SKÖTSELPLAN ÄPPLARÖ NATURRESERVAT

SKÖTSELPLAN ÄPPLARÖ 

NATURRESERVAT

Projekt och 

projektnummer 

Skötselplan Äpplarö naturreservat 2007-11-15 

Dokumentnamn Utfärdad av Senast sparad 

Äpplarö skötselplan Äpplarö.doc Per Collinder 09-06-13 

Utskrivet datum Utfärdad datum Status Version 

2009-06-13 16.30 07-02-23 10.50 leveransversion 1.1 

Datum Version Ändrad av Ändringar 

071001 1 Per Collinder 

07-11-12 2 Johan Allmér 

07-11-15 3 Per Collinder 

07-11-26 4 Per Collinder 

2


FÖRORD 

Denna skötselplan för Äpplarö naturreservat är indelad i en 

beskrivning av området samt en plan för reservatets skötsel. 

För de delar av Äpplarö som ej ingår i reservatet har förslag på 

skötsel också givits som riktlinjer för hur även dessa delar kan 

skötas. Skötselplanen bygger på befintliga uppgifter samt 

flygbildstolkning och ett kort fältbesök på Äpplarö. 

Skötselförslagen och naturvärdesbedömningen är därför till viss del 

generell. 

Skötselplanen har utarbetats av Ekologigruppen AB, år 2007. 

Skötselplanen fastställdes den xxxxxx. 

Projektansvarig Ekologigruppen: Per Collinder 

Kvalitetssäkring Ekologigruppen: Johan Allmér. 

Projektledare Länsstyrelsen i Stockholms län: Anders Plenker Tind 

3

INNEHÅLL 


BESKRIVNING AV NATURRESERVATET .................................................5 

1. INLEDNING ....................................................................................................5 

1.1 Administrativa data...............................................................................5 

1.2 Syfte med reservatet ..............................................................................6 

1.3 Äpplarö naturreservat ...........................................................................6 

2. OMRÅDETS BEVARANDEVÄRDEN.................................................................10 

2.1 Biologiska värden................................................................................10 

2.2 Geovetenskapliga värden ....................................................................11 

2.3 Kulturhistoriska värden.......................................................................12 

2.4 Värden för Friluftsliv ..........................................................................12 

PLAN FÖR RESERVATETS SKÖTSEL ......................................................13 

3. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR RESERVATETS SKÖTSEL ......................................13 

Målbild för biologiska värden...................................................................13 

Målbild för geologiska värden ..................................................................14 

Målbild för kulturhistoriska värden ..........................................................14 

Målbild för friluftslivet..............................................................................14 

4 ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR SKÖTSELN .......................................................15 

Skogsmark .................................................................................................15 

Betesmarker...............................................................................................18 

Skär och små öar (skötselkod N13)...........................................................24 

Hällar (skötselkod N4) ..............................................................................24 

Brunvattensjöar och fattigkärrmiljöer (skötselkod 14) .............................25 

Geovetenskapliga värden ..........................................................................25 

Kulturhistoriska värden.............................................................................25 

Värden för Friluftsliv ................................................................................25 

5. SKÖTSELOMRÅDEN......................................................................................27 

6. UPPFÖLJNING...............................................................................................32 

6.1 Uppföljning av skötselåtgärder ...........................................................32 

6.2 Uppföljning av bevarandemål.............................................................32 

7. PRIORITERINGAR .........................................................................................32 

KÄLLFÖRTECKNING...................................................................................33 

Litteratur ...................................................................................................33 

Personer ....................................................................................................33 

BILAGOR .........................................................................................................34 

Skötselförslag 1 .........................................................................................35 

Skötselförslag 2 .........................................................................................36 

Skötsel friluftsliv........................................................................................37 

Naturvärdeskarta ......................................................................................38 

Naturtypskarta...........................................................................................39 

4


BESKRIVNING AV 

NATURRESERVATET 

1. INLEDNING 

1.1 Administrativa data 

Namn Äpplarö naturreservat 

Objektsnummer 0117-02-002 

Skyddsform NR 

Län Stockholms län 

Kommun Österåker 

Landareal 125 ha 

Markslag och naturtyper (ha) 

Naturtyper Naturtypskod Areal 

(ha) 

bevarandestatus 

Gynnsam (ha) Ej 

gynnsam 

(ha) 

5 

Utvecklings 

-område 

(ha) 

Vegetationsklädda 

havsklippor 1230 5,3 5,3 

Skär och små öar i 

Östersjön 1620 3,5 3,5 

Havsstrandäng av 

Östersjötyp 1630 0,4 0,4 

Dystrofa sjöar och 

småvatten 3160 0,7 0,7 

Kalkgräsmarker 6210 1,3 1,3 

Artrika torra-friska 

låglandsgräsmarker 6270 1,0 1,0 

Fattigkärr 7140 0,9 0,9 

Västlig taiga 9010 95,8 47,3 24,5 23,6 

Trädklädda 

betesmarker 9070 2,0 0,8 1,2 

Lövsumpskogar 9080 2,0 1,0 1,1 

Totalt 112,8 59,6 26,5 26,4 

figur 1. Tabellen visar arealen Natura 2000-naturtyper i reservatet.


Prioriterade bevarandevärden: 

Markslag Skogsmark, Våtmark, Betesmark 

Naturtyper Trädklädda betesmarker (9070) 

Kalkgräsmarker (6210) (N2000 kod) 

Strukturer Gamla träd, torrakor, lågor, eksolitärer, 

välbetade grässvålar 

Arter Mindre hackspett 

Skräntärna 

Havsörn (gammal uppgift) 

skogsduva 

Stenskvätta 

Entita 

Törnskata 

Skyddsvärda arter 

enl. reservatsbeslut: Saknas. 

Grönkulla gammal uppgift (1948) 

Oxtungsvamp gammal uppgift (1948) 

Friluftsliv Besöksmål för rörligt friluftsliv inklusive 

båtliv. 

1.2 Syfte med reservatet 

Reservatets syfte är att bibehålla en vacker del av mellanskärgården 

med dess värdefulla växt- och djurvärld samt att säkra ett område 

som är av väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv. 

1.3 Äpplarö naturreservat 

Äpplarö naturreservat omfattar delar av ön Äpplarö med omkring 

20 omgivande öar, holmar och skär. Äpplarö är beläget i 

mellanskärgården i Äpplaröfjärden och Gälnan. Öar som ingår i 

reservatet är bl. a. Västerholmen, Bastukobben, Fiskgjusen, 

Vettlösan, Bockholmen, Nästholmen, Bergskäret, Lill-Asken, 

Mellan-Asken och Oxkobbarna samt delar av öarna Lökholmen, 

Ekskär, Stor-Asken, Lundö, Tackskäret och Äpplarö. 

Äpplarö naturreservat utgörs av en ganska typisk 

mellanskärgårdsnatur. Större delen av Äpplarödelen av reservatet 

utgörs av tallskogar, Högst upp på bergkullarna består den av 

hällmarkstallskog medan den nedanför är av blåbärsristyp. 

Stränderna är ofta kantande av en albård som i vikarna ibland 

utvecklas till alsumpskogar. 

Skogarna är tidigare bondeskogar där djuren betat. Under senare år 

har skogen skötts så att det inte finns mycket död ved, vare sig 

torrträd eller lågor. 

6


I reservatet ingår också några små betesvallar. På östra delen av ön 

ligger en liten skogstjärn med näringsfattigt brunvatten. 

Äpplarö Naturvårdsförening sköter naturreservatet. Föreningens 

ändamål är att främja naturvård och jordbruk på Äpplarö och att 

bevara ön som en levande skärgårdsbygd. På Äpplarö finns en 

arrendator som håller hästar, dessa håller det ålderdomliga 

jordbrukslandskapet på öns västra del öppet. Till Äpplarö kommer 

många människor för att få rida i skärgårdsmiljö men i övrigt är ön 

ingen stor destination för det rörliga friluftslivet, troligen beroende 

på att ön saknar bra naturhamnar och är relativt mycket bebyggd. 

figur 2. Äpplaröreservatet ligger i Österåkers kommun strax öster om Ljusterö 

1.3.2 Historisk markanvändning 

Bebyggelse 

Namnet Äpplarö förekommer för första gången år 1538, i Upplands 

jordebok, såsom ”Äpplarnö”. I samma dokument nämns ”Jöns i 

äpplarnö” som öns enda brukare. Det är dock troligt att det fanns 

bofast befolkning på ön redan under medeltiden. 

År 1719 skövlade ryssar stora delar av ön. Idag finns rester från 

denna period i form av gropar som ryssarna använt som kokgropar. 

Vid tiden för storskifte, år 1786, kallades ön ”Äplarö by”. Byn var 

belägen på öns södra sida mot Äpplaröfjärden. Det fanns tre gårdar 

i byn med 1/3 mantal vardera. Vid samma tid fanns också en 

väderkvarn norr om bytomten samt ytterligare en byggnad och 

repslagarbana som Gustav III låtit anlägga. Öster om bytomten 

fanns en båtmansstuga och väster om byn en förmodad sjöbod. 

Ytterligare en byggnad låg längst vägen norr ut från byn. 

Skiftesreformerna påverkade inte byn i någon större utsträckning, 

7


än idag kan man avläsa det äldre jordbrukslandskapets form. 

Vägnätet är nästan oförändrat och dagens hägnader och åkrar följer 

i stort äldre gränser. Byggnaderna som finns på 1786 års karta 

återfinns, med undantag av en husgrund vid öns östra strand, dock 

inte idag. 

Vid förra sekelskiftet startade intresset för sommarhus i skärgården. 

Fastigheterna på Äpplarö styckades av och bebyggelsen spreds 

över ön. Under samma period fanns också ett pensionat på ön. Av 

dagens bebyggelse ligger endast två av husen inom den gamla 

bygränsen. 

Fiske, jakt och jordbruk 

De boende livnärde sig fram till förra seklet främst på jakt, fiske 

och boskapsskötsel samt jordbruk i mindre skala. 

Byns åkrar låg i de lägre dalarna i anslutning till bebyggelsen. 

Åkrarna bestod av tre åkrar som brukades i tvåsäde. Varje åker var 

indelad i mindre blockformade tegar som låg skilda från varandra 

med öppna diken. 

Även ängar låg i de lägre dalarna och längst sjöstränderna. Ängarna 

låg främst sydväst om bytomten. Det fanns två typer av 

ängsmarker, en torrare och troligen trädbevuxen samt en fuktigare 

så kallad sidvallsäng. Under 1800- talet odlades huvuddelen av 

ängsmarken upp i form av vallodling. 

Äpplarös betesmarker fanns förmodligen främst på öns nordöstra 

del som var särhägnad och främst bestod av barrskog. På öns 

sydvästra del växte blandskog av gran, tall, ek, oxel, björk och 

hassel. Här förekom främst ängsbruk och hamling av lövträden kan 

ha förekommit. 

Till Äpplarö hörde även elva holmar; Hallonstenarne, Lundö, 

Norrskäret, Nästholmen, Löfskäre, Tackskäret, Lilla Bergskäret, 

Lomgöen, Asken, Bergskäret och Ekskäret. På dessa öar hade 

gårdarna betes- och slåttermark och på Hallonstenarne fanns tre 

boningshus som främst brukades under sommarsäsongen. På öarna 

fanns huvuddelen av byns betesmarker och man bedrev en del 

ängsbruk. Av ovan nämnda holmar ingår flertalet i reservatet. 

På ön fanns också en igenväxande sjö som inte användes till något. 

Ovanstående beskrivning gäller hela ön. Hela ön är dock inte 

naturreservat. Så ligger t.ex. bytomten utanför reservatet och de 

flesta av de gamla åkrarna medan den del som förr mest var 

betesmark i nordost till större delen ligger inom reservatets gränser. 

8


figur 3. Storskifteskarta som visar markslagsfördelning 1786. 

9


1.3.3 Planer och förordnanden 

Generellt strandskydd om 300 meter gäller för alla öar i reservatet. 

Äpplarö utanför reservatet är detaljplanelagt och här gäller inte 

strandskyddet. 

Hela reservatet är riksintresse för friluftsliv 

Hela reservatet är av riksintresse för naturvård 

Lökholmen är av riksintresse för kulturmiljövård 

1.3.4 Ägandeförhållanden 

Markägare: Nicklas Granath, Torkil Welin-Berger, Petter 

Eckerström, Johan Fant. 

Äpplarö Naturvårdsförening är jordägare för fastigheten Äpplarö 

1:85. Föreningen arrenderar ut fastigheten Äpplarö 1:85 samt 

arrendebostad inom fastigheten Äpplarö 1:77 till åretruntboende 

jordbrukare. 

2. OMRÅDETS BEVARANDEVÄRDEN 

2.1 Biologiska värden 

2.1.1 Äpplarö 

Det ur naturvårdssynpunkt värdefullaste området i reservatet på 

Äpplarö är de artrika betesmarker med lång hävd som ligger längs 

södra stranden i sydvästra spetsen på reservatet (34 och 35 på 

naturvärdeskarta bilaga 4 Naturvärdeskarta). Här växer bl.a. ett 

stort bestånd av Adam och Eva men även andra betesgynnade arter. 

Skogsområdena i reservatet på Äpplarö är som regel gamla 

barrskogar utan att för den skull innehålla grov skog eller mycket 

död ved. Ett varierat område längs södra stranden med större 

värden finns dock (22b). I de södra partierna är inslaget av lövträd 

stort som ett resultat av gammal hävd. Här finns lövskogslundar 

med gamla ekar (43, 44, 45d, 45e, 52). 

På Nästholmen finns en vackert utbildad alsumpskog med lundarter 

som blåsippa, tvåblad och sårläka (14). 

Barrskogarna på de andra öarna är inte fältinventerade men 

flygbilder antyder att de är av samma karaktär som på Äpplarö. 

2.1.2 Lundö, 

På Lundön finns vackra lundmiljöer som utbildats under betes- och 

slåtterpåverkan men numera är mer slutna lövdominerade miljöer 

med flera signalarter knutna till lundmiljöer (69,70). 

10

2.1.3 Ekskär 


Även på Ekskär finns lundmiljöer om än i mindre skala än på 

Lundön. Inga uppgifter om floran finns för denna ö. 

2.1.4 Lökholmen 

Lökholmen har relativt stora arealer med artrika lundmiljöer av 

samma slag som Lundön med ett flertal signalarter knutna till 

slutna lundmiljöer (72,73,75). 

2.1.5 Småskär 

Småskären i Äpplarö naturreservat har stor betydelse för häckande 

sjöfågel. Skräntärna häckar på askkobben. 

2.1.6 Rödlistade arter 

Naturvårdsverket listar arter som av olika anledningar riskerar att 

försvinna ur den Svenska faunan och floran. Fem klasser finns. 

RE= försvunnen, CR=Akut hotad, EN= Starkt hotad, VU= Sårbar, 

NT= Missgynnad. 

I Äpplarö naturreservat är antalet hotade arter relativt lågt. Det 

finns uppgifter om olika rödlistade arter. Mindre hackspett (NT) 

har påträffats på själva Äpplarö och häckar troligen här. Skräntärna 

(VU) häckar på ett av skären norr om Äpplarö, öster om Stor 

Asken. 

På Äpplarö finns skogsduva (NT) i lövskogsområdena på västra 

delen av ön. I de öppna miljöerna återfinns törnskata (NT) och 

stenskvätta (NT). I skogsmarken finns också entita (NT). Slutligen 

har också havsörn (NT) haft häckningsplats inom reservatet. En 

rödlistad svamp har påträffats, nämligen oxtungsvamp (NT). 

I skogsmiljöerna har flera signalarter påträffats, dessa har oftast 

inte samma naturvärde som de hotade arterna men visar på att det 

finns värdefulla skogsmiljöer. 

Signalarter som påträffats i Äpplarö naturreservat är: blåsippa, grå 

vårtlav, lind, ormbär, sårläka, tvåblad, barkticka, nästrot, tallticka, 

och tandrot. 

Habitatsarter: Häckning av havsörn har tidigare förekommit. 

Fiskgjuse häckar inte såvitt känt på någon av öarna i reservatet men 

fiskar regelbundet i vattenområdena i reservatet. 

2.2 Geovetenskapliga värden 

De geovetenskapliga värdena är måttliga. Bergrunden är gnejs. 

Lerorna är postglaciala med låg kalkhalt. 

Inga uppgifter om speciella geologiska formationer som jättegrytor 

etc. har framkommit. 

11


2.3 Kulturhistoriska värden 

Äpplarö präglas till delar av ett förindustriellt jordbrukslandskap 

som numera vidmaktshålls med hjälp av hästar. Skiftesreformerna 

påverkade inte ön nämnvärt. Under förra seklet utvecklades 

Äpplarö till en sommarö för Stockholms befolkning, särskild sedan 

Johan Petter Åhlén år 1917 köpte ön. Idag finns många 

sekelskiftesvillor kvar på ön, alla ligger dock utanför reservatets 

gränser. 

Inga fornlämningar finns registrerade på Äpplarö eller andra öar i 

reservatet. Längs befintliga betesmarker löper gamla åkerdiken, de 

kan också ibland (bl.a. på Äpplarös västra ände) påträffas i skogen. 

Lökholmen ligger inom det kulturhistoriska riksintresset Husarö- 

Ingmarsö-Svartsö-Gällnö-Hjälmö. Riksintresset karaktäriseras av 

skärgårdsbyar med karaktäristiska lägen vid hamnplatser såsom 

Husarö och Brottö. Det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade 

gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för 

huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör 

samman med fiske, sjöfart och andra binäringar. De många 

sommarvillorna och fritidshusen som började uppföras vid tiden 

kring sekelskiftet 1900. 

Lökholmen är obebyggd och är exempel på före detta ängs och 

betesholmar. 

2.4 Värden för Friluftsliv 

Äpplarö har reguljär båtförbindelse med Stockholm. Äpplarö 

naturreservat ger möjligheter till strövtåg i typisk 

mellanskärgårdsnatur. Arrendatorn på ön driver vid tiden för 

skötselplanens upprättande en ridverksamhet som ger möjligheter 

för människor till upplevelseturism i skärgårdsmiljö. Besöksantalet 

från rörligt friluftsliv är för övrigt ganska lågt beroende på att en 

stor del av ön är bebyggd med privata sommarstugor. I och med att 

ön betas till stora delar ges också möjligheter till upplevelser av ett 

på andra håll svunnet odlingslandskap. De mindre öarna ger 

möjlighet till dagsbesök från fritidsbåtar men då riktigt bra 

naturhamnar saknas är förutsättningarna för övernattning 

begränsade. 

Ön är för närvarande inte skyltad med informations- eller 

vägvisningsskyltar men informationsskyltar beräknas komma upp 

år 2008. 

Inga anordningar i övrigt för rörligt friluftsliv finns på ön. 

12


PLAN FÖR RESERVATETS 

SKÖTSEL 

3. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR RESERVATETS 

SKÖTSEL 

Målet för reservatets skötsel skall vara att, där så är möjligt, 

återskapa det gamla kulturlandskap som var karaktäristiskt för 

Äpplarö under 1800- och början på 1900-talet. Skogsområden utan 

förutsättningar för betesdrift skall få utvecklas mot naturliga 

skogstillstånd. Reservatet skall vidare skötas så att förutsättningar 

för friluftsliv gynnas. Skötseln skall bidra till ökande värden för 

friluftslivet. 

Målbild för biologiska värden 

Reservatet ska innehålla en variation av naturtyper med ursprung i 

skärgårdsmiljön och den tidigare hävden. Detta omfattar kala 

omgivande kobbar och skär, kala klippor och öppna strandängar 

längs öarnas finjordsstränder, hävdade betes- och skogsmarker inne 

på öarna, samt områden med opåverkad naturligt utvecklad löv- 

och barrskog. Målet för reservatet är: 

• De nu trädbevuxna betesmarkerna och strandängarna 

på Äpplarö betas och den biologiska mångfalden 

knuten till markfloran och gamla ädellövträd har 

utvecklats. 

• Gamla spärrkroniga ekar står solbelyst och öppet och 

utvecklas livskraftigt. 

• Vallar och öppna betesmarker är välbetade med stor 

artrikedom. 

• Hamlade träd står öppet och nyhamling av unga träd 

sker i anslutning till betesmarkerna. 

• Buskar och snår runt åkermarken är bevarade för 

fågellivet. 

• Reservatets skogar på Äpplarö sköts i första hand som 

bondeskog med bete. Målet är en öppen örtrik skog. 

• Reservatets barrskogar är i andra hand skötta genom 

fri utveckling, utveckla högre biologiska värden i 

naturtypen västlig taiga. 

• Små öar och skär har bibehållits kala för att 

säkerställa dessa som fågelhabitat. 

13


Målbild för geologiska värden 

• Geologiska formationer och strukturer är intakta. 

Målbild för kulturhistoriska värden 

Reservatet har kulturhistoriska värden kopplat till de gamla betes- 

samt åkerbruket. Skötseln har lyft fram spår av gamla tiders 

nyttjande av ön så att upplevelsen av traditionellt 

jordbrukslandskap är tydlig. Målbilden för reservatet är: 

• Att de gamla naturbetesmarkerna betas. 

• Att skogsbete är återupptaget på stora delar av ön. 

• Att tidigare åker är bevarad öppen genom bete eller 

slåtter. 

• Att hamlade träd är återhamlade och nyhamlade träd 

finns, främst i anslutning till betesmarkerna. 

• Att spärrkroniga gamla ekar är friställda. 

• Att stenmurar och odlingsrösen är friställda. 

Målbild för friluftslivet 

Äpplaröreservatet ska hållas tillgängligt och attraktivt för det 

allmänna friluftslivet. Målet för reservatet är: 

• Att badklippor hålls öppna, tillgängliga och renhållna. 

• Att läsbara, tydliga och uppdaterade 

informationstavlor finns strategiskt utplacerade för att 

möta besökaren. 

• Att vägvisningsskyltar finns vid stigarna på Äpplarö. 

• Att reservatet är tydligt utmärkt gentemot enskild 

mark för att underlätta för besökaren att röra sig fritt 

inom reservatet. 

• Att pedagogiska värden och upplevelsevärden har 

utvecklats genom aktiv skötsel av skär och små öar, 

samt hävd av den betade skogen och strandängarna. 

14


4 ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR SKÖTSELN 

Skötselbeteckningar i texten nedan hänvisar till skötselkartor längst 

bak i rapporten. 

Skogsmark 

Tidigare präglades skärgårdens skogsbruk av enskilda brukare och 

deras egna insatser. Skärgårdsskogarna utgör till största delen en 

kulturskog. Skogsbete bedrevs på i princip all tillgänglig 

skogsmark. 

Där så är möjligt skall skogsmarkerna betas, där inte betesdjur kan 

ordnas skall värden kopplade till naturskogsartade miljöer 

utvecklas genom att dessa skogsmarker lämnas för fri utveckling 

eller extensiv naturvårdsskötsel. Prioriteringsordning för skogsbete 

bör vara: 1. Ädellövskogsdominerade partier. 2. Triviallövskogar, 

3 Barrskogar med blåbärsris och gräs. 

Vid skötselåtgärder ska värdefulla element för fauna och flora 

sparas så som grova träd, hålträd, boträd och brynmiljöer. Alla 

skötselåtgärder inom naturreservatet, t.ex. röjning, avverkning, 

bränning och uttransport av virke ska utföras vid sådan tid och på 

sådant sätt att skador på mark inte uppkommer. Användbart virke 

tillfaller markägaren. 

Träd som fallit eller hotar falla ned över befintliga vägar, stigar, 

ledningsgator, stängsel, åker eller betesmarker får upparbetas och 

avlägsnas. Träd som är värdefulla för faunan och floran, 

exempelvis grova och gamla träd ska dock flyttas och lämnas kvar 

på lämplig plats i reservatet. 

Om avverkning av träd som är värdefulla för faunan och floran blir 

aktuell i anslutning till ledningsgator bör trädet i första hand dödas 

genom ringbarkning eller toppkapning. 

Fågellivet kan särskilt gynnas genom uppsättning av holkar och 

andra konstgjorda bon. 

Lövskogar 

De flesta av dagens ädellövskogar var förr slåtterängar eller 

beteshagar med ett glest träd- och buskskikt. Idag har de växt igen 

och har i en del fall utvecklats till naturskogsartad lövskog med 

naturvärden knutna till andra arter än de i den öppna hagmarken. 

Triviallövskogar har också varit betade och betydligt öppnare än 

dagens skogar. Samma utveckling har skett som i ädellövskogarna. 

Betade lövskogar (skötselkod H1) 

Utmarker (Skogar) betas när som helst under betessäsongen, gärna 

tidigt och/eller sent på säsongen eftersom djuren gärna då betar 

uppväxande småträd. I skogar som utmarksbetas kan också 

hamling och frihuggning av stora lövträd utföras. Se under 

betesmarker nedan. 

15


Genom att det finns betesdjur på Äpplarö finns en möjlighet att 

bevara eller återskapa bondelandskapets betade skogar. Särskilt 

angeläget är detta i skogsmiljöer med ädellövträd. 

Bevarandemål för betade lövskogar 

• Arealen betade skogar ökar. 

• 90 % av arealen skall vara välbetad vid 

vegetationsperiodens slut. 

• Typiska arter skall öka i respektive skötselområde. 

Engångsåtgärder 

• Typisk engångsåtgärd är att skogarna gallras för att 

skapa öppnare skogar. 

• Stängsling vid behov. 

Löpande skötsel 

• Bete årligen. Hamling och återhamling av vissa 

lövträd ca vart femte år. 

Lövskogsskötsel (skötselkod N2) 

Där bete inte är möjligt bör lövskogsområdenas skötas med s.k. 

lövskogsskötsel. Skötselinsatser i form av bortröjning och gallring 

av främst gran kan krävas för att undvika att ädellövträd och 

lövträd konkurreras ut. Lövskogsskötsel innebär att skogen med 

tiden blir sluten. Det gynnar de djur och växter som är beroende av 

hög luftfuktighet. Skogarna hyser förekommande ädellövträd, 

inklusive sekundära, som ek, ask, alm, lind och lönn, samt en artrik 

lundflora. Det kan också förekomma rödlistade fågelarter som t.ex. 

skogsduva, mindre hackspett och stenknäck och en rik 

kryptogamflora, med både mossor, lavar och svampar samt 

landmollusker. 

Åtgärder som hamling och frihuggning av grova träd utgör ofta en 

del av restaurering av hagmarker och skall inte utföras i denna 

skötselzon. Det kan dock finnas bestånd med skogskontinuitet som 

även hyser förekomst av grova vidkroniga träd vilka tidigare stått 

mer öppet. Dessa bör då i vissa fall frihuggas i flera steg för att 

förlänga livet på det enskilda trädet. 

Bevarandemål för lövskogsskötsel 

• Arealen för lövskogar ökar. 

• Andelen död ved/levande ved skall vara minst 1/5. 

• Förekomst av typiska växtarter ökar. 


• Genom att ge vissa träd mindre skador kan trädens 

åldrande påskyndas. 

16



• Gallring och röjning av gran för att behålla 

lövträdsandel. Detta kan ske med 10-15 års 

mellanrum. 

Barrskogar 

Bete (skötselkod H3) 

Utmarker (Skogar) betas när som helst under betessäsongen, gärna 

tidigt och/eller sent på säsongen då djuren gärna då betar 

uppväxande småträd. Av barrskogarna är det framförallt de 

växtligare skogstyperna som är viktigast att beta. I skogar som 

utmarksbetas kan också hamling och frihuggning av stora lövträd 

utföras. Se under betesmarker nedan. 

Bevarandemål för betade barrskogar 

• Arealen betade skogar ökar. 

Åtgärder 

• 90 % av arealen skall vara välbetad vid 

vegetationsperiodens slut. 

• Typiska arter skall öka i respektive skötselområde. 

• Se under betade lövskogar. 

Fri utveckling (skötselkod N4) 

Skogen utvecklas utan större ingrepp. Gamla träd skapar 

förutsättningar för många skyddsvärda arter. Tallarnas grenar blir 

knotiga och kronorna platta, där större rovfåglar såsom örn eller 

fiskgjuse kan bygga bo. Den döda veden är hemvist för många 

skyddsvärda vedsvampar och insekter. Veden kan gärna vara av 

olika tjocklek och i olika nedbrytningsstadier för att tillgodogöra 

olika arters behov av substrat. Värdena är kopplade till bl.a. 

flerskiktning, gamla träd, död ved och torrakor. Fri utveckling är en 

skötselmetod främst i grandominerade bestånd. 

Tallskogsskötsel (skötselkod N5) 

Tallskogsskötsel innebär att skogstypens naturvärden utvecklas i 

huvudsak genom naturlig dynamik vilket omfattar störningar, som 

t.ex. stormfällningar och insektsangrepp. 

Under naturliga förhållanden brinner tallskogar med jämna 

mellanrum. Sker inte detta kommer gran efterhand att bli allt 

vanligare i skogen. Därför skall man i tallskogsområden som inte 

brinner på sikt röja gran så att den inte tar över. 

Naturvårdsbränning (skötselkod N6) 

Under naturliga förhållanden brinner tallskogar med jämna 

mellanrum. På flera öar i Äpplarö naturreservat finns möjlighet att 

enkelt genomföra naturvårdsbränning då öarna är obebodda och har 

naturlig avgränsning som gör att elden inte sprider sig. Bränning 

medför en naturlig succession som ger mängder av hotade djur och 

17


växter möjlighet att leva vidare. Bränning skall alltid ske i 

samarbete med kunnig naturvårdspersonal. 

Bevarandemål alla barrskogar utom betade 

• Arealen västlig taiga (9010) ökar. 

• Relationen död ved/levande ved skall vara minst 1/5. 

• Bränning skall ske i åtminstone 2 av skötselområdena. 

• Förekomsten av tallticka skall öka. 

Engångsåtgärder alla barrskogar utom betade 

• Genom att ge vissa träd mindre skador kan trädens 

åldrande påskyndas. 

• Högstubbar kan skapas liksom lågor. 

Löpande åtgärder 

Naturvårdsbränning av vissa områden. 

Strandalskogar och andra lövsumpskogar (skötselkod N7) 

Strandalskogar kan där de är relativt unga, om det är möjligt ur 

praktisk skötselsynpunkt röjas för att återskapa strandängar. För 

dessa se under betesmarker. Övriga sumpskogar kan skötas som 

lövskogsskötsel. D.v.s. att granar som med tiden växer upp i 

naturtypen gallras ur. Viktigt är att inte förändra hydrologin så att 

sumpskogarna blir torrare. 

Bevarandemål lövsumpskogar 

• Arealen lövsumpskogar ökar. 

• Relationen död ved/levande ved skall vara minst 1/5. 

• Förekomsten av den typiska arten mindre hackspett 

skall öka. 


• Strandalskogar som bedöms lämpliga (se 

skötselområdena) kan om resurser finns överföras till 

strandängar. 

• Lövsumpskogar som dikats kan restaureras genom att 

lägga igen diken. 


• Gallring av gran för att behålla lövträdsdominans. Kan 

ske med 10-15 års mellanrum. 

Betesmarker 

18


Öppna naturbetesmarker (skötselkod H8) 

Med betesmarker menas här naturliga, öppna betesmarker som 

hävdas eller har hävdats i sen tid. Dessa betesmarker är inte 

näringspåverkade genom gödsling. 

Dessa naturliga betesmarker måste skötas så att hävdberoende 

växter och djur kan leva kvar i livskraftiga populationer. Fältskiktet 

behöver ljus och fortsatt hävd för att inte grässvålen ska luckras 

upp och kärlväxterna utkonkurreras av skuggtåliga arter. 

Förekomst av blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån och 

rosenbuskar ökar diversiteten och är hemvist för många fjärilar och 

andra insekter. Naturvårdsinriktad betesdrift i naturbetesmarker och 

trädbärande hagmarker skall ske med nötkreatur, hästar eller får. 

Normalår bör betespåsläppet ske i maj och betet bör fortgå långt in 

i oktober eller tills grässvålen är väl avbetad. Ett tillräckligt antal 

betesdjur är en förutsättning för att nå målet med skötseln. 

Områdena får inte gödslas och stödutfodring får inte ske. Det är 

också viktigt att man inte låter gödslade åkermarker ingå i samma 

fålla som naturbetesmarkerna eftersom detta kan leda till att näring 

tillförs naturbetesmarkerna. 

Avverkningar och röjningar i odlingslandskapet skall ske utan 

användande av kemiska bekämpningsmedel. Markskador skall 

undvikas. Normalt skall avverkningsrester bortföras från 

betesmarken. 

Stängsling anpassas efter djurslag. 

Bevarandemål 

• Arealen öppna naturbetesmarker ökar. 

• Minst 95 % av naturbetesmarkerna skall vara väl 

avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut. 

• Antalet svartkämpar skall öka. 



• Röjning av träd och buskar av främst 

igenväxningstyp. 


• Bete, årligen. 

Kalkgräsmarker (skötselkod H9) 

De ytor för vilka slåtter anges i skötselplanen skall slås med 

klippande/skärande redskap under tiden 15 juli–15 augusti. Höet 

skall torkas på plats eller flyttas till ett soligare läge där det torkar 

bättre. Höet får inte ligga mer än tre dagar utan att vändas. När höet 

är torrt samlas det in för att användas till foder. Höbärgningen 

utarmar på sikt marken. På den magra marken upprätthåller lien 

19


eller slåtterbalken en balans mellan arterna så att dominanta arter 

inte tillåts ta över, utan utrymme ges åt en stor mångfald arter. Det 

är viktigt att marken utarmas, annars tar de näringsälskande arterna 

över på de andras bekostnad. Likaså är det viktigt att vissen förna 

och slaget hö alltid tas bort, annars kan många arters frön inte gro 

och små bladrosetter klarar sig inte. Slutligen är det viktigt att 

vegetationen varje år slås minst en gång, så att de kraftiga och 

högvuxna arterna inte tar över. 

Flera undersökningar har visat att slåtter med skärande redskap (lie, 

slåtterbalk) gynnar artrikedomen bättre än slåtter med slitande 

redskap (röjsnöre, slaghack), eftersom de skärande redskapen ger 

ett bättre snitt på örterna. 

Om slåttern utförs enligt föreslagna skötselåtgärder kan förvaltaren 

söka miljöstöd för hävden via länsstyrelsen. 

I ängsmarkerna får det under inga omständigheter förekomma 

gödsling (förutom från djur som betar i objektet), stödutfodring, 

kalkning, dikning eller insådd av för naturtypen främmande arter. 

Det foder som produceras i området genom slåtter av naturliga 

ängar bör i första hand användas i den lokala djurhållningen. 

Slåtter kan följas av bete. Efterbetet skall vara så kraftigt att 

växtlighetens höjd uppgår till högst ett par centimeter när efterbetet 

är avslutat. 

Om området inte kan slås kan det istället betas. Betespåsläpp bör 

då ske efter att adam och eva blommat ut. 

Bevarandemål 

• Arealen kalkgräsmark skall vara konstant eller öka. 

• Vegetationshöjden för markfloran ska vara max 3 cm 

vid vegetationsperiodens slut. 

• Adam och Eva skall öka i området. 



• Röjning av träd och buskar av främst 

igenväxningstyp. Röjningen kan vara kraftig vilket 

innebär att minst 30 % av trädvegetationen kan tas 

bort. 


• Slåtter eller bete, årligen. 

Strandängar (skötselkod H10) 

Strandängen utgjorde gamla tiders fodermark, och finns i 

skärgården endast kvar som enstaka mindre rester. I reservatet 

20


finns endast en mindre strandäng mellan Äpplarö och Nästholmen, 

den hävdas idag med gräsklippare. 

Skötsel av strandängen skall ske genom bete eller slåtter. Förutom 

att betet i sig håller ner markvegetationen ger trampet från klövarna 

upphov till bara fläckar i jorden där frön kan gro. Om bete eller 

slåtter inte upprätthålls på strandängen växer den snabbt igen med 

vass och al. Hävd av strandängar har också positiv effekt på 

förekomsten av gädda, då dessa gärna leker på översvämmade 

strandängar. 

Restaurering av strandängar sker genom borttagande av all träd- 

och buskvegetation, samt slåtter/alternativt vinterbränning av tät 

vass. 

Bevarandemål 

• Arealen Havsstrandäng av Östersjötyp skall vara 

konstant eller öka. 

• Området skall vara helt fritt från träd och buskar (>1 

m). 

• Blå, vassfri bård på minst 2 m skall finnas mellan vass 

och strandäng vid normalvattenstånd. 



• Minst en, för naturtypen typisk art, skall finnas i 

området. 


• Områden som skall restaureras röjs på trädvegetation. 

Helst skall alstubbar fräsas bort. 

• Eventuell stängsling. 


• Bete eller slåtter årligen. 

• Vid restaurering från alskog måste eventuella 

stubbskott röjas flera gånger årligen tills stubbarna 

dör. 

• Om betestrycket inte räcker till bör områden med vass 

brännas under vårvinter så att fjolårsvassen 

försvinner, alternativt bekämpas vassen närmast 

stranden genom slåtter under högsommaren. 

Artfattiga gräsmarker (skötselkod H11) 

De gamla åkermarkerna på Äpplarö är numera betesvallar. De 

sköts utan konstgödsel och betas av hästar. De är idag ganska 

artfattiga men med tiden kommer de att bli allt artrikare. På 

vallarna skall inte konstgödsling ske och bete skall ske från början 

av maj till oktober eller senare om väder tillåter. På särskilda delar 

21


av vallarna kan stödutfodring ske. Dessa områden skall helst ligga 

på samma ställe år från år. 

Som alternativ till bete kan slåtter ske. 

Bevarandemål 

• Arealen betesvallar är konstant eller ökar. 

• Minst 95 % av betesvallarna skall vara väl avbetade 

varje år vid vegetationsperiodens slut. 

• Antalet svartkämpar skall öka. 


• Eventuell stängsling . 

• Eventuell röjning av igenväxningsvegetation. 


• Årligt bete eller slåtter. 

Trädbevuxen betesmark och ekhage (skötselkod H12) 

Detta är områden som förr var slåtterängar eller beteshagar med ett 

glest träd- och buskskikt. Dessa har börjat växa igen i sen tid, eller 

kan också ha övergått till halvsluten ädellövskog. Ofta dominerar 

ek eller ask. Den idag halvslutna skogen kan ibland hysa lundflora. 

Många rödlistade växter och djur som är knutna till ädellövträd är 

anpassade till öppna eller halvöppna miljöer med ädellövträd. 

Skötseln kan variera och det krävs därför en bedömning med 

avseende på trädslag och förekommande arter. Ett vägval måste 

göras huruvida området bedöms vara en lövskog med kontinuitet 

eller en betesmark som bör restaureras. 

Restaureringen innefattar bortröjning av främst gran och tall, men 

även av lövträd inklusive ädellöv, där dessa står för tätt. 

Äldre och/eller grova träd ska alltid lämnas kvar och de som stått 

öppet frihuggs i flera steg. Vid gallringar sparas i första hand träd 

och buskar som vuxit upp i en tidigare öppen miljö. Hur snabbt 

man bör gå fram med frihuggningen är beroende av hur länge 

trädet stått beskuggat (se röjning nedan). 

Rekrytering av nya potentiella jätteträd sker genom friställning och 

kontinuerlig röjning kring utvalda unga träd. Eventuellt kan även 

topphuggning utföras för att skapa vidkronighet. 

Buskar och sly som bedöms vara igenväxningsvegetation röjs bort. 

Det är dock viktigt att en hel del blommande buskar sparas. 

Förekomst av blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån och 

rosenbuskar ökar diversiteten och bidrar med föda och hemvist för 

många fjärilar och andra insekter. 

Död ved och hålträd lämnas, även en hagmark kan hysa lågor och 

torrakor av grova träd. 

22


Spärrkroniga ekar 

Gamla spärrkroniga ekar (diameter >80 cm) har höga natur- och 

kulturvärden och utgör också värdefulla miljöer för insektsfauna. 

Ekar är mycket känsliga för inväxt i kronan och träden bör därför 

friställas från träd- och buskvegetation under och upp till fem meter 

runt kronan. Eken ska stå så pass fritt att stammen solbelyses så 

mycket som möjligt. 

Hamling 

Hamling, eller lövtäkt, är en historisk handling där man genom 

trädbeskärning tog trädets grenar för att dryga ut vinterfodret till 

djuren. Genom lövtäkt ökade ljusinsläppet på marken vilket ökade 

höskörden. De träd som vanligen hamlades var ask, lind och till 

viss del även björk och klibbal. 

Samtliga träd som bär spår av hamling och står i områden som ska 

betas skall hamlas om så bedöms möjligt. Vid en hamling ska 

träden normalt hamlas minst tre meter över markytan, så högt att 

betesdjuren inte kan nå toppskotten. Däremot stamkvistas träden 

automatiskt genom bete. 

Detaljplanering av hamling ska utföras av kunnig 

naturvårdsutbildad personal för att undvika skador på träden och 

för att kunna avgöra om träden alls klarar en återhamling efter flera 

decenniers vila. 

Vid all hamling av gamla träd skall minst en gren, en så kallad 

löpare lämnas orörd vid första hamlingstillfället. 

Nyhamling bör göras för att säkra beståndet av hamlade träd i 

framtiden. Även här krävs naturvårdskunnig personal för att avgöra 

vilka träd som är lämpliga för nyhamling. 

Om återhamling inte kan genomföras, bör de före detta hamlade 

träden frihuggas för att lyfta fram de kulturhistoriskt elementen. 

Röjning 

Röjningar och gallringar av restaurerande karaktär kan utföras 

inom samtliga betesfållor. Vid restaureringsarbetet är det viktigt att 

en expert med lång erfarenhet från vård av kulturlandskap utför 

stämplingen och även i övrigt styr planeringen av arbetet. 

Stämplingen bör föregås av ett samråd där stämplingsförrättaren 

diskuterar den förestående röjningen/gallringen med markägaren. 

Röjningarna bör i första hand utföras under vinter, tidig vår eller 

höst. För att inte fågellivet skall störas bör röjningsarbeten inte 

utföras mellan 1 maj och 15 juli. 

Om en yta röjs är det viktigt att följs upp med ett kraftfullt bete 

redan första sommaren efter röjningen. Idegranar, enar, askar, 

tallar, ekar och apel, samtliga hålträd och träd >80 cm i diameter, 

ska vara en del av karaktären och gynnas vid röjning. 

23


Bevarandemål 

• Arealen trädbevuxen betesmark med ädellövträd och 

ek (9070) ska vara konstant eller öka. 

• Trädskiktets täckningsgrad skall uppgå till minst 30 % 

och max 40 %. 

• Buskskiktet skall ha en täckning på maximalt 10 %. 




• Röjningar av trädskikt till önskad öppenhet. 

• Eventuell stängsling. 

• Friställning av ekar och större lövträd. 


• Bete årligen. 

• Hamling av utvalda träd vart 5:te år. 

• Röjning av igenväxningsvegetation vid för svag hävd. 

Vart 10 år eller vid behov. 

Skär och små öar (skötselkod N13) 

Skär och små öar är värdefulla för häckande skärgårdsfåglar. De 

minsta skären har störst värden om de inte är bevuxna med skog. 

Därför kan dessa röjas från skog. 

Bevarandemål 

• Arealen skär och små öar ska vara konstant eller öka. 


• Inga. 

• Inom Äpplaröreservatet skall det finnas trädfria skär. 

• Någon typisk fågelart för habitatet skall häcka i 

Äpplaröreservatet. 


• Röjning av små skär med värde för kustfågel vart 5:e 

år. 

Hällar (skötselkod N4) 

Hällmarker utan eller med gles trädvegetation lämnas för fri 

utveckling. 

Bevarandemål 

• Arealen hällar (klippvegetation på silikatrika 

bergssluttningar) ska vara konstant eller öka. 

• Träd- och busktäckningen är maximalt 30%. 

24

Skötselåtgärder 

• Inga. 


Brunvattensjöar och fattigkärrmiljöer (skötselkod 14) 

Brunvattensjöar genomgår en naturlig, långsam igenväxning. Ur 

biologisk mångfaldssynpunkt finns det ingen anledning att gräva ur 

eller på annat sätt stoppa den processen. Skötsel för dessa 

naturtyper är annars fri utveckling. 

Bevarandemål 

• Arealen brunvattensjöar ska vara konstant eller 

minska obetydligt. 

• Sjön skall omges av lågvuxen kärrvegetation till 

samma omfattning som idag. 


• Eventuell igenläggning av sedan tidigare dikning. 


• Ingen. 

Geovetenskapliga värden 

Inga särskilda skötselåtgärder föreslås för geovetenskapliga värden 

i reservatet. 

Bevarandemål 

• Ingen väsentligt påverkan på geologiska formationer. 


• Inga åtgärder. 

Kulturhistoriska värden 

De kulturhistoriska värdena framhävs till stor del genom de 

åtgärder som redovisas under naturtypskötseln ovan. Utanför 

reservatet finns sommarstugebebyggelse från början av förra seklet 

med kulturhistoriska värden. De ingår dock inte i skötselplanen. 

Bevarandemål 

• F.d. åkermarker med åkerdiken runt om hålls öppna 

med bete eller slåtter. 

• F.d. hagmarker med vidkroniga träd betas som 

hagmarker. 

• Hamlade träd finns inom hagmarkerna. 


• Skötselåtgärder anges under respektive naturtyp. 

Värden för rörligt friluftsliv 

25


Målet är att öka attraktiviteten för friluftsliv. Det görs dels genom 

skötsel av landskapet med bete för att skapa en besöksvänlig natur 

dels genom skyltning, stigar och vägvisning i reservatet. Andra 

exempel på åtgärder för friluftslivet är att skapa gästbryggplatser. 

Lämpliga platser för skyltning och vägvisning visas i ”Åtgärdskarta 

för friluftslivet” men kartan är på intet sätt fullständig. 

Bevarandemål för friluftslivet 

• Reservatet ska hållas rent från skräp. 

• Reservatet hålls tillgängligt för friluftslivet. 

• Reservatet är välskyltat så att det är lätt att hitta till 

målpunkter i reservatet och så att det är tydligt vad 

som är allemansrättsligt tillgängligt och vad som inte 

är det. 

• Reservatet har ett tydligt och välskött stignät som ger 

utrymme för både ryttare och vandrare. 

• Information om reservatet finns att få på länsstyrelsen 

och på ställen för turism, båtliv, friluftsliv etc. 


• Reservatets gräns märks ut. 

• Nya informationsskyltar och vägvisningsskyltar 

placeras på strategiska platser. 


• I samband med renhållning kontrolleras 

informationsskyltarnas och vägvisningsskyltars 

läsbarhet och aktualitet. 

• Stigarnas framkomlighet säkerställs t.ex. genom att ta 

bort träd som fallit över stigar och genom att se till att 

grindar och stättor finns på lämpliga platser. 

• Löpande kontroll att Äpplarö finns med på relevanta 

hemsidor för naturvård, frilufltsliv, turism etc. 

26


5. SKÖTSELOMRÅDEN 

Skötselområdena i detta kapitel utgår från naturtyper. En del av 

dessa är fältkontrollerade men de flesta är endast flygbildstolkade. 

För varje skötselområde anges: 

1 löpnummer som hänvisar till skötselkartor. 

2 naturtyp. 

3 habitat enligt Natura 2000 klassificering. 

4 Natura 2000-klassificeringens status. Gynnsam, icke gynnsam 

eller utvecklingsområde. 

5 skötseltyp enligt de skötseltyper som beskrivs i kapitlet 

allmänna riktlinjer för skötsel ovan. På kartan anges en kod 

som är kopplad till skötseltypen. 

6 Prioritet. Alla skötselåtgärder har åsatts ett prioritetsvärde. 

Prioritetsvärde 1 innebär att åtgärden är mycket viktig för att 

gynna värdena i Äpplaröreservatet. Prioritetsvärde 2 innebär 

att skötselåtgärden är viktig för att gynna värdena. 

Prioritetsvärde 3 innebär att åtgärden är mindre viktig. 

7 Alternativ skötsel. Om alternativa skötselåtgärder kan tänkas 

för ett område anges det i denna kolumn. Ofta har det i 

skötselplanen angetts bete som skötsel. Med det antal djur som 

idag finns att tillgå på Äpplarö kan inte all mark betas, då ges 

alternativa skötselförslag om bete inte kan genomföras av olika 

orsaker. 

8 Källa. Här anges källa för avgränsning. 

9 Arter. De arter som anges är rödlistade arter, signalarter 

(skogsstyrelsen), indikatorarter för ängs- och betesmarker 

(jordbruksverket) samt arter upptagna i fågeldirektivet. 

Ytterligare i övrigt intressanta arter kan också finnas med. 

27


28


29


30


31

6. UPPFÖLJNING 


6.1 Uppföljning av skötselåtgärder 

Naturvårdsförvaltaren skall dokumentera var och när åtgärder 

utförts, vem som utfört åtgärderna, kostnad samt finansiering. 

Uppföljning av hävd skall göras varje år efter betesperiodens slut. I 

andra miljöer sker uppföljning av skötselåtgärder vid behov. 

6.2 Uppföljning av bevarandemål 

Uppföljning av bevarandemål ombesörjs av Länsstyrelsen vart 

tionde år. 

Ingen basinventering har utförts i reservatet varför målnivåsättning 

i bevarandemålen i viss utsträckning inte är har gjorts för alla 

bevarandemål. Listan på lämpliga typiska arter bör revideras 

efterhand som kunskapen om floran och faunan ökar. 

7. PRIORITERINGAR 

I Skötselområdeslistan i kapitel 5 anges prioritet på de olika 

skötselförslagen för respektive område. För de flesta områden finns 

också en alternativ skötsel angiven. Generellt är huvudalternativet 

skötselintensivare och alternativet mindre skötselintensivt. 

Huvudalternativet innebär att stora delar av Äpplarö hävdas med 

bete, även barrskogar. Alternativskötseln tar sikte på en hävd av de 

högst prioriterade områdena medan resterande områden sköts med 

inriktning på att på sikt övergå till ett naturtillstånd. För att 

illustrera skillnaderna har två skötselkartor gjorts som speglar de 

två alternativen. Prioriteringen har gjorts i tre klasser där 1 är 

viktigast och 3 minst viktigt. 

32


KÄLLFÖRTECKNING 

Litteratur 

Alton, Johanna. 1998. Kulturhistorisk inventering av Äpplarö. 

Österåker kommun. 

Artportalen, www.artportalen.se. Sökning efter artuppgifter 2007. 

Collinder, Per m.fl. 1994. Naturen i Stockholms län. En 

utflyktsguide. Ekologigruppen, Stockholm. 

Jordbruksverket 2005. Ängs- och betesmarksinventeringen. Utdrag 

ur databasen TUVA. 

Länsstyrelsen i Stockholms län 1996. Naturkatalog för Stockholms 

län (remissutgåva). 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 1972. Beslut: Äpplarö 

naturreservat i Ljusterö socken, Österåkers kommun 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996. Skyddad natur i Stockholms 

län. Äpplarö. 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 1998. Stencil: Äpplarö kulturmiljö. 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2001. Områden av riksintresse för 

naturvård och friluftsliv i Stockholms län. Rapport 2001:15. 

Naturvårdsverket 2003. Att skylta skyddad natur. 

Naturvårdsverket 2003–2005. Naturtypsvisa vägledningar för 

Natura 2000. 

Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Utdrag ur dataregister 2007. 

Eftersök av fornlämningar. 

Skogens källa, Utdrag ur Skogssstyrelsen, 

Nyckelbiotopsinventering 2007. 

Stecksén, Birger. 1948. Några anteckningar om Äpplarö. Stencil. 

Sveriges geologiska undersökning 1968-1969. Geologiska 

kartbladet Stockholm SO samt beskrivning till densamma. Serie Ae 

nr 3. 

Personer 

Eklund, Stefan. Skogsstyrelsen Vallentuna. 

Hasselsten, Ingrid. Ledamot i Äpplarö naturvårdsförening 

Rignell, Magnus. Ordförande i Äpplarö naturvårdsförening. 

Rydback, Gunilla. Arrendator. Äpplarö 

33


BILAGOR 

Bilaga 1 Skötselförslag 1 

Bilaga 2 Skötselförslag 2 

Bilaga 3 Skötselförslag friluftsliv 

Bilaga 4 Naturvärdeskarta 

Bilaga 5 Naturtypskarta 

34

Skötselförslag 1 


35

Skötselförslag 2 


36

Skötsel friluftsliv 


37

Naturvärdeskarta 


38

Naturtypskarta 


39

SKÖTSELPLAN ÄPPLARÖ NATURRESERVAT

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?