Kommunal Ekonomi nr 1 2012 - Kef

kef.se

Kommunal Ekonomi nr 1 2012 - Kef

kommunal

onom

ÄNNu mera

god logiStik

Kommunerna ser

över sina flöden

Stoppa mySig

kreativitet

Att förändra

är smärtsamt

KRÖNIKAN Anneli Hulthén: Undvik finansiella krockkuddar!

Medlemstidning för Föreningen

Sveriges Kommunalekonomer

#1 2012

med fokuS

på reSultat

Mats Friberg blev Årets Kommunalekonom 2011


10

Aktuellt i Kommunal Ekonomi

4 Ordförande Staffan Moberg

ser tillbaka på ett starkt 2011.

8 LSS. SKL vill se över den haltande

LSS-utjämningen.

9 Debatt. Skrota förslaget om

central stabiliseringsfond!

10 Logistik. Flödestänket inte

längre stridsfråga i vården.

14 Logistik. Lättare styra

vården än telekom.

22 Debatt. Uppdatera den

kommunala styrningen!

25 Forskarsidor. Mixa din egen

tillväxtsoppa à la KEFU.

30 Krönikan: Undvik stora krock

kuddar, skriver Anneli Hulthén.

Clarry

leanar

processer

23

Nästa nummer

av Kommunal

Ekonomi kommer

ut den 10 april.

Utges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

16

8

http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/files/2011/11/Skärmavbild-2011-11-23-kl.-09.03.10.png[2012-01-22 20:38:31]

Svindel oroar kommuner 6

Elbolaget Kraft & Kultur har utsatts för en miljardsvindel. Kommunala

kunder kan få höjda elpriser och norska ägarkommuner drabbas.

Logisk logistik tar plats 10

Alltmer fokus hamnar på processer och flöden inom kommunsektorn.

Logistiker anställs inom landstingen, lean sprids i kommunerna.

På jakt efter resultat 16

Mats Friberg är Årets Kommunalekonom 2011. Utveckling är hans bästa

gren, oavsett om det gäller kompetens, affärer eller fysisk träning.

Stoppa myskreatörerna 19

Att utvecklas gör ont! Tro inget annat, manar professor Alf Rehn från

Åbo Akademi som föreläste på Ekonomichefsdagarna i Stockholm.

Gå in på KEF:s hemsida!

Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

www.kommunalekonomi.se

Ansvarig utgivare: Staffan Moberg

Revisionskontoret, 105 35 Stockholm

08-508 29 414

staffan.moberg@stockholm.se

Redaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur,

Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg,

tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com

Grafisk form och layout: LTS Kommunikation AB

INNEHÅLL

19

Annonser: Ad 4 you media AB,

tel 08-556 960 12

tommy@ad4you.se

Frågor om din prenumeration: 026-12 81 85

E-post: prenumeration@kef.se

Omslagsbild: Henrik Brunnsgård

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2011

ISSN 0282-0099

Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.


ledare

rekordår för föreningen

ÅREt 2011 var ett framgångsrikt år för föreningen. Antalet medlemmar blev

rekordhögt liksom antalet genomförda utbildnings- och kursdagar. Tidningen

du håller i har upplagerekord och hemsidan har under året utvecklats och besöks

av såväl medlemmar som övriga i allt ökad omfattning.

ÅREt 2011 var också året då en av de största kompetensutvecklingsinsatserna

sjösattes för kommunekonomer. Projektet Ny ekonomroll har utbildat 450

ekonomer på 550 utbildningsplatser. Många har varit involverade men en ikon

och initiativtagare till projektet har varit Västra Götalandsregionens

ekonomidirektör Mats Friberg. Det är också huvudanledningen

till att Mats blev årets kommunalekonom 2011. Grattis Mats!

ÅREt 2011 var också året då utjämningskommittén

presenterade ett förslag som för första gången samtliga

medlemmar i den parlamentariska kommittén stod bakom.

Därför trodde jag, kanske något naivt i en tidigare

ledare, att förslaget skulle vinna acceptans i hela landet.

Följer man debatten nu så kommer detta med största

sannolikhet inte att inträffa. Under året presenterades

också förslaget om utjämning över konjunkturcyklarna,

Spara i goda tider. Ett förslag som vi i föreningens remissvar

varit kritiska till vad gäller detaljreglerna i ett utökat så kallat

balanskravsresultat. Vad dessa båda utredningar tar vägen avgörs

under 2012.

ÅREt 2012 då? Ja, vi får verkligen hoppas att det blir året

då regionfrågan landar. Men just nu känns det oerhört oklart.

I skrivan de stund annonseras att ansökningstiden för landsting

som vill bilda region har förlängts. Och orsaken är att inte ett enda

landsting ansökt om att gå ihop med andra.

Ändå finns det på de flesta håll i landet stora politiska

majoriteter för en regionreform. Därför är jag beredd att

instämma i förre regionutredarens Jan-Åke Björklunds

upprop om att det är hög tid att våga visa beslutskraft i

regionfrågan. För tas inga lokala beslut snart blir det inga

regioner 2015. Då dröjer det ytterligare fyra år, till 2019,

innan dessa kan sjösättas.

FÖR ÅREt 2012 är ändå en sak säker. Det är 100 år

sedan August Strindberg gick ur tiden. Strindberg hade

ju uppfattningar om det mesta. Så också om vårt yrkesområde

ekonomi där hans definition står att finna i skrift

på Drottninggatan, utanför hans sista bostad i Blå Tornet:

Ekonomi - en vetenskap uppfunnen av överklassen

för att komma åt frukten av underklassens arbete”

Vi får hoppas att något hänt sedan dess. Ett bra 2012

tillönskas er alla!

STAFFAN MOBERG

Ordförande, Föreningen

Sveriges Kommunalekonomer

Håll koll!

Dags för IT-dagar i

Uppsala, den 13-14 mars.

Kolla programmet på

www.kef.se

VERKSAMHETEN

VÄXER VIDARE

n Det har varit ett

starkt år för KEF.

Inte mindre än

2 400 kursdeltagare

har genererat

drygt 3 700 kursdagar

under 2011.

Och fler lär det bli,

kansliet förbereder

för fortsättningen

av kompetensprojektet

Ny ekonomroll.

En intresseenkät

har sänts ut bland föreningens medlemmar.

Närmare 650 personer

svarade positivt. Det blir en

fortsättning med tre program:

- Ekonomen som analytiker

- Ekonomen som förändringsagent

- Ekonom i ledningsgrupp

Den växande verksamheten

gör det nödvändigt att förstärka

kansliet med ytterligare resurser.

Att notera: föreningen har påbörjat

förberedelserna för KEF:s 100-årsjubileum

2013.

NY LÄSARPANELS-

UNDERSÖKNING

n I decemberjanuari

genomfördes

en ny läsarpanelsundersökning

av

KE 6 11. Drygt 50

procent av de svarande

läste minst

halva tidningen

eller mer. Temat

e-förvaltning

tyckte 63 procent

var intressant eller

mycket intressant,

medan bara dryga 9 procent

jobbade med e-förvaltningsfrågor i stor

utsträckning.

Helhetsomdömet var 6,8 på en 10-gradig

skala, ungefär samma betyg som den

första läsarpanelen gav KE 2 11.

TILL SIST...

FULLt HUS.

Ekonomichefsdagarna

var populära.

n … läser vi om en kommuns ekonomichef

som fick sina studiemeriter på

Facebooksidan granskade av lokala

media. Det fattades lite poäng till en

föregiven examen och vips fick ekonomichefen

försvara både heder och

ämbete. Sensmoral: hellre miljonminus

på resultatraden än några poäng för lite i

studieintyget.


Lär dig mer om hur du skapar

ett effektivt e-flöde med Pagero!

Under 2011 genomförde Pagero en omfattande satsning på att berätta för kommuner och landsting runt om i

Sverige om fördelarna med e-fakturering och e-order och hur Pagero kan hjälpa den offentliga sektorn att snabbt

öka sitt e-flöde och därmed effektivisera sin verksamhet.

Gensvaret var mycket positivt och vi fortsätter vår satsning under våren 2012 då vi bjuder in kommuner och

landsting till informationsmöten i ett stort antal orter runt om i Sverige – totalt 24 stycken från Malmö i söder till

Luleå i norr!

I vår kommer stort fokus att läggas på att förklara hur enkelt och lönsamt det faktiskt är att e-fakturera, oavsett

fakturavolym. Vi kommer att skicka ut inbjudningar men redan nu kan du notera ort och datum som passar dig:

Malmö mån 27 feb Västerås mån 26 mars

Halmstad tis 28 feb Borlänge mån 16 april

Karlskrona mån 5 mars Östersund ons 18 april

Kalmar tis 6 mars Sundsvall mån 23 april

Jönköping fre 9 mars Luleå tors 26 april

Ystad mån 12 mars Umeå ons 2 maj

Kristianstad tis 13 mars Gävle tis 8 maj

Växjö ons 14 mars Uppsala tors 10 maj

Jönköping fre16 mars Stockholm tis 22 maj

Västervik mån 19 mars Örebro ons 23 maj

Norrköping tis 20 mars Karlstad tors 24 maj

Linköping ons 21 mars Göteborg mån 28 maj

Intresserad? Kontakta Erik Moodh, Kundansvarig offentlig sektor på Pagero, tel 031-730 88 40, e-postadress

erik.moodh@pagero.com, för mer information och/eller anmälan.

Pageros erbjudande för offentlig sektor:

Pagero erbjuder en helhetslösning som passar både små

och stora kommuner och landsting. Tjänsterna är speciellt

framtagna för att underlätta och effektivisera hantering

av inkommande och utgående e-fakturor och Sveorder.

Vi erbjuder även en mängd tilläggstjänster i syfte att våra

kunder skall kunna använda sig av en enda leverantör för

hela sitt e-flöde.

www.pagero.se

Exempel på hur flödet kan se ut: Kommunen eller landstinget

skickar en Sveorder till en godkänd leverantör.

Leverantören tar emot ordern och skapar ett leveransgodkännande

som skickas till kommunen/landstinget. Leverantören

levererar beställda varor/tjänster och kan från ordern

automatiskt skapa en e-faktura som skickas till kommunen/

landstinget för automatkontering och betalning. Allt sker via

Pagero Online, helt elektroniskt, utan pappershantering.

Kommunal Ekonomi #1 2012 5


AKtUELLt

Kommuner drabbas av

bolagssvindel

Miljövänliga elbolaget Kraft & Kultur misstänks

ha manipulerat sina räkenskaper med

nära två miljarder kronor. Svindeln får återverkningar

för både svenska och norska

kommuner.

TEXT: TOBIAS HAMMAR

Det var i november i fjol

som härvan uppdagades.

Kraft & Kultur,

uppstickaren som profilerat

sig på att både sälja både billig,

miljövänlig el och kultur,

anmälde sig själv till Ekobrottsmyndigheten

efter att i

en intern granskning upptäckt

hur de egna intäkterna blåsts

upp med 1,8 miljarder kronor.

Exakt vad som hänt är ännu

inte klarlagt. Dagarna före

Utmana dig själv!

6 Kommunal Ekonomi #1 2012

Vågar vi skicka personalen

på utbildning? Är det verkligen

läge att utveckla vår organi sation

när finanskrisen är här? Är det

inte bättre att hålla igen?

Vi på Deloitte menar att utveckling av organisationen och

personalen i kommuner och landsting aldrig har varit viktigare

än nu. De framtida utmaningarna leder till att vi fortsatt behöver

utvecklas och att vi vågar vara visionära.

Gedigen kunskap, genomtänkt kursinnehåll, kurser som inspirerar,

entusiasmerar och utmanar! Det är vad Deloittes utbildningsverksamhet

står för. Hur kan vi utmana dig?

www.deloitte.com/se/tjanster/utbildningar-offentlig-sektor

Roland Svensson

Utbildningsansvarig för den offentliga sektorn

E­post: roland.svensson@deloitte.se

Tel: 0700­80 42 30

svindeln offentliggjordes

avgick bolagets VD, Boris

Benulic, för att han ”kände sig

sliten”.

SAmtIDIGt FÖRKLARADE

bolagets styrelseordförande

Oddbjørn Schei, tillika vd

och koncernchef för Kraft &

Kulturs norska ägare, Tromsø

Kraft, att han var ”skakad”

över upptäckten men inte ville

peka ut någon skyldig förrän

SAxAt. Ur Expressen den 23 november 2011.

ärendet utretts av svensk polis.

Boris Benulic förklarar avvikelserna

med att det funnits en

spekulationskultur i företaget,

där anställda avvaktat med att

rapportera bundna elavtal till

Tromsø Kraft, som ansvarat

för att säkra positionerna för

Kraft & Kulturs räkning, i

förhoppningen om att elpriserna

skulle sjunka. Eftersom

priserna istället stigit har avvikelserna

kunnat byggas upp

– enligt Oddbjørn Schei så

långt tillbaka som 2005.

http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/files/2011/11/Skärmavbild-2011-11-23-kl.-09.03.10.png[2012-01-22 20:38:31]

HUR DEttA HAR kunnat

fortgå i Sveriges sjätte största

elhandelsbolag utan att vare sig

ägare, ledning eller revisorer

upptäckt det är det ingen som

har några svar på. Fallet utreds

av Ekobrottsmyndigheten.

– Det här är en väldigt märklig

historia. Jag har länge undrat

hur Kraft & Kultur kan ha

så låga priser som man haft och

ändå gått med såpass hög vinst.

Men det har inte gått att få svar

på, säger Nils-Gunnar From,

vd för Stor-uman Energi, ett

elbolag som under åren förgäves

försökt konkurrera med

Kraft & Kulturs låga priser.

Han menar att det som händer

nu i grunden är bra för den

svenska elmarknaden.

– Dels bidrar man till att sätta

ljuset på vilka risker som elhandelsbolagen

har, dels får vi

nu tillbaka en rimlig konkurrenssituation

på elmarknaden

igen. Att konkurrera mot Kraft

& Kultur har varit lite som att

tävla mot en dopad skidåkare.

FÖR NORSKA tROmSø ser

läget inte lika ljust ut. Tromsø

Kommun och Fylke (motsvarande

landsting) äger Tromsø

Kraft, och har under de senaste

tio åren delat på en årlig

vinstutdelning på 120 miljoner

norska kronor – pengar som nu

sannolikt uteblir.

– För vår del rör det sig om

72 miljoner kronor per år som

gått rakt in i driften. Vi får

skjuta upp investeringarna i år

för att få det att gå ihop. Det

blir naturligtvis tufft, säger Pia

Svensgaard, fylkesordförande

i Tromsø, som samtidigt betonar

att hon har fortsatt orubbat

förtroende för Tromsø Krafts

ledning.

Hur det går för de 190 svenska

kommuner och kommunala

bolag som är kunder hos Kraft

& Kultur återstår ännu att se.

– Man får hoppas att Tromsø

Kraft upprätthåller Kraft &

Kulturs ingångna leveransavtal.

Visserligen är det ingen

större fara om avtalen bryts.

Elpriset ligger såpass lågt idag

att det är lätt att teckna nya

avtal på en bra nivå. Men jag

rekommenderar ändå alla kommuner

att se över sin situation

så att man inte behöver lösa

situa tionen akut. Då kan det bli

kostsamt, säger Nils-Gunnar

From.


FoRTSATT PRÖVNING I SKURUP

n Striden i Skurups kommun går

vidare. I sena november upphävde

Kammarrätten i Göteborg

Förvaltningsrätten i Malmös dom

om det olagliga i att Skurups

kommun anfört synnerliga skäl

som anledning till varför man inte

återställt ett underskott i 2008

års bokslut.

Sylve Qvillberg hade i sin inlaga

till förvaltningsrätten åberopat

att synnerliga skäl i lagens mening

inte förelåg. Kammarrätten slog

dock fast att Skurups kommuns

åberopande av synnerliga skäl inte

Ditt

personliga

varumärke

I din karriär är du själv ett personligt

varumärke som måste vårdas,

utvecklas och marknadsföras. Nu

bjuder vi dig som är ekonom och

medlem i Vision på ett inspirerande

seminarium om ditt personliga

varumärke. Ges på sju orter över hela

landet. Läs mer på vision.se/ekonom

Är du inte medlem? Besök vision.se

för ett riktigt bra erbjudande.

går att överklaga – i lagens förarbeten

hänvisas det till att frågan

om synnerliga skäl ska hanteras

inom det politiska systemet.

Nu har Sylve Qvillberg överklagat

till Högsta förvaltningsdomstolen

för att det är

viktigt för rättstillämpningen att

Skurups agerande prövas. Annars

”förhind ras prövning i sak av

ifrågasättande av lagligheten hos

bakomliggande faktorer, i detta

fall att en koncernintern transaktion

har använts för att visa ett

för högt koncernresultat.”

ARbETE PåGåR – KoMMEK 2012

n Programarbetet inför KOMMEK 2012 fortgår. Det ser ut att bli ett

spännande, omfattande och spänstigt program där alla kan hitta något

som passar. Programmet speglar förstås det mest aktuella på den

kommunalekonomiska agendan, samtidigt som förståsigpåarna spanar

in i framtiden.

– Vi har exempelvis ett inslag där fyra tankesmedjor med olika politisk

inriktning ska debattera finansieringen av den framtida välfärden

– det blir riktigt intressant, säger Karl-Erik Norlander som är KEF:s

representant i KOMMEK:s projektgrupp.

I april ska programmet vara färdigt och då blir det dags för den

kluriga uppgiften att taktiskt välja seminarier för att hinna med så

mycket som möjligt.

Ett

seminarium

för dig som är

ekonom.

Anmäl dig

idag!

POPULÄR.

Författaren och

fysikprofessorn

Bodil Jönsson

drog storpublik på

KOMMEK 2010.

BILD: ANDRé DE LOISTED

Kommunal Ekonomi #1 2012 7


AKtUELLt

LSS fortsatt het potatis

Det är inte så att LSS har

slutat vara ett tviste-

ämne. Om nu någon

trodde det. SKL vill att

regeringen ska se över

utjämningssystemet, men

ännu har inget hänt.

TEXT: THOMAS PETTERSSON

LSS-kostnader”

är fortfarande en gångbar

”Skenande

tidningsrubrik och Expressens

negativa artikelserie om LSS förra året

satte avtryck . Socialstyrelsen kritiserar

förhalade beslut och fusket med assistansersättningar

upprör många (en utredning

kommer i februari). På plussidan har vi en

kostnadsutveckling som faktiskt mattats

av de senaste åren.

SKL FÖRESLOG SÅ sent som augusti

2011 i en skrivelse till finans- och socialdepartementen

en översyn av LSS utjämningssystem.

Ja, helst vill ju SKL fortfarande

att staten tar ett ökat ansvar. Senaste

n Det har varit lapp på luckan på KEF:s

konferenser där SCB:s räkenskapssammandrag

stått på programmet. Här kommer ett

axplock av viktiga förändringar i Räkenskapssammandrag

(RS) 2011*. Full information

om förändringarna i RS2011 finns på

SCB:s uppgifts¬lämnarsida www.scb.se/

rskommuner.

Resultat- och balansräkning

4 Bland nyheterna: ett antal poster har

tagits bort från resultaträkningen. De efterfrågas

numera istället som däravposter

i avdelningen verksamhetens intäkter och

kostnader respektive i avdelningen skatteintäkter,

utjämningssystem och generella

statliga bidrag.

Borgensförbindelser och

andra ansvarsförbindelser

4 Bland nyheterna: raden för borgens- och

förlustansvar för egnahem och småhus har

slagits samman med raden övriga ansvarsförbindelser.

8 Kommunal Ekonomi #1 2012

SOm DU. Syftet med LSS är att funktionshindrade

ska kunna leva ett normalt liv.

kongressen enades om att staten borde ta

över ansvaret för de personliga assistanstjänsterna

i sin helhet.

– En anledning till översyn är att insatser

för funktionshindrade enligt socialtjänstlagen

inte ingår i utjämningssystemet.

Därför väljer kommuner ibland

LSS-insatser trots att insatser enligt socialtjänstlagen

skulle passa bättre för individen.

Vi skulle helt enkelt vilja ta bort detta

incitament för kommunerna, säger Peter

Sjöquist, ekonom på SKL:s enhet för ekonomi

och styrning.

En annan anledning till översyn är de

Verksamhetens intäkter och

kostnader

4 Bland nyheterna: för att göra räkenskapssammandraget

tydligare har avdelningarna

externa utgifter och inkomster

ersatts av avdelning för verksamhetens

intäkter och kostnader.

Driftredovisning

4 Bland nyheterna: driftredovisningen har

utökats med separata rader för äldreomsorg

respektive insatser till personer med

funktionsnedsättning.

motpartsredovisning

4 Bland nyheterna: äldreomsorg respektive

insatser till personer med funktionsnedsättning

inkl. LSS redovisas på separata

rader. Färdtjänst/riksfärdtjänst redovisas

på egen rad.

Pedagogisk verksamhet

4 Bland nyheterna: i den pedagogiska verksamheten

efterfrågas inte Särvux, SFI och

stora variationerna av utfallet av utjämningen,

särskilt för små kommuner.

– Ett problem är att kostnaderna mäts

över hela året medan antalet insatser mäts

en gång om året i Socialstyrens statistik.

Ett sätt att förbättra systemet vore att mäta

insatserna oftare, säger han.

På finansdepartementet säger dock Dan

Johansson att ”frågan ännu inte blivit aktuell

för något ställningstagande” och så är

läget för tillfället.

EN ANNAN ASPEKt av LSS-utjämningen

är kommunernas redovisning till

SCB:s räkenskapssammandrag, basen för

utjämningssystemet. Hofors kommuns

socialchef upptäckte förra året bland annat

att kostnader för semesterskulder och

pensioner inte redovisats korrekt. Missarna

ska ha kostat kommunen 45 miljoner

kronor under åren.

– När utjämningssystemet infördes

fanns en del redovisningsproblem, framför

allt med integrerade verksamheter. På

senare år finns några exempel på att redovisningen

orsakat kommuner förluster

i utjämningssystemet, men något stort

bekymmer tror jag inte det är, säger Peter

Sjöquist.

KIKA På FÖRÄNDRINGARNA I RÄKENSKAPSSAMMANDRAG 2011!

pedagogisk omsorg, dessa verksamheter

redovisas enbart i drift- och motpartsredovisningen.

Äldre och personer

med funktionsnedsättning

4 Bland nyheterna: raden för hemtjänst

har renodlats, tidigare ingick boendestöd.

Boendestöd läggs nu på en egen rad för

personer med funktionsnedsättning, medan

boendestödet för äldre ingår i posten

övriga insatser.

IFO

4 Specificeringen av vård av vuxna missbrukare

och barn- och ungdomsvård görs i

IFO-avdelningen, istället för som tidigare i

driftredovisningen.

HSL

4 Antalet kolumner i HSL-avdelningen har

minskats ned och de kolumner som är kvar

är bruttokostnad och varav entreprenad

och köp av huvudverksamhet.

*Den nya RS-blanketten för 2011 har utgångspunkten i resultaträkningen. Det innebär att resultaträkningen är ramen för vad som ska fördelas

och specificeras till andra delar i RS.


DEBAttÖR

Förslaget om en central kommunstabiliseringsfond kan vi kasta i

papperskorgen. Däremot är den lokala resultatutjämningsreserven ett

bra förslag. Det är resultatet av Ernst Jonssons studie av utredningen

Spara i goda tider.

DEBAtt

Skrota förslaget om

kommunstabiliseringsfond

Hur kan kommunerna fås att agera i syfte att

motverka konjunktursvängningar? En statlig

utredning har nyligen föreslagit att kommunerna

i första hand ska ges möjlighet att avsätta medel

till en resultatutjämningsreserv under högkonjunkturår

och göra uttag från den under lågkonjunkturår. Utredningen

föreslår i andra hand att kommunerna ska skyddas

mot en allvarlig kris via en central kommunstabiliseringsfond.

Kan de båda framförda förslagen förväntas

få avsedd, konjunkturstabiliserande effekt?

Det avgörs av vilket behov av inkomststabilisering

som de olika kommunerna kan ha. Allt efter hur konjunkturkänsliga

de är, kan detta behov variera mellan

dem. I den föreliggande studien har den frågan studerats

för perioden 1996-2009. För denna period har den

årliga ökningen av de totala beskattningsbara inkomsterna

uppgått till i genomsnitt 4 procent hos de olika

primärkommunerna. Det genomsnittet varierar mellan

6,2 procent år 2000 och 0,6 procent år 2009. Ju svagare

inkomstutvecklingen har varit under periodens olika år,

desto större tenderar skillnaderna i utveckling ha varit

mellan de individuella kommunerna.

UNDER PERIODEN 1996-2009 har vidare de beskattningsbara

inkomsterna, genomsnittligt sett, ökat mest

per år hos de tre storstäderna och dess förortskommuner.

Lägst har den genomsnittliga årliga ökningen varit hos

glesbygdskommunerna. Variationerna år från år av de

beskattningsbara inkomsterna har samtidigt varit högst

hos glesbygdskommunerna och lägst hos gruppen större

städer. Behovet av att jämna ut inkomstvariationerna har

under perioden 1996-2009 alltså skiljt sig mellan de olika

slagen av kommuner. Eftersom den föreslagna resultatutjämningen

är frivillig, tar den hänsyn

till detta förhållande (det vill säga det

lokala behovet av stabilisering).

Den föreslagna stabiliseringsfonden

synes däremot ha en förhållandevis låg

träffsäkerhet i förhållande till kommunernas

varierande behov av att utjämna

inkomstutvecklingen. Om den

föreslagna stabiliseringsfonden redan

funnits, skulle ett enhetligt stabiliseringsbidrag

per invånare ha utbe-

ERNSt

JONSSON

n Professor emeritus

i förvaltningsekonomi.

talats år 2009. Under detta år 2009

ökade den kommunala sektorns beskattningsbara

inkomster nämligen

med enbart 1,3 procent, det vill säga

lägre än den föreslagna miniminivån

I PAPPERSKORGEN. Att samla pengar på hög i en

cent ral kommunstabiliseringsfond är ingen särskilt bra idé.

på 2,2 procent. Bland kommunerna varierade förändringen

av de beskattningsbara inkomsterna samtidigt

mellan +5,9 procent och -5,1 procent. Jämförs de olika

kommungrupperna var denna förändring högst hos två

(Stockholm 2,4 procent, Malmö 2,2 procent) av de tre

storstäderna, förortskommunerna (1,9 procent), större

städer (1,6 procent) och lägst hos industrikommunerna

(-0,8 procent). Såväl inkomstförändringens riktning

som storlek varierade alltså mellan de olika kommunerna

år 2009. Ju svagare inkomstutvecklingen hos den

enskilda kommunen var under detta år, i desto mindre

utsträckning skulle den därmed ha stabiliserats med

hjälp av det föreslagna stabiliseringsbidraget.

VARKEN PÅ KORt eller lång sikt är stabiliseringsfonden

med andra ord inte anpassad till att behovet av

att stabilisera inkomstutvecklingen kan variera mellan

kommunerna. Oavsett hur stort detta behov är, får kommunerna

nämligen betala en lika stor avgift per invånare

varje år och ta emot lika stort bidrag per invånare vid en

djup nedgång i den nationella konjunkturen.

Den bristande träffsäkerheten sammanhänger med att

fonden ifråga är inriktad mot att utjämna den kommunala

sektorns – snarare än de individuella kommunernas

– inkomstutveckling. Förslaget om en central fond bör –

i motsats till den föreslagna resultatutjämningsreserven –

därför förpassas till papperskorgen

Referens: Jonsson, E, 2011, Hur kan kommunal

verksamhet stabiliseras? – En granskning av ett

framlagt förslag, IKE, Stockholms universitet.

Kommunal Ekonomi #1 2012 9


LOGIStIK

Logisk vårdlogistik

Förr var produktivitetstermer nästan fult

att använda inom sjukvården, i dag arbetar

nästan alla landsting effektivt med sådant

logistiskt arbete. Men vårdens snabba

förändringar ställer också allt högre

krav på ledarskapet. Forskare ser

brister i arbetet.

TEXT: AGNETA BORGSTRÖM ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Att dra paralleller från flygplatser

och bilindustri till sjukvårdens

verksamheter ger inte längre

några höjda ögonbryn bland sjukvårdspersonal.

Alla vet vad det handlar om, men

myrna Palmgren, doktor i optimeringslära

och logistikansvarig i Region Skåne, ser

dock en del brister. När landstingen tar

”Det är uppenbart

att sjukvården

breddar sin

kompetensbas.”

tag i logistikarbetet finns enligt henne en

risk att ledningarna glömmer att arbeta

strategiskt.

– Vården är mycket mer komplex idag

än för 40 år sedan, vilket ställer nya krav

på ledningen. Det är mycket mer att hålla

koll på när vi arbetar i större organisatio-

n Vård på tre sjukhus i stället för fem gav

fler operationer, mer effektiv vård och

suddade ut köer. När kirurgiklinikerna

inom Norrbottens läns landsting började

använda sig av produktionsplaner fick de

enorma vinster på köpet.

– I vår detaljerade produktionsplanering

använder vi oss av förra årets siffror tillsammans

med hur den aktuella efterfrågan

ser ut. Sedan lägger vi upp tydliga planer på

vecko- och dagnivå, säger Michael Dahlberg,

länschef och överläkare för kirurgi/

urologi inom Norrbottens läns landsting.

10 Kommunal Ekonomi #1 2012

ner och resurser som förflyttar

sig mellan olika kliniker och

även sjukhus. Många processer

behöver börja redan på

golvet, men just planering och

styrning är något ledningen inte kan

delegera särskilt när det är så komplext.

Ledningen har helhetsansvaret och behöver

styra aktivt mot produktionsmålen,

säger Myrna Palmgren.

Hon tycker att mycket har hänt på området

inom landstingsvärlden, där termer

som produktionsplanering, produktivitet

på personnivå och effektivitet ”faktiskt får

användas” i språkbruket numera.

– För mig är vårdlogistik väldigt enkelt.

Det handlar om planering, informationsflöde

och struktur. Men var går gränsen

mellan delaktighet och meningsfullhet?

På en del ställen i vården har det blivit så

mycket delaktighet att ingen styr längre,

säger Myrna Palmgren.

FÖR Att FÅ lyckosamma organisationsprocesser

måste en balans finnas

Främst handlar arbetet om att styra om

den elektiva, planerade kirurgin med till

exempel bråck, gallor och hemorrojder till

vissa kliniker.

– Från fem orter blev vi tre. Vi lät Kalix

ta hans om volymkirurgi som bråck och

gallor medan vi lät Sunderbyn ta den tyngre

sällankirurgin och den akuta kirurgin. I dag

försöker vi koncentrera ingreppen, ofta

till en dag i veckan och blir mer effektiva,

säger Dahlberg.

Med ens började köerna försvinna och

det stod klart att de fem sjukhusen tillsam-

PÅ LINAN.

Logistik och planering

erövrar vården.

av delaktighet och stark ledning. Flera

exempel på bra modeller ser hon i Skåne,

främst för att chefen på dessa kliniker varit

väldigt närvarande och aktiv i planering

och styrningsprocessen. Avgörande är

också att vårdens enheter och avdelningar

sätter upp produktionsmål för verksamheten.

Olyckligtvis ser det illa ut här på vissa

håll, påpekar hon.

– Om du inte ens vet vad du ska göra,

eller har tydliga uppsatta mål – hur ska

du då veta hur många besök du ska ha på

mottagningen varje dag, frågar hon sig.

Färre opererar fler patienter

mans hade för stor kostym, en överkapacitet.

Siffror visade snart på en succé. 2008

var det bara sju av tio patienter som fick

operation inom 90 dagar, men kön slimmades

till nio av tio patienter inom 60 dagar

under 2010. Produktiviteten ökade med

åtta procent under samma period.

– Oregelbundna arbetssätt och dålig

struktur är i dag ersatt av en länsöver-

gripande produktionsplan som mer bygger

på en löpande band-teknik, fast på ett

positivt sätt, säger Dahlberg.


Med öppna jämförelser, kvalitets register

och andra drivkrafter i vården har bättring

ändå skett. Huruvida landstingen

med tynande ekonomier ska klara av att

genomföra detta förbättringsarbete, som

också kräver avsatt tid och ny kompetens,

är en fråga för SKL.

Hur ser du på detta, Roger molin,

sektionschef, Avdelningen för vård och

omsorg, SKL?

– Om man ska hantera en dålig ekonomi

är det än viktigare att titta på ledtider,

felbehandlingar med läkemedel och andra

kvalitetsbrister. Effektiviteten i vården

är också nära förknippad med förmågan

att använda ny teknik, som nya sätt att

kommunicera med patienter på distans,

e-hälsa.

Han ser hur intensiteten i logistikarbetet

ökat tack vare fler verktyg.

– Fler kvalitetsregister och öppna jämförelser

har lett till att man mer systematiskt

jämför med sig själv över tid och med

andra. Nya kompetenser i landstingen har

också varit viktiga, säger Roger Molin.

Hur ska landstingen ha råd att anställa

logistiker och hyra in konsulter?

– Det är uppenbart att sjukvården breddar

sin kompetensbas och anställer kvalitetsutvecklare,

statistiker och logistiker.

Frågan är snarare om man har råd att

avstå.

Studiecirklar

avslöjar tidstjuvar

n Patienter får själva

höra av sig för att

boka tid. Ett nytt arbetssätt

under ”ronden”

innebär att patienten går till

läkaren i stället för tvärtom. I

Jönköpings läns landsting har

Lean-principer varit ett

stöd för att förbättra

vårdprocesserna.

– Att

fokusera

på patientvärde

och

använda

resurser på

bästa sätt i vården,

och ständigt förbättra

för att få ut så mycket som

möjligt av det vi gör – det

är etik i högsta grad, säger

Anette Nilsson, utvecklingsledare

på Qulturum, utvecklingsenheten

i Jönköpings län.

QUL, systematiskt kvalitetsarbete

och Lean är i dag några modeller

som används för att ”ta bort slöseri

inom organisationen”. Anette Nilsson

berättar om ett viktigt arbetsmoment:

studiecirklar i kliniska mikrosystem som

n 20 logistiker från Volvo och Ericsson

anställdes i Västra Götalandsregionen

och tillförde ny kompetens. Ett nytt modelltänk

har lett till att ledtider kortats

på akuten på Sahlgrenska sjukhuset och

Södra Älvsborgs sjukhus.

– På akutmottagningen på Sahlgrenska

sjukhuset kan man i dag förutsäga

det akuta flödet, schemaläggningen har

anpassats och väntetiderna minskat. På

röntgenavdelningen vid Södra Älvsborgs

sjukhus blev det lättare att göra prognoser

och beräkna kapacitet, säger Ulla

Stjernlöf, läkare och samordnare för

projektet Logistiker i vården.

Logistiker, som utplacerats lokalt på

förvaltningar, har lett till att ny kompetens

tillförts. Detta gav ökade möjligheter

att förstå och lösa frågeställningar på

ett nytt sätt, men även olika yrkesgruppers

roller. Därutöver har logistikerna

varit ett ”bollplank” så att varje klinik

eller enhet kunnat hitta egna lösningar

på kända problem som vårdköer eller

schemaläggningar.

arbetslag eller team. I studiecirklar har

deltagare fått följa en ”vägkarta” som

modell med sju hållplatser och olika

frågor.

– Vi träffade arbetslagen under ett

halvårs tid då de själva fick möjlighet att

lära känna sin vardag och dess resultat

genom att identifiera vad de gjorde, hur

olika flöden fun-gerar och formulera

tester till förbättring.

På en vårdavdelning sparades 1,5 timme

per vecka bara genom att förändra

rådande arbetssätt som innebar tre

moment där ren tvätt kom osorterat på

rullvagn, plockades över till ytterligare

en vagn och sedan till linneförrådet.

Linne skåpet breddades så att tvättvagnen

med textilier kunde köras in direkt

och samtidigt få tvätten sorterad i storleksordning.

På en medicinklinik trimmades

köerna genom att patienter som

skulle göra koloskopi själva fick höra av

sig för en tidsbokning. På en operationsavdelning

användes ”kalender-kors” med

olikfärgade magneter för att synliggöra

störningar i schemat.

Finns det några nackdelar med

mikro system?

– Det finns alltid en risk att vi stannar

vid att följa processerna inom våra

egna mikrosystem men för att skapa en

välfungerande värdekedja i vård och omsorg

behöver vi titta på slutresultatet.

Logistiker ledde till

nytt tänk i regionen

– Det handlar om att förstå sina

behov och relatera det till befintlig

kapacitet för att kunna produktionsplanera.

På flera håll använder man

sig av rullande tolv. Medelvärden tar

dock inte hänsyn till den variation som

finns. Därför måste planering utgå från

uppföljning hur det gick och en prognos

för kommande månader för att ständigt

kunna justera och se hur arbetet ligger

till i förhållande till de mål som finns.

Då blir frågan ’har vi gjort det vi ska?’

lättare att svara på, säger Ulla Stjernlöf.

Hon anser att standardisering ska

underlätta, men aldrig ersätta de beslut

som tas i mötet med den individuella

patienten. Varje avdelning och enhet har

också sina unika arbeten och personal

– Vården handlar inte om att alla ska

göra samma sak, säger Stjernlöf.

Det intressanta med logistikarbetet är

enligt henne att det startade ”uppifrån”

utifrån ett initiativ från politiken.

– Sedan har vi arbetat med att koppla

ihop golv och ledning.

Kommunal Ekonomi #1 2012 11


LOGIStIK

I Södertälje regerar

Lean fick hjulen att rulla

snabbare hos lastbilstillverkaren

Scania.

Nu använder Södertälje

kommun samma managementidé

för att producera

välfärd på ett effektivare

sätt.

– Vi synliggör allt som

inte fungerar, säger leangeneralen

Robert Kusén.

TEXTER: TORBJÖRN TENFäLT

BILD: STEFAN BOHLIN

Samma medicin för äldreomsorg och

skola som för bilindustrin? När

Södertälje kommun beslöt sig för

att införa lean var det många som höjde

på ögonbrynen. Drygt tre år senare är

uppslutningen stor kring det nya sättet att

jobba.

– De organisationer som gör framsteg är

de som kommer till en punkt där de inser

att de rådande tankesätten och arbetssätten

inte håller och att de måste göra något

helt annat, säger Robert Kusén.

För femton år sedan var han ung montör

på Scania och vantrivdes med att inte

kunna påverka sitt arbete. Men så hämtade

företaget inspiration från japanska

biltillverkaren Toyota och lät medarbetarna

själva stå i centrum för utvecklingen

av nya arbetssätt. Allt det som fungerade

dåligt i produktionskedjan skulle lyftas

fram i ljuset.

FÖRÄNDRINGEN BLEV Ett lyft för

både Scania och Robert Kusén. Idag arbetar

han som ledningsstrateg och har flyttat

in i stadshuset för att leda kommunen på

samma resa. Han beskriver lean som en

managementidé och en filosofi, där en

gemensam förståelse för värderingar och

principer är nyckeln till framgång.

– Medborgarens och medarbetarens väl

är samma sak. De som står i välfärdsproduktionen

varje dag har den bästa kunskapen

om vad som krävs för att den ska

fungera. Därför är det också de som ska

12 Kommunal Ekonomi #1 2012

SÅ mYCKEt LEAN. Förändring växer underifrån. Och börjar på en väl organiserad whiteboard

i konferensrummet.

driva utvecklingsarbetet och

själva utvecklas i den utmaningen.

I kommunens programförklaring

finns tre mål: generera

bättre kvalitet, högre

effektivitet och människor

som växer.

När kommunstyrelsen på

hösten 2008 fattade beslutet

att dra igång lean-arbetet

hade de kommunala bolagen inom Telgekoncernen

redan provat filosofin i ett par

år med gott resultat. Politikerna meddelade

att lean skulle införas, men lämnade

till cheferna att avgöra hur det skulle gå

till.

– Om ledningen skrivit ut en massa dokument

och sagt vad som ska genomföras

hade det inte funkat. Vi vände på det och

lät förändringen växa underifrån, säger

Robert Kusén.

ekonomidirektören mats Christiansson.

Ekonomerna är en stödfunktion

för hela organisationen. Med

det nya arbetssättet blir deras roll

delvis en annan med mer fokus på

analys och metoddiskussioner. När

kommunen bygger upp ett nytt

ledningssystem handlar mer av arbetet

om att hitta mätetal och följa

upp verksamheten.

– I framtiden kommer vi att behöva fler

ekonomer som intresserar sig för processerna

och hur de fungerar. Räkenskaperna

måste förstås också skötas, men vi behöver

också ekonomer med en mer utåtriktad

profil, säger Mats Christiansson.

SÖDERtÄLJE HAR INFÖRt lean som

arbetssätt i hela kommunen. När man

tidigare gjorde försök på enstaka förvalt-


lean

ningar gick det inte lika bra, något som

även andra kommuner upplevt.

– Många som misslyckas gör det för att

de kör för mycket med konsulter och inte

ställer om ledarskapet och ledningssystemet.

För att få den samsyn som behövs i utvecklingsarbetet

inrättade Södertälje kommun

Växthuset, med uppdraget att beskriva

och lära ut lean-filosofin. Robert Kusén

och de andra stödpersonerna med särskilt

lean-kunnande ser till att förvaltningscheferna

får det stöd de behöver för att driva

på förändringen. I Växthuset odlas också

interna talanger som under de kommande

åren säkert kommer att bli en del i det nya

ledarskapet.

– Vi har en annan lins nu när vi plockar

in chefer. Vi har blivit duktigare på att se

till att de ligger nära de ledaregenskaper

som vi är ute efter, säger Robert Kusén.

LOGIStIK

Färre fel och ökat ansvar

n Färre felaktiga fakturor. Det blev

resultatet av ett lean-projekt inom äldreomsorgen.

När andra rutiner synades

minskade problemet med äldre som

tvingas ligga kvar på sjukhuset i väntan på

att få komma till ett korttidsboende.

På äldreförvaltningens kontor i centrala

Södertälje finns flera tavlor som

är samlingsplats för möten kring olika

lean-projekt. Handläggningen av avgifter

har kartlagts med resultatet att det nu

är färre fel i de fakturor som skickas till

brukarna.

– När någon får en felaktig faktura

beror det oftast på att biståndshandläggarna

fått felaktiga uppgifter inrapporterade

till sig, från till exempel hemtjänsten

eller köket, säger Pernilla Andréason,

som leder lean-arbetet på den centrala

förvaltningen.

Målet var att halvera antalet fel och

maximalt ha tio makuleringar i månaden.

Det målet är uppnått och merarbetet

kring fakturorna har minskat betydligt.

I ett annat projekt har förvaltningen

kartlagt orsakerna till att äldre ibland

kunde få ligga kvar på sjukhuset i nästan

en månad i väntan på en plats på korttidsboende.

Också där blottlades orsakerna

med hjälp av lean och glappet mellan sjukhusvård

och äldreomsorg har nu minskat.

– Även om vi har rutiner för olika

arbetsprocesser kan det lätt utvecklas en

praktik där alla gör lite olika, säger äldreomsorgskontorets

chef Carina Fohlin.

Hon framhåller även att lean är bra för

arbetsklimatet. Metoden sporrar medar-

betarna att ta ett större ansvar, både för

det egna jobbet och för helheten.

– Min uppgift som chef är att skapa ett

så öppet klimat som möjlig. Gemensamt

hittar vi avvikelser, men ingen ska behöva

känna skuld för det som inte fungerat,

säger Carina Fohlin.

På Ljungbackens vård- och omsorgsboende

i Järna fick personalen mer tid

för de äldre sedan flera arbetsprocesser

granskats med hjälp av lean. Tidigare hade

personalen på Ljungbacken många arbetsmoment

i huvudet – nu finns de noggrant

nedtecknade i en driftpärm.

– Nu vet vi att vi gör rätt saker på rätt

tid. Tiden med brukarna har ökat från 60

till 65 procent, konstaterar gruppchefen

Carolina Gustavsson.

”Viktigt veta vad man vill”

n Lean lockar fler än Södertälje. Men

kommuner och landsting bör ta reda på

vad de vill åstadkomma innan de försöker

lösa sina problem med en managementmodell,

anser Märit Melbi på SKL.

Minst hälften av landstingen och ett

70-tal kommuner har någon form av leanprojekt

igång, visar en enkät som SKL

nyligen genomförde*. Ytterligare ett antal

har fattat beslut om att snart starta.

– Verksamheter som lämpar sig bra för

lean är gissningsvis hemtjänst, bygglovshantering

och inte minst hälso- och

sjukvård där processerna är tydliga och

går att spjälka upp i olika delar. Särskilda

boenden är däremot svårare säger Märit

Melbi, handläggare på SKL:s avdelning för

ekonomi och styrning.

Att förutsättningarna skiljer sig åt en

hel del mellan olika verksamheter är ett

skäl till att kommunala tjänstemän bör

ha is i magen när politiker vill satsa på en

managementlösning efter att ha lyssnat på

någon vältalig föreläsare.

– Risken är att man lurar in sig i ett

GLADA. Pernilla Andréasson och Carina

Fohlin ser lean höja kvaliteten i arbetet.

hörn och gör dyra upphandlingar av

konsultstöd innan man ställt sig frågan vad

det är man vill åstadkomma.

Märit Melbi ger rådet att försöka hitta

jämförelsetal mot andra kommuner eller

landsting. Tydliga mätbara mål är också

bra, till exempel att öka effektiviteten

med tio procent inom tre år.

SKL:s enkät visar att det bland medlemmarna

finns ett utbrett önskemål om

stöd. Därför startar förbundet inom kort

ett nätverk för kommuner och landsting

som valt att arbeta efter lean-modellen.

– Det finnas mycket att prata om,

konstaterar Märit Melbi. Satsningar på

olika typer av managementstöd är ofta

väldigt personberoende – vad händer till

exempel när nyckelpersoner slutar?

*Av de 17 landsting och 209 kommuner

som svarade på SKL:s enkät uppgav 88

procent (landstingen) och 33 procent

(kommunerna) att de har någon form av

Lean-arbete igång.

Kommunal Ekonomi #1 2012 13


LOGIStIK

”Det är jämnare flöde

i vården än i telekom”

– En ny bil kan du få snabbt, så varför ska du då

behö va vänta tre–fyra månader på att få vård?

Logistikern Anna-Lena Alvekrans tycker att sjukvården

har bättre förutsättningar än industrin för

att jobba med logistik.

TEXTER: AGNETA BORGSTRÖM BILD: HENRIK BRUNNSGÅRD

Hon är en av fyra anställda logistiker

på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

i Göteborg som sedan

två år försökt bringa lite ordning i köer,

ansvarsfördelning och organisation. Då

Anna-Lena Alvekrans kommer från företaget

Ericsson är det med helt andra ögon

hon blickat in i verksamheten.

– Det är mycket stuprörstänk och lite av

helhetssyn i vården. Dessutom finns det

ofta dubbla incitament där en budget säger

hur mycket vård som ska utföras, men en

vårdgaranti som lovar något annat, säger

Anna-Lena Alvekrans.

mEN Att HANtERA ”osäkra faktorer”

som antal patienter är enligt henne fullt

möjligt genom att arbeta med prognoser.

Både säsongsvariationer och trender kan

läggas in i planeringen för att se om kapaciteten

räcker, precis som industrin gör.

Och egentligen är det lätt för vården att ta

till sig synsättet, förklarar hon:

– Efterfrågan är jämnare i vården. Inom

14 Kommunal Ekonomi #1 2012

telekom kunde vi vinna ett kontrakt på 30

miljoner kronor och behöva öka produktionen

med 30 procent på två månader. Så

ser det aldrig ut i vården.

ÄVEN Om VÅRDEN har ett jämnt inflöde

finns det enligt henne andra omständigheter

som kan försvåra. Vården har till

exempel inte en och samma resursägare

då läkaren kan ha en chef och sjuksköterskan

en annan – trots att de är beroende

av samma pengar då de arbetar i en

vårdkedja.

Anna-Lena Alvekrans ser hur arbetet

på det stora västsvenska sjukhuset har gett

goda resultat på över 20 verksamheter som

i dag arbetar med en ”huvudplanering”.

Detta innebär att de på ett strukturerat

och standardiserat sätt ta reda på efterfrågan

och styr sin kapacitet därefter.

– Det har skapat en medvetenhet i att

tänka helhet och inte enskilda moduler.

Merparten vet vad produktionsplanering

innebär. I dag klarar man tiderna bättre,

VÄL mÖtt.

– Vi har blivit

mottagna med

öppna famnen,

säger Anna-Lena

Alvekrans.

man får kontroll över sina flöden. Den

elektiva vården på till exempel ortopedi-,

psykiatri- och stora centraloperationsavdelningen

har blivit bättre på att styra och

planera. På akuten har det blivit kortare

väntetider, säger Alvekrans.

I dag kan hon le åt alla tidigare varningsrop

från de som menade att det är svårt att

påverka läkare.

– Vi som logistiker har blivit mottagna

med öppen famn och vi har ett mycket bra

samarbete med läkare och övrig vårdpersonal.

Det är avgörande för att nå bra resultat.

”Inom telekom

kunde vi vinna

ett kontrakt på

30 miljoner och

behöva öka produktionen

med

30 procent på två

månader. Så ser

det aldrig ut i

vården.”


kommek – ditt fönster mot framtiden

Har du rätt verktyg?

det är dags att börja planera för kommek

2012 i malmö – mötesplatsen för dig som vill

möta framtidens ekonomi med rätt verktyg i

verktygs lådan. Boka in 22–23 augusti på nya

malmömässan!

den globala ekonomin vacklar. kan europa

hålla ihop finanserna inför en kommande kris?

och hur klarar din organisation osäkerheten –

ska ni gasa eller bromsa?

det är dags att skruva ihop en hållbar

ekonomi i en skakig omvärld. Ge dig själv en

kompetens kick på kommek 2012 – konferensen

och mässan som ger ekonomer, politiker,

revisorer, konsulter och andra intres senter rätt

verktyg för framtiden. Vi ses i malmö!

MalmöMässan

22–23 augusti 2012

www.kommek.se

Arrangörer Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad.


16 Kommunal Ekonomi #1 2012

På JAKT EFTER

RESULTAT

Han är ekonomidirektören som gillar affärsutveckling.

Och som tycker att ekonomer bör våga mer –

och organisationerna tillåta ännu mera.

Möt Mats Friberg, Årets Kommunalekonom 2011,

under en frostbiten löptur.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: HENRIK BRUNNSGÅRD

I StEGEt. Mats Friberg vill se

resultat. Oavsett om det gäller

affärer, kompetensutveckling

eller fysisk träning.


Det är några grader kallt och de eviga

höstregnen i Göteborg har växlat

över i en solig frostskimrande januarimorgon.

Kommunal Ekonomi har

mött upp med Årets Kommunalekonom

mats Friberg på Skatås i Göteborg för att

känna lite på terrängen. För om regionens ekonomi

är hans första arena så är idrott och friluftsliv hans

andra. Eller, om det är tvärtom.

– Jag hade gärna sysslat med idrott och träning.

Utveckla träningsmetoder och jobba med näringslära.

Lära mig själv och andra hur långt man kan

driva kroppen, berättar han medan vi joggar ut i det

bleka morgonljuset.

Fysisk träning är en form av kompetensutveckling,

enas vi om. Och, på sätt och vis är projektet

Ny ekonomroll (som han får utmärkelsen för) ett

enda stort träningsläger för ekonomer.

Nu gäller det att få utrymme för de nya färdigheterna.

– Jag vill åka ut till landstingens ledningsgrupper

och ställa frågan: hur utnyttjar ni den nya kompetensen

som våra ekonomer lagt på sig? Att få vara

med och bidra till en mer tillåtande kultur skulle

vara en kick, säger han.

Är han, som så många andra idrottsintresserade,

en tävlingsmänniska? Och i så fall, även i jobbet?

Det måste jag fråga, medan vi finlöper inför fotograf

Henrik Brunnsgårds kamera.

– Jag var mer tävlingsmänniska när jag jobbade i

näringslivet. Där bedömdes man hela tiden utifrån

resultat, avkastning och kassaflöden. Idag är jag

fortfarande resultatinriktad men har fasat av kanterna

lite, säger han.

SÅ, DÅ FÅR vi skruva tillbaka klockan för att få

rätt bild av dalkarlen Mats Friberg. När han anställdes

som ekonomidirektör i Västra Götalandsregio-

Om mAtS FRIBERG

Ålder: 58 år.

Bor: Mölnlycke, strax söder om Göteborg.

Familj: Fru, Inga-Maj, en dotter, två söner och

två barnbarn.

Utbildning: Civilekonomexamen i Uppsala..

Yrkesliv: Ekonom i Samfoodkoncernen,

därefter ekonom/kapitalplacerare i Samhall och

ekonomidirektör/vice vd i Wibe/Thorsman med

olika uppdrag i koncernens bolag. Numera ekonomidirektör

i Västra Götalandsregionen.

nen (VGR) 1998 var det faktiskt hans

första anställning inom offentlig sektor.

Efter civilekonomexamen med forskarambitioner

i Uppsala jobbade han inom näringslivet. Längsta

uppdraget var som vice vd/ekonomidirektör inom

verkstadskoncernen Wibe Schneider med placering

i Mora. En bransch med tuffast möjliga konkurrens

där han bland annat fick rycka in som vd för

utländska dotterbolag i akut kris.

– Jag hade egentligen tänkt stanna som regionens

ekonomidirektör tre-fyra år. Men det var så stimulerande

att vara med och påverka samhällsutvecklingen

att jag ville fortsätta, säger han medan vi tar

plats för en fika i Skatås motionscentrals cafédel.

Har du haft nytta dina år inom näringslivet?

– Ja, åtminstone i början när regionen bildades

och ekonomin gick med stora underskott. Då hade

jag nytta av att ha jobbat i en snabbt föränderlig

miljö, med lätt kaotiska förutsättningar och ändå

kunna hålla huvudet någorlunda kallt.

Ekonomens roll är att ta fram siffrorna, analysera

vad siffrorna står för och ta fram förslag på vad som

bör göras. Inom näringslivet har ekonomerna ett

större mandat att gå hela vägen och det kan offentlig

sektor lära av, anser Mats.

– Vi behöver en kultur som ger mandat och handlingsfrihet

till tjänstemännen och som tillåter att

man gör fel ibland. Man måste inte ha allt planerat

till 100 procent. Det räcker med 90 procent - och

sedan tro på det man gör, säger han och fortsätter:

– Jag skulle vilja att ekonomerna vågade mera och

tog initiativ. Men, det gäller också att skapa en tilllåtande

kultur inom organisationen, säger han och

tar en klunk kaffe.

FÖRUtOm ERFARENHEt ÄR ju kompetensutveckling

ett utmärkt sätt att skaffa sig självförtroende

och verktyg för att kunna agera. Mats

Friberg får priset för att ha varit drivande bakom

kompetensutvecklingsprojektet Ny ekonomroll.

Inte mindre än 441 ekonomer har med hjälp av

finansiering från europeiska socialfonden fått ett

rejält kompetenslyft. Innovativt och en milstolpe

när det gäller kompetensutveckling för kommunekonomer.

– Vi gjorde mycket rätt i det här projektet. Att vi

började med behovsanalys var viktigt, det visade ju

bland annat att verksamhetscheferna vill utveckla

ekonomerna och använda deras kompetens tydligare.

Projektet har fått många lovord, av allt från kursdeltagare

till utomstående utvärderare och kan stå

som modell för framtida utbildningssatsningar.

mÖtE mED

Mats Friberg

Vald till Årets

Kommunalekonom

2011

Kommunal Ekonomi #1 2012 17


– Jag har haft väldigt duktiga och drivande

medarbetare. Det vi kanske skulle

ha varit bättre på är att pushat för projektet

i organisationerna så att de varit förberedda

på att använda den nya kompetensen.

OCH DÅ ÅtERVÄNDER vi till organisationens

förändringsbenägenhet. En

ekonom som vill ta en ny roll får ta egna

initiativ, det är sällan det serveras nya

mandat på silverfat. Mats Friberg tar själv

många initiativ till förändring. Ett exempel

är projektet om nationell samordning

för luftburen ambulanssjukvård.

Det började med att frågan om ambulanssjukvårdens

organisation inom VGR

hamnade på hans bord. Han lyfte snabbt

up frågan en nivå: borde inte den luftburna

ambulanssjukvården samordnas bättre

inom hela landet? I dag är projektet på väg

mot en nationell samordning av offentligt

ägda ambulanshelikoptrar och ambulansflygplan.

– Det är ett projekt som skapar stora

mervärden. Det spar pengar och skapar

patientnytta och ökar möjligheterna för

glesbygdspatienter med allvarliga akuttillstånd

att överleva. Det är sådant jag går

igång på!

mEN, EN EKONOm som ger sig in i

leken tar också risker. Ju större värden

det handlar om, ekonomiskt och politiskt,

desto större utmaning. Det vet Mats av

egen erfarenhet.

– När jag började gå igenom Västra Gö-

18 Kommunal Ekonomi #1 2012

talandsregionens avtalsförsäkringar och

presenterade alternativa lösningar som var

betydligt bättre och billigare blev jag inte

populär, säger han och fortsätter:

– Jag fick höra att jag gav mig in på områden

jag inte hade med att göra. Då hängde

jag nog på en skör tråd. Men, om man

gjort det professionen kräver kan man leva

med kritik.

Mats Friberg blev kvar. Resultatet blev

i stället att både KPA och AFA fått sänka

sina premier i omgångar. Sammantaget

har premiesänkningarna gett kommunsektorn

dryga fem miljarder kronor.

– Det är vad det kostar att driva ett

medelstort svenskt landsting i ett och ett

halvt år. Varför skulle vi betala in det till

ett redan överkonsoliderat försäkringsbolag,

frågar han retoriskt.

Hur kunde då de här svaga, oerhört

kostsamma avtalen accepteras?

– Det var ett avsomnat område som ingen

brydde sig om. Det jag gjorde där var

kanske mer värt någon form av utmärkelse

egentligen, säger Mats och tar sista tuggan

av tonfiskmackan.

Mats Fribergs vilja till och sinne för affärsutveckling

har avsatt rejäla avtryck.

Och han fortsätter gärna med det nu när

han släppt ”babyn” Ny Ekonomroll till

KEF för vidare förädling.

– Luftburen ambulanssjukvård skulle

jag vilja vara med och leda in i mål. Och

det finns mer att göra. Jag vill inte sitta på

hemmet och tänka: varför tog jag inte det

och det initiativet?

ÅREtS

KOmmUNALEKONOm

JURYNS mOtIVERING:

n ”Mats Friberg har som initiativtagare

till projektet Ny ekonomroll verkat

för kommunalekonomers kompetensutveckling.

Kompetensutvecklingen

har inledningsvis tillhandahållits till

deltagande organisationers ekonomer,

men sprids nu vidare hela yrkeskåren.

Projektet har också visat på ett nytt

innovativt sätt att organisera kompetensutveckling

för vår yrkeskår som på

ett kostnadseffektivt sätt tillskapar ett

nytt kursutbud, och utökade nätverk

över den egna organisationens gränser.

Sättet att organisera kompetensutveckling

har därför inspirerat andra

organisationer att följa efter.”

Mats Friberg om

… att vara chef: ”Jag gillar att vara

chef och framförallt att utveckla människor.

Annars hade vi nog inte startat

projektet Ny ekonomroll.”

… att leda RKR: ”Det som drev

mig att bli ordförande var att utveckla

rådet som organisation. Det handlar

om att utveckla varumärket: vilket slags

organisation vill vi vara, egentligen?

… sina fritidsintressen: ” Jag är

jaktintresserad och jagar så fort jag

kommer åt. Vi har en sommarstuga

uppe i Leksand med ett skogskifte och

jakträtt”

… sporre i jobbet: ”Jag vill utveckla

saker och se tydliga nyttor med det vi

gör. Jag trivs i miljöer med där händer

mycket”

… främsta karaktärsdraget: ”Jag får

ofta höra av familjen att jag antingen är

”On” eller ”Off”. Inom idrott kan det

leda till jag tar ut mig till bristningsgränsen.

En gång bestämde jag mig för att

cykla de 55 milen Göteborg-Leksand –

på ett dygn …”

… livet : ”Det ska vara gott att leva…

och så vill jag inte dö nyfiken! Ska man

känna på livet, nå topparna så måste

man räkna med bottnarna …”

… en bra fredagskväll: ”Då är jag

med familjen, äter något gott och

dricker ett bra vin. Jag är munskänk,

har en vinkällare och åker på vinresor

då och då med frun och min bror. ”

… att få utmärkelsen: ”Det är

klart att det är roligt att få en sådan

utmärkelse. Det känns alltid bra att få

uppskattning för det man gör.”

… prispengarna: ”Det kanske räcker

till en resa? Vi har funderat på att

vandra i Alperna och samtidigt besöka

något vindistrikt till sommaren.”


EKONOmICHEFSDAGARNA 2012

Kriget mot

myskreativiteten

Kreativitet på riktigt är ingen dans på

rosor. Tvärtom ska den helst kännas

jobbig, obehaglig och skapa ångest.

– Ni måste våga ställa de farliga frågorna,

manade forskaren Alf Rehn

Ekonomichefsdagarna 2012.

TEXT: TORBJÖRN TENFäLT

BILD: STEFAN BOHLIN

För att komma åt kreativa lösningar

på verkliga problem är det ofta nödvändigt

att utsätta sig för obehag,

menar Alf Rehn, professor i företagsledning

vid Åbo Akademi.

– Vill man prata förändring på riktigt

blir det ingen trevlig konferens. Vill man

däremot se till att ingen blir upprörd bjuder

man in till en kreativitetskonferens

och tar in en kreativitetskonsult.

Med sin förmåga att provocera och tänka

i nya banor är Alf Rehn en ofta anlitad

konsult och föreläsare när företag och kommuner

vill lära sig hur de ska bli mer kreativa.

Han varnar för det han kallar ”myskreativitet”

och har förklarat krig mot

tomma floskler.

ALF REHN ANLItAS ibland av finska

kommuner för att vara bollplank i arbetet

med att ta fram strategier om framtiden.

– De kommunledningar jag träffar vill

tyvärr ofta bara berätta positiva berättelser

om framtiden. De blundar för de problem

som är svårast att lösa.

Hans erfarenhet är att de flesta männis-

kor som diskuterar framtidsfrågor föredrar

att antingen prata i positiva tongångar

om en framtid som är ganska lik nutiden

och därför känns trygg. I den mån ytterligare

ett scenario får utrymme är det i regel

ett mycket fantasifullt och orealistiskt alternativ.

– Något som är fullkomligt nonsens,

men kul att snacka om. Den realistiska och

obehagliga framtiden pratar vi inte om.

Den vill vi inte ha med att göra.

VARE SIG DEt handlar om konferenser

eller strategier borde man gå rakt på sak

och fråga sig om det man gör är tillräckligt

bra? Har vi fastnat? Har vi tillräcklig

kompetens? Både chefer och medarbetare

måste våga säga till om en framtidsstrategi

är urvattnad och fast i ett traditionellt

tänkesätt.

– Hur ofta tittar vi på vår egen kompetens

och frågar oss om det är det här som

gäller?

Att kompetens kan vara en fälla visar

sig enligt Alf Rehn också i att experterna

i regel är de som har mest fel. Det beror på

BESVÄRLIG. – Vi är fast i vår egen

kompetens, säger professor Alf Rehn

från Åbo Akademi.

att vi människor tenderar att hålla fast vid

det vi redan kan och blundar för tankesätt

och frågor som kan ta oss till en ny typ av

lösningar.

– Vi är alla färgade av att vi vill att våra

nuvarande kunskaper ska duga även i

framtiden. Vi är fast i vår egen kompetens.

Än värre blir det av att alla organisationer,

vare sig det handlar om företag eller

kommuner, ägnar så mycket tid åt att döda

idéer. Nya friska förlag tas kål på genom

tystnad, gäspningar eller en flackande

blick mot taket.

mEN DEt DEStRUKtIVA beteendet beror

inte alltid på illvilja. Att idéer dödas och

farliga frågor undviks beror bland annat på

att det för hjärnan är helt naturligt att hålla

fast vid det vi känner igen och som känns

tryggt. Bra ledare är de chefer eller medarbetare

som ställer obekväma frågor och

vågar utmana den egna organisationen.

– Därför borde ni nästa år byta namn

till Ekonomiledardagarna. Diskutera inte

chefskapet, det ni redan kan, utan ledarskap,

sa Alf Rehn.

Kommunal Ekonomi #1 2012 19


EKONOmICHEFSDAGARNA 2012

Sociala medier för

Sociala medier öppnar dörren för synpunkter som

annars inte hörs.

– Vi ska inte tro att vi har alla lösningar själva, sa

Mattias Jansson, bloggande kommunchef från Katrineholm.

TEXT: TORBJÖRN TENFäLT BILD: STEFAN BOHLIN

mattias Janssons aktiva närvaro på

nätet har bidragit till att Katrineholm

i dag är en av de kommuner

som kommit längst i att använda de sociala

medierna.

– På det här området behöver man inte

göra så mycket för att bli bäst i Sverige,

konstaterade han under sin föreläsning.

Den som hoppas kunna utveckla sitt ledarskap

med hjälp av de sociala medierna

måste både vilja påverka och låta sig påverkas.

Kommunchefen pekade på tre viktiga

utgångspunkter för den som använder Facebook

eller twittrar och bloggar i jobbet:

• Ha ett personligt anslag. Sociala

medier bygger på relationer mellan

personer.

• Var öppen – även med problemen.

• Medskapa – sociala medier är ingen envägskommunikation.

FÖR Att KOmmA igång måste viljan finnas.

Att i förväg avsätta särskild tid för att

Hallå

där!

Jan Sundman,kommundirektör

i

Nässjö:

Det var spännande

att höra om hur

man i Katrineholm

jobbar med sociala

medier. Men det är svårt med

gränsdragningen mot det politiska

systemet och det gäller att vara

överens om hur kommunikationen

ska skötas.

Det ser lite kärvt ut för ekonomin,

men vi har en bra bas i Nässjö kommun

och jag goda förhoppningar

inför 2012.

20 Kommunal Ekonomi #1 2012

skriva på Facebook eller blogga under

arbetsdagen är sällan möjligt, menar Mattias

Jansson. I stället handlar det om att

passa på mellan sammanträden och när det

uppstår pauser under andra arbetsuppgifter.

Katrineholms kommunchef sköter all

sin omvärldsbevakning via de sociala medierna

och räknar med att han tillbringar

närmare två och en halv timme om dagen

åt Facebook, twitter och sin blogg.

– Om det tar mer tid än du får tillbaka är

”Om sociala

medier tar

mer tid än du

får tillbaka är

det inget du ska

hålla på med.”

Maria Standar,

ekonomichef i Partille:

Cecilia Hermansson är

alltid intressant att höra

på *. Föreläsningen om

sociala medier var också

bra, men jag är själv

kluven inför att blanda

person och profession. Vi på ekonomisidan

är nog extra rädda för att lägga ut

något som kan misstolkas, men kanske

borde vi tänka mer på kommunikation.

Partille har ett stabilt ekonomiskt läge,

även om vi hör till de kommuner som

förlorar mest på utjämningssystemet. Vi

har stor inflyttning och hårt tryck på

barnomsorg och skola.

det inget du ska hålla på med. Det måste ge

respons, konstaterar kommunchefen efter

sitt föredrag.

När han tillträdde sitt jobb ville den politiska

ledningen att tjänstemannaorganisationen

skulle ta större plats på den offentliga

arenan och att kommunen på det sättet

skulle skaffa sig en egen publiceringsplattform.

tROtS DEN POSItIVA inställningen,

och trots att politiker kan ta ut svängarna

mer än tjänstemän på de sociala medierna,

är de förtroendevalda i Katrineholm så här

långt inte själva särskilt aktiva på nätet.

Att som tjänsteman hantera gränsdragningen

gentemot politiken är inte särskilt

besvärligt, menar Mattias Jansson.

– Det är inte svårare på de sociala medierna

än när jag besöker en förening. När ett

beslut är fattat står jag alltid bakom kommunens

linje.

SOCIALA mEDIER VARKEN kan eller

ska ersätta personliga möten, men de gör

det möjligt att upprätthålla kontakt med

fler personer på kortare tid. Och de ökar

förutsättningarna för att både politiker

och tjänstemän möter människor som de

annars inte skulle ha mött.

– Annars är det lätt att vi bara omger oss

med personer som tycker som vi själva, säger

Mattias Jansson.

Vad tyckte du om konferensen och vad tror du om ekonomin nästa år?

*Cecilia Hermansson är chefsekonom på Swedbank och talade om det ekonomiska läget i Sverige och vår omvärld.

Carl-Göran Ericsson,

ekonomichef i

Söderhamn:

Rent allmänt har

det varit intressanta

föredrag rakt igenom.

En bra blandning av

olika teman. Bland

det jag tar med mig hem finns tankar

om hur vi kan använda sociala medier

mer än vi gör i dag. Katrineholm har

verkligen kommit en bra bit på det

området.

Vi har ett ganska hyfsat ekonomiskt

läge med ett överskott under 2011 på

cirka tio miljoner. Jag tycker att det ser

ganska ljust ut.


nej-sägare

NYmEDIA. – Om sociala medier tar mer tid än det du får tillbaka ska du inte hålla på, säger

Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm.

Välkommen

till Kommuninvests

föreningsstämma

tema:

Besjälad

verksamhet

Onsdagen den 18 april 2012

Clarion Hotel Sign,

Stockholm.

Välkommen till

en dag fylld av kunskap

och inspiration.

Program och anmälan på

www.kommuninvest.se

Kommuninvest är en frivillig medlemssamverkan.

Syftet är att skapa

långsiktigt bästa villkor för svenska

kommuner och landstings finansiella

verksamhet. I sin samhällsnyttiga roll

intar verksamheten en särställning i

omvärlden.

Svenska kommuner och

landsting i samverkan

Kommunal Ekonomi #1 2012 21


DEBAtt

DEBAttÖR

Uppdatera styrningen

i kommunerna

Låt politikerna styra på områden som är

genuint politiska, men släpp tjänsteproduktionen

i övrigt. Skapa en stark och

tydlig chefsroll, gärna inspirerad av

aktiebolagslagens regler för vd. Det är

några ingredienser i Leif Anjous recept

för en uppdaterad och effektiv styrning

av våra kommuner.

LEIF ANJOU

n Ekonomie doktor

22 Kommunal Ekonomi #1 2012

Som jag konstaterat i förra numret av

Kommunal Ekonomi överensstämmer

kommunallagens regler inte med hur

det politiska systemet fungerar i verkligheten.

Men enligt min me-ning bör den politiska

styrningen inte heller fungera som den bör utan som

den gör. Former och innehåll för det politiska inflytandet

bör ändras och anpassas till dagens stora kommuner och

deras omfattande verksamhet. Mina förslag är följande:

tILL Att BÖRJA med bör kommunal- lagen och kommunpolitikerna

själva bejaka att politiker är intresserade

av politiken, men inte av att ansvara för och utöva

ledning av tjänsteproduktionen. Utvecklingsfrågor, den

kommunala ekonomin med resursfördelning, finansiering

och kostnadskontroll samt frågor om övergripande

struktur är genuint politiska frågor och styrs i de flesta

fall starkt och med betydande genomslag av politiken.

Det politiska systemets ledning i övrigt av tjänsteproduktionen

är däremot oftast svag och har begränsad

genom slags kraft. Ledningen överlåts i praktiken till

tjänstemännen och målstyrning fungerar endast i undantagsfall.

Låt alltså det politiska systemet koncentrera sig på

politik medan man för ledningen bör, som man de facto

redan gör, förlita sig på dugliga chefer och på de

starka professionella förhållningssätt som i realiteten

styr hur verksamheten bedrivs. Skapa,

gärna med inspiration från aktiebolagslagens

regler för vd, en stark och självständig chefsroll

(både kommunalrättsligt och organisatoriskt)

med ansvar enligt uppdrag och budget

inför en styrelse som är professionell i den

meningen att den inte sysslar med politik

utan inriktar sig på att fullfölja det av fullmäktige

definierade uppdraget. Ansvaret

knuten till Institutet

för kommunal eko nomi

(IKE).

med tillhörande applåder och burop faller

då på den som kan och bör ta det.

Det blir därmed naturligt att styrelsen

direkt svarar för övergripande direktiv och

uppföljning av tjänsteproduktionen medan

ledningen av tjänsteproduktionen hålls på

armlängds avstånd från

den politiska ledningen. Detta innebär att nämnder med

ansvar för verksamhet i egen regi kan avvecklas 1 . Från

styrnings synpunkt förloras därigenom ingenting, eftersom

nämnderna i de allra flesta fall ändå inte utövar styrning.

Snarare vinner man genom att ansvarsfördelningen

blir klarare. Vill det politiska systemet säkerställa en djupare

insyn kan detta arrangeras med enklare medel.

SAmtIDIGt KAN och bör den övergripande politiska

styrningen av verksamheten stärkas. En ändamålsenlig

styrning förutsätter flera styrstrategier samtidigt och i

samverkan, ett styrpaket 2 . Detta paket består i första hand

av tydliga(re) och (bättre) definierade uppdrag med precisa,

systematiserade och ovillkorliga krav på kvalitetsstandards

samt av rekrytering och utveckling av goda chefer.

Vidare krävs en stark, oberoende och professionellt kvalificerad

inspekterande uppföljning samt noggrant övervägda

och definierade mål som kompletterande underlag för

uppföljningen. Men när det gäller målstyrningen måste

man vara pragmatisk och inse att ”det som räknas inte

kan räknas 3 ”. Det innebär att man oftast måste avstå från

att mäta effekter och i stället begränsa sig till att målsätta

och följa väl valda indikatorer på att verksamheten i vissa

fall når, i andra fall åtminstone har förutsättningar att nå,

de egentliga målen.

1 Så har redan skett i flera landsting och ett femtiotal primärkommuner.

2 Begreppet baseras på Malmi and Brown (2008). Det har

uppmärksammats och använts av Sven Siverbo, se bl. a. Mikael

Cäker och Sven Siverbo, Management control in public sector

Joint Ventures i Management Accounting Research december

2010.

3 Formuleringen, som jag finner både slagfärdig och adekvat,

har jag lånat från en rubrik på artikel av Joakim Molander i Sv D

2009-03-17 (med vidare referens till Michael Patton).

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND


Kompetensutveckling är

inte bara momsdagar och

budgetkonferenser. Den

nya ekonomrollens krav

slår igenom i KEF:s kursutbud,

både centralt och

i kretsarna.

TEXT: THOMAS PETTERSSON

Det blåser nya vindar när det gäller

kompetensutveckling för ekonomer.

Vid sidan av traditionella

kompetensområden etablerar sig nu ämnen

som coachning, analys, förbättringsarbete

och kreativitet som nya kompetensfält.

Att KEF tagit över kursadministrationen

av kompetensutvecklingsprojektet Ny

ekonomroll har säkrat positionen för de

kompetensområdena.

I kretsarna händer också en hel del på

området. Främsta företrädarna är krets

sju där ordförande Jörg Bassek i Borlänge

med kollegor satsat på konferenser om

kreativitet och förbättringsarbete.

– Idag måste en ekonom kunna se helheten.

Man måste förstå personalekonomi,

verksamhetsfrågor och hur cheferna tänker

ekonomi, säger han.

Kunskap om verksamheten är central.

Då kan ekonomen ta plats som central

mittfältare i ett lagspel där ekonomen slår

rätt passningar för att ge någon person

möjligheten att göra ett riktigt bra jobb

– Det är egentligen en självklarhet att vi

måste gå utanför boxen, om vi ska kunna

ta tillvara ekonomens hela kompetens. Sedan

finns det förstås rena ekonomispecialister,

det är ingen motsättning i det, säger

han.

ÄVEN FÖRRE ORDFÖRANDEN i krets

åtta, Göran Andersson i Härnösand, ser

nödvändigheten av att bredda kompetensen.

Kretsen har av tradition haft en bred

syn kompetensutveckling, här har även

ekonomiassistenterna getts goda möjligheter.

– Det ställs mer och mer krav på ekonomerna.

Vi går allt mer mot en controllerroll,

att lära oss att se helheter. Förvaltningskamreren

är död – på gott och ont.

Förvaltningarna har kommit olika långt

KOmPEtENSUtVECKLING

Ny roll kräver nya grepp

”Det är egentligen en självklarhet

att vi måste gå utanför boxen, om

vi ska kunna ta tillvara ekonomens

hela kompetens.”

KREAtIV.

Theo Härén

kickade loss

på Gävle-

Dalakretsen

kreativitetskonferens

förra året.

när det gäller att skapa utrymme för ekonomerna.

Ökat ekonomiskt tryck driver

på utvecklingen, men även förvaltningscheferna

och nämndordföranden spelar

stor roll för att öppna upp fältet för ekonomerna.

– Jag ser en nytta med att satsa på mer

omfattande utbildningsprogram, även i

kretsarna. En annan viktig sak är att lära

av varandra, att aktivt skapa nätverk.

JUSt NÄtVERKSSKAPANDEt var en

viktig anledning till att krets två genomförde

sina första inspirationsdagar förra

året. Det handlade om intern kontroll och

resursfördelning, men med ett nytt anslag:

– Vi satsade på korta och inspirerande

föreläsare. Vi fick väldigt fina utvärderingar

och deltagarna ville se årliga konferenser,

säger kretsordförande marie Hillman

i Vadstena.

Kompetensen är viktig, men minst lika

viktigt är möjligheten att bygga upp nätverk.

– Vi tror det är en poäng med att bygga

nätverk med kollegor som geografiskt

nära. Och det verkar ha fungerat bra, säger

hon.

ta gärna en titt på föreningens och

kretsarnas kursutbud på www. kef.se

BILD: STEFAN ESTASSY

Kommunal Ekonomi #1 2012 23


FORSKARHÖRNAN

tillväxtens

(o)rimlighet

PIERRE

DONAtELLA

24 Kommunal Ekonomi #1 2012

Forskarredaktör

och utredare vid

Kommunforskning

i Västsverige

Att svenska kommuner i allt större utsträckning

ägnar sig åt lokala tillväxtfrågor har blivit

tydligt under de senaste åren. Spektakulära

kommunala satsningar har till exempel motiverats

genom att de genererar tillväxt, men det finns också

andra aspekter av tillväxtsatsningar som uppmärksammats

i den akademiska litteraturen.

FORSKARNA JONAS FJERtORP,

Rolf G Larsson och Ola mattisson,

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

och KEFU, har precis avslutat

en studie som behandlar kommunal

tillväxt. Utifrån studien skriver

forskartrion i det här numrets första

artikel om betydelsen av att koncentrera

tillväxtsatsningar snarare än att sprida

dem. Möjligen är de stora och ibland spektakulära

kommunala satsningar, på exempelvis idrottsarenor

och byggnader av annat slag, ett uttryck för det. En

annan aspekt som Fjertorp, Larsson och Mattisson

behandlar är visioner, som tycks bli ett allt vanligare

inslag i kommunernas och landstingens arbete. De

menar att visioner för tillväxt ska upplevas som rimliga

för att fylla funktionen att stimulera och attrahera

aktörer till insatser.

APROPÅ RImLIGHEt SÅ var jag nyligen med och

genomförde en studie av innehållet och budskapen i

politikerförorden. Den kommunala årsredovisningen

inleds numer ofta med ett förord som är författat av

kommunstyrelsens ordförande. Det är i sammanhanget

naturligtvis befogat att fundera på vilken funktion

förorden fyller. Det slog mig ändå hur otroligt positiva

budskap som förmedlades i förorden. Nästan alla

förordsförfattare var positiva till allting. Samtidigt är

det uppenbart att läget, sett till befolkningsutveckling

och ekonomisk situation, är bekymmersamt i ett antal

kommuner.

Men även i dessa kommuner var tongångarna i förorden

positiva, det fanns en plan för hur utvecklingen

ska vändas och invånarantalet återigen öka.

Det är värt att notera retoriken och förhoppningarna

om tillväxt, även om förorden kanske framförallt

fyller funktionen av att göra reklam för kommunen

och på sina håll därför ansluter till förhoppningar snarare

än faktiska omständigheter. Frågan är emellertid

om det under alla omständigheter är relevant att satsa

på tillväxt. I en del kommuner framstår det snarare

som rimligt att ha en annan plan, en som inte omfattar

att antalet invånare ska växa. Något annat än en tillväxtvision

helt enkelt.

I DEt HÄR numrets andra artikel uppmärksammas

återigen frågan om konkurrensutsättning på forskarsidorna

(se Kommunal Ekonomi nr 5, 2011). Gert

Paulsson, även han aktiv på Ekonomihögskolan vid

Lunds universitet och KEFU, skriver om en genomförd

studie av vårdvalet inom primärvården i Region

Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen.

Utifrån temana utbud och efterfrågan, roller

och konkurrensneutralitet samt ersättningssystem

sammanfattas den genomförda studiens resultat som

enligt Paulsson antyder att utvecklingen i allt väsentligt

går i rätt riktning.

LÄSNING: Nordens kommuner under luppen

n Under slutet av föregående år publicerades boken ”Nordisk kommunforskning: En

forskningsöversikt med 113 projekt”. Som underrubriken antyder är det ett stort antal aktuella

forskningsprojekt från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige som presenteras

i boken, som har formen av en antologi. Bidragen är tämligen koncentrerade till sin form

och ger därför möjlighet till en översikt och därefter fördjupning inom relevanta områden

och ämnen. Redaktör för boken är Andreas Ivarsson, verksam på Förvaltningshögskolan

vid Göteborgs universitet.


FORSKARE SKRIVER

kommunalt dNa

för lokal tillväxt

Sveriges kommuner ägnar sig i allt större utsträckning

åt lokal tillväxt. Det sker utifrån vitt skilda

förutsättningar. Inom det nationella kommunforskningsprogrammet

har betydelsen av skillnader i förutsättningar

studerats. Forskartrion som genomfört

studien drar slutsatsen att varje kommuns utmaning

är att hitta sitt unika DNA för tillväxt.

tillväxt framställs ofta som eftersträvansvärt

och kommuner utan

tillväxt uppfattas ha en problematisk

situation att hantera. Samtidigt

verkar det vara oklart vad kommunal

tillväxt egentligen är. Tillväxtvisioner och

arbetet med att uppnå dessa har studerats

i tre kommuner med olika förutsättningar

avseende befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling

och inkomstutveckling

hos invånarna. Resultaten summeras i

denna artikel.

EN SAmmANFAttANDE SLUtSAtS

är att kommunal tillväxt är ett komplext

fenomen, där det inte finns några enkla eller

entydiga svar kring vad det är eller hur

det ska hanteras. Varje kommun har sina

specifika förutsättningar och sina specifika

frågor som man arbetar med för att främja

utvecklingen av välfärden i kommunen.

Det förekommer således en stor bredd i

formuleringarna av tillväxtvisioner. Både

i litteraturen och bland de studerade

kommunerna handlar kommunal tillväxt

traditionellt om befolkningstillväxt, sysselsättningstillväxt

och i viss mån ökade

inkomster för kommunens företag och

invånare. Både i litteraturen och bland de

studerade kommunerna finns det också de

som ser på tillväxt i bredare välfärdstermer,

till exempel att skapa delaktighet och

trygga livsmiljöer. Begreppet hållbar tillväxt

har också fått ett allt större utrymme i

kommunernas tillväxtvisioner och innebär

en balans mellan Ekonomisk, social och

Ekologisk tillväxt. Den gemensamma

nämnaren för alla tillväxtvisioner är att de

ska bidra till att göra kommunen attraktiv.

Intressant att notera är att traditionella

tillväxtmått som befolknings-, sysselsättnings-,

och inkomstutveckling inte nödvändigtvis

är målet med tillväxten, utan

snarare ett medel. Dessa tillväxtmått utgör

främst en indikation på hur kommunens

förutsättningar ser ut. Det viktiga är inte

att nå tillväxt, utan att använda tillväxten

för att utveckla kommunen för medborgarna.

Värt att notera är att intrycken från

de studerade kommunerna är samstämmiga

i denna syn. Oavsett om kommunen har

stark eller svag utveckling enligt de traditionella

tillväxtmåtten är bilden densamma.

Strävan efter tillväxt handlar främst

om att skapa en känsla av framtidstro och

utveckling.

FLERA KOmPONENtER behöver

samverka för att tillväxt ska ske. Kommunens

främsta möjlighet att främja

tillväxt, förefaller vara att formulera en

tillväxtvision som är rimlig i förhållande

till vilka resurser man förfogar över och

de strategier som är möjliga att genomföra.

Det handlar om att skapa en intern konsistens

mellan vision, resurser och strategier.

Dessa måste dessutom utformas med stor

hänsyn till rådande förutsättningar. Det

gäller att utveckla relationer och kompetenser

som passar till det näringsliv och

de verksamheter som finns på orten. På så

vis blir kommunens insatser relevanta och

nyttiga. En väl fungerande intern organisation

fungerar som smörjmedel för andra

aktörer, som genom sina aktiviteter bidrar

till att utveckla kommunen.

OAVSEtt VILKEN tYP av tillväxt en

kommun väljer att fokusera på, framstår

andra aktörers engagemang som den vikti-

mÅNADENS FORSKARE

mÅNADENS FORSKARE

mÅNADENS FORSKARE

JONAS FJERtORP

4 Ekonomie doktor, Eko-

nomihögskolan vid Lunds

universitet och KEFU.

ROLF G LARSSON

4 Ekonomie doktor, Eko-

nomihögskolan vid Lunds

universitet och KEFU.

OLA mAttISSON

4 Ekonomie doktor, Eko-

nomihögskolan vid Lunds

universitet och KEFU.

FOTO: E FJERTORP

Kommunal Ekonomi #1 2012 25


gaste drivkraften för tillväxt. Kommunen

kan genom egna aktiviteter

initiera och underlätta

aktiviteter som bidrar till att

utveckla kommunen i riktning

mot tillväxtvisionen. Kraften

och hastigheten i utvecklingen

kommer dock från andra

aktörers engagemang,

till exempel i form av

investeringar.

Engagemanget

kan komma

från såväl

kommunens

invånare,

stora institutioner och privat näringsliv

som från statliga myndigheter.

Ju fler aktörer kommunen

kan mobilisera kring

sin tillväxtvision, desto

fler är det som bidrar

till att kommunen

utvecklas i riktning

mot visionen. Ska

kommunen lyckas

attrahera och

stimulera olika

aktörer till samfällda

insatser, krävs

det att tillväxt visionen

upplevs som rimlig. Den måste

vara väl förankrad i de lokala förutsättningarna

och vara förankrad i kommunens

historia. Kommunens tillväxtarbete

utgör ledarskapet för utvecklingen på det

lokala planet. Kan kommunen visa vägen

och förena en mängd olika krafter i någon

riktning, ges bättre möjligheter att utveckla

lokalsamhället.

KONStEN ÄR Att hantera de lokala

förutsättningarna. Studien visar att det i

praktiken finns en mängd olika faktorer

som verkar påverka hur kommuner ser på

tillväxt och vilka faktorer de därmed väljer

att arbeta aktivt med. Då floran av potentiella

tillväxtfrämjande åtgärder är mycket

omfattande, är risken stor att insatserna

blir så spridda och svaga att det inte blir

något genomslag. Studiens resultat pekar

på att det är eftersträvansvärt att kraftsamla

inom färre områden. En förutsättning

för att lyckas med det är att individerna

har en gemensam bild av vad som

ska göras. Tilläggas bör att de specifika

förutsättningarna kan vara sådana att åtgärder

tvingas vidtas på en bredare front.

Detta gäller när det inte finns möjlighet att

uppnå tillväxtvisionen genom att enbart

fokusera på några få områden.

En sammanfattande slutsats av studien

är att varje kommun ställs inför utma-

26 Kommunal Ekonomi #1 2012

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

ningen att utifrån sin specifika situation

välja ett antal faktorer att fokusera på i sitt

arbete med tillväxtfrågor. Utifrån dessa val

handlar det sedan om att bygga upp resurser

och skapa en anpassad intern organisation.

Kommuner väljer därmed ett paket

av tillväxtfaktorer att arbeta med. Hur

dessa paket sätts samman avgörs i varje enskilt

fall och kan liknas vid ett kommunalt

DNA för tillväxt. Totalt sett finns många

faktorer, men endast ett färre antal är

möjliga att arbeta med. Tillämpningen är

unik i varje enskild kommun, beroende på

historik och lokala förutsättningar. Ingen

enskild faktor kan ändras utan hänsyn till

övriga. Att ändra i den totala sammansättningen

är en process som tar tid. Strukturer

och resurser har byggts upp över lång

tid utifrån den historia som funnits i kommunen

och gör det svårt att snabbt byta

inriktning.

PÅ mOtSVARANDE SÄtt tar det tid

att anpassa och skapa nya resurser när

situationen förändras. För kommunen är

det en lång process att själv ta initiativet

till att genomföra sådana förändringar.

UNIK SmAK: Varje kommun måste hitta sin egen

unika mix tillväxtfaktorer för att kunna växa.

När förändringar sker i omvärlden, kan

det få stora konsekvenser för kommunens

möjligheter att få genomslag för sina initiativ.

Eftersom det är svårt att ändra paketet

av tillväxtfaktorer som kommunen en

gång har valt, gäller det att välja omsorgsfullt.

Frågan blir om det är viktigt att vara

annorlunda, eller att vara lik närliggande

kommuner?

ALLA KOmmUNER KAN inte välja

samma paket med tillväxtfaktorer att

fokusera på. Samtidigt kan det finnas uppenbara

fördelar med att flera kommuner

går samman och gör gemensam sak utåt i

vissa frågor. Att entydigt sluta sig till vad

som är att föredra i detta sammanhang

låter sig inte göras. Istället kan konstateras

att det beror på vilket kommunens DNA

för tillväxt är. Det avgörande förefaller

vara den övergripande passformen, så

att kommunens val passar både med den

interna organisationen, de resurser man

har tillgång till och de lokala förutsättningarna.

Konsten är att hantera de lokala

förutsättningarna och hitta kommunens

DNA för tillväxt.


FORSKARE SKRIVER

primärvårdsvalet

– vad hände sedan?

Vårdval i primärvården innebär en fundamental förändring

av förutsättningarna för den nära vården i

Sverige. Offentliga och privata aktörer konkurrerar

på samma villkor, samtidigt som invånarna får ökade

möjligheter att välja vårdenhet. Vilka är då erfarenheterna

efter några år med vårdval och vilken utveckling

kan vi se?

Införandet av vårdval i primärvården

inleddes 2007 i Halland. Under 2008

och 2009 genomförde ytterligare

landsting motsvarande reform, och från

och med 2010 är etableringsfrihet för privata

aktörer i primärvården obligatorisk

för samtliga landsting. Mot denna bakgrund

finns det skäl att lära av erfarenheterna

inför den fortsatta utvecklingen av

vårdvalet.

VID EKONOmIHÖGSKOLAN och

Medicinska fakulteten, Lunds universitet

bedrivs sedan några år ett forskningsprogram

med inriktning på vårdval. Programmet

är finansierat av Vinnvård och

genomförs i samarbete med Region Halland,

Region Skåne och Västra Götalandsregionen.

Ett av projekten handlar om hur

vårdvalet organiseras och styrs, och vad

olika aktörer har för uppfattningar om de

valda lösningarna. I projektet har cirka 60

Är du morgondagens vinnare?

Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar

ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting

bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar

då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut

som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning

till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på

vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

intervjuer gjorts med politiker, tjänstemän

samt företrädare för privata och offentliga

vårdenheter. En slutrapport från projektet

kommer att publiceras i KEFU:s skriftserie

inom de närmaste månaderna.

Projektet kretsar

kring flera olika teman, av

vilka några berörs i den här

artikeln.

EN VIKtIG förutsättning

för att vårdvalet ska leva

upp till målsättningar är att

det finns flera aktörer som

konkurrerar med varandra,

och att befolkningen

utnyttjar sina möjligheter

att välja. När vi tittar på de

tre regionerna kan vi konstatera att det

skett en hel del på utbudssidan. I Västra

Götaland har antalet vårdenheter ökat

med ca 40 procent, och andelen privata

Hälsa • Sjukvård • Tandvård Barnrapport

Barnhälsovård i Halland 2009

enheter har ökat med drygt 230 procent. I

Skåne och Halland är motsvarande siffror

22 procent (totalt) och 89 procent (för privata)

respektive 30 procent (totalt) och 100

procent (för privata). Det är således tydligt

att utbudet har ökat och att det har skett

genom att privata aktörer valt att etablera

sig. Det är dock viktigt att komma ihåg att

förutsättningarna för ökat utbud varierar

mycket beroende på om det är glesbygd

eller tätbefolkade regioner.

FRÅGAN Om BEFOLKNINGEN

utnyttjar sina möjligheter att välja kan

studeras på olika sätt. En studie av hur

många omval som gjorts i Halland sedan

vårdvalet infördes visade att

det gjorts drygt 100 000 val

efter tre år. Det kan relateras

till antalet invånare i Halland

som är cirka 300 000. Eftersom

några invånare gjort mer än

ett val, antyder resultatet att

knappt en tredjedel av invånarna

utnyttjat sin möjlighet

att välja. En befolkningsstudie

som genomförts inom ramen

för forskningsprogrammet

visar emellertid att 63 procent

av hallänningarna anser att de

har gjort ett aktivt val. En del av dessa val

syns dock inte i statistiken eftersom man

valt den vårdenhet man redan var knuten

till innan införandet av Vårdval Halland,

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag

och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder

vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens

ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra

verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar

och möjligheter!

www.ekan.com

Ekan kom ek 2011 186x80 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.18

1

Kommunal Ekonomi #1 2012 27


FORSKARE SKRIVER

och således inte har gjort något omval.

Motsvarande siffror var 61 procent i Skåne

och 59 procent i Västra Götaland.

DEN SLUtSAtS VI drar av dessa siffror

är dels att vårdvalsmodellerna i de tre

regionerna uppenbarligen attraherat privata

aktörer, dels att en relativt stor andel

av befolkningen gör aktiva val när de får

möjlighet.

Rollfördelning på ledningsnivå i regionerna

är en viktig fråga eftersom den bland

annat påverkar konkurrensneutraliteten

mellan privata och offentliga vårdenheter.

Samtliga tre regioner har valt att dela upp

ledningsorganisationen i en utförar- och

en beställargren. De konkreta lösningarna

variera något, men ambitionerna är

desamma.

Även om intervjupersoner i samtliga tre

regioner framfört att det i vissa fall kan

vara ett problem att hålla isär rollerna,

finns det en utbredd uppfattning att såväl

politiker som tjänstemän verkligen strävar

efter att hantera rollfördelningen på ett

sätt som skapar konkurrensneutralitet.

Likaså finns det en utbredd uppfattning

att de vårdvalsmodeller som införts också i

övrigt bidrar till detta.

ERFARENHEtERNA från Halland, Skåne

och Västra Götaland är således att det är

möjligt att organisera ledningsfunktionen

och utforma vårdvalsmodellerna på ett sätt

som skapar förutsättningar för konkurrensneutralitet.

Ersättningssystem och kostnadsansvar

påverkar i hög grad vårdenheternas incitament.

De tre regioner som ingår i studien

har alla valt ersättningssystem som till stor

del bygger på en kapitationsersättning i

form av en hälso- och sjukvårdspeng eller

motsvarande per listad invånare. Den besöksrelaterade

ersättningen är istället låg,

vilket motiveras med att man inte vill skapa

incitament till ”onödiga” besök. Samtidigt

riskerar kapitationsersättning att

28 Kommunal Ekonomi #1 2012

Nya

tröskel-

värden!

begränsa antalet besök på ett sätt som inte

är optimalt för befolkningen. Frågan om

tillgänglighet har inte studeras explicit i

det här projektet, men intervjupersonerna

lyfter inte fram detta som något problem

med den valda ersättningsmodellen. Kanske

motverkas incitamenten att producera

färre besök av befolkningens möjligheter

att välja en annan vårdenhet om tillgängligheten

är alltför låg.

NÄR DEt GÄLLER kostnadsansvaret har

samtliga tre regioner valt ett relativt brett

ansvar för vårdenheterna, även om det

finns vissa skillnader mellan dem. Tanken

med det breda ansvaret är att vårdenheterna

ska ta ett helhetsansvar för sina listade

invånare och samtidigt ha incitament att

begränsa kostnaderna när det gäller exempelvis

läkemedelsförskrivning. Företrädare

för vårdenheterna i de tre regionerna står

i huvudsak bakom en sådan ordning, men

är kritiska mot att man påförs kostnader

för sådant som man inte anser sig kunna

påverka. Det gäller inte minst kostnader

för besök som enheternas listade invånare

gör hos andra vårdenheter. Detta är

över huvud taget en av de mest frekvent

förekommande negativa synpunkterna på

vårdvalsmodellerna bland företrädare för

vårdenheterna i de tre regionerna.

Vi har så här långt gjort några nedslag

i de teman som behandlas i projektet om

vårdvalets organisation och styrning. Avslutningsvis

finns det skäl att blicka framåt

och beröra några av de framtidsfrågor som

intervjupersonerna har lyft fram.

EN FRÅGA ÄR hur den nuvarande

vårdvalsbranschen kommer att utvecklas.

Kommer ytterligare privata eller offentliga

enheter att etableras? Kommer privata och

offentliga enheter att läggas ned? Kommer

små enheter att slås samman eller köpas

upp (kanske av internationella riskkapitalister)?

Kommer egenregi-verksamheten

att bolagiseras?

mÅNADENS FORSKARE

Upphandlingsvolymen

– en heltäckande regelsamling på upphandlingsområdet

Håll dig uppdaterad 2012 med de nya reglerna på upphandlingsområdet!

Regelsamlingen innehåller både svenska författningar och EU-direktiven

på området. Bland nyheterna märks bl.a. den nya lagen om upphandling på

försvars- och säkerhetsområdet och den nya upphandlingsförordningen.

Pris 475 kr exkl. moms och frakt

Information och beställning: farakademi.se/upphandlingsvolymen, order@far.se, 08 506 112 00

En annan fråga är om det kommer att

ske någon form av nischning där vårdenheter

inriktar sig på diabetespatienter,

patienter med övervikt, eller motsvarande.

Hittills har vi sett relativt lite av sådan

nischning.

En tredje fråga är vilken effekt vårdvalet

får på utvecklingen av hela vårdkedjan.

Kommer samverkan mellan primärvården,

sjukhusen och, i vissa fall, kommunerna

att påverkas positivt eller negativt av vårdvalsreformen?

EN AVSLUtANDE FRÅGA är om vårdvalet

kommer att utvidgas och i sådana fall

hur? I Halland diskuterar man i termer

av ett Vårdval Plus där också organspecialister

kan ingå och i övriga landsting

förekommer motsvarande diskussioner. På

nationell nivå har en utredning gjorts med

just denna inriktning.

Sammantaget kan man konstatera att

vårdvalet nu har varit igång några år, att

utvecklingen i allt väsentligt förefaller gå

i rätt riktning, men att det fortfarande

återstår en del frågor att diskutera och att

utvecklingsarbetet med säkerhet kommer

att fortgå under en följd av år.

GERt PAULSSON

4 Ekonomie doktor

vid Ekonomihögskolan,

Lunds universitet och

KEFU.


NYTT FRåN KRETSARNA

Krets 3 anordnar ett halvdagsseminarium med årsmöte den 20 april på Stora hotellet

i Jönköping. Då kommer Annika Wallenskog från SKL att presentera regeringens

vårproposition.

NÅDIG LUNtA. På Strängs tid var förstås budgetproppen tryckt på papper.

Sedan kom Bosse Ringholm bärandes proppen bränd på en CD, medan Pär Nuder

kom med proppen uppladdad på ett USB-minne 2005. Anders Borg har dock gått

tillbaka till pappersvarianten. Varför? Ja, det gör sig ju bättre på bild …

KoRT oM åRETS KoMMUNALEKoNoM

n Årets Kommunalekonom 2011 blev ju

ekonomidirektör Mats Friberg från Västra

Götalandsregionen. Han fick priset för att

han tog initiativet till den hitintills största

kompetensutvecklingssatsningen för kommunekonomer.

Priset har delats ut sedan 1987 och Mats

är den 23:e pristagaren i ordningen. Den

första som fick priset var Inger Nilsson, då

ekonomichef i Malmö stad. Åren 1988 och

1991 delades inte utmärkelsen ut, på grund

av det saknades tillräckligt kvalificerade

nominerade.

Utmärkelsen går ju nästan alltid till eko -

nomer, tjänstemän i de kommunala organisa-

tionerna eller

företag med

verksamhet

inom det kom -

mu nal ekonomiska

fältet. Vid ett

tillfälle, 1991 gick

dock priset till

Anders J Ericsson,

journalist på

Ekonomiekot, för

hans program-

Mats Friberg.

serieEkonomiskolan som skulle göra den kommunala

ekonomin mer tillgänglig.

KEF-AKtUELLt

VÄLKOmmEN Att

KONtAKtA DIN KEF-KREtS!

KREtS NR 1

Stockholm, Uppsala och

Gotlands län

Cecilia von Sydow

Danderyds kommun

Kommunledningskontoret

Box 66

182 05 Djursholm

telefon 08-56891003

cecilia.vonsydow@

danderyd.se

KREtS NR 2

Södermanlands

och Östergötlands län

Marie Hillman

Vadstena kommun

592 80 Vadstena

telefon 0143-151 64

marie.hillman@vadstena.se

KREtS NR 3

Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar och Hallands län

Katrin Fritz

Nässjö kommun

571 80 Nässjö

telefon 0380-518021

katrin.fritz@kommun.

nassjo.se

KREtS NR 4

Skåne och Blekinge län

Agneta Sjölund

Trelleborgs kommun

231 83 Trelleborg

telefon 0410-733 138

agneta.sjolund@trelleborg.se

KREtS NR 5

Västra Götalands län

Roger Cardell

Borås Stad

Kommunledningskansliet

501 80 Borås

Telefon 033-35 70 40

roger.cardell@boras.se

KREtS NR 6

Värmlands, Örebro

och Västmanland

Liselotte Nöjd

Örebro kommun

Box 30000

701 35 Örebro

telefon 019-21 11 39

liselotte.nojd@orebro.se

KREtS NR 7

Dalarnas och Gävleborgs

län

Jörg Bassek

Borlänge kommun

781 81 Borlänge

telefon 0243-740 00

jorg.bassek@borlange.se

KREtS NR 8

Västernorrlands och

Jämtlands län

Ulf Fryklund

Härnösands kommun

871 80 Härnösand

telefon 0611-34 80 56

ulf.fryklund@

harnosand.se

KREtS NR 9

Västerbottens

och Norrbottens län

Ingela Karlsson

Jokkmokks kommun

Västra Torggatan 11

962 85 Jokkmokk

telefon 0923- 650 19

ingela.karlsson@

jokkmokk.se

Kommunal Ekonomi #1 2012 29


KRÖNIKAN

om kvartalstänk

och krockkuddar

Tänka långsiktigt och undvika kvartalsekonomins

kortsiktighet, men utan att fastna i

ängslig uppbyggnad av finansiella krockkuddar.

Det är Göteborgs kommunstyrelseordförande

Anneli Hulthéns (S) recept för den

kommunala ekonomin.

GÄStKRÖNIKÖREN

ANNELI

HULtHÉN (S)

n Kommunstyrelsens

30 Kommunal Ekonomi #1 2012

Flera gånger varje dag ställs vi som kommunpolitiker

inför ekonomiska frågor. Ofta är

de av intressant och möjliggörande karaktär,

men det är även bekymrade framställningar

om ökade kostnader, Europas ekonomiska

kris och minskade skatteintäkter.

Kommunerna är den delen av det offentliga Sverige

som står närmast medborgarna. Som kommunpolitiker

ansvarar vi för frågor med stor betydelse i vardagen och

som ska ge förutsättningar för människor att skapa ett

gott liv. Här är den ekonomiska utvecklingen en förutsättning

och dess nyckfullhet skapar en viss oro hos oss

alla.

Många tidigare beprövade och vedertagna ekonomiska

teorier har visat sig inte hålla som förklaringsmodeller.

Människor, aktiemarknader och företagens reaktioner

tycks idag vara alltmer svåra att förutse. Analytiker och

rådgivare har, som en konsekvens, allt svårare att ge rätt

analys av den ekonomiska utvecklingen.

Det leder i sin tur till att vi som har att hantera ekonomiska

svängningar inte heller kan fatta politiska beslut

som håller på lång sikt. Samtidigt tror jag att det finns en

stor risk att vi skapar onödig oro och på längre sikt skadar

våra välfärdsmodeller om vi tvingas

bygga upp allt för stora krockkuddar

och buffertar.

Min upplevelse är att vi allt oftare

måste följa konjunkturen och i högre

grad vara beredda på att justera och

ändra i fattade budgetbeslut. I en

sådan verklighet är det väldigt viktigt

att demokratin skyddas och att vi

tillsammans försöker undvika att

ordförande i Göteborgs

Stad. Styrelseledamot

i SKL och ledamot av

socialdemokratiska

partistyrelsens verkställande

utskott.

kommuner hamnar i ett kvartalsekonomiskt

tänk – det gagnar varken

verksamheterna eller medborgarna.

I SKRIVANDE StUND börjar

rapporter och bokslut för år 2011

komma in från våra olika kommunala

bolag och verksamheter

här i Göteborg. Vi gläds åt bra siffror när det gäller vår

besöksnäring, nyföretagande, etableringar från internationella

aktörer och att många av våra viktiga företag

växer och upplever framtidstro. Under 2012 påbörjar

Göteborgsområdet sitt stora arbete för en framtida

hållbar infrastruktur med nya broar, tågtunnlar och

en långsiktig fördubbling av kollektivtrafiken. Detta,

tillsammans med en god ekonomisk hushållning, ger oss

möjligheter att utveckla Göteborg för framtiden.

VI VEt Att utan en sund ekonomisk hushållning blir

politikens möjligheter på lång sikt väldigt begränsade.

Så hur skapar vi då en framtidsinriktad utveckling i vår

kommun och i de kommunalekonomiska systemen?

I alla de politiska beslut som rör Göteborgs kommunala

verksamhet och stadens budget har vi valt att utgå

från ett barnperspektiv. Det har varit ett målmedvetet

och genomtänkt arbete som vi är övertygade ger goda

effekter för barnen, men i förlängningen också för stadens

ekonomiska utveckling.

För att exemplifiera: ett viktigt syfte med ett barnperspektiv

inom kommunal planering är att det ska underlätta

för barnfamiljer att stanna i storstaden och bli ett

fungerande alternativ till kranskommunerna. För

Göteborg som stad ger detta ekonomiska utvecklingsmöjligheter

i form av skattekraft och attraktiva yrkeskompetenser

blir kvar i staden, vilket leder till att företagen

har möjlighet att göra bra rekryteringar vilket i sin

tur skapar framåtanda och tillväxt. Allt hänger samman.

GÖtEBORG ÄR EN av de svenskar städer som varje år

ökar sin befolkning med cirka 10 000 personer. Jag tror

att det faktum att fler vill flytta hit, skapar en framåtanda

och en tilltro till Göteborg. Det genererar också en ökad

ekonomisk hållbar tillväxt. Självklart ställer det fler och

utökade krav på förskoleplatser, nya kollektivtrafiklinjer,

fler bostäder och nya jobbtillfällen. Och det är det

som gör politiken stimulerande: att få möjligheten att få

utveckla i stället för att avveckla.

”Det finns en stor risk att

vi skapar onödig oro och

på längre sikt skadar våra

välfärdsmodeller om vi

tvingas bygga upp alltför

stora krockkuddar och

buffertar.”


”Snett? Nja kanske lite.

Men det rätar upp sig med tiden.”

giovanni di simone, arkitekt, pisa, år 1283

Fel rekrytering kan stå dig dyrt.

Behöver du hjälp? Ring Poolia.

Kvalifi cerade tjänstemän


Posttidning B

Kommunal Ekonomi

Box 6767

801 74 Gävle

Göteborgs stad har

bestämt sig

Göteborgs stad har under senare år arbetat med en omfattande effektivisering av sina processer

för ekonomisk styrning. Vid valet av beslutsstöd deltog sexton leverantörer i en stegvis urgallring.

Göteborgs stad inför nu Hypergene® beslutsstöd för budget, prognos, uppföljning och analys.

Något som berör drygt 5000 personer och 34 förvaltningar.

På senare tid har även kommunerna Nyköping, Piteå, Salem, Alingsås, Hylte, Motala, Vetlanda,

Båstad, Sjöbo, Järfälla och Boden valt Hypergene® beslutsstöd.

ETT KOMPLETT BESLUTSSTöD

Hypergene® beslutsstöd öppnar möjligheten att ta ett strategiskt grepp om hela verksamhetsstyrningen:

u

u

u

Uppföljning, Rapporter & Analyser

Budget & Prognos

Strategisk planering, Nyckeltal & Målstyrning

Upplev fördelarna med ett system för alla användare!

SEMINARIUM OM VERKSAMHETSSTYRNING

Kontakta oss eller anmäl dig till något av våra seminarier så berättar vi mer om fördelarna med en

sammanhållen lösning och paketerade applikationer. Seminarier och kontaktuppgifter hittar du på

www.hypergene.se.

SKOLA VERKSAMHETSPLAN PERSONAL

EKONOMI VÅRD & OMSORG BUDGET & PROGNOS

www.hypergene.se

Hypergene ® KOMMUN

Beslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning

$

More magazines by this user
Similar magazines