Ryssland öppnar torkporten - WSValutec.fi

Recommendations

Info

6 Stora fördelar med torrare virke i nybyggen ...men byggbranschen måste få upp ögonen – Jag är tämligen övertygad om att byggbranschen i framtiden kommer att kräva virke med lägre fuktkvot – och jag kommer att göra mitt för att det ska bli så! Anders Rosenkilde, SP Trätek, beskrev utvecklingen på det här området under sitt föredrag på WSAB Club i Tällberg. – Det finns ett glapp i överföringen av kunskap mellan sågverk och byggkunder. Sågverken vet hur bra virke ska vara, men byggbranschen köper mer efter principen ”det här har vi alltid beställt”. Jag ser det som min uppgift att överbrygga det det här kunskapsglappet. Det som driver utvecklingen är främst rädslan för mögel och dålig lukt i nyproducerade bostäder. Idag byggs virket ofta in bakom spärrskikt som inte tillåter att fukt från virket passerar, vilket ökar risken för mögel. Enligt Anders är dock inte fuktigt virke huvudkällan till dessa problem. En minskad fuktkvot generellt i byggnadsvirke skulle däremot kunna lösa andra problem med ojämna golv, knarr, springor, sprickor, etc. Defekter som man idag inte accepterar i nybyggen och som orsakar byggföretagen reklamationskostnader. Kanaltorken klarar kvaliteten Nya regler och rekommendationer Vidare har Boverket i sitt förslag till nya byggregler en maxgräns på den relativa fuktkvoten till 75-80% och i rekommendationen HusAMA är fuktkvoten i virke satt till max 18%, något som i praktiken innebär en sänkning av medelfuktkvoten till ca 16%. – Kanaltorkarna är bättre än sitt rykte! Kvaliteten på virket torkat i kanaltorkar är ofta klart jämförbar med virke från kammartorkar. Men skulle någon slags konditionering i slutfasen av torkningen i kanaltorken kunna vara befogad? Thomas Wamming på SP Trätek redovisade resultaten från det stora kanaltorksprojektet ”Rätt torkningskvalitet med effektiv vandringstorkning” som han bedrivit de senaste två åren på Malå sågverk (Setra Group) med WSAB som medfinansiär samt på Kindasågen. I Finland torkas hela 70% av virkesproduktionen i kanaltorkar och resten i kammartorkar. I Sverige är förhållandet 50/50 kanaltorkat/ kammartorkat. – Det finns ingen entydig förklaring till detta, menar Thomas. Förmodligen har kanaltorkar i Sverige fått ett omotiverat dåligt rykte. När det gäller flöde och volym har kanaltorkarna klara fördelar. Med dagens kanaltorkar handlar det nu snarare om: hur torkar vi? Och vilken kvalitet vill vi ha? Om man ser det historiskt så kom vi i kammartorkarna till en gräns då kvalitetsaspekten till slut gjorde att vi insåg att basning är ett måste för att klara torktemperatur, torktider och slutkvalitet. Som jag ser det står vi nu iniför samma utveckling i kanaltorkarna. En nyckelfråga som utkristalliserades under projektet var fuktkvotsgradienten i virke från kanaltorkar. En stor skillnad i fuktkvot mellan virkets mitt och ytor påverkar klyvprovet i negativ riktning och gör det svårt att konditionera bort spänningarna. Basning lösningen? – Frågan är här om någon slags basning i kanaltorken skulle utjämna skillnaden? Redan den avsvalningszon som finns i kanaltorken på sågen i Malå och där virket får stå och ”gona” innan det plockas ut, visar på positiva effekter. För och nackdelar Thomas Wamming pratade kring för- och nackdelar med kanal- res- pektive kammartorkar (se tabell). – Man kan konstatera att det finns mycket att göra för att förbättra sina torkresultat i kanaltorken. Genom att testa med klimatloggrar som följer med virket genom torken och göra klyvprover kan man få ett bättre grepp om vad som händer i torken och lära sig att göra justeringar som ytterligare förbättrar torkresultatet. Tillförlitliga klyvprover? I projektet ingick en hel del sådana tester där Thomas bl a gjorde klyvprover för att få grepp om hur de inre spänningarna ser ut i virket från kanaltork. Virket testades efter en vilotid på 24 timmar i plastpåse. Dessutom gjorde han ytterligare test efter längre tid i konditioneringskammare för att – Vi vet att första året i ett nybyggt hus är kritiskt, det är då de flesta problem som kan relateras till fuktigt virke uppenbarar sig, berättar Anders. Därför gör vi nu ett försök där några KTH-elever följer virke med fuktkvot 18, respektive 12 procent som byggts in i två identiska provvillor. Mätare kontrollera klyvgapet när alla bitar hade jämn fuktkvot. Det visade sig att virke som efter 24-timmarstestet uppvisade ett klyvgap på 1 mm/ 100 mm då i stället kunde uppvisa t ex 3,5mm/ 100 mm. – Som jag ser det så håller inte standardtestet och vi måste överväga att förlänga tiden som virket får ligga i påse innan mätning ska ske, menar Thomas. – Sammanfattningsvis kan man säga att ju lägre fuktkvoter man väljer att plocka ut från kanaltorken desto bättre blir kvaliteten avseende denna efterdeformation. Det är kanske något förvånande med tanke på att många sågverk inriktar sin torkning i kanaltorkarna på 18% skeppningstorrt.
som avläser svällning, krympning och relativ luftfuktighet kontinuerligt har monterats in i de här husen. Hittills har vi kunnat notera att virket med 12% fuktkvot har varierat 3 mm medan det på 18% visar på hela 7 mm variation i bredd. Utomhusklimat påverkar också -En faktor som också påverkar är skillnad i relativ luftfuktighet mellan sommar och vinter. En vinter i norra Norrland ger extremt torrt inneklimat, vilket ställer extra höga krav på virket. Vi har också kunnat konstatera att årsringsorienteringen har betydelse liksom att virke från stockens mitt sväller/ krymper mindre. – Intressant i sammanhanget är också att golvtillverkarna redan insett fördelarna med låg slutfukt- Kammartork Fördelar • Möjlighet till konditionering • Styrning för fuktkvotsanpassning • Möjlighet att parera förlagringsskador • Möjlighet till produkt- och kundan- passade torkscheman Kanaltork Fördelar • Effektiv uppvärmningsfas • Inga blåsdjupsproblem • Bra logistik • Låg fuktkvotsspridning mm/ 100mm Klyvgap mm/100mm Klyvgap Fuktkvot/klyvprov 12% 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Fuktkvot / Klyvprov 12 % R 2 = 0,6767 0,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 Fuktkvot (%) kvot. Trägolv har idag en fuktkvot på 6-8%. Vi har också väldigt låg tolerans när det gäller problem med golv och accepterar inte ett golv som sviktar, knarrar eller har glipor. Hur kan det komma sig att vi då accepterar lister som kryper isär och väggar som rör sig så att tapeterna spricker? Vill man betala? Kommer då byggbranschen att vara beredd att betala för torrare virke? undrade deltagarna i WSAB Club. Ett snabbt överslag visade på relativt måttliga prisökningar per kubikmeter. – Kan byggarna bara sätta den prisökningen i relation till lägre reklamationskostnader borde det vara ett lätt val, menade Anders Rosenkilde. Nackdelar • Blåsdjup ger risk för ojämn torkning och torkningsdefekter • Känslig för störningar under uppvärmning Nackdelar • Fuktkvotsstörning på rått virke • Förlagringsskador förvärras • Dålig kontroll på torkförloppet • Konditionering inte möjlig Bevattning uttag 50 x 125 mm 2004 08 17 Vandringstork Vandringstork medel stdav Fuktkvot topp (%) 13,8 1,10 Fuktkvot rot (%) 14,1 1,90 Fuktkvot medel (%) 14,0 1,60 Klyvprov topp (mm/100mm) 1,17 0,34 Klyvprov rot (mm/100mm) 1,18 0,55 Klyvprov medel (mm/100mm) 1,17 0,45 Relativ spricklängd medel (%) 3,7 Fuktkvot (%) Namn: Evert Larsson G Ä S T E N Anställning: Torkansvarig på Moelven Dalaträ i Mockfjärd, som går i pension sista februari 2006 efter 43 år på samma sågverk. Hur såg det ut på sågen när du började 1963? – Vi hade då en ramsåg med två ramar och mycket av arbetet gjordes för hand, t ex stabbläggning. Allt virke gick på den tiden till industrin och vi producerade mindre än hälften av vad vi gör idag. Innan jag började med torkning jobbade jag med sågning, kantning, sortering, utlastning och fingerskarvning så jag har en rätt bred erfarenhet på sågverket. Vilken är den största förändringen sedan 1960-talet? – Jag tycker nog att torkningen har utvecklats mest, teknik, material och styrning. Jag har hela tiden varit mycket intresserad av torkning och blev i mitten på 1970-talet torkansvarig. Vad är det som driver utvecklingen inom torkning idag? – Kunderna. De ställer allt högre krav när det gäller t ex skevning, mikrosprickor och spänningar. Och det finns fortfarande möjligheter att ytterligare förbättra oss! Men det får du lämna till dina efterträdare, eller? –Ja, jag har beslutat mig för att försöka gå i pension på heltid. Men det finns de som är intresserade av att ta över så det blir säkert en spännande utmaning för dem. Hur har ditt samarbete varit med WSAB? –Mycket gott. Bra service, lätta att få tag i och de har varit ett väldigt stöd. Jag tror nog också att de har haft nytta av mig. Vad kommer du att göra som pensionär? – Jag ska ägna tid i sommarstugan i Idre (jag kommer från Idre), fiska och vandra lite. Jag är en utomhusmänniska, började faktiskt min yrkesbana som skogsarbetare. Så har jag förstås också barn och barnbarn. Vilken är den senaste bok du läst? – Jag är väl inte stor bokläsare, men det torde vara Henning Mankells Danslärarens Återkomst. Mycket bra! Evert Larsson och WSAB:s verksam- hetschef Jens Bäcker. 7
Page 1 and 2: FEBRUARI 2006 Ryssland öppnar tork
Page 3 and 4: Arkhangelsk är en stad som ligger
Page 5: Studiebesöket på Moelven Dalaträ
Page 9 and 10: Höjd torktemperatur kräver mer Bo
Page 11 and 12: WSAB på stark frammarsch ”Bra p

Ryssland öppnar torkporten - WSValutec.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?