Parkeringsriktlinjer - Partille kommun

Riktlinjer för bedömning av
parkeringsplatsbehov
Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06

Handlingen är framtagen av
Stadsbyggnadskontoret,
Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06.
Ledningsgrupp:
Björn Marklund, Förvaltningschef
Jörgen Hermansson, Mark- och exploateringchef
Sofie Bården, Planchef
Sören Lundh, Gatuchef
Tomas Soovik, VA-chef
Arbetsgrupp:
Johanna Ståhle, Miljöplanerare
Josefin Westerlund, Planarkitekt
Thomas Berggren, Trafikingenjör

Förord
Partille kommun befinner sig mitt i stora förändringar med nya
bostäder och en växande befolkning. Efterfrågan på parkering ökar i
takt med fler invånare. Samtidigt har miljöfrågorna fått allt mer
uppmärksamhet vilket sätter fokus på dagens livsstil och hur den kan bli
mer hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Bristen på byggbar mark inom
kommunen tydliggör behovet av en förändrad syn på parkering.
Parkering påverkar i hög utsträckning tillgängligheten till olika målpunkter
inom kommunen och hur människor använder sig av bilen.
Kommunen har enligt plan- och bygglagen (PBL) det övergripande
ansvaret för utformningen av en parkeringspolitik. Kommunen har
dock ingen skyldighet att ordna parkering men ska i planer ange vilket
parkeringsbehov som ska tillgodoses och var parkeringen ska anordnas.
Skyldigheten att ordna parkeringar åvilar istället fastighetsägaren.
Med anledning av de gamla normerna från 1996, kommunens arbete
med förtätning för att bereda plats för fler bostads- och
verksamhetsområden samt arbetet med K2020 har förvaltningen ansett
det nödvändigt att se över riktlinjerna för parkering. Riktlinjerna för
parkering är framtagna av Stadsbyggnadskontorets plan- och
gatuavdelningar. Arbetet har bedrivits under hösten 2009 och våren
2010.
Riktlinjerna för parkering ska ange förutsättningarna för hur
parkeringen ska hanteras i kommunen. Syftet med de nya riktlinjerna
är att tydliggöra kommunens ställningstaganden samt ge vägledning vid
avvägning mellan olika intressen. Som en följd av riktlinjerna ska en
parkeringsnorm för kommunen tas fram för vägledning vid
detaljplanearbetet och vid bygglovsgivning.

Innehåll
Förord
Innehåll
Sammanfattning
1. Bakgrund 3
1.1 Varför behövs nya riktlinjer? 3
Förändrade förutsättningar 3
Behov av en effektiv markanvändning 4
Behov av samsyn i regionen 4
Behov av ett miljöanpassat trafiksystem 5
Behov av ett ökat kollektivt resande 5
Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm 5
Behov av översyn av dagens parkeringssituation 6
1.2 Förhållningsfaktorer 6
Planering för uthållig tillväxt 6
Parkering i lagstiftningen 7
Planeringsdokument att förhålla sig till 8
2. Riktlinjer för parkering 9
2.1 Målsättning med riktlinjer för parkering 9
2.11 God sammanvägd tillgänglighet för samtliga
persontrafikslag
9
- God tillgänglighet för alla kommunens invånare 9
- Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov 9
- Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer 10
2.12 Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda
och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga
som vistas i kommunen 10
- Förändrad parkeringsstruktur 10
- Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering 11
- Effektiv markanvändning 11
- Anpassa parkeringen till den omgivande miljön 12
- Förbättra möjligheterna till parkering 12

- Uppmuntra till samutnyttjande 13
- Möjliggöra parkeringsköp 13
2.13 En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att
minska biltrafikens negativa effekter 13
- Öka cyklandets andel av det totala resandet 13
- Ökat antal cykelparkeringar 14
- Jämförbara gångavstånd 15
- Främja bilpooler 15
- Främja cykelpooler 15
- Uppmuntra till användning av flera färdsätt 15
- Främja kollektivtrafiken till externhandeln 16
Begreppsförklaring 17

1
Sammanfattning
Bakgrund - Varför nya riktlinjer för parkering?
- Vilka förhållningsfaktorer finns det?
Sedan de gamla riktlinjerna antogs 1996 har
förutsättningarna förändrats. Göteborgsregionen
har haft en stark tillväxt vilket medfört en ökad
befolkning och ett ökat behov av resor. Miljöfrågorna
är idag i fokus och målsättningen med K2020 om att
öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % till
2025 kräver starka incitament för att få invånarna att
låta bilen stå och istället använda sig av kollektivtrafiken.
I regionen behövs en samsyn kring
parkeringsfrågorna i syfte att uppnå en hållbar
regional utveckling.
Andelen byggbar mark inom kommunen är
enligt ÖP05 begränsad vilket ställer krav på en
effektiv markanvändning då kommunen vill förtäta
med fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd
service. Då en hållbar samhällsplanering eftersträvas
är det den sammanvägda tillgängligheten som ska
vara planeringsnorm snarare än bilen som satt sin
prägel på bebyggelseutvecklingen under många år.
På både nationell, regional och lokal nivå finns
planeringsdokument att förhålla sig till vid
framtagandet av riktlinjer för parkering. På
nationell nivå finns 16 miljökvalitetsmål som är
styrande för allt arbete. Dessa har sedan brutits ner
och formulerats till regionala miljömål som är grundläggande
för alla aktörer i länet. I Göteborgsregionen
finns även strategidokumentet ”Uthållig tillväxt, Mål
och strategier med fokus på hållbar regional
struktur”. Partille kommuns vision finns beskriven i
ÖP:n som anger målet att vara en ekologiskt, socialt
och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun.

Sammanfattning
Riktlinjer - Målsättning
Riktlinjerna för parkering i Partille kommun
syftar till att tydliggöra ställningstaganden och
ge vägledning vid avvägning mellan olika
intressen i arbetet med att skapa attraktiva
livsmiljöer för kommunens invånare.
Riktlinjerna för parkering ska medverka till:
God sammanvägd tillgänglighet för samtliga
persontrafikslag
En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille
även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv
kommun att bo och leva i. Kommuninvånarnas
transportbehov ska tillgodoses genom en sammanvägning
av tillgängligheten av samtliga persontrafikslag
- gång, cykel, bil och kollektivtrafik.
Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa
goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens
invånare och övriga som vistas i kommunen
Bilparkeringar i Partille kommun ska i första hand
anordnas på kvartersmark och parkeringsanläggningar
ska anpassas så att de medverkar till
att stärka kommunens karaktär. I centrala lägen bör
gatumark i första hand användas till korttidsparkering
för att förbättra tillgängligheten till centrala
målpunkter.
En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte
att minska biltrafikens negativa effekter
Invånarnas användande av gång-, cykel- och
kollektivtrafik ska öka. Incitament såsom bättre gång-
och cykelvägar, attraktiva cykelparkeringar samt
styrning av bilparkeringen för att minska
användningen av bilen ska medföra förbättrad luftkvalitet,
mindre buller samt en säkrare miljö för
kommunens invånare. 2

3
1. Bakgrund
1.1 Varför behövs nya riktlinjer?
Förändrade förutsättningar
Kommunstyrelsen antog 1996-10-02 riktlinjer för bedömning av bilplatsbehov
i Partille kommun. Sedan riktlinjerna antogs har
förutsättningarna i kommunen förändrats. Göteborgsregionen har haft
en stark tillväxt och utvecklats till en av landets mest attraktiva regioner
att bo, leva och verka i. En växande befolkning och en fortsatt regionförstoring
har ökat behovet av resor vilket medfört ett ökat tryck på
infrastruktur och miljö. Miljöfrågorna har kommit att hamna i fokus,
miljöperspektivet ska integreras i alla beslut som tas och i regionen
eftersträvas en långsiktigt hållbar regional utveckling. Att planera utifrån
kollektivtrafikutveckling och tillgänglighet för alla istället för att enbart
tänka utifrån bilisten är ett nytt förhållningssätt. Dessa förändrade
förutsättningar medför att det finns ett stort behov av nya riktlinjer för
hur parkeringsfrågorna ska hanteras inom Partille kommun.
Syftet med riktlinjerna för parkering är att tydliggöra kommunens
ställningstaganden samt ge vägledning vid avvägning mellan olika
intressen. Riktlinjerna ska medverka till att en god sammanvägd
tillgänglighet för samtliga persontrafikslag uppnås, att levande och
attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare skapas samt att andelen
gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar.
Vy över Partille Centrum

Total yta i
kommunen
% av
yta
skog
% av
yta
tätort
57,2 km² 37 26 3,5
En parkeringsplats tar
i genomsnitt i anspråk
25 kvm
% av yta
sjöar och
vattendrag
Behov av en effektiv markanvändning
Partille planerar för fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd service.
Det övergripande målet är att utveckla kommunen genom att bygga i
strategiska lägen med god tillgänglighet till befintlig infrastruktur.
Kommunens höga bebyggelsetryck förutspås resultera i ett invånarantal
på knappt 40 000 år 2025. Samtidigt är andelen byggbar mark inom
kommunen enligt översiktsplanen från 2006 (ÖP05) begränsad vilket
ställer krav på en effektiv markanvändning.
I de centrala och stationsnära delarna av kommunen finns idag en
konflikt mellan de ytkrävande parkeringslösningarna som hittills varit
planeringsnorm och strävan efter en effektiv markanvändning. I
centrala Partille pågår till exempel stora förändringar för att på sikt
utveckla en mer stadsmässig karaktär som fungerar såväl som
entrépunkt till kommunen som förstad till Göteborg. Här, liksom i
övriga kommundelscentran, bör en avvägning göras som stödjer en
mobilitet som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Central mark med potential till effektivare markanvändning
Behov av samsyn i regionen
Göteborgsregionen har som gemensamt mål att fortsätta befolkningstillväxten
och utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en
attraktiv kollektivtrafik i enlighet med regionens gemensamma
kollektivtrafikprogram K2020. Kommunerna i Göteborgsregionen
samverkar på en gemensam bostads- och arbetsmarknad varför det är
önskvärt med en samsyn kring parkeringsfrågorna.
Göteborg antog i oktober 2009 en ny parkeringspolicy som bland annat
ska stödja en hållbar stadsutveckling, skapa en gemensam syn på
parkering för bil och cykel samt medverka till att resandet med
kollektivtrafik och cykel ökar. Partille behöver sätta upp liknande mål för
att medverka till en fortsatt god regional utveckling.
4

5
Behov av ett miljöanpassat trafiksystem
Under senare år har miljömedvetenheten ökat kontinuerligt i alla delar
av samhället. Bland annat har miljöfrågorna i den kommunala
planeringen fått större utrymme. Samtidigt har biltätheten ökat från
386 personbilar per 1000 invånare 1994/95 till cirka 420 personbilar
per 1000 invånare 2008/09. Prognoserna som tagits fram i arbetet med
K2020 pekar på en fortsatt ökning av antal bilar i trafik i Göteborgsregionen.
Det tillsammans med överskridandet av miljökvalitetsnormerna
för luft i delar av regionen medför ett behov av ett mer miljöanpassat
trafiksystem.
Strävan efter ett mer miljöanpassat trafiksystem ställer krav på åtgärder
som förändrar invånarnas attityd till bilen och uppmuntrar till ett ökat
resande med cykel och kollektivtrafik. En långsiktig ekologisk, social
och ekonomisk hållbar utveckling i Göteborgsregionen kräver samspel
mellan bebyggelseutveckling och infrastruktur tillsammans med en
kraftigt ökad andel kollektivtrafikresor.
Behov av ett ökat kollektivt resande
Partille kommuns strategiska och attraktiva läge med dess närhet till
storstaden Göteborg har medfört en befolkningsökning samtidigt som
pendlingen från kommunen är betydande. De största pendlingsströmmarna
går från Partille mot Göteborg men det finns även en inte
helt oväsentlig inpendling till Partille. En stor andel pendlar med bil och
kollektivtrafikens andel är endast 16,3 %. Bilpendlingen innebär
miljöproblem i form av buller och avgaser. För regionen finns
samverkansprojektet K2020 med syfte att skapa en gemensam framtidsbild
som underlag för planering och beslut. Målet är att öka kollektivtrafikens
andel av resandet till 40 % år 2025.
Kollektivtrafiken till och från Partille är redan i dagsläget välutvecklad
med både pendeltåg och bussar. Första fasen i genomförandet av K2020
och lokala K2020 är de förändringar som sker under 2010. I
kommunen utökas turtätheten, främst i högtrafik, då samtliga
kommundelar kommer att få kvartstrafik. För att uppmuntra
invånarna att, i större utsträckning än idag, använda sig av
kollektivtrafiken behövs starka incitament för att låta bilen stå och
istället använda sig av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Avgörande vid
val av färdmedel är trafikantens upplevda konkurrenskraft jämte andra
färdmedel. Här behövs genomtänkta kommunala riktlinjer för
parkering som gör det mer attraktivt för pendlare att åka kollektivt
samtidigt som tillgängligheten för prioriterade grupper ökar. Andra
åtgärder är exempelvis att se över fri parkering för anställda samt att se
över användning av privatbil i tjänsten.
Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm
Bilen som planeringsnorm har satt sin prägel på bebyggelseutvecklingen
under många år. En stor del av nyproduktionen av bostäder i
Göteborgsregionen har under de senaste åren byggts så långt från
befintlig kollektivtrafik att de boende blir beroende av bil. I strävan efter
Invånarantal
Antal bilar
per 1000
invånare
Partille Partille Partille
1996 2009 2025
32 349 34 026 40 000
386 420 ?
K2020
Mål att öka
kollektivtrafikens
andel av resandet
till 40 % år 2025

en mer hållbar samhällsplanering bör det istället vara den sammanvägda
tillgängligheten som ska vara rådande planeringsnorm. Genom att
planera för utveckling av områden med hög tillgänglighet till
kollektivtrafik, utbyggd service kring kollektivtrafiken samt förtätning
i kommunens centrum och kommundelscentran kan Partille utveckla
goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Den
övergripande målsättningen är att samtliga kommuninvånare skall ha en
hög tillgänglighet till kommunens service och att 90 % av kommunens
invånare skall ha mindre än 400 meter till närmaste hållplats.
Många huvudstråk för gående och cyklister upplevs som otrygga under
kvällar och nätter på grund av avsaknad av bebyggelse i dess närhet.
Otrygghet i kombination med brist på attraktiva och säkra cykelparkeringar
medför att färre väljer att gå och cykla till målpunkterna.
För att uppmuntra gång- och cykeltrafik är det av stor vikt att dessa
trafikanter prioriteras.
Behov av översyn av dagens parkerings-
situation
En styrka i Partille kommun är möjligheten att kunna erbjuda
invånarna bostäder i områden som vuxit fram under olika tidsperioder
vilket har skapat en variation i karaktären hos områdena. I de äldre
områdena är gatorna ofta smala och inte dimensionerade för dagens
trafiksituation med ett högre bilinnehav. Kommunens planer på
förtätning av befintliga områden medför att situationen kommer att
försämras ytterligare. Dålig framkomlighet, både för gång- och cykeltrafik
samt för nyttotrafiken, medför ett behov av att se över parkeringssituationen
i dessa områden.
1:2 Förhållningsfaktorer
Såväl i den svenska lagstiftningen som i planeringsdokument från
nationell till lokal nivå finns beslut och dokument att väga in vid
framtagandet av riktlinjer för bedömning av parkeringsbehov.
Planering för uthållig tillväxt
Miljöarbetet i Sverige grundar sig på 16 miljökvalitetsmål. Västra
Götaland har utifrån de nationella målen formulerat regionala miljömål
vilka ska vara grundläggande för miljöarbetet i länet.
Som en del i Göteborgsregionens miljöarbete har Göteborgsregionens
kommunalförbunds (GR) förbundsstyrelse i maj 2006 antagit mål- och
strategidokumentet ”Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på
hållbar regional struktur”. I dokumentet, som utgår från ”Vision Västra
Götaland”, betonas möjligheten att erbjuda invånarna en attraktiv
livsmiljö.
Partille kommuns vision i enlighet med ÖP05 är att fortsätta utvecklas
till en kommun där det ska vara gott att växa upp, arbeta och leva. Med
en medveten samhällsplanering är målet att vara en ekologiskt, socialt
och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun. För att behålla
kommunens identitet och samtidigt fortsätta utvecklas i en hållbar
6

7
riktning krävs nya strategier som uppmuntrar invånarna till beteenden
som är långsiktigt hållbara.
Kommunens parkeringspolitik, både riktlinjer för parkering och
parkeringsnorm, har en effekt på invånarnas inställning till bilen och
kan på sikt medverka till att minska bilanvändningen.
Parkering i lagstiftningen
I plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. 15 § finns följande regleringar och
krav för parkering:
Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och
kulturvärdena på platsen.
Dessutom skall tillses att lämpliga utrymmen för parkering, lastning
och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i
närheten av denna.
Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera
bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig
verksamhet, skall det finnas tillräcklig stor friyta som är lämplig för lek
och utevistelse på tomten eller på utrymme i närheten av denna.
Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både
parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas.
Vidare i PBL 3 kap. 16 § fastställs att ovan beskrivna regler i skälig
utsträckning även skall tillämpas för bebyggda tomter. Vid sådan
ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs skall tomten
anordnas så att den uppfyller kraven i 15 § i den utsträckning som efter
omständigheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet
och tomtens särskilda egenskaper.
Lagstiftningen som reglerar parkering är ganska generell. En kommunal
strategi behövs därför för att kommunen i ett långsiktigt perspektiv ska
kunna planera för parkeringens utveckling.

Planeringsdokumet att förhålla sig till
Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå
PBL
Nationella
miljökvalitetsmål
GR ”Uthållig
tillväxt”
Regionala
miljökvalitetsmål
K2020
ÖP
Energiplan
Lokal K2020
8

9
2. Riktlinjer för parkering
2.1 Målsättning med riktlinjer för
parkering
Riktlinjerna för parkering i Partille kommun syftar till att
tydliggöra ställningstaganden och ge vägledning vid avvägning
mellan olika intressen i arbetet med att skapa attraktiva
livsmiljöer för kommunens invånare.
Riktlinjerna för parkering ska medverka till:
• en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag
• en hållbar samhällsutveckling i syfte att skapa levande och
attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som
vistas i kommunen
• en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att
minska biltrafikens negativa effekter
2.11 God sammanvägd tillgänglighet för
samtliga persontrafikslag
En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille kommun
även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv kommun
att bo och leva i. Tillgängligheten ska stödja ekologisk, social och
ekonomisk hållbarhet och bidra till en positiv utveckling av
kommunen. För att tillgodose kommuninvånarnas
transportbehov utgår riktlinjerna från en sammanvägning av
tillgängligheten för samtliga persontrafikslag.
- God tillgänglighet för alla kommunens invånare
En övergripande målsättning är att säkra en god tillgänglighet för alla
kommunens invånare. Olika grupper av individer har olika behov.
Barns behov ställer andra krav på tillgänglighet eftersom de ofta
cyklar eller går till målpunkten. Kvinnor åker jämfört med män i högre
utsträckning med kollektivtrafiken alternativt cyklar eller går. Både för
kvinnor och barn skulle en satsning på trygga och attraktiva gång- och
cykelstråk medföra förbättrade möjligheter att ta sig till målpunkter
både inom och utanför kommunen.
Funktionshindrade har i många fall svårare att använda sig av
alternativa färdmedel till bilen varför dessa måste erbjudas möjlighet att
komma nära målpunkten med bil. Kontinuerligt arbete pågår med att
tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken.
- Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov
Ett övergripande mål är att en betydande del av tillgängligheten skall
uppnås med hjälp av cykel och kollektivtrafik vilket stödjer kommunens
strävan att uppnå K2020 och en strävan mot en mer hållbar

samhällsutveckling. Vid bygglovsprövning ska en bedömning av den
sammanvägda tillgängligheten redovisas för att möjliggöra att PBL:s
krav på parkering kan uppfyllas. Alternativa metoder kan tillämpas för
att uppfylla dessa krav. Tillgänglighet till kollektivtrafik, bilpool, gröna
resplaner, parkeringsköp och samutnyttjande är några exempel.
Genom att lösa tillgängligheten med alternativa metoder kan betydande
besparingar göras vad gäller såväl ekonomi som miljö genom att behovet
av antalet parkeringsplatser minskar.
- Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer
Arbetspendlingen till Göteborg kommer fortsatt att vara hög och även
inom kommunen kommer transportbehovet att öka till följd av ett ökat
invånarantal. I strävan efter en mer hållbar samhällsplanering bör
tillgängligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Det
bidrar inte bara till förbättrad luftkvalitet, förbättrad trafiksäkerhet och
mindre buller utan även till en förbättrad hälsa för kommunens
invånare.
2.12 Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa
goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens
invånare och övriga som vistas i kommunen
De attraktiva livsmiljöer som eftersträvas för kommunens
invånare riskerar att hamna i konflikt med verksamheters,
handelns och boendes behov av parkering. Parkeringsplatser
uppfattas ofta som förfulande ur stadsmiljösynpunkt.
Parkeringar fyller dock ofta en viktig funktion för värdet av vissa
verksamheter. I en del fall, exempelvis för vissa typer av handel,
är parkeringar nödvändiga.
ÖP05 har som övergripande målsättning att erbjuda kommuninvånarna
attraktiva bostadsmiljöer. Målet är att bilparkeringar i Partille kommun
i första hand ska anordnas på kvartersmark och att parkeringsanläggningarna
ska anpassas så att de medverkar till att stärka
kommunens karaktär. I centrala lägen bör gatumark i första hand
användas till korttidsparkering för att förbättra tillgängligheten till
centrala målpunkter.
- Förändrad parkeringsstruktur
En målsättning är att i ett längre tidsperspektiv förändra parkeringsstrukturen
i kommunen. Partille planerar för en förtätad
bebyggelsestruktur vilket gynnar omställningen till ett mer miljöanpassat
transportsystem eftersom förtätning medför bättre
förutsättningar för cykel-, gång- och kollektivtrafik. För de centrala
delarna behöver nuvarande parkeringsstruktur förändras för att skapa en
stadsmässighet. Strategier för att minska bilens påverkan i stadsmiljön är
nödvändiga. Förändringarna bör dock ske i samklang med de
kommersiella förutsättningarna för att inte påverka tillgängligheten till
målpunkter negativt.
Det övergripande målet är att i ett längre tidsperspektiv ska antalet bil- 10

11
parkeringsplatser inte öka. En omfördelning och omvandling av
parkeringsplatser på centralt belägen attraktiv mark är nödvändig.
Genom en flexibel utformning av parkeringsplatser och parkeringsanläggningar
i strategiskt viktiga lägen möjliggörs annan användning av
marken i framtiden.
Endast kortidsparkeringar längs med gatorna i centrala lägen för att förbättra
tillgängligheten
- Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering
Biltrafiken har sedan 1960-talet i snitt årligen ökat med cirka 2 %.
Detta har medfört att bilen idag i hög grad påverkar människors
levnadsmiljö bland annat i form av parkeringslösningar som negativt
påverkar stadsmiljön. För att höja stadsmiljöns attraktivitet bör
parkeringar lokaliseras och utformas så att de inkräktar på stadslivet så
lite som möjligt. Attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare bör
prioriteras. Partille bör verka för att parkmiljöer, bostads- och
innergårdar, gröna platser och publika ytor såsom torg frigörs från bilparkeringar.
I detaljplaner i centrala lägen med goda möjligheter till
kollektivtrafik ska möjligheten till att meddela planbestämmelser om
förbud för användning av viss mark för bilparkering analyseras och
användas vid behov för att säkerställa en effektiv markanvändning.
- Effektiv markanvändning
Mark ska enligt PBL användas för de ändamål den kan anses vara mest
lämplig för ur allmän synpunkt. I Partille centrum och i övriga
kommundelscentran där efterfrågan på mark är hög är det extra viktigt
med en effektiv markanvändning och en prioritering mellan vilka
ändamål marken är bäst lämpad att användas till.
Kommunen bör sträva efter att gynna alternativa lösningar för att
effektivisera markanvändningen. Ur effektivitetssynpunkt är cykel- och
kollektivtrafik att föredra eftersom dessa transportslag är yteffektiva i
förhållande till bilen. Andra lösningar är bilpool och samutnyttjande
Samutnyttjande
Samutnyttjande av en
parkeringsplats ger
möjlighet till nyttjande av
samma parkeringsruta av
flera användare. Systemet
förutsätter att platserna
inte reserveras för någon
användare och en
efterfrågan av platsen vid
olika tidpunkter

vilka båda är bra metoder för att minska behovet av nya
bilparkeringsplatser. Markparkering bör ersättas av gemensamma
anläggningar där det är lämpligt. Gemensamma anläggningar placeras
med fördel under mark för en mer effektiv markanvändning. Marken
kan istället användas för andra ändamål, exempelvis ytor för rekreation
eller fler bostadshus.
Ytor som frigörs från parkering kan användas för andra ändamål, exempelvis
grönytor
- Anpassa parkeringen till den omgivande miljön
Hur parkeringsanläggningar utformas har en effekt på hur den fysiska
miljön upplevs. De påverkar inte endast den visuella uppfattningen av
platsen utan påverkar även känslan av platsen. Stora parkeringsplatser
upplevs ofta som öde och otrygga under vissa tider på dygnet.
Effterfrågan på parkering kan komma att ändras med tiden.
Användningen av parkeringhus behöver därför göras flexibel,
exempelvis genom att möjliggöra för annan användning i form av
lokaler för kontor eller handel. I centrala lägen är målet att parkeringshus
ska förses med annan användning i de lägre våningsplanen redan
från början. De parkeringar som anläggs bör visuellt anpassas till den
omgivande miljön och trygghetsaspekten bör ses över. Exempelvis kan
parkeringar ha ett inslag av grönska för att bryta inslaget av bilar i stadsbilden
och med hjälp av ljus kan parkeringen upplevas tryggare. Cykel-
och bilparkeringar skall lokaliseras och utformas så att de uppmuntrar
till användning av parkeringsanläggningen.
- Förbättra möjligheterna till parkering
Boende bör ges möjlighet till att ha bilen stående vid bostaden under
längre perioder i syfte att de inte skall vara tvungna att flytta bilen eller
ta den till jobbet på grund av avsaknad av parkering dagtid. I en del
områden bör införande av boendeparkeringar och andra parkeringsregleringar
beaktas för att säkra tillgång till parkeringsplatser för de
boende samt för att säkra framkomligheten för nyttotrafiken. I de lägen
12

13
där tillgänglighet med kollektivtrafik är god bör antalet parkeringsplatser
vid arbetsplatser minska. Denna strävan förutsätter samverkan
med privata aktörer eftersom kommunen endast i begränsad
utsträckning kan påverka antalet parkeringsplatser. Kommunen och de
kommunala bolagen bör agera förebild och fortlöpande arbeta för att de
anställda skall använda andra resesätt, exempelvis genom att upprätta
styrdokument för resor.
- Uppmuntra till samutnyttjande
Genom samutnyttjande av parkeringsplatser kan en mer effektiv markanvändning
i kommunen uppnås. Exempel på verksamheter som med
fördel kan samutnyttja parkeringsplatser är idrottsanläggningar, arbetsplatser,
evenemang och handel vilket leder till att samhällsekonomiska,
stadsbyggnadsmässiga och företagsekonomiska vinster uppnås. Vid
nyetableringar bör möjligheter till samutnyttjande undersökas i
områden där det är möjligt för att minska behovet av anläggning av nya
parkeringsplatser.
- Möjliggöra parkeringsköp
Vid nybyggnation ska parkeringen i första hand lösas på kvartersmark.
Om det inom fastigheten saknas tillräcklig yta kan istället
parkeringen lösas i fastighetens närhet genom att tillämpa parkeringsköp.
Vid centrala lokaliseringar är parkeringsköp en bra metod för
samutnyttjande av parkeringsanläggningar för olika verksamheter.
Parkeringsköp och samutnyttjande bör användas restriktivt för boendeparkeringar
för att garantera de boende tillgång till en parkeringsplats i
nivå med gällande parkeringsnorm.
2.13 En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i
syfte att minska biltrafikens negativa effekter
I linje med regionala miljömål om att minska transportbehovet
och samtidigt gynna mer hållbara och resurssnåla transporter är
ett övergripande mål att minska invånarnas användning av bilen
till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Särskilt viktigt
blir denna strävan då antalet bilar förväntas öka i Göteborgsregionen
under de kommande åren.
En hög exploateringsgrad i Partille kommun med en kraftig
befolkningsökning kommer medföra att tillgången på mark
begränsas. Här blir det viktigt att skapa incitament för
användning av andra färdmedel än bilen. En åtgärd är att styra
bilparkeringen för att minska användningen av bilen vilket skulle
medföra förbättrad luftkvalitet, mindre buller samt en säkrare
miljö för kommunens invånare.
- Öka cyklandets andel av det totala resandet
Satsningar på ett ökat cyklande gynnar inte bara miljön utan är även
positivt ur tillgänglighets-, hälso-, trafiksäkerhets- och jämställdhetsperspektiv.
De korta avstånden inom Partille kommun skapar goda
förutsättningar att överföra trafik från bil till cykel eftersom potentialen till
Samutnyttjande kan
reducera
nyanläggningsbehovet av
parkeringsplatser med upp
till 50 %

överföring är störst för korta resor. Satsningar på cykeltrafik behöver
genomföras för att visa invånarna att det är ett prioriterat område.
En avgörande faktor för om individen väljer cykel som färdmedel är
bedömningen av framkomlighet och säkerhet jämfört med andra
färdmedel. Partille har tillsammans med Mölndal och Göteborg arbetat
fram en cykelreseplanerare. Ytterligare åtgärder som behöver genomföras för
att öka andelen cykelresor är utvecklingen av ett heltäckande cykelnät i
Partille kommun. Tillgänglighet till viktiga start- och målpunkter måste
kunna nås med cykel på ett attraktivt och tryggt sätt. Fler och säkrare
passager över E20, Västra Stambanan och Säveån behövs för att öka tillgängligheten
och knyta samman centrala Partille.
- Ökat antal cykelparkeringar
Målsättningen att öka cyklingens andel av det totala resandet förutsätter att
antalet cykelparkeringar ökar, både korttids- och långtidsparkeringar. För
samtliga parkeringar är det viktigt att de lokaliseras nära målpunkten för att
signalera att cyklisterna är en prioriterad målgrupp. För långtidsparkeringar
är det extra viktigt att de upplevs säkra samt att de utrustas med
väderskydd och goda låsmöjligheter så att man känner sig trygg att parkera
cykeln under längre tid.
En ökad cykling gynnar inte bara miljön utan bidrar även till bättre hälsa och tar
mindre mark i anspråk
14

15
- Jämförbara gångavstånd
I syfte att minska biltrafiken till förmån för gång-, cykel- och
kollektivtrafik är det viktigt att göra dessa transportmedel mer lätttillgängliga.
Framför allt i centrala lägen och vid flerbostadshus kan det
accepterade gångavståndet mellan den gemensamma parkeringsanläggningen
och bostaden/arbetet vara lika långt som det accepterade
avståndet mellan hållplats för kollektivtrafik och bostaden/arbetet.
Kommunen bör arbeta för att avståndet mellan bostaden/arbetet och
hållplatsen ska minska.
- Främja bilpooler
Samutnyttjande av bilar i form av bilpooler ska främjas för att ge
incitament till en minskad bilanvändning och på sikt även ett
minskat bilinnehav. Platser för poolbilar bör lokaliseras i attraktiva
lägen, i anslutning till både målpunkter och bostäder. I syfte att främja
ökad användning av bilpooler kan med fördel möjlighet till anslutning
till bilpool för de boende skrivas in i samverkansavtal. En positiv
effekt är minskade byggkostnader och istället för parkeringar kan
marken användas för exempelvis gröna gårdar som bidrar till attraktiva
bostadsmiljöer. Innan inflyttning måste marknadsföring av
förutsättningarna ske och goda förutsättningar för cykel- och kollektivtrafik
måste skapas. Även tillgång till service i närheten är viktigt.
- Främja cykelpooler
I centrala Partille finns en stor potential till att överföra en del av de
korta resor som idag sker med bil till cykel. Överföringen skulle gynnas
av etableringen av en cykelpool. En cykelpool skulle medföra
förbättrade möjligheter till flexiblare resval och underlätta rörelser
mellan olika målpunkter i Partille centrum. Cyklarna skulle uppmuntra
till användning av flera färdsätt och underlätta resan till och från jobbet.
Cykelpoolen skulle kunna nyttjas av kommunens anställda och
anställda vid företag anslutna till poolen. Även tillfälliga besökare bör
ges möjlighet att använda cykelpoolen för att underlätta resor inom
kommunen.
Cyklarna bör placeras i strategiska lägen vid stationen, resecentrum, vid
företag som är knutna till poolen samt vid kommunhuset.
- Uppmuntra till användning av flera färdsätt
Möjlighet till enkla och smidiga byten mellan färdsätt är viktigt för att
göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Genom utformning på och kring
bytespunkten/hållplatsen kan kvaliteten på kollektivtrafiken höjas vilket
är en förutsättning för ett ökat resande. Bytespunkten/hållplatsen bör
utformas så att den upplevs tillgänglig och säker för resenären. En god
tillgänglighet förutsätter bra anslutning i form av säkra och attraktiva
gång- och cykelvägar samt väl utformade cykelparkeringar i nära
anslutning till hållplatsen.
Bilpooler kan reducera
nyanläggningsbehovet
av parkeringsplatser med
30 %

Attraktiva bytespunkter/hållplatser är viktigt för att öka kollektivtrafikens andel
- Främja kollektivtrafiken till volymhandel
Till volymhandel är det oftast lättast att ta sig med bil. Önskvärt vore
om Partille och övriga kommuner i Göteborgsregionen gemensamt
arbetar för skapa bättre möjligheter att kunna ta sig med kollektivtrafik
till all typ av handel.
Säkerhet och trygghet för cyklister och gående bör prioriteras vid
utformning av handelns parkeringsplatser liksom utformning av
belysning och grönstruktur. Utbredning av parkering bör begränsas.
Istället bör en mer yteffektiv parkering eftersträvas, exempelvis i form av
parkeringshus. Ett långsiktigt tänkande är önskvärt för att möjliggöra
ett ändrat behov i framtiden. I de lägen där annan markanvändning kan
vara aktuell är det viktigt med flexibla lösningar.
16

17
Begreppsförklaring
Angöring Tillfällig eller kortare uppställning av
fordon för av- och pålastning eller för
lastning och lossning.
Bilpool Även kallat bildelning och innebär att
ett antal personer eller företag
delar på en eller flera bilar. Bilen
bokas av användaren före körningen och
avgiften baseras på körsträcka och använd
tid.
Cykelpool System med lånecyklar liknande det för
bilpool.
Biltäthet Anger antal bilar per 1000 invånare.
Boendeparkering Ett system för parkering på allmän plats
för att möjliggöra för de boende att
kunna parkera i närheten av sin bostad.
Systemet används där det inte går att
lösa parkeringen på tomtmark. De
boende får köpa ett tillstånd för att
parkera men de garanteras inte en plats
utan platserna samutnyttjas.
Detaljplan En detaljplan anger markanvändning
inom ett avgränsat område i kommunen.
Detaljplanen är juridiskt bindande.
Gemensamhetsanläggning Parkeringsanläggning som är gemensamt
ordnad eller gemensamt nyttjad av en
alternativt flera fastighetsägare eller
intressenter.
K2020 Ett regionalt samverkansprojekt i
Göteborgsregionen med syfte att öka
kollektivtrafikens andel av resandet till
40 % år 2025.
Parkering Uppställning av fordon, dock inte för
tillfällig angöring.
Parkeringsköp Ett sätt för fastighetsägaren att via avtal
lösa behovet av parkering för den egna
fastigheten på annan plats än inom den
egna fastigheten enligt vad Plan och
bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan
tecknas med annan fastighetsägare
alternativt med kommunen. Möjliggör
ett samutnyttjande av parkeringsplatser.

Parkeringsplats Utrymme för parkering av ett eller flera
fordon.
Samutnyttjande Gemensam användning av parkerings-
platser för två eller flera byggnader,
lokaler, verksamheter eller användare.
Platserna reserveras inte för någon
användare. Förutsätter en kartläggning
av beläggningstiden för olika användare
vid olika tidpunkter och att dessa inte
sammanfaller med varandra.
ÖP05 Översiktsplan för Partille kommun
antogs 2006-02-02. Översiktsplanen ska
ge vägledning för beslut om
användningen av mark- och vattenområden
samt hur den bebyggda miljön
ska utvecklas och bevaras.
Översiktsplanen är inte juridiskt
bindande.
18

Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontorets plan-
och gatuavdelningar