Hbt i utveckling - RFSL

hbt i utveckling
en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete
1

RFSL 2008
Redaktör och formgivare: Mathilda Piehl
Text: Karin Lenke och Mathilda Piehl
Foto: Sarah Hirani
Original: Peter Roth
Korrektur: Malin Bäckstrand
Utges med stöd av Forum Syd
innehåll
varför hbt? 4
hbt-begreppet 6
hbt och fattigdom 9
hälsa 9
arbetsmarknad och utbildning 11
sociala nätverk 12
deltagande 12
de mänskliga rättigheterna 14
ett rättighetsbaserat perspektiv 15
yogyakartaprinciperna 17
våld, hot och trakasserier 20
samverkande förtryck 21
familjen 23
hiv/aids 24
kvinnor och hiv 27
t som i trans 29
jämställdhet och sexualitet 30
kriminalisering 33
kolonialismens inflytande 36
ett västerländskt påhitt? 37
situationen i världen
hbt-perspektiv i praktiskt
40
arbete - några exempel 42
att tänka på... 44
exempel på globala aktörer 48
exempel på bidragsgivare 48
lästips 49
2 3

varför hbt?
Hbt-frågor, frågor som rör homosexuella,
bisexuella och transpersoner, är intimt länkade
till ämnen som rör utveckling. Hur vi förhåller
oss till frågor om sexualitet och könsuttryck
får konsekvenser för varje dimension av vårt
arbete med fattigdomsbekämpning, rätten till
hälsa och demokrati.
Sexualitet och könsuttryck spelar roll för
utvecklingssamarbete därför att de spelar roll
för människor. Sex, sexualitet och rättigheten
att forma sina könsuttryck är inte en lyx att
åtnjuta när andra rättigheter infriats. Rätten
till kontroll över den egna kroppen och
skydd mot övergrepp är grundläggande för
att vi ska kunna ta del av andra fördelar som
utveckling medför.
Hbt-personers rättigheter är mänskliga
rättigheter! Att denna påminnelse behövs
visar hur undanskymda hbt-personer har
varit i frågor som rör mänskliga rättigheter.
Att kopplingen görs är ett uttryck för en
förändring som pågår. Hbt-frågor är på
väg in på den internationella dagordningen
för utvecklingssamarbete, men att tala om
sexualitet i utvecklingssamarbete är inget
nytt. Biståndsinsatser har alltid haft med
sexualitet att göra, medvetet eller inte.
Vanligtvis har det dock handlat om sexualitet
i negativa termer, befolkningskontroll, våld
och sjukdomar. Mer sällan har det talats om
njutning, kärlek och alla de livsbejakande
aspekter som ryms i människors sexualitet.
De mänskliga rättigheterna ska skydda från
diskriminering, våld och hot. Men de ska
också ge hbt-personer friheten att få uttrycka
sin könsidentitet och möjligheten att välja
hur och tillsammans med vem och vilka man
njuter av sin sexualitet.
I Sverige har Sida sedan 2006 en
handlingsplan för hbt-frågor. Där fastslås
att Sida ska arbeta för att förbättra
levnadsvillkoren för hbt-personer i sina
samarbetsländer. RFSL har tagit fram den
här handboken eftersom vi, när vi lyfter fram
betydelsen av att arbeta med hbt-frågorna,
ofta får frågan ”vad ska vi göra då?”. Hos
andra aktörer märker vi en mer eller mindre
uttalad rädsla för att göra fel – hellre gör
“hbt-personers
rättigheter är
mänskliga
rättigheter!”
man ingenting. Den här handboken ger
en översiktlig introduktion till varför det
är viktigt att ha kunskap om hbt-frågor
och hbt-personer när man arbetar med
utvecklingssamarbete. Handboken vänder
sig både till dig som vill inkludera hbtperspektivet
i projekt, såväl som till dig som
vill arbeta exklusivt och separat med hbtfrågor.
Oavsett dina förkunskaper kan du
förhoppningsvis hitta något av nytta i den här
handboken.
Sören Juvas, förbundsordförande RFSL
FAKTA
4 5
hbt
Hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner och innefattar både sexuell läggning,
könsidentitet och könsuttryck. Hbt-begreppet är ett samlingsbegrepp för identiteter som skapats i en
västerländsk 1900-talskontext. På engelska används begreppet LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender).
På många håll i världen används andra uttryck om och av personer som avviker från rådande
köns- och sexualitetsnormer, men LGBT har kommit att bli en internationellt gångbar term även
om innebörden varierar i olika kontexter. Flera organisationer har lagt till bokstavskombinationen qi
(queer och/eller intersex).
homosexualitet
Förmågan att förälska sig i och/eller vara sexuellt attraherad av någon av samma kön som en själv.
bisexualitet
Förmågan att bli sexuellt attraherad och/eller förälskad oavsett kön. En bisexuell identitet kan se ut på
olika sätt. Alla bisexuella är inte nödvändigtvis lika mycket intresserade av personer av båda könen.
Man kan också vara intresserad av kvinnor och män på olika sätt. En del bisexuella blir förälskade
i personer av bara det ena könet, men är sexuellt intresserade av människor av alla kön. Andra blir
sexuellt attraherade av människor av bara det ena könet, men förälskad i människor av båda könen.
Känslorna kan också variera med tiden, så att man är mer attraherad av kvinnor under vissa perioder
och mer av män under andra perioder. Att attraktionen varierar behöver alltså inte betyda att
man växlar mellan att vara heterosexuell och homosexuell.
När man talar om bisexualitet kan det vara bra att skilja på hur man känner sig, det vill säga
vilken identitet man har, och hur man lever; om man lever med en man eller en kvinna. Man är inte
heterosexuell för att man lever med en person av motsatt kön, eller homosexuell för att man lever med
någon av samma kön. Man kan vara bisexuell hela tiden, oavsett könet på ens partner.
transpersoner
Eftersom transperson är en paraplyterm (internationellt används transgender) är det viktigt att veta att
det finns många olika sätt att vara transperson på. Det finns många olika begrepp och definitioner och
därmed ser även livssituationer och problematik olika ut.
Trans handlar om könsidentitet och könsuttryck och inte primärt om sexualitet och transpersoner
kan vara antingen homo-, bi- eller heterosexuella.
Liten ordlista från RFSL:s broschyr Höra hemma om transpersoner:
n Transgender eller intergender: En beteckning av människor som upplever sin könsidentitet som
överskridande den förenklade uppdelningen man–kvinna.
n Transsexualism: Betecknar en djupt förankrad upplevelse av att inte höra hemma i den kropp man
fötts med och den identitet man tilldelats juridiskt.
n Transvestism: En känsla av att den egna könsrollen är för trång. Att man behöver en motvikt mot
den inskolade könsrollen. Genom att använda sig av attribut och symboler som vi associerar till
”kvinnligt” och ”manligt” kan man locka fram reaktioner som lösgör en från förväntningar knutna
till den vardag liga könsrollen.
n Drag: Handlar om att överdriva typiska karaktärsuttryck hos könsrollerna, genom utseende och
beteende. En manlig roll kallas ofta drag king och den kvinnliga motsvarigheten drag queen.

hbt-begreppet
Det är först under 1900-talet som de sexuella
identiteter som ryms i hbt-begreppet fått fäste
som sociala kategorier. Hbt-begreppet, eller
LGBT på engelska, används nu brett i sociala
rörelser som arbetar för sexuella rättigheter,
men även alltmer inom politik och utvecklingssamarbete.
Termen hbt fångar identiteter
och uttryck, men det är inte alltid så att en
persons sexuella praktik återspeglas i identiteten.
Män som har sex med män och kvinnor
som har sex med kvinnor behöver inte
nödvändigtvis själva definiera sig som homo-
eller bisexuella, eller känna samhörighet med
andra personer som identifierar sig som hbt.
Ändå är hbt-begreppet det bästa vi har för att
i nuläget tala om sexualitet och könsuttryck i
relation till sociala, civila, politiska, kulturella
och ekonomiska mänskliga rättigheter. De
lokala kontexterna, med specifika kulturella
koder och praktiker, ser olika ut och måste
alltid tas i beaktande när det handlar om hbtfrågor
internationellt. Samkönade relationer
kan vara relativt accepterade men osynliga och
olagliga. Transpersoner kan vara stigmatiserade,
men de kan också vara en del av en historiskt
förankrad könsmodell som tillåter fler
än två könsuttryck. Hbt-begreppet är en term
med begränsningar. Det är viktigt att komma
ihåg att de identiteter som samlas under begreppet
inte ser likadana ut över världen, och
att kategorier förändras över tid och rum.
Ibland används begreppen MSM (män
som har sex med män) eller KSK (kvinnor
som har sex med kvinnor). Detta för att
undvika att prata om vad som uppfattas som
bestämda identiteter.
6 7

heteronormen
n Heteronormen bygger på antagandet att det normala är att vara heterosexuell och att
homo- och bisexualitet måste förklaras, diskuteras och ifrågasättas.
n Heteronormen gör att alla som inte är heterosexuella måste komma ut med sin sexuella
läggning. Även den som bara vill berätta för sina arbetskamrater om helgens utflykt
med partnern behöver komma ut eftersom det förutsätts att alla är heterosexuella – så
länge motsatsen inte markeras.
n Heteronormen bygger på antagandet att kvinnor och män naturligt dras till varandra
och att det kön du ser ut att tillhöra också är det kön du känner dig som. Den innehåller
också normer om hur kärleksrelationer ska se ut, att de till exempel ska vara mellan två
personer.
n Heteronormen förstärks genom medvetna eller omedvetna saker som människor
gör och säger. Till exempel i en barnbok där prinsessan (i rosa klänning) räddas av
prinsen (i blå mantel). Ett annat exempel är en lesbisk kvinna som hos gynekologen får
frågan om när hon hade samlag senast och erbjudande om p-piller.
n Avsteg från normen kan leda till ett positivt accepterande, men det händer inte sällan att
personer som avviker från heteronormen drabbas av utfrysning, trakasserier och våld.
FAKTA
hbt och fattigdom
Fattigdom berövar människor rätten att själva
bestämma över och forma sina liv. Olika
grupper drabbas olika av fattigdom. Klass,
etnicitet, kön, politisk och ekonomisk instabilitet
och klimat är bara några få av många
samverkande faktorer som skapar och bidrar
till fattigdom. Men trots de många sociala,
politiska, ekonomiska och kulturella faktorer
som orsakar fattigdom kan man fastslå att
en hbt-person löper större risk än andra att
drabbas av fattigdom, just på grund av sin
sexualitet eller sitt könsuttryck.
Anledningen är att hbt-personers rättig-
hälsa
Trakasserier, tortyr, avrättningar och övergrepp
är exempel på saker som kan drabba
hbt-personer just på grund av deras självidentifierade
eller uppfattade sexualitet och
könsidentitet. Både självupplevt våld och rädslan
för att drabbas av våld och trakasserier
skapar ohälsa. Hbt-personer riskerar även att
drabbas av psykiska besvär såsom depression
och stress av att exempelvis behöva dölja sin
sexualitet eller könsidentitet för omgivningen.
Heteronormativitet skapar också ojämlik
tillgång till sjukvård, där hbt-personer ofta har
nedsatt tillgång till en för individen anpassad
heter begränsas och kränks av heteronormativitet.
Kränkningar av människors rättigheter
påverkar deras hälsa, ställning på
arbetsmarknaden, möjlighet till utbildning,
deltagande i det politiska livet och tillgång
till sociala nätverk. Alla projekt som indirekt
eller direkt syftar till att bekämpa fattigdom
bör se över om arbetet upprätthåller eller till
och med stärker rådande heteronormativa
föreställningar om kön och sexualitet. Ur ett
fattigdomsbekämpningsperspektiv blir de
långsiktiga vinsterna större om heteronormativiteten
utmanas.
och adekvat hälsovård. Brist på information
om säkrare sex för män som har sex med
män gör dem extra utsatta för hiv och andra
sexuellt överförbara sjukdomar. Lesbiska och
bisexuella kvinnors hälsa är ett område som
förbises inom forskning och medicinsk praktik.
Lesbiska och bisexuella får i sin egenskap
av kvinnor också sämre tillgång till hälsovård
och sjukvård än män. Ohälsa är både en konsekvens
av, samt en starkt bidragande orsak
till, såväl materiell fattigdom som brist på
makt, inflytande och valmöjligheter.
8 9

intersexualism
En del hbt(iq)-organisationer arbetar med intersexualism. Intersexualism är ett samlingsnamn
för ett stort antal medicinska diagnoser. Gemensamt för intersexuella är att de fötts med oklar
biologisk könstillhörighet, till exempel ett tvetydigt könsorgan.
Alla de medicinska tillstånd som ingår i termen behöver dock inte synas på utsidan. Det
kan istället handla om något biologiskt inombords som hormoner eller inre organ. Några av
dessa medicinska tillstånd upptäcks inte förrän barnet kommer in i puberteten.
skillnad på identitet/handling
Den som har sex med personer av samma kön, behöver inte identifiera sig som homo- eller
bisexuell. Ofta är det den samkönade sexuella handlingen människor förföljs på grund av.
FAKTA
arbetsmarknad
och utbildning
På arbetsmarknaden påverkar heteronormativiteten
möjligheten för hbt-personer att
få och behålla ett jobb. Diskriminering av
hbt-personer är vanlig både i rika och fattiga
länder. I vissa sektorer av arbetsmarknaden
har det varit lättare för hbt-personer att accepteras.
Även om detta kan innebära chans till
ett arbete utan risk för att bli diskriminerad, är
det naturligtvis inte lösningen på något problem.
Så länge hbt-personer inte är välkomna
inom alla branscher och yrken råder fortfarande
ett orättvist och diskriminerande klimat
på arbetsmarknaden. Tillgången till arbete är
ännu mer begränsad för transpersoner än för
homo- och bisexuella.
Den grupp transpersoner i Malaysia som
själva kallar sig mak nyahs vittnar om hur de
tvingas in i prostitution eller osäkra arbeten
i servicesektorn utan försäkringar eller andra
förmåner som normalt åtnjuts av malaysiska
arbetare. Det gör mak nyahs till en del av
den så kallade prekära arbetskraften, som har
otrygga anställningar och små möjligheter att
ställa krav på och påverka sitt arbete. Detta är
en situation som de delar med andra hbt-
personer i många länder.
Heteronormativitet skapar även ojämlik
tillgång till utbildning. Hbt-personer som
kommer ut kan tappa sin familjs stöd och
därmed möjligheten att studera vidare, om det
till exempel förutsätter att familjen står för
mat och husrum under studietiden. Även en
fientlig hemmiljö kan påverka studieresultaten
negativt. Skolan är en miljö som kan vara
mycket våldsam för elever som avviker från
normerna. Att överhuvudtaget gå till skolan
kan bli en omöjlighet för barn och ungdomar
som utsätts för trakasserier på grund av sin
sexualitet eller sitt könsuttryck.
Avsaknad av sexuella rättigheter och
förekomsten av diskriminering och förtryck
av hbt-personer skapar fattigdom hos grupper
och individer. Men det får också konsekvenser
på ett samhällsekonomiskt plan.
Diskriminering och ohälsa har negativ inverkan
på ekonomin i stort, inte minst på grund
av den kompetens som går förlorad.
10 11

sociala nätverk
Hbt-personer riskerar att hamna i en situation
där de sociala nätverk som kan utgöra skillnaden
mellan en dräglig levnadsstandard och
fattigdom plötsligt rycks undan. Även personer
som kommer från familjer som inte räknas
som fattiga kan, om deras familjer väljer
att vända ryggen till, hamna i fattigdom. De
kan göras arvslösa av sina föräldrar, förvägras
rätten till den gemensamma bostaden om
en partner dör och så vidare. Familjen kan
vara det enskilt största hotet mot hbt-personers
hälsa och trygghet. Det hedersrelaterade
våld som drabbar hbt-personer kan leda till
stigmatisering, utanförskap och i värsta fall
döden. Omvändelsevåldtäkter som riktas mot
lesbiska och bisexuella kvinnor är inte sällan
deltagande
Heteronormativ diskriminering bidrar till
och kan till och med skapa fattigdom. Diskriminering
och utanförskap leder i sin tur
till demokratiunderskott. Fattigdom i sig
utgör ett praktiskt hinder för politiskt deltagande;
arbetet för brödfödan tar tid från
engagemang utanför arbetet, låg läskunnighet
och begränsad tillgång till radio, tv och
tidningar gör det svårt att delta i det offent-
sanktionerade eller till och med utförda av
kvinnans familj.
Våld, psykiskt och fysiskt, och hot om våld
mot familjemedlemmar kan också begränsa
hbt-personers livsutrymme. Avsaknaden av
den trygghet det innebär att ha tillgång till ett
socialt nätverk som kan stötta och dela med
sig av resurser, om än knappa, gör hbt-personer
extra sårbara. Hbt-personer kan också
tvingas till giftermål mot sin vilja. Kvinnor
som däremot inte gifter sig kan hamna i en
beroendeställ ning till sin familj och samtidigt
tvingas axla bördan av att ta hand om gamla
och sjuka familjemedlemmar utan möjlighet
till inflytande över sitt eget liv.
liga samtalet. Sammantaget leder detta bland
annat till att tron på att det finns en möjlighet
att påverka blir mindre. För hbt-personer och
andra minoritetsgrupper kan det dessutom
handla om att man undanhålls information
om den demokratiska processen, men också
om brist på intresse då man på grund av sitt
utanförskap får svårt att identifiera sig med
och engagera sig i majoritetssamhället.
12 13

de mänskliga
rättigheterna
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna inleds med orden ”Alla människor
är födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Rättigheterna gäller alla människor,
oavsett sexuell läggning och könsuttryck, utan
åtskillnad och alla borde därmed ha samma
tillgång till och skydd av de mänskliga rättigheterna.
Trots detta kränks hbt-personers
rättigheter dagligen.
Till de grundläggande rättigheterna hör
rätten att hysa eller uttrycka åsikter. Det ska
säkerställa möjligheten att bilda eller gå med
i en organisation eller att ordna möten. I de
länder där homosexuella handlingar är förbjudna
är det förstås riskfyllt för hbt-personer
att organisera sig öppet, eller ens uttrycka
vem man älskar.
De mänskliga rättigheterna ger också skydd
sjukdomsförklaring
mot övergrepp, till exempel rätten att inte bli
godtyckligt arresterad eller utsättas för tortyr.
Tusentals hbt-personer världen över kan vittna
om rättsvidriga processer som inbegripit massiv
tortyr och i värsta fall dödstraff. Detta har
lett till att människor flyr sina hemländer.
Rättigheterna innebär även ett tillgodoseende
av grundläggande behov, till exempel
rätten till en tillfredsställande levnadsstandard,
hälsovård och utbildning. Tyvärr kan
inte något land i världen tillhandahålla ett
fullständigt skydd av hbt-personers mänskliga
rättigheter. Diskrimineringen är utbredd inom
såväl arbetsliv som skolväsende. Hälsovården
är ofta uppbyggd kring starka normer som
utesluter hbt-personer både direkt och indirekt.
Trakasserier förekommer inom samhällets
alla sfärer.
1992 tog Världshälsoorganisationen (WHO) bort homosexualitet från sin förteckning över
sjukdomar. I många länder klassificeras dock homosexualitet fortfarande som en psykisk
störning. Detta innebär att hbt-personer kan påtvingas psykiatrisk behandling som syftar
till att ”bota” dem från sin homosexualitet. I många länder räknas även transpersoner in
bland psykiskt sjuka. Att klä sig eller uppträda på sätt som avviker från ens uppfattade
könsidentitet kan leda till att man klassas som psykiskt störd, blir påtvingad behandling och
i värsta fall inlåst. Hbt-personer rapporteras utsättas för kränkande behandling, inte sällan
med sexuella inslag, inom psykvården.
FAKTA
ett rättighetsbaserat
perspektiv
Rättighetsbaserat utvecklingssamarbete utgår
från människors rättigheter snarare än olika
gruppers behov och intressen. Detta sätt
att bedriva utvecklingssamarbete har blivit
alltmer vanligt och FN:s deklaration om
de mänskliga rättigheterna genomsyrar nu
många delar av utvecklingsprocessen. Nedan
följer några exempel, framtagna av juristen
Henry Armas, på fördelar med en rättighetsbaserad
utgångspunkt i hbt-frågor.
n De mänskliga rättigheterna är universella
och odelbara, det innebär att brott mot
vissa rättigheter också påverkar andra
rättigheter. Principen om rättigheternas
odelbarhet tillåter oss att prata om rätten
till hälsa, husrum, mat och arbete och
koppla dessa rättigheter till sexuella
rättigheter.
n Sexuella rättigheter gör det möjligt för
människor att kräva ansvar från makthavare.
n Sexuella rättigheter stärker människor
identitetsmässigt och självförtroendemässigt.
Genom detta kan kontroll över livet
utvecklas, till exempel inom områden som
hälsa, utbildning och arbete.
n Sexuella rättigheter ökar kvaliteten på
människors deltagande både i termer av
bredd (vem som deltar) och termer av
djup (vad de deltar i).
n Sexuella rättigheter synliggör diskriminering
och utsatta grupper som traditionellt
har osynliggjorts av utvecklingsorganisationer
och myndigheter.
De redan erkända artiklarna i FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna kan
ligga till grund för en diskussion om sexuella
rättigheter. Bland annat använder organisationer
som Sida och Världshälsoorganisationen
dessa artiklar i sitt arbete med sexuella
rättigheter. Nedan följer några exempel på
hur artiklar ur FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna kan användas i
arbete för hbt-personers rättigheter.
artikel 13-14
”Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja
bostadsort inom varje stats gränser”
”Var och en har rätt att i andra länder söka och
åtnjuta asyl från förföljelse”
Människor som diskriminerats i arbetslivet
eller inom utbildningsväsendet har ofta
anledning att söka ekonomisk trygghet genom
nationell eller internationell migration.
Andra faktorer som kan leda till migration
är (o)möjligheten till kärlek, att bilda familj
och utveckla en identitet eller ett sexliv i ursprungslandet.
I över 85 länder är homosexuella
handlingar kriminaliserade. Detta ökar
naturligtvis hbt-personers behov av att fly,
kanske är det till och med den sista utvägen
för någon som lever under ett ständigt hot
om att bli avslöjad, utfrusen, fängslad eller
avrättad. Hbt-par har i många länder inte
heller möjlighet att få sin relation juridiskt
bekräftad, vilket också kan vara en anledning
till att migrera.
14 15

artikel 23
”Var och en har rätt till arbete”
Att inte våga vara öppen på sin arbetsplats
eller tvingas ljuga om sitt familjeliv är något
som drabbar hbt-personer världen över.
Outtalade normer och förväntningar i arbetslivet
kan vara nog så besvärliga för hbt-personer.
I vissa länder är det dessutom uttryckligen
förbjudet att anställa hbt-personer i
skolväsendet och armén.
I en studie, ADEIM-Simbiosis 2006,
visar intervjuer med lesbiska i Colombia att
14 procent någon gång fått sparken från ett
jobb på grund av sin sexuella läggning,
16 procent hade nekats jobb av samma anledning.
Totalt 30 procent av de intervjuade hade
upplevt diskriminering på arbetsplatsen och
36 procent uppgav att de viss te andra lesbiska
som också diskriminerats. För transpersoner
världen över är situationen ännu allvarligare.
Brott mot rätten att inte bli diskriminerad
leder i sin tur till en negativ cykel av begränsade
möjligheter som i sin tur kan leda till
fattigdom.
artikel 25
”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig
för den egna och familjens hälsa och välbefinnande”
Hbt-personers rätt till hälsa förbises när man
inom vården till exempel utgår från att alla
vårdtagare är heterosexuella. Detta leder bland
annat till att information om säker sex inte
når fram till rätt grupper på rätt sätt. Det finns
exempel på att hivpreventiva kampanjer som
uteslutande riktat sig till heterosexuella har
bidragit till missuppfattningen att hiv inte kan
överföras vid analsex. Män som har sex med
män är en utsatt grupp. I till exempel Thailand
visar UNESCO:s regionala hiv/aids-program
att hiv/aids-prevalensen bland homosexuella
män är 16 procent jämfört med 1 procent
hos den generella befolkningen. Samtidigt
begränsas tillgången till sjukvård för män som
har sex med män genom exkluderande behandling.
I länder där samkönat sex är kriminaliserat
kan det naturligtvis också vara svårt
att söka adekvat vård. Man kan till exempel
kanske inte vara ärlig mot doktorn och ställa
frågor om oral- eller analsex. Om ens partner
inte ses som en legitim partner kan denna
heller inte i aktuella fall få fatta beslut om ens
vård eller ens hälsa på sjukhuset.
Exkludering på arbetsplatser och i
familjesammanhang kan också skapa en
utsatt het för fysisk och psykisk aggression.
Hbt-personer som måste dölja sin sexuella
lägg ning och/eller sina könsuttryck lider även
ofta av stress och depressioner.
artikel 26
”Var och en har rätt till utbildning”
Inom utbildningsväsendet visar forskning att
till exempel feminina pojkar löper större risk att
bli mobbade och trakasserade. Enligt artikeln
ska skolundervisning syfta till ”personlighetens
fulla utveckling”. Detta borde naturligtvis alltid
även gälla elevers rätt att utveckla sin sexualitet
och könsuttryck. Förutom en öppen och ickediskriminerande
miljö i skolan är det viktigt att
elever har tillgång till relevant sexualundervisning.
När sexualundervisning inte inkluderas i
läroplanerna får unga människor sämre möjligheter
att fatta genomtänkta beslut vad gäller
säkrare sex och familjebildning. Sexualundervisning
möjliggör för människor att ställa krav
på sexuella och reproduktiva rättigheter.
yogyakartaprinciperna
Även om sexuella rättigheter inte är specifikt
definierade i FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna, så gäller förklaringen
även sexuella rättigheter, som exemplen ovan
visar. Sexuella rättigheter utgör i många sammanhang
en central skärningspunkt för civila,
politiska, sociala och ekonomiska rättigheter.
Sexuella rättigheter går inte att separera från
de övriga rättigheterna, de mänskliga rättigheterna
är universella och odelbara.
Internationella juristkommissionen och
International Service for Human Rights har
tillsammans drivit ett projekt att utveckla en
uppsättning juridiska principer om hur internationell
rätt ska kunna appliceras på brott
mot de mänskliga rättigheterna baserade på
sexuell läggning och könsuttryck. En grupp
experter på mänskliga rättigheter från 25 olika
länder sammanställde dessa principer och under
ett möte 2006 i Yogyakarta, Indonesien,
antogs de så kallade Yogyakartaprinciperna.
Principerna tar upp redan existerande regler
om mänskliga rättigheter och visar hur de kan
tillämpas på frågor som rör sexuell lägg ning
och könsuttryck. Varje princip innehåller
detaljerade rekommendationer till stater, FN,
nationella institutioner, media, icke-statliga
organisationer och givarorganisationer. Principerna
kan vara av stor hjälp om man känner
sig osäker på hur de mänskliga rättigheterna
kan användas i frågor som rör sexuell läggning
och könsuttryck.
www.yogyakartaprinciples.org
16 17

FAKTA
omvändelsevåld
I filmen Boys Don’t Cry skildras en brutal våldtäkt initierad på grund av huvudpersonens
uppfattade könstillhörighet/sexuella läggning. Globalt våldtas
bögar av ”heterosexuella” män (ofta poliser och militärer) som bestraffning.
Många hbt-kvinnor har genomlevt omvändelsevåldtäkter och de som inte
själva utsatts känner ofta någon som kan vittna om brutaliteten. I många fall
är det en familjemedlem, nära släkting eller ”vän” som initierat våldtäkten/
våldtäkterna. Omvändelsevåldtäkter sker gentemot kvinnor av män som tror
att kvinnorna blir heterosexuella genom våldtäkt.
18 19

våld, hot
och trakasserier
FN:s särskilda rapportör i frågor om tortyr
uttrycker det så här: ”Sexuell läggning och
könsidentitet är sociala identiteter, jämförbara
med ras eller etnicitet, runt vilka människor
kan organisera sig, och runt vilka hat och
fördomar kan få fäste.”
Människor utsätts för våld och hot om
våld, inte enbart på grund av sin identitet,
utan på grund av att de ägnar sig åt sexuella
eller kroppsliga handlingar som bryter mot
kulturella normer. Ibland är normerna statligt
sanktionerade, i form av sodomilagar, ibland
finns lagstiftning som tvärtom gör det extra
allvarligt att utsätta hbt-personer för våld,
som gör det till hatbrott.
Hbt-personer misshandlas, våldtas och
mördas på grund av sin sexuella läggning och
sina könsuttryck. I flera länder är detta våld
dessutom sanktionerat av staten. I Förenade
Arabemiraten, Iran, Sudan, Yemen och i 12
delstater i Nigeria är frivilliga homosexuella
handlingar belagda med dödstraff. I Bangla-
desh, Kenya, Namibia, Tanzania, Uganda
och Zimbabwe är homosexuella handlingar
förenade med hårda straff som bland annat
kan inbegripa offentlig prygling och andra
kroppsstraff.
I de ovan uppräknade länderna står
myndigheter för våldsutövandet. Vad som är
svårare att mäta är det massiva våld som riktas
mot hbt-personer från privatpersoner och
som tyvärr många gånger leder till döden.
“hbt-personer
misshandlas,
våldtas och
mördas”
FAKTA
genus
Beskrivs ofta som ”det sociala könet” i motsats till ”det biologiska könet”. Genus kan
förklaras som det sociala och kulturella innehållet i kön. Exempelvis när vi talar om något
som maskulint så talar vi om genus, det vill säga beteenden, språk, värderingar och uttryck
som kopplas till det manliga könet. Genusvetenskap är läran om hur kön tillsammans med
andra sociala kategorier är med och organiserar samhället.
queer
Att någonting är queer innebär att det bryter mot invanda föreställningar och stereotyper
som gäller kön och sexualitet. Queer kan användas istället för begreppet sexuell läggning
som ett sätt att protestera mot indelningen av människor i olika sexuella läggningar. Att vara
queer blir då synonymt med att bryta mot normer som gäller kön och sexualitet, till exempel
att välja att inte definiera sig som antingen hetero- homo- eller bisexuell. Queer är också en
inriktning inom vetenskaplig forskning som syftar till att problematisera heteronormativitet.
samverkande förtryck
Olika typer av förtryck samverkar med varandra
och därför är det viktigt att man betraktar
varje människa utifrån hela uppsättningen av
hennes identiteter. En människa är till exempel
aldrig bara homosexuell. Hon kan också
vara kvinna, mamma, svart, funktionshind rad,
företagsledare, religiös och transperson.
Dessa olika identiteter kan placera personen
inom flera olika maktordningar där hon i bland
åtnjuter fler rättigheter och ibland färre. Som
homosexuell kan hon vara diskriminerad i
familjelivet samtidigt som hon som företagsledare
kan åtnjuta privilegier i yrkeslivet.
Alla kategorier samspelar och influerar
varandra i en ständig process. Genom att ta
hänsyn till en persons många olika identiteter
och se hur de samverkar i förhållande till
omvärlden kan man också identifiera flera olika
maktordningar.
Det kan ibland vara svårt att tydligt
definiera vad det är som leder till orättvis
maktutövning. De hbt-kvinnor som utsätts
för omvändelsevåldtäkter hade kanske
våldtagits även om de inte definierat sig som
hbt-personer. De kanske hade våldtagits på
grund av att de är kvinnor. Våldsmekanismer
samverkar ofta med varandra och det är därför
viktigt att hålla i bakhuvudet att hbt-
identiteter eller -handlingar kan vara en av
flera orsaker till diskriminerande handlingar.
Att se hur maktrelationer samverkar och
är beroende av varandra är att tänka intersektionellt.
Intersektionalitet är ett begrepp som
används inom genusforskning för att beskriva
hur maktordningar existerar inte bara sida vid
sida, utan i ett komplext nät av överlappningar.
Kön, sexualitet, klass, etnicitet, ålder och
funktionalitet är en del av de maktrelationer
som brukar ingå i intersektionella analyser. Det
viktiga med att tänka intersektionellt är inte att
få med så många kategorier som möjligt, utan
att fundera över möjligheten att ta in fler perspektiv,
att tänka kritiskt och ställa frågor om
vilka aspekter som utelämnas och varför.
20 21

familjen
Hur människor organiserar sina hushåll, vem
som bor med vem och vilka som ser efter
barnen och ser sig själva som föräldrar, kan
ta sig en mängd olika uttryck. På vissa håll i
världen kan det vara mer socialt accepterat att
två kvinnor delar hushåll och uppfostrar barn
tillsammans än att en kvinna lever ensam med
sina barn. Sociala normer om vad som utgör
och accepteras som en familj varierar över tid
och rum. Hur familjer kan organiseras påverkas
av strukturer och lagstiftning. Generellt
kan dock sägas att samkönad kärlek endast i
ett mycket litet antal länder har ett juridiskt
erkännande.
Bristen på skydd i lagen innebär inte
enbart att ett par går miste om den sociala
status som exempelvis ett äktenskap ger.
Avsaknaden av juridiska ramar för samkönade
familjebildningar skapar osäkerhet för barn
som lever i familjer som avviker från konventioner.
Ett barn som växer upp med två
kvinnor eller två män, till exempel, riskerar att
bli av med båda sina föräldrar, ifall kvinnan
eller mannen som av omgivningen ses som
barnets mamma eller pappa dör. Den andra
modern eller fadern, som saknar alla juridiska
band till barnet, kan se sig själv fråntagen alla
möjligheter att träffa barnet. När en familj
fördömer en familjemedlems sexualitet eller
könsuttryck kan det sociala nätverket kring
hbt-personen rubbas. Något som gör att
många hbt-personer är extra utsatta för risken
att hamna i fattigdom.
De organisationer och aktörer som arbetar
direkt med hbt-personer bör naturligtvis ta
reda på hur situationen är för hbt-personer i
samarbetslandet. De bör vara medvetna om
att det kan innebära en risk för dessa personer
att deras sexualitet blir känd av familjen eller
andra utomstående. Det bör alltid vara en
hbt-persons eget beslut att ”komma ut”.
“hbt-personer är
extra utsatta för
risken att hamna
i fattigdom”
22 23

hiv/aids
Aidsepidemin har tvingat fram en diskussion
kring sexualitet i utvecklingssamarbete
och hiv/aidspengar finansierar många hbtorganisationers
verksamhet i vissa delar av
världen. Anledningen till att hiv/aidsfrågan
uppmärksammats inom hbt-organisationer
är en hög prevalens i många regioner hos
gruppen män som har sex med män. Enligt
Sidas rapport Sexuell läggning, genusidentitet och
utveckling står män som har sex med män för
majoriteten av det totala antalet hivpositiva i
Latinamerika. Även i Asien råder en väldigt
hög hivprevalens bland män som har sex med
män. Trots att det är välkänt att diskriminering
leder till ohälsa, är samkönat sex mellan
män fortfarande kriminellt i många asiatiska
länder.
I många nationella aidsprogram nämns
inte hbt-personers situation och speciella
behov vad gäller hivprevention och vård. Vad
som kan hända där det inte finns en specifik
hbt-kompetens inom hiv/aidsvården är att
hbt-personer inte vågar vända sig till vårdinstitutionerna
av rädsla för att deras sexuella
läggning skall framkomma eller ifrågasättas,
eller att människor till och med förvägras
vård. När de mänskliga rättigheterna kränks
ökar också utsattheten för hiv. Vid oskyddade
anala samlag är risken att överföra hiv stor,
men de kränkningar av de mänskliga rättigheterna
som hbt-personer upplever är den
största sociala riskfaktorn. Social utsatthet för
hiv är ett resultat av juridiska, politiska och
ekonomiska ojämlikheter som leder till en
brist på förmåga att skydda sig mot hiv,
eller brist på möjlighet att kontrollera det
inflytande som viruset får över ens liv. De
levnadsförhållanden som leder till ökad
utsatthet för hiv är ofta ett resultat av marginalisering,
vad gäller tillgång till information
och utbildning. Studier har också visat att det
finns en kopp ling mellan låg självkänsla och
riskbeteende.
I många länder kan hiv/aidsprevalensen
bland hbt-personer vara högre till exempel på
grund av det omfattande sexuella våld som de
utsätts för. Kvinnor våldtas för att botas från
sin sexuella läggning och män som har sex
med män samt transpersoner våldtas ofta i ett
syfte att straffas, tyvärr inte sällan av polisen.
En annan faktor som gör att hbt-personer är
extra utsatta för hiv är det faktum att diskriminering
på arbetsmarknaden gör att enda
möjligheten till försörjning i många fall är
genom sexarbete. Hbt-personer säljer sex för
överlevnad på många platser och sexarbetare
har ofta stora svårigheter med att kunna kräva
kondom av sina kunder. I vissa länder är även
kondomer olagliga och mycket svåra att tillgå.
Tyvärr är forskningen kring hbt-personer
och hiv/aids i många länder mycket bristfällig,
men vad som generellt kan sägas är att
hbt-kompetens bör inkluderas i all hälsovård
för att alla målgrupper för prevention skall
nås och för att alla målgrupper för vård ska
kunna känna sig trygga och få rätt vård.
Enligt UNAIDS har, globalt, färre än fem
procent män som har sex med män tillgång
till den hivprevention som de behöver. Interventioner
riktade till män som har sex med
män går att återfinna i Latinamerika, Asien
samt Europa. I Afrika saknas dock i stort
insatser, ett problem skapat av flera orsaker
och som även går att återfinna i andra delar
av världen. Homosexualitet är ofta förknippat
med ett stigma som gör att hbt-personer
osynliggörs inom den lokala kulturen. Ett exempel
på detta är den ugandiska presidenten
Yoweri Musevenis uttalande om att hivsmitta
mellan män inte är ett problem eftersom ”det
inte finns homosexuella i Uganda”. Men det
finns också ett motstånd hos många av de
stora givarna. De resurser som kommer från
USA är till exempel ofta knutna till mycket
konservativa värderingar vad gäller hbt-
personer.
Där homosexuella handlingar generellt
fördöms eller kriminaliseras saknas också ofta
hbt-perspektivet i de nationella hälsoplanerna.
Det här leder i sin tur till att hivsmittan i
kampanjer och strategier porträtteras som
heterosexuell. Denna bild sprids sedan och
kan förorsaka missuppfattningen att hiv bara
sprids genom vaginala samlag. När smittan
utmålas som heterosexuell ökar naturligtvis
också riskbeteenden hos de delar av hbt-gruppen
som inte får tillgång till korrekt information
och som till och med kan uppfatta anala
samlag som riskfria.
Många personer som lever med hiv upplever
stigma och diskriminering i sitt vardagliga liv.
Det finns fall där man blivit diskriminerad på
arbetsplatsen och till och med inom hälso-
och sjukvården. Andra har mött avståndstagande
från den egna familjen, vänner eller
umgängeskretsen.
Ett annat problem som kan uppstå när
man oreflekterat diskuterar hbt-personer och
hiv/aids är de fördomar som förstärks eller
de grupper som osynliggörs. Hiv/aidsdiskussionen
har till exempel varit normskapande så
tillvida att kvinnor osynliggjorts, eftersom de
inte räknas till riskgruppen, och homosexuella
män har ofta direkt och ogenomtänkt förknippats
med hiv på ett sätt som inte stärkt
gruppens sexuella självkänsla.
“när de mänskligarättigheterna
kränks
ökar också
utsattheten för
hiv”
24 25

grundprinciper i hivprevention:
n Stöd en trygg sexuell identitet och praktik och könsidentitet.
n Bejaka sexualiteten och lusten.
n Moralisera inte över sexualiteten.
n Ge realistiska budskap.
n Var och en har det fulla ansvaret för att hiv inte överförs vid frivilliga sexuella kontakter.
IGLHRC* uppmanar alla som arbetar med hiv/aidsfrågor att:
n Konsultera lokala hbt-organisationer om hur man tillsammans ska kunna arbeta med hivprevention
och vård riktad till hbt-personer.
n Tillförsäkra att hbt-personer inte exkluderas från generella hiv/aidsprogram samt att de bilder som
används representerar ett brett spektrum av den mänskliga sexualiteten.
n Arbeta med länders myndigheter för att utveckla policys för jämlikhet och respekt för hbt-personer
inom vård och prevention.
n Utbilda personal i bemötande och i att utveckla program för hbt-personer.
*International Gay and Lesbian Human Rights Commission
FAKTA
kvinnor och hiv
I Subsahara utgör kvinnor 60 procent av den
vuxna befolkniningen som lever med hiv/aids.
För att förstå och bekämpa spridningen av
hiv/aids bland kvinnor måste insatser riktas
mot kränkningar av kvinnors rättigheter.
Kvinnors möjlighet till att kontrollera sina
liv och sin hälsa, till exempel möjligheten
att styra över frågor som rör äktenskap, är
ofta mycket liten. En studie som gjorts av
the Southern Africa hiv/aids Information
Dissemination Service visar till exempel att
kvinnor i Namibia är så rädda för det stigma
och den fattigdom som en skilsmässa skulle
innebära att de stannar i relationer där de
utsätts för våld.
Äktenskap och moderskap ses av många
som essensen av kvinnlighet medan polygami
och promiskuitet ses som tecken på manlighet.
Männen är även ofta de som fattar
beslut om kondomanvändning och reproduktion.
Kvinnor kan därför ofta inte skydda sig
mot hiv/aids. Kvinnor som har sex med kvinnor
utsätts för sexuellt våld inom heterosexuella
äktenskap och för det omvändelsevåld
som drabbar öppet lesbiska eller bisexuella
kvinnor. Förutom våld som riktas mot kvinnor
genom våldtäkt, incest och så vidare finns
det andra former av överföringstillfällen. Det
finns väldigt lite forskning kring överföring av
hiv mellan kvinnor som har sex med kvinnor,
men kvinnor kan överföra hiv till varandra
genom att dela sexleksaker och genom andra
former av oskyddade sexuella kontakter. An-
dra faktorer som ökar risken för hiv är alkohol,
droger och fattigdom. Speciellt kombinationen
av att tillhöra en sexuell minoritet och
droganvändning ökar risken för hiv markant.
En annan faktor som kan öka risken för kvinnor
är önskan om att få barn.
Detta gör att hiv/aids är en fråga även för
kvinnor som har sex med kvinnor. Att arbeta
mot hiv/aids innebär att stärka alla kvinnors
rättigheter och att arbeta mot de patriarkala
strukturer som gör att kvinnor utsätts för
smittorisk.
Kvinnor som har sex med kvinnor har
specifika behov som skiljer sig från både
hete rosexuella kvinnors och homosexuella
mäns behov. Framförallt behöver hbt-kvinnor
som grupp mer utbildning och hbt-rörelsen
behöver verktyg för att nå ut till kvinnor med
information om säker sex och rättigheter.
“att arbeta mot
hiv/aids innebär
att stärka
kvinnors rättigheter”
26 27

t som i trans
I västvärlden har kampen för transpersoners
rättigheter fått föras i skuggan av den mer
etablerade och erkända kampen för hb-personers
rättigheter. En av anledning arna till
detta kan vara den ovanligt starka tvåkönsmodell
som råder i stora delar av det vi kallar
västvärlden. I många länder i Asien och
Sydamerika finns utöver män och kvinnor
grupper av könsöverskridare. Dessa travestis,
hijras, mak nyahs, kathoeys och ladyboys
kan vara accepterade så tillvida att de ingår i
en gemensam föreställning om vilka könsuttryck
som är möjliga och begripliga. Men inte
sällan är deras ställning i samhället låg, deras
livsvillkor och rättigheter kraftigt begränsade.
Deras könsuttryck och sexuella identiteter
och praktiker har en historisk och kulturell
förankring, som inte sällan kan spåras tillbaka
till tiden före kolonialismen.
Guiseppe Campuzano, en peruansk forskare
och aktivist, menar att det var kolonisatörerna
som först pekade ut travestis, en
grupp som tidigare levt sida vid sida av de
två etablerade könen, som avvikande. Campuzano
menar att det rådde en annan syn
på kön före den spanska koloniseringen av
Latin amerika, där könsuttryck som rörde sig
mellan maskulint och feminint var en del av
kulturen. Genus förlorade sin bredd och sitt
djup under kolonialismen, menar Campuzano.
Exemplet med travestis visar att den snäva
förståelse av två motsatta kön som råder
i västvärlden är specifik för här och nu.
Normer om genus, kön och sexualitet förändras
över tid och rum. När den västerländska
homorörelsen tog fart i mitten av 1900-talet
hölls transpersoner medvetet och omedvetet
utanför. Frågor som rörde könsuttryck och
diskriminering och förtryck av transpersoner
fick inte någon självklar plats på agendan förrän
i slutet av 1900-talet. Fortfarande måste
många – både hbt-organisationer och andra
aktörer som arbetar med hbt-frågor – rannsaka
sig själva för att se till att inte t:et i hbt
glöms bort. På svenska fungerar hbt-begreppet
som en påminnelse om att frågorna oftast
kan, bör och ska hanteras tillsammans. På
engelska verkar termen LGBT likadant.
Ändå är det viktigt att tänka på att inte bara
slentrianmässigt slänga sig med dessa termer
om man i själva verket bara arbetar med
hb-frågor, det vill säga inkludera t:et utan att
reflektera över vad det innebär.
I många utvecklingsländer ser vi nya
hbt-rörelser födas. I många nybildade hbt-
organisationer är t-frågan mycket framträdande,
tack vare att organisationerna skapas
av personer som lever i samhällen där
transpersoner ingår som ett kulturellt accepterat
inslag.
28 29

jämställdhet
och sexualitet
Kvinnor världen över har mindre social,
politisk och ekonomisk makt än män. Bristen
på jämställdhet mellan män och kvinnor
står i vägen för utveckling och bekämpning
av fattigdom. Därför har det beslutats, såväl
i internationella organ som i svensk biståndspolitik,
att jämställdhet ska vara en integrerad
del i allt utvecklingssamarbete. Genus brukar
beskrivas som den sociala konstruktionen av
det biologiska könet. Inbakat i denna konstruktion
ligger normer om hur kvinnor och
män förväntas vara, vad som är normalt och
tolererat kvinnligt respektive manligt beteende,
men också föreställningar om de två
könens relation till varandra.
Genus – på engelska “gender” – är ett
etablerat perspektiv i globalt samarbete för
utveckling och mänskliga rättigheter. Gender
mainstreaming kallas en strategi som bland
annat antagits vid FN:s kvinnokonferens i
Beijing 1995. Den går ut på att alla projekt och
insatser ska analyseras och utformas utifrån ett
integrerat genusperspek tiv. Förutom att projekt
ska utformas så att män och kvinnor har lika
möjlighet att ta del av, bidra till och påverka,
ska det gå att svara på frågor om hur kvinnor
och män påverkas av insatsen – vad de genus-
specifika konsekvenserna blir av olika åtgärder.
Inom ramen för gender mainstreaming
kan även vissa hbt-frågor lyftas fram.
Könsrela t erat våld, till exempel, är ett begrepp
som kan innefatta både mäns våld mot
kvinnor och våld som riktas mot hbt-personer
på grund av deras sexualitet och/eller
könsuttryck. Detta är ett exempel på hur ett
genusperspektiv kan lyckas fånga, inte bara
diskriminering som uppstår på grund av kön,
utan även sexuell läggning.
Det är dock långt ifrån alltid som genus-
och jämställdhetsperspektiv inkluderar hbtaspekter.
Jämställdhet kan till och med fungera
som ett begrepp som osynliggör hbt-frågor,
eftersom det i vissa fall förutsätter heterosexuella
relationer och två skilda kön. Detta
innebär att man måste vara extra uppmärksam
och tydlig i frågor som rör jämställdhet, så att
man inte utgår enbart från heterosexuella relationer
mellan kvinnor och män. Hur kan man
göra för att inte osynliggöra samkönade relationer
när man talar om jämställdhet i familjer?
Hur gör man för att arbetet för jämställdhet
ska kunna leda till jämställdhet mellan alla, inte
bara heterosexuella män och kvinnor?
Tystnad, tabun och sociala förväntningar
som kringgärdar frågor om sex skapar och
cementerar könsstereotyper som kan vara lika
problematiska för heterosexuella män och
kvinnor som för hbt-personer.
Stereotypa föreställningar om kvinnligt
och manligt utgör hinder i vägen för jämställdhet.
Likaså ligger heteronormativitet i vägen
för hbt-personers möjligheter att åtnjuta
rättigheter och ha möjlighet att leva sina liv
fria från diskriminering och våld. Uppfattningen
att heterosexualitet är normalt och något
som inte behöver problematiseras, diskuteras
eller förklaras kallas för heteronormativitet.
Heteronormativitet upprätthålls genom att de
två könen ses som separata, motsatta och lätta
att identifiera, och genom tanken att de två
könen ”naturligt” dras till varandra.
Heteronormativitet kommer till uttryck
på alla nivåer i samhället till exempel
i lagstiftning som bara tillåter olikkönade
par att ingå äktenskap eller vara juridiska
föräldrar till barn. Kultur avspeglar sällan
hbt-personers erfarenheter och livsvillkor på
ett lika nyanserat sätt som heterosexuellas. I
vardags liv och arbetsliv antas människor vara
heterosexuella och de som inte är det måste
komma ut med sin läggning för att kunna
tala med sina kollegor om vad de har gjort
under helgen eller med vänner om saker som
gläder eller bekymrar dem.
De processer som skapar uppfattningen
att heterosexualitet är mer normalt och
naturligt än andra sexualiteter är intimt sammanbundna
med de processer som skapar
våra uppfattningar om kön och genus. Samma
strukturer som skapar ojämlikhet mellan
män och kvinnor, skapar diskriminering av
personer på grund av deras sexuella lägg ning.
När man arbetar med jämställdhet och genusperspektiv
bör man alltid fundera över hur
hbt-perspektivet kan integreras.
“stereotypa
föreställningar
utgör hinder i
vägen för jämställdhet”
30 31

kriminalisering
Mer än 85 länder och territorier runt om i
världen kriminaliserar homosexuella handlingar.
En romans mellan två personer av
samma kön kan i vissa länder resultera i dryga
fängelsestraff, spöstraff eller i värsta fall
döden.
Förbud mot homosexuella handlingar
återfinns fortfarande i stora delar av Afrika,
Asien, Mellanamerika och Oceanien. I många
fall handlar det om kvarlevor från kolonialväldet
och om religiösa motiv. Medan Storbritannien
avkriminaliserade redan 1967, finns
förbuden kvar i de flesta av landets tidigare
kolonier. Det ursprungliga förbudet gällde
endast män, men utvecklingen har de senaste
åren visat att fler länder med liknande förbud
ändrat lagen för att omfatta även lesbiska
handlingar. Så skedde under 1990-talet i
bland annat Barbados, Botswana, Sri Lanka
och Uganda. Flera tidigare franska kolonier i
Afrika, men även några andra länder, har de
senaste åren infört förbud mot homosexuella
handlingar för både män och kvinnor trots att
de tidigare inte har haft det.
Straffen för dem som döms för att ha
brutit mot lagarna varierar, men oftast rör
det sig om böter eller kortare eller längre
fängelse straff. I en del länder utdöms därtill
spöstraff som i stränga fall kan leda till
döden. I Förenade Arabemiraten, Iran, Sudan,
Yemen och i 12 delstater i Nigeria är frivilliga
homosexuella handlingar belagda med
dödsstraff. I Bangladesh, Kenya, Namibia,
Tanzania, Uganda och Zimbabwe är homosexuella
handlingar förenade med hårda
straff. Lagarna fungerar också ofta som grund
för myndigheterna att trakassera hbt-personer,
förvägra dem rätten till vårdnad av
sina barn, rätten att organisera sig, därutöver
saknas diskrimineringsförbud och partnerförmåner.
De försvårar dessutom möjligheterna
till hivprevention i de aktuella länderna
liksom möjligheten att få upprättelse om man
utsätts för något brott på grund av att man är
hbt-person.
Bland de mer internationellt uppmärksammade
fallen de senaste åren där lagarna
faktiskt tillämpats finns länder som Iran,
Kamerun, Nigeria och Saudiarabien, men
fall som blivit mindre uppmärksammade har
också förekommit i åtskilliga andra länder.
Även Egypten, som inte har något explicit
förbud mot homosexuella handlingar, har bedrivit
en häxjakt på homosexuella där i stället
andra lagar mot förargelseväckande beteende,
prostitution och förakt mot religionen har åberopats
och resulterat i att åtskilliga personer
dömts till fängelse. Liknande exempel finns
även från andra länder. Därtill opererar militanta
islamiska grupperingar och miliser i Irak
sedan den amerikanska invasionen, som, helt
utan stöd i lagen, brutalt avrättar hbt-personer
då rykten gått att de haft samkönade sexuella
kontakter eller brutit mot könsnormer. Dessa
miliser kan dessutom ha uppmuntrats av en
fatwa som förordade dödstraff mot homosexuella
handlingar, som den irakiske ayatollan
Ali al-Sistani utfärdade 2005.
Ett särskilt iranskt fall från 2005 som blev
mycket uppmärksammat runt om i världen
32 33

ör två tonårspojkar som avrättades offentligt
genom hängning. En del organisationer och
rapporter hävdar att de två pojkarna avrättats
då de erkänt att de haft samlag med varandra,
medan de iranska myndigheterna menar att
pojkarna förgripit sig sexuellt på en annan pojke.
Fallet visar på vikten av öppna rätte gångar.
Flera internationella organ har uttalat sig
emot förbud mot homosexuella handlingar.
Exempelvis beslutade FN:s kommitté för
mänskliga rättigheter 1994 i fallet Toonen mot
Australien att delstaten Tasmaniens förbud
sodomi
stred mot FN:s stadgar om de mänskliga
rättigheterna. Dessutom antog det tredje
utskottet i FN:s generalförsamling i november
2006 en resolution i vilken utomrättsliga
avrättningar på grund av homosexualitet
fördöms. Europadomstolen för mänskliga
rättigheter har i sin tur genom tre fall från
1981, 1988 och 1993 uttalat att sodomi lagar
strider mot Europakonventionen om de
mänskliga rättigheterna och kräver också att
alla medlemsländer skall vara fria från sådana
lagar.
Sodomi, ursprungligen ”tillfredsställande av könsdriften genom onaturlig otukt”, är en
brottstyp, avseende homosexualitet och tidelag. Ordet kommer från stadsnamnet Sodom.
Sodomi är fortfarande i olika former kriminaliserat på många håll.
FAKTA
länder där samkönade sexuella
relationer är förbjudna i någon form:
Afghanistan
Algeriet
Angola
Antigua och Barbuda
Bahrain*
Bangladesh*
Barbados
Belize
Benin
Bhutan
Botswana
Brunei*
Burma*
Cooköarna*
Djibouti
Dominica
Eritrea
Etiopien
Förenade Arabemiraten, straffbart
med döden
Gambia*
Gazaremsan, under palestinska
myndigheten*
Ghana*
Grenada*
Guinea
Guinea-Bissau
Guyana*
Indien*
Iran, straffbart med döden
Jamaica*
Kamerun
Kenya*
Kiribati*
Kuwait*
Libanon
Lesotho*
Liberia
Libyen
Malawi*
Malaysia*
Maldiverna
Mauretanien
Mauritius*
Marocko
Moçambique
Namibia*
Nauru*
Nepal
Nigeria*, straffbart med döden i
vissa delstater
Niue*
Oman
Pakistan*
Palau*
Panama
Papua Nya Guinea*
Qatar
Saint Kitts och Nevis*
Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna
Salomonöarna
Samoa*
São Tomé och Principe
Saudiarabien
Senegal
Seychellerna*
Sierra Leone*
Singapore*
Somalia
Sri Lanka
Sudan, straffbart med döden
Swaziland
Syrien**
Tanzania*
Togo
Tokelauöarna*
Tonga*
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkiska republiken Nordcypern**
Turkmenistan*
Tuvalu*
Uganda
Uzbekistan*
Yemen, straffbart med döden
Zambia*
Zimbabwe*
* enbart straffbart mellan män
** straffbart mellan män men
oklart om det även gäller mellan
kvinnor
Lista från 2007. Håll dig uppdaterad om vad som gäller i de länder du samarbetar med.
andra skäl till förföljelse
Länder där samkönade sexuella relationer inte är förbjudna i lag, men där dessa relationer kan
leda till förföljelse eller straff under andra åtalspunkter, såsom prostitution, promiskuitet, brott mot
religionen eller dylikt:
Costa Rica
Demokratiska republiken Kongo
Egypten
Indonesien (delar av landet)
Irak
34 35

kolonialismens
inflytande
Sociala identiteter skapas genom motsatser.
En person är kvinna därför att hon inte är
man, man är svart eftersom man inte är vit,
man är afrikansk då man inte är europeisk
eller jag är normal därför att du inte är det.
För att konstruera ett eget jag behöver ”den
andra” definieras. Former av kolonisation
och slaveri har handlat om definitionen av
den/de andra. Likaså är patriarkatet uppbyggt
kring skillnaderna mellan män och kvinnor
och heterosexualiteten kan inte existera utan
att homosexualiteten samtidigt definieras.
Det västerländska samhällets sociala och
ekonomiska system är organiserat kring dessa
motsatser.
I den koloniala historien har kvinnokroppen,
i konst och litteratur, ofta fått
symbolisera det erövrade landet. Samkönade
sexualitetsmönster och könsöverskridande
handlingar beskrevs ofta i reseskildringar, där
sexualitet blev ett medel för att upprätthålla
rasskillnader. Svarta kvinnors sexualitet utmålades
ofta som lesbisk eller tog skepnaden
av den prostituerade och har varit en symbol
för avvikande sexualitet.
Kolonialismen har undergrävt många
kvinnovänliga kulturer. Kristendomen introducerade
nya familjestrukturer och sexuella
mönster och lagstiftningen ändrades så att
samkönade levnadsformer förbjöds och den
tvåsamma monogama äktenskapsformen
mellan man och kvinna blev allenarådande
i många koloniserade länder. En uppsjö av
dokumentation visar att samkönad sexualitet,
identiteter och förhållanden existerade i det
förkoloniala Afrika. De flesta av de lagar som
idag kriminaliserar samkönade handlingar i
Afrika och Asien har sitt ursprung i de europeiska
kolonialmakternas rättssystem. De koloniala
anti-homosexualitetslagarna går främst
att finna i de forna brittiska kolonierna, men
även i de portugisiska och franska före detta
territorierna. Ironiskt nog kommer kriminaliseringen
av homosexualitet från Europa och
inte tvärtom som så ofta påstås.
Konstruktionen av tvåsam heterosexualitet
och kvinnokroppen som slagfält i
nationsbyggandet följer flera olika mönster.
Det finns många tolkningar, men en sak står
någorlunda klar. När nationer ligger i konflikt
med varandra, vare sig det gäller ekonomiskt,
kulturellt, eller geografiskt blir familjen ofta
symbolen för den egna nationen. Familjen
i sig behöver inte ha en historiskt kulturell
förankring utan formuleras utifrån de kriterier
som passar bäst i en aktuell konfliktsituation.
När människor dör av aids, när ekonomisk
misär råder och när människor upplever
sig hotade används de verktyg som finns till
hands. Könet och sexualiteten används för att
piska upp hat mot den yttre fienden, i flera
länder uppges det till exempel, av myndighetspersoner
och religiösa företrädare, att det inte
finns några hbt-personer i respektive länder.
Queera livsstilar anklagas för att vara importerade
från väst, eller anklagas för att företräda
sekulära intressen. Syftet är ofta att stärka
nationalismen där hotet mot landet, ekonomin
och så vidare blir andra staters påstådda
sexual- och familjepolitik.
ett västerländskt påhitt?
I många länder anklagas hbt-rörelsen för att
gå i tidigare kolonialmakters koppel. Homosexualitet
utpekas som ett västerländskt
fenomen och en del av kulturkolonisationen.
Hbt-begreppet är en västerländsk konstruktion,
men samkönade sexuella handlingar
är inte en västerländsk konstruktion. Dessa
relationer går att återfinna över hela världen
genom hela historien. De har olika namn,
men att kalla dem för en västerländsk import
är ett argument som inte håller, vare sig historiskt
eller i dagspolitiken. På alla kontinenter
finns en historia av samkönade levnadsformer
och könsöverskridande uttryck.
36 37

FAKTA
rfsl.se/internationellt
På RFSL:s internationella portal på webben hittar du information om
internationella projekt, rapporter om situationen för hbt-personer i
olika länder, nyhetsbladet HBT i världen och mycket mer.
38 39

ett ögonkast på
situationen i världen
Det förtryck som hbt-personer upplever tar
sig många olika uttryck runt om i världen.
I Afrika har den feministiska rörelsen synliggjort
ett våldsamt fenomen som specifikt
drabbar hbt-kvinnor. Omvändelsevåldtäkter
är en disciplinerande form av våld som ofta
utövas av en familjemedlem, nära släkting
eller ”vän”. Omvändelsevåldtäkter sker när
män tycker att kvinnor, som attraheras av
andra kvinnor, behöver lära sig att uppföra
sig som riktiga kvinnor. Män visar kvinnor
genom våldtäkt vilken deras roll är och vilken
sexualitet som är den rätta.
Under 2000-talet har homosexuella hängts
ut i afrikansk press. Kamerun, Uganda och
Ghana är tre av de länder som har kritiserats
av olika människorättsorganisationer för
häxjakt på homosexuella. I Kamerun arresterade
polisen 17 personer som vistades
på en hbt-vänlig bar. Efter det har flera män
blivit dömda till fängelse för sodomi och
unga kvinnor har stängts av från sina skolor
på grund av anklagelser om homosexualitet.
Kamerunska tidningar har använt sig av “outing”
där personer namngivits jämte foton.
Tidningarna har listat namn på ministrar, artister
och kyrkliga representanter och anklagat
dem för att vara homosexuella.
Uganda har gått i Kameruns fotspår.
Tidningen The Red Pepper har vid upprepade
tillfällen publicerat namn på personer som
påstås vara homosexuella. Publiceringarna har
naturligtvis fått allvarliga konsekvenser för
de berörda. Även i Ghana är homosexualitet
ett brott och där rapporterade media under
2000-talet om att en internationell hbtkonferens
skulle hållas i landet. Uppgifterna
skapade en proteststorm från tidningar, radio
och religiösa ledare. Aktivister på plats menar
att en sådan konferens aldrig har planerats
eller ens diskuterats.
Tidningar och radio har i dessa länder varit
i det närmaste besatta av homosexualitet som
ämne. I de här fallen spelar det inte någon roll
om personerna som utpekats som homosexuella
verkligen är detta eller inte, de förföljs i
alla fall på grund av sexuell läggning.
På många håll i världen utgör de egna
myndigheterna ett hot mot hbt-personer.
I Irak drogs 2006 den fjortonårige Ahmed
Khalil ut ur sitt hem av fyra polismän som
sköt honom två gånger i huvudet och flera
gånger i övriga kroppen. Ahmed Khalil
anklagades för att skandalisera sin hemstad
genom att ha sex med män för pengar.
I Europa finns det starka element i samhället
som ser det som sin viktigaste uppgift
att skydda de normer som reglerar sexuella
och könsbaserade praktiker. Pridefirandet är
ett svar på de orättvisor som hbt-personer
utsätts för, både på ett strukturellt och individuellt
plan. I Riga stoppades 2006 ett pridetåg
och motdemonstranter kastade bajs på deltagare
medan chockade besökare såg polisen
stå passiv. Samma år gick nynazister till attack
och sparkade och slog ner demonstranter och
internationella journalister under pridefirandet
i Moskva. Ögonvittnen rapporterar om
flera personskador och att polisen inte gjorde
tillräckligt för att skingra skarorna.
Otaliga misshandelsfall, våldtäkter, mord
och diskrimineringsfall skulle kunna räknas
upp som exempel på de orättvisor hbt-personer
utsätts för globalt. Ofta är dessa sanktionerade
av stat och rättsväsende på antingen
konkreta sätt som i Irak, där det är polisen
som håller i vapnet, eller på ett mer subtilt
sätt, som i Ryssland där polisen genom sin
passivitet låter våldet fortgå.
Hbt-organisationer kämpar ofta för lika
rättigheter, såsom rätten att adoptera eller
rätten att gifta sig med sin partner, men lika
ofta kämpar människor och organisationer
för rätten till existens över huvud taget.
I Malaysia vittnar mak nyahs, transpersoner
födda som män som lever som kvinnor,
om hur diskriminerande heteronormativ
lagstiftning förminskar deras livsutrymme
och kränker deras mänskliga rättigheter. Mak
nyahs utsätts för godtyckliga gripanden och
sätts i arrest tillsammans med män. Många
mak nyahs har genomfört bröstförstoringar,
men tillåts inte ha kläder på överkroppen i
arresten. Behandlingen av dessa transpersoner
av den malaysiska polismakten gör dem
sårbara för övergrepp och sexuellt våld. Blir
en mak nyah våldtagen har hon ingen möjlighet
att anmäla detta eftersom lagstiftningen
enbart erkänner våldtäkt som begåtts av en
”biologisk man” mot en ”biologisk kvinna”.
“ofta kämpar
människor och
organisationer
för rätten till
existens över
huvud taget”
40 41

hbt-perspektiv i
praktiskt arbete –
några exempel
utsatta barn och
ungdomar
Din organisation bestämmer sig för att ta
kontakt med en lokal hbt-organisation för att
se om de vill delta i det projekt ni redan har
tillsammans med en etablerad lokal organisation
som arbetar med gatubarn och utsatta
ungdomar. Hbt-organisationen verkar för
att skydda och hjälpa utsatta ungdomar som
själva identifierar sig som hbt-personer. Du
måste vara beredd på att den vardag som hbtungdomarna
och aktivisterna i organisationen
lever i kan vara annorlunda och mer våldsam
än den hos dina vanliga samarbets partners.
Den lokala hbt-organisationen väljer själv hur
deras samarbete med dig och dina andra partners
ska se ut och vilken grad av öppenhet
som ska råda. De är till exempel noga med att
deras fullständiga namn inte ska vara kända
och att de inte ska finnas med på bild.
samarbete med
lokal organisation
Din organisation samarbetar med en lokal
mr-organisation. Deras arbete består av att
på olika sätt sprida kunskap till utsatta grupper
om hur de kan öka sina möjligheter till
självbestämmande och självförsörjning. Du är
tydlig med att visa att din organisation stöder
hbt-personers rätt till denna kunskap, och
deras behov av information och utbildning.
Din samarbetsorganisation arbetar med unga
flickor som ofta är sexarbetare, men har hittills
inte samarbetat med den hbt-organisation
i samma stad som arbetar med sexarbetare
som är män och/eller transpersoner. Ditt
uttryckliga stöd för hbt-personers rättigheter
gör att ett samarbete kan initieras.
läskunnighetsprojekt
Din organisation arbetar med ett läskunnighetsprojekt
på gräsrotsnivå. Du kan arbeta
aktivt med att inte exkludera hbt-personer
och andra utsatta grupper genom att tänka
igenom frågor som: Vilka grupper är det vi
vänder oss till? Kan det finnas hinder för
hbt-personer att känna sig välkomna som
deltagare? Vilka metoder används för att
värva deltagare till projektet? Hur kan dessa
metoder förbättras för att fånga upp personer
som riskerar att hamna utanför på grund av
sin sexuella läggning/könsuttryck/kast/ålder
och så vidare?
hivprevention
Du arbetar med hivprevention på landsbygden.
En viktig del av arbetet är att fylla de
kunskapsluckor som finns vad gäller hur hiv
överförs. Eftersom tidigare insatser i området
varit mycket heteronormativa och fokuserat
på att uppmuntra avhållsamhet i första hand
och kondomanvändning vid vaginalt samlag i
andra hand, är det en utbredd föreställning att
hiv inte smittar vid analsex.
Det är heller inte känt om hiv smittar
mellan kvinnor som har sex med varandra
eftersom det inte talas öppet om det. Din
organisation arbetar utifrån principen om att
sexuella rättigheter bör styra det hivpreventiva
arbetet. Därför är ni tydliga med att tala om
hur hiv kan spridas och undviker att falla i
heteronormativa fällor.
42 43

att tänka på...
...som finansiär
n Finansiärer bör ge hbt-organisationer tillräckligt med tid att växa och identifiera egna strategier
och prioriteringar utan press från utomstående. Metoder för jämlikt deltagande är nödvändiga
för att en lokal rörelse själv ska kunna hållas involverad i processen att identifiera
mål.
n Använd de resurser och den kompetens som finns i ditt eget land. Stöd samarbete mellan
gräsrotsrörelser.
n Var medveten om att en finansieringsprocess kan skapa konkurrens och misstro bland lokala
organisationer.
n Kombinationen mellan fattigdom och konkurrens om resurser gör att finansiärer bör arbeta
mot mål som stöds av den lokala hbt-rörelsen som helhet. Kommunikation mellan finansiärer
är nyckeln till att motverka konflikter inom den lokala hbt-rörelsen.
n Eftersträva effektivitet genom samarbete med andra organisationer som verkar inom samma
område.
n Ta reda på vad som har gjorts tidigare i området, kanske kan du bygga vidare på någon
annans kompetens. Håll dig uppdaterad.
n I vissa områden kan det vara mycket farligt att arbeta med hbt-frågor. Var uppmärksam
på den risk du själv och lokala aktivister utsätts för. Var till exempel beredd på att behöva
hantera hatbrott och könsbaserat våld.
n Var beredd på att ge omedelbart stöd i en nödsituation, detta eftersom farliga situationer ofta
uppkommer i samband med det aggressiva motstånd som mobiliseras mot hbt-personer.
...i ditt projekt
n Säkra inblandning och stöd från allierade, såsom kvinnorörelsen och andra mr-organisationer.
n Var noga med att uppmärksamma de olika former av marginalisering som samverkar, till
exempel ras, kön, klass, funktionshinder med mera.
n Var extra noggrann med att transperspektiv inkluderas i ditt arbete. Detta då transpersoner
ofta exkluderas även inom hbt-rörelsen.
n Kontakta RFSL, ILGA eller andra hbt-organisationer för tips och råd.
n Undvik att lägga tonvikt på sexualitetens negativa sidor (sjukdomar och våld).
n Kräv att din egen organisation inhämtar kompetens i hbt-frågor.
n Hbt-begreppet är en social konstruktion som kan fyllas med många olika innebörder
beroende på vem som använder det.
n Kön och sexualitet är inte någonting statiskt, utan kan förändras över tid och rum.
n Kontextualisera sexualiteten i sitt sammanhang vad gäller: kultur, religion, klass, ras, kast,
etnicitet, fattigdom, demokrati, hiv, våld och så vidare.
n Sexualiteten behöver inte synas utanpå en människa.
44 45

att tänka på...
...i samarbete med hbt-organisationer
n Många hbt-organisationer i syd är nystartade.
n Hbt-organisationer och projekt har ofta få anställda, relativt unga medarbetare och arbetar
ofta under juridiska restriktioner.
n Hbt-organisationer och projekt laborerar ofta med extremt små budgetar.
n I och med att homosexuella handlingar i många länder är kriminaliserade och i andra medför
ett stigma kan hbt-rörelsen vara osynlig.
n Hbt-organisationers medlemmar kan vara hemliga, eftersom det kan vara riskfyllt att vara
öppen medlem.
n Många hbt-organisationer har inte möjlighet att juridiskt registrera sig på grund av omständigheterna
i landet de verkar.
n Många hbt-organisationer jobbar under täckmantel; de kan till exempel vara registrerade som
kvinnoorganisationer eller mr-organisationer.
n Kvinnor är ofta marginaliserade inom hbt-rörelsen. Finansiering sker till exempel ofta bara
av hivprevention för män som har sex med män.
n I många länder och områden är hbt-frågor tabubelagda. Även om du frågar efter hbt-information
kan personen du kommunicerar med vara rädd för att outas eller förknippas med
ämnet. För att få information kan du tydligt behöva identifiera dig själv som hbt-vänlig.
...utmaningar
n Att i samtal och organisering inte använda språk, teorier och praktik som reproducerar
heteronormativiteten. Detta gäller både inom den egna organisationen och i det utåtriktade
arbetet.
n Att jämka samman bidragsgivares agendor med den agenda som mottagaren har.
n Att låta samarbetspartnern formulera behoven.
n Att inte reproducera könsojämlikheter inom hbt-organisationer.
n Att förhålla sig till terminologin hbt, som på vissa ställen saknar lokal förankring.
...när du pratar
n Ställ öppna frågor: Om du frågar efter en partner, istället för en flickvän eller pojkvän,
underlättar du för personen att berätta om denna partners kön. Man kan också fråga om
personen har någon form av relation. Vill man markera ordentligt att det är ok att prata om
hbt-relationer kan man fråga efter flickvän eller pojkvän.
n Undvik att under samtal uttrycka dina egna värderingar om någons sexualitet eller könsuttryck.
n Utgå inte automatiskt från att personen du har framför dig är heterosexuell. Ta inte heller
personens könstillhörighet och erfarenhet för givna.
n Tänk på att hbt-personer kan ha ett sämre socialt nätverk än andra personer, eftersom deras
anhöriga och vänner kan ha tagit avstånd från dem.
n Tänk på den utsatthet många hbt-personer känner i mötet med myndigheter som sjukvård,
polis, socialtjänst och så vidare.
n Frågor man ställer ska vara relevanta för arbetet – och inte ställas utifrån personlig nyfikenhet.
n Undvik dubbelbestraffning och frågor av karaktären: Varför berättade du inte från början att
du är lesbisk?
n Glöm inte att hbt-begreppet kan betyda många olika saker för olika människor.
46 47

exempel på
globala aktörer
Action Canada for Population and Development: Arbetar bland annat med frågor som rör sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter. www.acpd.ca
Amnesty International: En världsomspännande organisation som arbetar med de mänskliga rättigheterna.
www.amnesty.org
ARC International: En kanadensisk organisation som arbetar med hbt-frågor och mänskliga rättigheter.
www.arc-international.net
COC Netherlands: Arbetar för social och juridisk förbättring för hbt-personer i Nederländerna och
andra länder. www.coc.nl
Global Rights: Stöttar HBTI-aktivister genom program för mänskliga rättigheter. www.globalrights.org
Human Rights Watch: En organisation som arbetar med att skydda mr för människor över hela
världen. HRW har en speciell avdelning som arbetar med hbt-frågor. www.hrw.org
IGLHRC, International Gay & Lesbian Human Rights Commission: Arbetar med hbt-frågor ur ett mänskliga
rättigheter-perspektiv. www.iglhrc.org
ILGA, International Lesbian and Gay Association: En global medlemsorganisation som samlar hbtorganisationer
över hela världen. ILGA har regionala organisationer som är aktiva i främst Afrika,
Europa, Latinamerika och Asien. www.ilga.org
IPPF, International Planned Parenthood Federation: Global aktör i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter. www.ippf.org
PrideNet: Samlar länkar till hbt-organisationer, företag och aktiviteter. www.pridenet.com
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter: Arbetar med politisk påverkan,
informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter. www.rfsl.se
World Congress of GLBT Jews: Samlar medlemsorganisationer över världen som arbetar för hbt-judar.
www.glbtjews.org
Youth Coalition: En ungdomsledd NGO som arbetar för unga hbt-personers sexuella och reproduktiva
hälsa. www.youthcoalition.org
Youth Incentives: Ett ungdomsprogram som arbetar med sexualitet som tema. www.youthincentives.org
exempel på bidragsgivare
African Women’s Development Fund
AJG Foundation
American Jewish World Service,
Angela Borba Fund for Women
Arcus Foundation
Astraea Lesbian Foundation for Justice
The Atlantic Philanthropies
Central American Women’s Fund
Dreilinden gGmbH
Elton John AIDS Foundation
Ford Foundation
Forum Syd
Funders for Lesbian and Gay Issues
Global Fund for Human Rights
Hivos
Lisa Turner Associates
Mama Cash
Open Society Institute
Oxfam Novib
Public Welfare Foundation
Semillas
Sigrid Rausing Trust
SIDA
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Urgent Action Fund - Africa
UrgentAction Fund for Women’s Human Rights
Wellspring Advisors
LLC
XminusY Solidarity Funds
Meeting Faciliation
48 49

lästips
2006 Report on the Global AIDS Epidemic. Joint United Nations Programme on HIV/AIDS.
UNAIDS, 2006.
A Nation By Rights. Carl Stychin. Temple University Press: Philadelphia, 1998.
Break the Silence, Get Past the Noise. Chilombo Mwondela. Sister Namibia Vol. 18 # 5 & 6, 2006.
Höra hemma. RFSL. 2:a upplagan, 2006.
IDS Bullentin, Sexuality Matters. Red. Andrea Cornwall och Susie Jolly. Volume 37, Number 5, 2006.
Off the Map: How hiv/aids programming is failing same-sex practicing people in Africa. Cary Alan Johnson. En
publikation av the International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC), 2007.
Reading the Silence: Human rights violations based on sexual orientation. Amnesty International.
Sex in Development: Science, Sexuality and Morality in Global Perspective. Red. Vincanne Adams och Stacey
Leigh Pigg. Duke University Press, 2005.
Sex, Love and Homophobia. Vanessa Baird. Amnesty International, London, 2004.
Sexual orientation and human rights. Robert Wintermute. Oxford University Press: Oxford, 1997.
Sexual Risk Behaviour: The Influence of Stigma on the Sexual Risk Behaviour of Rural Men who have Sex with
Men in AIDS Education and Prevention. Red. Deborah Bray Preston. Guilford Press: New York, 2004.
Sexuality, Gender and Rights. Red. Misra Geetanjali och Radhika Chandiramani. Sage: London, 2005.
Sexuell läggning, Genusidentitet och Utveckling: En studie om svensk policy och administration av homo, bi- och
transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete. Red. Lotta Samelius och Erik Wågberg. Publicerad av Sidas
Hälsoenhet, 2005.
Sida’s work on Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender issues in international development cooperation: Action
plan for Sida’s work on sexual orientation and gender identity in international development cooperation 2007-2009.
Publicerad av Sida, 2006.
State-sponsored Homophobia: A world survey of laws prohibiting same sex activity between consenting adults. Daniel
Ottosson. ILGA Report, 2007.
Tommy Boys, Lesbian Men and Ancestral Wives: Female Same sex Practices in Africa. Red. Ruth Morgan och
Saskia Wieringa. Jacana, 2004.
Unnatural, Unsuitable, Unemployed! Lesbians and Workplace Discrimination in Bolivia, Brazil, Colombia,
Honduras and Mexico, Buenos Aires. International Gay and Lesbian Human Rights Commission
(IGLHRC). ADEIM-Simbiosis, Artemisa, Catrachas, Criola, IGLHRC och Red Nosotras
LBT, 2006.
Unspeakable love. Brian Whitaker, Saqui Books: London, 2006.
Unspoken Rules. International Gay and Lesbian Human Rights Commission, London, 1996.
Unspoken Rules: Sexual Orientation and women´s human rights. Edited by Rachel Rosenbloom, 1995.
Written Out: How Sexuality is Used to Attack Women’s Organizing. Cynthia Rothschild. IGLHRC/
CWGL, 2000.
50 51

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter
The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights
Box 350, S-101 26 Stockholm, Sweden. www.rfsl.se
52