Pu kallelse 2011-02-21.pdf - Lindesbergs Kommun

K A L L E L S E 

Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskotts ledamöter kallas till sammanträde 

måndag 21 februari 2011 kl. 09:00 i Kindla, kommunhuset, Lindesberg. 

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. 

Vänligen tänk på allergikerna, undvik stark parfymering! 

Anders Ceder 

Ordförande Malin Sjöberg 

Sekreterare 

Information om Lindesjön runt (behandlas tillsammans med ärendena bokslut och 

investeringsbudget) – Mats Larsson, Magnus Nordkvist, Gunilla Sandgren, Gunilla Wretling 

Information om ny kollektivtrafikmyndighet, samt upprop från Degerfors kommun om att 

länets mindre kommuner ska medfinansiera stadstrafik i Örebro och Karlskoga – Gunnar Jaxell 

Information om landsbygdsutvecklingsprojekt – Christer Kallin, Gunnar Jaxell 

Information om trafiksituationen vid Meritor – Magnus Nordkvist, representant från Meritor 

samt Mats Lidestig. 

Information om Pay back-investering i omlastningsterminal i Storå - Kommunchefen 

Information om Lindeskolans kök med anledning av underrättelse från Arbetsmiljöverket – Eva 

Wahlsten 

Genom att klicka på rubrikerna i menyn till vänster kommer du till aktuellt ärende eller bilaga. 

Föredragningslista 

Nr Dnr Ärende 

1 2010.0177 Bergslagens miljö- och byggförvaltning – ansökan om pengar till 

trafiksäkerhetsprojekt 2010 

2 2010.0189 Kommunledningsstaben – mellannyckeln – en jämförelse av 

kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv 

3 2010.0223 Siv Kalmö, Siv Rydén m.fl. – medborgarförslag om bidrag till 

ungdomsutbyte mellan vänorter 

4 2010.0227 Gert Lindmark – medborgarförslag om gång- och cykeltrafiken på 

strandpromenaden i Lindesberg 

1

5 2010.0232 Gösta Kruus – medborgarförslag om Kristinavägen 

6 2010.0256 Barn- och utbildningsnämnden – säkrare gång- och cykelväg från 

Brodalen till Brotorpskolan (tillsammans med 2010.177) 

7 2011.0034 Lindesberg Skateboardförening – begäran om bidrag till 

skateboardramper 

8 2011.0038 Bergslagens miljö- och byggförvaltning – detaljplan för Korrvike 24:1 

m.fl i Fellingsbro 

9 2011.0052 Kommunledningsstaben – investeringsbudget 2011 

10 2011.0053 Kommunkontoret och kommunledningsstaben – årsredovisning 2010 

11 2011.0054 Kommunledningsstaben - Avsättning av investeringsmedel för 

investeringar i Resecentra 

12 Övriga frågor 

2

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

Kommunstyrelsens 

Planerings- och utvecklingsutskott 2011-02-21 

1. Dnr. 2010.0177 

Bergslagens miljö- och byggförvaltning – ansökan om 

pengar till trafiksäkerhetsprojekt inom tättbebyggt 

område 

Ärende 

Bergslagens miljö- och byggförvaltning inkom den 11 augusti 2010 

med en ansökan om pengar till trafiksäkerhetsprojekt 2010. 

Ärendets tidigare behandling 

Trafikingenjör Mats Lidestig, miljö- och byggförvaltningen, samt 

Gunnar Jaxell, kommunledningsstaben, informerade den 24 januari 

2011 planerings- och utvecklingsutskottet om planerade 

trafiksäkerhetsprojekt i kommunens tätorter. 

_____ 

Justerande Utdragsbestyrkande 

1 

2 

3





2. Dnr. 2010.0189 

Kommunledningsstaben – Mellannyckeln – en 

jämförelse av kommunens plan-, bygg- och miljöarbete 

ur ett medborgarperspektiv 

Ärendet 

Inom ramen för nätverket Mellannyckeln har en jämförelse av 

kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv 

sammanställts i en rapport. 


Kommunledningsstaben inkom den 15 september 2010 med följande 

skrivelse: 

Lindesbergs kommun har under våren 2010 av styrgruppen för 

jämförelseprojektet MellanNyckeln fått rapporten Plan, Bygg och 

Miljö. Styrgruppen förväntar sig att få svar på följande frågor: 

Vad planerar Bergslagens miljö- och byggnämnd (BMB), 

Miljöberedning, Planerings- och utvecklingsutskottet (PU) och Barn- 

och utbildningsnämnden (BUN) för åtgärder? 

Rapporten ger upphov till flera frågor för vår kommun, bland annat: 

Vad ska Bergslagens miljö- och byggnämnd göra för att 

ytterligare förbättra planprocessen och 

medborgarengagemanget i detaljplansarbetet? 

Har BMB några planer på att utveckla och förnya 

informationskanalerna till medborgarna när det gäller arbetet 

kring detaljplaner? 


Forts. 

2 

3 

16





Forts. 2 

I rapporten tas frågan upp att en stor del av bygglovbesluten 

lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av 

bestämmelserna om mindre avvikelse. Avesta med 26 procent 

och Lindesberg med 23 procent ligger högst. Finspång ligger 

lägst med 2 procent och har kommenterat detta med att det är 

sällsynt med mindre avvikelse. Kan Bergslagens miljö- och 

byggnämnd förklara varför det är så stora skillnaderna mellan 

kommunerna? 

I rapporten framgår det att Lindesbergs kommun år 2009 

hade minst antalet miljöbilar i sin verksamhet, vad ska 

Planerings- och utvecklingsutskottet göra för att förbättra 

resultatet? 

Bara 4 procent av Lindesbergs kommuns inköpta livsmedel 

är miljömärkta, vad planerar PU att göra för att öka 

mängden miljömärkt mat? 

Endast ett fåtal av kommunens förskolor och skolor 

miljöcertifierade, vad planerar BUN göra för att förbättra 

miljöarbetet? 

Livsmedelskontrollens nivå är ett mycket omdiskuterat 

område i de flesta kommuner. Om man studerar tabell 1 på 

sidan 37 i rapporten så är variationerna stora mellan 

kommunerna i Mellannyckeln. Kan Bergslagens miljö- och 

byggnämnd förklara varför skillnaderna är så stora? 

Hur kan Bergslagens miljö- och byggförvaltning förbättra 

sin kostnadstäckningsgrad inom sin verksamhet? 

Information via hemsidan är än mycket viktig del ur ett 

medborgarperspektiv, hur ska Bergslagens miljö- och 

byggförvaltning ytterligare förbättra webben? 

Under våren 2010 gjordes en servicemätning via telefon 

och e-post till Bergslagens miljö- och byggförvaltning, hur 

ska verksamheten använda materialet för att förbättra 

servicen till allmänheten? 

Vilka eventuella studiebesök och samarbeten ska 

Bergslagens miljö och byggnämnd göra utifrån 

MellanNyckelns rapport? 


Forts. 

4 

17





Forts. 2 

Rapporten i sin helhet kan läsas eller laddas ner på hemsidan 

www.jamforelse.se under Rapporter, plan och bygg. 

Planerare Ingemar Wegfors föreslog den 15 september 2010 att 

kommunstyrelsen beslutar att remittera rapporten till Bergslagens 

miljö- och byggnämnd (BMB), Miljöberedning, Planerings- och 

utvecklingsutskottet (PU) och Barn- och utbildningsnämnden (BUN) 

vid två tillfällen, senast till kommunstyrelsen i mars 2011 med svar 

om vad man vill åtgärda och senast till kommunstyrelsen i december 

2011 för återrapport av vad man har åtgärdat. 

Kommunstyrelsen beslutade den 14 december 2010 att rapporten 

remitteras till Bergslagens miljö- och byggnämnd, kommunstyrelsens 

miljöberedning, planerings- och utvecklingsutskottet och barn- och 

utbildningsnämnden för återrapportering till kommunstyrelsen dels i 

mars 2011 med svar om vad man vill åtgärda och dels till 

kommunstyrelsen i december 2011 om vad man har åtgärdat. 

_____ 


5 

18





3. Dnr. 2010.0223 

Siv Kalmö med flera – medborgarförslag om bidrag till 

ungdomsutbyte mellan vänorter 

Ärende 

Siv Kalmö, Siv Rydén, Inger-Carin Ceder, Bo Hansson, Sören Rydén, 

Bengt Lindlöf och Bengt Björnemalm inkom den 29 september 2010 

med ett medborgarförslag där de föreslår att: 

Lindesbergs kommun årligen avsätter ett belopp som 

motsvarar 100 000 euro där elever på grundskolans 

högstadium och i gymnasiet samt föreningar med 

ungdomsverksamhet upp till 25 års ålder kan söka bidrag till 

ungdomsutbyte inom EU-området. 

Lindesbergs kommun i förhandlingar med ledningen i 

Landkreis Hassberge föreslår att motsvarande medel reserveras 

i deras budget. 

Kvalificerad hjälp ges till skolor och föreningar som på egen 

hand vill söka bidrag från EU:s fonder för vänortsutbyte. 


Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober 2010 att 

medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen. 

För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade 

kommunstyrelsens kansli det till utvecklingsenheten den 12 november 

2010 för yttrande senast den 15 januari 2011. 

Utvecklingsenheten inkom den 4 februari 2011 med ett yttrande där 

det framgår att enheten inte har full bemanning och därför finns inte 

de resurser som krävs för genomförande av förslaget. De föreslår att 

frågan istället bör ligga på barn- och utbildningsförvaltningen, 

eftersom förslaget bygger på ungdomars och föreningars behov. 

_____ 


3 

6 

24






Gert Lindmark – medborgarförslag om gång- och 

cykeltrafiken på Strandpromenaden i Lindesberg 

Ärendet 

Gert Lindmark, Lindesberg inkom den 1 oktober 2010 med ett 

medborgarförslag där han föreslår att Strandpromenaden omvandlas 

till ett gångtrafikområde. 




_____ 


4 

7 

27

Lindesbergs kommun Lindesberg 2010-10-01 

Medborgarförslag angående gång- och cykeltrafiken på strandpromenaden. 

Jag går flera gånger dagligen på vår fina strandpromenad. 

Med jämna mellanrum sker det incidenter med hundar i koppel (det kan ju vara tvärs över), 

rullstolar med förare som pratar med den som sitter i rullstolen och andra som när de pratar 

med varandra och tar ett steg bakåt utan att uppmärksamma att det kommer en cykel som inte 

hörs (ibland på kvällarna utan ljus) i mer än ”mopedfart”. 

Mopederna som kommer är ju polisens problem så det hoppas jag blir löst. Det är även åkare 

på inlines som ställer till det ibland då de inte heller hörs men kommer väldigt fort. 

De som har så bråttom kan väl välja andra vägar exempelvis nya cykelbanan på Kristinavägen 

där de olika trafikanterna är separerade. 

Enligt alla rapporter är separering av olika trafikanter det bästa sättet att undvika incidenter 

och olyckor. 

Jag förstår att cyklister vill välja strandpromenaden men det måste ske med hänsyn till övriga 

trafikanter (gång) och i lagom fart med ljus på den mörka tiden av dygnet. 

Mitt förslag är: 

Strandpromenaden omvandlas till GÅNGTRAFIKOMRÅDE så kan vi alla vistas där 

på lika villkor (samma fart). Naturligtvis måste skyltningen kompletteras med ett 

förbud för bilar och eventuellt mopeder men med alla i gångfart torde inga olyckor 

hända. 

Kanske skulle man göra likadant med Kungsgatan så alla kan ta bilen och lasta in vid 

affärerna men fotgängarna kan gå och ströva. 

Gert Lindmark 

Kungsgatan 23 

71130 Lindesberg 

0581-14731 

gert_lindmark@telia.com 

28






Gösta Kruus – medborgarförslag om Kristinavägen 

Ärendet 

Gösta Kruus, Lindesberg inkom den 7 oktober 2010 med ett 

medborgarförslag om hur Kristinavägen i Lindesberg kan göras mer 

shoppingvänligt. 




_____ 


5 

8 

29






Barn- och utbildningsnämnden – säkrare gång- och 

cykelväg från Brodalen till Brotorpskolan 

Ärende 

Säkrare gång- och cykelväg från Brodalen till Brotorpsskolan. 


Barn- och utbildningsnämnden mottog den 31 augusti 2010 en 

skrivelse om säkrare gång- och cykelväg från Brodalen till 

Brotorpsskolan. 

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade den 

21 september 2010 att överlämna ärendet till planerings- och 

utvecklingsutskottet. 

För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade 

kommunstyrelsens kansli det till trafikenheten och 

stadsarkitektkontoret den 4 november 2010 för yttrande senast den 

31 december 2010. 

_____ 


6 

9 

32





7. Dnr. 2011.0034 

Lindesberg Skateboardförening – begäran om bidrag till 

skateboardramper 

Ärende 

Den 13 december 2010 inrättades en överenskommelse mellan 

Lindesberg Skateboardförening och Lindesbergs kommun om 

nyttjanderätt till del av lagerbyggnad på fastigheten Dalkarlshyttan 

1:36 till och med den 15 maj 2011. 

Lindesberg Skateboardförening inkom den 28 januari 2011 med 

begäran om 35 000 kr i bidrag till skateboardramper av 

slitskyddsplywood. 


Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 7 februari 2011 att: 

_____ 

1. Det uppdras till kommunchefen att ta kontakt med Tredingen 

Utveckling AB som äger lokalen som Lindesberg 

Skateboardförening använder. 

2. Det uppdras till kommunchefen att ta kontakt med kultur- och 

fritidsförvaltningen om bidraget på 35 000 kr som Lindesberg 

Skateboardförening ansöker om. 


7 

10 

34






Bergslagens miljö- och byggförvaltning – detaljplan för 

Korrvike 24:1 m.fl. i Fellingsbro 

Ärende 

Detaljplan för Korrvike 24:1 m.fl. i Fellingsbro. 


Bergslagens miljö- och byggförvaltning inkom den 7 februari 2011 

med ett utlåtande där det föreslås att kommunfullmäktige godkänner 

planförslaget och att detaljplanen antas. 

_____ 


8 

11 

35

Stadsarkitektkontoret 

Gustav Björeman 

Tfn. 0581-81066 

gustav.bjoreman@lindesberg.se 

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 

2011-02-04 Dnr 2010-S614 

Detaljplan för Korrvike 24:1 m fl 

Lindesbergs kommun, Örebro län 

Postadress Gatuadress Telefon / fax E-post / www Giro Organisationsnr: 

711 30 Lindesberg Kungsgatan 41 

Gamla Kirurgen 

Förslag till beslut 

Lindesbergs kommunfullmäktige föreslås godkänna planförslaget samt anta 

detaljplanen. 

Detaljplanen 

Syftet med planförslaget är att utvidga industrimarken i kvarteret för att bereda 

befintlig industri expansionsmöjligheter. Planområdet ligger i Fellingsbros 

södra del, omedelbart söder om järnvägen och öster om Ässingån. 

Utställningens genomförande 

Planen var utställd på biblioteket i Fellingsbro och på stadsarkitektkontoret 

i Lindesberg under tiden 2010-12-08 till 2011-01-10. Handlingarna var 

även tillgängliga på kommunens hemsida www.lindesberg.se. Utställningen 

kungjordes genom annons i Nerikes Allehanda den 8 december 2010. 

Sakägare underrättades om utställningen per brev. 

Yttranden under utställning 

För övriga yttranden inkomna under samrådet, se samrådsredogörelse. 

Under utställningstiden har följande yttranden inkommit: 

Statliga myndigheter 

1. Länsstyrelsen 

2. Trafikverket 

Kommunala organ 

3. Nerikes Brandkår 

Nätägare 

4. Telia Sonera Skanova Access AB 

0581-810 00 vxl 

0581-169 72 fax 

bergslagens.miljo.bygg@lindesberg.se 

http://www.lindesberg.se 

Postgiro 12 31 60-4 

Bankgiro 821-3134 

36 

212000-2015




Sammanfattning av yttrandena med kommentarer 


Länsstyrelsen anser att gränsen för området där strandskyddet avses upphöra 

ska markeras på plankartan. Vidare bedömer länsstyrelsen med hänsyn 

till ingripandegrunderna i 12 kap 1§ PBL och nu kända förhållanden, att detaljplanen 

inte kommer att prövas enligt 12 kap 2§ om den antas. 

Kommentar: 

Gränsen för det område inom vilket strandskyddet avses upphöra markeras 

på plankartan. 


Trafikverket har ej något att erinra mot detaljplanen 


Nerikes Brandkår har insänt en exakt kopia av sitt samrådsyttrande, utan att 

kommentera de justeringar som gjorts i planen med anledning av detta och 

Trafikverkets samrådsyttrande. I båda dessa samrådsyttranden påpekades 

riskerna med den närbelägna järnvägen vad gäller tågurspårningar och 

transporter av farligt gods. 

Kommentarer: 

Med anledning av Trafikverkets och Nerikes Brandkårs samrådsyttranden 

har planen justerats genom att i Behovsbedömningen behandla de påtalade 

riskerna under punkten ”Störningar och effekter på hälsan” samt genom 

komplettering av Planbeskrivningen med nya avsnitt under såväl rubriken 

”Förutsättningar” som under rubriken ”Föreslagna förändringar”. 

4. Telia Sonera Skanova Access AB 

Skanova lämnade inget samrådsyttrande. I yttrandet efter utställningen av 

planen anförs att Skanova önskar behålla befintligt nät som passerar i området 

i enlighet med en bifogad karta. 

Kommentarer: 

Inom kvartersmark ligger Skanovas ledningsnät, enligt den till yttrandet bifogade 

kartan, i huvudsak inom områden som inte får bebyggas. Detta innebär 

att det är liten risk för att ledningar ska behöva flyttas. Skulle en sådan 

situation ändå uppstå, får kostnadsfrågan utredas genom förhandlingar 

mellan de berörda parterna. 

Detaljplanens fortsatta handläggning 

De inkomna yttrandena föranleder en komplettering av plankartan enligt 

kommentar till yttrande från länsstyrelsen. Den föreslås sedan antas av 

kommunfullmäktige. Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft 

tre veckor efter att det justerade protokollet med antagandebeslutet har satts 

upp på kommunens anslagstavla. 

Endast de som senast under utställningen har framfört skriftliga synpunkter 

som inte har tillgodosetts har rätt att överklaga antagandebeslutet hos länsstyrelsen. 

0581-810 00 vxl 

0581-169 72 fax 





2 

37 

212000-2015




Lindesberg 2011-02-04 

Gustav Björeman Bennert Johnsson 

Fysisk planerare Arkitekt SAR/MSA 

Bilaga: 

Antagandehandling 2011-02-04, bestående av: 

Planbeskrivning 

Genomförandebeskrivning 

Fastighetsförteckning 

Fastighetskarta 

Samrådsredogörelse 

Plankarta 

0581-810 00 vxl 

0581-169 72 fax 





3 

38 

212000-2015


i Fellingsbro, Lindesbergs kommun 

1 

Antagandehandling 2011-02-04 

PLANBESKRIVNING MED MILJÖKONSEKVENSER 

HANDLINGAR 

Planhandlingarna omfattar plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning, 

genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse, behovsbedömning och fastighetsförteckning 

med karta. 

PLANENS SYFTE 

Syftet med planförslaget är att utvidga industrimarken i kvarteret för att bereda befintlig 

industri expansionsmöjligheter. 

LÄGE 

Planområdet ligger i Fellingsbros södra del, omedelbart söder om järnvägen och öster om 

Ässingån. Kungsvägen, som utgör infart till samhället från Örebro, avgränsar planområdet i 

dess sydvästra del. 

AREAL 

Planområdet omfattar ca 8 ha. 

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 

Fastigheterna Korrvike 1:103 och Korrvike 23:2 ägs av Lindesbergs kommun, Korrvike 1:106 

ägs av Linde Energi AB samt Korrvike 24:1 och 23:1 ägs av Bifab, Begagnade inredningar 

Fellingsbro AB. Genom fastighetsreglering år 2006 har ett markområde om ca 6300 kvm 

väster om industriområdet överförts från kommunens fastighet Korrvike 1:103 till Korrvike 

24:1. Vidare har genom fastighetsreglering år 2007 ett markområde om ca 3500 kvm öster om 

industriområdet (mellan Korrvike 24:1 och 23:1) överförts från Korrvike 1:103 till Korrvike 

24:1. Se illustration på nästa sida. 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 

Den aktuella översiktsplanen för Lindesbergs kommun antogs 2007 och den innehåller en 

ortsbeskrivning för Fellingsbro. Tidigare översiktsplan är antagen 1996 och i den finns en 

fördjupning för Fellingsbro bestående av en områdesplan från 1982. 

Den gällande detaljplanen antogs av byggnadsnämnden i Lindesbergs kommun 1996-12-12 

och vann laga kraft 1997-01-03. I denna plan är de två markområdena som genom 

fastighetsregleringar sammanlagts med Bifabs industrifastighet markerade som NATUR 

respektive PARK. För fastigheten Korrvike 23:1 och gäller detaljplan antagen 1960-09-19. 

39

2 


Illustration. Områden inom röd förändras från allmän plats till industrimark. Gröna områden 

markerade ”natur” respektive ”park” kvarstår som allmän natur- och parkmark. 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Mark och vegetation 

Kvartersmarken i den gällande planen är bebyggd till ca 30 % och övriga ytor är avgrusade 

och ianspråktagna för upplag och körytor. Naturmarken mellan industrikvarteret och Ässingån 

i väster är bevuxen med vildvuxet gräs med inslag av sly. Vid Ässingån finns ett fåtal träd. 

Även parkmarken öster om industrikvarteret har vildvuxet gräs med inslag av sly samt i den 

40

3 


östra delen några mindre träd. Fastigheten Korrvike 23:1 är obebyggd och rymmer delvis 

trädbevuxen naturmark. 

Miljöbedömning 

Enligt gällande lagstiftning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en 

detaljplan medför betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten och 

andra resurser. Den befintliga verksamheten inom industriområdet förorsakar inte en 

betydande miljöpåverkan enligt ovan. 

Naturvård 

Utter är funnen år 2006 i Ässingån ca 160 m söder om detaljplaneområdet. Uttern är fridlyst i 

Artskyddsförordningen och finns upptagen i art- och habitatdirektivet. 

Fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen innebär att det är förbjudet att: 

- avsiktligt fånga eller döda djur 

- avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings- och 

övervintringsperioder 

- skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 

Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. 

Bebyggelse 

Bifabs befintliga bebyggelse består av äldre industri- och lagerbyggnader på fastighetens 

södra del med en sammanlagd byggnadsarea om ca 3250 kvm. I anslutning härtill finns också 

en mindre kontorsbyggnad på 160 kvm samt tre senare tillkomna lagerbyggnader med en area 

om ca 1100 kvm. På den norra delen av tomten har på senare år byggts en stor industrihall i 

två etapper med en sammanlagd area om ca 4400 kvm. Centralt i området finns en öppen 

transformatorstation på ca 20 x 30 m och i anslutning härtill en mindre byggnad. På 

kommunens fastighet öster om transformatorstationen finns ett par mindre förrådsbyggnader. 

I den gällande planen regleras inte största tillåtna byggnadsarea. Däremot anges högsta tillåtna 

hushöjd till 7,0 m och i den södra delen av kvarteret finns även högsta fasadhöjd mot 

parkstråket i öster angiven till 5,0 m. I den södra kvartersdelen finns en skyddsbestämmelse 

som anger att verksamheten inte får störa omgivningen. 

Gator och trafik 

Industrikvarteret trafikmatas via den befintliga Fabriksvägen, vilken avslutas vid kvarteret 

med en större vändplan, där även lastbilar kan köra runt. I översiktsplanen från 2007 anges för 

Fellingsbro bl a att Banverket av trafiksäkerhetsskäl vill stänga en plankorsning med 

järnvägen vid Skulsta och att om så sker finns det utrymme för en planfri gång- och cykelväg 

under järnvägen vid järnvägsbron över Ässingån. I fördjupningen för Fellingsbro i 1996 års 

översiktsplan finns en gång- och cykelväg illustrerad genom parkområdet öster om kv 

Industria till en tunnel under järnvägen. Denna gång- och cykelförbindelse under järnvägen 

har inte byggts och saknar idag aktualitet. 

Risker 

I den nuvarande verksamheten inom industriområdet hanteras inte farligt gods. Inte heller 

andra uttalade risker med verksamheten inom området finns idag. Dock ligger järnvägen 

mellan Frövi och Arboga endast ca 30 m från planområdets norra gräns. På järnvägen finns en 

omfattande godstrafik, där även farligt gods förekommer. Detta medför en förhöjd risk för de 

personer som vistas inom industriområdet. Byggnaderna inom området utgörs av 

lagerbyggnader, som inte inrymmer någon personalintensiv verksamhet. 

41

4 


Teknisk försörjning 

Kommunalt vatten- och avloppssystem finns utbyggt till planområdet och den befintliga 

bebyggelsen är ansluten till detta. 

FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR 


Den till industrimark överförda naturmarken och parkmarken kommer att integreras i den 

befintliga industrimarken. Marknivån kommer härvid att höjas till den befintliga markhöjden 

inom industrikvarteret genom påförande av fyllnadsmassor. Som mest får utfyllnaden en höjd 

av ca en meter med ytbeläggning av grus. 

Strandskydd 

Genom att den gällande detaljplanen från 1996 nu blir föremål för ändring, inträder 

strandskydd intill ett avstånd av 100 m från Ässingåns strandlinje. Genom bestämmelse i 

5 kap 7 a § plan- och bygglagen får kommunen genom bestämmelse i detaljplan upphäva 

strandskydd för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i 

anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre är strandskyddsintresset. I den 

gällande detaljplanen är avståndet från Ässingån till industrikvarteret knappt 80 m. Genom 

planändringen minskas detta avstånd till knappt 50 m. I såväl den gällande planen som i det 

nu aktuella förslaget till planändring har friområdet mellan ån och kvartersmarken åsatts 

beteckningen NATUR. Strandskyddet föreslås bli upphävt genom en planbestämmelse för den 

del av strandskyddsområdet som faller inom kvartersmarken, medan strandskyddet ligger kvar 

inom området som betecknas NATUR. De särskilda skäl som kan åberopas i detta fall är att 

den del av det upphävda området som låg inom kvartersmarken i den gällande planen redan är 

ianspråktagen för industriändamål. Den markremsa om 30 m som genom planändringen 

tillförs industrikvarteret behövs för att utvidga den pågående industriverksamheten och denna 

utvidgning kan inte ske utanför strandskyddat område. 

Geotekniska förhållanden 

Det finns inte anledning att förmoda att den genom planändringen tillförda industrimarken har 

andra geotekniska förutsättningar än den befintliga industrimarken. Nybyggnad ska dock 

föregås av geoteknisk utredning för att klargöra villkoren för grundläggning. Inom 

naturmarken mot Ässingån bör också markens skredbenägenhet undersökas innan marken 

belastas genom utfyllnader, upplag och byggnader inom kvartersmarkens västligaste del. 

Bebyggelse 

Genom att kvarteret tillförs ny industrimark ökas möjligheterna att uppföra nya byggnader 

och att anordna nya utomhuslager. Största tillåtna byggnadsarea i procent av fastighetsarean 

föreslås till 33 %. 

Elanläggningar 

Inom planområdet finns en större, öppen transformatoranläggning. Till och från denna finns 

elledningar i form av både luftledningar och markkablar, samtliga byggda med ledningsrätt. I 

planen säkras mark för ledningarna genom l- respektive u-områden. Ur säkerhetssynpunkt är 

det viktigt att marknivån under luftledningarna inte ändras och att den fria höjden till 

ledningarna inte understiger 6,5 m. Marken inom l-området får inte användas som körytor 

eller för upplag. 

42

5 


Risker 

Genom att industriområdet utvidgas kan ytterligare byggnader tillkomma och verksamheten 

växa i omfattning. Det innebär att något fler personer kan komma att vistas inom området, 

vilket ger en förhöjd risk vid en tågurspårning och olycka med farligt gods på järnvägen. 

Dessa risker bedöms dock inte så stora, att särskilda skyddsåtgärder utmed järnvägen skulle 

vara motiverade vid planområdet. 

Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

Nya byggnader ska anslutas till kommunens vatten- och avloppssystem. 

Brandvattenförsörjningen ska utökas och anpassas till det utvidgade industriområdet i enlighet 

med VAV, P76 och P83. 

Dagvatten 

Inom industrikvarteret finns dagvattenbrunnar som är kopplade till ett ledningssystem som 

mynnar i Ässingån. Den del av tomtmarken som inte är bebyggd har ytbeläggning av grus. 

Det dagvatten som inte blir naturligt infiltrerat i marken genom grusbeläggningen avleds 

genom ledningssystemet liksom regnvattnet från takytorna. 

Avfall 

Kommunens föreskrifter för avfallshantering ska följas. 

MILJÖKONSEKVENSER 

Behovsbedömning 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om 

en detaljplan medger en användning av mark och byggnader eller andra anläggningar som 

innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten 

och andra resurser. Behovsbedömning har gjorts med kommunens mall som underlag och 

denna redovisas i särskild handling. Planförslaget bedöms inte medföra en betydande 

miljöpåverkan i den betydelsen som avses i PBL och behöver således inte innehålla en MKB. 

I den gällande planen finns för den södra delen skyddsföreskrifter, som anger att 

verksamheten inte får vara störande för omgivningen. Bullerskyddande åtgärder ska vidtas 

mot bostadsbebyggelsen i form av plank och/eller byggnader. Från bostadsbebyggelsen till 

den genom planutvidgningen i väster tillkommande industrimarken är avståndet så stort, att 

motsvarande skyddsföreskrifter ej bedöms erforderliga här. 

ADMINISTRATIVA FRÅGOR 

Genomförandetiden föreslås till 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. 

2010-06-11 

Bennert Johnsson Gustav Björeman 

arkitekt SAR/MSA Fysisk planerare 

Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning 

Kompletterad med anledning av inkomna samrådsyttranden 

2010-11-26 



43



GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

Upprättad 2010-06-11 


ORGANISATORISKA FRÅGOR 

Byggande och andra åtgärder i området kan påbörjas när detaljplanen vunnit laga kraft och 

när bygglov och andra tillstånd erhållits. Planens genomförandetid utgår fem år efter den dag 

då planen vunnit laga kraft. 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 

Genom en fastighetsreglering år 2006 har ett ca 0,63 ha stort område överförts från 

fastigheten Korrvike 1:103 till fastigheten Korrvike 24:1. År 2007 genomfördes en andra 

fastighetsreglering då ca 0,35 ha överfördes från Korrvike 1:103 till Korrvike 24:1. 

Lindesbergs kommun är ägare till fastigheten Korrvike 1:103 och Bifab (Begagnade 

inredningar i Fellingsbro AB) äger Korrvike 24:1. Den nu aktuella ändringen av detaljplanen 

syftar till att planmässigt reglera markanvändningen inom de två överförda områdena. 

TEKNISKA FRÅGOR 

En luftledning med elektrisk starkström når in i planområdet från väster. Inom planområdet 

säkras markens tillgänglighet för allmän luftledning med en skyddsbestämmelse (l). Ca 25 m 

in i planområdet överförs luftledningen till två markkablar. För dessa har u-områden lagts ut i 

planen, innebärande att marken där ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. 

Fabriksvägen slutar mot väster i en vändplan. Från denna vidare västerut ligger vatten- och 

avloppsledningar, som är anslutna till motsvarande ledningar i nord-sydlig riktning 5 till 20 m 

in på den genom planförslaget tillförda kvartersmarken. Detta ledningssystem är skyddat med 

u-område inom den äldre delen av planen och skyddas på motsvarande sätt inom den genom 

planförslaget utvidgade kvartersmarken. 




44

Fastighetsförteckning tillhörande ett förslag till detaljplan för 

Korrvike 24:1 m fl i Fellingsbro 

Lindesbergs kommun, Örebro län 

Beteckning på kartan 

Ägare, adress 

FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET 

KORRVIKE 1:103 LINDESBERGS KOMMUN 

EKONOMIKONTORET 

711 80 LINDESBERG 

KORRVIKE 1:106 LINDE ENERGI AKTIEBOLAG 

BOX 77 


KORRVIKE 23:2 INDUSTRILOKALER I LINDESBERG AB 

BANVÄGEN 28 


KORRVIKE 24:1 BIFAB BEGAGNADE INREDNING 

FELLINGSBRO AB 

FABRIKSV 2 

710 41 FELLINGSBRO 

KORRVIKE 23:1 BIFAB BEGAGNADE INREDNINGAR 

FELLINGSBRO AB 

FABRIKSV 2 


RÄTTIGHETER INOM PLANOMRÅDET 

Servitut, VATTEN OCH 

AVLOPPSLEDNINGAR 

Ledningsrätt, 

STARKSTRÖM 

Belastar: 

KORRVIKE 24:1 

Till förmån för: 

RYA 23:2 

LINDESBERGS KOMMUN 

EKONOMIKONTORET 


Belastar: 

KORRVIKE 1:106 


m fl 


LINDE ENERGI AKTIEBOLAG 

FASTIGHETSFÖRTECKNING 

2010-11-19 

Anm. 

T-1885-97/44.1 

T-1885-798.1 

45 

1


STARKSTRÖM 


STARKSTRÖM 


STARKSTRÖM 

Belastar: 


KORRVIKE 24:1 

m fl 


SPÅNGBODA 1:22 

LINDE ENERGI AB 

BOX 77 


Belastar: 


m fl 



Belastar: 


KORRVIKE 24:1 



FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET: 

FRÖVI 11:1 STATEN TRAFIKVERKET 

RÖDA VÄGEN 1 

KORRVIKE 8:1 TOFTLING,BENNY 

STRÖMSVÄGEN 4 


KORRVIKE 18:1 ERIKSSON,KENNET 

ÅVIKSVÄGEN 1 


PETTERSSON,MARIE-LOUISE 



KORRVIKE 18:2 KARLSSON,ANN-JANETTE 



KARLSSON,KENT 



KORRVIKE 18:3 HÄRLING,BENGT 

KORRVIKE 115 


KORRVIKE 18:4 LARSSON,EVA-LENA 

ÅVIKSVÄGEN 5 B 


LARSSON,ROGER 

ÅVIKSVÄGEN 5 B 


T-1885-84/49.2 

T-1885-96/61.1 

T-1885-97/25.1 

Taxerad ägare: 

Banverket 

781 85 Borlänge 

Andel: 

1/2 

1/2 

Andel: 

1/2 

1/2 

Andel: 

1/2 

1/2 

46 

2

KORRVIKE 23:3 AHLGRENS ÅKERI AB 

FABRIKSV 5 


KORRVIKE 24:2 NYA INDUSTRI O ENERGITEKNIK EEK 

AB 

BOX 24 


KORRVIKE 27:1 GUSTAFSSON,MAJ-BRITT MARGARETA 



KARLSSON,ALF SIGURD 



KORRVIKE 27:2 KARLSSON,KARL GERHARD 



KORRVIKE 27:3 ERIKSSON,CHRISTER 



KORRVIKE 27:4 WESTMAN,KRISTINA BIRGITTA 



KORRVIKE 27:5 ÖSTMAN,BRITT CHRISTINA 



ÖSTMAN,KNUT BIRGER 



SKULSTA 2:50 IVARSSON,BÖRJE 

SKULSTA 217 


SKULSTA 2:62 STRAND, JIMMY 

TRÄDGÅRDSGATAN 38A 

732 46 ARBOGA 

Gustav Björeman Ulf Landström 

Fysisk planerare Mätningschef 

Andel: 

1/2 

1/2 

Andel: 

1/2 

1/2 

Förestående fastighetsförteckning bestyrkes: 

47 

3

SKULSTA 

 

12:16 

12:14 

12:15 

12:13 12:12 12:11 

13:10 

13:11 

13:13 13:12 

13:9 

13:14 

12:10 

13:2 

13:4 

13:5 13:6 13:7 

13:8 

5:7 

13:3 

2:71 

13:16 

13:17 13:15 

1 

13:18 

2:73 

2:12 

2 

4:3 

 

11:1 

S 

2:50 

1 

2:40 

2:12 

1 

2:11 

2:62 

OPPBOGA 

s 

13:1 

1:103 

18:4 

18:3 

18:2 

18:1 

KORRVIKE 

24:1 

4:6 

1:106 

KVASTA 

4:1 

23:2 

4:5 

24:2 

27:2 27:3 27:4 

27:1 27:5 26:1 26:2 26:3 26:4 26:5 

8:1 

1:105 

4:3 

17:1 17:2 

17:10 17:9 

8:2 

17:8 

24:1 

17:3 17:4 17:5 

17:7 17:6 

8:3 8:4 

8:5 

1:103 

 


 

Skala 1:4000 

1:46 

2:2 

1:46 

16:1 16:2 16:3 16:4 16:5 

16:12 16:1116:10 

16:9 16:8 

9:1 

5:8 

23:1 

9:2 

9:3 

3:4 

7:1 

9:4 

9:5 

26:6 

16:6 

16:7 

24:3 

9:6 

5:6 

25:1 

5:5 

5:4 

5:3 

5:2 

23:3 23:4 

25:2 

10:1 

10:2 

6:1 

25:3 

7:4 

19:3 

24:4 

7:3 

7:2 

23:5 

19:2 

15:515:4 

10:3 

6:2 

20:1 

19:1 

7:1 

15:10 

3:3 

23:6 

15:6 15:8 

15:7 

6:3 

15:11 

15:9 

10:4 

1:6 

15:12 

15:2 

15:3 

11:5 

48



Samrådsredogörelse 

1 


Samrådets genomförande 

Samrådet ägde rum under perioden 2010-09-22 till 2010-10-20 varvid planförslaget sändes på 

remiss till berörda statliga myndigheter, kommunala nämnder och förvaltningar samt till 

berörda sakägare. Muntligt samrådsmöte har även hållits med Linde Energi AB samt med 

verksamhetsidkaren BIFAB. 

Inkomna yttranden 

Under samrådstiden har följande yttranden inkommit: 

Statliga myndigheter 



3. Lantmäterimyndigheten 

Kommunala organ 

4. KS Planerings- och utvecklingsutskottet 

5. Miljökontoret 


Nätägare 

7. Linde Energi AB 

Fastighetsägare 

8. BIFAB 

Sammanfattning av yttrandena med kommentarer 


Länsstyrelsen delar den i planen framförda uppfattningen att miljöpåverkan inte kan antas bli 

så betydande att miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 § miljöbalken behöver göras. 

Under punkten naturvård redovisar länsstyrelsen att utter är funnen år 2006 i Ässingån ca 160 

m söder om planområdet. Uttern är fridlyst och i planarbetet måste fridlysningsbestämmelserna 

beaktas för att tydliggöra att detaljplanen inte strider mot dessa bestämmelser. Vidare 

påpekar länsstyrelsen att skyddsbestämmelsen ”l” saknas i plankartan. 

Kommentarer: 

Vad gäller den 2006 funna uttern i Ässingån kompletteras Behovsbedömningen under punkten 

”Effekter på miljön” med en redovisning av detta. Även i Planbeskrivningen görs ett tillägg 

med en redogörelse för frågan i en ny punkt benämnd ”Naturvård” under rubriken 

”Förutsättningar”. 

Plankartan kompletteras med skyddsbestämmelsen ”l” för området med luftledningar. 

49

2 



Trafikverket anser att riskerna med farligt gods på järnväg bör utredas, eftersom planområdet 

ligger inom riskzon om 150 m från järnväg. Vidare rekommenderar Trafikverket att väg 

815,01 används för att angöra enskild väg till detaljplaneområdet. 

Kommentarer: 

Även Nerikes Brandkår påpekar riskerna med farligt gods på järnväg. I Behovsbedömningen 

under punkten ”Störningar och effekter på hälsan” tas frågan upp till behandling. 

Planbeskrivningen kompletteras också med avsnitt om ”Risker” under såväl rubriken 

Förutsättningar som rubriken Föreslagna förändringar. 

Väg 815,01 (Kvarngatan-Eriksvägen) är i översiktsplanen angiven som en överordnad 

förbindelselänk mellan väg 249 och 815. Till aktuellt detaljplaneområde har Fabriksvägen 

angivits som tillfartsväg. Denna är ansluten till väg 815,01. 

3. Lantmäterimyndigheten 

Ingen erinran. 

4. KS Planerings- och utvecklingsutskottet 


5. Miljökontoret 



I likhet med Trafikverket anför Nerikes Brandkår att riskerna för planområdet med den 

närliggande järnvägen ska belysas och att Behovsbedömningen ska kompletteras med detta 

under punkten ”Störningar och effekter på hälsan”. Vidare anför Nerikes Brandkår att 

brandvattenförsörjningen bör utökas och anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV, 

P76 och P83. 

Kommentarer: 

Vad gäller riskerna från järnvägen se kommentarer under Trafikverket. 

Frågan om brandvattenförsörjning tas upp i Planbeskrivningen under rubriken Föreslagna 

förändringar, punkten ”Teknisk försörjning”. 

7. Linde Energi AB 

Tidigare planändringar och beviljade bygglov har avsevärt försvårat möjligheterna att i vissa 

lägen upprätthålla en säker elförsörjning. Linde Energi AB kräver ett muntligt samråd om 

planändringen. 

Kommentarer: 

Det begärda muntliga samrådet genomfördes 2010-11-03. Härvid framfördes från Linde 

Energi AB att området för luftledningar bör ges en bredd av 10 m, att nuvarande marknivå 

inom detta område inte får ändras samt att fri höjd till luftledningarna ska vara minst 6,5 m. 

Inom l-området får marken inte användas som körytor eller för upplag. Vidare påpekades att 

alla elledningar är säkrade med ledningsrätt och att det finns en elledning där u-område inte 

angivits på plankartan. Små ytor med byggrätt mellan u-områdena bör tas bort och runt 

transformatorstationen i planområdets östra del bör ett E-område utläggas. 

De framförda synpunkterna kommer att beaktas genom ändringar i plankartan och i 

planbeskrivningen. 

50

3 


8. BIFAB (muntligt samråd) 

Vid muntligt samråd påpekades att BIFAB äger även Korrvike 23:1 som gränsar till det 

parkområde som enligt detaljplanen ska överföras till industriområdet. I och med detta bildas 

ett sammanhängande område som lämpligen kan utgöra en enda fastighet (Korrvike 24:1). För 

att få ett ändamålsenligt utnyttjande av denna nya fastighet bör planområdet utvidgas, så att 

det inbegriper även Korrvike 23:1. 

Kommentarer: Utvidgningen av planområdet görs enligt ovan. Detta leder till förändring av 

fastighetsförteckningen, då även Korrvike 23:3 (Ahlgrens Åkeri AB) blir sakägare till följd av 

att denna fastighet gränsar till det utvidgade planområdet. 

Förslag till ställningstagande 

De inkomna yttrandena föranleder ändringar och kompletteringar av planförslaget enligt 

ovanstående kommentarer. När planförslaget justerats i enlighet härmed föreslås att planen 

blir föremål för utställningsförfarande och antagande. 

2010-11-26 




51

SKULSTA 

2:50 

1 

S 

x=6590200 

2:40 

y=1487300 

2:12 

2:11 

1 

2:62 

OPPBOGA 

W 

s 

u 

1:103 

l 

u 

NATUR 

u 

18:4 

18:3 

18:2 

18:1 

LOKALGATA 

u 

u 

e33 

10.5 

KORRVIKE 

24:1 

u 

u 

 

J 

KVASTA 

4:6 

1:106 

ej upplag 

E 

u 

u 

23:2 

u 

LOKALGATA 

ej upplag 

ej upplag 

4:5 

skyddsplantering 

27:2 27:3 27:4 

27:1 27:5 

8:1 

17:1 17:2 

17:10 

8:2 

17:9 

11:1 

e33 

10.5 

m1f1 J 1 e33 

7.0 

17:3 17:4 17:5 

2:2 

17:8 

24:1 

8:3 

8:4 

8:5 

u 

17:7 17:6 

1:103 

ej upplag 

PARK 

E 

J 

24:2 

26:1 26:2 26:3 26:4 26:5 

16:1 

16:12 16:11 

9:1 

e33 

10.5 

16:2 

23:1 

9:2 

16:3 

16:10 

 

 

 

9:3 

3:4 

23:3 

 

 

Bostadshus, resp uthus 

 

Staket 

 

 

 

16:4 

16:9 

9:4 

16:5 

16:8 

9:5 

16:6 

16:7 

 

 

Sankmark 

 

 

Grundkartans riktighet bestyrkes: 

 

 

26:6 

Transformatorbyggnad 

Stig 

 

Vattendrag 

Dike 

 

 

0 

24:3 

9:6 

10 

25:1 

20 

30 

40 50 

60 

70 

80 

90 

100 meter 

Planbestämmelser 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LOKALGATA 

PARK 

NATUR 

Kvartersmark 

E 

J 1 

J 

 

Lokaltrafik 

Anlagd park 

 

 

Industri och lager 

Industri 

 

UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 

e33 

 

 

l 

 

 

u 

MARKENS ANORDNANDE (utformning av 

kvartersmark) 


skyddsplantering Skyddsplantering skall finnas 

ej upplag 

 

Utformning 

7.0 

Utseende 

f 1 

 

m 1 

W 

 

 

 

 

form av plank och/eller byggnader 

 

 

 

Huvudmannaskap 

 

Strandskydd 

 

Planprogram 

Planbeskrivning 

 

 

Korrvike 24:1 m fl 

i Fellingsbro 

 

Lindesbergs kommun 

Antagandehandling 

Skala 1:1000 

Reviderad 

Per Granlund 

Stadsarkitekt 

 

 

 

Illustrationskarta 

 

 

 

 

Beslutsdatum Instans 

 

Antagande 

Laga kraft 

52






Kommunledningsstaben – investeringsbudget 2011 

Ärende 

Investeringsbudget 2011. 


Ekonomichef Gunilla Sandgren inkom den 16 februari 2011 med 

skrivelse samt handlingar om investeringsbudget 2011. 

______ 


9 

12 

53






Kommunkontoret och kommunledningsstaben – 

årsredovisning 2010 

Ärende 

Årsredovisning 2010 för kommunkontoret och 

kommunledningsstaben. 


Kommunkontoret och kommunledningsstaben inkom den 16 februari 

2011 med årsredovisning för år 2010. 

_____ 


13 

10 

61






Kommunledningsstaben – avsättning av 

investeringsmedel för investeringar i Resecentra 

Ärende 

Avsättning av investeringsmedel för investeringar i Resecentra. 


Kommunledningsstaben inkom den 16 februari 2011 med skrivelse 

och underlag i ärendet. Se underlaget i separat bilaga. 

_____ 


14 

11 

85

Informationsärenden 

PU 21 februari 2011 

88

Kommun e-post - Öppet brev 

Page 1 of 1 

Info ny kollektivtrafikmyndighet, upprop Degerfors kommun 

Från: Sören Hedberg 

Till: "kommun@laxa.se" , "kommun@lekeberg.se" 

Vem ska betala Örebros stadstrafik? 

Att leverera är viktigt. Det har de mindre kommunerna i Örebro län på senare tid bokstavligt 

fått känna på. 

2009 bidrog de mindre kommunerna i Örebro län med sammanlagt 53,3 miljoner kronor 

för att finansiera den s.k. Citybanan i Stockholm. 

Den senaste varianten på leveranstemat är att tio av länets kommuner, de med minst 

befolkning och med sämst ekonomi, årligen ska leverera sammanlagt 55,6 miljoner till 

framför allt Örebro (50,1 milj) och Karlskoga (3,1 miljoner). 

Varför denna omfördelning från mindre till större kommuner? frågar säkert vän av 

ordning. 

Kollektivtrafiken ska avregleras, framför allt busstrafiken i länet, med anledning av en ny 

kollektivtrafiklag. I samband med det ska ägandet av Länstrafiken i Örebro län AB övergå 

från att vara hälftenägt av kommunerna i länet till att vara helägt av landstinget. En 

skatteväxling mellan kommuner och landsting är därför nödvändig. 

Den nya lagen föreskriver dessutom att stadstrafik i fortsättningen ska betraktas som 

regionaltrafik. Det innebär att de kommuner som inte har stadstrafik ska bidra till densamma i 

framför allt Örebro stad och till en mindre del i Karlskoga. 

I praktiken kommer tio av länets tolv kommuner att årligen medfinansiera stadstrafiken i 

Örebro (50,1 miljoner kr.) och Karlskoga (3,1 miljoner kr.) med följande belopp: 

Lekeberg 5,2 miljoner kronor 

Laxå 2,5 

Hallsberg 7.9 

Degerfors 3,4 

Hällefors 2,3 

Ljusnarsberg 1,9 

Kumla 6,5 

Askersund 7,5 

Nora 5,9 

Lindesberg 12,7 

Oavsett olika skatteväxlingar och kommunala utjämningsbidrag är det helt orimligt att de 

kommuner som inte har råd med en egen stadstrafik i framtiden ska medfinansiera framför allt 

Örebro stads stadstrafik. Det ekonomiska läget i huvuddelen av de mindre kommunerna i 

länet är inte av det slaget att det finns utrymme för att dessutom medfinansiera stadstrafiken i 

Örebro. 

Författarna av den nya kollektivtrafiklagen ägnar sig åt det Orwell i ”1984” kallar nyspråk. 

Man omdefinierar ordens betydelse och vips är stadstrafik och regionaltrafik samma sak. Med 

det som grund kräver man att alla kommuner i ett län eller en region ska bidra till 

stadstrafiken i storstäder och länscentra. 

Den nya kollektivtrafiklagen bör i första hand rivas upp och skrivas om så att mindre 

kommuner inte belastas med kostnader för de större städernas stadstrafik. 

Om detta inte sker måste staten fullt ut kompensera de kommuner som förlorar stora 

summor på det regelverk som den nya lagen föreskriver. 

90

Info omlastningsterminal i Storå 

91



Kommunstyrelsen 2010-12-14 

Meddelas: 

Trafikverket 

Kommunchefen 

Kommunledningsstaben 

Ks § 187 Dnr. 2010.0281 

Kommunledningsstaben – omlastningsstation i Storå 

Beslut 

Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att bedriva 

omlastningsverksamhet enligt presenterad utredning. 

Det uppdras till kommunchefen att utreda möjligheten till om 

ett kommunalt bolag kan vara huvudman för 

omlastningsverksamheten. 

Ärendet 

Ombyggnad av bangården i Storå till en omlastningsterminal för 

timmer och specialvirke. 


Kommunledningsstaben inkom den 30 november 2010 med förslag till 

att en omlastningsterminal för timmer och specialvirke anläggs vid 

bangården i Storå efter överenskommelse med Trafikverket. 

Investeringen beräknas uppgå till brutto 1,5 miljoner kronor, men efter 

förväntat investeringsbidrag från Trafikverket på 0,5 miljoner kronor 

blir nettoinvesteringsutgiften 1 miljon kronor. 

_____ 


21 

96

Info om Lindeskolans kök 

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

Pu kallelse 2011-02-21.pdf - Lindesbergs Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?