Högskolan på Gotland Design och konstruktion Ergonomi Linus ...

Högskolan på Gotland
Design och konstruktion
Ergonomi
Linus Eriksson & Joakim Hellström

Förord
Vi vill tacka alla de som hjälpt oss med råd och
information angående hur vi ska hitta lösningar på
projektet. Det gäller bl.a. naprapaterna Christer Wilén
Brunius och Gert Wahlgren samt Försäkringskassan,
Gotlands kommun, Gotlands konferens och turistcenter
och OSS reklambyrå.
Innehållsförteckning
Förord........................................................................... 1
Innehållsförteckning...................................................... 1
Sammanfattning ........................................................... 2
Inledning....................................................................... 2
Ergonomisk Analys - Faktainsamling............................ 3
Marknadsanalys .................................................... 3
Ergonomi vid datorarbetsplatsen........................... 6
Ergonomisk studie - Undersökningar och intervjuer ..... 6
Idégenereringsfas - Skissarbete ................................. 12
Kravspecifikation ................................................. 12
Formval och funktioner........................................ 12
Slutgiltig skiss...................................................... 14
Den ergonomiska arbetsmetoden ....................... 14
Färgval och material............................................ 16
Grafik................................................................... 16
Resultat och slutsats .................................................. 16
Källförteckning ............................................................ 16
1

Sammanfattning
Vi har fått i uppdrag i kursen ”Ergonomi”, som ingår i
utbildningen Design och konstruktion, att arbeta fram en
ergonomisk lösning på en produkt. Vi ska ta hänsyn till
både önskemål från brukare och tips från experter.
Produkten vi valt att arbeta fram är en arbetsplats vid
dator och den ergonomiska aspekten i projektet är hur
man ska förhålla sig till och arbeta med den. Ämnet
ligger oss varmt om hjärtat eftersom vi själva liksom alla
kontorsarbetare i Sverige använder produkten varje dag
och vet vilka skador som kan uppkomma under längre
användning.
Inledning
Mål:
Vi ska se över en datorarbetsplats där vi tar hänsyn till
ergonomiska problem som sittställningar, skrivbord,
bildskärm, belysning, tangentbord och mus. Vi vill hitta
nya lösningar och arbetsmetoder för hur man utför
datorarbete under en heldag. Istället för att användaren
ska anpassa sig till datorn och dess hjälpmedel som det
varit tills nu, så vill vi skapa en datorarbetsplats som är
anpassad till användaren. Vi vill hitta ett förslag till en
arbetsmetod för datoranvändaren som rent ergonomiskt
är den bästa lösningen. Samtidigt ska den vara
nytänkande, funktionell och snygg.
Problem:
I dagens samhälle där vi arbetar med datorer i
genomsnitt åtta timmar per dag är "nya" sjukdomar som
musarm och gamnacke vanliga företeelser hos farbror
doktorn. Även ögon, axlar och rygg slits av datorns
flitige användare. Dessa sjukdomar uppkommer till stor
del på grund av monotona arbetsuppgifter och stress
som orsakar spänningar i kroppen.
Lösning:
Genom studier av olycksfall och önskemål från personer
som arbetar vid dator i genomsnitt åtta timmar om dagen
vill vi hitta en tendens på vad som bör ändras eller vad
som bör ses efter vid platsen för datorn. Genom studier
av de senaste datorerna på marknaden vill vi förstå var
datorbranschen står rent tekniskt. Vad är nästa steg i
datorbranschen och vad kan vi uppnå? Vi vill se vad
ergonomer redan hittat för lösningar på datorsjukdomarna
och se fördelarna och nackdelarna i dem. Det slutgiltiga
svaret är vad som är bäst lämpat kroppen under en
heldags arbete framför datorn.
Avgränsning:
Vi har tidigare nämnt flera komponenter som tillhör
datorarbetsplatsen, men vi ska koncentrera oss på att
utveckla och designa en dator. Den produkten är själva
navet i arbetsplatsen. Viktiga frågor vi ställer är
positionen på skärmen och användarens kropp. Var vilar
jag armarna? Hur ska jag sitta eller stå framför den?
2

Ergonomisk Analys - Faktainsamling
Marknadsanalys
Begreppet musarm är signikativt för dagens samhälle.
Undersökningar av naprapater visar att en miljon
svenskar lider av åkomman trots att det inte finns en
medicinsk definition av det. På senare tid har dock
fenomenet blivit allt mer välkänt bl.a. genom
forskningsresultat och artiklar i tidningar och situationen
har förbättras. Anledningen till att du drabbas av
musarm och gamnacke är om du sitter många timmar
framför datorn och framförallt om du arbetar under
längre perioder utan paus. Läkare rekommenderar även
att du tar avstånd helt från datorarbete någon eller
några dagar i veckan. Arbetsplatsen måste vara väl
utformad för att inte kroppen inte ska belastas för
mycket i onödan. Ergonomer visar hur din
arbetsställning exakt ska se ut för att belasta din kropp
så lite som möjligt. Det handlar t.ex. om inställningar i
stolen, höjden på bordet och att skärmen ska vara rakt
framför dig.
Idag arbetas det fram nya ergonomiska lösningar för
bl.a. datormöss, mousetrappers och tangentbord.
Musen ska vara formad för att passa den mest
produktiva och samtidigt den bekvämaste placeringen
av handen. Det underlättar en trött hand efter en
arbetsdag, men händer är olika stora och det blir viktigt
att hitta den mus som ergonomiskt passar just din hand.
Sedan stoppar inte en välformad mus att man får
musarm.
3

Uppgifter från ETC (Ergonomic technologies
corporation) visar att en tvåhändig arbetsmetod för CAD
minskar belastningen och muskelaktiviteten i händer,
vrister, underarmar och skuldror markant.
Muskelaktiviteten i båda händerna minskade med hela
64-67 %. Enligt ETC:s komfortmätning har alla berörda
kroppsdelar nått ett högre komforttal med den tvåhänta
arbetsmetoden än med den enhänta arbetsmetoden. I
den undersökningen framgick att 90 % av brukarna
föredrar att arbeta med båda händerna. För CADarbete
skulle man alltså behöva ett styrdon för båda
händerna, anser ETC.
Enligt Elsevier underlättar trackball-möss, som har
styrreglaget på ovansidan, för skuldrorna och minskar
muskelaktiviteten och uttänjningen i vristen. De minskar
risken för musarmsproblem. Å andra sidan blir just den
låga muskelaktiviteten i armen ett problem. Experter,
som Hjälpmedelsinstitutet (HI) och naprapater menar
på att om du inte rör armen nånting kan den lätt bli stel.
Mousetrappern, som har ett kulformat styrdon under
tangentbordet, är täckt av en gummimatta för få minsta
möjliga belastningar i handleden. Den gör din
arbetsställning mer centrerad, med båda händerna nära
tangentbordet och du slipper få musarm, som vanligen
uppkommer när du arbetar statiskt med armen från
kroppen. Problemet med det här, enligt naprapaten
Christer Wilén Brunius, är att du låser armarna till en
begränsad yta, vilket innebär att du sällan rör dem.
Dessutom tar bröstet skada av att du drar ihop armarna
mot mitten för länge.
En monitorarm till din skärm gör att du lätt kan byta
synvinkel efter behov för att underlätta nacken samtidigt
som du frigör mycket utrymme i arbetsrummet. Att flytta
skärmen med en monitorarm är ett bra supplement om
du är stel i nacken och behöver sätta dig i en ny ställning.
Underarmsstöd hängandes ut från bordet ger en bättre
komfort, men de kan vara svåra att anpassa till olika
användare.
Framtidens verktyg är däremot händerna. Dagens och
morgondagens datorer har en touchscreen. Det går
mycket snabbare att arbeta med händerna och man
slipper få musarm. Dessutom kan man lätt skifta mellan
olika arbetsställningar så kroppen ofta är i rörelse.
Problemet är det att man bekvämast har händerna i
liggande ställning och då är skärmen för låg för nackens
bästa. Är skärmen å andra sidan i ögonhöjd kan man inte
stödja armarna och måste därför hela tiden ha armarna i
luften.
4

Ergonomi vid datorarbetsplatsen
Hjälpmedelsinstitutet har på sin hemsida en beskrivning
om hur man bör sitta framför datorn. De är mycket
fokuserade på att man ska sitta vid datorn och att man
ska arbeta med skrivbord, skärm, tangentbord och
styrdon. Trots det punkterar de att det är lika viktigt att
variera sin arbetsställning. Tangentbordet ska vara
mindre för att få ihop armarna och de rekommenderar
att man använder kortkommandon för att minska
musanvändningen. HI har några bra tips för dagens
datoranvändare, men har tänkt ganska kortsiktigt. De
har inga visioner om hur de ska kunna hjälpa
musarmsdrabbade i större perspektiv. De har en
alldaglig syn på hur man kan arbeta framför datorn.
Arbetsmiljöverket (AV) ställer hårdare krav på
flexibiliteten i datorarbetandet. ”Arbete vid bildskärm
som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt
avseende eller ensidigt upprepat får normalt inte
förekomma. Om synbesvär eller andra
belastningsbesvär till följd av bildskärmsarbete
uppträder trots åtgärder skall arbetet om möjligt ordnas
så att den arbetande kan växla till mindre ansträngande
arbetsuppgifter. Om detta inte kan ske skall den
arbetande få tillräckliga pauser så att besvär inte
uppstår i arbetet.” Detta skriver AV i sin
författningssamling AFS 1 998:5 paragraf 7 och 8. De
punkterar att man både ska stå och sitta i arbetet, d.v.s.
måste arbetsplatsen vara dimensionerad och tillräckligt
stor för en flexibel placering av skärm, tangentbord,
styrdon och inte minst användaren. De rekommenderar
vidare en ljus, slät bordsyta för att kunna ge så mycket
plats till armar och händer.
Bilden visar ett dåligt exempel på arbete vid
datorn som varken är rörligt eller flexibelt.
5

Ergonomisk studie - Undersökningar
och intervjuer
Vi började med att fråga
vad de som svarade på
enkäten jobbade med och
om de rörde sig mycket
eller satt stilla i sitt arbete.
Som man kan utläsa av
grafen till höger upplevde
huvuddelen av de personer
vi frågat att de för det
mesta satt stilla eller rör lite
på sig.
Nästa fråga handlar om
hur många timmar per
dag som personerna
uppskattningsvis
spenderade framför
datorn. Det flesta av alla
som tillfrågats
spenderade nästan hela
arbetsdagen framför sin
dator.
På fråga tre lät vi personerna ringa in de
områden där de kände belastning under en
arbetsdag. På figuren nedan kan man se en
sammanställning av vilka områden som de
tillfrågade kände belastning i.
6

På fråga fyra handlade om
vilken typ av styrdon man
föredrog att arbeta framför
datorn med. Av de tillfrågade
var det bara vanlig mus och
mousetrapper som
användes. Att ingen föredrog
att arbeta med touchpad kan
bero på att nästan ingen av
de tillfrågade arbetade med
bärbara datorer.
På fråga fem fick man välja
vad man ville arbeta med av
tangentbord/mus,
penna/papper och händerna.
Huvuddelen av dem
tillfrågade föredrog att arbeta
med tangentbord/mus. Vi tror
att det kan bero på att
många tycker att det går
snabbast och smidigast att
använda datorn som
hjälpmedel och ser då
tangentbord/mus som det
ända alternativet.
På den sjätte frågan fick man fritt svara
på hur man skulle vilja att framtidens
arbetsplats kan se ut. Det var långt
ifrån alla som svarade på denna fråga,
men här nedan har vi iallafall samlat en
del av det svar vi fick.
7

Idégenereringsfas - Skissarbete
Kravspecifikation
Med ergonomer, naprapater och datoranvändares råd
och önskemål i ryggen har vi tagit fram en
kravspecifikation som bör ses efter i sökandet efter den
ergonomiskt fulländade datorarbetsplatsen. Med sex
budord skapar vi ett helt nytt alternativ till arbetsplats
som inte liknar något annat på marknaden. Resultatet
av analys och studier har visat att ingen arbetsställning
kan hålla i längden. I varje arbetsställning samt metod
belastas alltid någon del av kroppen och allt pekar på
att arbetaren måste få en flexiblare arbetsgång i
framtiden. De sex budorden är följande:
1. Variera din arbetsställning: Människan är skapad för
aktivitet. Arbetsplatsen måste designas för att byta
ställningar snabbt och ofta.
2. Variera dina arbetsrörelser: Långa, monotona
arbetsrörelser ger musarm. Ditt arbete måste kunna
alterneras mellan olika arbetsmetoder.
3. Avlastning för armar och händer: Armar och händer
ansträngs hela tiden och behöver därför bekväma
avlastningsytor.
4. Stor arbetsyta: Arbetsplatsen ska vara så fri som möjligt
på utrustning för att ge mer plats åt arbetaren.
5. Förutsätt ett balanserat arbete: Arbetsplatsen ska se till
att du som arbetare har jämvikt i kroppen så att
belastningen minskar i enskilda kroppsdelar.
6. Anpassad arbetsplats: Du står i centrum för arbetet, inte
arbetsplatsen. Den ska således anpassas till dig.
Formval och funktioner
Vi tänkte från början att arbetsplatsen skulle vara en
enkel, snygg form, som allt kontorsarbete skulle
koncentreras vid. Den ska vara lätt att manövrera för att
snabbt byta arbetsställning och kunna anpassas efter
olika typer av arbeten, såsom Word-skrivande, 3D-ritande
och Power Point-visande. Verktyget som allt arbete
kretsar runt är datorn och målet är att hitta en visionär
bild över framtida arbetsmetoder och frångå en
traditionell bild med en alldaglig dator på ett alldagligt
bord, med alldeles för mycket utrustning som tar plats
från användaren.
Placering av underarmar och händer
12

Den bästa ergonomiska lösningen för den här sortens
statiska arbete är att man får röra sig mycket och
minska risken för stelhet. En touchscreen gör att du
håller hela överkroppen i rörelse och det är dessutom
en dator för framtiden. Ska du arbeta med en
touchscreen mycket under en längre tid, som när du
skriver en rapport, är det viktigt att den måste ligga i ett
horisontellt läge så armarna kan vila på den. Längst ut
på datorn där armarna vilar sitter ett gummibetäckt
skydd som går att vinkla i olika behagliga lägen. Hela
datorn kan däremot inte ligga ner för det ger
belastningar i både nacke och ögon. Därför har vi delat
upp touchscreen-datorn i två delar som går att vinkla
vid behov som en bärbar dator.
Den första varianten
Den andra varianten
För att öka möjligheten till ett rörligt arbete vill vi göra en
datorställning som integrerar med vår touchscreen.
Denna funktion leder till att man istället inte behöver ha
datorn i ett horisontellt läge. Du kan då veckla ut hela
datorn till ett vertikalt läge för t.ex. visningar. Vi prövade
flera olika datorställningar. I den första varianten satt
datorn fast mellan två långa ben på kanterna, som i sin
tur satt ihop längre ned genom ett horisontellt ben. Det
horisontella benet fungerade förutom att stabilisera
produkten även som fotstöd för användaren. Det skulle
finnas två spakar på de vertikala benen som gör att du
kan öppna och låsa datorns läge. Den övre gör att du kan
ändra datorns vinkel, den nedre gör att du kan ändra
höjden på datorn beroende på om användaren vill stå
eller sitta.
I den andra varianten bestod ställningen istället av en
tjock pelare som slutade under datorns mitt via en kula.
Kulan gjorde att du kunde vrida datorn mer flexibelt, både
upp och ner och åt sidan.
13

Spakfunktionerna var precis som de i den första
versionen med en uppe och en nere. Skillnaden mot
den första varianten var att pelaren satt i mitten framför
benen och saknade fotstöd, men vi ansåg att fotstödet
var viktigt. Därför satte vi en ring runt pelaren, som på
ett barbord, för att underlätta trycket i fötterna.
Vi valde att gå vidare med den andra varianten för den
hade en enklare, vackrare form istället för de många,
tunna benen i den förra.
Slutgiltig skiss
Den ergonomiska arbetsmetoden
Arbetsbordets användningsområde
är bred och passar
sig efter många arbetsmetoder. Vi vill instruera genom
bilder hur du bör arbeta i olika arbetsställningar så att
skapar jämvikt och balans i kroppen.
Sittande ställning för skrivande:
Var rak i ryggen, håll armarna nära kroppen och fötterna
under sitsen. Den undre skärmen är horisontell och
lagom låg så att underarmarna kan vila i 90 graders
vinkel samtidigt som axlarna hålls nere.
Stående ställning för skrivande:
Håll samma ställning som den sittande. Stå stadigt och
balanserat med båda benen antingen rakt eller med ena
benet på fotstödet.
14

Sittande ställning för skissande:
Ryggen och halsen är utsträckta bakåtlutat och benen
utsträckta framåt. Den undre skärmen lutar uppåt från
dig. Armarna får röra sig fritt över hela bordet. I en
alternativ ställning är kroppen böjd framåt och armarna
stöds av det gummibetäckta armstödet.
Stående ställning för skissande:
Kroppen är böjd framåt och armarna stöds av
armstödet på en skärm som lutar uppåt. Lägg tyngd på
det benet som lutar på fotstödet. Kom ihåg att byta ben.
Du kan använda arbetsplatsen för visningar och ställa
upp skärmarna vertikalt. Om man arbetar fler vid samma
arbetsplats är det lämpligast om skärmarna är
horisontella.
Det kan alternera bildskärmarnas visningsläge. Antingen
kan man använda båda skärmarna som en enda stor
skärmbild eller dela upp dem i två, där den övre används
för visning och den nedre används för antingen styrning
(svart bildskärm) eller både visning och styrning (två
likadana bildskärmar).
15

Vår produkt förordar mest att man använder sina
händer, men det finns möjligheter att använda sig av
olika verktyg: Ett tangentbord i gummi som ger
feedback på tangentnedslagen, en penna för att skriva
eller rita direkt på skärmen eller en pincett att arbeta
mer preciserat med redigering och grafik.
Färgval och material
Mörkare bordsytor underlättar för användaren då de
inte reflekterar lika mycket ljus, men den mesta
bordsytan upptas redan av bildskärmen. För att få in lite
mer liv vill vi sätta en varm, glad färg runt bildskärmen.
Den kan komma i olika färger, som användaren själv
kan välja ut. Färgen på pelaren är en kall, grå färg och
materialet på den är blästrat stål. Handtagen på pelaren
har en gummibetäckt del för handens bekvämlighet.
Den delen har samma glada, varma färgskala som
skärmens kanter.
Grafik
Vi vill skapa ett kännetecken för att symbolisera vårt
ergonomiska förslag på en datorarbetsplats. Vi valde en
kropp i rörelse, eftersom vi uppmanar arbetaren att
ständigt vara i rörelse. Vi valde att gestalta kroppen i
rörelse i ett rutmönster med cirklar i två färger där de
blå cirklarna utgör kroppen i rörelse och de rosa
cirklarna utgör tomrummet som fyller ut en kvadrat. Den
blå (cyan) färgen symboliserar lugn, pålitlighet och i
kombination med den rosa färgen skapas en naturlig
känsla för kroppens anatomi. Namnet Avanti betyder
framåtanda på italienska och just framåtanda känner vi
att vi står för gällande ergonomisk utveckling av en
datorarbetsplats.
Resultat och slutsats
Vårt mål har varit att hitta den bästa ergonomiska
lösningen för en datorarbetsplats. Samtidigt har vi velat
att lösningen ska vara nyskapande. Den ska presentera
ett nytt sätt att arbeta under en heldag på jobbet. Vår
lösning ger mer utrymme och valfrihet åt användaren.
Hela arbetsplatsen har därför centrerats i ett datorbord
som kan anpassas efter användaren istället för tvärtom.
På så sätt skapas den flexibilitet och avbelastning i
kroppen som människan behöver under en arbetsdag.
Vårat projekt har följts av naprapaters och användares
stora entusiasm. De har stöttat förslaget och tyckt att det
varit ett bra steg i rätt riktning för både datautvecklingen
och användarens arbetsmetod.
Vi hoppas att vårt förslag på en ny arbetsplats vid dator
kommer eskaleras i framtiden för användarnas eget
bästa. Låt ergonomin förbättra dataindustrin så att
användaren får röra sig fritt istället för att sitta inspärrad
av onödig utrustning. Avanti är framtiden.
Källförteckning
Hjälpmedelsinstitutet
Arbetsmiljöverket
ETC
Elsevier
Christer Wilén Brunius, leg. naprapat
Gert Wahlgren, leg. naprapat
16