5 GIS – Geografiska InformationsSystem
5 GIS – Geografiska InformationsSystem
5 GIS – Geografiska InformationsSystem
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Sökradien är ofta 20 meter och gridstorleken (sidan i en ruta i ett tänkt rutnät) är 10 meter.<br />
Det är möjligt att ändra viktningsfaktor, sökradie och gridstorlek.<br />
Claas Agro-Map<br />
Agro-Map är framtaget för att behandla data från det skördemätningsprogram som levereras<br />
med Claas tröskor. Programmet använder en geostatistisk interpoleringsmetod som bygger på<br />
kriging (se avsnitt kriging). Både sökradie och gridstorlek är 20 meter. Kriging är en mer<br />
komplicerad metod som kräver att användaren gör vissa anpassningar efter materialet. I Agro-<br />
Map är interpoleringen däremot helt automatiserad. Det enda användaren kan ändra på är<br />
sökkriterierna, d.v.s. sökradien och gridstorleken.<br />
RDS Precision Farming (RDS PF)<br />
RDS Precision Farming är standardprogrammet till RDS skördemätningssystem. Det<br />
interpolerar inte data till en grid (tänkt rutnät). Istället justeras det registrerade skördevärdet i<br />
varje punkt utifrån ett medelvärde, som baseras på observationer inom en radie på 10 meter.<br />
RDS ger en karta med ett oroligt intryck, eftersom värdena inte interpoleras. Det enda som<br />
användaren kan justera är sökradien.<br />
Överensstämmelse mellan rådata och olika skördekarteringsprogram<br />
De olika programmen ger lite skillnad i skördedata (Nissen & Söderström 1999). I figur 6<br />
visas en frekvensfördelningen från beräknad skörd med de olika skördekarteringsprogrammen<br />
på basis av samma rådata. Rådata redovisas också. Dessa har en negativ skevhet som är<br />
ganska vanlig, d.v.s. kurvan sluttar flackare åt vänster och brantare åt höger. Det stora antalet<br />
skördepunkter med relativt låg skörd kan till viss del förklaras av det sätt på vilket punkterna<br />
har registrerats. Skördevärden som har beräknats med Agrosat och MF Yieldmap får sina<br />
respektive högsta frekvenser på en lägre skördenivå än rådata och de två andra<br />
skördekarteringsprogrammen. Det innebär sannolikt att medelskörden med Agrosat och MF<br />
Yieldmap blir något lägre än för ursprungsdata samt Agro-Map och RDS PF.<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
0-2<br />
AgroSat RDS PF MF Yieldmap Agro-Map Rådata<br />
2-3<br />
3-4<br />
4-5<br />
5-6<br />
6-7<br />
7-8<br />
Ton/ha<br />
8-9<br />
Figur 8. Fördelning av skördevärden inom respektive skördenivå på basis av beräkningar utförda av<br />
olika skördekarteringsprogram (Nissen & Söderström 1999).<br />
16<br />
9-10<br />
10-11<br />
11-12