12.09.2013 Views

Lärarhandledning finns här. - Sörmlands museum

Lärarhandledning finns här. - Sörmlands museum

Lärarhandledning finns här. - Sörmlands museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ur<br />

Hertig Karls Fatabur<br />

<strong>Lärarhandledning</strong>


Box 314<br />

611 26 Nyköping<br />

Tel 0155 24 57 00<br />

Fax 0155-28 55 42<br />

Bokning 0155–24 57 02<br />

E-post info.museet@dll.se<br />

www.sormlands<strong>museum</strong>.se


Kistans innehåll<br />

9 plastade blad<br />

1 lärarhandledning<br />

2 trämuggar<br />

2 trätallrikar<br />

1 kniv<br />

2 träskedar<br />

2 saltfat<br />

1 vinkanna<br />

1 liten skål<br />

1 stor trätallrik<br />

1 korg<br />

handfat<br />

hängare<br />

handduk<br />

bordduk<br />

särk<br />

hätta<br />

skjorta<br />

barett<br />

1 astragalspel<br />

1 kvarnspel<br />

1 transportskydd<br />

Kontrollera att allt <strong>finns</strong> med i kistan innan du lämnar den ifrån dig!<br />

3


Till läraren<br />

Studielådan Ur Hertig Karls fatabur ger en inblick i dagligt liv under senare<br />

hälften av 1500-talet. Då regerades Södermanland av Hertig Karl. Hertigen<br />

och hans hovfolk befann sig ofta på resor i hertigdömet. Deras kläder, husge-<br />

råd och andra tillhörigheter fraktades i kistor från plats till plats. Levnadsstan-<br />

darden var under denna tid högre än under stormaktstiden. Man kan anta att<br />

såväl tjänstefolket vid hovet som allmogen hade relativt god tillgång på mat<br />

och dryck. Tyngdpunkten i studielådans material ligger på mat och dryck.<br />

Materialet kan t.ex. användas så <strong>här</strong>:<br />

• Duka upp ett bord på 1500-talsvis. Läs om bordsskick, kryddor, salt mm<br />

på de inplastade informationsbladen.<br />

• Tillred själva en 1500-talsmåltid i klassen. Anvisningar om mat, bröd och<br />

dryck <strong>finns</strong> i lärarhandledningen.<br />

• I handledningen hittar ni mönster och beskrivningar på särkar, skjortor<br />

och huvudbonader.<br />

• Roa er tidstypiskt med kvarnspel och astragaler. Att gå på styltor var<br />

populärt. Låt eleverna göra styltor åt sig enligt beskrivningen.<br />

• I informationsbladen <strong>finns</strong> upplysningar om vardagsskrock och om kryddors<br />

användning inom medicinen. Kanske någon får lust att spela upp en<br />

scen ”Hos Hertig Karls doktor”? Ta då först reda på vad doktorn kallades<br />

vid den <strong>här</strong> tiden.<br />

Kopiering av informationsmaterialet är tillåten, men det bör klart framgå att<br />

materialet är producerat av <strong>Sörmlands</strong> Museum.<br />

5


En 1500-tals måltid i klassrummet<br />

En meny kunde se ut så <strong>här</strong>:<br />

• Gröna ärter<br />

• Rökt kött, fläsk eller korv<br />

• Bröd<br />

• Ost<br />

• Öl<br />

• Lingon- eller äppeldricka<br />

• Pepparkaka med honung<br />

• Nötter, mandel<br />

• Russin<br />

• Salt<br />

Denna måltid kan ni lätt rekonstruera i klassrummet.<br />

• Gröna ärter <strong>finns</strong> att köpa färdigkokta i ”plastkorv” att värma. Det som gör rätten<br />

tidstypisk är kryddorna: peppar, ingefära, kanel, muskot och kardemumma,<br />

dessutom salt och lite smör. På 1500-talet var maten väldigt starkt kryddad,<br />

men pröva er fram till acceptabel smak.<br />

• Rökt kött, fläsk eller korv skärs i munsbitar och läggs upp på ett fat eller i en<br />

skål.<br />

• Lämpligt bröd är runda bullar som innehåller råg eller korn. Finskt rågbröd går<br />

också bra. Brödet äts utan smör. Man bryter av små bitar med fingrarna och<br />

stoppar i munnen.<br />

• Västgötaost är bra. Denna osttyp omnämns av 1500-talsförfattaren Olaus Magnus.<br />

Osten skäres givetvis med kniv.<br />

• Öl var den vanligaste drycken. För att förbättra smaken sötade och kryddade<br />

man ölet. Vi föreslår att ni använder must som kryddas på följande sätt:<br />

Koka upp 3 dl. vatten. Häll i 3-4 msk. honung som får smälta. Häll i en påse av<br />

vardera hel kanel, hel ingefära, hel kardemumma och hela nejlikor. Koka några<br />

minuter och låt svalna. Häll 2 msk. av kryddblandningen i en kanna och fyll på<br />

med en flaska (33 cl.) must.<br />

Lingon- eller äppeldricka är bra att ha som komplement eller alternativ. Tänk på<br />

att ha rikligt med dryck, för maten är salt och kryddstark. 1500-talets människor<br />

sköljde ned maten med oceaner av öl.<br />

• Russin och nötter eller mandel i små skålar är en tidstypisk efterrätt. Ni kan<br />

också baka pepparkakan enligt receptet på nästa sida.<br />

6


Pepparkaka med honung<br />

1 dl honung<br />

4 ägg<br />

1 dl strösocker<br />

2 tsk ingefära<br />

1 tsk kryddpeppar<br />

2 tsk malet pomeransskal<br />

eller rivet apelsinskal<br />

4 dl vetemjöl<br />

Dukning<br />

Använd gärna våra fat och skålar att lägga upp kött, korv, ärtröra, salt och russin på.<br />

Korgen är lämplig till brödet. Ur kannan serverar ni dryck.<br />

Ställ gärna fram flera skålar med salt. Salt ströddes på både mat och bröd. Kom ihåg<br />

att salt tar man bara med tre fingrar (tummen, pekfingret, långfingret). Det ansågs<br />

tölpaktigt att ta med hela handen. Skulle olyckan vara framme och någon spilla salt,<br />

<strong>finns</strong> det ett sätt att skydda sig mot olyckor. Ta några korn salt med höger hand och<br />

släng dem över vänster axel. Det avvärjer olyckan!<br />

På 1500-talet skulle alla ha med sig sked och bordskniv. Låt eleverna tälja varsin en-<br />

kel träsked. En morakniv är bra som bordskniv, både att skära med och att använda<br />

istället för gaffel. Tallrik behövs inte i enkla sammanhang. Alla tar för sig ur samma<br />

skål med kniv, sked eller handen.<br />

Använd handfatet i kistan för handtvagning före och efter maten. Förse er med<br />

grova, enfärgade linnehanddukar. Vår pressade paradhandduk är enbart till pryd-<br />

nad. Trätallrikarna diskas för hand. De doppas och tvättas av, sköljs och torkas. De<br />

får ej ligga i baljan.<br />

Smörj och bröa en 1 liters form.<br />

Värm honungen så att den blir flytande.<br />

Vispa ägg och socker poröst.<br />

Blanda i kryddorna och honungen. Rör<br />

till sist i mjölet.<br />

Häll smeten i formen och grädda i 175°<br />

ca. 30- 40 min.<br />

Stjälp upp kakan och låt den stå en dag.<br />

(Receptet hämtat ur Svensk matglädje från fyra århundraden, utg. av Lilla Sällskapet)<br />

7


Arbetsbeskrivning till renässanssärk<br />

1. Klipp ut alla delarna med 1 cm sömsmån.<br />

2. Klipp upp sprundet mitt fram ca. 15 cm Vik in en smal fåll runt sprundet och sy.<br />

Sy en sprundförstärkning där sprundet slutar med en tät langett. Förstärk sprundet<br />

med en träns. Se beskrivning SprundförStärKningar.<br />

3. Brodera ditt monogram under sprundet med räknade korsstygn. Den första<br />

bokstaven i ditt förnamn, den första bokstaven i din pappas förnamn och sist<br />

bokstaven D, som betyder ”dotter”. Brodera gärna årtalet under monogrammet.<br />

Se beskrivning MonograM.<br />

4. Sy ihop den delade kilen. Lägg de raka sidorna mot varandra och sy en fällsöm.<br />

Se beskrivning fällSöM.<br />

5. Sy ihop ärmarna med båldelarna, från<br />

A – B<br />

C – D<br />

E – F<br />

G – H<br />

6. Sy i ärmspjällen, från<br />

B – J D – M<br />

B – I D – N<br />

H – J F – M<br />

H – I F – N<br />

7. Sy ihop ärmsömmarna, från<br />

I– Q N – R<br />

8. Sy i kilarna i sidsömmarna, från<br />

J – K M – O<br />

J – L M – P<br />

9. Fäll sömmarna enligt beskrivning Fällsöm.<br />

10. Lägg upp särken med en smal fåll.<br />

11. Vänd fällsömmarna i ärmsprundet så att du kan lägga en smal fåll åt vardera hållet.<br />

Se beskrivning Fällsömmens vändning.<br />

12. Sy en kanal i vardera ärmslutet och en i den stora halsöppningen.<br />

13. Träd knytband i kanalerna.<br />

8


Mönster till renässanssärk, storlek 150 cl.<br />

Skala 1:10<br />

9<br />

Mått:<br />

fram- och bakstycke ärm ärmspjäll<br />

Längd: 110 cm Längd: 70 cm Längd: 10 cm<br />

Bredd: 55 cm Bredd: 45 cm Bredd: 10 cm<br />

A – B: 25 cm C – D: 25 cm Kilar<br />

B – J: 10 cm D – N: 10 cm Längd: 75 cm<br />

J – L: 75 cm N – V: 30 cm Basbredd 23 cm


Arbetsbeskrivning till renässansskjorta<br />

1. Klipp ut alla delarna med 1 cm sömsmån.<br />

2. Klipp upp sprundet mitt fram ca. 15 cm Vik in en smal fåll runt sprundet och sy.<br />

Sy en sprundförstärkning där sprundet slutar med en tät langett. Förstärk sprundet<br />

med en träns. Se beskrivning SprundförStärKningar.<br />

3. Brodera ditt monogram under sprundet med räknade korsstygn. Den första<br />

bokstaven i ditt förnamn, den första bokstaven i din pappas förnamn och sist<br />

bokstaven S, som betyder ”son”. Brodera gärna årtalet under monogrammet. Se<br />

beskrivning MonograM.<br />

4. Sy ihop ärmarna med båldelarna, från<br />

A – B<br />

C – D<br />

E – F<br />

G – H<br />

5. Sy i ärmspjällen, från<br />

B – J D – M<br />

B – I D – N<br />

H – J F – M<br />

H – I F – N<br />

6. Sy ihop ärmsömmarna, från<br />

N – V I – U<br />

7. Sy ihop sidsömmarna, från<br />

M – O J – R<br />

8. Sy i steglapparna:<br />

Vik lappen dubbel så att den blir en triangel.<br />

Sy fast den dubbelvikta lappen, från<br />

O – Q R – S<br />

O – P R - T<br />

9. Fäll sömmarna enligt beskrivning fällSöM.<br />

10. Lägg upp skjortan med en smal fåll.<br />

11. Vänd fällsömmarna i ärmsprundet så att du kan lägga en smal fåll åt vardera hållet.<br />

Se beskrivning fällSöMMenS vändning.<br />

12. Sy en kanal i vardera ärmslutet och en i den stora halsöppningen.<br />

13. Träd knytband i kanalerna.<br />

10


Mönster till renässansskjorta, storlek 150 cl.<br />

Skala 1:10<br />

11<br />

Mått:<br />

fram- och bakstycke ärm ärmspjäll Steglapp<br />

Längd: 75 cm Längd: 70 cm Längd: 10 cm Längd: 5 cm<br />

Bredd: 55 cm Bredd: 45 cm Bredd: 10 cm Bredd: 5 cm<br />

A – B: 25 cm C – D: 25 cm<br />

B – J: 10 cm D – N: 10 cm<br />

J – R: 25 cm N – V: 30 cm<br />

R – T: 5 cm


Arbetsbeskrivning till linnehatt<br />

1. Klipp till delarna med 1 cm sömsmån.<br />

2. Vik in och sy fast kortsidorna för kanalen.<br />

3. Sy en dubbelvikt kanal för knytbandet.<br />

4. Rynka ihop halvcirkeln till en längd av 50 cm<br />

5. Fördela rynkorna jämnt och sy fast halvcirkeln mot brättet från,<br />

A – B<br />

6. Vik brättet dubbelt räta mot räta och sy ihop brättets kortsidor, från<br />

A – C<br />

B – D<br />

7. Vänd ut rätsidan, pressa.<br />

8. Vik in den undre sömsmånen och sy fast med fållstygn, se beskrivning<br />

fållStygn, eller sy på maskin.<br />

9. Träd ett knytband i kanalen.<br />

12


Mönster till linnehatt, storlek 56<br />

Skala 1:5. Alla mått i cm<br />

Kulle<br />

Brätte<br />

13


Arbetsbeskrivning till barett<br />

1. Klipp ut alla delarna med 1 cm sömsmån.<br />

2. Sy ihop brättets raka kortsidor, från A – B<br />

Pressa isär sömmen.<br />

3. Lägg ihop det undre och övre brättet räta mot räta och sy ihop den<br />

yttre kanten, från C – D<br />

4. Jacka runt kanten och vänd rätsidan ut, pressa.<br />

5. Vecka kullen jämnt till önskat huvudmått. Det skall överensstämma<br />

med brättet innermått.<br />

Tråckla fast kullen räta mot räta med den övre brättdelen. Sy fast.<br />

6. Vik in sömsmånen på den undre brättdelen. Sy fast den med fållstygn.<br />

Se beskrivning fållStygn.<br />

14


Mönster till barett, storlek 56<br />

Skala 1:5. Alla mått i cm<br />

Kulle<br />

Brätte, klipps i dubbelt tyg<br />

OBS! Om baretten sys i ett tunt eller ostadigt tyg bör ett stödfoder el. dyl.<br />

läggas in i kullen och mellan den övre och undre brättdelen.<br />

15


Stygnförklaring<br />

Efterstygn<br />

Rätsidan<br />

Efterstygnen sys uppifrån och ner. Nålen<br />

sticks ner precis intill föregående stygn<br />

och sticks upp lika långt framför tråden.<br />

Stygnen ska komma tätt intill varandra.<br />

Efterstygn<br />

16<br />

Avigsidan<br />

Stygnen är dubbelt så långa på avig-<br />

sidan som på rätsidan.<br />

1. Fäst tråden i början av sömmen<br />

med ett par stygn på samma ställe<br />

eller med knut på tråden, vilket<br />

man också använt förr.<br />

2. Sätt in nålen något snett från höger<br />

till vänster. Nålen ska ta ordentligt<br />

igenom både yttertyget och fållen.<br />

Stygnen ska vara små och fast 1-4<br />

mm, beroende på material.


Fällsöm<br />

Fällsömmen blir smidigast om man syr den helt för hand. Raden med efter-<br />

stygn (1) kan bytas mot maskinsöm, men sömmen blir hårdare. Om man syr<br />

på maskin är det svårare att få hörn och svängar snygga (3). Sömmen skiljer<br />

sig då också utseendemässigt från gamla originalplagg.<br />

1. Lägg de två tygstycken som<br />

ska sys samman räta mot räta<br />

och kant i kant. Sy små efterstygn<br />

1 cm från kanten.<br />

3. Vik den bredare sömsmånen<br />

runt den smalare och skrapa<br />

till vikningen hårt.<br />

2. Vänd tyget så att efterstygnens<br />

baksida kommer upp. Klipp den<br />

översta sömsmånen så smal<br />

som fällsömmen ska vara och<br />

den andra dubbelt så bred.<br />

4. Skrapa ut tyget väl från<br />

rätsidan och håll ut tyget när<br />

sömmen fälls ner. Den ska vara<br />

något kupig från avigsidan.<br />

Nåla fast sömsmånen, tråckla<br />

eventuellt. Sy ner fällsömmen<br />

med fållstygn.<br />

17


Stygnförklaring forts.<br />

Fällsömmens vändning<br />

Framstycke Bakstycke Framstycke<br />

Bakstycke<br />

1. Sidsömmens och ärmsömmens fällsöm<br />

vänder så smidigt som möjligt<br />

och övergår i sprundets fåll.<br />

Monogram<br />

18<br />

2. Steglappen sys i med fällsöm i<br />

sidsömmen.


Sprundförstärkningar<br />

Sprundförstärkningarna hade ursprungligen en<br />

rent praktisk funktion. Man sydde en träns av<br />

något slag tvärs över sprundet i dess nedre del, för<br />

att man inte skulle riva upp sprundet vid av- och<br />

påklädning. Dessa sprundförstärkningar har sedan<br />

sytts ut till små konstverk med t.ex. spetssöm eller<br />

olika hålsömmar. Variationerna är oändliga. Här<br />

nedan har några olika typer avbildats.<br />

1. Sy några trådar tvärs över sprundet.<br />

Sy därefter knapphålsstygn<br />

över dessa trådar. Sy en eller två<br />

sådana tränsar.<br />

3. Sy först en träns över sprundet<br />

som i 1. Sy därefter en rad ganska<br />

lösa langettstygn runt sprundets<br />

nedre del. Träd till sist med tråden<br />

i langettstygnen från den ena<br />

sidan av sprundet till den andra,<br />

så att det bildas ”åttor”.<br />

2. Sy först en träns tvärs över sprundet som<br />

i 1. Sy sedan ännu en träns nedanför, men<br />

sy bara knapphålsstygn till mitten. Sy då en<br />

träns från denna ner till sprundets botten.<br />

Börja nerifrån med knapphålsstygnen. Sy<br />

till sist färdigt den andra tränsen.<br />

4. Sy först en träns över sprundet som i 1. Sy<br />

därefter langettstygn utefter ena långsidan.<br />

Fortsätt med flera rader langettstygn tills<br />

sprundet är fyllt. Sista raden sys som ”åttor”<br />

genom att ta omväxlande i föregående langettstygn<br />

och i sprundkanten.<br />

19


Kvarnspel<br />

Kvarnspel är ett av världens äldsta spel. Det har hittats i Egypten, i ett tempel som<br />

byggdes år 1400 f. Kr. Redan under vikingatid fanns det i Norden. Vackra kvarnspel<br />

av intarsia fanns omkring 1600, men en enkel brädstump med spelplanen inskuren<br />

med kniv kunde också duga.<br />

Spelregler<br />

Två spelare har nio brickor vardera, den ena har ljusa och<br />

den andra mörka. Med brickorna ska man försöka bygga en<br />

kvarn och samtidigt förhindra motståndaren att bygga en.<br />

En kvarn har man när tre egna brickor ligger på en linje, i<br />

hörnen och/eller på korspunkterna.<br />

Man drar lott om vem som ska börja, och turas sedan om<br />

att placera ut brickorna en i taget. Försök att bygga en<br />

kvarn redan nu, men se till att motståndaren inte gör det!<br />

När alla brickor ligger på plats turas man om att flytta dem<br />

till nya positioner. Man får bara flytta ett steg i taget och<br />

inte hoppa över en annan. När man lyckats bygga en kvarn,<br />

får man ta bort en av motståndarens brickor från brädet,<br />

men inte en som ingår i en kvarn!<br />

Bortplockade brickor kan inte gå in i spelet igen. När en av<br />

deltagarna har bara två brickor kvar har han förlorat spelet.<br />

En dubbelkvarn kan byggas så <strong>här</strong>: Mittbrickan i en kvarn<br />

kan flyttas till linje intill, där den bildar mittbrickan i en tidi-<br />

gare förberedd kvarn, och sedan flyttas tillbaka igen. Varje<br />

gång får en motståndarbricka flyttas från brädet.<br />

Den som har bara tre brickor kvar får hoppa till vilket ledigt<br />

hål som helst. Man kan på så sätt stoppa dubbelkvarnen.<br />

20


Astragaler<br />

Astragaler är ledknotor från fårets häl. De har använts som ett slags tärningar i det<br />

antika Grekland. De kallades också spåben. Beroende på hur de föll, fick man svar i<br />

frågor om kärlek. Med ledknotor eller fem stenar spelar skolbarn fortfarande det <strong>här</strong><br />

spelet på flera håll i världen.<br />

Spelregler<br />

Två eller tre spelare är lagom att vara. Bestäm turordningen<br />

så <strong>här</strong>: Kasta upp alla fem pjäserna i luften. Försök fånga så<br />

många som möjligt på handens baksida. Kasta upp dessa<br />

igen och fånga dem i handflatan. Den som fått flest kvar<br />

börjar spela.<br />

Att spela ”Ettor” går till så <strong>här</strong>: Kasta ut alla astragaler på<br />

marken (golvet). Plocka upp en av dem –den kallas knekt.<br />

Kasta upp den i luften igen, plocka upp en ny från marken<br />

och fånga knekten innan den nått marken. Allt med en<br />

hand. Lägg den upplockade astragalen i andra handen och<br />

fånga de övriga tre, en i taget, på samma sätt. Om man tap-<br />

par eller missar en pjäs måste man börja om nästa gång det<br />

är ens tur. Likaså om man tar fel antal.<br />

Nu är det ”Tvåornas” tur. Medan knekten är i luften plockas<br />

två pjäser upp. I ”Treor” tas tre pjäser upp först, sedan en. I<br />

”Fyror” alla fyra på en gång.<br />

Fler varianter <strong>finns</strong>. T.ex. ”Under bron”: Kasta alla pjäser på<br />

marken. Gör en bro av tumme och pekfinger nära spelpjä-<br />

serna. När knekten är i luften petar man in en pjäs under<br />

bron. På samma sätt kan ”tvåor”, ”treor”, och ”fyror” spelas<br />

in ”under bron”.<br />

I ”Stallet” bildar handen med fingrarna utspärrade fyra<br />

spiltor, som pjäserna ska in i en i taget. Spela också ut dem<br />

ur stallet igen!<br />

21


Styltor<br />

22


Boktips för läraren<br />

Kropp och kläder, Broby-Johansen R, Stockholm 1969<br />

all världens spel och lekar, Grunfeld F V (red.), Stockholm 1990<br />

gustav vasa och hans folk, Göransson G, Stockholm 1984<br />

vardagsskrock, Tillhagen C-H, Falköping 1982<br />

dagligt liv i norden, Troels-Lund, Stockholm 1934<br />

en gammal svensk kokbok, Wahlund P-E, Stockholm 1962, 1990<br />

Svensk matglädje från fyra århundraden, Lilla Sällskapet, Stockholm 1988<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!