Dela med nr 1 2012 - Diakonia

en tidning från diakonia nummer 1 2012
Dela meD
En skör tråd av hopp
Utbildning i Somalia ger framtidstro

Att utbilda kvinnor
är det bästa sättet
att förändra
en taxichaufför i göteborg. Jag sitter i baksätet, förbereder
mig inför ett möte, jag vill egentligen inte prata, behöver koncentrera
mig. Men mannen är envis, han undrar var jag kommer ifrån,
vad jag sysslar med. ”Bistånd och utvecklingsfrågor.” ”Då har du
varit i Afrika”, utbrister han. ”Många gånger”, svarar jag, ”jag bodde
i Kongo i sex år.” ”Har du varit i Somalia?” Samtalet fortsätter där i
taxin, snävar in när jag nämner staden jag besökt – Garowe. Mannen
håller på att köra av vägen. Det visar sig att det är hans hemstad, han
är uppvuxen i Garowe, flyttade till Sverige som sjuåring.
Igenkänning. Just den här sommaren hade han varit tillbaka för
första gången för att hälsa på sina släktingar. Han undrar vilket
hotell jag bodde på, jag berättar att organisationen jag arbetar för
har funnits länge i regionen, i mer än tjugo år, att jag sov i ett gästhus.
”Vad heter den? Organisationen?” ”Diakonia.” Nytt stort
leende. Det visar sig att mannens mamma och pappa under besöket i
Somalia sagt till honom: ”Vet du om att det finns en svensk
biståndsorganisation som jobbar här och som gör ett jätteviktigt
jobb.” Mannen hade gått till Diakonias kontor i Garowe, och fördjupat
sig i vårt arbete. ”Det är fantastiskt, att ni har gjort allt det här i
min region, att det har blivit så bra”, utbrister han. ”Hela vårt samhälle
har i princip byggts upp av Diakonia.”
det är ett arbete som började för över tjugo år sedan när en
svensk, före detta missionär för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,
drog igång organiseringen av kvinnor, hjälpte dem att bygga bakugnar,
så att de kunde baka bröd, få en liten inkomst och ett mått av
självständighet. Efter det har vi vuxit, långsamt och långsiktigt, blivit
större, byggt upp ett förtroende i regionen vilket gjort att vi kunnat
arbeta på.
I dag har vi utbildat medlemmarna i den lokala regeringen, vi har
utbildat imamer om mänskliga rättigheter och inte minst kvinnors
rättigheter – det är smått unikt att få göra detta i ett så mansdominerat
samhälle som Somalia. Det är ett arbete som ligger i tiden. Enligt
Världsbankens senaste rapport är utbildning och organisering av
kvinnor det effektivaste sättet att åstadkomma förändring på. Vi visste
det då för tjugo år sedan och vi vet det i dag.
Men viktigast av allt för att vi ska kunna uträtta det arbete vi gör i
dag i Puntland, i norra Somalia, är förtroendet som taxichauffören i
Göteborg vittnar om. Han trycker min hand med sina båda när jag
stiger ur taxin, tackar mig och vägrar låta mig betala för resan trots
att jag insisterar. Det räcker med att jag arbetar för den organisation
som gjort skillnad i hans hemland, det
är betalning nog.
2 • Dela meD
bo forSberg,
generalSekreterare
innehåll
Diakonia i Somalia......................... 3
Xiomara Velázquez har ordet ...... 9
nyheter, notiser
och insamling ............................... 10
information och nyheter från
redaktör Viktoria myrén Projektledare rebecka björndahl
ansvarig utgivare bo forsberg adress box 140 38,
167 14 bromma gåvoplusgiro 90 33 04-4 • 90 33 03-6 (OCR) telefon
08-453 69 00 telefax 08-453 69 29
e-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se
Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala
samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för de mest
utsatta människorna i världen.
tryck edita Västra aros, på miljövänligt papper
Layout blue media dela med utkommer under 2012
med fyra nummer och distribueras till Diakonias
understödjare.
iSSn: 0281-4404 första sidan ayan muhwadin mustafa, 18, är en av
de unga flickor som får lära sig sy på Kaloo Women Center i Garowe. Hit
är alla är välkomna, om de först lära sig läsa och skriva hos kaloo.
läskunnighet och färdigheter i sömnad ger möjlighet för flickorna att försörja
sig själva senare i livet. foto lars rindeskog
diakonias givarservice
Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor
kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också
ringa in din minnes- och hyllningsgåva.
Telefonen är bemannad vardagar kl 8–15. (Dag före helgdag
kl 8–12.) Du kan också skicka in din minnes- eller högtidssgåva
på diakonia.se eller genom att e-posta till gavor@diakonia.se.
nummer 1 2012

Långsiktigt stöd
mildrade
katastrofen
Habibo Husein Hilowle flydde tillsammans
med döttrarna och barnbarnet, tvåårige
muhammed. De vuxna sönerna är kvar därhemma,
eftersom de klarar sig bättre, säger
hon.
Torka, svält och tjugo års inbördes strider, men också ett land med potential och
framtidshopp.
Somalia av idag är ett splittrat land. I de södra delarna är läget fortsatt akut. Men
de norra delarna fungerar relativt väl. Mycket tack vare biståndsorganisationernas
långsiktiga arbete.
TexT: AnniKA AHlefelT fOTO: lARs RindesKOG
Dela meD • 3

Internflyktingarna i Puntland får själva bygga sina skjul, för att få skydd undan regn och blåst. Det finns tolv sådana här läger kring huvudstaden garowe.
Sammanlagt fyra miljoner av
So malias befolkning beräknas ha
flytt den södra delen av landet och
områdena kring huvudstaden
Mogadishu, där den islamistiska al
Shababgerillan ännu står stark.
Tjugo års väpnad kamp, stigande livsmedels-
och bränslepriser, och en långvarig torka
har bäddat för katastrofen. Priset på det
inhemska sädesslaget durra, eller sorghum,
har på ett år ökat med över 230 procent, majsen
har på många håll blivit dubbelt så dyr.
Men i de norra delarna av landet, i de mer
eller mindre självstyrande delstaterna
Somaliland och Puntland, ser tillvaron annorlunda
ut. Här råder relativ fred och befolkningen
hungrar inte, även om man bitvis är
mycket fattig och naturen lika motsträvig som
på andra håll i landet.
Skillnaden är att i norra Somalia har lokal-
4 • Dela meD
regeringarna i många år arbetat i nära samarbete
med både lokala och internationella
hjälporganisationer för att utveckla samhället
och göra det mer motståndskraftigt mot tillfällig
torka och matbrist. När torkan kom
fanns hjälp på plats.
– Det svaga regeringssystemet i södra delen
av Somalia bidrog till svälten, när hjälporganisationer
inte släpptes in, sammanfattar Diakonias
programchef i Somalia, Stephen Ndichu.
Istället fick människor fly i hundratusental.
Sammanlagt har hälften av Somalias befolkning
nu flytt de oroliga södra områdena.
Många valde att gå norrut, till Puntland eller
Somaliland, trots att vägen för de flesta är
mycket längre än den över gränsen till grannlandet
Kenya.
På grund av ökade stridigheter i syd, och
regn, har flyktingströmmarna nu sinat, men
alla de som tog sig hit bor nu i minst tolv
olika läger, som grupperats kring brunnar och
vattenhål i den lilla vindpinade staden
Garowe, huvudstad i Puntland.
– Sammanlagt hade vi nästan 12 000 flyktingar
som kom hit under sommarmånaderna,
berättar Abdulahim Hiro, vars kontor ligger
mitt emot Diakonias område i Garowe.
det statliga flyktingorganet och
Diakonia har ett tätt samarbete. Att Diakonia
stöder samhällsuppbyggnad på detta sätt är
ovanligt, men har bedömts som nödvändigt
eftersom det tidigare inte har funnits fungerande
samhällsinstitutioner i Puntland. Och
det är denna mångåriga och gradvisa uppbyggnad
av både statsapparaten och civilsamhället
som betalar sig när krisen kommer
eftersom samhället blir mindre sårbart för tillfälliga
torkperioder eller förödande regn. En
bättre utbildad befolkning kan lättare byta

jobb om ett försvinner, en mer medveten
hemmaodlare kan byta grödor och om mannen
förlorar jobbet kanske kvinnan kan bidra
till familjens försörjning.
fokus i utvecklingsarbetet ligger på
utbildning, särskilt av flickor och kvinnor, då
skolgången i Somalia är inte den bästa. Det
finns ingen skolplikt och om flickorna ska få
gå i skolan beror mest på om de kan avvaras
hemma och inte bor för långt bort.
Nivån på undervisningen i skolorna är
oftast inte så hög och bristen på lärare stor,
särskilt i högstadieskolorna. De lärare som
finns är dessutom ofta outbildade, eller dåligt
utbildade med omoderna pedagogiska
metoder.
Men i Scottprogrammet får både blivande,
och aktiva lärare chans till vidareutbildning.
Scott står för Strengthening Capacity Of
diakonia i PUntLand
Totalt 4664 unga mellan 16 och 24 år (varav 46 procent kvinnor) har genomgått yrkesutbildning
som genomförts av Diakonias lokala samarbetsorganisationer. I genomsnitt 60 procent av
dessa elever har antingen fått en anställning eller är självförsörjande i egen verksamhet.
genom det läsprogram som Diakonias samarbetsorganisationer genomför, har totalt 5 000
ungdomar och vuxna, varav 64 procent kvinnor, fått lära sig att läsa och skriva. Programmet
innehåller även utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, fredsbyggande och miljömedvetenhet.
tack vare, bland andra, Diakonias påverkansarbete har Puntlands regering ökat sina utgifter
för utbildning från 1,3 procent 2008/2009 till 1,7 procent 2009/2010.
riggalägret utanför garowe är det enda som kan erbjuda färskvatten i kran. Det är ständigt samling vid pumpen.
Teacher Training, en utbildning som i allmänhet
erbjuds på kvällstid, efter ordinarie arbetsdag.
För de lärare som bor på landsbygden
finns undervisning på loven, med möjlighet
att bo på internat.
– Det tog ett tag innan vi hade övertygat
skolmyndigheterna att de kvinnliga lärarna
skulle vara skyddade här, och därför kunde få
komma, förklarar rektorn för Garowe
Teachers Education College, GTEC, det lärarseminarium
där vidareutbildningen
genomförs.
Att kvinnliga lärare utbildas anses vara särskilt
viktigt eftersom de ska fungera som förebilder
för att locka fler flickor till skolan.
Utbildningen är öppen för alla lärare, och
blivande lärare, i Puntland. Den genomförs
under sammanlagt 18 månader, fördelade på
tre år. Liknande utbildningar finns också i
staden Busasso, i Somaliland, Mogadishu och
”Det svaga regeringssystemet
i södra delen
av Somalia bidrog
till svälten, när hjälporganisationer
inte
släpptes in.”
Stephen ndichu,
Dela meD • 5

ayub abdullahi roobie och anab Shejk
Aber med barnen Maned, Halimo och
Ikran, flydde undan torkan och al
Shababgerillan i centrala Somalia till det
relativa lugnet i Puntland
6 • Dela meD

även i en del andra områden i Somalia.
– Det handlar om en metodologi som har
barnet i centrum, vilket bidrar till en bättre
inlärningsprocess, förklarar rektorn. Ännu
består mycket av inlärningen i Somalia av
gammaldags katederundervisning
Hussein Abdullahi Aden är en av de lärare
som tagit chansen till vidareutbildning inom
Scottprogrammet. Tillsammans med sina kollegor
går han programmet på kvällstid.
Liksom de övriga är han mycket entusiastisk
och tycker att han har fått en helt annan syn
på undervisning och lärt sig nya metoder att
använda som lärare.
– Det gäller också rent materiellt eftersom
Diakonia bidrar med resurser av olika slag.
Lärarvägledning, tabeller, väggkartor, laboratorieutrustning
för naturkunskap och liknande,
berättar Diakonias landansvariga,
Saida Hersi Egal.
fatima mohad ibrahim är en av
de få flickor som pluggar
business administration på
Puntland university.
UtbiLdning i SomaLia
enligt UniCef:s siffror från 2007 går 40 procent av lågstadiebarnen i Puntland i skolan.
motsvarande siffra för centrala södra Somalia är bara 22 procent. Den stora skillnaden
beror bland annat på lokalregeringens och biståndsorganisationernas gemensamma
arbete i norr. I de södra delarna försvåras också skolgången av den pågående
konflikten. De skolor som fungerar i områden som styrs av rebeller har ibland begränsad
undervisning. exempelvis var samhällskunskap, geografi och historia förbjudna
ämnen i vissa områden i november 2011.
Hon berättar att Scottprogrammet också
arbetar med att få in frågor om gender, miljö,
hiv/aids, hälsa och näringslära, barns rättigheter
och mänskliga rättigheter i undervisningen.
Liksom sport och lek.
att diakonia finns på många olika håll i
Garowe syns inte på ytan. Liksom andra
biståndsorganisationer i Somalia arbetar man
uteslutande genom lokala organisationer.
Anledningarna är flera. Dels är det lättare för
människor i regionen att acceptera och ta till
sig hjälp från sina landsmän, dels utbildas
samarbetsorganisationerna i olika teman.
Och diversifiering är nödvändig. För här
finns ingen jordbruksmark att tala om.
Landskapet är allt för torrt. Somalia är också i
grunden ett boskapsskötande nomadsamhälle,
som mest odlat till husbehov. Men när tiderna
blir svåra gäller det att ha flera ben att stå på.
På lärarseminariet GTeC
utbildas både nya elever och
de som redan är yrkesverksamma
får vidareutbildning.
bland annat erbjuds självstudier
i datakunskap. I förgrunden:
marian omar
Hassan.
Det stora inflödet av fattiga och outbildade
flyktingar gör utbildningen desto
viktigare. Att flyktingar och lokalbefolkning
lever sida vid sida bidrar också till
inte gra tionen.
– Här har vi inte märkt av några särskilda
spänningar i samhället, försäkrar Abdulahim
Hiro.
– Kanske beror det på att många av oss vet
hur det känns. De flesta av oss, 80 procent av
alla som bor i Garowe faktiskt, är flyktingar
som kom hit efter striderna 1991-92.
Flyktingarna då blev ett lyft för det samhälle
som så länge hade varit en utflyttningsbygd.
Förhoppningen är att det ska gå på
samma sätt nu eftersom Puntland behöver
folk. Om de bara kan försörja sig.
På Kaalo Women Center får kvinnorna lära
sig just det. Här erbjuds flickor med små
resurser yrkesutbildning i främst sömnad, och
Dela meD • 7

kurser i läsförståelse, barnavård, amning och
näringslära.
centret drivs av kaalo, en somalisk
hjälporganisation, med stöd från bland annat
Diakonia och EU.
– Syftet med undervisningen är att flickorna
ska få ett sätt att försörja sig på, så att de sedan
själva kan tillverka sina produkter för att sälja,
säger Hawa Yasin Tama, ansvarig för yrkesundervisningen,
som funnits sedan 2001.
Men ingen flicka får börja yrkesutbildningen
innan hon först har genomgått läsundervisningen.
Den som redan anser sig kunna
läsa och skriva kan istället avlägga ett prov.
– Att flickorna alls hittar hit beror på vår
radioannonsering, berättar Saida Hersi Egal.
Ett smart sätt att nå ut till familjer som varken
har tidning, dator och i många fall varken kan
läsa eller skriva.
– Att det är gratis lockar förstås många och i
princip är alla välkomna.
Numera finns också en pojkklass, eftersom
man fick så många förfrågningar från pojkar,
som tyckte att det var orättvist att inte de
också fick komma. De prydliga skoluniformerna
i glada färger står i stark kontrast till de
slitna klassrummen och gränderna utanför där
faduma Yusuf moussa och katra faysal Saladh får
hjälp med sömnaden på kaalocentret.
8 • Dela meD
sanden virvlar i luften och hemmålade skyltar
på trekvart för tankarna till en vilda västernstad
på 1800-talet.
De oasfalterade gatorna och de låga husen
gör att staden ser mindre ut än den egentligen
är. I Garowe bor idag 85 000 människor,
internflyktingarna oräknade.
Och i de trånga och livliga marknadsgränderna
är kommersen livlig.
Här har sykollektivet Himla ett eget skjul
med två symaskiner som går non-stop, medan
otåliga kunder provar sjalar och nyper i halvfärdiga
klänningar.
Hamdi Ali Yusuf, som är kollektivets kassör,
avslöjar belåtet att det går bra och att kollektivet
faktiskt tjänat 1500 dollar, ungefär 10 000
svenska kronor, under de senaste sex måna-
derna. Visserligen ska förtjänsten delas av alla
de 25 medlemmarna och en hel del har återinvesterats,
men i alla fall.
– Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta att
utvidga verksamheten ännu mer, säger hon.
Alla kvinnorna är tidigare Kaalomedlemmar
som bildat egen förening och väver, färgar och
syr tyger och kläder.
– Ett av syftena med utbildningen var att vi
skulle gå vidare såhär, förklarar föreningens
ordförande, Habiba Abdirahman Aden, och
berättar att kollektivet funnits i åtta månader,
och numera är helt självgående.
– Vi har delat upp oss i olika grupper. Några
gör batik, en del syr, andra ägnar sig åt marknadsföring,
berättar hon.
– Nu måste vi bevisa att det här fungerar.
HjäLP ocH fakta
På grund av den svåra situationen i Puntland beslöt Diakonia sommaren 2011, att vid sidan av de
långsiktiga projekten, inleda ett direkt humanitärt hjälparbete.
en miljon kronor till flyktinghjälp kom från radiohjälpen, 3,7 miljoner från egna insamlingar. och
hjälpen behövs. tillgången till mat har varit dålig i Puntland under perioden oktober till december.
fn-organet OCHA bedömde att området befann sig i akut kris, eller hungersnöd. situationen väntades
bli något bättre under perioden januari till mars 2012.
totalt hjälper Diakonia 7200 gamla och nya internflyktingar i Puntland och galmudug-regionerna.
Hjälpen förmedlas genom samarbetsorganisationer. Men behoven är stora och resurserna
begränsade. Diakonias samarbetsorganisationer arbetar därför hårt med att hitta fler organisationer
som kan hjälpa till. Säkerheten är också ett problem i de sydligaste delarna av Puntland och
galmudug, men hittills har hjälpen från privata aktörer nått fram.

VAD BETYDER
DIAKONIA FÖR DIG?
Xiomara Velázquez
redan som tonåring valdes hon till ordförande för bostadsområdets
utvecklings kommitté. i dag arbetar Xiomara som ideell ordförande för eroc,
en sam ordnings instans för lokal utveckling och demokrati i Honduras. det
som driver Xiomara är solidariteten med fattiga och viljan att bidra till en
bättre värld och en bättre framtid för sin son. men också hennes tro.
Berätta kort om dig själv.
– Jag är fyrtio år och bor med min man och
sjuårige son i Lempira. Jag arbetar som sjuksköterska
och är engagerad i EROC på fritiden.
Jag kommer från en ganska fattig familj,
men jag har alltid arbetat ideellt, bland annat
med organisering av ungdomar tillsammans
med jesuitprästerna i kyrkan.
Hur ser ditt engagemang ut?
– Efter universitetet kom jag i kontakt med
en kvinnoorganisation. På dagarna arbetade
jag som sjuksköterska och började organisera
de kvinnliga patienterna. Jag samlade dem i
grupper och vi pratade om våra rättigheter,
vikten av att organisera sig och att utan engagemang
blir det ingen utveckling. En dag
kallade borgmästaren in mig och sade att jag
uppviglade kvinnorna till att ”göra revolution”.
Efter det blev jag inbjuden att delta i
kommunens utvecklingsråd, som representant
för kvinnorna.
Kan kvinnor organisera sig?
– Det är mycket svårare för kvinnor att
engagera sig; om de ska delta i ett möte måste
de stiga upp klockan två på morgonen för att
hinna lämna färdiglagad frukost, lunch och
middag till familjen. Ibland måste de gå till
fots långa sträckor. Det är fantasiskt att lyssna
på kvinnorna när de fattar mikrofonen och
berättar om sina erfarenheter fast de inte har
någon skolutbildning. Våldet mot kvinnor är
”som på stenåldern”, det handlar inte bara om
fysiskt våld, utan om rätten att delta och fatta
beslut. Kvinnorna behöver utbildningar som
är anpassade till deras verklighet och möjligheter.
Fattigdomen bär en kvinnas ansikte.
Hur ser kvinnornas situation ut?
– Efter statskuppen var det tydligt hur illa
kvinnorna behandlades. Rädslan var mycket
stor, liksom bristen på information, ingen visste
vad som skulle hända därnäst, om det
skulle gå att få tag i mat. En känsla av total
”fattigdomen bär en kvinnas ansikte”, säger
xiomara Velásquez. Hon är ordförande i eROC
som stöds av Diakonias samarbetsorganisationer.
eROC arbetar bland annat med påverkansarbete
för politisk transparens, för att
minska korruptionen och med att uppmuntra
folk att delta i kommunernas planering och
utveckling. lokala myndigheter och organisationer
från civila samhället ingår i eROC.
har ordet!
utsatthet. I dag finns utsattheten kvar men
rädslan har minskat. Det finns en vetskap om
att det går att kämpa emot och att det går att
göra något.
Om du hade makten, vad skulle du bestämma då?
– Makten i sig är ingen garanti för förändring,
det handlar om att använda makten på
ett bra sätt. Det första jag skulle göra är att se
till att makten utgår från befolkningen. Det
går inte att utvecklas om makten koncentreras.
Jag skulle verka för att skapa ett rättvist skattesystem
och en hög kvalitet av den offentliga
servicen. Fler kvinnor måste inkluderas. De
har mycket att bidra med utifrån sina
erfarenheter.
text: AnnikA AnderSSon
Dela meD • 9

Samla in pengar till
diakonia vid majbrasan
Vid årets valborgsmässofirande har din församling möjlighet
att göra en bössinsamling till förmån för Diakonia.
Valborgskampanjen handlar om Diakonias eldsjälar runtom
i världen. I kampanjmaterialet berättar vi om Nzigire Mwa
Shekeza som är en av alla de människor som brinner för att
göra världen mer rättvis. Hon arbetar för vår kongolesiska
samarbetsorganisation AFEM och producerar radioprogram
om kvinnors rättigheter.
– Jag tänker ägna resten av mitt liv, ja till och med offra
det om det krävs, åt att kämpa mot våldtäkter, säger hon.
Mer information och material skickas ut till församlingarna
i mars. Du kan också hålla ladda ner material på www.
diakonia.se/valborg
eller kontakta Rebecka
Björndahl, insamlingsansvarig
på Diakonia.
KONTAKTA:
rebecka.bjorndahl@diakonia.se
08-453 69 28
nzigire mwa Shekeza
i kongo.
med rio +20 i sikte
Helt krasst kan man summera klimatförhandlingarna
under COP 17 i Durban så här: Mötet räddade klimatregimen
men lyckades inte ta de steg som krävs för att undvika
en global klimatkatastrof. Med de låga ambitionerna från
Durban kommer vi inte att klara att hålla temperaturökningen
under de två grader som är nödvändiga för att undvika
en katastrof.
Så nu är det dags att blicka framåt och börja fylla avtalet
från Durban med högre ambitioner. Det är en enorm orättvisa
att fattiga människor fortsätter att drabbas hårdast av
klimatförändringarna. Mycket mer måste göras för att en
global omställning ska ske och för att fattiga människor ska
få chans att anpassa sig till klimateffekterna. Dessutom vet
vi att ju längre vi väntar, ju dyrare blir det.
Diakonia fortsätter därför att driva klimatfrågorna både i
Sverige och internationellt, och ett steg i det arbetet var
konferensen om klimaträttvisa som hölls i Stockholm i
mars, tillsammans med Sveriges Kristna Råd, Kristna
Fredrörelsen, Svenska Kyrkan, Svenska Kyrkans Unga,
Katolsk Forum, Bilda och Sensus. Syftet med konferensen
och arbetet under 2012 är att ge inspiration och konkreta
verktyg för människor i Sverige att ställa om här hemma
och agera för klimaträttvisa globalt. Nästa stora internationella
hållpunkt för klimatfrågor blir FN-konferensen om
hållbar utveckling som hålls i Rio i juni, den så kallade Rio
+ 20. På Diakonias webbplats finns mer information om klimatarbetet
och hur man kan engagera sig i omställning och
klimaträttvisa.
www.diakonia.se/klimatrattvisa
10 • Dela meD
Foto: joAkim rooS/moment Agency
Ankin LjungmAn
tänkvärd poesi
för Afrikas horn
En snöblaskig torsdag i januari anordnade Diakonias aktivistgrupp i
Stockholm en insamlingskonsert för Afrikas horn. Planeringen hade pågått
länge och det var en smånervös grupp som fixade i ordning lokalen inför
kvällen – hur skulle det gå? Tänk om det inte kommer någon! Men oron
visade sig vara helt obefogad. Ett hundratal personer dök upp och njöt av
fin musik, tänkvärd poesi och gott fika. När alla pengarna från inträde, fika
och lotteri räknades ihop på kvällen hade de lyckats få in hela 19 413 kr!
Pengarna kommer gå till Diakonias långsiktiga arbete på Afrikas horn för
demokrati och mänskliga rättigheter.
– Vi känner oss jättenöjda och stolta, säger Diakoniaaktivisten Suzanne
Kabwe. Det här visar att människor tillsammans verkligen kan göra
skillnad!
Diakoniaaktivisten
Ingrid nilsson läste
sina egna dikter om
tro och rättvisa.
a treehouse Wait var ett av fyra band som spelade under kvällen
Diakoniaaktivisterna vet hur man samlar
in pengar. De tog 30 kr för en kaffe och
30 kr för muffins/macka men 80 kr för
båda. Smart!
Sugen på något nytt i höst?
Då ska du gå Exchange, en ny internationell folkhögskolekurs på Lidingö folkhögskola.
Kursen fokuserar på hållbar utveckling, rättvisa och tro som möter tro
och innehåller fem månaders fältstudier utomlands. Kursen görs i samarbete med
Diakonia och equmenia. Läs mer på www.lidingo.fhsk.se

diakonia visar framfötterna
Sedan 2010 stödjer PostkodLotteriet Diakonias verksamhet.
Det handlar om 15 miljoner kronor som bland
annat går till ett jämställdhetsprojekt i Guatemala, samt
till insatser i Kongo och Bangladesh. PostkodLotteriets
chef för välgörenhetsavdelningen, Stina Götbrink, säger
att Diakonia är en viktig medaktör.
Varför stödjer ni Diakonias arbete?
– Två skäl. Det ena är att Diakonia konkret verkar på
marken för att bekämpa fattigdom och förbättra utsatta
människors levnadsvillkor. Det andra är att man bedriver
påverkansarbete på hemmaplan och engagerar sig i en viktig
debatt som inte alltid står högst upp på nyhetsagendan.
Här tycker jag att Diakonia har visat framfötterna.
Vad hoppas ni att samarbetet leder till på sikt?
avdragsrätt för
gåvor
Från och med den 1 januari
2012 kan du som givare dra av ditt
bidrag till vissa ideella organisationer
från skatten. Diakonia undersöker
just nu möjligheten att bli
godkänd som gåvomottagare. Vi
återkommer till er givare med
information längre fram i vår när
vi vet mer.
Läs mER:
www.skatteverket.se/gavogivare
ULf frÖdin
– PostkodLotteriet har en solid vision: vi vill kunna
göra världen lite bättre för människor, djur och miljö. Vi
har valt att göra detta via ideella organisationer. Vi är duktiga
på att driva lotteri och Diakonia är väldigt duktiga på
att göra världen bättre.
I år har ni gått in med drygt tio miljoner i Leva lika-projektet,
pengar som går till både Diakonia och Kooperation utan gränser.
Vad hoppas ni att projektet ger för resultat?
– Det är ett projekt som dels ska stärka kvinnors ekonomiska
situation, dels göra dem medvetna om sina rättigheter.
Att stärka kvinnor fyller en nyckelfunktion för att
bekämpa fattigdomen. Och det är viktigt att göra övriga
delar av befolkningen medveten om vilken roll flickor och
kvinnor kan spela i samhällsutvecklingen.
mål 2011 17,2 milj
inSamLat
Under 2012
22.0 miLj
Förändrings-
Faddrar
9,2 milj
privatpersoner
5,8 milj
minnes- och
högtidsgåvor
1,2 milj
testamenten
0,8 milj
Fondsparande
1,5 milj
Församlingsgåvor
2,1 milj
Företag och
Föreningar
1,2 milj
ÖVrigt
0,1 milj
Dela meD • 11

Eldsjälen Donna Alicia och hennes medsystrar
i organisationen för hembiträdenas
rättigheter i Bolivia har lyckats höja lönen
för tusentals kvinnor genom att utmana
det gamla systemet.
Bli fadder till
donna alicia
Vi är helt beroende av människor som du. Människor
som inte har möjlighet att släppa allt de har för händerna
och bege sig till en oroshärd någonstans i världen, men
som vägrar acceptera att världen ser ut som den gör. Som
Förändringsfadder ger du varje månad en gåva via autogiro,
inte bara till en människa utan till alla de eldsjälar
som behöver dig i de länder där vi arbetar. Tillsammans
kan vi förändra världen. Gå in på diakonia.se eller ring
08-453 69 31 och bli Förändringsfadder redan idag.
Foto: Rikard Khilström