nr 5-2008.indd - Ultunesaren

Ultuna Studentkårs
medlemstidning
Nr 5/2008
Ultunesaren
Tema: Is - Årgång 70
Ser någon bandybollen? - Examensarbete från södra fi lialen - Icebar Stockholm - Isiga drinkar
Bland lunnefåglar och lava - Enaforsholm - Åre 2009 - Isbjörn - mer än bara en drink - Fråga Jyns

2
Nr 5 - 2008
Årgång 70
Ansvarig utgivare
Lillemor GULDVINGE
Torstensdotter
Redaktör
Lillemor GULDVINGE
Torstensdotter
Stf redaktör
Madeleine VARGTASS Magnusson
Art director
Julia PANTHERA Fransson
Hemsidesansvarig
Madeleine VARGTASS Magnusson
Skribenter
Elisabet Franksson
Camilla GAFFA Persson
Emma HOPPA Tylstedt
Fotografer
Anna Samuelsson
Tobias FOTÓN Neselius
Illustratör
Julia PANTHERA Fransson
Övrig medarbetare
Niclas MAJOR Olsson
Omslagsbild:
Tobias FOTÓN Neselius
Epost: ultunesaren@stud.slu.se
Adress: box 7074, 750 07 Uppsala
Besöksadress: Duhrevägen 6
Telefon: 018-67 30 54
Hemsida: www.ultunesaren.se
Repro och tryck: Exakta tryck
Upplaga: 2500 + pdf-version
Nästa manusstopp: se hemsidan
Skriv gärna till oss! Bidrag välkomnas, men
redaktionen ansvarar ej för ej beställda texter
och förbehåller sig rätten att redigera insänt
material. Vänligen lämna in manus via e-post.
Innehåll
Smått & Gott 03
Ser någon bandybollen? 04
Ordförande har ordet 06
Noterat från kårmötet 07
Arbete från södra fi lialen 08
Sthlm Icebar 09
Styret informerar 10
Bland lunnefåglar och lava 12
Ditt bästa vinterminne? 14
Enaforsholm 15
Isiga drinkar 16
Istid - en kall historia 17
Åreresan 2009 18
Isbjörn - inte bara en drink 19
Fråga Jyns 21
Studentkårens råd 22
Jubileum 22
Korsord 23
Guldiga tack
Mitt år som redaktör är nu till ända och det är med
ett visst vemod som jag lämnar min post. Tiden har
fl ugit förbi, men vi har ändå hunnit med både långväga
resor och reportage hemmavid. Vi har fi rat 70e
årgången och varit lite bak&fram. I detta nummer
är temat is, men stämningen på redaktionen är allt
annat än kylig för det. På sidan 8 får du lära dig lite
mer om mitt absoluta favoritdjur grISen, eller varför
inte få en historisk tillbakablick till istiden? (sid 17)
Saknar du sommarvärmen kan den återfi nnas på
sidan 12 och isiga drinkar till nyårsfi randet erbjuds
på sidan 16!
Det är alltså dags för mig att lämna redaktörskappan
vidare. Det har varit ett väldigt givande och
roligt år med många spännande idéer och glada
skratt men även åtskilliga sena timmar på redaktionen.
I år har vi arbetat särskilt för att få andra utskott att bidra till tidningen. Styrelsen har fått
Styrelsen informerar där de informerar om sådant som är viktigt för dig som student just nu,
men även om sådant som kan vara intressant för dig som lämnat Ultuna. Jag hoppas att det
arbetet kan fortsätta och att ännu fl er utskott vill bidra med artiklar för att synas.
Jag vill självklart tacka min underbara redaktion, utan er hade det varit väldigt svårt, ja helt
enkelt omöjligt! ;) Ni har gjort ett toppenjobb och jag kommer att tänka tillbaka på tiden tillsammans
med er med värme i hjärtat. Ni är guld värda! Ett särskilt tack till dig PANTHERA,
du har varit en klippa och du har gjort ett kanonbra jobb med layouten! Jag har fullt förtroende
för dig som redaktör och jag önskar dig all lycka i ditt arbete!
Tack för mig!
Puss&kram,
Lillemor GULDVINGE Torstensdotter
Redaktör 2008

Skridskovett
När du går ut på vinterisarna i jul så glöm inte att ta med dig sällskap, utrustning och
kunskap! Du bör ha isdubbar, räddningslina, pik och ryggsäck. Om du skulle gå ner
dig i en vak så är det viktigt att försöka ta det lugnt. När man hamnar i kallt vatten
utsätts kroppen för en temperaturchock, andningen ökar och blodcirkulationen
minskar i armar och ben, de fl esta tappar talförmågan, åtminstone de första sekunderna.
Försök orientera dig och se var du kom i från eftersom du vet att isen höll där
(åtminstone innan du gick ner dig) och börja jobba dig upp med isdubbarna.
www.ultunesaren.se
Med önskan om en
God Jul
och ett
Gott Nytt År
GULDVINGE, PANTHERA, VARGTASS,
FOTÓN, Elisabet, GAFFA, HOPPA,
Anna & MAJOR
Tävling!
Eftersom vi har temat ”is” i detta nummer
av Ultunesaren vill vi att du räknar antalet
”is” som du kan hitta i tidningen. Både
”is” som ett enskilt ord och ”is” som ingår
i andra ord, t ex i gris. Skicka in svaret till
uls_ult@stud.slu.se. Fina priser utlovas!
3

Är det någon som ser
Bandy är sporten där ingen ser bollen,
trots att den är orange. Om detta beror
på planens storlek eller bandykaff et kan
man diskutera, men det återkommer vi
till. Redan här kan vi dock avslöja en
stor nyhet inom sporten. Till den här
säsongen har Svenska Bandyförbundet
bestämt sig för att byta ut de klassiska,
orangea bollarna mot ceriserosa för att få
en mer publikvänlig bandy.
Plats på plan
Planen är ungefär lika stor som en fotbollsplan
och elitseriematcherna spelas
mellan två 11-mannalag. En bandyspelare
måste förutom skridskor och
klubba även ha hjälm, munskydd och
halsskydd. Reglerna i övrigt påminner
om andra lagsporters: helt enkelt att få
4
Bandyspelare utan bandyboll
18 år i rad har SM-fi nalen i bandy spelats på Studenternas
IP i Uppsala. I mars nästa år är det dags igen, men så
länge måste man inte vänta för att se det röda nystanet
rulla över blankpolerad is. I dagarna drar bandyns Elitserie
igång, och Uppsalalaget Sirius ska återigen slåss med
Sveriges bästa lag om en åtråvärd plats på isen den där
lördagen i mars. Aldrig varit på bandy? Bara lugn! I Ultunesarens
lilla bandyskola får du veta allt du behöver för att
kunna njuta för fullt från läktaren i vinter.
in bollen i motståndarens målbur fl est
gånger under 90 minuter. Även off sideregeln
och utvisning för ojusta tacklingar
och slag tillämpas. Något som skiljer
bandyn från andra sporter är hörnrusen,
men dem förstår du lättast genom att
spana in dem på plats. Utan att gå in
för mycket på detaljer kan man säga att
bandy kräver bra kondition, pricksäkerhet
och hårda knäskålar!
Påklätt i publiken
Nu när vi har koll på bandyns grunder
är det dags att vända blickarna från planen,
upp mot läktaren, för det är ju trots
allt där vi kommer att befi nna oss under
matchen. I bandyns regelsamling kan
man läsa följande: ”Temperatur under
-22° C innebär att matchen ställs in.”
Från detta kan vi väl alla dra slutsatsen
att det inte bara är spelarna som måste
vara rätt utrustade. Redan innan termometern
sjunkit ner till denna temperatur
kan det vara nog så kallt för oss åskådare.
Principen att tillämpa är följande:
klä dig som du tror du behöver, ta sedan
på dig ytterligare två tröjor samt ett
par långkalsonger. Glöm för all del inte
mössa och vantar. Vantarna ska gärna
vara av den tjocka, välfodrade typen för
att åstadkomma bästa möjliga bandyklapp
(se nedan). Vad du tar på dig på
fötterna spelar ingen roll, du kommer att
frysa ändå.
Pausa som ett proff s
I pausen mellan första och andra halvlek
är det dags att plocka fram bandyportföljen.
Denna bruna, slitna tingest
har blivit en institution på de svenska
läktarna. I den har man en termos med
bandykaff e: starkt kaff e med tillsats av
ännu starkare grejer. Även andra varma
drycker såsom glögg eller varm choklad
går bra. Detta smuttar man i sig samtidigt
som man äter en korv från kiosken,
promenerar ett varv runt planen för att
få igång blodcirkulationen i sina frusna
tår och ser ismaskinerna glida fram i
strålkastarljuset. I pausen kan man alltså
slappna av, men när matchen är igång
gäller det att vara på alerten. På bandyplanen
händer saker snabbt, och så fort
man lämnar den med blicken kommer
någon förmodligen att göra årets
genomåkning och sätta en stenhård boll
i krysset. Som en man kommer publiken
då att dra igång den berömda bandyklappen,
som karakteriseras av ljudet
från 2000 par vantar som applåderar på
en och samma gång. Du får då skynda
dig att instämma och kanske slänga in
ett ”Bra jobbat, gubbar!” eller annan
passande fras som du snappat upp från
en läktargranne, så kommer ingen att
märka din blunder.
Nu är du redo! Det är bara att rota fram
raggsockorna, packa bandyportföljen
och dra med en vän till Studan i vinter,
så lovar Sirius att bjuda på de sportsliga
läckerheterna.

Lagkapten Pierre Roos, nummer 5 i
Sirius Bandy, svarar:
Den 9 november drar Elitserien igång.
Hur har ni förberett er?
Vi har tränat på stor plan sen i början
av oktober. Innan dess har vi kunnat
träna på rink, och redan innan sommaruppehållet
tränade vi på rink en gång i
veckan, blandat med barmarksträning.
Vi har också spelat Svenska cupen i
bandyhallen i Västerås.
Förra säsongen var Sirius nära att
ramla ur Elitserien. Hur går det i år?
Målsättningen är att göra en bättre
säsong än förra året, både resultatmässigt
och spelmässigt. Vi har värvat fem nya
spelare som har lyft oss rejält.
Vad är det som är så roligt med bandy?
Varför ska SLU-studenterna komma
och titta på er i vinter?
Det är ett läckert spel! Vi har många
läckra spelare. Speciellt kan jag lyfta
fram Andreas Eskhult, en mycket
teknisk spelare, som är ensam om sin
spelstil i Sverige.
Slutligen: Ser man verkligen bollen?
Ja, sen vi fått nya lampor är det inga
problem!
Kalla fakta
Hör du också till dem som tycker att en blankpolerad is är bland
det vackraste som fi nns? Bara för dig ska vi då titta närmare på
bandybanornas bestar; ismaskinerna.
• Med ismaskinens hjälp hålls planen ren och slät. Före, i mitten
och efter matcherna kan man se dem cirkulera på Studans is.
• En stor kniv under maskinen hyvlar av ett lager is, som samlas
upp i en behållare inuti. Bakom kniven sitter en tvättanordning
som tvättar isen från löv, grus, blod och tårar. För att inte isen ska
bli tunnare varje gång läggs slutligen vatten på, lika mycket som
man hyvlat av. Detta ger nyspolad is sin spegelblanka yta.
• Det krävs inget särskilt körkort för att köra ismaskin. Insatta
källor vill göra gällande att det tar 15 minuter att lära sig köra,
men 15 år att lära sig göra förstklassig is.
• Topphastigheten uppskattas till 30 km/h, men ju långsammare
man kör, desto bättre blir isen. Helst hade ismästaren sett halvtidpauser
på 25-30 minuter, men det uppskattas av någon anledning
inte av publiken.
• Har du fortfarande inte fått nog? För 1 miljon kronor kan du
skaff a dig ett eget åkdon, med dubbdäck och fyrhjulsdrift som
standard. Och som om det inte vore nog: tack vare all avhyvlad is
du samlar på dig kan du bygga snögubbar och åka pulka redan i
oktober!
Ismaskinen jobbar
text & foto Matilda Brink
5

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Året lider mot sitt slut
Mitt beslut att kandidera till kårordförande tog jag på nyårsaftons
morgon 2007. Ett beslut som jag absolut inte ångrar idag!
Det har naturligtvis inte alltid varit en dans på rosor men å
andra sidan, vilket uppdrag är det?
Som ordförande gäller det att ha många bollar i luften
samtidigt. Något av det viktigaste man gör är att vara studentrepresentant
på några av universitetets möten. Detta
ger en god möjlighet att påverka olika beslut samtidigt som
det ger en mycket god inblick i vad som pågår och hur saker
och ting fungerar på universitetet, något som jag tycker har
varit mycket intressant. Man lär sig mötesteknik, en del om
ekonomi, hur stora byggen planeras m.m. Några av höjdpunkterna
under året har varit de olika stora middagar som jag har
fått gå på. Det har bland annat varit Högtids-KK vilket är en
överlämningsmiddag för bl.a. ordförande i kuratorskonventet,
SLU:s doktorspromotion, kårens baler o.s.v. Sammantaget har
det varit ett utmanande och roligt år där jag har fått erfarenheter
som jag aldrig hade fått på något annat sätt. Jag har
dessutom fått många nya vänner och utvecklats mycket som
människa. Som ni kanske förstår kan jag varmt rekommendera
kårengagemang och vill önska nästa års styrelse och andra
kårfunktionärer lycka till!
The year through the eyes of a PhD student
Not many weeks are left now of the year of 2008. For me it
has been an exciting year full of changes and opportunities. As
the chairman of the ULS PhD student council I have had the
opportunity to meet many new people and make new friends.
Th e idea with lunch seminars turned out a success and they
will continue in January. Th e buddy system is fi nally launched
and is slowly progressing. Writing this, the new board for the
PhD student council next year has just been nominated by the
council, and by the time you read this, they are hopefully properly
elected at the student union November meeting. We are
very happy that all positions have been fi lled and wish the new
board a good year 2009. Perhaps it is your turn to be a part
of this next time? Take a look at our web page, http://dradnl.
adm.slu.se/, to fi nd lots of information about the PhD student
council; activities, the buddy system and useful links to other
relevant sites.
Finally, I would like to thank you for giving me this opportunity
to represent the PhD students at our faculty. It has been
a good year and I strongly recommend you to get involved in
the networks at your department, to be able to make a difference
for the PhD students to come.
Th ank you!
Karna BUDDY Hansson
Chairman of the ULS PhD-students
Council Board 2008
ORDET
HAR
Slutligen vill jag å styrelsens vägnar önska alla en riktigt god
jul och tacka för oss. Och tack alla kårfunktionärer som vi har
samarbetat med under året! Utan oss vore kåren ingen kår!
Jenny Karlsson
Kårordförande ULS 2008
6 DOKTORANDRÅDET

Noterat från
Kårmötet
Det var god uppslutning vid årets Novemberkårmöte
och många spännande
val till de olika posterna. Styret blev i
stort sett fullt, bara Vice ordförande med
ansvar för studiesociala frågor är ännu
inte tillsatt. Nya Styret är som följer:
Ordförande - Oscar Johansson
Vice ordförande med ansvar för utbildningsbevakning
- Maria KNOP Schück
Vice ordförande med ansvar för näringslivskontakt
- Henrik Hansson
Sekreterare - Ida DOLLY Lindell
Kassör - Robert Svensson
Informationsansvarig -
Emma HOPPA Tylstedt
8:e ledamot - Leif TAXFREE Hagberg
Även Ultunesarens redaktion ska delvis
bytas ut. Det är roligt att så många är
kvar, men vi välkomnar varmt alla nya!
Vi tackar Elisabet Franksson, Camilla
GAFFA Persson, Madeleine VARGTASS
Magnusson och Niclas MAJOR Olsson
för trogen tjänst. Den nya redaktionen
ser ut så här:
Redaktör - Julia PANTHERA Fransson
Stf redaktör - Anna Samuelsson
Skribenter - Emma HOPPA Tylstedt,
Matilda Brink och Erik Jönsson
Fotografer - Tobias FOTÓN Neselius
och Cecilia Nilsson
Illustratör - Lisa Wagner
Layout-ansvarig - Karolin Andersson
Övrig medarbetare -
Lillemor GULDVINGE Torstensdotter
Vi saknar fortfarande skribenter och en
hemsidesansvarig, om du är intresserad
så ta kontakt med redaktionen!
Aron Westerlunds kamratstipendium
delas varje år ut till någon som varit en
extra god kamrat under året. I år gick
stipendiet till Carl GÜNTHER Åkesson
och Linda Nilsson.
ULS pedagogiska pris gick till Professor
Hans Andersson på Institutionen för
Ekonomi.
Övrigt att notera är att Ultunas studentkårs
uppdaterade alkohol- och
drogpolicy godkändes, dessutom
godkändes Ekonområdets namnbyte till
Ekonom- och landsbygdsutvecklingsrådet.
Posten Ceremonimästare lades till
under VO Ceremoni & tradition och
posten Jynsansvarig lades till under VO
Småttingmottagning.
text Redaktionen
bild stock.xchng
7

Examensarbete
från den
södra filialen
Fritt från ”Nyttan med kon”.
Abstract
Grisar delas in i två olika arter: tamgrisar
(Sus scrofa spp. domesticus) och
vildgrisar (Sus scrofa spp. borealis) En
tamgris går att klappa förutom när
den bits, då kallas den för sugga. Ju
mindre grisen är desto mjukare är den
att klappa, se diagram 1. Små grisar är
därför tamare än stora grisar.
Små grisar kallar bonden för smågrisar, medan lågstadiefröken
har döpt dem till kultingar. Grisens fötter heter klövar. Nosen
kallas tryne 1 .
Det finns tre olika saker som jagar gris, så kallade predatorer.
Vildgris jagas av jägare (Homo neandertalis) iförda gröna
kläder, för att grisen inte skall kunna se honom, och en orange
väst, för att grisen ska ha en liten chans att undkomma.
Jägarna kommer sällan till skott och vildgrispopulationen
ökar, speciellt i Skåne. Bonden (Homo sapiens spp. agraris) tar
hjälp av slaktaren (Homo sapiens spp. carnica) och jagar gris
i stallet. Bonden brukar ha större jaktlycka än jägaren. Den
tredje predatorn kallas för galten (Sus scrofa spp. erekticus). Han
jagar grisar för att föra sina gener vidare i nästa generation, det
8
Grisens mjukhet
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
0 100 200 300 400 500 600 700 800
Grisens storlek (kg)
Diagram1. Grisens mjukhet är omvänt proportionell mot storleken
En sugga som bits? Små grisar kallas smågrisar
1 Wikipedia sökord gris
2 Nisses projekt om får årskurs 7, sista sidan och sidan innan sista sidan
kallas för fitness eller meningen med livet. Tamgrisen har ännu
inte funnit meningen med livet och tror inte på ett liv efter
julen.
Grisar som festar mycket kallas för vildgrisar. Vildgrisar brukar
hålla till i skogen eller ute på fältet där de bökar rundor, käkar
jästa äpplen och malthaltiga grödor. Flera svin har även synts
till på nationer i stan. Vildgrisens huvud är större än tamgrisens,
det beror på att det finns fler celler i vildgrisens huvud, i
alla fall från början 2 . Om man vill bli en vildgris och bete sig
som ett svin ska man dricka en box med Wildboards rock.
text & foto Camilla GAFFA Persson

Elisabet på partyhumör
Längtar du efter att ta in på ishotell, men anser att tiden, slantarna och
engagemanget inte räcker till? I Stockholm fi nns ett mindre påkostat
alternativ som kan ge en försmak till den otålige.
Första gången jag hörde talas om att det
fi nns en isbar i Stockholm var ironiskt
nog via ett amerikanskt äventyrsprogram.
I ”Th e amazing race” hastar
deltagarna runt jorden och utför olika
uppdrag i de länder de blir skickade till.
När jag såg att de var i Sverige slutade
jag zappa - av någon outgrundlig anledning
är det ju så intressant att se andra
länders perspektiv på Sverige. Deltagarna
fi ck besöka IKEA, rulla höbalar och
slutligen också besöka Stockholm Icebar.
Förmodligen ville inte tv-teamet göra
sig omaket att åka ända upp till ishotellet
i Jukkasjärvi, så de valde den mindre
varianten i Stockholm. Baren såg riktigt
häftig ut så jag bestämde mig direkt för
att avlägga ett besök vid nästa lämpliga
huvudstadsresa.
Iskalla nordbor
Besöket lät dröja på sig, som så ofta
sker, och det hann bli sommar innan jag
lyckades ta mig dit. Otaktisk som jag
var, gick jag dit i samma kläder som jag
åkt i - klänning och sandaler. Vid entrén
delades det ut värmande parkas och
vantar, men jag hade inte en tanke på att
mina tår snart skulle förvandlas till vita,
känslolösa ispinnar. Besöket skulle ta 40
minuter. Jag tyckte att det verkade vara
lite kort om tid, tills jag insåg hur kallt
det var där inne. Trots detta höll vi ut
längst av samtliga besökare, är man en
härdad nordbo så är man.
Det blir lite tamt när Stockholm ska
representera norrland
Våra medgäster bestod mestadels av
japaner, men även några amerikaner
och sydsvenskar hade hittat dit. Tillsammans
slussades vi in i något som såg ut
som ett gammalt frysrum, inrett med en
bardisk av is, en soff a av is, iskonst och
naturligtvis fi ck vi våra drinkar serverade
i isbägare. Stämningen var trevlig, om
a b s o l u t
ICEBAR
stock holm
än något turistig i och med japanernas
ständiga fotoblixtar. Jag hade nog förväntat
mig en coolare miljö än den som
bjöds. Detaljerna var riktigt snygga, men
det gick inte att komma ifrån helhetsintrycket
att vi befann oss i ett frysrum
med metallplattor på golvet. Besöket gav
en liten föraning om vad ishotellet kan
ha att bjuda på. Nästa gång går resan dit
och då tror jag att mina höga förväntningar
kommer att infrias.
text Elisabet Franksson
foto Anders Finnström

Styret informerar
God jul, önskar Utbildningsrådet
REGERINGEN TILLSATTE I våras en
studiesocial kommitté som ska utreda
och föreslå åtgärder för hur den ekonomiska
och sociala situationen för dagens
studenter kan förbättras. Åtgärderna
syftar till att vi studenter ska ha möjlighet
att försörja oss och leva ett tryggt liv
under vår studietid. Den 5 november var
därför V. ordf. med studiesocialt ansvar,
tillsammans med Uppsalas övriga studentkårer,
på möte med Roger Tiefensee,
ordförande för denna studiesociala kommitté.
På mötet diskuterades de områden
som kommittén har till uppgift att
utreda och vi studentrepresentanter fi ck
chansen att påverka och lyfta de frågor
som vi anser vara viktiga att kommittén
tar hänsyn till i sitt arbete. Utredningen,
med föreslagna åtgärder, ska vara klar i
mars 2009.
Kommittén ska:
– Utreda hur studiemedelssystemet och
trygghetssystemen kan samverka på
ett optimalt sätt. Idag fi nns det många
ställen där vi studenter faller mellan
systemen, t ex har vi inte rätt till deltidssjukskrivning.
SLUSS-helg och Utbildningsråd
DEN 1 NOVEMBER var det Utbildningsråd
här på Ultuna. Utbildningsråd
innebär att representanter från alla
SLU:s åtta kårer träff as och diskuterar
gemensamma utbildningsfrågor.
Den här gången var det ”Handbok för
studentrepresentanter”, betygsinförandet
och ”Hur ska en gruppindelning
gå till med tanke på betygsinförandet?”
som stod på agendan. Nästan alla
kårens studieråd var representerade och
resultaten från diskussionerna tas med
till universitetets olika övergripande råd.
Att det var SLUSS-helg innebar att även
En utredning om studenternas studiesociala situation
– Se Se över studerande med barns situation
och studenthälsovården.
– Överväga och föreslå framtida
beloppsnivåer på studiemedlet och
fribeloppet.
– Utreda hur CSN:s verksamhet ska se
ut i framtiden.
– Utreda och föreslå hur studiemedlet
kan användas för att öka genomströmningen
i högskolan, t ex genom att
införa en examensbonus eller ett så kallat
peng-per-poäng-system.
Vill du veta mer om den studiesociala
utredningen gå in på http://www.sou.
gov.se/studiesocial/index.htm eller kontakta
V. ordf. med studiesocialt ansvar
uls_soc@stud.slu.se.
text Mikaela Jardstedt
studenter som inte skulle gå på mötet
var välkomna till hit till Ultuna. Boende
och aktiviteter för dessa ordnades. Helgen
avslutades med en trerätters middag
i kårens bardel med efterföljande pub,
singstar och dans. Tack alla ni som var
med och gjorde helgen möjlig!
text Jenny Karlsson
foto stock.xchng

Vi förser det
moderna jordbruket
med högeffektiva
maskiner och
metoder.
I den svenska myllan
på östgöta slätten.
Där finns vi.
Väderstad är ett företag med hög utvecklingstakt, nytänkande och en stark kundorientering. ”Böndernas sak är
vår”. Vi har en hög målsättning att vara ett ledande företag inom jordbearbetning och sådd, en målsättning som
lett till epokgörande maskiner och metoder. Det europeiska lantbruket är basen för oss, där vi sedan många år
har en stark och expanderande ställning. Denna bas är en förutsättning för en framgångsrik export. Genom den
starka basen, nya produkter och nystartade dotterbolag har verksamheten expanderat kraftigt.
Nyutveckling har alltid varit en viktigt del av Väderstads företagskultur. Läs mer om oss på www.vaderstad.com.
www.vaderstad.com

12
Bland lunnefåglar
och lava
”Where are you from?” Den lilla flickan lägger huvudet på sned
och ser frågande på mig. ”Sweden” svarar jag och ler tillbaka.
Jag har precis slagit mig ner på en grön plyschsoffa, färjan till
Västmannaöarna har just startat motorerna. Den stora turisttillströmningen
verkar inte ha slagit till på dessa öar utanför
Islands sydkust. text & foto Anna Samuelsson

Efter nästan tre timmar tornar öarna
upp sig vid horisonten. Höga, märkliga
formationer, vindpinade och utsatta.
När jag kommer närmare lägger jag
märke till små gårdar, ensligt utplacerade
högt uppe på gröna öar. Branta klippväggar
stupar lodrätt ner i havet. Jag
undrar i mitt stilla sinne hur människorna
tar sig upp dit.
Vågor och vind når inte den lilla
hamnen på huvudön Hemön, den är
väl skyddad av höga berg. Det är ett
fascinerande landskap som visar sig när
färjan sakta stävar in mot kajen. Gröna
vidder och röda lavafält ramar in det
enda samhället här. Jag känner en stark
önskan att utforska varje berg, varje väg
och varje liten gräsplätt.
Falling Rocks
I turistbrochyrerna blir den äventyrslystne
rekommenderad att bestiga
Heimaklettur, det högsta berget på ön.
Norr om hamnen hittar jag den inte
alltför upptrampade stigen. Arbetarna
i hamnen tittar förvånat på mig, men
nickar vänligt när jag passerar. Just den
här turistattraktionen verkar inte vara
särskilt populär. Den förfallna träskylten
nedanför berget varnar med utslitna
bokstäver för ”falling rocks”. Med hjälp
av lodräta trästegar tar jag mig upp för
den första klippväggen, innan jag kan
fortsätta vandringen på vanligt sätt. När
stigen sedan försvinner, får jag kryssa
mig fram så gott det går mellan klippblock,
stup och vita får. 283 m.ö.h.
låter inte särskilt högt eller jobbigt, men
branta stegar, träningsvärk i benen och
nästintill obefintliga stigar underlättar
inte.
Då får jag plötsligt syn på något som
jag sett fram emot – den första lunnefågeln!
Den sitter bara några meter från
mig och tittar nyfiket tillbaka. Troligen
är det ont om turister här uppe då stigen
inte ens är utmärkt på kartan.
Mörk lava och vita glaciärer
Nästan en timme senare når jag toppen.
Utsikten gör det värt mödan. Hela
Hemön breder ut sig nedanför mig. Det
går inte att ta miste på att det stora rödbruna
området på andra sidan hamnen
är det som återstår av vulkanutbrottet
här 1973. I öster reser sig vita snöklädda
berg ur dimman. Det är Mýrdalsjökull,
en av de största glaciärerna på Island.
Fåren går lugnt och betar med den bästa
utsikt som ön har att erbjuda. Efter en
stunds vilande tar jag mig med trötta
ben sakta nedåt igen.
Natten spenderar jag på Sunnuhóll,
ett av de små gästhus som finns på ön.
Trots att det är juli och mitt i semestern
är vandrarhemmen inte fullbelagda.
Jag har fått ett eget rum, och det känns
skönt att få lite vila och sömn innan det
är dags för nya äventyr.
Morgonen gryr, och andra och sista
dagen på Västmannaöarna bestämmer
jag mig för att se södra delen av ön. Det
finns flera alternativ; guidade bussutflykter,
biluthyrning eller med båt längs kusten.
För att få se så mycket som möjligt
bestämmer jag mig dock för en vandring
runt ön på egen hand.
Häckande lunnefåglar
Efter mycket letande hittar jag en
knappt upptrampad stig, som med lite
fantasi möjligen kan motsvara de röda
sträcken på kartan. Längs stigen ligger
gamla fisknät utbredda på tork i solskenet
på den svarta stelnade lavan. Stupen
på min högra sida har små klippavsatser
som utgör häckningsplats åt lunnefåglar,
Lunnefåglar på en lavaklippa
och jag smyger fram till kanten för att
studera dem närmare. Ett puttrande
nerifrån vattenytan avbryter mig för ett
ögonblick. Det är varken den första eller
sista turistbåten som passerar, och människorna
som står lutade mot relingen
spanar entusiastiskt efter dessa lunnefåglar
som är så karakteristiska för ön.
Hungriga fyrbenta djur
Ett par timmar senare når jag turistinformationen
på Stórhöfdi. Min besvikelse
blir stor när informationen bara visar sig
bestå av en prydnadssten och en karta.
Jag hade nog åtminstone hoppats på en
kran för vattenpåfyllning.
På vägen tillbaka passerar jag hagar
med islandshästar. Försiktigt nafsar de
på min jacka och ryggsäck i hopp om att
finna något ätbart. Himlen är lika blå
som på morgonen, och solen stekande
het. Det är inte mycket folk i rörelse.
Sammanlagt har jag mött fyra människor
under dagen, innan jag kommer in i
det lilla samhället igen. Ön är av allt att
döma inte särskilt exploaterad.
Trött i fötterna, men full av intryck
från denna lilla vackra, bergiga ö, går jag
ombord på färjan. Det behövs ett par
dagar för att utforska större delen av den
imponerande natur som Hemön bjuder
på, men det är det värt. Vid en resa till
Island är Västmannaöarna något man
man definitivt inte bör missa.
13

Vilket är ditt bästa vinterminne?
Erik HÅTT Alm
Landskapsarkitekt
”Det finns många,
men det måste vara någon
av de gångerna jag
var i Trysil i Norge.”
Oleana Hedman
Mat och hälsa
- kandidat
”Jag kommer ihåg när
jag var liten och åkte
till Sylarna. Jag tolkade
med skidor bakom en
bandvagn och hoppades
att jag inte skulle ramla.
Det var kul!”
John Bylund
Livsmedelsagronom
”På gymnasiet, när man
kom på att det var kul att
åka pulka igen, och vi
åkte i backarna i Visby.”
Lisen Ekroth
Husdjursvetenskap
- kandidat
”När jag gick på lågstadiet.
Det var jättemycket
snö och de hade plogat
ihop stora högar av snön,
så vi kunde bygga tunnlar
och leka i dem.”
text & foto Anna Samuelsson

Hjortrona ute i backarna står Norrländskt fl oddelta?
Enaforsholm: En ask full av praliner värda att avnjutas
I DECEMBER 2007 FICK jag Enaforsholmstipendiet av Ultuna
Studentkår. Stipendiet består av en veckas vistelse med helpension
på Enaforsholm under vinter eller sommar samt 2000
kronor, för att täcka resekostnader. När jag fi ck stipendiet visste
jag inte var i Sverige Enaforsholm låg och vad man kunde
göra där. Efter vidare undersökningar i ämnet visade det sig att
Enaforsholm är en ask fylld av olika praliner, med olika smak
och för alla smaker. Den godaste pralinen i asken Enaforsholm
är själva platsen. Runt Enaforsholm fi nns fj äll, skogar, myrar
och forsar, d.v.s. äkta Norrland. Enaforsholm ligger i det lilla
samhället Enafors, som ligger nära fj ällstationen vid Storulvån
samt mellan skidmetropolerna Åre och Storlien. Tåget stannar
i Enafors och efter fem minuters promenad är du på plats.
Detta läge gör att Enaforsholm har stor potential oavsett om
du gör ett besök under vintern eller sommaren.
En annan pralin i asken som är delikat är naturen och
lugnet. Under min vistelse gjorde jag två fj ällvandringar, en
rejäl cykeltur och en dag i solen, med en bok, i horisontalläge
vid vattnet. Mina två fj ällturer gick till Silverfallet vid Storsnasen
och till Högåsen, även kallat Blomsterberget, med Grand
Hotell på toppen. Båda turerna gick i vacker natur, som John
Bauer-skog med orkidéer och hänglavar, ändlösa myrmarker
med gyllene hjortron, fj älltoppar med snö och öronbedövande
vattenfall. För en skärgårdsmänniska är detta en helt ny miljö
och varje ny vy fi ck mig att tappa hakan.
Pralinen med en smak av studentlivets bittra ekonomi fi nns
också med i asken, fast i en mer söt och god version. Det fi nns
inga studentpriser, men kostnad för mat och logi ligger på 520
kronor per natt alternativt för självhushåll 550 kronor per natt
och stuga, vilket passar en student mycket bra. Enaforsholms
läge gör det möjligt att välja att bo här under hela eller delar
av sin skidsemester till Åre eller Storlien, och är man ute i
god tid går det att få tag på billiga biljetter till tåget. Pralinen
med smak av sommar eller vinter, beroende på konsumentens
personlighet, indikerar att man ska välja årstid för sitt besök
och kommer att få fantastiska upplevelser oavsett vilken smak
pralinen har.
Den pralinen som smakar mindre gott i asken är alla mygg
och bromsar. Dessa två typer av fl ygfän är nog det enda som är
negativt med en sommarsemester i fj ällen och på Enaforsholm.
Högkonsumtion av myggmedel är det som gäller, om du inte
besöker Enaforsholm från slutet av augusti till början på juli,
d.v.s. under höst, vinter och vår.
Mitt tips till dig som pralin- och äventyrsälskande person är
att undersöka denna ask och smaka och avnjuta pralinerna
genom ett besök uppe i Enaforsholm och Jämtlandsfj ällen.
text & foto Maria TEMPO Anderson
Helt plötsligt dyker ett vattenfall upp Vart leder vandringsleden? Fantastiska skogssjöar
Fakta om Enaforsholm
Gården ägs av KSLA med värdparet Bo Berglund och Ingalill Samuelsson.
Varje sommar arrangeras Enaforsholmkursen, en kurs innehållande fj ällvandringar och föreläsningar i botanik,
ekologi, marklära mm. Det arrangeras också akvarellkurser och älg- och ripjakt.
Varje år delas Enaforsholmstipendiet ut till en student per studentkår inom SLU.
Du tar dig lättast till Enafors med tåg. Från Uppsala/Stockholm går det både dag- och nattåg.

Isiga drinkar
I dessa mörka tider behövs ofta det lilla extra för att förgylla tillvaron och ta sig igenom
ännu en vinter. Vad passar då inte bättre än något färgglatt, glammigt och välsmakande?
Drinkar kan vara precis rätt för att sätta guldkant på tillvaron för en fattig student som normalt
inte har råd med mer än en billig öl på nationerna. En testpanel hjälper dig att sortera
bland några av de åtskilliga drinkar som fi nns. De innehåller allihop självklart is!
16
Frozen Strawberry Daiquiri
1/4 Bacardi Rom
Citron Mix
Jordgubbar
Isbitar
Fyll blendern med 1/4 rom, en
skvätt citron mix, lagom mycket
jordgubbar, häll i isbitar till toppen
så locket går på.
Krossa runt ett tag, häll upp i
lagom stora glas.
Betyg: 3 / 5
Passar: som efterrätt
Beskriv drinken med tre ord:
somrig, bärig och svalkande
Malibu beach
1 del Malibu
2 delar tranbärsjuice
2 delar apelsinjuice
Skakas och serveras i ett högt glas med
mycket is.
Betyg: 3,5 / 5
Passar: på stranden
Beskriv drinken med tre ord: vitamintablett,
syntetisk kokos, exotisk
För den som vill lyxa till det men
inte känner för alkohol går det utmärkt
att ersätta spriten med Sprite.
Något som rekommenderas av delar
av testpanelen.
Vikten av rätt sorts glas med
tillhörande kantdekoration kändes
mindre viktig. Vissa spännande
improvisationer gjordes därför. Flera
gånger var det svårt att ena panelen
i en gemensam åsikt, men vi var alla
överens om att dryckerna värmde
gott i höstmörkret - fastän de innehöll
is.
P2
3 cl Cariel T&Q Vanilla Vodka
3 cl Sourz apple
pressad lime
7up
Bygges med is i ett longdrinkglas.
Betyg: 3 / 5
Passar: till E-type
Beskriv drinken med tre ord: piggelin,
uppstudsig, partystarter
Apple Cosmopolitan
3 cl Vodka
3 cl Sourz Sour Apple
Ananasjuice
Häll ingredienserna i en shaker.
Skaka och servera med limeklyftor i ett
cocktailglas.
Betyg: 2 (Kajsa reserverar sig och ger
drinken en 1:a) / 5
Passar: för en snabb fylla, sockerberoende
och fj ortisar!
Beskriv drinken med tre ord: söt, unken
lukt och ful

Mojito
4-6 cl Ljus rom
Juice från 1 lime
2 tsk socker
Bladen från 2-4 myntakvistar
Krossad is
Sodavatten
Mosa myntabladen tillsammans med
sockerlag och lite sodavatten.
Pressa i lime, häll i rom och skaka med
is.
Häll upp i ett glas med krossad is. Toppa
med sodavatten och garnera med myntakvistarna/bladen.
Betyg: 4 / 5
Passar: på en salsaklubb alternativt som
en skälig ursäkt att slippa dansa!
Beskriv drinken med tre ord: Fräsch,
nyttig och stark
Istid - en kall historia
ISTIDER ÄR KALLA kapitel i jordens
historia. För 2300 miljoner år sedan
inträff ade den första kända istiden.
Genom att mäta förhållandena mellan
de båda syreisotoperna 16 O och 18 O i
borrkärnor från marina miljöer är det
möjligt att få reda på vattentemperatur
och hur stor del av havsvattnet som var
bundet i is under en viss tidsperiod.
Räffl or på berghällar och sedimentstudier
av glacial lera ger också information
om de senaste perioderna som norden
varit ett köldhål. Istider har kommit
och gått utan någon känd frekvens. De
senaste 800 000 åren blev nedisningen
mer frekvent och istiderna återvände
vart 10 000 år med ett värmeintervall på
10 000-20 000 år. Under minst en istid
har hela jordens landmassa varit täckt av
ett lager med is, Snowball Earth. Andra
istider har bara täckt de nordligaste och
sydligaste landområdena. En istjocklek
på 50 meter krävs för att bilda en glaciär
som sedan kan utvecklas till en inlandsis.
Övergången från tempererat klimat till
istid orsakas av någon geologisk förändring
eller förändring i solinstrålning.
Exempel på geologiska förändringar som
har orsakat istid är när Himalaya blev
högre och luftströmmarna ändrades eller
när sundet i Panama stängdes av och
hindrade varmt vatten från Stilla havet
att nå den kalla norra Atlanten.
Jordplattornas rörelse har skapat
berg och istiderna har malt ned bergen
till sten, grus, sand, mo, mjäla och ler.
Ismassans kraft är enorm och har fl yttat
stor fl yttblock över större delen av
jordens yta där fl yttblocken i Namibias
öken tros har fl yttat under Snowball
Earth perioden. Det är främst den
senaste istiden Weichsel som skapat det
landskap som omger oss idag. Smältvatten
från den senaste isen har skapat
Uppsalaåsen som ger oss friskt, kalkrikt
och välsmakande dricksvatten varje dag.
Vertikal förskjutning i landmassa har
skapat Hallandsåsen som geologiskt sett
Medverkande i testpanel:
Emma HOPPA Tylstedt
Tellie Karlsson
Kajsa Alvum Toll
Helena Ström
Tobias FOTÓN Neselius
Cecilia Nilsson
Petter Eriksson
Maria Sandin
Ingrid Arwidson
Lisa Ehde
text Emma HOPPA Tylstedt
foto Petter Eriksson
inte är en ås utan en horst. Det är därför
inte juridiskt rätt att anklaga inlandsisen
för SJ:s tågtidsproblem och framför allt
deras lösning tunneln i Hallandsåsen.
För 14 000 år sedan startade den
globala uppvärmningen som inte var ett
problem utan en klimatförbättring och
en markbefriande välsignelse. Friska och
riktigt kalla vindar blåste över Ultunas
slätter som då var täckt av ett fl era hundra
meter tjockt lager av is. Jyns Ultune
var ännu inte påtänkt och inga småttingar
hade invaderat Ultunae ängar. De
högsta kullarna på Kullaberg i Skåne såg
däremot solens ljus för första gången på
100 000 år. 3000 år senare var större
delar av den landmassa som senare skulle
kallas för Sverige befriat från istäcket och
Ultuna marker kunde börja höja sig från
havet.
text Camilla GAFFA Persson
17

Åreresan 2009
VAD FÅR MAN OM man kombinerar
skidåkning i världsklass med grymt party
i dagarna fem? Jo: Ultunas aggressiva
Åreresa 2009!
Åre är beläget ungefär 70 mil från Ultunabutiken.
Denna underbara skidort
uppe i norr erbjuder idag ett skidsystem
med 100 nedfarter och 40 liftar. Du kan
åka skidor 1274 meter över havet och
njuta av en fantastisk utsikt.
Efter blod, svett och tårar så har
Alpinsektionen i år glädjen att kunna
erbjuda ett boende i Åre by, vilket kommer
att möjliggöra närhet till det pulserande
nattlivet, där vi kan praktisera våra
sydländska kunskaper i norrlandsklimat.
Åretraditionen har varit ett återkommande
moment ända sedan Jyns dagar.
I år hålls den vid liv av fyra agronomstudenter
från den bördiga skånska myllan.
Traditionen bjuder på pudersnö, pumpning
i vertikalen samt fantastisk afterski
ända in på småtimmarna, för att nästa
morgon börja om från skratch igen.
Nytt för i år är att hela spektaklet drar
igång redan veckan innan avresa med en
sjudundrande Kick-off . Denna kommer
att hållas i temat Afterski. Detta för
att förbereda alla resenärer på vad som
komma skall. Kick-off en har även till
syfte att ge en inblick i gemenskapen
som Åre-resan innebär, detta gäller även
Det mystiska huset gömmer på många hemligheter!
för dem som inte hann med att valla
skidorna i tid för försäljningen av biljetterna.
Kick-off en kommer bland annat att
bjuda på liveband och karaoke. Afterskibaren,
som givetvis är öppen, pumpar
igång kl. 17 och röjer fram till kl. 21 då
tanken är att vi tar svarta pisten ner till
Värmlands nation i Uppsalabyn.
Skis Faster Th an Gravity
We Just Do It – Ultuna- Åre 2009
Kom ihåg: Skidåkning är ett lodrätt uttryck
för ett vågrätt begär!
text Alpinsektionen
foto Tobias FOTÓN Neselius

Isbjörn - inte bara en drink
Isbjörnens historia sträcker sig ca 200 000 år tillbaka i tiden. Då gick den
skilda vägar med sin släkting brunbjörnen och anammade en mer köttbaserad
kost, främst bestående av säl. Sedan dess har den regerat isarna på det
norra halvklotet, i en ständigt växlande miljö.
Isbjörnen lever till största delen på de
stora isarna runt jordens norra pol.
Detta gör att djuret får en mycket
omväxlande levnadsmiljö, på daglig basis
såväl som på lite längre sikt. Is smälter
och is fryser under olika delar av året
och dessutom förflyttar sig isen två till
sju kilometer per dag.
Anpassad till ett liv på isen
Isbjörnen är väl anpassad till livet runt
nordpolen. Med sin tjocka, vattenavstötande
päls och späcklager under huden
är det kalla havsvattnet inget problem,
och simhuden på fötterna är till god
hjälp vid ett dopp. Då den jagar sin favoritmat
säl, är kamouflage viktigt. Med
sin vita päls är det enda på isbjörnen
som inte smälter in i snölandskapet dess
svarta nos, men den täcks över med ena
tassen då den lurpassar på säl.
Nutida historia
Isbjörnen har upplevt både med- och
motgångar under de senaste 100 åren.
Till följd av intensiv jakt var stammen
nere i c:a 10 000 individer i mitten på
1900-talet och arten klassades vid denna
tidpunkt som utrotningshotad. De
länder med isbjörnar på sitt territorium,
Danmark (Grönland), Norge (Svalbard),
USA (Alaska), Kanada och dåvarande
Sovjetunionen, slöt då ett avtal. Här reglerades
jakten samtidigt som forskning
kring arten inleddes. Isbjörnstammen
växte och kunde tillslut avföras listan
över utrotningshotade arter.
Populationen uppgår idag till 20 000-
25 000 individer, men i början på detta
millennium fördes isbjörnen åter upp
på IUCN:s lista över utrotningshotade
arter.
Isen försvinner
Anledningen till att det återigen slås
larm om isbjörnens existens är att
Garneras gärna med en citronskiva
populationen åter börjat minska. Det
som tros ligga bakom den här gången
är att polarisarna smälter till följd av
den globala uppvärmningen. Isbjörnar
är utmärkta simmare och klarar utan
problem en liten simtur på två mil, men
när isen smälter blir avstånden längre.
Ibland kan de behöva simma upp mot
tio mil på öppet vatten för att hitta mat.
Forskare i Alaska har på senare tid hittat
flera drunknade isbjörnar längs med den
norra kusten.
Isbjörn i Sverige
Det finns som kanske är bekant, framförallt
utanför Skandinaviens gränser,
en del missförstånd angående isbjörnens
utbredning i landet. Även om detta är
just ett missförstånd och nallarna inte
promenerar gatorna i vår huvudstad, kan
de mycket väl en gång i tiden ha spatserat
omkring på marken där dessa gator
idag ligger. På Kullaberg i Skåne hittades
för drygt 150 år sedan ett lårben som
för 14 000 år sedan tillhörde en isbjörn.
Detta visade att det under vår senaste
istid alltså fanns isbjörnar i Sverige.
Många fler spår än så finns det dock inte
av isbjörnens tid i vårt avlånga land. Vår
stora inlandsis smälte bort och försvann,
och tog de vita nallarna med sig.
Isbjörnen (Ursus maritimus)
För ung för att ta en isbjörn
text Erik Jönsson
foto stock.xchng
•Blir 120 – 160 cm i mankhöjd och upp
till tre meter lång
•Kan bli 30 år gammal
•Hanar kan väga upp till 800 kg och
honor upp till 300 kg
•Honorna går i ide och föder där ungarna
i januari
•Består av sockerdricka, blå curacao samt
en skvätt vodka
•Garneras gärna med en citronskiva
19

Tycker du också att klimatfrågan är en het potatis?
Svenska folket blir mer och mer miljömedvetna, vill
ta smartare brödbeslut och vara med och potatispåverka.
Undersökningar visar att tre av fyra konsumenter
tycker att det är viktigt att handla livsmedel
som är producerat i Sverige. De är också beredda
att betala mer för smak, kvalitet och närproducerat.
De här frågorna har LRF arbetat med i fl era år
genom dotterbolaget 20 och kvalitetsmärket Svenskt
Sigill, projektet Min Mat och olika konsumentaktiviteter.
Det hjälper till att stärka den svenska råvaran
och våra medlemmar som pro ducenter. För när
svenskt kött, svenska frukter och grönsaker hyllas
ger det också bättre lönsamhet.
Du som redan är medlem vet vad vi talar om. Du
som inte är det – hjärtligt välkommen du också!
Ring 020 - 44 44 33
eller läs mer på www.lrf.se
och på Medlemsnätet.

Fråga Jyns
Fråga Jyns är Ultunesarens frågespalt.
Här kan du ställa frågor om allt mellan
sol och gyttja. Kan kossor resa sig
när man vält dem? Vad händer efter
döden? Eller har tjejer roligare med
varann? Maila Jynsen på
fraga_jyns@hotmail.com.
ULS söker ny revisor!
Efter 10 års trogen tjänst har en av våra revisorer slutat. Därför
söker vi nu en ny revisor som kan bistå Anders Danielsson
inför årets bokslut.
Är du intresserad eller känner någon som skulle passa för
tjänsten, kontakta ULS kassör,
Leif Hagberg
uls_kass@stud.slu.se
0730894482
Arvodering utgår för arbetet.
Vad ska jag göra om jag går ner mig i
en vak med min skoter? /Skoterföraren
Jyns Ultunae svarar:
Det märks att du inte är en riktig norrlänning!
En riktig norrlänning (eller en
riktig karl) kör inte ner i en vak utan kör
på en vak! Och om du kör på vaken med
din skoter, tänk inte! Bara blunda och
gasa! Det är försent att ändra sig...
Jag har köpt en dammsugare till min
sambo i julklapp. Tyvärr är jag lite
dålig på att rimma, kan du hjälpa mig?
/Kalle Kula
Jyns Ultunae svarar:
Som Vi redan har påpekat fl era gånger så
duar man inte en legend! Vilket osökt leder
Oss in på frågan om varför man inte
fi rar Vår födelse. Men eftersom det här
ska vara glädjens högtid och så ska Vi
hjälpa dig med ett rimm ändå! Vår vishet
säger oss att du bör skriva: ”Sug lite mer,
Så kanske du ser, Att du har en vän, Och
jag är den - så får vi en vit jul.”
Jag och min pojkvän bråkar alltid
under julen. Det ska ju vara en trevlig
högtid men jag fasar för helgen med
alla dess måsten och den spända atmosfären.
Vad ska jag göra? /Vincent
Jyns Ultunae svarar:
Visst blir det lite stökigt hemma i boet i
juletid. Vi och den högbystade Ulla bråkar
mest jämt. Det är sådant som hör till
ett dynamiskt förhållande. Det handlar
om att ge och ta: Ulla tar hand om småttingarna
och jag äter upp maten. Du får
försöka applicera detta tänkande på ert
förhållande. När vi och Ulla har bråkat
så sätter vi oss alltid ner och försöker
prata om saken, kommunikation kan
man aldrig få för mycket av. Vi berättar
om våra räder i Vinland eller om den
senaste festen i Valhall. Annars kan du
prova med en present! Presenter är bra
för att lätta upp stämningen! Vi brukar
ta med en guldmedaljong eller något
annat pråligt hem till Ulla; fruntimmer
älskar pråligheter! Men å andra sidan var
det en karl du har hemma så Vi antar att
senaste ishockeymatchen och en bira går
lika bra!
21

INFÖR KAMRAT- OCH GÅS/ÄLGMIDDAGEN ägnar sig de fl esta
av middagsgästerna åt putsning av skor, kamning av hår och
kanhända litet förfestande. Styrelseledamöterna skiljer sig inte
på den punkten, men dessförinnan har de möte med Studentkårens
råd som består av hedersledamöter och andra ledamöter
rika på erfarenheter som kan vara kårstyrelsen till gagn. Rådet
har nämligen till uppgift att ge råd och stöd till styrelsen i kne-
22
Studentkårens råd
Jubileum på Ultuna
ETT TJUGOTAL FÖRE DETTA kurskamrater samlades på Ultuna
i september, för att fi ra 50-årsdagen av inskrivningen på Lantbrukshögskolan.
Det var då 33 elever började sin utbildning
som agronomer, efter att först ha fått lyssna till den traditions- traditionsenliga
spexföreläsningen.
Samordnare för kvällen var Ingvar STANSEN Mattsson,
ordförande i Kåren 1960-1961 och engagerad körmedlem. På
den tiden hade agronomutbildningen fem olika inriktningar
och bestod av 2 års praktik och 4 års lantmannaskola. Ingvar
berättar att kamraterna sedan dess har gått olika vägar, och
karriärerna har varierat stort. Några har blivit jordbrukare eller
börjat arbeta på företag inom jordbrukssektorn, medan andra
stannat kvar inom skolans värld för att bli lärare eller rektor.
För kurskamraterna blev det nu en heldag fylld med
aktiviteter, däribland föreläsningar, gemensam lunch och en
nostalgisk rundvandring, för att sedan avslutas med en trerättersmiddag
och tillbakablickande på gamla ultunaminnen.
text Anna Samuelsson
piga och särskilt besvärliga frågor. Av föregående text kan man
lista ut att rådet och styrelsen träff as två gånger per år. På det
senaste mötet, inför årets gåsmiddag, diskuterades huvudsakligen
kårobligatoriefrågan samt huruvida Ultuna Studentkår ska
fortsätta vara medlem i SFS (Sveriges förenade studentkårer)
eller inte.
text Virginia Günes
foto Tobias FOTÓN Neselius
foto stock.xchng

H av DL
O(s) LODRÄTT
2
Dags att hålla huvudet kallt? I
detta kryss står kylan i centrum och
vi letar efter något som hör vintern
till – i vissa delar av landet.
1 on _ _
2 hissalternativ
3 den klassiska ismaskinen
4 hektoliter (förk.)
5 får man till slut ett om man parar
ihop bokstäverna i Madam Dell …
6 katalogiserande stavning av den då
heta, numera iskalla gruppen med
Page i fronten?
8 hans medaljbeslut ligger?
9 den nordiska guden, Jyns!
10 stad i Ohio
11 kall byggnad i norr
16 erbjuds fullt?
18 dansk ölvariant
VÅGRÄTT
2 New Hampshire på brev
3 Zuider _
4 fisk
5 Einsteins födelsestad
6 kort titel för House i House
7 stad på Balkan (utan háček)
9 bör man ha för att kunna ta sig
igenom ett visst Verdi-verk …
11 fråga i Klurendrejeriet® sedan
starten 2005
12 _ paribus (lat.)
13 böjligt träslag
14 off-komplement
15 ger forskning upphov till
17 hans lag måste följas
19 en av asagudarna, Jyns!
20 följer cd …
Vad kallas detta vintriga inslag? Tag
bokstäverna som hamnar i korsordets
ljusblå rutor (ta en två gånger!), kasta
om dem och bilda rätt ord. Skicka in
det till ultunesaren@stud.slu.se och
du har chans att vinna den senaste
volymen från Nationalnyckeln. Vi
behöver ditt svar senast 31 januari
2009. Lycka till!
Time to keep your head cool? In
this crossword, we step out in the
cold. Someone may already out
there with us – who?
DOWN
1 on _ _
2 Cagnes-sur-_
3 they offer a seat for NHL supporters
4 Pennsylvania postal code
5 they are red, green or blue-green
6 catalog listing for the previously
hot-hot-hot, now cold-cold-cold
group with Page on vocals?
8 his medal decision was final?
9 the main compass pts. (CCW)
10 city in Ohio
11 cold building in the north
16 short for Julian calendar
18 flies solo among the stars?
ACROSS
2 not much inductance, eh?
3 Zuider _
4 the sixth of six for Henry VIII
5 141 to 160 litres
6 lab. volume
7 city in the Balkans (save the háček)
9 selecting hair prosthesis out of
many (leaving two to choose from)
11 question in Klurendrejeriet® since
the beginning in 2005 (Swe.)
12 _ paribus (lat.)
13 compass point
14 the Olympic Games to Swedes?
15 Da Doo Ron _ (The Crystals)
17 his law must always be obeyed
19 viscous black liquid
20 ethylenediamine, briefly
What do we call the cold outsider?
Take the letters from the light blue
squares (take one of them twice!),
jumble them into the correct word.
Send it to ultunesaren@stud.slu.se
and you have the chance of winning
the latest volume of Nationalnyckeln.
We need your answer no later than
January 31, 2009. Good luck!
text Daniel T-REX Lundberg
23

POSTTIDNING B03
Avs: ULS
Box 7074, 750 07 UPPSALA
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan.