12.09.2013 Views

5 GIS – Geografiska InformationsSystem

5 GIS – Geografiska InformationsSystem

5 GIS – Geografiska InformationsSystem

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2. Sökradien är ofta 20 meter och gridstorleken (sidan i en ruta i ett tänkt rutnät) är 10 meter.<br />

Det är möjligt att ändra viktningsfaktor, sökradie och gridstorlek.<br />

Claas Agro-Map<br />

Agro-Map är framtaget för att behandla data från det skördemätningsprogram som levereras<br />

med Claas tröskor. Programmet använder en geostatistisk interpoleringsmetod som bygger på<br />

kriging (se avsnitt kriging). Både sökradie och gridstorlek är 20 meter. Kriging är en mer<br />

komplicerad metod som kräver att användaren gör vissa anpassningar efter materialet. I Agro-<br />

Map är interpoleringen däremot helt automatiserad. Det enda användaren kan ändra på är<br />

sökkriterierna, d.v.s. sökradien och gridstorleken.<br />

RDS Precision Farming (RDS PF)<br />

RDS Precision Farming är standardprogrammet till RDS skördemätningssystem. Det<br />

interpolerar inte data till en grid (tänkt rutnät). Istället justeras det registrerade skördevärdet i<br />

varje punkt utifrån ett medelvärde, som baseras på observationer inom en radie på 10 meter.<br />

RDS ger en karta med ett oroligt intryck, eftersom värdena inte interpoleras. Det enda som<br />

användaren kan justera är sökradien.<br />

Överensstämmelse mellan rådata och olika skördekarteringsprogram<br />

De olika programmen ger lite skillnad i skördedata (Nissen & Söderström 1999). I figur 6<br />

visas en frekvensfördelningen från beräknad skörd med de olika skördekarteringsprogrammen<br />

på basis av samma rådata. Rådata redovisas också. Dessa har en negativ skevhet som är<br />

ganska vanlig, d.v.s. kurvan sluttar flackare åt vänster och brantare åt höger. Det stora antalet<br />

skördepunkter med relativt låg skörd kan till viss del förklaras av det sätt på vilket punkterna<br />

har registrerats. Skördevärden som har beräknats med Agrosat och MF Yieldmap får sina<br />

respektive högsta frekvenser på en lägre skördenivå än rådata och de två andra<br />

skördekarteringsprogrammen. Det innebär sannolikt att medelskörden med Agrosat och MF<br />

Yieldmap blir något lägre än för ursprungsdata samt Agro-Map och RDS PF.<br />

50%<br />

40%<br />

30%<br />

20%<br />

10%<br />

0%<br />

0-2<br />

AgroSat RDS PF MF Yieldmap Agro-Map Rådata<br />

2-3<br />

3-4<br />

4-5<br />

5-6<br />

6-7<br />

7-8<br />

Ton/ha<br />

8-9<br />

Figur 8. Fördelning av skördevärden inom respektive skördenivå på basis av beräkningar utförda av<br />

olika skördekarteringsprogram (Nissen & Söderström 1999).<br />

16<br />

9-10<br />

10-11<br />

11-12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!