NY UPPLAGA NY UPPLAGA

home.cimo.fi

NY UPPLAGA NY UPPLAGA

Vägledning

NY UPPLAGA UPPLAGA UPPLAGA

2002

2002

till utbildning

och arbetsliv i Finland


Kort om Finland

Statsform Republik, president Tarja Halonen 2000–2006

Huvudstad Helsingfors, 560 000 invånare

Va l u t a mark fram till 31.12.2001, euro från och med 1.1.2002

Grannländer Norge, Sverige, Ryssland

Areal 338 000 km2 Folkmängd 5,2 miljoner, varav 91 000 utlänningar (2000)

Folktäthet 17 invånare/km2 Officiella språk finska (93 %), svenska (6 %)

Religionssamfund 85 % lutheraner, 1 % ortodoxa, 13 % personer som inte

hör till något religionssamfund

Arbetskraft 2,56 miljoner (51 % män, 49 % kvinnor), varav 297 000

arbetslösa (11,6 % av den totala arbetskraften) (2000)

Arbetskraften

branschvis service 67 %, förädling 27 %, primärproduktion 6 %

Exportbranscher trävaru- och pappersindustri 29 %, elektronikindustri 28 %

annan metallindustri 25 %, kemisk industri 10 %,

övriga branscher 8 % (1999)

Viktigaste

handelspartner Tyskland, Sverige, Storbritannien, Ryssland och USA

BNP/capita (1999)23 510 euro

EU-medlem sedan 1995

2


Innehållsförteckning

Kort om Finland s. 2

Inledning s. 4

Utbildningssystemet i Finland s. 6

Arbetsförvaltningen i Finland s. 11

Vägledningens mål och principer s. 12

Läroinrättningarnas vägledningstjänster s. 13

Arbetskraftsbyråernas vägledningstjänster s. 18

Samarbetet på vägledningsområdet s. 22

Aktuella utmaningar och samarbetsprojekt

för vägledningen s. 24

Samarbetsparter i väglednings-

arbetet i Finland (schema) s. 26

Denna broschyr finns på Internet: http://www.estia.educ.goteborg.se.

Välj Countries —> Finland —> Professions —> Publication.

3


DDenna broschyr presenterar de väglednings- och

rådgivningstjänster som det finska samhället

erbjuder i anknytning till yrkesval, karriärplanering

och utbildning. Broschyren ger en

översiktlig framställning av hur utbildningsresp.

arbetsförvaltningen har organiserat

vägledningsverksamheten samt beskriver dess

målsättning, målgrupper, samarbetsnätverk och

de professionella vägledargrupper som verkar på

området. Vidare ges en översikt av utbildningssystemet

samt undervisnings- och arbetsförvaltningssektorerna

jämte övriga organisationer

inom vägledningsområdet i Finland.

Inledning

VVägledningen stöder livslångt lärande och har fått en

4

ökad betydelse under den moderna människans hela

levnadsbana. Studerande, ungdomar och vuxna som

söker sig ut på arbetsmarknaden eller som redan

deltar i arbetslivet, samt arbetslösa arbetssökande är

i behov av vägledning när det gäller utbildning,

yrkesval och placering i arbetslivet. Professionella

elevhandledare, studiehandledare och yrkesvägledare

inom utbildningsväsendet eller arbetsförvaltningen

erbjuder sina kunder individuell vägledning,

rådgivning och undervisning. Kundernas ökande

behov av information tillgodoses av flera olika

informations- och tjänsteproducenter huvudsakligen

inom den offentliga sektorn. Den information de

producerar om studie-, praktik- och arbetsmöjligheter

hemma och utomlands behöver kunderna som

underlag för sina utbildnings- och yrkesplaner.


Läropliktsskolan

Ålder Studieår

25

24

23

22

21

20

19

19

18

17

16

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

6

5

4

3

2

1

3

2

1

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

Utbildningssystemet i Finland

(20)

Universitet *)

147,000

(430)

Gymnasieutbildning

113,000

(4,203)

Grundskolor

592,000

(29)

Yrkeshögskolor

82,000

(327)

Yrkesinriktad

grundutbildning

138,000

Förskoleundervisning i daghem och grundskolor

4

3

2

1

3

2

1

a

Vuxenexamina

**)

5

b

c

Högre

utbildning

Utbildning på

andra stadiet

Undervisning

på grundskolestadiet

Förskoleundervisning

*) Siffrorna som står inom

parentes ovanför de olika

läroanstaltsformerna anger

antalet läroanstalter i

Finland. Siffrorna som står

inom parentes under de

olika läroanstaltsformerna

anger antalet studerande vid

respektive läroanstaltsform.

**) Som fristående

yrkesprov kan avläggas

vuxenexamina på tre nivåer:

a) yrkesinriktad grundexamen,

b) yrkesexamen

och c) specialyrkesexamen

(vuxenutbildning är utbildning

på andra stadiet: schemats

åldersfördelning gäller ej för

vuxenutbildning). Dessutom

kan alla nämnda examina

avläggas i form av läroavtalsutbildning.

Därvid krävs det

att vederbörande styrker

sina yrkeskunskaper med ett

fristående yrkesprov för att

få ett examensbevis.


Utbildnings-

Den finska utbildningspolitikens centrala mål är att för

hela befolkningen trygga högsta möjliga utbildningsnivå,

öka nationens välmående samt stöda medborgarnas

förutsättningar för ett självständigt liv. Alla finska medborgare

har rätt till grundläggande utbildning. För alla som

har gått ut grundskolan finns ett volymmässigt tillräckligt

antal fortbildningsplatser reserverade på andra stadiet.

Utbudet av utbildningsplatser på högre nivå är också rikligt

(för 60–65 % av årskursen). Undervisning ges både på finska

och svenska, och i Lappland kan undervisning ges även på

samiska. Undervisningsspråket för barn som har romani

som modersmål kan också vara romani.

Förskoleundervisning

Daghem, som lyder under socialförvaltningen, är i huvudsak

ansvariga för barnens förskoleundervisning. Sedan 2001 har

samtliga 6-åringar rätt till förskoleundervisning antingen på

ett daghem eller i anslutning till en grundskola. Förskolepedagogikens

mål som ett inslag i förskoleundervisningen

är att förbättra barnens förutsättningar för lärande. Förskoleundervisningen

är frivillig.

Grundskola

Läroplikten begynner på hösten det året som barnet fyller

sju år. Ca 60 000–65 000 barn börjar sin skolgång årligen.

Grundskolan är en enhetlig nioårig skola. Grundskolorna

systemet

i Finland

6

har också möjligheter att ordna frivillig påbyggnadsundervisning,

främst avsedd för sådana elever som inte kunnat

erhålla någon studieplats efter grundskolan.

Största delen av eleverna fortsätter med utbildning

på andra stadiet efter grundskolan. Över hälften av årskursen

fortsätter efter grundskolan i gymnasiet och en

tredjedel fortsätter inom yrkesinriktad grundutbildning.

Grundundervisningen har som mål att främja

elevernas utveckling till goda och balanserade individer

och samhällsmedlemmar samt ge eleverna kunskaper och

färdigheter som de har nytta av i livet. Undervisningen bör

befrämja jämlikheten i samhället samt elevernas förutsättningar

till fortsatt utbildning och utveckling.

Gymnasium

Grundskolans fostrande uppgift fortsätter i gymnasiet, som

är allmänbildande, leder till studentexamen och förbereder

för fortsatta studier. Samtliga gymnasier har numera klasslös

undervisning. Klasslösheten innebär att studietakten inte är

bunden till årskurser. Den studerande kan själv välja tidpunkten

när han eller hon vill fullgöra olika kurser, dock

inom ramen för läroinrättningens kursutbud och studietid.

Studerande kan välja kurser också från andra läroinrättningar

och inkludera dem i sina gymnasiestudier. Gymnasiets

lärokurs omfattar minst 75 kurser, som alla består av

38 lektioner. I genomsnitt krävs det tre års studier för att

genomföra gymnasiets lärokurs (ca.120 studieveckor) vid ett

klasslöst gymnasium.


Den som har blivit godkänd i studentexamen erhåller

en allmän behörighet för fortsatta studier vid samtliga eftergymnasiala

läroinrättningar. Något färre än hälften av alla

studenter fortsätter studera vid universitet (vetenskapsoch

konsthögskolor) och yrkeshögskolor, och resten inleder

andra påbyggnadsstudier eller övergår till arbetslivet.

I gymnasiestudierna ingår läroämnen som är gemensamma

för alla och i vilka det ingår obligatoriska (45-49

kurser) och fördjupade kurser. Utöver dessa finns det tillämpade

kurser som är frivilliga för eleverna. Dessa kurser innehåller

inslag från olika läroämnen och andra skolbundna

kurser. Även kurser som genomförs vid andra läroinrättningar

kan ingå i skolans läroplan. I sådana fall kan eleverna

välja kurser som hålls t.ex. vid yrkesläroinrättningar och som

passar väl in i deras studieprogram. I gymnasiet studeras

modersmål (finska/svenska/samiska), främmande språk,

matematik, naturvetenskapliga ämnen, livsåskådnings- och

samhällskunskap samt estetiska ämnen.

Yrkesutbildning

för unga

Målet för de ungas yrkesutbildning på andra stadiet är att

grundundervisningens uppfostringsuppgift fortsätter samtidigt

som eleverna ges de färdigheter som krävs för att de

både skall bli yrkeskunniga och kapabla att upprätthålla sina

yrkesfärdigheter samt bedriva fortsatta studier. Vid yrkesläroinrättningarna

bedrivs undervisning inom praktiskt taget

alla större yrkesområden.

En vid yrkesläroinrättningarna avlagd grundexamen

som omfattar 120 studieveckor möjliggör fortsatta studier

vid yrkeshögskolorna och universiteten. Studeranden har

också rätt att delta i studentexamen på särskilt definierade

villkor. Vid övergången från en läroinrättning till en annan

kan tidigare studier räknas tillgodo.

Yrkesutbildningen består av moduler, den är brett

upplagd och mångsidig, samt innehåller ett stort antal

7

individuella valmöjligheter. För att utbildningen skall

kunna motsvara samhällets och arbetslivets behov,

försöker man planera och genomföra utbildningen i

samverkan med näringslivet. I varje enskild läroplan ingår

minst en halvårig studieperiod förlagd antingen till ett

företag eller någon serviceorganisation. Under denna

period inhämtar eleverna en del av sina yrkeskunskaper

i en riktig arbetsmiljö. En bred yrkesutbildning och

förmåga till fortsatt inlärning av nya saker bidrar till att

man klarar sig i arbetslivet och kan utveckla sina yrkeskunskaper

när arbetsuppgifterna förändras.

Arbetslivet och samhället ställer speciella krav

på kunskaper i språk, matematik, naturvetenskaper,

samhälleliga färdigheter samt samarbets- och kommunikationsförmåga.

Företagsamhet, ansvar för miljön och

jordklotets livsduglighet samt internationalisering i dess

olika former utgör centrala principer i all utbildning.

Utbildningens uppgift är att vid sidan av yrkesutbildning

också stöda ungdomarnas personlighetsutveckling på

ett mångsidigt sätt samt att öka deras möjligheter att

utvecklas till balanserade individer och medborgare.

Läroavtalsutbildning

Både unga och vuxna kan skaffa sig yrkeskunskaper

genom läroavtalsutbildning. Med läroavtalsutbildning

avses parallellt med praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen

genomförda yrkesstudier, vilka kompletteras med

teoretiska studier. Läroavtalsutbildning anordnas för

ungdomar och vuxna både som grundläggande utbildning

och som påbyggnads- eller tilläggsutbildning.

Läroavtalsutbildningen, som är utlokaliserad till

arbetsplatser, leder till samma yrkesinriktade examina

som utbildningen inom yrkesläroinrättningar på andra

stadiet. Alla yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina

och specialyrkesexamina kan avläggas som läroavtalsutbildning.


I Finland bedriver årligen nästan 30 000 personer yrkesstudier

i form av läroavtal.

Yrkeshögskolor

För närvarande (2001) finns det 29 yrkeshögskolor i Finland.

På 1990-talet etablerades en utbildningssektor inom

högre utbildning som består av yrkeshögskolor vid sidan av

traditionella universitet (vetenskaps- och konsthögskolor).

Yrkeshögskolorna anordnar utbildning inom följande

områden: naturbruk, teknik och kommunikation, handel

och administration, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen,

social- och hälsovårdsbranschen, kultur samt

humanism och pedagogik.

Utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen

omfattar i allmänhet antingen 140 eller 160 studieveckor,

vilket motsvarar heltidsstudier under tre och ett halvt

eller fyra år. I studierna ingår en obligatorisk arbetspraktik

på minst 20 studieveckor. Yrkeshögskolornas utbildningsprogram

inriktar sig på ett särskilt verksamhetsfält eller på

utvecklandet av ett verksamhetsfält som förutsätter professionell

expertis inom arbetslivet.

Yrkeshögskolorna anordnar också examensinriktad

vuxenutbildning i form av kompletterande utbildning utöver

den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen. De

kan dessutom bedriva tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet

som betjänar yrkeshögskoleundervisningen

och främjar arbetslivet.

Universitet (vetenskapsoch

konsthögskolor)

I Finland finns det 20 universitet dvs. vetenskaps- och

konsthögskolor som bedriver vetenskaplig forskning och

meddelar undervisning på grund- och postgradual nivå.

Vid universiteten kan avläggas olika examina ända upp till

doktorsexamen.

Inom de flesta studieområden går det att avlägga

8

en lägre högskoleexamen på Bachelor-nivå. Den benämns

oftast kandidatexamen och omfattar minst 120 studieveckor,

dvs. heltidsstudier på tre år. Högre examen kallas inom de

flesta studieområden för magisterexamen och den omfattar

minst 160 studieveckor, vilket i praktiken innebär minst fem

års studier på heltid, dvs. ytterligare två år efter kandidatexamen.

Någon lägre examen finns inte inom medicin,

odontologi och veterinärmedicin. I lägre högskoleexamen

ingår grund- och ämnesstudier inom huvudämnet samt

biämnesstudier i ett eller flera ämnen. För högre examen,

t.ex. för magisterexamen och diplomingenjörsexamen,

måste den studerande dessutom fullgöra fördjupade studier

i huvudämnet och ett avhandlingsarbete. Efter magisterexamen

kan man fortsätta med licentiat- och doktorsexamen.

Universitetens fortbildningscentraler erbjuder

dessutom både kort- och långfristig utbildning för yrkesverksamma

personer som redan har avlagt examen vid

universitet. Denna utbildning avses fungera som komplettering

med hänsyn till de snabba förändringarna inom arbetslivet

och nya yrkesmässiga krav.

Öppen universitetsundervisning fungerar som ett

decentraliserat system. Det innebär att universiteten i samarbete

med olika utbildningsarrangörer anordnar undervisning

för vuxna oberoende av deras tidigare utbildningsbakgrund

och boningsort.

Ansökningsförfarandet till

studier på andra stadiet

och högre utbildning

När det gäller utbildning på andra stadiet, vilket omfattar

bl.a. gymnasier, yrkesläroinrättningar och folkhögskolor,

tillika med yrkeshögskolor som räknas till högre utbildning,

sker ansökningsförfarandet huvudsakligen genom systemet

för gemensam elevansökan. I de flesta fall fungerar betyg

och vitsord som urvalsgrund för antagningen till läroinrättningar,

men även arbetserfarenhet och individuella omstän-


digheter kan beaktas vid urvalet. Det är också möjligt att

genomföra olika slags urvalsprov och lämplighetstest för

de sökande.

Till universitet (vetenskaps- och konsthögskolor)

sker antagningen på basen av både betyg och obligatoriska

urvalsprov. Det sistnämnda gäller nästan alla utbildningsområden.

Vuxenutbildningssystemet

Det finska vuxenutbildningssystemet kan i stora drag indelas

i två huvudområden:

• fritt bildningsarbete och allmänbildande vuxenutbildning

• yrkesinriktad vuxenutbildning

Fritt bildningsarbete

och allmänbildande

vuxenutbildning

I Finland sträcker sig det fria bildningsarbetets traditioner

över hundra år tillbaka i tiden. Numera kan man bedriva

valfria studier vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut,

studiecentraler och sommaruniversitet. Det öppna

universitetet är numera en populär studieform för vuxna.

Dessutom är det möjligt att testa sina språkkunskaper

genom att delta i ett fristående språkprov för vuxna, helt

oberoende av hur och var man har förvärvat sina språkkunskaper.

Yrkesinriktad

vuxenutbildning

Yrkesinriktad vuxenutbildning är avsedd för vuxna som

deltar eller har deltagit i arbetslivet. Den omfattar frivillig

utbildning, arbetskraftspolitisk utbildning samt personaloch

läroavtalsutbildning. Vuxna har möjligheter att bedriva

10

studier på andra stadiet eller på högre nivå på yrkesläroinrättningarnas

vuxenutbildningslinjer och utbildningscenter

för vuxna. I utbildningens inledningsskede utarbetas en

individuell studieplan för samtliga studerande.

Fri yrkesinriktad vuxenutbildning innebär

att var och en får en möjlighet att utveckla sig oberoende

av arbetsgivaren. Fri yrkesinriktad vuxenutbildning har

planerats med hänsyn till utbildningsbehoven på lång sikt.

Studierna kan finansieras med statligt studiestöd. Utbildningsförsäkringsreformen

som trädde i kraft i slutet av

1990-talet ger långtidsarbetslösa med tillräckligt lång

arbetserfarenhet möjligheter att studera med bibehållet

utkomststöd för arbetslösa.

Personalutbildningen är den till deltagarantalet

mest omfattande formen av vuxenutbildning, inom vilken

arbetstagare utbildas med hänsyn till företagens produktion.

Utbildningen är i regel kort och arbetsgivarna står för finansieringen.

Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (arbetskraftsutbildning)

är vuxenutbildning som arbetskraftsmyndigheterna

anskaffar för sina kunder. Utbildningen är

mångsidig och praktiskt inriktad, och den består av yrkesinriktad

grund- och påbyggnads- eller kompletterande

utbildning. Som arbetskraftsutbildning anordnas också

utbildning som ger orientering i arbetslivet och utbildningsutbudet.

Utbildningen är i huvudsak avsedd för vuxna som

riskerar att bli arbetslösa eller som är arbetslösa. Utbildningen

är kostnadsfri för de studerande, som under studietiden

kan beviljas utbildningsstöd vars storlek motsvarar utkomstskyddet

för arbetslösa.

Yrkesexamina: Vuxna personer kan visa sin yrkesskicklighet

genom fristående yrkesprov oberoende av hur

de har skaffat sig yrkeskunskaperna. Inga villkor på tidigare

utbildning eller arbetserfarenhet ställs. Det finns examina

på tre nivåer: yrkesinriktade grundexamina visar att man

behärskar yrkets grunder, yrkesexamina förutsätter sådan

know-how som krävs av fackmän och specialyrkesexamina

visar att man behärskar de mest krävande uppgifterna.


Arbets-

Arbetsförvaltningens verksamhetsidé är att främja arbetsmarknadens

och arbetsorganisationernas funktion, sysselsättningen

och invandrarnas integration. Arbetsförvaltningens

regionförvaltning utgörs av arbetskraftsavdelningarna

vid arbetskrafts- och näringslivscentralerna (TEcentralerna).

År 1997 förenades regionenheterna vid

handels- och industriministeriets, arbetsministeriets samt

jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden till

15 TE-centraler. Arbetskraftsavdelningarna vid TE-centralerna

har till uppgift att genomföra regional arbetskraftspolitik.

De lokala arbetskraftsbyråerna i hela Finland

erbjuder arbetskraftstjänster för såväl arbetsgivar- som

personkunder. Arbetssökningstjänster är arbetsförmedling,

rekrytering, uthyrning av personal, integrationsplanering,

EURES-arbetsförmedling och internationell praktik. Yrkesutvecklingstjänster

är bl.a. yrkesvägledning och karriärplanering,

utbildnings- och yrkesinformationstjänst, yrkesinriktad

rehabiliteringsplanering och arbetskraftsutbildning.

Dessutom erbjuds stödtjänster som främjar sysselsättningen.

Yrkesvägledningen samt utbildnings- och yrkesinformationtjänsten

har en viktig roll när det gäller arbetskraftsbyråernas

samarbetet med grundskolornas och gymnasiernas

elevhandledning. I samarbetet kring vägledningsoch

rekryteringstjänster vid yrkesläroinrättningar, yrkeshögskolor

och universitet (vetenskaps- och konsthögskolor)

har också arbetsförmedlingen en viktig funktion att fylla.

förvaltningen

i Finland

11

Arbetsförvaltningens

organisationsmodell ligger

på tre nivåer

Arbetsministeriet

Arbetskraftsavdelningarna vid arbetskraftsoch

näringslivscentraler (15)

Arbetskraftsbyråer (177)

• arbetsförmedling

• yrkesvägledning och karriärplanering

• utbildnings- och yrkesinformationstjänst

• yrkesinriktad rehabilitering

• arbetskraftspolitisk vuxenutbildning


Vägledningens

mål och principer

I Finland har vi två etablerade system för elevhandledning

och vägledning, som kompletterar varandra beträffande

funktion och mål: utbildningsväsendets elevhandledning

eller studievägledning och arbetsförvaltningens yrkesvägledning

och karriärplanering jämte utbildnings- och

yrkesinformationstjänst. Ansvaret för elevhandledningsoch

vägledningsverksamheten inom den offentliga sektorn

ligger huvudsakligen på den statliga undervisnings- och

arbetsförvaltningen, samt för läroinrättningarnas del, även

på utbildningsanordnarna, oftast kommunerna.

Arbetsfördelningen mellan elevhandlednings- och

vägledningssystemen är rätt tydlig. Läroinrättningarna har

huvudansvaret för elevhandledningen för studerande. Eftersom

arbetskraftsbyråernas väglednings- och rådgivningstjänster

är tillgängliga för alla, kompletterar de läroinrättningarnas

elevhandledningstjänster.

Vägledningsarbetet har som mål att bistå och stöda

den enskilda i frågor kring utbildning och yrkesval. Till dessa

frågor måste man ofta ta ställning i olika skeden av sitt liv,

och inte enbart som ung. I Finland har alla möjligheter att få

handledning och vägledning oberoende av om man studerar,

arbetar, är arbetslös eller står utanför arbetsmarknaden.

Vägledningstjänsterna är således rätt så omfattande i

Finland.

12

Även universiteten (vetenskaps- och konsthögskolorna),

yrkeshögskolorna och yrkesläroinrättningarna kan

erbjuda studievägledning och -information till sökande och

studerande. Dessutom har det ansetts viktigt att utveckla

och upprätthålla väglednings- och rekryteringstjänsterna för

de studerande som är i slutskedet av sin utbildning.


Läro

inrättningarnas

vägledningstjänster

Grundskolan

I grundskolan kan eleverna få elevhandledning huvudsakligen

under sina tre sista skolår. En del av elevernas handledning

är klassbunden. Varje elev har minst två veckotimmar

klassbunden elevhandledning (en veckotimme = 38 timmar

per år). Under lektionerna behandlas studieteknik, självkännedom,

olika yrken och arbetslivet. Vid behov ges eleverna

också möjlighet till individuell handledning och rådgivning

beträffande skolgången, studier, fortsatt utbildning

och yrkesvalsfrågor.

Efter grundskolan måste ungdomarna i regel välja

mellan allmänbildande studier i gymnasiet eller yrkesutbildning.

Under de senaste åren har utbildningsmöjligheterna

blivit mångsidigare: årskurslösa gymnasier, flexibelt

sammansatta yrkesinriktade studier, samarbetsförpliktelsen

för läroinrättningar på andra stadiet och yrkeshögskolor

innebär nya former av utbildning. I grundskolans slutskede

kan eleverna få praktisk arbetslivsorientering under perioder

på en eller två veckor. Sådana perioder kan också utformas

så att eleverna ges möjligheter att bekanta sig med någon

yrkesutbildning.

För handledningen inom grundskolan ansvarar i

huvudsak studiehandledarna. De flesta studiehandledare har

först utbildat sig till grundskolelärare och sedan fortsatt med

ettårig studiehandledarutbildning. Vid sidan av studiehandledarna

ger samtliga lärare handledning i frågor som har

anknytning till studierna. Klassföreståndaren (gruppledaren)

13

fungerar som stödperson för sina elever när det gäller frågor

som berör skolgången och skolsamfundet.

En betydande del av studiehandledarens arbetstid går

åt till andra uppgifter än lektioner. Individuell handledning

och kontakten med skolans samarbetspartner t.ex. elevernas

vårdnadshavare, andra läroinrättningar och myndigheter

tar en stor del av arbetstiden. Samarbete med arbetskraftsmyndigheterna,

och särskilt med yrkesvalspsykologerna,

förekommer särskilt i det skede då eleverna är på väg att

avsluta grundskolan.

Elever inom grundskolans specialundervisning får en

mer individuell handledning än andra elever vad gäller deras

fortsatta yrkesutbildning. Dessa elevers behov av hjälp och

råd från andra experter, t.ex. yrkesvalspsykologer, är större

än för de övriga grundskoleeleverna.

Gymnasiet

Drygt hälften av varje årskurs fortsätter sina studier i

gymnasiet. En stor del av gymnasiestuderandena har ännu

inte någon klar yrkesinriktning och de är i behov av handledning

kring fortbildning och yrkesval. Under gymnasietiden

får studerandena handledning kring ämnesval, studier

och framtidsplaner. Gymnasiets läroplan omfattar även en

kurs med klassbunden studiehandledning, vilket innebär

sammanlagt 38 timmar under hela gymnasietiden. På


lektionerna behandlas frågor som berör studieteknik, självkännedom

samt yrkes- och arbetslivskunskap.

De studerande som fortsätter i gymnasiet introduceras

av studiehandledaren i gymnasiets arbetssätt, studieteknik

och i studierna enligt studieplanen. Gymnasiestuderande

har möjligheter att välja studiekurser också vid andra

läroinrättningar. Studiehandledaren måste känna till studieutbudet

vid andra läroinrättningar och bistå studerandena

att göra upp studieplaner som hjälper dem att tillgodogöra

sig dessa möjligheter.

De som har avgångsbetyg från gymnasiet har gott om

utbildningsalternativ och möjligheter på arbetsmarknaden.

För klarläggande av alternativen får de yrkesvägledning i

skolan. Under gymnasietiden borde studerandena få en klar

överblick av utbildningsvägarna efter gymnasiet. Studiehandledaren

samarbetar främst med arbetskraftsbyrån när

det gäller att vägleda och ge rådgivning till elever som

befinner sig i slutskedet av sina gymnasiestudier.

I gymnasiet är det studiehandledaren som i huvudsak

står för handledningen. Studiehandledaren är i regel huvudansvarig

för skolans handledningsverksamhet och grupphandledarna

följer upp och handleder studierna i sin egen

studerandegrupp. Därtill har varje enskild lärare i uppgift att

handleda sina studerande särskilt när det gäller studieteknik

och studieplaner. Studiehandledarna vid gymnasier har i

regel lärarutbildning och kompletterande studiehandledarutbildning.

Yrkesläroinrättningar

Handledningen vid yrkesläroinrättningarna syftar till att ge

individuell handledning och stöda studerandena i studierna,

i yrkesplaneringen och placeringen i arbetslivet. De studerande

får hjälp med att välja studieinriktning. För att kunna

fatta beslut behöver studerandena information om olika

14

studiemöjligheter, men också upplysningar om den kompetens

studierna ger och de möjligheter de erbjuder i arbetslivet

och på arbetsmarknaden.

Studiehandledningen stärker studerandenas studiemotivation,

sporrar dem till att självständigt skaffa sig

kunskaper och följa med utvecklingen inom branschen och

aktivt bidra till dess utveckling. Handledningsverksamheten

stöder också studerandena att kontinuerligt utveckla och

marknadsföra sitt eget kunnande. Handledningen kommer

också väl till pass när det gäller att förbättra studiefärdigheter

och utreda inlärningssvårigheter. Handledningsverksamheten

beaktar även studerandenas olika inlärningsförutsättningar.

Läroinrättningens studiehandledare ansvarar för

handledningsverksamheten. Handledare vid yrkesläroinrättningar

har lärarutbildning och de har dessutom skaffat sig

studiehandledarkompetens. Samtliga lärare deltar i handledningsverksamheten.

Studerandena och lärarna fungerar

ofta som tutorer, vilket underlättar det praktiska vägledningsarbetet.

Handledningen ingår normalt som ett led

i undervisningen, men studerandena har rätt till enskild

vägledning vid behov. Läroinrättningarna erbjuder också

studerandena gruppvägledning och väglednings- och

rekryteringstjänster som stöder deras övergång till arbetslivet,

samt följer upp de utexaminerades placering efter

skolan.

Studiehandledaren koordinerar handledningen och

fungerar som kontaktperson inom och utanför läroinrättningen.

Samarbetet med övriga läroinrättningars studiehandledare

på andra stadiet får ökad betydelse i och med

att möjligheterna att i det egna studieprogrammet inkludera

studier från andra läroinrättningar har ökat.


Yrkeshögskolor

Alla yrkeshögskolor i Finland erbjuder rådgivningstjänster

både för sökande till yrkeshögskolan och för redan inskrivna

studerande som behöver rådgivning kring studier, praktik

och yrkesvalsfrågor. Vid yrkeshögskolorna ansvarar studiehandledare

för den här verksamheten. När det gäller mera

specifika frågor om utbildningsprogram och enstaka undervisningsämnen

kan de studerande vända sig till undervisningspersonalen.

Universitet (vetenskapsoch

konsthögskolor)

Universiteten (vetenskaps- och konsthögskolorna) erbjuder

allmän studierådgivning för sina studerande och sökande.

Rådgivningens arbetsformer varierar något vid olika universitet.

I allmänhet har universiteten inrättat en studiebyrå

eller motsvarande för handledning i frågor som gäller

studier, praktik, det öppna universitetet och sysselsättningsmöjligheter.

För studiesociala ärenden har universiteten

oftast en separat studiestödsbyrå.

Fakulteter och/eller studieprogram har i regel en

studiesekreterare som ansvarar bl.a. för planeringen,

koordineringen och utvecklingen av studierådgivningen

för de studerande, redigeringen av studiehandböcker och

utbildningen av grupphandledare. Undervisningspersonalen

och annan personal vid instituten ger ämnesrådgivning.

Dessutom ordnas det handledning i smågrupper

(s.k. tutorgrupper), som finns för att ge de studerande en

introduktion till universitetet och studierna.

16

KARRIÄR- OCH

REKRYTERINGSTJÄNSTER

Yrkesläroinrättningar

Vid yrkesläroinrättningarna utvecklas karriär- och rekryteringstjänsterna

kontinuerligt i samarbete med näringslivet

och arbetskraftsmyndigheterna. Syftet är att främja studerandenas

övergång från utbildningsskedet till arbetslivet

eller fortsatta studier.

Nuvarande stadganden förutsätter att yrkesläroinrättningarna

systematiskt utvärderar också sin egen verksamhet,

varvid uppmärksamhet fästs bl.a. vid uppföljning av hur de

utexaminerade sysselsätts.

Vid yrkesläroinrättningar ansvarar oftast studiehandledare

för karriär- och rekryteringstjänsterna. De samarbetar

med lokala arbetskraftsbyråers kontaktpersoner som utsetts

för denna uppgift. Ett fungerande samarbetsnät mellan läroinrättningar

och arbetskraftsbyråer har redan utvecklats.

Karriär- och rekryteringstjänsterna omfattar följande

delområden:

• förbättring av jobbsökningsfärdigheterna

• individuella rådgivnings-, väglednings- och

planeringstjänster

• utvecklingen av arbetsgivarkontakter och

arbetsförmedling

• självbetjäningscenter med Internet-förbindelser

och informationsmaterial

• vidareutbildning och placering i arbetslivet;

uppföljningen av dessa


utveckling av företagarfärdigheter och

företagsrådgivning


Yrkeshögskolor

Karriär- och rekryteringstjänsterna har numera befäst

sin ställning som en del av de tjänster yrkeshögskolorna

erbjuder sina studerande och potentiella arbetsgivare.

Tjänsternas syfte är att utvidga samarbetet mellan yrkeshögskolorna

och arbetslivet, erbjuda hjälp för karriärplaneringen

och förbättra studerandenas sysselsättningsmöjligheter.

För karriär- och rekryteringstjänstverksamheten vid

yrkeshögskolorna ansvarar i allmänhet personer som särskilt

anställts för uppgiften. Tilläggsinformation om yrkeshögskolornas

karriär-, rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster

finns på deras egna webbsidor.

Universitet

Två viktiga kundgrupper för karriär- och rekryteringstjänsterna

vid universiteten (vetenskaps- och konsthögskolorna)

utgörs av nyutexaminerade eller studerande i

slutskedet av sina studier, samt arbetsgivare. Karriär- och

rekryteringstjänsterna syftar till att förbättra de studerandes

möjligheter och färdigheter för arbetsmarknaden samt att

betjäna arbetsgivare genom att erbjuda dem information

och konkret hjälp med att rekrytera nya arbetstagare.

Karriär- och rekryteringstjänsterna skiljer sig inte

mycket olika universitet emellan. Varje enhet bildar en egen

självständig helhet. Vid de flesta universiteten har karriäroch

rekryteringstjänsterna goda resurser och de kan erbjuda

mångsidig service till studerande i slutskedet av studierna,

bl.a. information om karriärplanering, jobbsökarutbildning,

företag, lediga arbetsplatser och utbildning för att komplettera

yrkeskunnandet.

Karriär- och rekryteringstjänsterna samarbetar

med den lokala arbetskraftsbyrån. Högskolerådgivarna vid

arbetskraftsbyråer i finska universitets- och högskolestäder

samarbetar med sakkunniga vid karriär- och rekryterings-

17

tjänsterna. Universitetens och högskolornas karriär- och

rekryteringstjänster informerar om sin verksamhet på

gemensamma webbsidor http://www.aarresaari.net

som innehåller online-service för olika kundgrupper.

Aarresaari är ett nätverk av akademiska rekryteringstjänster.

Till nätverket hör samtliga karriär- och rekryteringstjänster

vid universitet samt vetenskaps- och konsthögskolor.

Nätverket producerar tjänster för arbetsgivare, det egna

universitetet, studerande och nyutexaminerade. Samtidigt

fungerar det som brobyggare mellan studerande och arbetsgivare.


Arbetskrafts-

byråernas

vägledningstjänster

Yrkesvägledningsochkarriärplaneringstjänster

Arbetskraftsbyråernas yrkesväglednings- och karriärplaneringstjänster

är avsedda både för unga och vuxna.

Tjänsterna är till för alla och de är gratis. Yrkesvalspsykologerna

har som uppgift att hjälpa kunder att lösa frågor i

anknytning till yrkesval, utveckling och placering i yrkeslivet.

I vägledningsarbetet beaktas kundens egna förutsättningar

samt de möjligheter som olika branscher och utbildningar

erbjuder.

Yrkesvägledningens och karriärplaneringens viktigaste

metod är personlig vägledning, men gruppvägledning

förekommer också. Yrkesvägledningens målsättning är att

tillsammans med kunden utarbeta en lämplig och realistisk

verksamhetsplan som bygger på kundens egna kunskaper,

färdigheter, intressen och ambitioner. Vid behov används

också psykologiska lämplighetstest. I vägledningen kan

också ingå andra undersökningar och test för att utreda

bl.a. kundens hälsotillstånd och förutsättningar att klara sig

i arbetet.

Ca 45 000 kunder får årligen individuell vägledning,

av vilka så många som hälften är vuxna over 25 år eller

äldre. Yrkesvägledningen kontaktas fortfarande av många

ungdomar och studerande, men efterfrågan på vägledning

har ökat mest bland vuxna.

18

I Finland finns 280 yrkesvalspsykologer anställda

vid landets ca 177 arbetskraftsbyråer. För nyanställda yrkesvalspsykologer

anordnar arbetsministeriet en yrkesinriktad

specialiseringsutbildning.

Utbildnings- och

yrkesinformationstjänst

Arbetskraftsbyråernas utbildnings- och yrkesinformationstjänst

representerar en informationsbetonad serviceform

som är öppen för allmänheten utan tidsbeställning. Utbildnings-

och yrkesinformationstjänsten påminner om ett

bibliotek och består av en omfattande samling publikationer,

handböcker, guider, broschyrer och videoprogram

med information om läroinrättningar, utbildningsvägar

och yrken. En del av materialet utlånas.

Materialet står framme till kundernas förfogande. Vid

behov kan utbildningsrådgivarna svara på kundernas frågor

och ge råd i frågor som berör utbildning, olika yrken och

arbetslivet. Utbildnings- och yrkesinformationstjänsten kan

också ge upplysningar per telefon. Till tjänstemannens förfogande

står också ett omfattande informationssystem för

utbildnings- och yrkesinformation. Den årligen redovisade

statistiken på förfrågningar från personkunder uppgick år

2000 till drygt 478 000. Informationstjänsten anordnar

också gruppinformationer om olika utbildnings- och yrkes-


områden. Utbildningsrådgivarna har också ett omfattande

samarbete med läroinrättningarna inom den egna regionen.

Vid landets 177 arbetskraftsbyråer arbetar 150

utbildningsrådgivare på heltid, samt ett antal tjänstemän,

som handhar utbildnings- och yrkesinformationen

jämsides med huvudtjänsten. Informationstjänstemannen

har åtminstone utbildning på institutnivå samt arbetsförvaltningens

specialiseringsutbildning för nyanställda.

Arbetsförvaltningens www-sidor på Internet innehåller

nyttiga länkar som fritt kan användas av personer

som håller på att söka utbildningsplats eller arbete.

Utbildnings- och yrkesinformationstjänsternas länksidor

finns på adressen http://www.mol.fi/tiepa, där man

också har tillgång till AVO-yrkesvägledningsprogrammet.

Väglednings- och

rådgivningsservice

för invandrare

Alla arbetskraftsbyråer betjänar även invandrare som är fast

bosatta i Finland, och därmed berättigade till samma service

som finländare får på arbetskraftsbyråer. På de större arbetskraftsbyråerna

finns internationella arbetskraftskonsulenter

som har specialiserat sig på att betjäna invandrare och utflyttare.

Arbetskraftskonsulenterna hjälper kunderna med

att söka jobb och med andra frågor viktiga för invandrare

och utflyttare.

Invandrare uppmuntras att bli integrerade i Finland.

Arbetslösa invandrare uppgör i samarbete med arbetskraftsbyråns

och kommunens representanter inom fem

månader från invandringsdatum en personlig integrationsplan

för högst tre år. Under denna tid skaffar man sig tillräckliga

kunskaper i finska/svenska samt färdigheter som

behövs för att bli sysselsatt. Integrationsplanens centrala

innehåll är att utreda invandrarens kunnande och möjligheter

att få vägledning till arbetslivet eller yrkesutbildning.

Vuxna invandrare stöds dessutom med integrationsutbildning

i form av arbetskraftspolitisk eller frivillig

20

utbildning. För invandrare ordnas också personlig yrkesförberedande

och yrkesinriktad utbildning.

Arbetskraftsbyråerna har broschyrer och guider på

de viktigaste invandrarspråken om hur det finska samhället

fungerar. Alla arbetskraftsbyråer har broschyren Guide

för invandrare till Finland på finska, svenska och engelska.

Invandrarnas möjligheter att bli betjänade på arbetskraftsbyråer

utökas genom effektiverad tolkservice.

EURES

– Europeisk

arbetsförmedling

De finska arbetskraftsbyråerna deltar i Europeiska komissionens

EURES-arbetsförmedlingssystem som omfattar

utöver EU-länderna också Norge och Island. Systemet

erbjuder service i form av rådgivning, information och

arbetsförmedling för personer som vill arbeta i ett annat

land samt arbetskraftsförmedling för arbetsgivare. Servicen

är gratis.

Arbetsförmedlingsverksamheten bygger på ett ADBplatsregister.

Som redskap för rådgivning och information

finner man uppgifter om olika länders arbets- och levnadsförhållanden.

Största delen av arbetsplatserna samt uppgifterna

om de olika länderna finns tillgängliga på Internet

antingen på arbetsförvaltningens hemsidor (http://

www.mol.fi) eller på adressen http://europa.eu.int/

jobs/eures.

På de större arbetskraftsbyråerna finns eurorådgivare

som handhar förmedlingen av arbetsplatser med tillhörande

rådgivning. Platsansökningarna sänds oftast via eurorådgivare

som vid behov kan skaffa närmare uppgifter om

arbetsplatserna. Basinformation om tjänsten samt eurorådgivarnas

kontaktuppgifter finns på ovannämnda internetadress,

arbetskraftsbyråerna och arbetsförvaltningens

Jobblinjen-telefonservice 0203 66022.


Vägledande

utbildning

Vägledande utbildning är arbetskraftsutbildning som ges

i syfte att hjälpa vuxna att anpassa sig till förändringar i

arbetslivet, och ungdomar att finna sin yrkesinriktning.

I utbildningen ingår vägledning både individuellt och i

grupp samt självständig informationsanskaffning och

arbetspraktik. De funktionella övningar och erfarenheter

som ingår i utbildningen hjälper de studerande att utveckla

sin självkännedom och jaguppfattning. Rollerna klargörs

genast från början: studeranden är expert på sin egen

situation, medan utbildaren är expert på vägledningsprocessen.

Deltagarna i vägledande utbildning gör upp yrkesplaner

på basen av de erfarenheter utbildningen ger. Målet

är att skapa verksamhetsmodeller som hjälper deltagarna att

fatta självständiga beslut mitt i alla förändringar i arbetsliv

och utbildning. Vägledande utbildning kan uppfattas som

ett medel eller en resurs. När denna utbildning utformas

på lämpligt sätt hjälper den deltagarna att omforma och

utveckla sin tillvaro.

Utbildningen indelas i tre utbildningskategorier

utgående från mål, varaktighet och verksamhetssätt som

lämpar sig för personer i olika livssituationer. Den inriktas

på arbete eller utbildning, på yrkesvalsfrågor eller utvecklandet

av de allmänna färdigheter som behövs i livet. Ansökning

till utbildningen sker genom arbetskraftsbyråerna och själva

utbildningen anordnas bl.a. av yrkesutbildningscenter för

vuxna.

21


Samarbetet

på vägledningsområdet

Samarbetet mellan

arbetsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen

Huvudansvaret för elevhandledningen vilar på läroinrättningarna,

men deras handledning kompletteras av arbetskraftsbyråernas

väglednings- och rådgivningstjänster som

är öppna för alla. T.ex. de studerande som har lite större

problem med sitt yrkesval och sin karriärplanering söker sig

på eget initiativ eller på förslag av studiehandledaren till

arbetskraftsbyråns yrkesvägledning. Arbetskraftsbyråernas

service till studerande planeras ofta i samarbete med läroinrättningarna

i regionen.

Det finns både lokala och regionala skillnader i utformningen

av vägledningssamarbetet. I sin mest begränsade

form kan det röra sig om internt samarbete och överenskommelser

mellan arbetskraftsbyråns ansvariga tjänstemän

och ortens studiehandledare bl.a. om rutiner för hänvisning

av studerande till yrkesvalspsykolog och information om

konsultationer och serviceformer. Det lokala samarbetet

stöder framför allt den individuella vägledningen av

studerande.

I skolornas studiehandledning har samarbetet med

arbetskraftsbyråernas yrkes- och utbildningsinformationstjänster

fått allt större betydelse. Utbildningsrådgivarna ingår

överenskommelser med det egna verksamhetsområdets

studiehandledare om förmedling av informationsmaterial,

22

informationsmöten vid läroinrättningar samt elevernas och

studerandenas studiebesök på arbetskraftsbyrån.

Arbetskraftsbyråernas arbetsförmedlingsservice och

information till ungdomarna blir aktuella i det skedet när

de unga nyutexaminerade för första gången söker sig ut på

arbetsmarknaden. Yrkes läroinrättningarnas och yrkeshögskolornas

väglednings- och rekryteringstjänster för studerande

i slutskedet av studierna genomförs som ett nätverkssamarbete

mellan läroinrättningar och arbetskraftsbyråer.

Läroinrättningarna har huvudansvaret för verksamheten,

men även arbetskraftsbyråerna har en viktig roll i samarbetet.

På motsvarande sätt samarbetar sakkunniga vid

väglednings- och rekryteringstjänster på högskoleorter med

arbetskraftsbyråernas högskolerådgivare.

Den av arbetsministeriet tillsatta skolsamarbetsgruppen

koordinerar samarbetsfrågorna gällande elevhandledning

och arbetskraftsservice för ungdomar på riksnivå.

Arbetsgruppen behandlar och ger förslag till åtgärder för

utbildnings- och arbetskraftsförvaltningen, bl.a. om hur

vägledningstjänsterna för unga borde ordnas, om utbildnings-

och sysselsättningsfrågor för ungdomar samt utvecklandet

av utbildnings- och arbetslivsinformation som stöd

för vägledningsarbetet.


Centret för

internationellt

personutbyte

CIMO

Centret för internationellt personutbyte CIMO befrämjar

internationalisering av det finländska samhället inom utbildningen,

arbetslivet och bland ungdomarna. CIMO ingår i

Euroguidance -nätverket (National Resource Centre for

Vocational Guidance NRCVG), som arbetar i EU- och EESländer

samt i mellan- och östeuropeiska länder. Ytterligare

information on Euroguidance–nätverkets aktiviteter kan fås

från http://www.euroguidance.org.uk.

Europeiska kommissionen beviljar årligen Euroguidance-nätverket

ett verksamhetsbidrag. Utöver detta erhåller

CIMO, i egenskap av det finska Euroguidance-centret,

stöd från undervisnings- respektive arbetsministeriet.

De viktigaste uppgifterna för Euroguidance-nätverket är att

1. producera, distribuera och utbyta informationsmaterial om

yrkesinriktad/högre utbildning samt information om vägledning

beträffande utbildningen och arbetslivet i olika länder i Europa.

2. erbjuda vidareutbildning och rådgivningstjänster samt

arbetsredskap till vägledare och rådgivare inom arbets/

utbildningsförvaltningen i frågor gällande internationalisering

av utbildningen och arbetslivet.

3. stöda vägledarnas och rådgivarnas rörlighet, yrkesinriktad

nätverksbildning samt utbyte av information om god europeisk

vägledningspraxis.

23

CIMO bedriver nätverkssamarbete med vägledande

och rådgivande organisationer vid arbets- resp. utbildningsförvaltningarna.

Samarbetet omfattar även de professionella

vägledargrupperna vid dessa organisationer, till vilka räknas

bl.a. studiehandledare, tutorer, yrkesvalspsykologer, eurorådgivare,

utbildningsrådgivare vid utbildnings- och yrkesinformationstjänster

samt vid väglednings- och rekryteringstjänster

vid läroinrättningar på högskolenivå.

CIMO medverkar som partner och koordinator i

internationella väglednings- och rådgivningsprojekt samt

stöder olika vägledningsinstansers deltagande i EUfinansierat

projektsamarbet. År 2001 deltar CIMO i två

europeiska samarbetsprojekt inom vägledning: ESTIAportalen

erbjuder tillgång till nästan 30 europeiska länders

utbildnings- och arbetslivsinformation på adressen http://

www.estia.educ.goteborg.se. Den fortbildningskursen

RAINBOW om interkulturell kommunikation i vägledning

och rådgivning finns på adressen http://rainbow.cimo.fi.

Ytterligare information om CIMOs verksamhet och

tjänster finns på dess hemsidor http://www.cimo.fi .

Discover Finland http://finland.cimo.fi är en tjänst som

upprätthålls av CIMO med engelskspråkig information

om bl.a. studie- och praktikmöjligheter i Finland.


Aktuella

utmaningar

och samarbetsprojekt

för vägledningen

Finland tillhör Europeiska unionen som fastställt att sysselsättningspolitiken

har högsta prioritet och utgör grunden för

den europeiska sociala modellen. Genomförande av denna

europeiska sysselsättningspolitik och uppnående av dess

mål har stor betydelse för vägledningen till arbetslivet och

utbildning.

Under de senaste åren har behovet av studiehandledning

och yrkesvägledning utan tvekan ökat inom alla

befolkningsgrupper som en följd av nya utbildningspolitiska

linjedragningar, reformer i utbildningssystemet, förändringar

på arbetsmarknaden och samhällets snabba internationalisering

i Finland.

Typiskt för 2000-talets finländska samhälle och

ekonomi är de talrika strukturförändringarna av vilka ITbranschens

tillväxt hör till de mest betydande. Den mest

aktuella utmaningen på arbetsmarknaden är att med olika

åtgärder minska det relativt stora antalet arbetslösa som

tillkommit efter 1990-talets djupa ekonomiska depression.

Dessutom kommer de stora årskullarna efter kriget att nå

pensionsåldern på 2000-talet, vilket leder till att antalet

pensionärer ökar och antalet personer i arbetsförålder

minskar. Landsbygdens avfolkning - i synnerhet unga, välutbildade

vuxna flyttar till tillväxtcentra - innebär att man

måste trygga näringsstrukturen och den kvarvarande befolkningens

utkomst bl.a. med utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska

medel.

Till de största utmaningarna inom utbildningssektorn

och på arbetsmarknaden i början av 2000-talet hör att för-

24

bättra arbetslivsförankringen och sysselsättningsfrämjandet

av yrkesutbildningen på andra stadiet, öka antalet personer

som på grund av den växande lärarbristen utbildas till

formellt kompetenta lärare, utöka läroinrättningarnas

kontakter med arbetslivet samt stöda invandrarnas integration

i det finländska samhället.

Samarbetsgruppen för de ungas arbetskraftstjänster

och studievägledning, som tillsatts av arbetsministeriet,

gjorde år 2001 följande utvecklingsförslag till framtida

tyngdpunktsområden: de ungas övergång från yrkesutbildning

till arbetslivet och deras anpassning till arbetslivet

stöds genom vägledning och rådgivning; de ungas

sysselsättning förbättras genom att utveckla yrkesläroinrättningarnas

och yrkeshögskolornas karriär- och rekryteringstjänster

samt deras samarbete med arbetskraftsbyråerna;

användningen av informationsmaterial, informationssystem

och elektronisk kommunikation som stöder

vägledningen främjas i väglednings- och rådgivningstjänsterna.

Undervisningsministeriet tillsatte våren 1999

Uppföljningsarbetsgruppen för studiehandledare med uppgift

att klarlägga det kvalitativa och kvantitativa behovet av

studiehandledarnas utbildning på 2000-talet. Framtida

utvecklingsområden för studiehandledarutbildningen är bl.a.

utvidgande av internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete,

utvecklande av handledningsbranschens vetenskapliga

fortbildning och kompletterande utbildning samt

besvarande av det ökande behovet av handledarutbildning


med flerforms- och vitsordsbaserad utbildning.

De viktigaste finländska organisationerna i vägledningsbranschen

startar i början av 2000-talet ett gemensamt

samarbetsprojekt, den sk. Asiantuntija- ja Opintoluotsi

(Expert- och Studielots) -webbtjänsten. Studielotsen, riktad

till medborgarna, är en portallösningsbaserad nättillämpning

genom vilken kunderna har tillgång till olika vägledningsoch

rådgivningsorganisationers tjänster. Expertlotsen fungerar

som diskussions- och samarbetsforum för vägledare och

rådgivare och som nätverksbaserad resurs för experter, utbildningsenheter

och studerande i branschen.

I The Finnish Blueprint for Life and Work -projektet,

som genomförs av finländska vägledningsorganisationer med

ESF -medel, skapas en modell för nätbaserade vägledningstjänster.

Avsikten är att utveckla för olika vägledargrupper

ett redskap som gör vägledningsmålsättningen klarare och

möjliggör utvärdering av vägledningens kvalitet. Projektets

målsättning är att befästa samarbetet mellan olika vägledningsparter

gällande planering, genomförande och utvärdering

av vägledning för vuxna.

När det gäller vägledningsverksamheten inom

utbildnings- eller arbetsförvaltningen har verksamheten ett

gemensamt mål. Det är att erbjuda kunderna högt kvalificerade

väglednings- och rådgivningstjänster, aktuell information

om utbildnings- och arbetslivsmöjligheter i Finland

och utomlands och att sporra kunderna till att fatta självständiga

beslut om sitt liv i en föränderlig värld.

25

Arbetsgrupp

Mika Launikari, CIMO

mika.launikari@cimo.fi

Tarja Riihimäki, UM

tarja.riihimaki@minedu.fi

Anneli Tallqvist, AM

anneli.tallqvist@mol.fi

Liisa Winqvist, AM

liisa.winqvist@mol.fi

Annamaija Aro, UBS

annamaija.aro@oph.fi

Erkki Merimaa, UBS

erkki.merimaa@oph.fi

Jussi Onnismaa, Helsingfors universitet

jonnisma@latuko.hela.helsinki.fi

Juhani Pirttiniemi, UBS

juhani.pirttiniemi@oph.fi

Layout: Satu Salmivalli

Foto: Sanna Skants, Jouko Lehtola och

Lehtikuva


Samarbetsparter

i vägledningsarbetet

i Finland

Arbetskraftsbyråer

Grundskolan

(årskurserna 7–9)

Yrkesvägledning och karriärplanering

Vägledningspersonal:

■ yrkesvalspsykologer (psykologutbildning)

Elevhandledningspersonal:

■ elevhandledare (lärarutbildning och ettårig

specialiseringsutbildning)

Metoder:

■ vägledningssamtal

■ psykologiska utvärderingsmetoder

■ arbets- och utbildningsprövning

Metoder:

■ undervisningstimmar (minst 2 x 38 h)

■ studiebesök

■ orienterande perioder i arbetslivet

■ individuell handledning

26

Utbildnings- och yrkesinformation

Gymnasiet

Vägledningspersonal:

■ utbildningsrådgivare

Metoder:

■ utbildningsrådgivning

■ utbildningsinfogrupper

■ självbetjäning

Handledningspersonal:

■ studiehandledare (lärarutbildning och

specialiseringsutbildning)

■ grupphandledare, övriga lärare

Arbetsförmedling

Personal:

■ arbetskraftskonsulenter och -vägledare

Metoder:

■ undervisningstimmar (1 kurs = 38 h)

■ studiebesök

■ orienterande perioder i arbetslivet

■ individuell handledning

Yrkesläroinrättningar

Metoder:

■ individuell arbetsförmedling

■ självbetjäning

Handledningspersonal:

■ studiehandledare (lärarutbildning och

specialiseringsutbildning)

■ alla lärare


Metoder:

■ särskilda undervisningstimmar (20–40 h)

■ integrering i den övriga undervisningen

■ individuell handledning

■ studiebesök

■ karriär- och rekryteringstjänster

Yrkeshögskolor

Handledningspersonal:

■ handledare med expertuppgifter

Metoder:

■ individuell handledning

■ integrering i den övriga undervisningen

■ karriär- och rekryteringstjänster

■ studierådgivning

Universitet

Centret för

internationellt

personutbyte CIMO

(vetenskaps- och konsthögskolor)

Handledningspersonal:

■ handledare med expertuppgifter

Euroguidance centret för internationell

utbildningsinformation, vägledning och

rådgivning

insamlar, producerar och distribuerar

uppgifter samt anordnar fortbildningskurser

om studie- och arbetspraktikmöjligheter

i Finland och utomlands

till målgruppen hör experter i vägledningsoch

rådgivningarbete inom undervisningsoch

arbetsförvaltningen


27


Metoder:

■ individuell handledning

■ integrering i den övriga undervisningen

■ karriär- och rekryteringstjänster

■ studierådgivning


ARBETSMINISTERIET

UTBILDNINGSSTYRELSEN

Arbetsministeriet • PB 34 • FIN-00023 Statsrådet • Tel. +358-(0)9-18 561 • Fax. +358-(0)9-1856 9050 • http://www.mol.fi

Undervisningsministeriet • PB 29 • FIN-00023 Statsrådet • Tel. +358-(0)9-134 171 • Fax +358-(0)9-135 9335 • http://www.minedu.fi

Utbildningsstyrelsen • PB 380 • FIN-00531 Helsingfors • Tel. +358-(0)9-774 775 • Fax +358-(0)9-7747 7865 • http://www.oph.fi

CIMO • PB 343 • FIN-00531 Helsingfors • Tel. +358-(0)9-7747 7033 • Fax +358-(0)9-7747 7064 • E-post cimoinfo@cimo.fi • http://www.cimo.fi

ISBN 952-5252-50-7

Publikationen har finansierats med medel från EU:s Leonardo da Vinci -program. Komissionen svarar inte för innehållet i publikationen.

Erweko Helsingfors 11/01, 5 upplagan, 500

More magazines by this user
Similar magazines