– Om handel och mänskliga rättigheter - Fairtrade

.. 

ar 

DET .. 

vart 

DeT? 

– Om handel och mänskliga rättigheter

ISBN: 978-91-633-8353-3 

Rena Kläder 

© Föreningen för Fairtrade Sverige och Rena Kläder 

Grafisk form: Ann-Katrin Persson, Fairtrade Sverige 

Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala 2011 

Andra reviderade upplagan (den första kom 2005)

Innehållsförteckning 

Fattiga och rika ........................ s. 6 

Världshandel ............................ s. 26 

Rättigheter på jobbet ............... s. 46 

Så produceras det vi äter ........ s. 70 

Så produceras våra kläder ...... s. 96 

Mot en annan framtid ............. s. 122 

Ordlista .................................... s. 144 

Anteckningar ........................... s. 152 

3

4 

Till läsaren 

Är det värt det? tar upp många frågor som är både stora och svåra. Hur 

ser produktionen av livsmedel och kläder ut? Vilka rättigheter finns på 

jobbet? Vad har mänskliga rättigheter med skor och kaffe att göra? 

Vi vill berätta hur det ser ut idag med tillverkningen av kläder 

och livsmedel som vi köper i svenska affärer. Boken består av en 

kombination av faktatexter, vardagsexempel från olika delar av 

världen och övningar. Vi ger inga heltäckande beskrivningar eller 

färdiga svar. 

Vi vil ge dig som läser, tankar och idéer kring hur det skulle 

kunna bli bättre och hur du själv kan påverka. Vi hoppas också väcka 

din nyfikenhet och din lust att ta reda på mer. 

Vi har försökt att se på dessa frågor ur flera olika perspektiv. Vilka 

ämnen vi valt och våra egna erfarenheter sätter givetvis ändå färg på 

innehållet. Ingen text är objektiv, inte heller denna. Men vi tänker oss 

att du som läsare är en kritiskt tänkande individ som förmår att själv 

dra slutsatser och också inhämta mer information från fler källor. 

Målgruppen för boken är främst elever och lärare i gymnasieskolan. 

Därför har vi tagit hjälp av gymnasielärare som arbetar med 

globala frågor för att anpassa texten och övningarna till målgruppen. 

Men materialet går även att använda inom andra former av utbildningar, 

exempelvis inom studieförbund och fackförbund. Vissa delar 

borde gå att använda även på högstadienivå. 

Boken behandlar tvärvetenskapliga frågor som berör alla nivåer 

i vårt samhälle och som även genomsyrar skolans styrdokument. 

Detta är inte en lärobok, men ett komplement som kan ligga till 

grund för fördjupningsarbeten och diskussioner. 

Varje kapitel följs av ett antal övningar. Observera att vissa av 

dem är så kallade inspirationsövningar som bör göras innan någon

läst kapitlet, annars försvinner poängen. Det är förmodligen fler övningar 

än ni hinner, välj ut de som ni tycker verkar mest intressanta. 

Några kan också sparas till senare tillfällen. 

Vi som har gjort boken har också haft ambitionen att det ska gå 

att använda antingen hela eller bara delar av boken. 

Den här boken har getts ut av organisationerna Föreningen för 

Fairtrade Sverige och Rena Kläder. Vi arbetar för att de varor som 

vi köper ska produceras på ett sätt så att mänskliga rättigheter inte 

kränks. Längre fram i boken berättar vi mer om vad vi vill och hur 

vi arbetar. 

Vi har försökt att skriva ett så tidlöst material som möjligt, men 

det händer hela tiden saker som kan förändra de uppgifter som vi 

publicerat. Aktuell information hittar du framförallt på hemsidorna 

www.fairtrade.se och www.renaklader.org. Hör gärna av dig till oss, 

vi tar mer än gärna emot dina funderingar, reaktioner och kommentarer, 

både positiva och negativa! 

Redaktör för bokens första upplaga 2005 var journalisten och 

författaren Anna-Lena Lodenius. Medförfattare var Joel Lindefors 

(Rena Kläder) och Emma Enebog (Fairtrade) samt Ulrik Holmberg 

och Lotta Waller (Globala gymnasiet), de båda senare även pedagogiskt 

ansvariga. 

Detta är den andra reviderade upplagan av boken, bearbetad och 

uppdaterad av Anna-Lena Lodenius och Märit Rönnols, med stöd av 

Sara Hugosson, utbildningsansvarig på Fairtrade. 

Om du har några frågor eller funderingar, hör av dig till oss på 

e-mail: info@fairtrade.se eller info@renaklader.org. 

5

6 

FaTTiga och rika

Foto: Neumann/Laif 

Neumann/laif 

7

8 

Vad menas med utvecklingsländer och industriländer? Vad innebär ordet 

fattigdom, och hur är det att vara fattig? Går det att mäta fattigdom? Vad 

gör FN för att minska fattigdomen i världen? Det är några av de frågor 

som vi diskuterar i det här kapitlet. 

En alldeles vanlig dag i Harare 

Nbono satte ner kaffekoppen och öppnade dagens Harare Times. Det 

var en het dag som vanligt i Zimbabwes huvudstad, men det kändes 

ändå behagligt på hans luftkonditionerade veranda. Grannskapets 

barn hade försvunnit till skolan och deras föräldrar rullat i väg i sina 

bilar till kontoren nere i city där Afrikas största finansiella centrum 

fanns för tillfället. 

Det handlade ovanligt mycket om den fattiga västvärlden i dagens 

tidning. 

Det hade regnat mycket däruppe i norra Europa, floderna svämmade 

över och hus och odlingar förstördes. Nu hotade svält och 

sjukdomar till följd av det smutsiga vattnet som vällde fram över 

byarna. Bilderna visade hur de usla skjulen snabbt sveptes bort i vattenmassorna. 

Därför pågick det en stor insamling i hela Afrika som förväntades 

slå nya rekord. 

På nästa uppslag i tidningen annonserade organisationen Nordens 

barn efter fler faddrar till behövande barn. För en mindre summa 

pengar kunde man stödja ett särskilt barn så att det fick mat och 

skolgång. Annonsen var illustrerad med några allvarliga blonda och 

blåögda barn i trasiga kläder som tittade in i kameran. 

– Människor har väl också ett ansvar själva, tänkte Nbono. Han 

hade hört att människor i Norden hellre lade pengarna på sprit än på 

mat. Det var därför man talade om ”brännvinsbältet”. 

Längre in i tidningen läste han att det hade varit oroligheter igen i 

norra Tyskland. Hatet mellan öst- och västtyskar hade kostat många 

liv. Många unga gick med i privata arméer vars syften verkade

oklara. Handlade det om religion, kultur eller skillnader i levnadsstandard? 

Stad efter stad hade bombats, nu närmade sig arméerna 

Berlin, rapporterade Harare Times. 

– Tänk att det alltid handlar om krig så fort det rapporteras något 

från norra Europa, tänkte Nbono och bläddrade snabbt vidare. 

En gång i tiden hade Norden varit fritt, om än inte rikt i pengar 

mätt. Men under 1800-talet koloniserades först Norge av Tanzania 

och sedan lades resten av Norden under andra afrikanska stater. 

Hela Sverige styrdes tills för femton år sedan av en svart minoritet, 

de vita var diskriminerade och fick inte gå i samma skolor som de 

svarta. I skolorna lärdes swahili ut som första språk och först därefter 

undervisades barnen i de språk som deras föräldrar talade (till 

exempel svenska). Det gjorde att många barn inte kunde läsa och 

skriva på sitt eget modersmål. 

Å andra sidan var det många nordiska barn som aldrig gick mer 

än några år i skolan eftersom familjen behövde deras inkomster. Barnen 

tvingades därför arbeta i någon av alla de fabriker som tillverkade 

kläder, skor, sportartiklar och teknikprylar. Fabrikerna ägdes av 

de stora afrikanska märkesjättarna som på grund av de låga lönerna 

etablerat sig i Norden under de senaste decennierna. 

Men Norden försåg också stora delar av världen med billigt timmer 

och stål. I norr utnyttjades samiska barn i gruvorna, eftersom de 

ansågs kunna ta sig fram lättare i gruvgångarna. Det mesta av dessa 

varor skeppades till länder i Afrika där de förädlades i fabrikerna. 

– Ja, ja, tänkte Nbono och började i stället leta bland annonser för 

nya avancerade mobiltelefoner, de var billigare än någonsin, kunde 

han konstatera. 

Vi ser världen ur vårt eget perspektiv och det är något som vi sällan 

tänker på. Pröva själv att vända på världskartan − världen ser helt 

annorlunda ut. Allt beror på vilket perspektiv man har. 

9

10 

Utvecklingsländer och 

industriländer 

Tidigare när man talade om de ekonomiska klyftorna i världen 

användes ofta begrepp som u- och i-länder. Förkortningarna stod 

för underutvecklade respektive industrialiserade länder. Senare kom 

länderna ibland att kallas för Syd och Nord, eftersom de flesta av 

utvecklingsländerna då låg på den södra delen av jordklotet medan 

länder med relativt sett stor andel rika fanns på den norra. Så ser det 

till viss del fortfarande ut, men nu börjar även den indelningen att 

spela ut sin roll. 

Med tiden blev u:et i u-länder i stället en förkortning för utveckling. 

Man ville betona att det handlade om länder som höll på att 

utvecklas, de var i en process och inte i ett permanent tillstånd. 

Många av länderna som tidigare varit fattiga, till exempel i Asien, 

har haft en gynnsam ekonomisk utveckling på senare år. Man talar 

ibland om NIC-länder (Newly Industrialized Countries), nyligen industrialiserade 

länder. Med det menas länder som under de senaste 

åren tagit steget från utvecklingsland till industriland. Det finns flera 

länder i Sydostasien som kan beskrivas som NIC-länder, däribland 

Malaysia, Thailand, Sydkorea och Taiwan. Även folkrika länder som 

Indien och Kina har numera en växande ekonomi, även om det fortfarande 

finns stora ekonomiska klyftor och många fattiga. 

Fram till 1990-talet var många länder i östra Europa kommunistiska 

diktaturer. Nu har länderna öppnats för världsmarknaden. Dessa 

ligger rent geografiskt i det som kallas för västvärlden, men många 

av länderna brottas med svåra ekonomiska problem. Detta gör att 

befolkningen har en betydligt lägre levnadsstandard än övriga länder 

i Europa. 

I de afrikanska länderna söder om Sahara går utvecklingen 

långsammare än i övriga världen. Ett av flera omfattande problem 

för många av de afrikanska länderna är att få bukt med spridningen 

av hiv/aids. FN fastställde år 2000 åtta mål för världen, de kallas för 

millenniemålen. Grunden för millenniemålen är att få slut på fattigdomen 

i världen. Målet att halvera fattigdomen till 2015 kommer inte

att nås i Afrika, men kanske några år senare. Även för några länder 

i före detta Sovjetunionen går utvecklingen långsammare, där har 

dödligheten bland vuxna ökat. 

Hur är det att vara fattig? 

Att vara fattig handlar inte bara om att ha för lite pengar. Brist på en 

acceptabel inkomst är bara en faktor, än viktigare är brist på en rad 

saker som bara delvis går att köpa för pengar. Det handlar om att 

inte kunna tillfredsställa sina mest grundläggande behov som mat, 

vatten, skydd, kläder, utbildning och hälsa. 

Det finns undersökningar som visar hur människor från hela 

världen beskriver sin fattigdom. De talar om: 

» Brist på makt, att inte kunna bestämma över sitt eget liv 

» Brist på säkerhet, att inte våga lita på domstol och polis, att det inte 

finns någon likhet inför lagen 

» Brist på möjligheter, dåliga utbildningar, osäkra anställningsvillkor, 

risk för naturkatastrofer, olyckor, sjukdomar, övergrepp och annat 

» Inga rättigheter. Ländernas regeringar har skrivit under FNs deklaration 

om de mänskliga rättigheterna. Men den som är fattig har 

små möjligheter att kräva sina rättigheter. 

Källa: Världsbankens rapport Voices of the Poor, 2003 ((Kort version: De fattigas röst). 

Kvinnor drabbas hårdare av 

fattigdom 

Fattigdom drabbar kvinnor hårdare än män vilket bland annat beror 

på att de ofta är underordnade män. I stora delar av världen saknar 

kvinnor och män lika möjligheter och rättigheter när det gäller 

exempelvis tillgång till ett avlönat arbete, en rättvis lön och möjligheten 

att förfoga över sina egna pengar. 

Kvinnor äger 1−2 procent av jordens samlade tillgångar och män 

11

12 

över 98 procent. 70 procent av de som lever i absolut fattigdom 

(se under nästa rubrik) är kvinnor. Särskilt utsatta är änkor eller 

frånskilda och ensamstående mödrar. Det är vanligt att kvinnor 

och flickor inte har samma tillgång till utbildning och hälso- och 

sjukvård. Men allt fler kvinnor i världen blir också familjeförsörjare, 

det gäller inte minst de som flyttar till ett annat land för att arbeta 

och skickar hem pengar. Numera är hälften av alla migrantarbetare 

i världen kvinnor. 

Källa: HDR 2010, Women’s Economic Empowerment: Scope for Sida’s Engagement, Sida Working 

Paper, 2009-12-30. 

Foto: Tomas Hjort

Absolut och relativ fattigdom 

Ett sätt att beskriva fattigdom är att titta på människors inkomst. 

Den som inte har råd med basvaror som exempelvis mat, bostad och 

kläder tjänar för lite. 

Det finns olika termer för att beskriva fattigdom. En av dessa är 

absolut fattigdom. Med det menas att en person har mindre än 1,25 

amerikanska dollar (USD) per dag att leva på (definition enligt FNs 

utvecklingsorgan UNDP). Cirka 1,4 miljarder människor lever i 

absolut fattigdom. Det betyder att de inte ens har råd med det allra 

mest grundläggande som mat, kläder, bostad och tillgång till grundutbildning 

och primär sjukvård. 

Ett annat begrepp som används är relativ fattigdom. Med det menas 

att leva med en betydligt sämre standard än majoriteten isamma 

land eller region. Relativ fattigdom finns alltså även i rikare länder, 

kanske i alla länder. Hur den här formen av fattigdom ser ut varierar 

mycket från land till land. Därför är det svårt att ge en generell siffra 

över hur många som är drabbade. 

Källa: Human Development Report 2010. 

HDI tittar på tre faktorer: 

» förväntad/beräknad medellivslängd 

» läs- och skrivkunnigheten och andel av befolkningen som är inskrivna i en skola 

» BNP per capita. Inkomsterna räknas om efter hur mycket pengarna räcker till i det 

aktuella landet (man brukar tala om köpkraftsdollar eller att måttet är PPP-justerat). 

13

14 

Går det att mäta fattigdom och 

utveckling? 

Det traditionella sättet att mäta fattigdom och utveckling har varit 

att titta på ett lands BNP, bruttonationalprodukt. Alltså ett lands 

totala intäkter av varor och tjänster. Där kan man se hur mycket ett 

land ”tjänar”. 

Men ett sådant mått säger ingenting om hur resurserna är fördelade 

och heller ingenting om den relativa fattigdomen i ett land. 

Dessutom är delar av länders ekonomi osynliga om man bara tittar 

på BNP. Exempelvis den informella sektorn ingår inte i ett lands BNP. 

I den ingår alla som arbetar utanför den reguljära arbetsmarknaden, 

bland annat som gatuförsäljare och även självhushållningsekonomi. 

Ett annat mått som ofta används är HDI, index för mänsklig 

utveckling (Human Development Index). Måttet är framtaget av FN. 

HDI anses av flera, bland andra FN:s utvecklingsorgan UNDP, ge en 

bättre bild av människors tillgång till välfärd, eftersom de tar hänsyn 

till fler perspektiv utöver det ekonomiska. UNDP publicerar årliga 

rapporter (Human Development Report, HDR) där man graderar 

världens länder med hjälp av både HDI och BNP. 

I HDR-rapporten från 2010 presenteras ytterligare tre index som 

ska förbättra möjligheten att ge en rättvis bild av världen. Där breddas 

och kompliceras begreppet fattigdom genom att visa på ojämlikhet 

i olika sektorer, samt hur ojämlikheten mellan könen ser ut i 

olika länder. 

De minst utvecklade länderna 

FN har gjort en lista över de socialt och ekonomiskt minst utvecklade 

länderna i världen, baserat på HDI. På svenska kallas dessa länder 

för MUL − Minst Utvecklade Länderna (på engelska förkortas det 

LDC, Least Developed Countries). 

År 2010 omfattade MUL-listan 41 länder. Den sammanlagda 

befolkningen i MUL-länderna är 700 miljoner människor, vilket

utgör tolv procent av världens befolkning. Däremot är deras andel 

av världshandeln försvinnande liten. Många av länderna på MULlistan 

saknar antingen kust eller är små öriken. Majoriteten utgörs av 

länderna i Afrika söder om Sahara. 

Läs mer: Se listan över MUL-länder på hdr.undp.org/en/statistics/ 

Fler mått på fattigdom 

Utöver BNP och HDI finns en rad andra mått, alla med olika fördelar och nackdelar: 

» HPI (Human Poverty Index) mäter fattigdomen i världen. 

» GDI (Gender related Development Index) mäter särskilt skillnader mellan män 

och kvinnor. 

» GEM (Gender Empowerment Measure) tittar också särskilt på könsskillnader i 

relation till mänsklig utveckling och granskar ekonomisk och politisk jämställdhet. 

UNDP har introducerat några nya mått: 

» IHDI (Inequality-adjusted Human Development Index), som i princip är HDI som 

justerats genom att man numera tar ytterligare hänsyn till ojämlikheter. 

» GII (Gender Inequality Index) som också fokuserar på vad länderna förlorar på bristande 

jämställdhet. 

» MPI (Multidimensional Poverty Index) är ett mångdimensionellt fattigdomsindex 

som även för in brister inom hälsa, utbildning och levnadsstandard. 

15

16 

Hur många fattiga finns det i 

världen? 

Hur många som är fattiga i världen beror på hur man definierar 

begreppet fattig. Forskare och organisationer har börjat ta med allt 

fler faktorer för att kunna ringa in antalet fattiga i världen. Om man 

använder ett nytt fattigdomsindex, MPI (Multidimensional Poverty 

Index, se under rubriken Fler mått på fattigdom) blir resultatet att 

hela 1,75 miljarder människor i 104 länder kan beskrivas som fattiga. 

Det är fler än de cirka 1,44 miljarder som lever i absolut fattigdom, 

alltså på mindre än 1,25 USD per dag. 

Nästan alla undernärda finns i världens fattigaste länder, år 2010 

bodde hela 98 procent av dem i utvecklingsländer. Totalt fanns det 

925 miljoner människor som saknade tillräckligt med näring och 

föda i världen år 2010. 

Foto: Tomas Hjort

Två tredjedelar av dessa människor bor i sju länder: Bangladesh, 

Kina, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Indien, Indonesien 

och Pakistan. Över 40 procent av världens undernärda bor i Kina 

och Indien. 

Oavsett hur vi räknar ser vi att de länder som har högst andel 

fattiga finns i Afrika söder om Sahara. Men antalet varierar mellan 

länderna från 3 procent av befolkningen i Sydafrika till hela 93 procent 

i Nigeria. Flest fattiga i antal räknat finns däremot i de folkrika 

länderna i södra Asien, här bor över hälften av världens fattiga mätt 

med MPI. Det handlar om totalt 51 procent av ländernas befolkning 

eller 844 miljoner människor. 

Källa: HDR 2010 samt FN:s Food and Agriculture Organization, FAO, www.fao.org. 

FN:s millenniemål för global 

utveckling 

FN har satt upp åtta mål i arbetet med global utveckling för att 

minska fattigdomen i världen: 

1. Utrota fattigdom och svält. Mellan åren 1990 och 2015 ska andelen 

människor som lever i extrem fattigdom halveras. Samtidigt ska 

andelen som lider av hunger halveras. 

2. Utbildning för alla år 2015. Alla flickor och pojkar ska få grundskoleutbildning 

senast 2015. 

3. Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor. Utbildningsskillnader 

beroende på kön ska elimineras, helst före 2005, 

men inte senare än 2015. 

4. Minska barnadödligheten. Dödligheten bland barn under fem 

års ålder ska minska med två tredjedelar fram till år 2015. 

5. Minska mödradödligheten. Mödradödligheten ska minska med 

tre fjärdedelar fram till år 2015. 

6. Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. 

7. Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling. Andelen människor 

utan tillgång till rent vatten ska halveras före 2015. Livsvillkoren 

för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden ska ha 

17

18 

förbättrats före 2020. 

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete. Ett 

öppet, rättvist och icke-diskriminerande handels- och finanssystem 

ska utvecklas. Behoven hos de minst utvecklade länderna ska beaktas. 

Biståndet ska höjas till 0,7 % av BNI (bruttonationalinkomsten). 

De sju första målen handlar om sådant som ska ske i utvecklingsländer 

medan det åttonde målet ska uppfyllas av industriländer. I Sverige har 

vår biståndsminister fått i uppdrag att samla alla åtgärder, som Sverige 

vidtar i relation till utvecklingsländerna, i en årlig rapport som redovisas 

för riksdagen. Den handlar inte bara om biståndet utan framförallt om 

sådant som sker på handelsområdet och i andra former av relationer, 

alltså frågor som egentligen ligger på andra ministrar i regeringen. 

Läs mer: FN:s internationella hemsida om millenniemålen www.un.org/millenniumgoals/ 

Svenska FN-förbundet www.sfn.se 

UNDP:s hemsida www.undp.se

.. 

ovningar 

Min mentala världskarta 

Inspirationsövning: Gör den helst innan ni läst kapitlet. 

Syfte: Skapa en förståelse för vilka länder som befinner sig i ett ekonomiskt 

utsatt läge respektive vilka som har en starkare ekonomi. 

Tid: 30 minuter. 

Material: Blindkarta över världen, färgpennor. 

Inledning 

Med en mental karta menas de föreställningar vi har när vi tänker på 

olika platser och områden, alltså de bilder vi ser i våra huvuden. Våra 

mentala kartor påverkar våra värderingar och attityder om omvärlden, 

till exempel uppskattar vi de områden som vi bäst känner till. 

Introduktion 

1. Alla deltagare får en blindkarta och två olikfärgade pennor. 

2. Blunda och tänk på världen. Vilka delar av världen ser du som 

fattiga respektive rika? 

3. Fyll i din mentala världskarta, där du skiljer på fattiga och rika 

länder. Kartan kommer därmed endast att bestå av två färger (en 

färg för rikt land och en färg för fattigt land). Länder som du vare sig 

tror är särskilt rika eller särskilt fattiga lämnas ofärgade. 

4. Jämför din mentala kartbild med de andras. 

Uppföljning 

Hur kom du fram till din kartbild? Hur definierade du ett ”rikt land” 

respektive ett ”fattigt land”? 

19

20 

Vilka mönster kan du se i de olika kartbilderna? 

Vilka känslor/fördomar styrde er när ni konstruerade er kartbild? 

Fördjupning 

Jämför din kartbild med verkligheten. Ta reda på vilka länder som 

definieras som fattiga respektive rika. Du kan använda UNDP:s rapport 

där länderna utifrån HDI (mänskligt utvecklingsindex) 

delas in i tre kategorier: ”High Human Development”, ”Medium 

Human Development” och ”Low Human Development”. Rapporten 

heter Human Development Report. Du finner den på 

UNDP:s hemsida: http://hdr.undp.org/en/statistics/

Chokladkakan 

Inspirationsövning: Den här övningen är bra att genomföra innan 

deltagarna läst kapitel 1. 

Syfte: Visualisera globala orättvisor genom exempel på fördelningen 

av världens resurser. 


Material: En chokladkaka, gärna Fairtrade-märkt! 

Instruktioner 

1. Dela upp gruppen i 80/20-förhållande, det vill säga där en del av 

gruppen motsvarar 80 procent av deltagarna och den andra gruppen 

motsvarar 20 procent. 

2. Visa chokladkakan och be deltagarna föreställa sig att detta representerar 

hela jordens samlade resurser (mat, bilar, kläder, papper, 

elektricitet, telefoner, etc.). 

3. Ge 80 procent av chokladkakan till den lilla gruppen (20 procentgruppen). 

Ge resten av chokladkakan till den stora gruppen (80 

procent-gruppen). Varsågoda och ät! 

4. Förklara att detta är ett exempel på hur världens resurser är 

fördelade. I den rikare delen av världen lever cirka 20 procent och i 

den fattiga delen lever cirka 80 procent av världens befolkning. I den 

rikare delen konsumerar vi cirka 80 procent av alla resurser och i 

den fattigare delen konsumeras cirka 20 procent. 

Kommentar till övningen: I själva verket är skillnaden mellan fattiga 

och rika delar av världen något mindre än i övningen. En svensk 

sammanfattning av HDI 2010 hittar du här: 

http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr2010/chapters/se/ 

21

22 

Hur ser världen ut idag? 

Syfte: Få en överblick av situationen i världen över tid, utifrån 

inkomst och hälsa med hjälp av illustrativ statistik. 

Tid: 60 min. 

Material: Internet. 

Gapminder är en internetsida som innehåller rörlig grafik om mänsklig 

utveckling. Den har utarbetats av Ola Rosling och Anna Rosling 

Rönnlund för att öka förståelsen av utveckling genom visualisering av 

statistik. Sidan uppdateras kontinuerligt med fakta och övningar. 

Gör så här: Gå till hemsidan www.gapminder.org. Klicka på fliken 

Gapminder world. Tryck på pilen under bilden så startar en simulering 

som visar hur våra inkomster (BNP per capita i USD), visas på 

x-axeln och hälsa (medellivslängd), visas på y-axeln, har förändrats. 

Det finns också en version med animationer som kan laddas ner och 

som sedan inte kräver internetuppkoppling (www.gapminder.org/ 

desktop/). Hur detta fungerar förklaras i en några minuter lång film 

på samma sida som kan vara till hjälp även för den som behöver en 

grundligare instruktion i hur Gapminder fungerar. 

Introduktion 

Titta på hur utvecklingen i världen ser ut från år 1975 till 2009, det vill 

säga hur BNP/capita och medellivslängd förändras år för år. Hur många 

år äldre har vi i genomsnitt blivit i världen under den här perioden? 

Klicka sedan vidare på pilen och titta på hur siffrorna varierar 

mellan världens regioner och mellan länder. De olika bollarnas färg 

motsvarar olika regioner och storleken deras befolkningsmängd. 

För att se vilket land varje enskild boll motsvarar för du muspekaren 

över den boll du undrar över. 

Jämför landet med lägst respektive högst BNP/capita, det vill säga 

landet längst till vänster (Demokratiska Republiken Kongo) med 

det land som ligger längst till höger (Qatar). Gör likadant med högst 

och lägst medellivslängd det vill säga jämför landet högst upp med 

landet längst ner. Vilka länder är det? För muspekaren över de olika 

länderna (bollarna) och leta efter ett land som särskilt intresserar dig

och undersök detta land. 

Inkomst och hälsa, framsteg och tillbakagång 1960–2009 

Klicka dig fram till start år 1960. Leta reda på Kenya, en medelstor 

blå boll (ta hjälp av den alfabetiska listan till höger om du har svårt 

att hitta rätt boll). Håll muspekaren på Kenya och följ med samtidigt 

som du klickar dig fram till 1990. Hur ser det ut? Klicka sedan vidare 

och följ Kenya fram till 2009. Vad händer? Vad tror du förändringen 

beror på? Gå tillbaka och gör samma sak med den stora orange bollen 

(Ryssland). Vad händer? Fundera på vad det kan bero på! 

Millenniemålen 

Fundera över påståendet att om startåret för millenniemålen, FNs millenniemål 

om halverad fattigdom i världen, hade varit år 1975 i stället för 

år 2000 så hade vi uppnått målen idag. 

Arbeta vidare med Gapminder 

Det finns många intressanta saker att upptäcka i Gapminder. Här 

kommer några förslag, men botanisera gärna själva: 

a) Följ utvecklingen under åren 1960–1990. Hur ser det ut i världen 

under denna period? Vad händer 1990–2009, titta särskilt på Botswana. 

Vad är orsak till förändringen? 

b) Följ utvecklingen i Kina från 1953 till 2009. Titta sedan på 

skillnader inom landet som de blinkande bollarna representerar. 

Shanghai jämförs med Portugal och Peking med Costa Rica. 

Fundera på orsaker till skillnaderna 

och hur framtiden kan se ut för regionerna 

i Kina och för landet som 

helhet. Fundera på skillnader och 

likheter inom andra länder. Hur ser 

det ut i Sverige? 

c) Det finns även andra intressanta 

simulatorer, leta till exempel upp en 

simulator som visar hur hiv/aidsepidemin 

påverkat utvecklingen i 

Afrika söder om Sahara. 

23

24 

Tidslinjen 

Syfte: Öka förståelsen för centrala historiska begrepp och hur dessa 

påverkat världen av idag. 

Tid: 180–240 minuter. 

Material: Relevanta läroböcker i ämnet historia, färgpennor och 

blädderblock, gärna också blindkartor för att illustrera var någonstans 

det fanns handelsförbindelser och vilka länder som var 

koloniserade respektive kolonisatörer. 

Inledning 

Hur kommer det sig att världen ser ut som den gör idag? I texten 

En alldeles vanlig dag i Harare, mötte vi en lite annorlunda bild, en 

kontrafaktisk historia. Varför ser egentligen världen ut som den gör 

och inte som den skildras i vår inledning? 

Instruktioner 

1. Deltagarna arbetar i mindre grupper. 

2. Ta reda på vad följande begrepp och företeelser innebär: 

Frihandel – När och varför blev frihandel ett begrepp? Varför just då 

och inte 300 år tidigare? 

Merkantilism – Vad innebar merkantilismen och vilken roll tror ni 

denna spelade under kolonialismen? 

Industriella revolutionen – Varför kallar man detta för en revolution och 

hur kom den europeiska industrialismen att påverka resten av världen? 

Kolonialism – Varför uppstod kolonialismen? Hur kom det sig att 

europeiska stater gav sig ut för att upptäcka världen? 

Imperialism – Vad var det som utmärkte 1800-talets imperialism och 

hur påverkar den världen idag? 

Protektionism – Hur kommer det sig att såväl protektionism som 

frihandel har levt sida vid sida? 

3. Diskutera hur de olika begreppen hänger samman och påverkar varandra. 

4. Visa era slutsatser genom att rita en historisk tidslinje.

Källor och lästips 

Böcker/rapporter 

» Krugman, Paul & Wells, Robin, Macroeconomics 2: New York City: 

Worth Publishers, 2009. 

» Lodenius, Anna-Lena, redaktör: Global Respekt – grundkurs i 

globalisering och mänskliga rättigheter. Lektion 1-2 handlar om fattigdom 

och orättvisor i världen, Premiss förlag, 2006. 

» Nilsson, Per-Ulf & Brundin, Tomas: De fattigas röst. Atlas 2003. 

Detta är en svensk, förkortad och kommenterad version av Världsbankens 

rapport Voices of the Poor. 

» SIDA: Women’s Economic Empowerment: Scope for Sida’s Engagement, 

2009. 

» UNDP: Blir världen bättre?, 2010, utvecklingshandbok, beställs på 

info@undp.se. 

» UNDP: Millenniemålen i undervisningen – en idébank, 2004, Lärarhandledning. 

Hemsidor 

» Beräkningar över antalet undernärda i världen år 2010: www.fao. 

org/docrep/013/i1683e/i1683e00.htm. 

» Gapminder har mycket statistik och fakta kring fattigdom och 

skillnader i världen: www.gapminder.org. 

» Globalportalen: www.globalportalen.org. 

» Human Development Report 2010, ges ut av FN-organet UNDP: 

hdr.undp.org och där finns även en svensk sammanfattning att ladda 

ned på www.undp.se. 

» FN:s millenniemål: www.undp.org/mdg/. 

» Hermele, Kenneth: Att bekämpa fattigdom: En kartläggning av 

Poverty Reduction Strategies, Forum Syd 2005, www.forumsyd.org. 

» Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel och 

handelspolitik: www.kommers.se. 

» Mer om MUL-länderna (LDC): www.hdr.undp.org/en/statistics/. 

» Sida, det svenska biståndsorganet: www.sida.se. 

» Världsbankens Poverty Net: www.worldbank.org. 

» Zenit, Sidas hemsida för unga: www.sida.se/zenit. 

25

26 

Världshandel

Foto: Christopher Herwig/Phoenix 

27

28 

Varför behövs handel och varför handlar vi inte med alla delar av 

världen? Varför väljer företag att förlägga produktionen av en vara till 

ett visst land? Är världshandeln rättvis? Det är några av de frågor som 

vi diskuterar i det här kapitlet. 

Varför handlar vi? 

Att vi här i Sverige kan äta bananer och dricka kaffe är något som vi 

sällan funderar över. Inte heller att vi kan köpa en jacka eller ett par 

skor, ofta till lågt pris, när vi behöver. 

Men ingenting av detta är självklart. Bananer och kaffe går överhuvudtaget 

inte att odla i Sverige och produktionen av kläder har för 

länge sedan lämnat landet. Det räcker att gå in i din närmaste mataffär 

och titta på hyllorna för att se att handeln är global. 

Den viktigaste anledningen till att vi handlar med andra länder är 

att vi vill få tag i sådant som vi saknar eller tycker att vi behöver. Vi 

handlar för att vi inte kan producera allt själva. 

Handel ger välfärd 

Det finns teorier om att varje land bör satsa på den produktion som 

det finns bäst förutsättningar för. På så sätt uppstår en internationell 

arbetsfördelning, där varje land specialiserar sig utifrån sina specifika 

förutsättningar. Ibland används begreppet komparativa fördelar 

(jämförbara fördelar), vilket innebär att ett land ska satsa på de varor 

där man har en fördel av att producera jämfört med andra länder. 

I slutet av 1800-talet var Sverige ett utvecklingsland. Tre fjärdedelar 

av befolkningen arbetade inom jordbruket som knappt kunde 

försörja landets invånare. Ungefär en miljon svenskar utvandrade 

till Nordamerika, läskunnigheten var låg och barnadödligheten hög. 

Men tack vare en stor efterfrågan på järn och skog från andra länder 

kunde vi i Sverige börja handla och på så sätt undanröja fattigdomen.

Precis lika viktig är handeln för dagens utvecklingsländer. Ett land 

kan inte utvecklas utan en god ekonomi. På världsmarknaden står 

Afrika som region endast för 3,2 procent av handeln. Att jämföra 

med Europa som har 41,2 procent. 

För de minst utvecklade länderna står export av varor och tjänster 

i snitt för 35 procent av ländernas BNP. Att öka deras inflytande på 

världsmarknaden är ett av uppdragen för världshandelsorganisationen, 

WTO (World Trade Organisation). Om Afrika, Asien 

och Latinamerika ökade sin andel av världens export med bara en 

procent skulle det hjälpa 128 miljoner människor från fattigdom. 

De största ekonomierna idag är USA, Japan, Kina, Tyskland 

och Frankrike. 

Källa: Statistik och siffror från WTO: www.wto.org/english/res_e/statis_e/its2010_e/its10_toc_e.htm. 

Produktionsfaktorer 

För att kunna producera en vara behövs det arbete, kapital och naturresurser. 

Dessa tre kallas för produktionsfaktorer. 

1. Naturresurser är olika råvaror som genom produktion kan förädlas 

till färdiga produkter. Några exempel på naturresurser är jord, 

skog, vatten, mineraler, metaller, olja, kol och vattenkraft. 

2. Arbete krävs för att omvandla naturresurserna till färdiga produkter. 

Det är vi människor som bidrar till detta genom att använda våra 

olika förmågor. Det kan vara allt från vår kroppsstyrka och fingerfärdighet 

till problemlösning och social kompetens. 

3. Med kapital menar man dels realkapital, som maskiner, verktyg 

och lokaler och dels finansiellt kapital, alltså de pengar och tillgångar 

som ett företag har. 

För att ett företag eller ett land ska kunna vara konkurrenskraftigt 

och ha en möjlighet att tillägna sig större inkomster gäller det att 

utnyttja produktionsfaktorerna på det mest fördelaktiga sättet. Man 

talar om att ett land ska satsa på att producera de varor som man har 

en komparativ fördel av att producera. Om ett land saknar tydliga 

29

30 

konkurrensfördelar bör landet välja att koncentrera sig på att producera 

varor som de är minst dåliga på, det vill säga där dess relativa 

styrka finns. 

Olika perspektiv 

Det finns många teorier om handel och om ekonomi. Teorin om de 

komparativa fördelarna är inte oemotsagd. Det finns ekonomer som 

menar att teorin om de komparativa fördelarna inte kan förklara 

dagens handelsmönster. För varför skulle då den största delen av 

världshandeln bestå av handel mellan länder som är ganska lika? 

Dessutom handlas det framförallt med samma sorts varor. 

Teorin om komparativa fördelar antar att det finns konkurrens 

och fungerande marknader. Verkligheten är istället, hävdar kritikerna, 

att de stora multinationella bolagen utövar monopolmakt. Alltså 

att ett fåtal bolag har tagit över större delen av marknaden. 

Det finns ekonomer som ifrågasätter att det är möjligt för länder 

att utnyttja sina komparativa fördelar till att komma ikapp i utveckling 

gentemot ekonomiskt starka länder. En uppfattning är att det gäller att 

skapa förutsättning för tillväxt genom att först skydda en ung industri 

– ibland kallade uppfostringstullar – tills den vuxit sig tillräckligt stark 

för att klara av konkurrensen på den hårda världsmarknaden. Andra 

ekonomer menar att sådana tullar gör mer skada än nytta och att fattiga 

länder tjänar mer på att direkt släppa handeln fri. 

Att stimulera handel är viktigt, men handelsfrågorna är inte en 

avgörande förutsättning för utveckling. Det finns annat som är viktigare 

som till exempel hög läskunnighet och skolgång, framgångsrika 

jordreformer och industrialisering. Allt detta är strategier för 

utveckling. Vissa anser att utvecklingen kommer först, sedan handeln. 

Andra anser att det är handeln som ger förutsättningar för utveckling. 

Lokalisering av produktion 

Idag förlägger företagen sin produktion där vinsterna är högst. Teo-

in om lokaliseringsfaktorer förklarar detta närmare. 

Företag har med tiden blivit allt mer internationella och mindre 

bundna av att ha sin verksamhet i ”sitt” land. En företagsledare idag 

har hela världen som en möjlig arena för sin verksamhet. Det finns 

olika faktorer som påverkar var en viss typ av produktion placeras, 

dessa kallas för lokaliseringsfaktorer. De vanligaste lokaliseringsfaktorerna 

är tillgången på råvaror, arbetskraft, energi och en marknad 

där man kan få avsättning för det som produceras. 

Lokaliseringsfaktorer – 

några exempel 

Råvaruorienterad tillverkning − Om råvaran är mycket tyngre än 

slutprodukten kan det finnas en ekonomisk fördel att etablera sig 

nära råvaran, till exempel att lägga massafabriker och sågverk nära 

områden där skogsråvaran finns. Sker försäljningen av färdigvaran 

på många och geografiskt spridda ställen kan det också vara en 

fördel att tillverkningen sker nära där råvaran finns eftersom man då 

slipper en fraktkostnad. 

Arbetskraftsorienterad tillverkning − Vissa industrier kräver mycket 

arbetskraft och är därför beroende av låga lönekostnader. Textilindustrin 

är arbetskraftsintensiv och har därför fördel av att ligga i låglöneområden. 

Även högteknologisk industri är arbetskraftsberoende, men 

då av högutbildad arbetskraft, vilket gör att högteknologiska industrier 

gärna etablerar sig i storstadsområden där det finns tillgång till arbetskraft 

med högre utbildning och till forskning. 

Marknadsorienterade industrier − Andra industrier väljer att 

placera sig nära kunderna. På så sätt slipper de dyra transportkostnader, 

något alla industrier skulle välja om de inte var för beroende 

av andra faktorer. 

31

32 

Produktion som flyttas till andra 

länder 

När konkurrensen ökar letar företagen världen över efter ett gynnsamt 

investeringsklimat samt så billig och/eller välutbildad arbetskraft 

som möjligt. Länder tävlar också om företagens investeringar. 

Även många svenska företag flyttar sin produktion till länder där 

arbetskraften är billigare, exempelvis låglöneländer som Indonesien och 

Bangladesh. Allt från tillverkning i fabriker till tjänster som till exempel 

kundservice kan placeras ut i andra länder, detta kallas för outsourcing. 

Det finns många exempel på outsourcing. Klädindustrin har flyttat 

från Sverige till bland annat Indien och Bangladesh. Montering 

av mobiltelefoner har flyttat från Sverige till Kina. Det finns telefonsupportföretag 

som flyttat från USA till Indien och hälsovård som 

flyttat från Storbritannien till Indien. 

Foto: Tomas Hjort

Produktion som hoppar mellan 

länder 

Företag äger numera sällan de fabriker och underleverantörer de 

anlitar. Många av dagens mest framgångsrika företag är egentligen 

bara säljorganisationer utan egen produktion. Detta gäller exempelvis 

de flesta av de stora klädkedjorna. Därför kan de snabbt flytta 

produktionen om det erbjuds bättre villkor hos en annan underleverantör 

eller i något annat land. Det kallas för jumping och innebär 

att företag som beställer en vara ”hoppar” mellan olika fabriker och 

även mellan olika länder för att få de bästa villkoren. 

Så här kan det gå till: Ett märkesföretag i USA vill ha sina jeans 

uppsydda. Företaget skickar en beställning till flera olika fabriker i 

en rad olika länder och ber om prisförslag. Den fabriksägare som 

erbjuder sig att utföra arbetet till lägst pris får uppdraget. Den hårda 

konkurrensen gör att tillverkningsföretagen måste hålla sina kostnader 

på en minimal nivå. Detta drabbar arbetarna i fabrikerna på 

olika sätt. Men börjar företag ställa andra krav än bara billig arbetskraft 

kan detta ändras. Då får fabrikerna och underleverantörerna en 

sporre att förbättra arbetsvillkor och löner. 

Läs mer om detta i kapitlen: Rättigheter på jobbet och Så produceras våra kläder. 

Vedhuggare och vattenbärare 

Vi lever i en globaliserad värld och Sveriges ekonomi är allt mer 

sammanflätad med världens. Sveriges främsta handelspartners är 

våra närmaste grannländer, EU samt övriga länder i Europa. 

En rad länder som tidigare haft en svag ställning på världsmarknaden 

har förbättrat sina resultat på senare år. Från år 2000 till år 

2009 ökade andelen utvecklingsregioner i den globala ekonomin 

från 18 procent till 28 procent. Kina är numera världens näst största 

ekonomi, efter USA. 

Men många av utvecklingsländernas ekonomier är beroende av 

export av en eller några få råvaror. Om priset på råvaran är satt lågt 

33

Foto: Tomas Hjort 

34 

och dessutom sjunker, blir vinstmarginalerna 

små. Den största förtjänsten 

görs först när varan har förädlats och 

bearbetats och dessa processer sker 

uteslutande i världens rikare länder. 

”Afrika, Asien och Latinamerika 

får rollen som vedhuggare och vattenbärare”, 

har Ghanas första fria president 

Kwame Nkrumah sagt. Med 

det menade han att dessa regioner får 

göra grovjobbet åt resten av världen. 

Varför tillverkas chokladkakor i 

Sverige och inte i Ghana? Är utvecklingsländer 

helt enkelt sämre på att 

ta tillvara sina komparativa fördelar? 

Nej, det finns en rad mer komplicerade 

orsaker till varför utvecklingsländer 

inte själva i högre utsträckning 

får igång egen förädlingsproduktion. 

Vissa menar att det beror på att 

handeln inte är fri och rättvis, en 

uppfattning som bland annat framförts 

av FN. I FN:s åttonde millenniemål 

står det: ”Ett öppet, rättvist 

och icke-diskriminerande handels- och finanssystem ska utvecklas. 

Behoven hos de minst utvecklade länderna ska beaktas.” 

Många av utvecklingsländerna var tidigare kolonier och mönstret 

att de skeppar sina råvaror till rika länder i västvärlden som tar hand 

om den inkomstbringande förädlingen etablerades redan under 

denna period. Men det finns också en rad andra faktorer inom 

utvecklingsländerna som försvårar, exempelvis korruption, politisk 

instabilitet och en låg utbildningsnivå. 

Källa: Världsbanken, www.worldbank.org. 

Ekonomifakta.se. 

Statistiska centralbyrån www.scb.se.

Historien om den fria handeln 

När industrin växte i Europa på 1800-talet ville många företagsledare 

ha en friare handel eftersom man hoppades att det skulle gynna 

handeln och skapa fler industrijobb. Bönderna, däremot, ville införa 

tullar för att skydda sin egen produktion så att de inte blev utkonkurrerade 

av utländska producenter. 

Sedan andra världskriget har allt fler länder slopat sina handelshinder. 

Men ännu har vi inte uppnått frihandel i världen. Subventioner, 

tullar och kvoter används för att skydda ett land, till exempel 

av USA, eller en sammanslutning av länder, som EU. Ett skäl för att 

begränsa handeln, åtminstone tidigare i historien, har också varit att 

säkerställa tillgången på mat i händelse av krig och katastrofer. 

Genom en friare handel ökar vårt beroende av varandra, något som 

kan främja världsfreden. Men handel sker inte på lika villkor om ett 

land öppnar sin handel medan ett annat skyddar sin. Industriländer 

ställer ofta krav på utvecklingsländer att öppna upp handeln långt mer 

än vad det egna landet är berett att göra. Samtidigt som många industriländer 

fortfarande skyddar exempelvis sin livsmedelsproduktion. 

Olika former av handelshinder 

En annan stoppkloss för utvecklingsländerna är att industrialiserade länder skyddar 

sin egen produktion med olika handelshinder. Här är några exempel: 

» Tullar – att ta ut avgifter på att föra in en vara i landet som är producerad utanför det 

egna landet eller den egna regionen. Det gör att dessa varor blir dyrare för konsumenterna. 

» Kvoter – att ha regler för hur mycket som får föras in av vissa varor. Det gör också 

att varorna blir dyrare eftersom det inte finns obegränsat med varor av ett visst slag. 

» Subventioner – att ge de egna producenterna skattelättnader och bidrag så att de 

kan sätta ett lägre pris än andra regioner. 

35

36 

Rättvis handel är en motor för 

utveckling 

Handel kan fungera som en motor för utvecklingen i fattiga länder, 

men då krävs det att de får möjlighet att konkurrera på rättvisa villkor. 

Om industriländernas tullar sänks och det införs ett tak för hur 

hög en tull får vara, blir det lättare för utvecklingsländer att exportera 

det som produceras i landet. 

Men när utvecklingsländerna öppnar upp sin marknad för livsmedel 

finns en risk att det strömmar in billigare importvaror som 

konkurrerar ut landets egna odlare. Detta är möjligt eftersom USA 

och Europa subventionerar sina odlare. Det gör att priserna dumpas 

och många av utvecklingsländernas inhemska marknader slås ut. 

Så ser det ut bland annat i Mexiko där det är billigare att importera 

majs från USA än att använda den majs som landet producerar. 

Det har ställts krav på att världshandeln ska bli friare, bland annat 

i förhandlingar ledda av Världshandelsorganisationen, WTO (under 

den så kallade Doharundan). EU har föreslagit att senast 2013 ta 

bort alla exportsubventioner på jordbruksprodukter. Förhandlingarna 

har strandat, men EU har lovat att genomföra detta även om 

förhandlingarna avbryts. 

EU har satt upp handelshinder, tullar, på förädlade kakaoprodukter. 

Detta för att skydda sin egen chokladtillverkning. Västafrikanska 

länder exporterar därför sin kakao till företag i Europa, som förädlar 

produkten, i stället för att de västafrikanska länderna gör det själva. 

De stora vinsterna görs inte på odlingen utan på att förädla kakao till 

chokladkakor och andra varor. Länderna i Västafrika, som möjliggör 

att det överhuvudtaget finns kakao att tillgå för europeiska länder, 

blir de största förlorarna.

Världshandelsorganisationen 

Även de beslut som fattas i handelsfrågor har blivit globala. En viktig aktör är Världshandelsorganisationen, 

WTO (World Trade Organization) som skapades 1995 för att 

främja frihandel. WTO har makt över många viktiga frågor som rör världshandeln. 

WTO har sina rötter i GATT (General Agreement on Tariffs and Trade), en organisation 

som bildades efter andra världskriget just för att världens länder skulle komma 

överens om att sänka gränstullarna. I GATT träffades länderna i olika handelsrundor 

för att öka frihandeln genom att avtala bort tullar och andra handelshinder. 

GATT införde regler som länderna skulle följa, till exempel principen om mestgynnad-nation, 

som innebär att om ett medlemsland ger ett annat medlemsland en 

tullförmån så får alla andra medlemsländer automatiskt samma förmån. 

Bomullspriserna pressas nedåt 

Amerikanska bomullsproducenter får mer bidrag från staten ju mer 

de producerar. Resultatet blir att de överproducerar. Överskottet på 

den inhemska marknaden säljs billigt på den internationella marknaden 

till låga priser. Något som drabbar miljoner odlare som lever i 

fattigdom världen över. 

Ett genomsnittligt hushåll som producerar bomull i Västafrika 

”Bomullspriserna är för låga för 

att vi ska kunna ha våra barn i 

skolan, kunna köpa mat och betala 

för sjukvård.” 

Bomullsodlaren Brahima Outtara i Burkina Faso. 

Källa: Oxfam www.oxfam.org/en/campaigns/trade/real_lives/burkina_faso. 

har tio familjemedlemmar. Bomull 

är ofta den enda inkomstkällan 

för dessa familjer, varav 

många lever i absolut fattigdom. 

Om den amerikanska regeringen 

tog bort bomullssubventionerna 

skulle priset på bomull 

i världen öka med 6−14 procent. 

De västafrikanska odlarna skulle 

37

38 

kunna få ut 5−12 procent mer för sina varor. För ett enskilt hushåll 

skulle denna ökning leda till inkomster som täcker vårdkostnader 

för halva familjen ett helt år eller skolgång för upp till tio barn ett 

helt år. 

Läs mer om bomullsproduktion i kapitlet Så produceras våra kläder. 

”Översvämningarna förstörde all vår mark så jag måste 

handla mat på marknaden. Det blir dyrare och dyrare för 

varje vecka som går. Priset på gödsel har fördubblats, så 

jag har inte kunnat köpa något. Detta år kommer min 

skörd bli liten. Det är inte lätt att mätta alla munnar, 

ibland när maten inte räcker till äter jag mindre. Ett tag 

fick barnen lunch tack vare ett matprogram i skolan, men 

det stoppades. Nu måste jag hoppas att jag har något jag 

kan ge dem när de kommer hem, men vissa dagar har jag 

inte det.” 

Victoria Asalyinga, risodlare och ensamstående mamma till fyra barn i Bolgatanga, Ghana. 

Källa: Oxfam www.oxfam.org/en/campaigns/agriculture/ghana-impact-food-prices-rice-farmers. 

Foto: Ida Svedlund

”För fem månader sedan märkte vi att priset på 

importerade varor började stiga. Priset på importerat ris 

har på några månader stigit från 32 USD för 50 kilo 

till $88 USD. Importerad matolja kostade 44 USD, nu 

har det gått 

upp till 84 

USD. Priset på 

mjöl har 

fördubblats. 

Vi har slutat 

sälja mjöl 

eftersom 

ingen köper 

det längre. 

Överlag köper 

människor 

mindre nu. Så 

här dåligt har 

affärerna inte 

gått på 25 år.” 

John Quaye, matgrossist 

i en fiskeby i 

Ghana. 

Källa: Oxfam www.oxfam. org/ 

en/campaigns/agriculture/ 

ghana-impact-food-pricesrice-farmers. 


39

40 

EU ska förändra sin orättvisa 

sockerhandel 

Det produceras ungefär 135 miljoner ton socker varje år världen 

över, det är den viktigaste grödan för många länder. Socker står 

till exempel för 70 procent av Kubas totala export. Trots detta kan 

miljontals odlare och jordbruksarbetare knappt leva på den lön eller 

de intäkter som de får från sockerproduktionen. 

Priset på socker i utvecklingsländerna är lågt och varierar. Sockerproducerande 

länder med utbredd fattigdom får dåligt betalt för 

sitt socker, trots att de framställer sitt socker billigare och effektivare 

än företagen i rikare länder. De som tjänar de största pengarna 

är sockerbolagen i EU och USA. Det odlas ganska lite socker 

i Europa, men den som odlar socker i något EU-land garanteras en 

viss inkomst och ett stabilt pris. 

EU har bestämt att minska stödet för den egna produktionen, något 

som borde leda till högre priser världen över och mindre variation 

i priset. Tidigare har priset för socker i EU varit tre gånger så stort 

som på den internationella marknaden. EU:s beslut är positivt. Men 

fortfarande har flera stora sockerproducenter, så som i USA, kvar 

stödet för den inhemska sockerproduktionen. 

Källa: www.fairtrade.net/sugar.html#c3908. 

Foto: Linus Hallgren

.. 

ovningar 

Kärleksaffischen 

Syfte: Denna övning går ut på att visa på orättvisor när det gäller resurser. 


Material: Grupp 1–6 får varsitt blädderblock och 4 pennor. 

Grupp 3–4 får dessutom en uppsättning färgpennor, en sax och ett 

limstift. Grupp 5 får, förutom det grupp 3 och 4 fått, en uppsättning 

färgade papper och en tjock färgpenna. Grupp 6 får dessutom fri 

tillgång till färgat papper, linjal, passare, tjocka pennor i flera 

färger, glitter samt vattenfärger. 

Instruktioner 

1. Deltagarna delas in i sex olika grupper. Varje grupp får material att 

arbeta med (se material ovan). 

2. Ni ska tillverka en affisch med temat kärlek. 

3. Stressa gärna deltagarna genom att påpeka att det är tävling och att 

resultatet av deras arbete kommer att bedömas. 

Uppföljning 

» Hur kändes det? 

» Vad hände? 

» Hur kändes det att ha så olika förutsättningar? 

» Försökte någon göra något åt fördelningen, vad och hur gick det i 

så fall (exempelvis byteshandel)? 

» Finns det någon koppling till verkligheten? 

41

42 

Linjen 

Syfte: Samarbetsövning. 


Introduktion 

Be gruppen bilda par, grupper om två och två, som står med ansiktena 

vända emot varandra. Deltagarna ska nu föreställa sig att en 

linje skiljer dem ifrån varandra. Informera dem om att de kommer 

att få en uppgift som de ska lösa parvis. Uppgiften får de lösa hur de 

vill, kreativitet uppmuntras (självklart är våld inte tillåtet). 

Det viktiga är inte vilken uppgift som ska lösas utan hur paren 

kommer fram till en lösning. Men detta behöver inte deltagarna 

känna till i förväg. 

Spelledaren förklarar uppgiften enligt instruktioner som följer: 

Runda 1 - Uppgiften 

Försök få den person som står mitt emot er över på andra sidan linjen. 

Tips till spelledaren: Tänk på att använda exakt just den formuleringen. 

Runda 2 – Tänk nytt 

Be dem som inte hittat en lösning ta en mikropaus. Be dem sedan att 

inte upprepa sitt tidigare försök utan försöka tänka på ett helt nytt sätt. 

Till spelledaren: Det finns en lösning på denna uppgift. Om de två 

deltagarna byter plats med varandra har båda löst uppgiften. 

Detta är en så kallad ”vinn-vinn-situation” det vill säga ingen blir 

förlorare utan båda blir vinnare. Berätta för deltagarna om lösningen 

när de gjort de båda rundorna. 

Uppföljning 

» Vad kände du? 


» Vad kan vi lära oss av denna övning? 

» Vad har denna övning med världshandel att göra? 

» Kan ni ge exempel på ”vinn-vinn-situationer” i verkligheten?

Att dela med sig? 

Syfte: Samarbetsövning. 


Material: Sedlar/mynt i olika valörer med ett totalt värde av 100 

kronor. Varje par behöver 100 kronor vardera. 

Instruktioner 

1. Deltagarna sitter i par. 

2. En av dem, person A, får 100 kronor och har till uppdrag att bestämma 

hur pengarna ska fördelas mellan de två. 

3. Den andra personen, B, får inte komma med förslag, utan får 

endast godkänna eller förkasta A:s förslag. Godkänner B delningen, 

fördelas pengarna enligt A:s förslag. 

4. Förkastar B delningen får varken A eller B del av pengarna (viktigt 

att betona). 

Uppföljning 

» Hur fördelades pengarna? Varför? Hur tänkte person A? 

Varför godkände/förkastade B delningen? 

» Om pengarna inte fördelades 50/50, vad kan det bero på? 

» Kan vi tänka oss att det finns en verklig situation som detta kan 

knytas till? 

Tips! Koppla gärna denna övning till Linjen. 

43

44 



» Collste, Göran: Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur, 

som e-bok 2010. 

» Lodenius, Anna-Lena, red: Global respekt – grundkurs i globalisering 

och mänskliga rättigheter, Premiss, 2006. (Kapitel 2 handlar om 

världshandeln.). 

» Moberg, Claes / Palm, Gunnar & Christensen, Jonas: Internationell 

ekonomi, Studentlitteratur, 2005 (finns även lärarhandledning etc.). 

» Nohagen, Lars: Samhällsekonomi – en introduktion, Bonnier utbildning, 

2004. 

» Wingborg, Mats: Informell ekonomi – En arbetsmarknad utan regler 

och rättigheter, LO-TCO Biståndsnämnd, 2009. 

» Wingborg, Mats: Socialt ansvar – En god affär?, Världspolitikens 

dagsfrågor, Utrikespolitiska institutet, december 2010. 

Hemsidor 

» FAO, Undernourishment around the world in 2010: www.fao.org 

(FAO är FN:s organ för mat och jordbruk). 

» Mer om ekonomi: www.ekonomifakta.se. 

» Organisationen Oxfam arbetar bland annat med handel i ett rättviseperspektiv: 

www.oxfam.org. 

» Statistiska centralbyrån har statistik om svensk handel: www.scb.se. 

» Världsbanken har mycket fakta och statistik om handel i världen: 

www.worldbank.org. 

» Världshandelsorganisationen, WTO: www.wto.org.

äTTigheTer på 

jobbeT 

Foto: Michael Wolf/Laif 

47

48 

Vad har vi för rättigheter när vi vill förändra något på vår arbetsplats? 

På vilka sätt bryter världens regeringar och företag mot grundläggande 

mänskliga rättigheter i arbetslivet? Vilken roll spelar fackföreningarna 

för att få till en förändring? Det är några av de frågor som diskuteras i 

det här kapitlet. 

Historien om de mänskliga 

rättigheterna 

Under andra världskriget begicks fruktansvärda övergrepp på många 

människor. Efter att det blivit fred bestämde sig människor för att gå 

samman och bilda en organisation som skulle få slut på krigen och 

övergreppen. Organisationen fick namnet Förenta Nationerna, FN. 

Något av det första man tog itu med var att formulera en deklaration, 

ett politiskt riktmärke, om vilka rättigheter vi har som människor. 

Ett antal texter skrevs ner, så kallade konventioner, som blev ett 

slags universellt regelverk. 

De mänskliga rättigheterna är ingenting du får för att du förtjänat 

dem. Det är något som alla människor har på samma villkor, oavsett 

vem du är och vad du gör. Nästan alla världens länder har undertecknat 

FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 

Men det betyder inte att alla länder följer det som står i deklarationen. 

Det begås fortfarande många övergrepp världen över. Ibland 

har FN möjlighet att ställa länder till svars, men inte alltid. Ändå 

är det viktigt att det finns en överenskommelse som länderna har 

undertecknat och som man kan hänvisa till. 

Mänskliga rättigheter i arbetslivet 

På en arbetsplats finns också mänskliga rättigheter och skyldigheter 

både för arbetsgivare och anställda.

Att bilda fackföreningar är en mänsklig rättighet. En fackförening företräder 

de anställdas intressen gentemot arbetsgivaren. Men fackligt 

arbete är ändå förbjudet i många länder. I ännu fler länder förekommer 

det att arbetare som försöker organisera sig för att skapa bättre 

villkor blir trakasserade eller avskedade. 

Det finns ett särskilt organ inom FN-systemet, ILO (International 

Labour Organisation), som är till för att försvara mänskliga rättigheter 

kopplade till arbetslivet. Vid ILO:s möten träffas representanter 

för arbetsgivarna, världens regeringar och fackföreningsrörelsen. 

Organisationens styrka är just att samtliga dessa tre parter finns med 

vid förhandlingsbordet. ILO har slagit fast vad som ska betraktas 

som grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, i något som 

brukar kallas ILO:s kärnkonventioner. 

De länder som värst kränker grundläggande rättigheter i arbetslivet 

hamnar på ILO:s svarta lista. Men ILO har inte rätt att straffa 

länder som bryter mot de fackliga rättigheterna. Det betyder att ILO 

kan rikta allvarlig kritik mot ett land år efter år utan att landet i fråga 

vidtar åtgärder. 

Artikel 23 i FN-deklarationen om de 

mänskliga rättigheterna 

» Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande 

arbetsförhållanden till skydd mot arbetslöshet. 

» Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete. 

» Envar som arbetar har rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning som försäkrar 

honom och hans familj en människovärdig tillvaro och som, där så är nödvändigt, 

kompletteras med andra medel för socialt skydd. 

» Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen. 

49

50 

Ändå är ILO-konventionerna värdefulla som en slags allmänt godtagen 

standard och en bas för överenskommelser mellan exempelvis 

arbetsgivare och fackföreningar. De utgör ett konkret verktyg som 

alltid går att hänvisa till när man vill skapa regler för bättre arbetsvillkor. 

ILO:s konventioner ligger till grund för en mängd svenska och 

europeiska föreskrifter och lagar. Bakom delar av regeringsformen, 

brottsbalken, jämställdhetslagen och arbetsrätten finns en ILOkonvention 

som Sverige har ratificerat (ett ord som betyder just att vi 

gjort den giltig genom att föra in den i vårt lands lagstiftning). 

Sverige har ratificerat samtliga kärnkonventioner, men stora och 

ekonomiskt betydelsefulla länder som USA, Indien, Iran, Kina, Saudiarabien 

och Sydkorea har bara skrivit på ett fåtal. Det är framförallt 

konventionerna 87 och 98, om förenings- och organisationsfrihet 

som dessa länder inte vill underteckna. 

Källa: Mänskliga rättigheter i arbetslivet - ILO:s 8 kärnkonventioner, skrift utgiven 2010 av 

LO-TCO Biståndsnämnd. 

Grundläggande principer och rättigheter 

i arbetslivet 

År 1998 tog FN-organet ILO, International Labour Organisation, fram Deklarationen 

om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, även kallad ILO:s kärnkonventioner. 

ILO:s medlemsstater har lovat att respektera, främja och förverkliga 

följande normer som rör arbetslivet: 

» föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar (konventionerna 87 och 98) 

» avskaffande av alla former av tvångs- och slavarbete (konventionerna 29 och 105) 

» avskaffande av barnarbete (konventionerna 138 och 182) 

» undanröjande av diskriminering i anställning och sysselsättning (konventionerna 

100 och 111).

Varför finns fackföreningar? 

Det är svårt som anställd att på egen hand kräva bättre arbetsvillkor. 

Om arbetsgivaren tycker att en anställd är besvärlig är det bara 

att avskeda personen i fråga. Men om alla, eller en majoritet, på 

en arbetsplats ställer samma krav kan det få betydligt större effekt. 

Arbetsgivaren kan ju inte avskeda allihop. 

Om varje anställd själv förhandlar om sin lön, så är det lätt för 

arbetsgivaren att spela ut arbetstagarna mot varandra genom att få 

dem att bjuda under varandra. Grunden för en fackförening är det 

fackliga löftet: Vi ska inte sälja vårt arbete till ett lägre pris än vi kommit 

överens om. 

Inom fackföreningen väljs demokratiskt de personer som får företräda 

arbetstagarna på arbetsplatsen. Om inte fackföreningar är tilllåtna 

kan arbetsgivaren behandla sina anställda hur som helst. Men 

för att det ska vara någon mening med att arbetarna ställer gemensamma 

krav måste de också ha rätt att komma fram till en gemensam 

överenskommelse med arbetsgivaren, ett så kallat kollektivavtal. 

På många håll i världen är det förbjudet med fria fackföreningar, 

till exempel i Kina. I många länder motarbetar både staten och en 

del företag rätten att organisera sig fackligt, trots att denna rättighet 

är inskriven i lagen. 


51

52 

Ekonomiska frizoner 

Fattiga länder vill locka till sig så mycket utländska investeringar 

som möjligt och på så sätt öka tillväxten i landet. Ett sätt för regeringarna 

att göra detta är att skapa så kallade ekonomiska frizoner. Det 

betyder att man avgränsar en bit land, ofta med hjälp av vakter och 

inhägnader och ger detta område andra lagar och regler än landet 

i övrigt. Det finns många benämningar på frizonerna. På engelska 

brukar man säga export processing zone (EPZ), free trade zone eller 

industrial park. I Latinamerika används oftast uttrycken maquiladora, 

maquila eller zona franca. 

Frizonernas storlek kan variera stort, allt ifrån enskilda fabriker med 

ett hundratal anställda till hela städer såsom i Hong Kong. Runt 43 

miljoner människor arbetar idag i de 2700 ekonomiska frizoner som 

man uppskattar finns runt om i världen. De flesta finner man i Asien 

och Centralamerika. Men de är också ett väletablerat fenomen i 

andra delar av världen. I Europa finns det exempelvis idag 50 ekonomiska 

frizoner. 

De utländska företagen erbjuds mycket förmånliga villkor om de 

förlägger sin produktion i frizonerna. Villkoren varierar från land 

till land, men kan exempelvis innebära skattebefrielser, fri in- och 

utförsel av alla insatsvaror och producerade varor, särskild prislista 

för avgifter på infrastruktur såsom vatten, el, lokaler samt hjälp med 

marknadsföring och personalanskaffning. 

Majoriteten av dem som arbetar i frizonerna är kvinnor. Lönerna 

är ofta låga, länderna bjuder under varandra i löne- och arbetsvillkor 

för att locka till sig investerare. Många av arbetarna bor också 

i frizonerna då de ibland ligger avskilt. Arbetsvillkoren är ofta 

undermåliga. 

Det är förbjudet att organisera sig fackligt i de flesta av frizonerna. 

Det är i stort sett enbart i Sri Lanka som fackliga organisationer 

lyckats etablera sig i full skala i de ekonomiska frizonerna.

Fackligt aktiv bonde blev 

nedskjuten i Colombia 

I en del länder riskerar människor livet när de går med i facket. 

Arled Samboni Guaca tog med sig sin sexårige son för att gå och 

ringa ett telefonsamtal i ett närbeläget shoppingcenter nära hans 

hem i januari 2008. Under promenaden märkte han att han var förföljd 

av två män. Han vände om och försökte skynda tillbaka hem, 

men de två männen hann ifatt honom. Arled sköts till döds framför 

ögonen på sin son. Senare samma kväll hotades hans fru till livet. 

En okänd person ringde och sa att hon skulle vara tyst, annars skulle 

samma sak hända henne. Arled Samboni Guaca hade också mottagit 

hotelser innan mordet. 

Källa: ITUC:s årliga rapport från 2010 över kränkningar av fackliga rättigheter, www.clrlabor. 

org/wordpress/wp-content/fensuagro-report-to-the-public.pdf samt www.colombianatverket. 

se/node/278. 

Kränkningar av fackliga 

rättigheter 

Under 2009 rapporterades det om kränkningar av fackliga rättigheter 

från över hälften av världens 200 länder. Samma år mördades 

101 fackligt aktiva i världen. The International Trade Union Confederation, 

ITUC (en sammanslutning av fria fackföreningar över 

hela världen som representerar 176 miljoner arbetare i 151 länder) 

sammanställer årligen en omfångsrik rapport över kränkningar av 

fackliga rättigheter. 

Det farligaste landet för en fackligt engagerad person är Colombia. 

Under 2009 dödades 48 fackligt aktiva män och kvinnor, tre 

stycken har också rapporterats som ”försvunna”. De paramilitära 

grupperna och de väpnade styrkorna i landet ligger bakom nästan 

alla mord och brott mot den colombianska fackföreningsrörelsen. 

Totalt mördades 2245 arbetare i Colombia under åren 1991−2006. 

53

54 

Militären eller paramilitära grupper ansågs ligga bakom 97 procent 

av dåden. Det finns kopplingar mellan militären och arbetsgivarna 

som kan förklara åtminstone en del av våldet. 

Andra farliga länder där fackligt aktiva systematiskt utsätts för 

trakasserier, arresteras och ibland dödas är Bangladesh, Vitryssland, 

Burma och Turkiet. 

Kränkningar är vanligast i enpartistater (diktaturer), nya eller 

instabila demokratier och länder som är indragna i eller nyligen varit 

med om krig eller andra våldsamheter. Men även i demokratier som 

Sverige finns det enstaka fall av kränkningar av fackliga rättigheter. 

Några grupper av arbetare är speciellt sårbara. Framförallt barn, 

som i strid med internationella konventioner, tvingas ut i arbete 

istället för att få gå i skolan. Migrantarbetare, människor som flyttat 

till ett annat land för att söka arbete och bättre villkor, drabbas hårt 

av kränkningar och utnyttjas. Kvinnor är också en sårbar grupp som 

oftare utsätts för övergrepp och kränkningar. 

Källa: ITUC:s rapport för 2010 över kränkningar av fackliga rättigheter. En studie genomförd 

av Internationella Fackföreningskonfederationen, IFK, som studerat terrorn mot facket i 

Colombia åren 1991−2006. 

Fejkade anställningskontrakt och 

lönebesked 

Så här kan det gå till när fabrikerna lurar arbetarna. Först får arbetarna 

skriva på ett kontrakt när de anställs. Där fastställs bland annat 

arbetstiden, lönen och lönevillkoren. De här kontrakten, tillsammans 

med lönebesked som arbetarna också tvingas att skriva under, håller 

nationell och internationell standard när det gäller villkoren och visas 

upp i officiella sammanhang. Dessa kontrakt får arbetarna inte behålla. 

De kan därför inte bevisa vad de blivit utlovade. På en del fabriker 

tvingas arbetarna också att skriva under ett andra kontrakt, som helt 

friar arbetsgivaren att leva upp till villkoren i det första kontraktet.

Många tjänar inte ens minimilöner 

I många länder finns en lagstadgad minimilön, en lägstalön, som 

ofta ligger väldigt lågt. Meningen är att den ska markera en bottennivå 

för hur lite en arbetsgivare kan betala för utfört arbete. Men trots 

att det knappt går att överleva på minimilönen är det inte ovanligt 

att arbetsgivare ändå betalar mindre än vad de är skyldiga enligt lag. 

År 2008 höjdes minimilönen i Kina. Det skedde bland annat 

som en följd av kraftiga protester från landets arbetare, men också 

för att inflationen (att pengarna minskar i värde) gjort att lönen var 

värd ännu mindre än tidigare. Trots höjningen av minimilönen har 

arbetare i kinesiska fabriker ofta svårt att klara av att betala ens det 

nödvändigaste, så som mat och hyra, många har inte råd att bilda 

familj eller att hyra en egen bostad. 

De flesta som arbetar på fabrikerna i Kina flyttar från fattigare 

regioner i landets inre delar till städernas industrizoner längs kusten 

för att tjäna pengar. Ofta flyttar de för att kunna skicka pengar till 

sina familjer där hemma. För att kunna spara så mycket som möjligt 

väljer de att bo i enkla sovsalar, ofta i anslutning till fabriken, många 

äter alla mål i matsalarna på fabriksområdet. I vissa fabriker är matkvaliteten 

och tillgången på el och vatten mycket dålig. 

Även i Filippinerna är minimilönen för ett heltidsarbete så låg att 

den inte ens täcker de vanliga behoven för en normalstor filippinsk 

familj. I en av de största frizonerna låg minimilönen på 1150 kronor i 

månaden i maj 2008. Den summa som hade behövts för att försörja 

en familj var cirka 3050 kronor. 

Den finanskris som drabbade världen 2008 har gjort att många 

företag har valt att inte höja lönerna och många länder har inte höjt 

den lagstadgade minimilönen på flera år. 

Källa: Svensk sammanfattning av rapporten Silenced to Deliver: Mobile phone manufacturing 

in China and the Philippines2, Swedwatch 2008. www.swedwatch.org/sv/rapporter/anstalldatystas-medan-vi-talar. 

55

56 

Fyra dog i kamp för högre löner 

Bangladesh är världens tredje största textilexportör, efter Kina och 

Turkiet. Omkring 80 procent av landets export utgörs av kläder. Här 

finns leverantörer av kläder till många svenska företag. Lönerna hör 

till de lägsta i världen vilket gjort Bangladesh attraktivt för utländska 

företag. 

Under 2009 och 2010 förekom det ofta protester och demonstrationer 

bland textilarbetare. Minimilönerna hade då inte höjts sedan 

2006. Protesterna riktades i första hand mot landets makthavare 

eftersom nivån på minimilönerna fanns inskrivet i lagarna. 

Protesterna tycktes först ge resultat. Runt 250 fabriker fick stänga 

tillfälligt på grund av strejkerna och det tvingade regeringen att 

agera. I juli 2010 beslutades om en höjning av minimilönerna från 

motsvarande 160 svenska kronor i månaden till cirka 300 kronor 

i månaden. Men i december 2010 hade detta i praktiken inte haft 

någon effekt, många fabriker betalade fortfarande ut samma löner 

som tidigare. 

De olika förbunden som organiserar textilarbetare i Bangladesh 

gjorde nu gemensam sak. I december 2010 begav sig tiotusentals 

textilarbetare ut på gatorna i flera städer för att protestera mot de 

uteblivna löneökningarna. De drabbade samman med polis, kastade 

stenar och brände bilar. Minst fyra strejkande arbetare dödades och 

hundratals skadades när polisen svarade med skarp eld och använde 

tårgas mot demonstranterna. 

Källa: Rena kläders hemsida, www.renaklader.org. 

Strejkande hamnade i fängelse 

I en ekonomisk frizon i Indien ägde stora strejker och protester 

rum under hösten 2010. Runt 1200 arbetare kämpade för att få sin 

fackförening erkänd av företagsledningen där de arbetar och också 

för att få förhandla om löner och andra villkor. 

Hela 319 av de strejkande arresterades under protesterna. Tolv av 

dem släpptes inte mot borgen, utan fängslades. Detta är ett stort

ott mot ILO:s konventioner. 

Företaget har också straffat de strejkande arbetarna med att dra av 

åtta dagars arbete från deras lön och stänga av 23 fackligt aktiva från 

arbetet. Företaget vägrar konsekvent att förhandla med facket, eftersom 

de inte anser att de behöver erkänna organisationen som laglig. 

Källa: ITUC:s hemsida www.ituc-csi.org. 

Kvinnor – en utsatt grupp 

ILO:s konvention nummer 100 uppmärksammar kvinnors ställning 

på arbetsmarknaden. Kvinnor världen över har sämre arbetsförhållanden, 

längre sammanlagd arbetstid och mindre betalt än män. 

Många kvinnor har som första jobb att arbeta i någon annans 

hem. De som arbetar i andras hem är isolerade och hamnar lätt i 

beroendeställning till sina arbetsgivare. Rapporter om att kvinnliga 

hushållsanställda utsätts får våld och övergrepp ökar. Sexuella övergrepp 

är vardag för många kvinnliga arbetare. 

Kvinnor har ofta tillfälliga kontrakt med arbetsgivaren som därmed 

slipper alla kostnader när de blir med barn. Det är vanligt att 

kvinnliga arbetare världen över tvingas genomföra graviditetstester 

innan de anställs för att bevisa att de inte är gravida. Även i Sverige 

händer det att kvinnor blir av med jobbet när de blir med barn, eller 

inte anställs vid en graviditet. 


57

58 

”Jag trakasserades när jag var gravid och jag har 

bevittnat många andra arbetare som utsatts för samma 

sak. Under de fyra första månaderna när jag var gravid 

skrek ledningen på mig när jag behövde gå på toaletten. 

De använde obscena ord och hotade att ge mig sparken.” 

Moni, 35 år, sömmerska på en fabrik i Bangladesh. 

Källa: Labor Rights www.laborrights.org. 

Barn utnyttjas också i arbetslivet 

Barn (enligt FN:s definition en person under 18 år) ska inte behöva 

arbeta. Ändå arbetar minst 215 miljoner barn världen över och 

bidrar både till sin egen och till familjens försörjning. 

En del måste sluta skolan för att arbeta, andra får inte börja 

skolan överhuvudtaget. Det finns barn som hålls mer eller mindre 

som slavar. Att vuxna utnyttjar barn på det här sättet beror på att 

det ibland anses enklare att kontrollera barn än vuxna, de vet inte 

alltid sina rättigheter och vågar kanske inte säga ifrån. Barn är också 

billig arbetskraft, ibland får de inga pengar alls för det arbete de utför 

förutom mat och husrum. 

Det förekommer att barn tvingas arbeta för att deras föräldrar 

har skulder. Barn utsätts också för människohandel (trafficking), 

slavarbete, utnyttjande i sexindustrin (prostitution, för framställning 

av pornografi) och annat. Omkring en tredjedel av världens barnarbetare 

finns i Asien.

Barnarbete 

FN:s mål är att barnarbete ska vara utrotat till år 2015. I det arbetet spelar ILOkonventionerna 

en viktig roll. De viktigaste punkterna i konvention 138 är att den 

som arbetar ska ha gått ut skolan (den obligatoriska) och vara minst 15 år. Ett lättare 

arbete kan utföras av den som är från 13 år, men handlar det om ett farligare arbete är 

åldersgränsen 18 år. 

Om det handlar om länder med utbredd fattigdom med brister i skolsystemet kan 

ILO tänka sig att åldersgränsen sätts till 14 år. Undantag görs också ibland i utvecklingsländer 

för till exempel små 

familjejordbruk som producerar 

för den lokala marknaden. 

Däremot får inga undantag 

göras för tyngre arbeten inom 

till exempel gruv-, tillverknings- 

och byggnadsindustrin 

samt större jordbruksföretag 

som producerar för en större 

marknad. 

Framförallt anser ILO att det 

är viktigt att komma åt de värsta 

jobben som barn tvingas utföra. 

För dessa finns en särskild 

konvention, nummer 182. Den 

handlar om att stoppa slaveri, 

handel med barn (för prostitution 

och liknande), tvångsrekrytering 

av barn som soldater 

i väpnade konflikter samt när 

barn utnyttjas för handlingar 

som är direkt olagliga som 

framställning av och handel 

med, droger. 


59

60 

”Vi arbetar hela dagen och hela natten på båten. Vi får 

inte vila under arbetsdagen. Om vi tar en paus riskerar 

vi att straffas. Vi försöker vara flitiga och utföra våra 

arbetsuppgifter utan att vila, men om vi måste ta en paus 

ser vi till att göra det när ingen är i närheten för om man 

stjäl bara en sekund av arbetstiden ute till havs så skriker 

de åt en. Ingen av oss har blivit fysiskt misshandlad – 

bara utskälld. Men vi är rädda eftersom vi har sett hur 

andra besättningsmedlemmar har kastats av båten eller 

misshandlats med båtshakar som väger nästan ett kilo och 

är lika långa som våra armar. De skulle kunna krossa din 

skalle om de slog dig för hårt.” 

Intervju med två pojkar, 14 och 15 år gamla, som arbetar på en fiskebåt i Thailand. 

Källa: Fair Trade Center Report on canned tuna, 2007, www.fairtradecenter.se/node/796. 

Livsfarligt att tillverka slitna jeans 

Det är en rättighet att slippa bli allvarligt sjuk och skadad på jobbet. 

Men många av dem som tillverkar varor som vi köper utsätts för 

allvarliga risker för liv och hälsa. Ibland av onödiga skäl som att vi 

vill att jeansen ska se använda ut redan när vi köper dem. 

För att jeansen ska se slitna ut används en metod som heter sandblästring 

och som innebär att en luftström fylld med sand sprayas 

över produkten under ett hårt tryck. Denna metod var vanlig i 

Turkiet där arbetarna tvingades arbeta långa arbetspass i trånga, 

ohygieniska utrymmen utan vare sig ventilation eller skyddsutrustning. 

I vissa fall brukade de även sova på arbetsplatsen. 

Sanden som sprayas ut skadar lungor och andra delar av andningsorganen 

så allvarligt att de aldrig kan läkas. Fram till 2010 har 

cirka 50 personer i Turkiet dött som en direkt följd av att ha arbetat

med sandblästring i jeansindustrin. Cirka 5000 personer som arbetat 

i industrin beräknas ha drabbats av en sjukdom som brukar kallas 

stendammslunga eller silikos. 

År 2009 införde Turkiet ett förbud mot denna farliga arbetsmetod 

och många svenska företag som sålde jeans bestämde sig för att sluta 

sälja sandblästrade produkter. Men färdigslitna jeans förekommer 

fortfarande i stora delar av världen. Nu blästras jeans i stället i Kina, 

Indien, Bangladesh, Pakistan och till viss del i Nordafrika. Mycket 

pekar på att situationen vid tillverkningen i dessa länder är lika dålig 

som den var i Turkiet. 

Källa: Fair Trade Center, Sjukt snyggt – en rapport om sandblästrad denim, 2010. 

”I mitt jobb utsätts jag dagligen för bläck. Eftersom 

jag först inte förstod vad bläcket innehåller och vilka 

risker som finns med att hantera det, bar jag oftast inte 

handskar. Detta för att handskarna gör att jag arbetar 

långsammare. Efter ett tag började min hand att ruttna 

och det verkar som att bläckrenaren som jag använder på 

jobbet har fått köttet på handen att öppna sig.” 

Wang, fabriksarbetare i Kina. 

Källa: China Labor Watch, www.chinalaborwatch.org. 

I Kina vågar inte arbetarna klaga 

Allt fler av de varor som vi köper är producerade i Kina. 80 procent av 

världens leksaker är till exempel tillverkade i Kina och allt mer av alla 

slags elektronikprodukter. Varannan mobiltelefon tillverkas i Kina. 

Flest fabriker har Guangdongprovinsen, som lockar till sig gästarbetare 

från hela landet. I leksaksfabrikerna är det högsäsong mellan 

juni och september, när västvärldens alla julklappar ska tillverkas. 

61

62 

”Vi arbetar från åtta 

på morgonen till halv 

sex på vardagar under 

lågsäsong, men från och 

med maj arbetar vi ofta 

fyra timmars övertid varje 

kväll och åtta timmar på 

lördagar och söndagar.” 

Tai Li, en arbetare hos en leverantör i Kina 

som tillverkar leksaker åt Brio. 

Källa: SwedWatch, Schyssta leksaker på önskelistan. Om 

leksaksföretagens sociala ansvar, 2009. 

Då tvingas anställda i många fabriker att arbeta över tolv timmar per 

dag och många får inte ens en dag ledigt i veckan. 

De låga lönerna är ett skäl till att Kina blivit så populärt hos de 

stora uppköparna av varor som säljs bland annat i vårt land. Men 

Kina är inte längre ett lika utpräglat låglöneland som tidigare om man 

jämför med andra länder i regionen. Däremot 

kan den som gör affärer med Kina räkna med 

att de anställda förmodligen inte kommer att 

ställa till med några konflikter som kan äventyra 

produktionen. 

Kina är fortfarande en kommunistisk 

diktatur och inga fackföreningar är tillåtna 

utom den som tillhör kommunistpartiet. Det 

är därför svårt för arbetare att protestera mot 

de dåliga arbetsvillkoren. Fackliga företrädare 

inom godkända fackföreningar grips eller 

hotas om de försöker agera för självständigt 

och den som försöker bilda en oberoende 

fackförening riskerar fängelse. 

Det finns allt fler ekonomiska frizoner i 

landet. Men i Kina är arbetsvillkoren likartade 

i alla fabriker både i och utanför frizonerna.

.. 

ovningar 

Vem får jobbet? 

Inspirationsövning: Bör genomföras innan deltagarna hunnit läsa 

kapitel 3. 

Syfte: Skapa en förståelse för det fackliga löftet, det vill säga att vi inte 

ska sälja vårt arbete till ett lägre pris än vad vi har kommit överens om. 


Instruktion 

Spelledaren berättar att han/hon har köpt en sommarstuga, som 

behöver lite renovering. Det är inget stort arbete, utan ett lättare som 

inte kräver förkunskaper och han/hon behöver hjälp. Spelledaren 

fortsätter enligt nedan: 

Runda 1 

Är det någon som ställer upp för 500 kr i timmen? Gör en handuppräckning 

i gruppen. Håll koll på hur många som kan tänka sig att 

utföra arbetet. 

Runda 2 

Eftersom det var så många, kanske det är någon som kan tänka sig 

att göra det för 300 kr i timmen? Handuppräckning igen, räkna 

antalet händer. 

Runda 3 

Fortsätt med att gå ner till 150 kr och dumpa lönen så långt du kan. 

Sluta när det inte längre är någon som kan tänka sig att utföra jobbet 

63

64 

till det pris spelledaren erbjuder. 

Uppföljning – diskutera i gruppen 

» Vad var det som hände? 

» Hur kändes det när lönen dumpades? 

» Hur upplevde ni konkurrensen om att få jobbet? 

» Hur kan vi koppla detta till verkligheten? 

» Hade deltagarna någon nedre gräns för hur låg lön de kunde tänka 

sig att acceptera? 

» Vad hade hänt om alla gjort upp om lönen för arbetet innan budgivningen 

började? 

Foto: Andrew Magil

Zonen 

Syfte: Förståelse för ekonomiska frizoners brott mot de mänskliga 

rättigheterna. 


Material: Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. 

Inledning 

Tänk dig någonstans i världen där ett land bestämde sig för att göra 

en frizon där yttrandefriheten inte skulle gälla. Eller en särskild 

zon där barnens rättigheter inte skulle respekteras. Tänk dig nu att 

systemet med ekonomiska frizoner skulle finnas i Sverige. Hur skulle 

detta se ut och vad skulle det innebära? 

Instruktioner 

1. Deltagarna delas in i mindre grupper. Uppgiften är att skapa en 

frizon på svensk mark. 

2. Utgå från frågorna: 

a) Var ska den ligga? 

b) Vad ska den tillverka? 

c) Vilken arbetskraft krävs? 

d) Vilken inverkan skulle frizonen få på samhället? 

e) Vilka tjänar på en frizon? Företagen, staten, enskilda arbetare, 

andra länder? 

3. Varje grupp gör en kort beskrivning av sin zon och redovisar för 

de andra. 

Uppföljning 


» Vad kände du? 

» Hur fattade ni besluten? 

» Bryter era frizoner mot några av de mänskliga rättigheterna? 

» Vilken slags produktion riskerar att flyttas till en så kallad frizon? 

» Varför tillåter stater att frizoner finns? 

65

66 

Konkurrensen om företaget 

Syfte: Att öka förståelsen om konkurrensfördelar och dess konsekvenser. 


Material: Spelet kräver två rum och ett toppmötesrum. Dela också ut en 

kopierad dilemmamatris (se diagram) med exempel på valmöjligheter. 

Instruktion 

Dela in deltagarna i två grupper och låt dem veta att de är land Alfa 

och land Beta. De båda länderna konkurrerar med varandra om att 

ett antal multinationella företag ska etablera sig i just deras land. 

Dilemmat 

För att ge de bästa förutsättningarna för en företagsetablering tvingas 

länderna att bestämma om de har råd att försvara de anställdas 

rättigheter eller inte. Att behålla arbetsrätten är kostsamt. 

Ännu mer kostsamt blir det om det andra landet samtidigt 

bestämmer sig för att ta bort arbetarnas rättigheter, vilket ger en 

etablering i det andra landet konkurrensfördelar på grund av lägre 

kostnader för arbetskraften. 

Exempel på valmöjligheter 

Väljer land Beta att urholka arbetsrätten till förmån för en frizonsetablering, 

samtidigt som land Alfa väljer att försvara arbetsrätten 

förlorar land Alfa 5 miljoner (exempelvis ökade arbetslöshetskassor) 

medan Land Beta tjänar 20 miljoner (eftersom företagen väljer att 

etablera sig där). 

Väljer båda att försvara arbetsrätten vinner båda 10 miljoner (företagen 

delar upp sig på båda länderna, eftersom inget land ger någon 

konkurrensfördel). 

Väljer båda att urholka arbetsrätten till förmån för en frizonsetablering 

tjänar båda 5 miljoner vardera (en etablering, men en ekonomisk 

frizon ger inga skatteintäkter till landet, bara minskad arbetslöshet).

Dilemmamatris 

LAND BETA 

Indextabell 

Runda 1 

Runda 2 

Runda 3 

Runda 4 

Runda 5 

Runda 6 

TOTALT 

LAND ALFA 

Urholka arbetsrätten Försvara arbetsrätten 

Urholka arbetsrätten 5/5 MILjONER 20/–5 MILjONER 

Försvara arbetsrätten –5/20 MILjONER 10/10 MILjONER 

Dilemmat kvarstår och spelas i flera rundor, exempelvis sex rundor 

(valfritt för spelledaren att förlänga spelet). Efter andra rundan får 

länderna skicka representanter till ett toppmöte där länderna möts 

för att diskutera nästa rundas val. Avbryt spelet om valen verkar bli 

konstanta. Spelledaren för protokoll över intäkter efter varje runda. 

INTäKTER LAND ALFA INTäKTER LAND BETA 

67

68 

Instruktioner till deltagarna 

Ni är regeringen i ett land som står inför dilemmat att ni konkurrerar 

med andra länder om att få utländska företag att etablera sig i 

ert land. Ni vill självklart tjäna pengar och öka er bruttonationalprodukt; 

samtidigt finns det arbetare i ert land som kan få försämrade 

arbetsförhållanden. Vilka val gör ni? 

Tips till spelledare 

» Ändra förhållandena genom att ändra siffrorna med hänvisning till 

dåligt företagsklimat (till exempel minska vinsterna för försvarandet 

av arbetsrätten). 

» Låt antalet rundor/år som spelet ska fortgå vara hemligt. Att säga 

”nu är det sista rundan” tvingar speldeltagarna att göra de sista valen. 

Uppföljning 

» Hur kändes det? 


» Hur fattades besluten inom gruppen? 

» Hur resonerade ni? 

» Det land som blev rikast, hur resonerade ni? Vann ni? 

» Det land som blev fattigast, hur resonerade ni? Vann ni? 

» Litade ni på det andra landets löften (toppmötena)? Varför/varför inte? 

» Vilka konsekvenser/kostnader, förutom en förlorad etablering, kan 

en urholkning av arbetsrätten leda till? 

» Vilket land skulle du vilja bo i? Varför? 

» Hur realistiskt är detta spel? Varför/varför inte? 

» Hur kan du påverka länders beslut om företagsetablering?



» Fair Trade Center: En rapport om leksaker – svårt att göra etiska val 

i butiken, 2009. 

» Fair Trade Center: Rapport om konserverad tonfisk, 2007. 

» Fair Trade Center: Sjukt snyggt. En rapport om sandblästrad denim, 2010. 

» Fair Trade Center: Snittblommor, 2007. 

» Lodenius, Anna-Lena, red: Global Respekt – grundkurs i globalisering 

och mänskliga rättigheter, lektion 7–9, Premiss, 2006. 

» LO-TCO Biståndsnämnd: Fackföreningsrörelsen i Asien, 2009. 

» LO-TCO Biståndsnämnd: Mänskliga rättigheter i arbetslivet - ILO:s 

8 kärnkonventioner, 2010. 

» SwedWatch: Svensk sammanfattning av rapporten Silenced to Deliver: 

Mobile phone manufacturing in China and the Philippines, 2008. 

» SwedWatch: Reviewing Santa’s workshop, 2009. 

» Wingborg, Mats: Socialt ansvar en god affär?, Världspolitikens 

dagsfrågor nummer 2010/12. 

Hemsidor 

» Ekonomiska frizoner: www.renaklader.org/industrin/ekonomiska-frizoner. 

» Kränkningar av fackliga rättigheter: www.ituc-csi.org. 

» På http://survey.ituc-csi.org/+-Whole-World-+.html kan man söka 

på olika länder och få en utförlig beskrivning av kränkningar av 

fackliga rättigheter i alla världens länder. 

» På www.lotcobistand.org/facket-i-varlden kan du klicka på en 

världskarta för att få reda på hur det står till med de fackliga rättigheterna 

i ett visst land. 

» På www.lotcobistand.org/fackliga-rattigheter-material finns en 

sammanfattning av rapporten Fackliga rättigheter nu! (samma som 

ITUC, ovan) från 2010 att ladda ned. 

» Mänskliga rättigheter, läs mer: www.un.com och på Svenska FNförbundets 

hemsida : www.sfn.se. 

» International Labour Organisation, ILO: www.ilo.org. 

» www.chinalaborwatch.org är en organisation som verkar för kinesiska 

arbetares rättigheter. 

69

70 

så produceras 

deT Vi äTer

Foto: Jeanette Andersson 

71

72 

Hur ser villkoren ut för dem som odlar kaffe, bananer och andra 

livsmedel som vi kan köpa i våra affärer? Vad är det jag betalar för? Vad 

innebär produktmärkningen Fairtrade? Det är exempel på frågor som 

vi diskuterar i det här kapitlet. 

Odlare – världens vanligaste yrke 

Mer än tre miljarder människor, nästan hälften av jordens befolkning, 

lever på landsbygden. Där är fattigdomen mer utbredd än 

i städerna, drygt 70 procent av alla som lever i absolut fattigdom 

bor på landet. För 20 år sedan var denna siffra 80 procent. Om 

ett par årtionden beräknas stadsborna vara i majoritet i de flesta 

utvecklingsländer, men i Afrika kan skiftet dröja till 2040-talet. 

Att bruka jorden, arbeta som odlare i ett lantbruk, är världens 

vanligaste yrke. På landsbygden i utvecklingsländerna får fyra av fem 

hushåll sina inkomster helt eller delvis från odling i någon form. 

Källa: IFAD, International fund for agricultural development. 

De flesta odlar i familjejordbruk 

Den genomsnittliga odlaren är en kvinna i ett utvecklingsland 

som odlar i liten skala. De flesta av världens bönder är familjejordbrukare, 

eller familjeodlare, vilket betyder att de äger ett mindre 

stycke mark som de brukar tillsammans med sin familj. Grödorna 

säljs framförallt på en inhemsk marknad, men en del säljs också på 

världsmarknaden. 

I Västafrika odlas kakao i liten skala av många. Arbetet utförs i 

stort sett för hand, alltså utan hjälp av maskiner. Nära 90 procent 

av all kakao produceras av familjeodlare som äger mindre än fem 

hektar odlingsbar mark. 

En odlare som äger stora ytor och producerar i stor skala är mer 

konkurrenskraftig än familjeodlaren. Storodlaren har ekonomiska

möjligheter att kosta på sig fler tekniska hjälpmedel och kan därigenom 

producera mer effektivt. Men att odla storskaligt är inte alltid 

skonsamt för naturen. Monokulturer, stora områden av mark där 

det enbart odlas en gröda, kräver oftast mer bekämpningsmedel. En 

ensidig satsning på en gröda på stora ytor leder ofta till att jorden 

utarmas på sikt. 

Storodlaren använder sig av anställd arbetskraft, till skillnad från 

familjeodlaren som i regel inte har råd att anlita någon annan än 

medlemmar i den egna familjen. 

Är det bäst för ett land att värna om många odlare i liten skala, 

eller några få odlare i stor skala? Svaret beror på ur vilket perspektiv 

frågan ställs. Storskaligt jordbruk och småskaligt jordbruk har olika 

inverkan på ett lands ekonomi, allt beror på vilka faktorer vi anser 

vara viktiga. 

Storodlaren har ofta förutsättningar att producera på ett mer 

lönsamt och effektivt sätt. Men ur ett fattigdomsperspektiv kan det 

finnas fördelar med att värna om alla som odlar i mindre skala eftersom 

jordbruket ger odlarna ett arbete, ett större inflytande över sitt 

eget liv och en inkomst, även om den ofta är liten. 


73

74 

Höga matpriser skapar hunger 

Åren 2006−2008 nästan fördubblades de internationella matpriserna. 

Det har gjort att allt färre människor i världen har råd att 

köpa mat, vilket i sin tur gör att allt fler svälter. Efter den dramatiska 

prisstegringen på mat följde en finanskris som fick återverkningar på 

hela världsekonomin 2008. 

Värst drabbade är länder med låga inkomster och underskott på 

mat. Mellan juli 2007 och juli 2008 fördubblades priset på ris i Senegal 

och en liknande utveckling har priset på många andra grundläggande 

grödor genomgått i utvecklingsländerna. 

Prisstegringen har gjort att i synnerhet låginkomsttagare världen 

över har ännu svårare att få ihop tillräckligt med mat. En del har valt 

att ta sina barn ur skolan, detta drabbar i synnerhet flickor, andra har 

sålt sin boskap eller börjat äta billigare och mindre näringsrik mat. 

De höga matpriserna tros ha orsakat ytterligare 100 miljoner 

hungriga människor i världen jämfört med tidigare. Prisnivåerna 

är av allt att döma på väg ned, men var fortfarande i början av 2011 

betydligt högre än innan krisens utbrott. 

Källa: IFAD, www.Ifad.org. 

Varför är maten så billig i 

västvärlden? 

Finanskrisen och de höga matpriserna har inte alls drabbat länderna 

i västvärlden på samma sätt som i de fattigare delarna av världen. En 

orsak är att det finns en så hård konkurrens mellan de som säljer den 

mat som vi köper. 

Det pågår ett priskrig mellan Sveriges livsmedelsbutiker och 

lågprisbutiker har etablerat sig på den svenska marknaden. Billigare 

mat och livsmedel välkomnas av konsumenterna, men vad de flesta 

inte tänker på är att det är råvaruproducenterna som får lida mest av 

prispressen. 

Priset på många jordbruksprodukter sätts på råvarubörser i New

York, London eller Paris. Den viktigaste faktorn för prissättningen är 

utbud och efterfrågan, det vill säga hur mycket det finns av en vara och 

hur eftertraktad den är. När utbudet är större än efterfrågan blir priserna 

låga och när efterfrågan är större än utbudet blir priserna höga. 

Samtidigt som många i världen går hungriga förekommer det 

idag en överproduktion av livsmedel i världen. Detta är en orsak till 

låga råvarupriser, under perioder kan priserna till och med sjunka 

till en nivå under produktionskostnaden, något som gör att odlaren 

går back. Men ibland skjuter priserna i höjden. Det kan exempelvis 

bero på minskad produktion på grund av regn eller kyla i ett visst 

land, till exempel Brasilien som har en stor livsmedelsexport. 

Varför produceras det för 

mycket mat? 

Det produceras för mycket kaffe, bananer, kakao, socker och andra 

jordbruksprodukter. Det finns flera orsaker till detta, som vi såg i 

kapitlet Världshandel. Där gav vi flera exempel på hur odlare av vissa 

jordbruksprodukter får subventioner av EU och USA, något som 

leder till ett överskott av grödor som dumpas på världsmarknaden. 

En annan orsak till prisras på jordbruksprodukter är att stora 

företag allt oftare äger hela produktionskedjan, förutom att ta fram 

råvaran. Alltså packning, transport, distribution och förädling. De 

stora företagen får därmed större inflytande på prisbilden och kan 

till exempel pressa priser på råvaror. 

I kapitlet Världshandel berättade vi att det mest lönsamma inte är 

att odla utan att förädla råvaror som kakao, kaffe och socker. Värdet 

på en vara ökar ju mer en vara är förädlad. Kaffe är världens mest lönsamma 

livsmedel – för rosterier, men inte för kaffebönder. Förädling 

sker så gott som alltid i Europa och USA och inte i producentlandet. 

75

76 

Utsatta grupper i jordbruket 

Den som producerar råvaror befinner sig längst bort i livsmedelskedjan, 

långt ifrån förädlingen där de största pengarna tjänas. 

Läskunnigheten bland lantarbetare i utvecklingsländer är ofta låg, de 

flesta har inte gått mer än ett par år i skolan. Detta leder till att dessa 

arbetare ofta utsätts för risker som de inte är medvetna om. Den 

som arbetar på någon av världens alla jordbruksplantager med bland 

annat kaffe, bananer och kakao har ofta varken godtagbara arbetsvillkor 

eller skäligt betalt. 

Här ger vi exempel på hur olika grupper inom jordbrukssektorn 

påverkas. 

Familjejordbruk 

En odlare som arbetar i liten skala har svårare att få en skälig 

ersättning för sin vara. Råvarupriset förändras hela tiden, men sett 

över en längre tidsperiod har priserna sjunkit kraftigt på en rad 

viktiga råvaror. 

Detta leder till att jordbrukarfamiljer antingen tvingas skuldsätta 

sig eller lämna sina gårdar för att försöka hitta arbeten i städerna. 

Många försöker klara sig genom att ta flera olika arbeten, kanske 

försöker de försörja sig på småskalig tillverkning med osäkra inkomster. 

Det är inte ovanligt att barn i familjejordbruk måste arbeta 

istället för att gå i skolan. 

De som odlar i liten skala har ofta begränsat inflytande och 

makt att påverka sin situation och tvingas acceptera det pris som de 

erbjuds för sina varor. Kanske finns det inte ens tillgång till en ordentlig 

väg eller till en bil som kan transportera grödan till exportören 

och odlaren måste därför förlita sig på att någon, en mellanhand 

eller leverantör, kommer och köper upp varan. 

Familjejordbrukaren är också helt beroende av kvaliteten på den 

mark som de brukar, en jord som utarmas och inte får återhämta sig 

ger sämre skörd. Men också vädret kan slå hårt, både torka och regn 

kan ge dålig skörd.


77

78 

”Markens bördighet har minskat och regnen som 

kommer är sämre. Det är allvarliga problem. Jorden 

är inte brukbar längre. Vi försöker använda organiska 

gödselmedel som döda löv och djurspillning, men det 

har inte förbättrats så mycket. Ibland förekommer det 

skogsbränder. Det regnar inte lika mycket idag som det 

brukade. Förut var regnperioden lång nog för att jag 

skulle hinna odla hirs, durra (en sorts sädeslag som är 

viktigt i Asien och Afrika), jordnötter och ris. Men idag 

upphör regnet så snart som jag börjat plöja. Det jag 

producerar nu för tiden räcker inte hela året.” 

Familjejordbrukaren Bakary Diédhiou, 60 år, Senegal. 

Källa: IFAD www.ifad.org. 

Säsongsarbetare och 

migrantarbetare 

Plantageägare och storodlare har olika behov av arbetskraft under 

året. Under en säsong ska jorden sås, under en annan måste skörden 

tas om hand och sedan ska det som odlats paketeras, etc. Det blir 

billigare för företag att ta in personal under begränsade perioder när 

det finns behov och de slipper betala extra kostnader om någon av 

de anställda till exempel blir sjuk eller gravid. 

Den som arbetar säsongsvis har ofta svårt att tjäna ihop till en lön 

som hon eller han kan leva på och saknar trygghet på många sätt. 

Eftersom de nyanställs så ofta blir det extra viktigt att inte stöta sig 

med arbetsgivaren. Det ses inte alltid positivt om säsongsarbetare 

organiserar sig och bildar fackföreningar för att driva frågor om 

villkor och lön gemensamt. 

Många av dem som arbetar som säsongsarbetare reser från andra

länder, ibland från andra fjärran belägna världsdelar. De kallas 

ibland för migrantarbetare. Säsongsarbetare inom jordbruket finns 

också i Sverige. Under sommarhalvåret kommer det arbetare från 

andra delar av världen till Sverige för att till exempel ta hand om 

gurkor, sallad och andra odlade grödor. De flesta av dessa kommer 

från andra EU-länder. Dessutom tar vi emot bärplockare från hela 

världen i de svenska skogarna. 

Både män och kvinnor flyttar, inom sitt hemland eller utanför 

hemlandet, för att få ett arbete och pengar att skicka hem till sina 

familjer. I Kina är det, som vi berättade om i förra kapitlet, vanligt 

att människor migrerar från landsbygden till industrierna vid 

kusten där det finns jobb. Migrantarbetare är vanliga inom jordbrukssektorn 

världen över. En odlare från Nicaragua plockar kaffe i 

Costa Rica, en haitier arbetar på en bananplantage i Dominikanska 

Republiken och i Italien och Spanien finns nordafrikaner från till 

exempel Marocko som plockar tomater. 

Människor som kommer från länder utanför EU måste söka om 

arbetstillstånd för att arbeta i ett EU-land. Migrantarbetaren undantas 

ibland från de lagar och regler som finns för landets invånare. Ett 

problem för en migrantarbetare kan vara bristande språkkunskaper 

och att han eller hon har liten kännedom om sina rättigheter. Ofta är 

hon eller han hänvisad till mer farofyllda och tunga arbetsuppgifter. 

Många av migranterna saknar papper på att de får vistas i landet och 

flera tar sig över gränserna olagligt. Dessa faller ofta offer för människor 

som utnyttjar deras desperata situation. 

Fattiga migranter i Brasilien luras 

Djurfarmare som förser världen med kött anlitar migrantarbetare 

som kommer från Brasiliens fattigaste delstater. 

– De ges ofta gratis bussresa och löften om bra lön. När de väl 

kommer till gården får de beskedet att de måste betala av bussresan 

genom att arbeta. På så sätt hålls arbetarna kvar i en skuldfälla. De 

kan inte heller lämna gården förrän de arbetat ihop till bussresan 

hem. De är analfabeter och tar de jobb de kan få. Boskapsuppfödar- 

79

80 

na utnyttjar situationen. Migranterna arbetar för mat och husrum. 

De har blivit moderna slavar, berättar José Vieira Marques Junior, 

som arbetar för den katolska kyrkans bondeorganisation, CPT. 

Källa: SwedWatch, Mer kött och soja - mindre regnskog. En rapport om svensk import från 

Brasilien, 2010. 

Kvinnliga lantbrukare diskrimineras 

Kvinnor är mer utsatta på olika sätt eftersom de på grund av traditioner 

förväntas ta ett större ansvar för barn och familj. Det är 

ovanligt att det finns barnomsorg i utvecklingsländer, det är upp till 

familjen att ta hand om sina barn. Ibland är lönen baserad på prestation, 

något som kallas för ackord, vilket anses missgynna kvinnor 

som inte alltid har samma förutsättningar när det gäller fysisk styrka 

som män vilket gör att de får en sämre lön. 

Ett av problemen inom jordbruksbiståndet är att kvinnliga 

lantbrukare betraktas som en liten grupp, trots att de är i majoritet 

globalt. Det riktas sällan särskilda stödåtgärder till just denna grupp 

av jordbrukare. 

En hög andel av de kvinnor som arbetar i jordbruket äger inte 

marken de brukar. I stället hyr de för en viss procent av vad de producerar. 

Kvinnorna saknar då kontroll över vad som ska odlas och 

över inkomsterna. Studier visar att när kvinnor får bestämma över familjens 

odling prioriterar de att säkerställa familjens matförsörjning. 

”Jag arbetade med att skörda sparris. Jag band ihop 

sparrisen och ordnade dem i rader. När jag blev gravid 

fick jag sparken. Mitt jobb var viktigt för att försörja 

familjen och hjälpte till att betala för skolan. Jag vet att 

kvinnor som arbetar för andra företag har förlorat sina 

barn. De vågade inte sluta arbeta efter att de gjort illa sig

när de lyft något tungt eller ramlat under graviditeten, 

för att de var rädda att få sparken.” 

Rosemary, 21 år, lantarbetare i Peru. 

Källa: Labor Rights, www.laborrights.org. 

Vanligt med barnarbetare inom 

jordbruket 

Som vi tidigare berättat finns ett förbud mot barnarbete i FN:s 

deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ändå arbetar många 

barn som bor på landsbygden i utvecklingsländerna i jordbruket och 

många kan därför bara gå i skola under en kort tid av livet. Det kan 

vara så att deras föräldrar är beroende av deras insatser i familjejordbruket, 

andra skickas i väg att jobba på annan ort för att kunna 

sända hem pengar till familjen. 

Priset på ett barn 

En kakaoodlare i Elfenbenskusten beskriver hur rekryteringen kan gå 

till när han hämtar barnarbetare från sin gamla hemby i Burkina Faso. 

”När jag behöver arbetare reser jag tillbaka till min by i Burkina 

Faso och berättar för mina släktingar att jag behöver folk till min 

kakaoodling. Om de har barn som är kvar i byn skickas de med mig. 

Jag kommer överens med fadern om ett pris för varje barn och hur 

många år de ska arbeta. Deras far skickar dem till odlingen och om 

de är för små för att hitta vägen åker min bror och hämtar dem. Jag 

betalar cirka 100 000 CFA (cirka 1300 kronor) för ett äldre barn och 

cirka 70 000 CFA (cirka 950 kronor) för ett mindre barn.” 

Källa: SwedWatch, Chokladens mörka hemlighet. En rapport om arbetsvillkoren på kakaoodlingarna 

i Västafrika, 2006. 

81

82 

Fairtrade – ett enkelt sätt att 

göra skillnad 

Varje dag tvingas vart sjätte barn i världen att arbeta istället för att gå 

i skolan. Varje dag kränks anställdas fackliga rättigheter. Varje dag 

får miljontals odlare och anställda inom jordbruket i utvecklingsländer 

löner som inte räcker för att leva på. I Sverige kan dessa orättvisor 

kännas långt borta, men denna värld är också en del av vår. 

Dagligen köper svenska konsumenter stora mängder varor som 

producerats i världens utvecklingsländer. Kaffe, chokladkakor, bananer 

och fotbollar i våra shoppingkassar förenar oss med kaffeodlare 

i Peru, kakaoodlare i Ghana, bananarbetare i Costa Rica, arbetarna 

i växthusen i Kenya och fotbollsskräddare i Pakistan. Genom den 

globala handeln är de en del av vår vardag och vi en del av deras. Det 

ger oss både möjligheter och ansvar. 

Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där 

producenter i utvecklingsländer har möjlighet att skapa sig en trygg 

och hållbar tillvaro, där de kan utvecklas och bestämma över sin 

Fairtrade-märket 

Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti 

för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. 

Kriterierna kan sammanfattas så här: 

» Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor 

» Premier till odlarna som går till investeringar i lokalsamhälle 

och verksamhet 

» Barnarbete och diskriminering motverkas 

» Demokratin och organisationsrätten främjas 

» Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 

Läs mer på www.fairtrade.se

egen framtid. För att nå visionen arbetar Fairtrade med kriterier och 

kontroll av odlare och företag. Kriterier som bidrar till att odlare och 

anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom minimilöner 

och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. 

Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger trygghet 

för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på. Utöver den 

högre betalningen får odlarna också en extra betalning kallad premie, 

till exempel en dollar per såld bananlåda. Premien används till 

att utveckla samhället där odlarna bor. Vad den ska gå till beslutar 

odlarna tillsammans. 

Hur vet jag att Fairtradekriterierna 

efterföljs? 

Alla varor som bär Fairtrade-märket har kontrollerats av ett oberoende 

kontrollorgan, FLO-Cert. Inspektörerna på FLO-Cert kontrollerar 

både de som odlar produkten och exportörerna/importörerna. 

Tack vare Fairtrade-kriterierna och noggranna kontroller kan du vara 

säker på att du, när du väljer en Fairtrade-märkt produkt, bidrar till 

att odlare och anställda i utvecklingsländer kan förbättra sina villkor. 

Fairtrade – en internationell 

märkning och organisation 

» Fairtrade Sverige är en del av Fairtrade International (FLO) 

som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och 

anställda i utvecklingsländer 

» Fairtrade International är paraplyorganisation för 24 

märkningsorganisationer (till exempel Fairtrade Sverige) som 

idag finns i 19 länder i Europa, Nordamerika, Australien/Nya 

Zeeland och Japan. 

83

84 

Kan jag köpa en Fairtrade-märkt 

mobiltelefon? 

I dagsläget finns det Fairtrade-kriterier för ett tjugotal olika produktgrupper. 

De allra flesta kriterierna är utarbetade för jordbruksprodukter, 

såsom kaffe, bananer och te. Det finns också andra typer av 

produkter, till exempel Fairtrade-märkta rosor och sportbollar. 

Fairtrade-kriterierna utvecklas och utökas hela tiden, men ännu 

finns det till exempel inte Fairtrade-märkta mobiltelefoner. Delvis 

på grund av att produktionen är mycket invecklad och utspridd över 

olika länder och telefonen består av många olika delar. Under sådana 

omständigheter är det svårare att upprätthålla en trovärdig kontroll. 

Make It Fair är en kampanj för att förbättra arbetsvillkoren inom 

mobilindustrin, titta gärna närmare på deras arbete. 

Läs mer: Make it Fair www.makeitfair.org 

Välj Fairtrade-märkt 

när du handlar! 

De här produkterna kan du köpa som 

Fairtrade-märkta: 

Bananer, bomull, färsk frukt, guld, honung, 

juice, kaffe, kakao, kryddor, nötter och 

oljefrö, quinoa, ris, snittblommor, socker, 

sojabönor och baljväxter, skönhets- och hudvårdsprodukter, 

sportbollar, te, torkad frukt, 

trä och vin. Det finns också sammansatta 

produkter som är tillverkade med Fairtradecertifierade 

ingredienser såsom läsk och 

godis som till exempel kan innehålla både 

Fairtrade-certifierat socker och kakao. 

Foto: Linus Hallgren

Fairtrade leder till bättre betalt 

för Christoffer Makasa 

Malawi är ett av världens minst utvecklade länder och fattigdomen 

är påtaglig. Medellivslängden ligger på drygt 50 år och analfabetismen 

är hög. Christoffer har odlat sockerrör sedan 1999 och han 

berättar om att det var ett mycket tungt arbete i början som nästan 

inte gav någon betalning. Sedan 2004 säljer Christoffer sitt socker 

som Fairtrade-certifierat, vilket innebär att han och det kooperativ 

han tillhör, måste leva upp till internationella Fairtrade-kriterier. Ett 

av dem är att tillsätta en kommitté vars uppdrag är att ansvara för 

den premie, en sorts extra betalning, som alla certifierade producenter 

har rätt till vid försäljning av råvaran. 

Hittills har premien investerats i att borra brunnar, reparera hus, 

förbättra kliniken i området och att köpa in cykel-ambulanser för 

att underlätta för byborna att ta sig till kliniken. De använder också 

pengarna till att investera i skördearbetet, samt till en fond för privata 

lån till odlarna, så kallade mikrolån. 

”Tack vare Fairtrade har vi fått tillgång till en internationell 

marknad och vi får mer pengar för vår skörd.” 

Christoffer Makasa, odlare i Malawi. 

Källa: www.fairtrade.se. 

Historien om de mexikanska 

kaffeodlarna 

I början av 80-talet bodde hundratals kaffeodlare i sydöstra Mexikos 

bergstrakter. Under denna period kunde odlarna inte försörja sina 

familjer på sin inkomst. Skolorna och sjukvården fungerade dåligt 

och infrastruktur saknades. Kaffeodlarna hade ingen egen länk till 

den internationella kaffehandeln, utan var tvungna att använda sig 

85

86 

av lokala mellanhänder som betalade ett kraftigt underpris för att 

öka sina egna vinster. 

För att göra något åt situationen bestämde sig odlarna för att organisera 

sig och de startade kooperativet UCIRI. Detta möttes av 

hårt motstånd, det förekom till och med att odlare blev mördade 

i kampen för att själva få leverera sitt kaffe till världsmarknaden. I 

kooperativet byggde de tillsammans upp ett eget transportsystem 

och fick till slut laglig status som kaffeexportör. 

UCIRI är en av initiativtagarna till Fairtrade-märkningen och 

idag säljer de sitt kaffe som Fairtrade-märkt. Detta har lett till förbättrade 

förhållanden för kaffeodlarna på många sätt, bland annat 

genom mer kapital och premieinvesteringar i till exempel sjukstugor 

och utbildningsmöjligheter. 

Farlig arbetsmiljö på 

ananasplantage 

Många av de grödor som växer i världen odlas på ett sätt som är 

skadligt både för miljö och för människor. I jakten på goda skördar 

och större vinster utsätter företag inte bara miljön utan även de 

anställda för stora risker. 

Ananas från Costa Rica är ett exempel på en frukt som produceras 

under skrämmande miljö- och arbetsförhållanden. Arbets- och miljöskador 

från farliga kemikalier är vanligt förekommande. Även 80-timmars 

arbetsvecka och löner som ligger långt under en levnadslön är 

vardag för de anställda. Ananas från Costa Rica kan ibland kosta så 

lite som 10 kronor per styck i en svensk matbutik. Men priset är alltså 

högt för dem som befinner sig i andra änden av leverantörskedjan. En 

före detta anställd vid en ananasplantage berättar: 

- Jag blev förgiftad två gånger. Svaghet, kräkningar, hudirritation... 

Jag fick byta till arbetsuppgifter utan kemikaliehantering i 15 dagar, 

men fick ingen tid att återhämta mig, jag var tvungen att vara tillbaka 

på jobbet nästa dag. 

Källa: Consumers International, Verkligheten bakom ananasen på butikshyllorna, 2010.

Foto: Fairtrade 

Fairtrade och miljön 

En tungt miljöbelastande produktion ger inte bara miljöförstörelse 

utan leder ofta även till en dålig arbetsmiljö för de anställda. Detta 

blir tydligt om man studerar exemplet med ananasproduktionen 

i Costa Rica. Att värna om miljön och minska användningen av 

bekämpningsmedel vid odlingar är viktigt både för människa och för 

miljö. Om jordar utarmas och vatten förgiftas har odlare som lever i 

fattigdom på sikt ännu svårare att hävda sig i en tuff världsekonomi. 

Att minska miljöförstörelsen får därför även ekonomiska konsekvenser. 

Fairtrade är ingen uttalad miljömärkning. Men det finns omfattande 

kriterier som rör miljöhänsyn som måste uppfyllas för att en 

vara ska få bli Fairtrade-märkt. Fairtrade uppmuntrar också ekologisk 

produktion genom att odlarna får ett högre pris för sin vara när 

den är ekologisk. Av det Fairtrade-märkta sortimentet i Sverige är 

cirka 80 procent ekologiskt odlat. 

Du kan vara med och förändra! 

År 2010 handlade den 

genomsnittlige svensken 

Fairtrade-märkta produkter 

för drygt hundralappen. 

Gällande andelen 

Fairtrade på marknaden 

köptes endast 6,9 procent 

av bananerna under 

2010 som Fairtrademärkta 

(jämfört med 

58 procent i Schweiz). 

Dessa siffror kan du vara 

med och öka när du som 

konsument efterfrågar 

och väljer Fairtrademärkt 

när du handlar. 

87

88 

”Trots att vi bor långt ifrån varandra är vi som arbetar 

för Fairtrade som en enda stor familj. Allt engagemang 

som ni i Sverige lägger på Fairtrade gör verkligen 

en skillnad för oss som odlar råvaran, för det leder i 

slutändan till att vi får sälja mer.” 

Mario Torrez, kaffeodlare i Nicaragua. 

Källa: www.fairtrade.se. 

Tips på aktiviteter som 

förbättrar arbetsvillkoren i 

utvecklingsländer 

1. Påverka butiken. Det är i butiken som köpbesluten tas och därmed 

är det den viktigaste och mest spännande arenan att engagera 

sig på. Fråga efter Fairtrade-märkta varor, eller skicka e-post till 

Foto: Ida Svedlund

Fairtrade Sverige 

butikskedjan eller företaget och be om att få veta om produkten är 

producerad under bra arbetsvillkor. 

2. Sprid budskapet. En väldigt viktig uppgift är att informera om 

vad Fairtrade är och står för. Budskapet kan spridas på massor av 

olika sätt. Prata om Fairtrade med dina vänner och din familj. Berätta 

om Fairtrade i din klass eller på ditt jobb. Att prata om Fairtrade 

med nära och kära kanske är det viktigaste vi kan göra. 

3. Påverka de som bestämmer. Det totala värdet av de varor och 

tjänster som köps in av stat, kommun och landsting i Sverige uppgår 

till ca 400 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 250 miljarder. 

Mycket av det som upphandlas produceras i utvecklingsländer 

där mänskliga rättigheter ofta kränks under produktionen. Var med 

och förändra detta. Fråga dina lokalpolitiker: Hur produceras de 

varor som kommun och landsting köper in? Informera dem om 

Fairtrade City (läs mer om Fairtrade City på: www.fairtrade.se/ 

cldoc/403.htm). 

4. Agera på nätet. Det finns oändliga möjligheter att sprida budskapet 

om Fairtrade på nätet. Kanalerna finns där, det enda vi behöver 

göra är att få ut budskapet. Twittra, facebooka, blogga och maila! 

Fairtrade Sveriges uppdrag består i att öka utbudet av 

Fairtrade-märkta produkter i Sverige, samt arbeta med att bilda opinion och sprida 

information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. 

Du som är intresserad av Fairtrade kan hjälpa till att sprida information om vårt 

arbete genom att till exempel bli Fairtrade-ambassadör. Anmäl ditt intresse genom att 

kontakta oss: 

E-post: info@fairtrade.se 

Telefon: 08-122 08 900 

Hemsida: www.fairtrade.se 

89

90 

.. 

ovningar 

Choklad som choklad 


kapitel 4. 

Syfte: Vad påverkar priset på en vara? Diskutera vad det är vi betalar 

för när vi handlar en vara. 


Material: En Fairtrade-märkt chokladkaka och en annan chokladkaka, 

samt en utropsklubba. 

Steg 1: Auktionen 

Instruktion 

Som spelledare förklarar du vad en auktion är. Ta sedan den chokladkaka 

som inte är Fairtrade-märkt och börja med ett lågt utropspris, 

till exempel 3 kronor. Auktionen kan börja! När det slutgiltiga 

priset är klubbat får den lycklige vinnaren vänta på sin kaka. Nu 

börjar auktionen på nästa chokladkaka. 

Diskutera 

» Vad var prisskillnaden på kakorna i affären? Fanns det någon skillnad? 

(Detta får du som spelledare tala om). 

» Vad blev prisskillnaden mellan kakorna under auktionen? 

» Ökade värdet från affär till auktion? Varför? 

» Hur värderar vi olika varor och varför? Varför är vi ibland villiga 

att betala mer? 

» Vad innebär det att köpa en Fairtrade-märkt chokladkaka?

Avslutning 

Dela upp kakorna mellan alla deltagare och ha en provsmakning, 

som inspiration och introduktion till övningen som PR-konsult! 

Steg 2: PR-konsulten 

Syfte: Fundera över hur marknadsföring påverkar oss i våra val av varor. 


Material: Färgat papper, A3-papper, färgpennor, klister, olika tidningar, 

sax. 

Instruktion 

Deltagarna delas in i mindre grupper. Målet är att göra en affisch 

och marknadsföra de olika chokladkakorna. Hälften av grupperna 

ska marknadsföra den Fairtrade-märkta chokladkakan och de andra 

grupperna den andra kakan. Fundera över vilken målgrupp ni ska 

nå med er affisch och vilka försäljningsargument ni ska lyfta fram, 

samt var affischen ska sättas upp. 

Avsluta med en redovisning där grupperna försöker sälja in sina 

affischer till de övriga deltagarna. 

Uppföljning 

» Hur fungerar du som konsument? Vad får dig att bli intresserad av 

en vara? 

» Vad är viktigast när du väljer vad du ska köpa? Pris, kvalitet, tillverkningsförhållanden, 

märke, smak etc.? 

» Fundera över olika marknadsföringsknep i reklam. Vad faller du för? 

91

92 

Fyra hörn – Vems ansvar? 

Syfte: Att fundera kring ansvarsfrågor när det gäller situationen 

kring produktion av varor. 

Tid: Cirka 15 minuter. 

Instruktioner 

I en 4-hörnsövning finns det ingenting som är rätt eller fel. Det är en 

värderingsövning där deltagaren övar på att ta ställning i en komplex 

fråga. Det finns fyra olika alternativ som svar på en given fråga, där 

varje hörn i det rum ni befinner er i representerar en svarsmöjlighet. 

Deltagarna ska välja det svarsalternativ, det vill säga hörn, som 

stämmer bäst överens med deras egna åsikter. Ett av alternativen är 

öppet, ett så kallat eget förslag, det vill säga där deltagaren hittar på 

ett eget svarsalternativ. 

Den deltagare som är osäker får ställa sig i det hörn som närmast 

stämmer överens med hans/hennes åsikter. Det går inte att stå 

mittemellan två hörn eller i mitten av rummet. Ofta tycker deltagarna 

att alla svarsalternativ är viktiga och vill ställa sig i mitten av rummet, 

men detta övar inte personen att ta ställning, som övningen går ut på. 

Om någon av deltagarna absolut inte vill delta i övningen ska detta 

respekteras. Den deltagaren sitter då förslagsvis kvar på sin plats. 

Tips till spelledaren: Det är viktigt att den som leder denna övning 

inte själv tar ställning i frågan, det vill säga visar att man tycker något/några 

av alternativen är bättre än något annat. Tänk på att även 

kroppsspråk och röständring kan visa vad man tycker som spelledare. 

Var noga med att du som spelledare inte fyller i eller lägger till 

saker när deltagarna berättar. Du leder uppgiften, men deltar inte. 

1. Fråga: Vilken aktör har störst ansvar för att förbättra dåliga arbetsvillkor 

och negativ miljöpåverkan på de arbetsplatser där våra kläder 

och livsmedel produceras?

Ge hörnen i rummet ett av följande alternativ: 

» politiker 

» företag 

» konsumenter 

» eget förslag 

Be deltagarna ställa sig i det hörn som bäst stämmer överens med 

deras åsikter. 

2. Be dem som står i samma hörn att diskutera med varandra om 

varför de ställt sig just där. Då kan deltagarna antingen förstärka sina 

motiv eller kanske till och med komma fram till att man vill byta 

hörn. Det är tillåtet att byta åsikt! 

3. Be sedan någon/några i varje hörn berätta för hela gruppen varför 

de ställt sig just där. 

En variant på samma övning 

Fråga: Vad kan du tänka dig att göra för att förbättra arbetsvillkor 

och minska skadlig miljöpåverkan där våra kläder och livsmedel 

produceras? 


» minska min konsumtion 

» arbeta aktivt politiskt 

» medvetet välja kläder/livsmedel med etisk och/eller miljöprofil 


Övningen genomförs på samma sätt som i förgående exempel. 

93

94 

En varas liv 

Syfte: Att öka förståelsen om vår livsstils påverkan på människor och 

miljö och att lära sig om naturresurshushållning och kretslopp kring 

produktion och konsumtion av varor. 

Tid: 120 minuter, övningen kan delas upp på flera tillfällen. 

Material: Olika exempel på varor – en tröja, en sko, ett kaffepaket, 

en leksak, en mobiltelefon. 

Instruktion 

Arbeta i mindre grupper där varje grupp har en vara. Fundera kring 

varan ni har framför er (exempelvis någon av varorna ovan). 

» Hur har varans ”liv” sett ut? 

» Vilka steg har den gått igenom ”från födelse till död”? 

» Hur påverkar detta människor och miljö? 

Lista stegen som ni tror varan har gått igenom från födelse till död. 

Rita en cirkel och skriv upp de olika stegen runt cirkeln i klockans 

riktning och rita in varan i mitten. Tänk på att ta med alla delar av 

varan (exempelvis förpackning, paljetter, spänne, klister etc.). 

Glöm inte att de olika delarna är produkter som har haft ett liv 

tidigare (exempelvis från oljans förädling till plast, plasten blir en 

produkt till exempel plastpåse, som säljs, används och blir till avfall). 

Tips till spelledaren 

Till denna övning passar följande filmer: Vi handlar – vem betalar? 

samt Rapport från tomtens verkstad, filmerna kan beställas på www. 

fairtradecenter.se.



» Lamb, Harriet: Schyssta bananer, den krokiga vägen till Fairtrade, 

Libris förlag, 2009. 

» Bowes, John & Robins, Mary: The Fair Trade Revolution, 2010. 

» SwedWatch: Chokladens mörka hemlighet. En rapport om arbetsvillkoren 

på kakaoodlingarna i Västafrika, 2006. 

» SwedWatch: Mer kött och soja - mindre regnskog. En rapport om 

svensk import från Brasilien, 2010. 

Hemsidor 

» Fair Trade Center, www.fairtradecenter.se. 

» Fairtrade International: www.fairtrade.net. 

» Ifad, International fund for agricultural development, är FN:s fond 

för stöd till jordbruk i utvecklingsländerna. www.ifad.org. 

» International Labor Rights Forum: www.laborrights.org. 

» Make it Fair: www.Makeitfair.org. 

» Svenska Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. 

» Kooperation utan gränser, KF-koncernens biståndsorganisation 

www.utangranser.se. 

» Sida, regeringens organ för biståndsarbete, www.sida.se. 

» World Fair Trade Organization (WFTO), www.wfto.com. 

DVD 

» Bananas!*, en dokumentärfilm av Fredrik Gertten om arbetare 

på bananplantage i Nicaragua som stämmer fruktbolaget Dole för 

sjukdomar de drabbats av. 

» The dark side of chocolate, en dokumentärfilm av Miki Mistrati om 

barnarbete inom chokladindustrin. 

95

96 

så produceras 

Våra kläder

Foto: Jeanette Andersson 

97

98 

Hur ser villkoren ut för arbetare i fabrikerna där våra kläder tillverkas? 

Hur kan det komma sig att kläderna är så billiga? Varför tillverkas allt 

fler kläder i olika länder i Asien? Hur stor inverkan har bomullsproduktionen 

på miljön? Kan bomull vara Fairtrade-märkt? Det är några 

av de frågor vi diskuterar i detta kapitel. 

Våra kläder har rest långt 

Ett klädesplagg har ofta rest en lång väg innan det hamnar i en 

butik i Sverige. Bomull, den vanligaste råvaran i en t-shirt, odlas i 

ett land, beredningen kan ske i något annat och det är inte ovanligt 

att plagget sys upp i ett tredje land. En stor del av denna hantering 

sker idag i Asien. 

Så har det inte alltid varit. För 40–50 år sedan producerades det 

kläder även i Sverige. Klädindustrin har varit viktig för Sveriges 

ekonomiska utveckling ända sedan vårt land industrialiserades. Idag 

finns det nästan ingen klädtillverkning kvar i Sverige, den försvann i 

takt med att svenska arbetare krävde högre löner och det blev lättare 

att transportera varor över nationsgränser. 

Att produktionen flyttade handlade till stor del om en önskan 

att producera till lägre priser. Först till södra Europa; Italien, 

Portugal och Spanien. I takt med att lönerna ökade och arbetarna 

började ställa krav även i dessa länder flyttade tillverkningen 

vidare till asiatiska länder som Kina, Indien, Bangladesh, Vietnam 

och Thailand. Men även till länder på närmare håll som Bulgarien, 

Rumänien och Turkiet. 

Bara i Kina och Bangladesh arbetar 25 miljoner respektive 35 

miljoner människor inom textilindustrin. Idag är klädindustrin en 

viktig motor för den ekonomiska utvecklingen i många fattigare 

länder, på samma sätt som det en gång var i vårt eget land under den 

industriella revolutionen.


Låga priser gör att vi köper mer 

Att det går att producera kläder så billigt har gjort att priset också 

blivit lägre i butikerna. Det gör att vi har råd att köpa mer. Den 

svenska konsumtionen av kläder har ökat med närmare 60 procent 

de senaste tio åren. Endast någon procent av de kläder som vi i 

Sverige bär kommer från inhemsk produktion, allt annat är importerat. 

Under 2007 importerade Sverige 84 000 ton kläder. Det blir 

ungefär 9 kilo per person. 

Drygt 80 procent av de t-shirts i bomull som importeras till 

Sverige kommer från fem länder i Asien: Kina, Indien, Sri Lanka, 

Pakistan och Bangladesh. Utöver t-shirts är jeans den vanligaste varan 

gjord av bomull. Det produceras årligen ungefär fem miljarder 

jeans världen över. 

Källa: SwedWatch Den blinda klädimporten, 2008. 

Ander, Gunilla Bomull, en solkig historia, Ordfront, 2010. 

Hård konkurrens mellan 

klädtillverkarna 

Klädföretagen beställer nästan alltid sina kläder från 

olika leverantörer. De kan på så vis snabbt flytta sin 

produktion till den leverantör som är billigast. 

Varje klädföretag har ett inköpskontor som har 

till uppgift att hitta det lägsta priset, den snabbaste 

leveransen och den bästa kvaliteten. Det är självklara 

uppgifter för ett inköpskontor. Men jakten på allt 

snabbare leveranser och allt lägre priser får förödande 

konsekvenser för dem som syr våra kläder. 

Klädfabriker finns idag i en mängd länder i 

olika delar av världen, den som vill lägga ut ett 

uppdrag på en textilfabrik i ett låginkomstland 

kan därför ställa höga krav. Konkurrensen mellan 

tillverkarna är hård och det främsta konkurrens- 

99


100 

medlet, förutom kvaliteten på den färdiga produkten, är priset. Den 

största utgiften är de anställdas löner. Om fabriksägarna ska kunna 

hålla ett så lågt pris som möjligt mot sina kunder måste de pressa 

tillbaks de anställdas krav. 

Kapplöpningen mot botten 

Konkurrensen om det lägsta priset och den snabbaste leveransen 

brukar på engelska kallas the race to the bottom. Det betyder att 

leverantörerna tvingas bjuda under varandra för att få uppdraget att 

tillverka klädesplagget. Villkoren för arbetarna försämras ju lägre 

budet blir. 

Så här kan det gå till: 

1. Ledningen på klädföretaget säger till sina inköpare: 

Vi måste pressa produktionskostnaderna. För att kunna 

hänga med i de senaste trenderna måste leveranstiden 

vara kort. Vi vill inte hålla stora lager, det kostar för 

mycket pengar. 

2. Inköparna sätter press på fabriken/leverantören: 

För att snabbt kunna byta till en billigare leverantör 

skriver inköparna aldrig kontrakt med en leverantör 

för mer än en beställning i taget och de gör så små 

beställningar som möjligt. Inköparna pressar också 

leverantörerna att leverera snabbt. Om leverantörerna 

inte levererar i tid så straffas de, till exempel genom att 

inte få fullt betalt. 

3. Fabriken/leverantören pressar arbetarna: 

Osäkerheten är stor, de korta kontrakten gör att fabriksägaren 

inte vet om det finns några beställningar att utföra 

nästkommande vecka. Det gäller att hela tiden ligga lägst 

i pris, annars riskerar fabriken att förlora sina kunder.

Detta får till följd att fabriken: 

» Hela tiden håller nere arbetarnas löner för att kunna hålla nere priset. 

» Accepterar beställningar som är för stora för fabrikens kapacitet. 

För att fabriken ska hinna leverera i tid pressas arbetarna att arbeta 

mycket långa arbetspass. 

» Anställer svart arbetskraft (som man inte betalar skatt för) som 

avskedas när den inte längre behövs. 

» Förhindrar att arbetarna går samman i fackföreningar och kräver 

bättre betalt och rimligare arbetstider. 

”Ni arbetar åtta timmar per dag, plus två eller tre timmars 

övertid. Dessa övertidstimmar får ni inte betalt för.” 

Mellanchef vid textilfabrik i Kina. 

Källa China Labor Watch www.chinalaborwatch.org/. 

Svårt att leva på lönen 

Många textilarbetare har svårt att leva på sin lön, trots att de arbetar 

hårt många timmar per dag. Moni, 35 år, från Bangladesh berättar: 

”Jag arbetar som sömmerska och får ut ungefär 59 USD per månad, 

lönen baseras på hur mycket jag producerat. När jag började på 

fabriken var min lön bara 24 USD per månad. Jag arbetar åtta timmar 

per dag under lugnare månader, men när det är många beställningar 

arbetar jag mellan 12 och 18 timmar varje dag. Slår man ihop 

alla arbetsdagar så arbetar jag 11 månader om året. Hela min lön går 

till mat och livsmedel till min familj, men pengarna jag tjänar täcker 

inte alla de kostnader jag har varje månad.” 

Monis berättelse liknar många andra textilarbetares. Pengarna 

räcker inte till för att täcka de mest grundläggande utgifterna. Få 

arbetare inom textilindustrin får idag ut en så kallad levnadslön det 

vill säga: ”en lön som täcker de grundläggande behov en familj har, 

så som mat, rent vatten, husrum, kläder, utbildning för barn, sjukvård 

samt lite extra för sparande och/eller oförutsedda utgifter.” 

Källa: Labour Behind the Label: Let’s clean up fashion, 2007, www.laborrights.org. 

101

102 

Farlig och skadlig arbetsmiljö 

I december 2010 dog 28 personer och flera skadades när en brand 

bröt ut på nionde och tionde våningen i en fabrik i Bangladesh. 

Många av arbetarna som dog kvävdes. Andra trampades ihjäl när 

de försökte ta sig mot utgångarna. Några hoppade till och med från 

fönstren i försök att rädda sina liv. 

Fabriken tillverkade kläder och skor för olika stora företag världen 

över. Ögonvittnen berättar att åtminstone två av sex utgångar 

var låsta och att detta var vanligt i den stora byggnaden där tusentals 

män och kvinnor arbetade. 

Fackliga rättigheter motarbetas 

Fria fackföreningar är som vi berättat förbjudna i Kina, det land i 

världen som producerar mest kläder. Men även i länder där fackföreningar 

och strejker enligt lagen är tillåtna motarbetas fackföreningar. 

Hösten 2010 pågick det förhandlingar i Kambodja för att höja 

minimilönerna för landets textilarbetare. Många arbetare gick ut i 

strejk, för att visa sitt stöd för förhandlingarna, något som de hade 

laglig rätt till. Under strejkens sista dag deltog hela 200 000 textilarbetare 

från 90 fabriker. Textilarbetarna tillverkade kläder bland 

annat för stora klädkedjor i Sverige. 

Deras krav var att höja miniminivån på en månadslön till 93 USD. 

När strejken blåstes av och de strejkande skulle återgå till sina jobb, 

fick över 300 textilarbetare sparken. Dessa arbetare var alla medlemmar 

i facket och många fackliga ledare blev stämda. 

Trots att arbetarna efteråt fått rätt i en domstol och trots att den 

kambodjanska staten bett arbetsgivarna att återanställa dem, fick 

de flesta inte sina jobb tillbaka. Staten bad också arbetsgivarna att 

återgå till förhandlingsbordet om lönerna, något som de vägrat 

göra. Arbetsgivarnas ageranden strider både mot lagar som finns i 

Kambodja och ILO:s konventioner. 

Källa: Clean Clothes Campaign, Over 300 striking garement workers still victimised, 2011-01-11, 

www.cleanclothes.org/urgent-actions/cambodia-wages.

Föroreningar vid textilfabrikerna 

Många av de kemikalier som används vid textilproduktion har 

lång nedbrytningstid, därför stannar de kvar i ekosystemet under 

flera år även efter att produktionen upphört. I Sverige fanns det för 

många decennier sedan textilfabriker i Borås och på Södermalm i 

Stockholm, i fabriksområdet Barnängen. På sådana platser kan det 

fortfarande förekomma lager med miljögifter som inte brutits ner. 

Liknande miljöproblem hittar vi idag i de nya länderna där kläder 

tillverkas. I länder där det produceras textilier finns ofta förgiftade 

vattendrag där fisket har slagits ut, mark som förlorat sin bördighet 

och fått försämrad biologisk mångfald. 

I Bangladesh har bara tio procent av företagen reningsanläggningar 

för sitt avloppsvatten. Men av dessa är det få som verkligen används 

eftersom det anses för dyrt att hålla dem i drift. Anläggningarna slås 

bara på när representanter för deras kunder kommer på besök. 

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att kemiska bekämpningsmedel 

dödar 40 000 jordbruksarbetare varje år. Nästan 

alla dödsfall, 99 procent, drabbar arbetare i utvecklingsländer. 

Källa: Naturskyddsföreningens hemsida: www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/ 

miljogifter/textilindustrin/Textilindustri-orsakar-miljoskador/. 

www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbruk-i-syd/tyg-eller-otyg/ 

Världshälsoorganisationen, www.who.int/en/. 


103

104 

Överkonsumtion av vatten 

Textilindustrin i Tirupur i Indien slukar 90 miljoner liter vatten 

varje dag. Det betyder att det är ständig vattenbrist. För att klara 

situationen och täcka alla behov från den lokala befolkningen, 

jordbruket och industrin, måste staden köpa in vatten från byar 

runt omkring. Vattnet kommer i tankbilar, varje dag kör 2000−3000 

lastbilar mellan sju och tio resor vardera, stora mängder transporter 

som släpper ut koldioxid och luftföroreningar. 

Vattenbristen har förvärrats av att det vatten som släpps ut från 

textilfabrikerna är förorenat av olika kemikalier. Enbart färgerierna 

släpper ut nästan 80 miljoner liter förorenat vatten dagligen. Utsläppen 

har lett till att i princip hela stadens grundvatten, ner till 100 

meters djup, är förorenat. 

Källa: SwedWatch, Den blinda klädimporten, 2008. 

Vad väger ett kilo bomull? 

Väg ett bomullsplagg i handen! För varje kilo bomullskläder som vi 

köper har det använts ett helt kilo kemikalier och gifter, varav många 

steg för steg förstör naturen och påverkar oss människor (gifter vid 

odling, blekning, färgning, efterbehandling och så vidare). 

Bomull odlas bara på drygt två procent av jordens odlingsyta. 

Men för bomullsodlingen används elva procent av världens bekämpningsmedel. 

Bomullsodlingen har därför ofta en mycket negativ 

inverkan på miljön. 

Mer än hälften av bomullsodlingarna i världen konstbevattnas. 

För att odla ett kilo bomullsfibrer går det åt mellan 10 000 

och 17 000 liter vatten. Konstbevattningen leder till förstörda 

jordar och brist på dricksvatten. 

Många klädkedjor erbjuder numera kläder gjorda på ekologiskt 

odlad bomull. Märkningen betyder att bomullen odlats ekologiskt, 

inte att resten av produktionen är miljömässigt hållbar. Ännu finns 

det inte till exempel t-shirts som producerats helt ekologiskt. 

Som vi kunde läsa i kapitlet Världshandel subventionerar bland an-

nat USA sina bomullsodlare för att de ska kunna producera mer. USA 

är världens största exportör av bomull, följt av Indien, Uzbekistan och 

Brasilien. USA spenderar närmare 10 miljarder kronor varje år i stöd 

för sina bomullsodlare. 

Ungefär 100 miljoner människor i världen får sin inkomst från 

bomullsodling. Hela 90 procent bor i utvecklingsländer och brukar 

jord på mindre än två hektar för sin odling. Deras villkor är förstås betydligt 

sämre än de som erbjuds en odlare som råkar vara född i USA. 

Källa: Svenska Naturskyddsföreningen, Bomull – konventionell och ekologisk odling 1993. Fair 

Trade Center: Sjukt snyggt - en rapport om sandblästrad denim, 2010. Ander, Gunilla: Bomull, 

en solkig historia, 2010. 

Foto: Ida Svedlund 

105

106 

Vart går pengarna? 

Ett högre pris är ingen garanti för att den som tillverkar kläderna har 

fått bättre betalt eller har bättre arbetsvillkor. Det vi betalar för är 

framförallt designen, varumärket och i någon mån kvalitet, även om 

det är långtifrån säkert att en dyrare vara håller längre. 

Både billiga och dyra kläder produceras under förhållanden som 

liknar dem som beskrivits i det här kapitlet. En och samma fabrik 

producerar ofta klädesplagg för olika märken och i olika prisklasser. 

Samma sak gäller för klädtillverkning som för produktion av 

livsmedel (se kapitlet Så produceras det vi äter). Betalar du väldigt 

lite för ett klädesplagg kan du vara säker på att den som tillverkat 

plagget fått en väldigt låg lön. 

Uppförandekoder 

De dåliga arbetsförhållandena inom klädindustrin började diskuteras 

allmänt först kring mitten av 1990-talet. Klädföretagen svarade då med 

att anta så kallade uppförandekoder som skulle fungera som regler för 

hur arbetsförhållandena såg ut i fabriken där produktionen skedde. 

De första uppförandekoderna var ganska otydliga och påverkade 

inte arbetsförhållandena särskilt mycket. Företagen kritiserades för 

detta och idag har de flesta större klädföretag antagit uppförandekoder 

som är acceptabla. Dessa baseras ofta på ILO-konventionerna 

som vi berättade om i kapitlet Rättigheter på jobbet. 

I uppförandekoderna står det ofta att arbetsmiljön inte ska vara 

farlig, att arbetarna ska ha rätt att bilda fackföreningar, att barnarbete 

inte får förekomma, att arbetstiden inte får överstiga 48 timmar 

i veckan och att lönerna ska vara rimliga. 

Men en uppförandekod är oftast bara ord på ett papper. Den är 

dessutom ensidigt antagen av företaget. De som berörs, det vill säga 

arbetarna, har inte haft något inflytande över innehållet och känner 

ofta inte ens till att uppförandekoden existerar, vilket gör att de inte 

kan hänvisa till den. 

Om uppförandekoden ska ha någon effekt måste den kontrolleras

av någon utomstående och det sker inte alltid. Även konsumenterna 

förväntas alltså lita på att företagen faktiskt gör som de säger. 

Dessutom ställer många klädföretag fortfarande för låga krav i 

sina uppförandekoder. De kanske kräver enbart den nationellt lagstadgade 

minimilönen i mötet med leverantörer, trots att minimilönen 

i många länder är lägre än FN:s fattigdomsgräns på 2 USD per 

dag. Ett mer rimligt krav vore att kräva levnadslön för de anställda, 

alltså en lön som det går att leva på. 

En förutsättning för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete 

av löne- och arbetsvillkor med löner som går att leva på är att det 

finns fungerande fackliga organisationer som tillåts verka och som 

har möjlighet att företräda de anställda. 

Källa: Lindström, Karin: Lagstadgade minimilöner ofta under fattigdomsgränsen, LO TCO 

Biståndsnämnd, 2009-10-07. 

”För ett decennium sedan brydde jag mig inte så mycket 

om uppförandekoder. På flera punkter följde jag heller 

inte kraven. Men jag har ändrat mig. Nu tycker jag 

verkligen att det här är viktigt. Vi har helt klart blivit 

påverkade av kraven från beställarna. I början kom 

kraven bara från någon enskild beställare, då tog jag 

det inte riktigt på allvar. Men när fler började ställa 

likartade krav fick frågan tyngd.” 

Promod Mehra i Indien, fabrikschef. På fabriken tillverkas kläder för Lindex, Åhlens och H&M. 

Källa: SwedWatch, Vägar till ett bättre arbetsliv, 2009. 

107

108 

Hjälper det med uppförandekoder? 

Även om ett klädföretag har en uppförandekod och försöker kontrollera 

att reglerna följs, är det inte säkert att det som står i uppförandekoden 

är möjligt att följa i alla delar. 

Fabrikerna måste hålla låga priser, annars väljer klädföretaget 

en annan fabrik. Men om priset är tillräckligt lågt blir det omöjligt 

att betala en rimlig lön som förutsätts i uppförandekoden. Fabriken 

måste leverera snabbt för att få fullt betalt. Men för att leverera 

tillräckligt snabbt måste man pressa arbetarna att jobba upp till 80 

timmar i veckan och ibland mer (se exemplet med Moni i Bangladesh 

tidigare i texten). 

Klädföretagen betalar helt enkelt inte tillräckligt för att fabriken 

där produktionen sker ska kunna följa uppförandekoden. Det här 

har lett till att många fabriker förfalskar listor över arbetstider och 

lönelistor när klädföretaget kommer för att inspektera arbetsförhållandena 

i fabriken. 

Rena Kläder 

Rena Kläder – Clean Clothes 

Campaign 

År 1989 startades Clean Clothes Campaign, ett europeiskt nätverk bestående 

av fackförbund, solidaritets-, ungdoms- och kvinnoorganisationer 

som tillsammans arbetar för att förbättra arbetsvillkoren för 

de som syr våra kläder och skor. Ett annat syfte har varit att påverka 

klädföretagen att ta ansvar för förhållandena i de klädfabriker de 

anlitar. Den svenska grenen av nätverket heter Rena Kläder. 

Clean Clothes Campaign samarbetar med 200 olika organisationer 

i de länder där kläderna sys och kommer på så sätt i kontakt 

med klädarbetare i olika länder och kan föra fram de önskemål som 

de har till stora internationella klädkedjor.

Rena kläders uppdrag 

I Rena Kläders uppdrag ingår fyra punkter. 

1. Opinionsbildning 

Om vi vill att villkoren ska bli bättre för de människor som arbetar 

med att sy våra kläder måste vi veta hur det ser ut i industrin. Rena 

Kläder arbetar med att sprida information genom till exempel seminarier, 

kurser, hemsidan www.renaklader.org och broschyrer. Rena 

Kläder arbetar också för att media ska ta upp dessa frågor. Dessutom 

arrangeras aktioner och demonstrationer i samarbete med aktivister 

från organisationerna bakom Rena Kläder. 

2. Påverka företag 

Självklart är Rena Kläders mål att påverka klädföretagen. För att kunna 

göra det måste det finnas en press från konsumenter på företagen. 

Om vi inte efterfrågar kläder som är producerade under acceptabla 

förhållanden för människor och miljö kommer förmodligen företagen 

inte att producera sådana kläder. Ibland arrangerar Rena Kläder 

kampanjer kring någon speciell fråga eller en viss typ av företag för 

att skapa mer kunskap om just detta område. Ett sådant exempel är 

kampanjen Play Fair som återkommer vid stora sportevenemang som 

OS och VM i fotboll och som riktar sig mot sportföretag. 

3. Blixtupprop 

Rena Kläders nätverk omfattar organisationer och fackföreningar 

i de länder där kläder produceras. Om till exempel arbetare som 

försöker organisera sig blir hotade eller avskedade kan de höra av sig 

till Rena Kläder (eller Clean Clothes Campaign i något annat land) 

för att få stöd. Rena Kläder går då först till företaget som köper från 

fabriken och klargör för dem att de bör åtgärda problemen och säga 

åt sin leverantör att respektera arbetstagarnas rättigheter. Om företaget 

struntar i detta går Rena Kläder ut offentligt med uppgifterna 

och uppmanar allmänheten att skicka protestbrev till företaget. Det 

kallas blixtupprop. 

109

110 

4. Påverka politiker 

Stat, kommun och landsting köper mycket kläder till sjukhus, 

poliser, parkarbetare, militärer och annat. Det är viktigt att påverka 

politikerna och få dem att förstå att deras eget handlande spelar roll 

och sänder signaler till oss medborgare. Det är viktigt att våra företrädare 

föregår med gott exempel, något som Rena Kläder försöker 

få dem att göra. Rena Kläder vill att stat, kommun och landsting ska 

ställa krav på att mänskliga rättigheter respekteras i produktionen av 

de varor man köper in. 

Det här kan du göra 

Det finns i princip inget klädföretag som kan garantera att deras kläder 

är producerade på ett bra sätt. För en konsument som vill handla 

utan att bidra till missförhållanden blir det då svårt. Bojkott är inte 

att rekommendera, det leder bara till att klädarbetare blir arbetslösa. 

Men det finns ändå en hel del man kan göra. 

Även ett klädföretag måste tjäna pengar. Därför säljer företag 

det konsumenterna vill köpa. Mycket av makten ligger alltså hos 

konsumenten. Vi måste efterfråga kläder som är tillverkade under 

acceptabla förhållanden. Annars kommer vi aldrig att få det. 

Gör så här: 

1. Fråga 

Fråga när du handlar kläder under vilka omständigheter varorna är 

producerade. Du kanske inte alltid får ett svar eller så kanske svaret 

inte är tillfredsställande. Det gör ingenting, det är inte svaret utan 

frågan som är det viktiga. Företaget måste få veta att deras kunder 

vill ha kläder som är producerade under acceptabla förhållanden. 

2. Skicka e-mail 

Kanske känns det lite obekvämt att fråga i butiken. Det går lika bra 

att skicka ett e-mail eller ett brev direkt till företagets huvudkontor.

Då får dessutom företagets ledning snabbare reda på att folk bryr sig. 

På det här sättet har många svenska företag insett att de måste ta tag 

i den här frågan. 

3. Agera 

Ibland händer saker snabbt. Klädarbetares rättigheter kränks varje 

dag. Om textilarbetare som försöker förbättra sin arbetssituation blir 

hotade eller trakasserade försöker Rena Kläder hjälpa dem genom 

att få konsumenter att skicka protestbrev eller e-mail till de företag 

som lagt ut beställningar på den aktuella fabriken. Genom att pressa 

på från olika håll kan man få igenom snabba förändringar. Detta 

kallar Rena Kläder för blixtupprop. Gå in på www.renaklader.org eller 

www.cleanclothes.org och var med och gör en insats. 

4. Sätt tryck på beslutsfattarna 

Påverka din kommun eller ditt landsting. Hur produceras sjukhuskläderna 

och andra arbetskläder som kommun och landsting köper 

in? Fråga dina lokalpolitiker! Går du på en skola kan du till exempel 

börja med att titta på hur skoltröjorna eller skolbespisningspersonalens 

arbetskläder är tillverkade. 

På Rena Kläders hemsida kan du: 

» beställa eller fylla i vykort som du kan skicka till företag 

» skicka ett aktuellt blixtupprop (från www.renaklader.org eller www. 

cleanclothes.org) 

» beställa vykort du som kan skicka till din kommun eller ditt landsting 

» anmäla dig till en Rena Kläder-utbildning och bli Rena Kläderinformatör. 

111

112 

.. 

ovningar 

jeansen – vad är de värda? 


kapitlet. 


Syfte: Förstå vad som döljs bakom prislappen på ett par jeans, att det 

är många aktörer bakom. 

Material: Ett par jeans, kopierade händelsekort. 

1. Dela in deltagarna i fem grupper. 

2. Visa sedan ett par jeans och säg att de kostar 600 kr. Berätta att 

det finns många personer/aktörer inblandade i att du har dessa jeans 

i din hand idag. Bland annat finns bomullsodlaren Patel Deshmukh, 

textilarbetaren Vinita som syr jeansen, Tara Factory som är fabriken 

där jeansen tillverkas, ett märkesföretag, Benzin, som är ansvarigt 

för jeansens design och butiken Proffit i Sverige som säljer jeansen. 

I verkligheten finns fler aktörer, de som förvandlar bomullen som 

råvara till ett tyg, de som gör blixtlås, tråden som plaggen sys av, de 

som transporterar råvaror och färdiga plagg etc, men för enkelhets 

skull har vi valt några av de viktigaste leden i tillverkningen. 

3. Varje grupp ska föreställa sig att de är någon av dessa aktörer med 

hjälp av beskrivning från händelsekort som du som spelledare delar 

ut. Sedan ska de fundera över vad de anser att just deras aktör är 

värd; hur stor del av dessa 600 kr ska deras grupp ha? 

4. När deltagarna är klara, be dem läsa upp sina händelsekort för 

varandra, så att varje grupp vet vilka de andra aktörerna är. 

5. Gör en tabell där ni fyller i hur mycket de respektive aktörerna fick

av de 600 kronorna. 

6. Ofta överstiger de fyra aktörernas önskningar den totala summan 

600 kr. Detta måste lösas eftersom jeansen kostar endast 600 kr! 

Be dem lösa detta genom förhandling, det vill säga varje grupp får 

motivera varför den ska ha just sin mängd av pengakakan och sedan 

kompromissa sig fram till en lösning. Om den totala summan inte 

överstiger 600 kr, gratulera dem till att de har haft tur. 

7. Visa sedan exemplet nedan: Av jeansens totala pris på 600 kronor, 

går knappt 6 kronor till den bomull som är den viktigaste råvaran 

vilket betyder 1 procent av priset. Bomullen bereds till tyg som 

färgas, det behövs blixtlås och tråd för att sy jeans. Dessa kostnader 

ingår i fabrikens pris liksom Vinitas och de andra på fabrikens löner. 

Klädkedjan Proffit: Butikens omkostnad 

och förtjänst är 50 % = 300 kr 

Företaget Benzin: Varumärkets omkostnad 

och förtjänst är 25 % = 150 kr 

Tara Factory: Fabrikens omkostnad och 

förtjänst är 12 % = 72 kr 

Transport, importkostnad och skatt är 11 % 

Textilarbetarens 

lön är 1 % = 6 kr 

= 66 kr Bomullsodlaren 

får 1 % = 6 kr 

113

114 

8. Diskutera hur verkligheten stämde överens med de olika gruppernas 

förslag. Vad blev ni mest förvånade över? Vad tycker ni ska 

ändras och på vilket sätt? Hur kändes det att vara de olika aktörerna? 

Tips till spelledaren 

Om deltagarna tycker det är svårt att veta vad man får för pengarna 

i Indien kan du ge några exempel. En lärare i Indien har cirka 1000 

kronor i månadslön och ett enkelt indiskt mål mat kostar cirka 5 

kronor. Textilarbetares löner kan variera mycket, exempelvis får 

Vinita 6 kronor per jeans, vilket blir 24 kronor per dag, det vill säga 

cirka 500 kr per månad. 

När du visar den verkliga fördelningen av de 600 kronorna på de 

olika aktörerna så tänk på att 11 procent för transport/import/skatt 

ej är med som en aktör. Påpeka att det också är en viktig del av de 

totala kostnaderna, men att det var svårt att göra en aktör till spelet. 

Källa: Denna övning är inspirerad av ett rollspel som använts i Studiefrämjandets rikskampanj 

Vi handlar! 

Uppgifter om löner för textilarbetare i olika länder är hämtade ur Sverker Lindströms bok 

Gränslösa kläder, Atlas, 2004. 

Händelsekort 

Patel Deshmukh, bomullsodlaren 

Bomullen odlas i Gujarat i Indien. Patel Deshmukh odlar på den 

mark han ärvt av sina föräldrar, den är inte särskilt stor. På hans 

mark arbetar förutom hans egen familj lokala bybor som han hyr in 

under vissa perioder, framförallt under skörden. 

Patel Deshmukh har problem med lönsamheten. Bomullsplantor 

som växer är känsliga för torka, men när de skördas måste det vara 

torrt. Dessutom finns insekter som äter upp en del av skörden. För 

att stoppa dessa besprutar han plantorna med gifter som kan vara 

farliga för de som arbetar. Han vågar inte låta bli av rädsla för att 

skörden ska bli förstörd. Hans kostnader är framförallt utsäde och 

lön till lantarbetare som han hyr in vid plantering och skörd. 

Patel Deshmukh säljer sin bomull till uppköpare som kommer 

till byarna och som också vill ha en del av betalningen. Bomullen

hamnar sedan i en fabrik där man bereder och färgar bomullen och 

gör tyget som fabriken som tillverkar jeansen köper. 

Världsmarknadspriset på bomull har legat konstant på cirka 10 

kronor per kilo ända sedan 1950-talet. För att få ihop tillräckligt med 

bomull för ett par jeans behövs en bomullsodling som är drygt tretton 

kvadratmeter. Det går åt ett halvt kilo kemikalier, totalt behövs 

103 olika bekämpningsmedel. Dessutom förbrukas 6000-12 000 liter 

vatten. Ett par jeans väger cirka 0,6 kg och består till 95 procent av 

bomull. 

Hur stor del av de 600 kronorna borde gå till den som tar fram råvaran? 

Källa: Johansson, Karin: Dina jeans är värsta miljöboven, Aftonbladet 2006-11-18. Fair Fashion, 

utställningsmaterial producerat i samband med en utställning på Världskulturmuseet, 

2009 och www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/bilder/Utst%C3%A4llningar/2009/utstallningsfakta_fair%20fashion.pdf. 

Textilarbetaren Vinita 

Vinita arbetar i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden 

Tiripur i södra Indien. Hon är en 24-årig indisk kvinna som är 

gift och har tre barn. 

Arbetsförhållandena för de anställda, som samtliga är unga 

kvinnor, är usla. Fabriken är gammal och sliten och arbetstiden är 

lång, tolv timmar per dag, sex dagar i veckan. Rasterna är korta och 

sällsynta. Luften i fabriken är het och full av bomullsdamm och 

ventilation saknas. Vinita är trots sin låga ålder nästan utsliten av det 

hårda arbetet. Både hon och hennes man arbetar nästan varje dag, 

men ändå räcker pengarna knappt till mat och hyra. 

Under en genomsnittlig arbetsdag produceras det i genomsnitt 

fyra par jeans per arbetare i fabriken. 

Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till textilarbetaren 

Vinita? 

115

116 

Tara Factory 

Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden 

Tiripur i södra Indien. I fabriken tillverkas märkesjeans 

till marknaden i Nord. I fabriken sysselsätts cirka 200 arbetare som 

samtliga är kvinnor mellan 16 och 25 år. 

Fabrikschefen håller just på att förhandla om en order på 10 000 

jeans från det amerikanska företaget Benzin. Samtidigt som han 

känner sig pressad av arbetarnas klagomål över dåliga löner och 

dåliga arbetsförhållanden, känner han en stor oro för att ordern ska 

gå till fabriken tvärs över gatan om Tara Factory inte kan erbjuda 

samma låga priser som förra året. Dessutom vet han att grannlandet 

nyligen börjat tillverka jeans till mycket låga priser och känner oro 

för att ordern går dit istället. 

Tänk på att fabriken även har omkostnader i form av underhåll av 

fabriken, löner och inköp av material. 

Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till 

Tara Factory? 

Företaget Benzin 

Företaget Benzin från USA är världsledande på jeans. Märket Benzin 

säljs över hela världen och i Sverige är det butikskedjan Proffit som 

har ensamrätt på detta varumärke. 

Företaget Benzin lägger varje år ner stora summor pengar på 

reklam och marknadsföring av sitt varumärke. Det är inte ovanligt 

att kändisar ställer upp i reklamkampanjer mot skyhög ersättning. 

Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till 

företaget Benzin? 

Klädkedjan Proffit 

Klädkedjan Proffit har sitt huvudkontor i Stockholm och leds av 

en grupp personer, den så kallade företagsledningen. Företaget har 

cirka 200 butiker runt om i Norden, bland annat i de större städerna 

på välkända affärsgator som Drottninggatan i Stockholm och Ströget 

i Köpenhamn.

Företaget säljer moderiktiga kläder av god kvalitet, främst till ungdomar. 

Proffit ägs av ett antal aktieägare och ledningen vill se till att 

dessa får god utdelning. Samtidigt brottas man med ökade utgifter 

för hyror och löner, höga skattekostnader och högre inköpspriser. 

Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till Proffit? 

117

118 

Tröjan 

Syfte: Bli medveten som konsument om vilken information butiker 

kan ge dig om de varor de säljer samt att öva på att utföra en intervju. 

Tid: 120 minuter, övningen kan delas upp på flera tillfällen. 

Instruktioner 

1. Deltagarna delas in i mindre grupper. Titta på lappen i kragen på 

de tröjor ni har på er. Står det ett tillverkningsland och i så fall vilket? 

Välj en av gruppmedlemmarnas tröjor, helst en som är köpt på 

orten eller i en butikskedja som finns nära där ni bor och fortsätt med 

att ta reda på mer om var och framförallt hur tröjan har tillverkats. 

2. Börja med att besöka den affär tröjan är köpt i och ställ frågor ni 

vill ha svar på. Ring gärna till butiken innan och fråga när de har tid. 

Ställ gärna frågor till både en expedit och en butiksansvarig. Tänk 

efter i förväg vilka frågor ni vill ställa till butiken. 

Om ni kör fast så får ni några exempel på frågor att ställa: 

» Var är tröjan tillverkad? Var tillverkas de flesta av de kläder som 

ni säljer? 

» Vem äger fabriken som syr tröjan? 

» Hur ser förhållandena ut där kläderna tillverkas? Vilka löner har de 

anställda? 

» Hur långa arbetsdagar har de anställda som syr tröjan? 

» Får de organisera sig fackligt? 

» Var kommer materialet (bomull, polyester och så vidare) ifrån? 

» Hur ser förhållandena ut där materialet kommer ifrån, det vill säga 

hos underleverantörerna? 

» Tycker du (expedit och/eller butiksansvarig) att det är ert ansvar att 

känna till sådana fakta och att verka för en eventuell förbättring? 

» Fråga om butiken (eller klädkedjan som butiken tillhör) har några 

etiska riktlinjer så kallade uppförandekoder (codes of conduct) och/ 

eller en miljöpolicy. Kan ni få en kopia av dessa? 

» Om de har det, hur mycket känner du (expedit och/eller butiksansvarig) 

till om dem?

» Följer leverantörerna/fabrikerna de etiska riktlinjerna och miljöpolicyn 

i de länder där tröjan tillverkas? 

Uppföljning 

» Vad fick ni för svar? Var det några frågor ni inte fick svar på? 

» Hur kan du som konsument få veta att tröjan är framställd på ett 

etiskt och/eller ett miljömässigt godtagbart sätt? 

» Tycker du att butiken har ett politiskt och socialt ansvar? Vem har 

det? Se även övningen Vems ansvar? i kapitlet Så produceras det vi äter. 

Redovisning 

Ni kan sedan redovisa era intervjuer till exempel i form av en påhittad 

TV-debatt, där varje grupps butik är representerad och en TV-publik 

deltar i diskussionen. Ni kan även bjuda in gäster till debatten. 

Fördjupning 

Studera etiska riktlinjer och miljöpolicydokument från er butik eller 

något annat företag som intresserar er. Vad står det och vad innebär 

det? Hur efterföljs reglerna? Ta gärna hjälp av Fair Trade Center 

(www.fairtradecenter.se), SwedWatch (www.swedwatch.org) och 

nätverket Rena Kläder (www.renaklader.org) för mer information. 

119

120 



» Ander, Gunilla: Bomull - en solkig historia, Ordfront, 2010. 

» Fair Trade Center: Sjukt snyggt - en rapport om sandblästrad 

denim, 2010. 

» Lindström, Sverker: Gränslösa kläder, Atlas, 2004. 

» SwedWatch: Den blinda klädimporten, 2008. 

» SwedWatch: Vägar till ett bättre arbetsliv, 2009. 

» Världskulturmuseum: Fair fashion?, material framtaget för en 

utställning 2009. www.varldskulturmuseet.se. 

Hemsidor 

» China Labour Watch är en organisation som verkar för kinesiska 

arbetares rättigheter: /www.chinalaborwatch.org/. 

» Clean Clothes Campaign: www.cleanclothes.org. 

» International Labor Rights Forum: www.laborrights.org. 

» Naturskyddsföreningen har mycket information om miljögifter: 

www.naturskyddsforeningen.se. 

DVD 

» Vi handlar – vem betalar och Rapport från tomtens verkstad, båda 

går att beställa via Fair Trade Centers hemsida www.fairtradecenter.se. 

» Utbildningsradion, UR: Världen: Högt pris för bomull, 2006. www. 

ur.se/id/136647.

122

MoT en annan 

FraMTid 


123

124 

Vad menas med utveckling och vilken utveckling vill vi ha? Vad innebär 

hållbar utveckling? Hur ser framtiden ut? Hur påverkas jorden om vi 

fortsätter att producera och konsumera på samma sätt som idag? Det är 

exempel på frågor som tas upp i detta kapitel. 

Hållbar utveckling 

När man talar om framtiden talas det ofta om nödvändigheten av 

utveckling. Men vad väntar oss egentligen i framtiden och vilken 

utveckling är möjlig? 

Sedan slutet av 1980-talet talas det inte bara om utveckling i 

största allmänhet utan om vikten av en hållbar utveckling. Det var 

FN som började använda detta begrepp som snabbt spred sig och 

började användas i många sammanhang. 

Den officiella definitionen av hållbar utveckling är: ”…en utveckling 

som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Begreppet är 

komplext och svårt att förklara. Denna definition har blivit kritiserad 

just för att vara stora fina ord på ett papper, som inte säger vad det 

egentligen handlar om och vad som krävs av oss. Och man kan fråga 

sig vem som egentligen vill ha en ”ohållbar utveckling”? 

Vi vill här ge förslag på hur man kan diskutera och se på hållbar 

utveckling. Vad som sker i världen nu och vad som kommer att 

behövas i framtiden för att utvecklingen ska vara hållbar. 

Källa: Sid 57 i Brundtlandrapporten. Our common future, Världskommissionen för miljö och 

utveckling 1987.

Världen sedd ur ett 

helikopterperspektiv 

Det som sker på en plats påverkar vad som händer på en annan 

plats. Allt i världen hänger ihop och allt vi gör får konsekvenser. 

Våra beslut och handlingar påverkar ofta inte bara oss själva utan 

även människorna och miljön i en verklighet långt från vår egen. 

Tänk dig att du står ute på en gata. Titta dig omkring, vad ser du? 

Asfalt, hus, människor. Sedan tänker du att du sitter i en helikopter 

och tittar på samma område. Vad ser du då? Du ser fortfarande 

gatan, husen och människorna som rör sig, men också mycket annat. 

Du kan se hur vägarna är byggda, varför husen ligger just där de 

ligger, lite längre bort kan du se hur vattnet rinner ner från bergen, i 

åar och floder till sjöar och hav, du kan se var det finns skog och var 

det finns åkrar och hur samhällena är uppbyggda kring handelsknutpunkter 

där vattenvägar korsas. 

Du ser helheten, sambanden, att saker och ting hänger ihop, att 

det finns orsaker till att världen ser ut som den gör. 

Den franska fotografen Yann Arthus-Bertrand åkte jorden runt 

och fotograferade jorden från en helikopter. Han ställde frågan: ”Är 

det en utveckling som är hållbar som vi ser idag runt om i världen?” 

och tog hjälp av experter från världens alla hörn för att komplettera 

fotografierna med fakta om ekonomi, politik, ekologi, kultur 

och sociala frågor. Han använde alltså ett tvärvetenskapligt synsätt 

där frågor vävs samman och diskuteras mer som en helhet än som 

separata frågeställningar. Yann Arthus-Bertrand ville också göra det 

möjligt för människor i framtiden att göra samma sak, därför anges 

på hans fotografier platsens läge med latitud och longitud. 

Det finns en modell, vi kan kalla den helikoptermodellen, som har 

skapats just för att försöka förklara vad hållbar utveckling är. Denna 

modell vill visa på nödvändigheten av att föra ihop olika perspektiv 

till en helhet. 

De olika perspektiven är representerade av fem komponenter: 

politik, ekonomi, ekologi, kultur och sociala frågor. 

Genom att vi lyfter från marken, upp i en helikopter, kan vi se 

125

126 

helheten. Hur de fem komponenterna vävs samman till en mer 

enhetlig bild, i ett helikopterperspektiv. 

De olika komponenterna kan förklaras så här: 

Ekologisk komponent 

Levande organismers (även människans) samspel med miljö och 

med varandra. 

Politisk komponent 

Mänskliga rättigheter, politisk frihet, rätt till personlig rösträtt och 

någon form av demokrati. 

Ekonomisk komponent 

Välstånd och förbättrade förhållanden rent materiellt, vikten av att 

det materiella är rättvist fördelat. 

Kulturell komponent 

Kulturer ger människor identitet och egenvärde. 

Social komponent 

Välmående i form av fysisk hälsa, tillgång till utbildning samt möjligheten 

till ett gott liv i våra hem och på arbetet. 

Helikopterperspektivet 

Hanterar helheten, där de fem komponenterna vävs samman till en 

helhet. 

Detta är en omarbetad och fri tolkning av Denis Goulets beskrivning Hållbar utveckling i 

sex dimensioner (Trzyna, 1995).

Använd fler perspektiv 

Vi ska använda våra egna ögon och erfarenheter, men det är viktigt 

att också försöka se världen ur andras perspektiv. Helikoptermodellen 

hjälper oss att se världen ur flera perspektiv samtidigt. Men det 

finns fler sätt att se på världen än genom helikopterperspektiv och ett 

tvärvetenskapligt synsätt. 

Bilden förändras till exempel beroende på om vi har ett lokalt eller 

ett globalt perspektiv och om vi utgår från situationen i utvecklingsländerna 

eller industriländerna. Om det är Emma från Sverige 

som det gäller eller om det är Malala från Madagaskar. Konsumtion 

och produktion av varor (och även tjänster) är frågor som går att se 

utifrån många olika perspektiv och när vi för samman dessa olika 

perspektiv får vi en komplex och mer heltäckande bild av hur världen 

ser ut och hänger ihop. 

Nu kan vi ju inte åka runt i en helikopter hela dagarna och över 

hela jorden för att se och försöka förstå sambanden. Men du kan 

sträva efter att vara din egen helikopter och se sambanden mellan 

ditt liv, ditt agerande, dina val och vilka konsekvenser det får för 

omgivningen, också i en verklighet långt från din egen, i andra delar 

av världen. 

Vi ger här några exempel på hinder för utveckling. Fundera 

gärna på fler hinder, då den här beskrivningen är naturligtvis inte 

är fullständig. 

Var hamnar investeringarna? 

Först måste vi ta ställning till vad vi menar med utveckling. Ofta menas 

med utveckling sådant som ökad välfärd och ökat välstånd. Att 

välfärden ökar i ett land kan avläsas med mänskligt utvecklingsindex, 

HDI, som beskrevs i kapitlet Fattiga och rika. Välstånd kan anses 

vara rikedom i pengar och mäts ofta i BNP (bruttonationalprodukten), 

alltså ett lands totala intäkter av varor och tjänster (ett begrepp 

som vi tog upp i samma kapitel). 

Ekonomiska investeringar ger inte alltid välfärd. Alla länder vill 

127

128 

ha ekonomiska investeringar, det vill säga att företag, kanske inom 

kläd- eller livsmedelsindustrin, ska komma och investera i landet. 

Detta kan leda till ekonomisk och social utveckling för människorna, 

men det beror på hur och var investeringarna sker och vilka villkor 

som är förenade med investeringarna. 

Det är inte säkert att pengarna går till mänsklig utveckling och 

förbättrar den sociala situationen för människor i landet, till exempel 

genom att ge ökad tillgång till utbildning, vård och rent vatten. Det 

kan vara så att investeringarna i stället används till militär upprustning 

eller endast går till några få personer. Sker investeringarna i så kallade 

ekonomiska frizoner (som beskrevs i avsnittet Rättigheter på jobbet) 

leder det ofta inte till några skatteintäkter för landet i sin helhet. 

Beroende på vad investeringarna i landet går till, sker en utveckling 

som är positiv eller negativ, långsiktig eller kortsiktig. Två olika 

länder kan ha samma BNP men ett HDI som skiljer sig mycket åt. 

Överutnyttjande av våra resurser 

Människan använder naturresurserna på ett kortsiktigt sätt. Vi 

människor överutnyttjar och missbrukar fossila bränslen, våra 

hav, skogar och marker och vi beter oss på ett sätt som hotar den 

biologiska mångfalden. 

Varje år ger Världsnaturfonden, WWF, ut en rapport om tillståndet 

för världens natur. Rapporten utgår ifrån Living Planet Index, 

ett mått på hälsan för den biologiska mångfalden i världen, samt 

Ecologic Footprints och Water Footprints. Dessa fotavtryck är mått på 

hur mycket inverkan människan har på naturens tillgångar, som träd 

och vatten. 

Människans nyttjande av jordens resurser har fördubblats sedan 

1960-talet och det har blivit ohållbart. Det ekologiska fotavtrycket 

visar att om varje människa skulle anamma en livsstil motsvarande 

en genomsnittlig europeisk stadsbo så skulle vi behöva tre planeter 

för att få fram alla resurser och absorbera utsläppen av koldioxid. 

En stor del av mänsklighetens miljöbelastning, till exempel cirka 

80 procent av koldioxidutsläppen, härstammar från aktiviteter

kopplade till städers konsumtion av material och energi. I kapitlet Så 

produceras det vi äter, berättade vi att världens allra fattigaste bor på 

landsbygden. De står alltså för en mycket liten del av belastningen på 

miljön, men drabbas ändå av stadsmänniskornas handlande. 

Den biologiska mångfalden i de fattigaste länderna håller på att 

totalt utarmas. I länderna med utbredd fattigdom har den biologiska 

mångfalden minskat med 60 procent sedan 1970. 

Källor: Världsnaturfonden, www.wwf.se 

Ekologiska fotavtryck, www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck 

Water Footprint, www.waterfootprint.org 

Vi använder mer än jorden hinner 

ersätta 

Vi använder mer av de förnyelsebara naturresurserna under ett år än 

vad jorden kan återproducera, ersätta, på samma tid. Den koldioxid 

som människan släppte ut och det som människan konsumerade 

under 2007 skulle det ta 1,5 år för jorden att ersätta. Men om vi fortsätter 

att överanvända resurserna kommer det ta längre och längre 

tid att ersätta det vi använt upp. 

I de nyligen industrialiserade länderna, NIC-länderna, som har 

en stark ekonomisk utveckling, växer också kraven på naturens 

resurser, på mat och dryck, energi, transport, elektroniska produkter 

och så vidare. NIC-länderna och industriländerna tar allt större 

del av sina resurser från utvecklingsländerna. Något som påverkar 

utvecklingsländernas biologiska mångfald och tillgång till naturresurser 

mycket negativt. 

Stora kommersiella plantager med ensidig odling av en gröda, 

monokulturer som nämnts tidigare, utarmar ofta jordarna och gör 

dem oanvändbara i framtiden. Detta kan göra att befolkningen 

trängs undan och tvingas flytta. 

Jordens alla yrkesfiskare fångar tillsammans cirka 94 miljoner ton 

fisk varje år. Storskaligt fiske gör slut på den fisk som tidigare varit 

den viktigaste proteinkällan för många människor. 70 procent av de 

129

130 

marina fiskeområdena anses vara överfiskade eller fullt exploaterade. 

Något som bland annat beror på att fiskeindustrin har blivit så 

effektiv och strävar efter allt större vinster. Om vi ska kunna nyttja 

havets rikedomar även i framtiden, måste vi ställa om till ett mer 

uthålligt fiske. 

Överkonsumtion 

Överutnyttjandet gäller inte bara naturens resurser. Vi konsumerar, 

handlar och förbrukar varor, mer idag än vi gjort tidigare. Men 

konsumtionsexplosionen är inte jämnt fördelad över jorden. Detta 

får effekt på andra ställen i världen. 

» 20 procent av befolkningen i länder med högst inkomst står för 77 

procent av världens sammanlagda privata konsumtion. De fattigaste 

20 procenten står för 1,3 procent av konsumtionen. 

» Under 2010 använde 1,8 miljarder människor Internet. Samtidigt 

som en miljard människor saknade tillgång till rent vatten. 

» I den rikare delen av världen äter befolkningen varje år i genomsnitt 

femtio kilo socker per person, vilket kan jämföras med att det 

finns nära en miljard undernärda människor i världen. 

» I snitt använder en nordamerikan 90 kg naturresurser per dag, i 

Europa är snittet 45 kg och i Afrika är det 10 kilo. 

Källa: FN:s hemsida www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=34622. 

Ökad konsumtion leder till mer 

avfall 

De senaste 20 åren har avfallsmängden i de industrialiserade länderna 

tredubblats per person. Vi har fått en bättre miljö i vårt eget 

land. Men det beror delvis på att miljöfarlig produktion, som textil- 

och läderproduktion, har flyttat utomlands. Det betyder att avfallet 

från produkter som vi i Europa konsumerar har en negativ inverkan 

på miljön i länder i till exempel Asien.

EU-länderna kan inte själva ta hand om allt sitt avfall och det har 

skapats en illegal marknad för export av avfall. 

Elektroniskt avfall en miljöbomb 

Enligt FN slängs upp till 50 miljoner ton elektroniskt avfall per år. 

Om man lastade den mängden avfall i lastbilar och ställde dem på 

rad skulle raden av lastbilar sträcka sig halvvägs runt jordklotet. 

Export av elektronikavfall, e-avfall, till utvecklingsländer är 

förbjudet i EU, men det förekommer ändå. Det är mycket billigare 

att frakta bort avfallet, i Sverige kostar det i ungefär 100 kronor att 

återvinna en dator, i Indien utförs samma tjänst för mindre än 20 

kronor. En mycket liten del av frakten från de europeiska hamnarna 

kontrolleras. Därför har det kunnat växa fram en stor illegal marknad 

för export och återvinning av e-avfall. 

Många utvecklingsländer saknar den kapacitet och det regelverk 

som krävs för att hantera avfallet från elektronik på ett ansvarsfullt 

sätt. Människor i länder som Kina, Indien, Ghana och Nigeria 

återvinner elektronik med primitiva metoder och utan skyddsutrust- 


131

132 

ning inom den informella återvinningssektorn. De som arbetar där 

exponeras för skadliga ämnen när produkter bryts sönder i syfte att 

få fram värdefulla komponenter och metaller. 

Barn i den kinesiska återvinningsstaden Guiyu har mycket högre 

nivåer av bly i blodet än barn som bodde i ett område där man inte 

ägnade sig åt att återvinna elektronik. Andra hälsoproblem som 

har rapporterats gäller hud- och magsjukdomar samt problem med 

andningsvägar och andra organ. 

Inget försvinner, allt sprids 

Utsläpp från en klädfabrik i ett utvecklingsland påverkar oss alla, eftersom 

vattnet i floderna rinner till sjöar och hav där strömmar sprider 

utsläppen vidare. Avdunstning av vattnet sprider sig med moln via 

vindar. Miljöpåverkan bryr sig inte om landgränser, den är global. 

Varje dag läcker två miljoner ton avloppsvatten och andra 

utsläpp ut i världens vatten. Situationen i utvecklingsländerna är 

särskilt akut. Där läcker 70 procent av det obehandlade avfallet 

från industrierna ut i vattnet. Minskning av vattenkvaliteten har 

stor inverkan på hälsan hos djurarter och livsmiljöer. Dessutom 

påverkar dålig vattenkvalitet hälsan hos de som bor nedströms från 

där avfallsvattnet kommer ut. 

Källa: Världsnaturfonden, WWF (World Wildlife Fund), Living Planet Report, 2010. 

Koldioxidutsläpp och klimatet 

En stor framtidsfråga är ökningen av koldioxid i atmosfären. Koldioxid 

är en växthusgas och förhöjer den naturliga växthuseffekten, 

alltså att värmestrålning som avges från jordens yta inte försvinner 

ut i rymden utan studsar i atmosfären och återvänder vilket ger ett 

varmare klimat. Så har det förmodligen alltid varit, men i och med 

att vi släpper ut allt mer gaser som påverkar atmosfären påskyndar 

vi utvecklingen. 

Väkthusgaser bildas vid förbränning av fossila bränslen, till

exempel i bensinmotorer. Orsaken till ökningen av koldioxidhalten är 

framförallt en större förbränning av olja och kol, fler industrier och ett 

ökat användande av bilar. Även skövling av skogar bidrar, eftersom det 

blir färre träd som kan ta hand om koldioxiden i sin fotosyntes. 

USA släpper ut mest koldioxid per person och står ensamt för 

en fjärdedel av utsläppen globalt. Kina kommer tvåa i utsläppsligan, 

mycket av koldioxiden kommer från landets fabriker. Men om industriländerna 

importerar en stor del av sina varor från Kina, vilket 

ansvar har då dessa länder? 

Sedan 1900 har medeltemperaturen ökat med en grad i Sverige 

och 0,8 grader i snitt globalt. De ökande halterna av växthusgaser 

kan leda till fler förändringar i klimatet. Nederbörden väntas öka, 

dock inte överallt på jorden och naturkatastrofer kan bli vanligare. 

Dessutom stiger havsytan, en effekt av att bland annat de stora glaciärerna 

smälter när det blir varmare. 

Det krävs inte många grader för att det globala klimatet ska 

påverkas kraftigt. Klimatet är ett komplext system och det är svårt 

att veta hur de olika förändringarna påverkar världen i ett långsiktigt 

perspektiv. Förändringar på ett område kan leda till förändringar 

på ett annat. Oväntade förändringar kan därför komma utan att forskarna 

alltid kan förutse dem. 

Växthuseffekten är ett omdiskuterat fenomen. Exakt vad som 

kommer att hända är svårt att säga och beror också på var någonstans 

i världen man befinner sig. Experterna i FN:s klimatpanel 

arbetar med olika prognoser som du kan läsa mer om på Svenska 

Naturskyddsföreningens hemsida www.snf.se. 

Hur bestäms vår framtid och 

vem har makt att påverka? 

Vi har alla möjlighet att vara med och bestämma över hur vi vill att 

vår framtid ska se ut och det är bara fantasin som sätter gränser för på 

vilket sätt vi kan göra det. Nedan följer exempel på tre olika styrmedel 

som kan användas för att påverka människans inverkan på miljön. 

133

134 

1. Regering och riksdag kan styra vad vi människor får och inte får 

göra, till exempel genom förbud eller skatter. 

2. Politikerna kan också stödja en utveckling vi vill ha, till exempel 

genom subventioner eller bidrag. 

3. Det tredje och sista styrmedlet är det kommunikativa, alltså att vi 

ändrar vårt agerande på grund av information i till exempel medier 

eller utskickade av myndigheter och organisationer som berättar om 

vilka konsekvenser våra olika handlingar kommer att få. 

I en mer globaliserad värld utan överstatlighet (det finns ingen som 

kan bestämma över vad som sker i alla länder samtidigt) är möjligheterna 

till förbud och stöd väldigt begränsade. Det tredje styrmedlet 

blir därför allt viktigare. Det är ett styrmedel att vara medveten 

om, eftersom det även kan brukas av oss konsumenter. 

Som konsument har du möjlighet att väcka frågor, protestera och 

driva kampanjer. Företag och regeringar är inte okänsliga för sådana 

påtryckningar. Tvärtom måste de vårda den offentliga bilden av 

dem, det intryck de gör på resten av världen, för att kunna klara sig i 

dagens hårda konkurrens. 

Var med och gör skillnad – det 

är värt det! 

Vi lever i en del av världen där vi har möjlighet att säga vad vi tycker. 

Om någon jag känner behandlas illa så är det lätt att se och reagera 

på det. Om någon har dumpat en massa skräp i min favoritbadsjö på 

sommaren likaså. 

Men det blir genast svårare om personen som behandlas illa, eller 

om sjön, dricksvattnet eller åkermarken som blev förstörda, finns på 

andra sidan jordklotet. Det som händer långt bort är det lättare att 

blunda för och svårare att veta något om. 

För att agera på något som händer långt ifrån oss måste vi ha trovärdig 

fakta och vittnesmål som berättar om det som har hänt. Men 

vi har fortfarande möjlighet att reagera på det och säga vad vi tycker.

Om protesterna växer sig tillräckligt starka måste någon till sist 

lyssna. Runt om i världen finns det mängder av ideella organisationer, 

fackföreningar, konsumenter och andra som ställer krav på en 

rättvisare värld. Fairtrade och Rena Kläder är två exempel på sådana 

rörelser. 

Du kan också vara del av en förbättring i världen. Som du har sett 

i den här boken finns det både små och stora sätt att engagera sig för 

en bättre framtid. Att vara med och engagera sig är värt det, för din 

insats gör skillnad. Hur vill du att framtiden ska se ut? 

Foto: Ann-Katrin Persson 

135

136 

.. 

ovningar 

Se in i framtiden – ljus eller mörk? 

Instruktioner 

Se instruktioner till övningen Fyra hörn – Vems ansvar? i kapitlet Så 

produceras det vi äter. 

1. Fråga: När du tänker på världens framtid, vad tycker du är mest 

oroande? 


» miljöproblem 

» krig och konflikter 

» sociala problem 


2. Be deltagarna ställa sig i det hörn som bäst stämmer överens med 

deras åsikter. Om deltagarna tycker det är svårt att förstå något 

av svarsalternativen, exempelvis sociala problem, be dem försöka 

fundera lite själva och exemplifiera (förslag: fattigdom, ej tillgång till 

utbildning, dåligt fungerande sjukvård etc.). 

3. Be dem som står i samma hörn att diskutera med varandra om 

varför de ställt sig just där. Då kan deltagarna antingen förstärka sina 

motiv eller kanske till och med komma fram till att man vill byta 

hörn. Det är tillåtet att byta åsikt! 

4. Be sedan någon/några i varje hörn berätta för hela gruppen varför 

de ställt sig just där. 

5. Fortsätt sedan med att försöka se framtiden ur ett mer positivt 

perspektiv. I den följande frågeställningen finns det redan fyra svars

alternativ, om du vill ha en öppning för deltagarna att hitta på ett 

eget förslag, kan du använda mitten av rummet som eget förslag. 

6. Fråga: När du tänker på världens framtid, vad tycker du då verkar 

mest hoppfullt? 


» framsteg inom industri, teknik och forskning 

» förbättrad miljö 

» förbättrade sociala förhållanden 

» konfliktlösning och fred 

7. Gå till väga på samma sätt som efter förra frågeställningen. Om 

deltagarna tycker det är svårt att förstå något av svarsalternativen, 

exempelvis förbättrade sociala förhållanden, be dem försöka fundera 

lite själva och exemplifiera (förslag: fattigdomsbekämpning, höjd 

utbildningsnivå, tillgång till sjukvård etc.). 

137

138 

Helikoptern – Kung för en dag 

Syfte: Öka förståelsen för ett tvärvetenskapligt tankesätt och begreppet 

hållbar utveckling utifrån varor. 

Tid: 60–120 min. 

Instruktion 

Deltagarna arbetar först individuellt, sedan i mindre grupper. Ta 

en vara, exempelvis tröjan du har på dig eller chokladkakan du åt 

härom veckan och fundera på vad varan har med ekonomi, ekologi, 

politik, kultur och sociala frågor att göra. 

Steg 1 - Tvärvetenskap 

Hur påverkar tröjan ekonomi, ekologi, kultur, politik och sociala 

frågor? Du kan ta hjälp av definitionerna av begreppen på sidan 126, 

det vill säga förklaring till vad som menas med ekonomi, ekologi, 

politik osv. 

Steg 2 – Helikoptern 

Titta sedan på dina iakttagelser från ett vidare perspektiv, från en 

helikopter. Är det olika komponenter som går in i varandra nu när 

du sitter i helikoptern? Varför/varför inte? På vilket sätt? 

Steg 3 – Kung för en dag 

Föreställ dig att du är ”kung för en dag”, det vill säga att du skulle få 

bestämma. Är det något du skulle vilja ändra på och varför? Hur ser 

utveckling ut enligt dig? Vad är din definition på hållbar utveckling? 

Fundera först individuellt på frågorna ovan. Diskutera sedan med 

din granne, det vill säga två och två. När ni känner att ni diskuterat 

färdigt är det dags att forma en så kallad bikupa (diskussionsgrupp) 

med ca 4–6 personer. Fortsätt diskussionen.

Ekologiska fotavtryck 

Syfte: Förståelse för hur de liv vi lever påverkar människor och 

miljö i andra delar av världen. Insikt om att vår överkonsumtion och 

överutnyttjande av jordens resurser försvårar möjligheterna för en 

hållbar utveckling. 

Material: Internet, penna och papper för anteckningar. 

Instruktion 

Deltagarna kan arbeta tillsammans i grupper eller individuellt. 

Gå in på www.wwf.se och klicka på Ekologiska fotavtryck i menyn 

till vänster. 

På den sidan finns sedan två alternativ: Testa dig i WWF:s fotavtryckskalkylator 

för privatpersoner eller för skolor och elever. Det 

senare valet kräver inloggning, något som läraren i så fall måste förbereda. 

Alla besvarar frågorna individuellt. De frågor deltagarna inte 

kunde svara på får de i läxa att ta reda på hemma, skriv ner frågorna 

och fortsätt nästa lektion. Frågor som kan vara svåra att svar på direkt 

är till exempel om den el som används i hemmet är miljömärkt 

och hur varmt det brukar vara i bostaden. 

När alla slutfört uppgiften redovisas resultaten inför hela gruppen. 

Skriv upp hur många jordklot varje deltagare behöver och hur 

stort koldioxidutsläppet är. 

Diskutera sedan tillsammans i klassen era olika resultat och jämför: 

» Hur många jordklot behöver klassen i snitt? 

» Hur mycket koldioxid släpper ni ut? 

» Vad tror ni är ”boven” om ni har höga siffror? 

» Vad gör att några får lägre värden? 

» Skiljer koldioxidutsläppen sig för de som är vegetarianer/veganer 

och de som är köttätare? 

På sidan för skolor och elever finns också mycket annat intressant 

material. Bland annat kan man testa, i en simulator, hur stora 

avtryck en vanlig shoppingrunda i mataffären gör. 

139

140 

Världen om hundra år 

Syfte: Diskutera framtidsfrågor och utveckling genom att öva förmågan 

att tänka hypotetiskt. 


Instruktion 

Tänk er hur världen ser ut om hundra år. Hur har det gått med den 

hållbara utvecklingen? Försök tänka er olika scenarier. Deltagarna 

delas in i grupper som diskuterar sin värld om hundra år utifrån frågorna 

nedan. Använd gärna bilder som illustrationer. Efteråt berättar 

grupperna sina scenarier för varandra och motiverar dem. 

Diskutera 

» Vilka 10 länder är mest framgångsrika och vilka är fattigast om 

hundra år? 

» På vilket sätt har de blivit framgångsrika; vilken slags industri dominerar, 

vilken politik har förts, vilka sociala frågor har lyfts fram? 

» Finns det länder som idag är rika som blir fattiga i framtiden och 

tvärtom? 

» Vilka av de problem som ni känner till idag är lösta och vilka nya 

har uppstått? 

» Vilka miljöfrågor är aktuella? 

» Har vi en ny millenniedeklaration och hur ser den i så fall ut? 

» Vilka slags industrier dominerar?



» Björck, Ingela: Handla – om konsumenternas makt och ansvar, 

Atlas Global, 2002. 

» Björneloo, Inger: Hållbar utveckling, Liber, 2008. 

» Fountain, Susan: Att undervisa för utveckling, Studentlitteratur, 

1997 (inte helt ny men är en uppskattad lärarhandledning och en 

metodbok full av övningar). 

» Johansson, Birgitta, red.: Konsumera mera – dyrköpt lycka, Forma, 2007. 

» Lövin, Isabella Tyst hav – jakten på den sista matfisken, Ordfront, 2007. 

» Moberg, Marita: Global hållbar utveckling – på lätt svenska, Folkuniversitet, 

2010. 

» Skolverket: Hållbar utveckling i skolan Referensmaterial. Stockholm: 

Liber distribution, 2002 (Finns även på Skolverkets hemsida www. 

skolverket.se/publikationer?id=925). 

» Skolverket: Hållbar utveckling i praktiken – så gjorde vi på vår 

skola, 2004. (Finns på Skolverkets hemsida www.skolverket.se/ 

publikationer?id=1850). 

» Skolverket: Lärande om hålbar utveckling, 2004. (Finns på Skolverkets 

hemsida www.skolverket.se/publikationer?id=1979). 

» SwedWatch, Out of Control: E-waste trade flows from the EU to 

developing countries, Svensk sammanfattning av rapporten, 2009. 

» Trzyna TC, red: A Sustaianable World, Earthscan publication 

limited, 1995. 

» Öhman, Johan & Östman, Leif m fl: Hållbar utveckling i praktiken, 

Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution, 2004. 

Hemsidor 

» Den Globala skolan, vänder sig till pedagoger, skolledare och andra med 

fokus på frågor kring global utveckling: www.denglobalaskolan.com/. 

» Education for Sustainable Development, hemsida för brittisk 

myndighet som handlar om att undervisa kring hållbar utveckling: 

http://curriculum.qcda.gov.uk/. 

» Hållbar utveckling i skolan: www.hutiskolan.se/. 

» Svenska Naturskyddsföreningen: www.naturskyddsforeningen.se. 

141

142 

» WWF, Living Planet Report 2010. WWF, Världsnaturfonden, har en 

fotavtryckssimulator där du kan testa hur stora ekologiska fotavtryck, 

alltså hur stor inverkan, du gör på världen. www.wwf.se/vrtarbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck.

143

144 

Ordlista 

Absolut fattigdom − En person har mindre än 1,25 amerikansk dollar 

(USD) per dag att leva på (definition enligt FNs utvecklingsorgan 

UNDP). Cirka 1,4 miljarder människor lever i absolut fattigdom. Det 

betyder att de inte ens har råd med det allra mest grundläggande 

som mat, kläder, bostad och tillgång till grundutbildning och primär 

sjukvård. 

Blixtupprop − Aktion för en speciell sak som behöver uppmärksammas 

snabbt. Till exempel om arbetare riskerar att sägas upp felaktigt, 

så protesterar man via brev eller e-mail för att stoppa just den 

händelsen. 

BNI − Bruttonationalinkomst. Summan av bruttonationalprodukten, 

BNP (se nedan) och nettot av alla pengar som passerar landsgränsen 

(nettofaktorinkomster). 

BNP – Bruttonationalprodukt. Mått på den totala ekonomiska 

aktiviteten i ett land, oftast under ett år. I det räknas värdet av all 

konsumtion i ett land in samt investeringar och export. Om värdet 

av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år summeras 

får man fram landets bruttonationalprodukt. 

Deklaration − Ett nedskrivet politiskt riktmärke som medlemmarna 

i en viss organisation förbinder sig att följa. 

Doharundan − Förhandlingar kring världshandel ledda av WTO (se 

nedan). Förhandlingarna inleddes år 2001 i Doha, Qatars huvudstad, 

därav namnet. Fokus ligger på att öka delaktigheten i världshandeln 

från fattigare länder. Förhandlingarna har dock haft problem med att 

få deltagarna att enas om jordbruksfrågor och handelshinder mellan 

medlemsländerna. 

Ekologiska fotavtryck − Ett mått på hur mycket inverkan människan har 

på naturens tillgångar, som träd och vatten, se vidare Världsnaturfonden.

Ekonomisk frizon − Område i ett land som avgränsats där andra 

lagar och regler gäller för att locka investerare från andra länder. 

Exportsubvention − Att underlätta export genom exempelvis skattelättnader 

och bidrag. Den export som subventioneras blir billigare 

för konsumenten, men producenter i de importerande länderna 

drabbas. 

Fairtrade − Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar 

förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra 

sina arbets- och levnadsvillkor. 

Frihandel − Handel i världen utan subventioner eller handelshinder 

mellan länder, så som tullar och kvoter. Förekommer bland annat 

mellan EU:s medlemsländer. Motsats till protektionism. 

GATT − General Agreement on Tariffs and Trade, är ett multilateralt 

(mellan flera länder) handelsavtal som reglerar handel med varor 

över landgränser. Det kom till 1947 i ett försök att öka den internationella 

handeln genom minskade tullavgifter, handelskvoter och 

andra handelshinder. Från och med 1995 ingår det som ett huvudavtal 

inom Världshandelsorganisationen, WTO (se detta sökord). 

Globalisering − I en globaliserad värld betyder landsgränser mindre 

och mindre. Ländernas ekonomier är sammanflätade världen 

över. Vi har ett kulturellt utbyte med många av världens länder och 

informationen stannar inte inom landet utan flödar till exempel över 

världen via internet. 

GII (Gender Inequality Index) − Fokuserar på vad länderna förlorar 

på bristande jämställdhet. 

GDI (Gender related Development Index) − Mäter särskilt skillnader 

mellan män och kvinnor. 

GEM (Gender Empowerment Measure) − Mäter särskilt könsskill- 

145

146 

nader i relation till mänsklig utveckling och granskar ekonomisk och 

politisk jämställdhet. 

HPI (Human Poverty Index) − Mäter fattigdomen i världen. 

HDI (Human Development Index) − Mänskligt utvecklingsindex, 

term myntad av FN:s organ UNDP som används i UNDP:s årliga 

rapport Human Development Report, HDR. HDI mäts utifrån 

förväntad/beräknad medellivslängd, läs- och skrivkunnigheten och 

andel av befolkningen som är inskrivna i en skola samt BNP per 

capita. Inkomsterna räknas om efter hur mycket pengarna räcker till 

i det aktuella landet. 

IHDI (Inequality-adjusted Human Development Index) − Index 

som liknar HDI men som också justerats genom att man också tar 

ytterligare hänsyn till ojämlikheter. 

ILO (International Labour Organisation) − FN:s organ för mänskliga 

rättigheter kopplade till arbetslivet. Vid ILO:s möten träffas 

representanter för arbetsgivarna, världens regeringar och fackföreningsrörelsen. 

ILO:s kärnkonventioner − Grundläggande mänskliga rättigheter i 

arbetslivet fastslagna av ILO, det finns åtta kärnkonventioner som 

rör bland annat förbud mot tvångs- eller slavarbete, rätt att bilda 

fackföreningar och teckna kollektivavtal, förbud mot barnarbete och 

diskriminering i arbetslivet samt krav på lika lön oavsett kön. 

ILO:s svarta lista − De länder som är värst med att kränka grundläggande 

rättigheter i arbetslivet hamnar på ILO:s svarta lista. ILO 

har inte rätt att straffa länder som bryter mot de fackliga rättigheterna, 

men den svarta listan fungerar som en slags skamstämpel. Men 

problemet är att ILO kan rikta allvarlig kritik mot ett land år efter år 

utan att landet i fråga vidtar åtgärder. 

Industriella revolutionen – Beteckning på de omfattande sociala,

ekonomiska och teknologiska förändringar som började i Storbritannien 

i slutet av 1700-talet och som blev starten på industrialiseringen. 

Inflation − Generell ökning på priset för alla varor och tjänster, det 

innebär att pengarna minskar i värde. Man får mindre för en krona 

idag än vad man fick för 20 år sedan på grund av inflationen. 

Informell sektor − Allt arbete som utförs utanför den reguljära 

arbetsmarknaden och som inte redovisas till någon myndighet. Till 

exempel gatuförsäljning, arbete i hem så som barnvaktning, ideell 

verksamhet och allt svart arbete (inklusive kriminella organisationer). 

Imperialism – Ett försök från en nation att vidga sin landsgräns, 

sitt imperium, till andra stater. Att ta över länder med andra språk 

än ”huvudlandet” och få herravälde över dessa länder. Romerska 

riket och Sovjetunionen är två exempel på imperialism. (Jämför med 

”kolonialism”.) 

Jumping − När företag byter land snabbt för att få de lägsta priserna, 

man ”hoppar” från land till land efter behov. 

Kolonialism – När stater eller grupper erövrar och lägger under 

sig främmande territorier, landområden och dess befolkning. Detta 

kan innefatta att de också påtvingar befolkningen den egna kulturen, 

religionen och språket. Kolonins naturresurser används ofta 

till förmån för ”huvudlandet”. (Jämför med ”imperialism”.) Ibland 

förekommer omfattande migration till det koloniserade området. 

Nykolonialism eller neokolonialism är ett begrepp som används 

när det förekommer ekonomisk och politisk exploatering utan att 

kolonialmakten tar direkt territoriell kontroll, alltså inte behärskar 

landområdet. 

Komparativ fördel − Fördel i jämförelse med andra. 

147

148 

Kontrafaktisk − Något som är i motsats till verkligheten, i motsats 

till fakta. 

Konvention − Nedskrivna universella regler för ett speciellt område, 

till exempel mänskliga rättigheter. 

Kooperativ − En form av ekonomisk samverkan, där medlemmarna 

både äger och driver verksamheten. 

Living Planet Index − Ett mått på hälsan för den biologiska mångfalden 

i världen 

Merkantilism − Ekonomisk idé som var vanlig från 1500-talet fram 

till 1700-talets slut. Huvudtanken var att ständigt öka de ekonomiska 

tillgångarna i ett land och på så sätt få välstånd i landet. Detta 

försökte man göra främst genom ett konstant överskott i utlandshandeln. 

All ekonomisk verksamhet reglerades för att främja exportorienterad 

produktion och minska importen. 

Mikrolån − Litet privat lån som används för att stimulera utveckling 

i utvecklingsländer för att människor ska kunna etablera näringsverksamhet. 

Tanken är att lånen ska betalas tillbaka så snart verksamheten 

är i gång så att pengarna kan lånas ut på nytt och generera 

ännu fler företag. Det anses effektivare att ge mikrolån till kvinnor än 

till män. Mikrolånen uppmärksammades 2006 när Nobels fredspris 

delades lika mellan Muhammad Yunus och Grameen Bank i Bangladesh. 

Millenniemålen – FN har satt upp åtta mål för att halvera fattigdomen 

i världen till 2015. De handlar om att minska den mest extrema 

fattigdomen, minska barnadödligheten, motverka epidemier som 

HIV/AIDS och att utveckla globala relationer för utvecklingssamarbetet. 

Monokulturer – Ett ekologiskt system där det enbart odlas en gröda,

som till exempel vetefält eller en granskog som odlas för avverkning. 

MPI (Multidimensional Poverty Index) − Fattigdomsindex som 

även för in brister inom hälsa, utbildning och levnadsstandard. 

MUL-länder − De minst utvecklade länderna i världen, enligt 

UNDP. På engelska LDC, Least Developed Countries. 

Naturresurser − Olika råvaror som finns i naturen, genom produktion 

kan de förädlas till färdiga produkter. 

NIC-länder − Nyligen industrialiserade länder, förkortningen kommer 

av engelskan: Newly Industrialized Countries. 

Outsourcing − Att förlägga verksamhet till ett annat land för att 

exempelvis få billigare arbetskraft. 

Paramilitära grupper − Beväpnad grupp, som inte är militär, men 

har militära drag i sitt uppförande och sin utformning. 

Produktionsfaktorer − Det som krävs för att kunna producera en 

vara: arbete, kapital och naturresurser. 

Protektionism − Handelsterm som innebär att varor och tjänster 

som produceras i det egna landet skyddas från konkurrens. Exempel 

på sätt att skydda sig är exportavgifter, subventionering, tullar, 

registreringsavgifter, importkvoter med mera. Motsats till frihandel. 

Ratificera − Göra laglig. Begreppet förekommer till exempel i samband 

med FN:s konventioner som först skrivs under av olika länder 

som sedan ska ratificera, det vill säga skriva in FN-konventionerna i 

landets lagstiftning. 

Realkapital − Maskiner, verktyg och lokaler. 

Relativ fattigdom − Att leva med en betydligt sämre standard än 

149

150 

majoriteten i samma land eller region. Relativ fattigdom finns även i 

rikare länder, kanske i alla länder. Hur den här formen av fattigdom 

ser ut varierar mycket från land till land, det finns därför inga siffror 

på hur många som är drabbade. (Se även absolut fattigdom). 

Självhushållningsekonomi − Ekonomi där man försörjer sig själv 

med förbrukningsvaror och tjänster. En del av den informella sektorn. 

Uppförandekoder − En slags regler som antagits av företagen som 

svar på kritik mot dåliga arbetsförhållanden i de fabriker där deras 

produkter tillverkas. På engelska används uttrycket codes of conduct. 

Uppförandekoder baseras ofta på ILO-konventionerna (se detta 

sökord). För att de ska fungera behöver de anställda känna till att de 

finns och en utomstående aktör bör kunna granska att de efterlevs, 

men så är det inte alltid idag. 

Water Footprints – ”Fotavtryck” i vattnet, se Ekologiska fotavtryck. 

Ett mått på hur mycket inverkan människan har på världens vattenresurser, 

se vidare Världsnaturfonden. 

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization,WTO) 

− Sammanslutning av en stor del av världens länder, grundades officiellt 

1995 men tog i realiteten över GATT, se detta sökord. Organisationens 

syfte är att övervaka och liberalisera internationell handel 

mellan medlemsländerna. 

Världsnaturfonden (World Wide Fund for Nature, WWF) − En 

världsomspännande ideell naturvårdsorganisation med verksamhet 

i över 100 länder. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens 

naturliga livsmiljöer och bedriver klimat- och naturvårdsarbete. I 

arbetet ingår att bromsa klimatförändringen och bevara utrotningshotade 

växt- och djurarter eller hela naturområden. 

Växthuseffekt – Mycket av den värme och de gaser som avges från 

jordytan försvinner inte ut i rymden utan studsar tillbaks i atmosfären 

och återvänder till jorden vilket ger en förhöjd temperatur.

Detta, som brukar kallas växthuseffekten, är en helt naturlig effekt 

men den förstärks av att vårt sätt att leva vilket leder till global 

uppvärmning. Största hotet är koldioxid som bildas vid förbränning 

av fossila bränslen, till exempel i bensinmotorer. Även skövling av 

skogar bidrar, eftersom det blir färre träd som kan äta upp koldioxiden 

i sin fotosyntes. 

UNDP − FN:s organ för utvecklingsfrågor. 

151

152 

Anteckningar

153

154

155

156

157

158

159

– Om handel och mänskliga rättigheter - Fairtrade

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?