Den svenska husmanskosten

trosa.se

Den svenska husmanskosten

Den svenska

husmanskosten

God, vällagad mat helt enkelt!

När vi talar om husmanskost menar vi vanligtvis enkel, vällagad och rustik

vardagsmat. Ser vi historiskt har husmanskost betytt alltifrån tjänstefolkets

enkla mat till allmogens vardagsmat. Numera kan även finare krogmat dölja sig

bakom benämningen ”husman”.

Ordet husmanskost kommer från tyska Hausmannskost, som betyder enkel kost

(lågtyska hûsman betyder torpare).

Och det var också från Tyskland som vi tidigt fick ett stort matinflytande.

Trettioåriga kriget gav inga bestående landvinningar, men soldater och fältherrar

förde med sig nya kontinentala seder och bruk- samt inte minst ny kokkonst.

Många tyska kockar importerades. Det var tysk finkultur som gällde.

Under medeltiden såg Hansan till att vi fick en livlig handel och import av mer

eller mindre exotiska produkter. Sedan var det kolonisatörer och

upptäcktsresande som förde med sig nya råvaror till Europa. Detta visade sig i

kokböckerna som kom i mitten av 1700-talet.

Förutom exotiska kryddor fanns spännande ingredienser såsom citroner, kapris,

oliver, ansjovis, rucola och svartrötter… Även kokkonsten verkade avancerad och

”modern” vid den här tiden. Vad sägs om följande recept från 1765:

”Basilikamarinerade kotletter, överstrukna med en färs av kalvbräss och murklor,

inbakade i kalvmaghinna och serverade med en schalottenlökssås smaksatt med

dragonättika”.

Från början predikades om de rena smakerna, om att råvarorna inte skulle

kryddas bort och att man borde mjuklaga köttet, något som nu gäller i de flesta

restaurangkök. Detta var dock inte husmanskost. I äldre tider var husmanskost

avsedd för tjänstefolket. Det var mycket enkel mat, ofta salt sill eller fläsk,

välling och bröd.


Under 1700- och 1800- talet utvecklades kokkonsten starkt i Sverige- nu med

stort inflytande från Frankrike. Flera tekniska innovationer under mitten av 1800-

talet bidrog också starkt till matlagningens fortsatta utveckling. Bland annat var

det järnspisens intåg. Spett, halster och grytor som hade stått på trefot över den

öppna elden byttes mot lättare stekpannor och kastruller. Ugnarna kunde nu

användas till matlagning(den gamla ugnen hade man mest bakat bröd i).

Köttkvarnens intåg banade väg för att t ex färsrätter blev allt vanligare, och med

den nya kyltekniken kunde man oftare få färsk mat på bordet.

När vi läser om husmanskosten är det långt ifrån drängarnas och pigornas mat;

den mat som det talats om tidigare. Husmanskost vid den här tiden kan snarast

kallas för ekonomisk gastronomi. I alla fall om man tar en titt i boken

”Husmanskost, en hjelpreda för sparsamma husmödrar” från 1865. Här ett citat

från Onkel Adam i förordet till boken.

Den fryntlige husmodern gjorde sig ej annat besvär för sitt främmande än att

iordningställa ett kuvert mera vid bordet. Jag har sällan fått ärligare mat och

varit förnöjdare, än då jag fick husmanskost i det tarfliga hemmet, där

husmodern måste vara sparsam”.

Den kulinariska utvecklingen och utbudet av spännande råvaror bromsades upp

av världskrigen. Sedan hände desto mer; ekonomin tog fart, liksom inflyttningen

till städerna, resandet ökade vilket ledde till större intresse för olika länders kök

och dessutom påbörjades kvinnornas frigörelse från spis och hushållsarbete. Tore

Wretman såg denna utveckling och oroade sig en hel del för husmanskostens

överlevnad. I förordet till boken husmanskost, 1967 skrev han:

”Turismen har alltså medfört en kraftig utveckling av våra matvanor - till det

bättre får man förmoda. Men samtidigt uppstår ett problem: Skall paltbröd med

fläsk inom en generation helt försvinna till förmån för ravioli och cannelloni?”

Trots att husmanskosten länge varit hotad, uträknad och dödsdömd lever den

vidare. Dessutom hyllad av såväl stjärnkockar som hemma matlagare. Från att

ha varit tjänstefolkets enkla kost till allmogens vardagsmat kan vi idag uppleva

att husmanskosten fått ökat status. Rätter som biff à la Rydberg och

Wallenbergare kan nu betecknas som husman. Husmanskosten har alltså gått

från tjänstefolkets blåvälling till medelklassens bjudmat.

More magazines by this user
Similar magazines