartjänst har varit delad med<br />
Gräshags<strong>kyrkan</strong> där han fortsätter att<br />
tjänstgöra.<br />
Fina minnen<br />
När Göran ser tillbaka på sin tid som<br />
vaktmästare i Bymarks<strong>kyrkan</strong> nämner<br />
han särskilt <strong>kyrkan</strong>s 75-årsjubileum<br />
hösten 2010 som ett fint minne. Det var<br />
roligt att både förbereda och genomföra<br />
6 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
av Iris Dovrén Råsbrant<br />
jubiléet där särskilt inbjudna personer,<br />
däribland vår biskop Jan-Olof Johansson,<br />
deltog i firandet. Andra positiva<br />
upplevelser är kontakterna med människorna<br />
i <strong>kyrkan</strong>. Många av dem kommer<br />
till Bymarks<strong>kyrkan</strong> i flera olika<br />
sammanhang och har därför varit lätta<br />
att lära känna. Som vaktmästare får<br />
man också insyn i och kan följa kyrkoårets<br />
olika händelser även om man<br />
inte deltar i söndagens gudstjänster. Göran<br />
har upplevt vissa komplikationer<br />
med att ha huvudansvar för vaktmästargöromålen<br />
i två kyrkor. Om det exem-<br />
Göran Gynnerstedt har varit kyrkvaktmästare i vår kyrka sedan 2007 men går nu vidare till<br />
andra arbetsuppgifter inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i <strong>Jönköping</strong>. Foto: Bertil Johansson.<br />
stenrelief från 1300-talet som finns i<br />
Uppsala domkyrkas sydportal. Vapnet<br />
finns nu också i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s logga<br />
eller logotyp som är orden <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
och detta vapen. Vapnet återfinns<br />
också på flera av <strong>kyrkan</strong>s böcker, bl a<br />
pryder det pärmen på våra psalmböcker.<br />
Flaggordning<br />
Den ordning för flaggning som vi kommer<br />
att följa i Bymarks<strong>kyrkan</strong> innebär<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga kommer att<br />
Fortsättning från sidan 5.<br />
är det annorlunda men fortfarande finns<br />
det skäl att just ge flickor en särskild<br />
möjlighet till skolgång i ett mansdominerat<br />
samhälle.<br />
Gör man skillnad på kristna och muslimer?<br />
Alla är som sagt välkomna. Deltagandet<br />
i morgonbön och t ex julfest är frivilligt<br />
men de flesta deltar i allt. Staten kräver<br />
dock att muslimer ska ha undervisning i<br />
islam och kristna i kristendom.<br />
Vad är det för speciellt med denna skola?<br />
”Skolan är den plats där mina drömmar<br />
om en framtid i fred och rättvisa föddes”<br />
sa en nybliven student i talet till lärarna.<br />
Den eleven har uttryckt det speciella<br />
med denna skola – en skola med<br />
kristna värden som ger eleverna ett<br />
framtidshopp. Skolan är om än liten ett<br />
bidrag till freden i Fridsfurstens egen<br />
stad.<br />
Vilka är skolans lärare?<br />
vara hissad de flesta av årets dagar. Vid<br />
de fastställda flaggdagarna kommer vi<br />
dock att flagga med vår svenska flagga.<br />
Som tidigare kommer vi också att bruka<br />
vår svenska flagga när begravningsgudstjänster<br />
hålls i vår kyrka. Vid begravningen<br />
är då vår svenska flagga hissad<br />
på halv stång medan den efter gudstjänstens<br />
slut hissas på hel stång. När<br />
dophögtider eller bröllop hålls i <strong>kyrkan</strong><br />
kan den svenska flaggan också hissas<br />
om dopfamiljerna eller brudparen önskar<br />
det.<br />
_________________________________________________________________________________________________________<br />
De flesta lärarna är kristna palestinier<br />
från Betlehem. Lärarna i islam är muslimer.<br />
Många av lärarna har själva gått<br />
på skolan och sedan utbildats på Betlehems<br />
universitet.<br />
Hur kan man stödja skolan?<br />
Det kan man göra genom att sätta in ett<br />
bidrag på <strong>Svenska</strong> Jerusalemsföreningens<br />
postgiro 2069-3 eller bankgiro 401-<br />
3330. Under julhelgen tas också ofta<br />
upp kollekt i våra kyrkor. Om man på<br />
talongen skriver ”Ny medlem” får man<br />
sedan tidskriften fyra gånger om året.<br />
Vi tackar vår biskop Jan-Olof Johansson<br />
för att han i detta nummer av Kyrkstöten<br />
har velat berätta för oss om julfirandet<br />
i Jesu födelsestad Betlehem och<br />
om den verksamhet som <strong>Svenska</strong> Jerusalemsföreningen<br />
bedriver där vid Den<br />
Gode Herdens skola. Vid gudstjänsten i<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong> på julaftonens förmiddag<br />
kommer vi att låta vår kollekt tillfalla<br />
skolan. Vi hoppas att vi då får<br />
samla in en stor summa till detta viktiga<br />
ändamål.<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 11
Sedan i höstas har vi haft <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s<br />
flagga hissad på vår flaggstång i<br />
kyrkparken. Tidigare hade vi alltid den<br />
svenska vimpeln hissad samt på de allmänna<br />
flaggdagarna och vid särskilda<br />
högtider i <strong>kyrkan</strong> den svenska flaggan.<br />
På senare år har det blivit allt vanligare<br />
att man vid kyrkor, församlingshem eller<br />
andra byggnader som tillhör <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> flaggar med <strong>kyrkan</strong>s egen flagga.<br />
Hos oss har vi under en längre tid<br />
funderat på att följa denna nya sed, men<br />
först nu har vi beslutat att göra det. När<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga är hissad är den<br />
ett bra igenkänningstecken. Den visar<br />
att byggnaden intill hör till <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>.<br />
Det kan vara viktigt för oss när vi t<br />
ex är på resa i vårt land och är osäkra på<br />
till vilket kristet samfund en kyrkobyggnad<br />
hör.<br />
Kyrkans flagga<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga är ett kors lagt<br />
på en botten. Korset påminner oss om<br />
den kristna tron. Det finns alltså en tydlig<br />
koppling mellan denna flagga och<br />
vår svenska nationsflagga. På <strong>kyrkan</strong>s<br />
flagga är färgerna dock andra än vad de<br />
är på den. Korset är rött och bottenfärgen<br />
guldgul. Dessa färger vill betyda<br />
något. Den guldgula färgen vill påminna<br />
om det himmelska, om Gud, och den röda<br />
färgen vill påminna om den gudomliga<br />
kärleken men också om Guds Ande.<br />
I motsats till vår svenska flagga har<br />
<strong>kyrkan</strong>s flagga en symbol i korsmitten<br />
nämligen en krona. Den är en segerkro-<br />
10 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga<br />
av Bertil Johansson<br />
na och vill påminna om Kristi seger. Ursprunget<br />
till <strong>kyrkan</strong>s flagga är egentligen<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s vapen. Det antogs<br />
av kyrkomötet 1977 efter ett förslag<br />
från den kände kyrkokonstnären<br />
och heraldikern Bengt Olof Kälde. Han<br />
hämtade förebilden till vapnet från en<br />
Bymarks<strong>kyrkan</strong> flaggar numera i regel med<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s flagga. Foto: Lennart<br />
Svensson.<br />
pelvis krävs närvaro av vaktmästare vid<br />
större helger finns dessa behov ofta<br />
samtidigt i båda kyrkorna. När man delar<br />
sin tjänstgöring på olika ställen finns<br />
en risk att man blir splittrad och inte<br />
känner full tillhörighet på något ställe.<br />
Man bör därför ha ett ställe som huvudstationering<br />
som man utgår från. Göran<br />
ska i fortsättningen arbeta med förteckning<br />
av inventarier i kyrkorna, gravkapellen<br />
och församlingshemmen i <strong>Jönköping</strong>s<br />
kyrkliga samfällighet. Han tycker<br />
det ska bli intressant då kyrkorna rymmer<br />
en hel del kulturhistoriskt värdefulla<br />
föremål. Det finns också många föremål<br />
som utan att ha ett sådant värde kan<br />
vara viktiga för den enskilda <strong>kyrkan</strong>s<br />
historia.<br />
Många intressen<br />
Göran har flera fritidsintressen. Han är<br />
politiskt aktiv inom kristdemokraterna,<br />
är ersättare i kulturnämnden och i länsmuséets<br />
styrelse. Ett annat uppdrag är<br />
att vara representant i det kommunala<br />
handikapprådet. Intresset för handikappfrågor<br />
väcktes hos Göran då han i en<br />
tidigare anställning sysslade med ekonomiredovisning<br />
rörande permobiler.<br />
Göran är medlem i Bymarks<strong>kyrkan</strong>s<br />
lekmannakår och är kontraktsombud för<br />
lekmannakårerna. Han ingår i stiftsstyrelsen<br />
som är en stödfunktion för alla<br />
stiftets lekmannakårer. Stiftsstyrelsen<br />
deltog exempelvis aktivt i planeringen<br />
och genomförandet av rikskonventet i<br />
<strong>Jönköping</strong> i augusti 2010, som samlade<br />
ett stort antal lekmän från hela landet.<br />
En annan förening som Göran är engagerad<br />
i är Odd Fellow. Under flera år<br />
var han också aktiv i studieförbund,<br />
bland annat som ordförande i Sensus,<br />
en verksamhet som han numera har<br />
lämnat.<br />
Bokläsare<br />
Göran som studerat vid Bibliotekshögskolan<br />
i Borås har ett stort intresse för<br />
böcker. Han besöker årligen bokmässan<br />
i Göteborg. Själv läser han mycket och<br />
speciellt sådant som rör det kulturhistoriska<br />
området. Göran har besökt så<br />
gott som samtliga medeltidskyrkor vid<br />
sjön Tåkern. I somras cyklade han runt<br />
sjön och fick då tillsammans med kyrkobesöken<br />
fina naturupplevelser. Återkommande<br />
utflykter till Hornborgasjön<br />
är ett annat sätt för Göran att uppleva<br />
naturens under.<br />
Söndagsskoltidningar<br />
Söndagsskoltidningar är ett av Görans<br />
intressen och han har en samling tidningar<br />
från olika delar av 1900-talet. I<br />
samlingen ingår faderns och hans syskons<br />
tidningar från början av 1900-talet,<br />
Görans egna från söndagsskolan i Allians<strong>kyrkan</strong><br />
på 1950-talet och äldsta<br />
dotterns tidningar från Dalviks<strong>kyrkan</strong><br />
på 1980-talet. Göran samlar också på<br />
information och föremål med anknytning<br />
till söndagsskolan. Nyligen träffade<br />
han ett par av sin barndoms söndagsskollärare<br />
och kunde då ytterligare fylla<br />
på sina kunskaper. Göran kan tänka sig<br />
att vid något lämpligt tillfälle återkomma<br />
till Bymarks<strong>kyrkan</strong> för att presentera<br />
sitt material kring söndagsskoltidningarna.<br />
Vi tackar Göran för hans tid i Bymarks<strong>kyrkan</strong><br />
och önskar honom allt gott när<br />
han nu tar sig an sina nya arbetsuppgifter.<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 7
Mina föräldrar John och Anna Karlsson<br />
köpte stugan på Eklundshov 1930. Jag<br />
kom ihåg när jag var fem år och hade<br />
fått min första dockvagn. Den var blå<br />
och den var alltid med på flyttlasset. Vi<br />
bodde då, min syster Birgit sex år äldre<br />
och mina föräldrar, i ett rum och kök på<br />
söder i <strong>Jönköping</strong>. I lägenheten under<br />
bodde en familj Bäckström. Maken var<br />
gårdskarl och mycket argsint. Det fanns<br />
stora gräsmattor, men där fick vi inte<br />
leka. Lyckan var stor när lastbilen kom<br />
och vi fick flytta upp till Kortebo. Allt<br />
packades ner utom möbler. I regel flyttade<br />
vi upp när skolan slutade i juni och<br />
bodde där till augusti. Vilken lycka!<br />
Affärer<br />
Det bakades i vedspisen och all tvätt kokades<br />
där också och hängdes ut. Mattor<br />
skurades nere vid Vätterstranden. Det<br />
fanns en diverseaffär på andra sidan vägen,<br />
en bit upp i skogen, dit vi kunde gå<br />
och handla. Mjölk gick vi till Kortebo<br />
gård och köpte. På lördagsmorron åkte<br />
mamma ned med tåget och gick till torget<br />
där hon bland annat handlade god<br />
ost och ibland lite karameller. Det var så<br />
spännande att möta henne vid stationen<br />
och se vad som fanns i påsarna. I slutet<br />
av 30-talet fick vi speceri- och charkuteriaffär<br />
och senare även mjölkaffär. Det<br />
tog tid att handla för varorna räknades<br />
flera gånger så att allt stämde. Hos slaktare<br />
Svensson fick man vara ute i tid innan<br />
han diskade köttkvarnen, för efter<br />
det fanns inget malet kött till köttbullar.<br />
8 Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong><br />
Minnen från Eklundshov<br />
av Kerstin Östhed<br />
Posten fick vi hämta i posthuset vid Eklundshovs<br />
gård. Där satt två postdamer<br />
och jag kommer ihåg att den ena var<br />
väldigt sträng. När dom läste upp namnet<br />
på någon från koloniområdet, fick<br />
jag gå fram och hämta och sedan dela ut<br />
till kolonisterna. Även tidningarna hämtades<br />
vid tåget och delades ut till prenumeranterna.<br />
Som tack för hjälpen fick<br />
man ofta nybakade goda kakor, fast<br />
hellre hade man önskat sig en slant. Goda<br />
kakor fick man ju hemma! Se´n<br />
minns man alltid det soliga vädret och<br />
när man gick till badet och hade med sig<br />
en filt och lite saft.<br />
Många barn<br />
Vi var många barn i skolåldern som<br />
bodde här och vi hade mycket roligt tillsammans.<br />
Vi lekte lösen och spelade<br />
brännboll. På kvällarna berättades det<br />
spökhistorier på verandan i kaffestugan<br />
och då hände det att vi var lite rädda när<br />
vi gick hem. Mötesplatsen för många<br />
var vid järnvägsstationen. Där samlades<br />
många när nio-tåget kom. En farbror<br />
Nyberg sa alltid att vi skulle se efter om<br />
sista vagnen var med. Och det var den<br />
ju! Många gånger var lördagsnöjet när<br />
fyra grabbar åkte ner till stan med 9:an<br />
och köpte varmkorv till oss på stationen.<br />
Sedan åkte de upp med halv tio-tåget.<br />
Då stod vi där och väntade och var<br />
jättehungriga.<br />
Fester<br />
Sedan minns man alla midsommar- och<br />
Kerstin Östhed har tillbringat alla somrar i sin stuga på Eklundshov. Foto: Per-Olof Östhed.<br />
höstfester med många olika lekar och<br />
tävlingar, chokladhjul och en massa lotterier.<br />
Och alltid mycket folk. Vi sprang<br />
i säck med en potatis i en sked. Gubbarna<br />
satt på en stång och slog varann<br />
med en kudde fylld med halm. Konstigt<br />
att ingen gjorde sig illa.<br />
Tiden går, nu är vi inne på fjärde generationen<br />
som träffas i vår stuga, barn,<br />
barnbarn och barnbarnsbarn. Det är alltid<br />
roligt att träffas här och det bästa jag<br />
vet är att gå den lilla stigen ner till sjön,<br />
för den är nästan likadan som den alltid<br />
har varit. Jag ställer mig vid den stora<br />
eken och tittar ut över Vättern och<br />
minns… Man minns ju alltid det som<br />
var roligt. Ja, jag minns den ljuva tiden,<br />
jag minns den som igår.<br />
Eklundshov är ett koloniträdgårdsområde<br />
beläget norr om Vilhelmsro<br />
mellan järnvägen och Vättern. Området<br />
togs i bruk 1928. Det delades i<br />
55 lotter om vardera ca 400 m 2 . Stugor<br />
byggdes på alla lotterna efter<br />
några olika mönsterritningar. De var<br />
mellan 17-30 m 2 stora. Många av<br />
stugorna har senare byggts om. Eklundshov<br />
anses vara det bäst bevarade<br />
koloniträdgårdsområdet i vårt län.<br />
Kerstin och Per-Olof Östhed har tillsammans<br />
med några andra gett ut<br />
två böcker som berättar om områdets<br />
historia: ”En titt i backspegeln” och<br />
”Vem bodde var och när”. Om du är<br />
intresserad av böckerna kan du ta<br />
kontakt med makarna Östhed.<br />
Kyrkstöten nr 4 <strong>2011</strong> 9
Change language