årsredovisning 2011 - Virserums Sparbank

virserumssparbank.se

årsredovisning 2011 - Virserums Sparbank

årsredovisning 2011

bygdens bästa bank sedan 1884

Storgatan 8 | www.virserumssparbank.se | 0495-310 15


VD kommenterar ......................................................................................................5

Sparbanksstämman .................................................................................................7

Förvaltningsberättelse ...........................................................................................8

Fem år i sammandrag .............................................................................................10

Resultaträkning ...................................................................................................13

Balansräkning ......................................................................................................14

Kassaflödesanalys ................................................................................................16

Redovisnings- och värderingsprinciper ...............................................................17

Noter till resultaträkningen ................................................................................23

Noter till balansräkningen ..................................................................................28

Finansiella risker .................................................................................................34

Kapitaltäckning ....................................................................................................44

Företagsstyrning ..................................................................................................47

Utgående mandatperioder ....................................................................................49

Revisionsberättelse .............................................................................................50

Sparbankens huvudmän, styrelse, revisorer & personal ......................................52

Kontorsförteckning .............................................................................................54

Omslagsfoto: Alexander Steinvall

Innehållsförteckning


Det fortsätter att gå bra för Virserums sparbank!

Rörelseresultatet för 2011 hamnade i

nivå med föregående års. Vi åtnjuter ett fortsatt

stort förtroende från våra kunder. Banken

är finansiellt väl rustad för att fortsätta

att vara en ekonomisk motor i Dackebygden.

När dessa rader skrivs har jag bara varit vd för Virserums

Sparbank i ett par månader. Det är en kort

tid, men tillräcklig för att förstå djupet i devisen

”Bygdens bästa bank sedan 1884”. Det är precis

så det är. Engagerade medarbetare och en styrelse

som har just bygdens bästa för ögonen – ett förpliktigande

löfte som vi försöker leva upp till, varje dag.

Inlåningen ökar

Sett till verksamheten 2011 kan vi konstatera att

inlåningen från allmänheten fortsätter att öka. Den

uppgick vid årsskiftet till drygt 534 miljoner kronor,

vilket betydde en ökning med 6 procent. Den svagare

utvecklingen på börsen under andra halvan av

2011 medförde att många kunder valda att omplacera

sitt sparkapital från fondsparande till traditionella

sparkonton.

Minskad kreditvolym

Även om finansiella oroshärdar i Sydeuropa inte

påverkar vardagen så mycket i våra trakter kan vi

ändå notera en viss återhållsamhet i efterfrågan

på krediter. Med den finansiella oron följer också

en svårbedömd konjunkturutveckling. Detta hämmade

efterfrågan på krediter 2011, men vi lånade

ändå ut närmare 72 miljoner kronor under året.

Nya, positivare svenska konjunktursignaler presenterades

alldeles nyligen, men banken har valt att

inta en försiktig position och reserverar därför drygt

6 miljoner kronor för framtida, befarade kreditförluster.

Väl rustade

Den internationella finansoron påverkar banksystemen

även i friskare ekonomier, som den svenska.

Kraven skärps successivt på en stark finansiell ställning

för alla aktörer på bankmarknaden. Det är inget

som oroar oss. Resultatmässigt blev 2011 ännu ett

framgångsrikt år för banken, med ett rörelseresultat

på drygt 14 miljoner kronor. Soliditeten uppgår till

VD kommenterar

Bengt Eriksson, VD

över 29 procent, vilket gör Virserums Sparbank till

en av de allra bästa i landet.

Med fortsatt god inlåningstillväxt från allmänheten

har vi också en stark likviditet. Det betyder i

klartext att banken är mycket väl rustad för att kunna

fortsätta att vara med och finansiera både näringsliv

och privatpersoner i önskad riktning, det vill säga att

delta i projekt som bidrar till bygdens utveckling.

God service, bra villkor

Framgångsreceptet för Virserums Sparbank är att ge

god service och erbjuda bra villkor. Till det ska läggas

den närhet som vi har till kunderna. De känner oss,

vi känner dem. Det är så ett ömsesidigt förtroende

skapas och våra stabila, lojala kunder är vår största

tillgång. Till skillnad från storbankerna så stannar

vinsten i Virserums Sparbank kvar i verksamhetsområdet

och kan bidra till en fortsatt positiv utveckling

här. Att vi dessutom har engagerade medarbete och

en aktiv styrelse gör att vi kan se framtiden an med

stor tillförsikt.

Bengt Eriksson,

VD, Virserums sparbank

5


Sparbanksstämman

Styrelsen och verkställande direktören för Virserums

Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens

verksamhet 2011, Sparbankens 127:e verksamhetsår.

Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen

den 11 maj 2012 kl 18.00 på Hotell Dacke.

Från vänster Christer Tuvö, Bengt Eriksson (VD), Torbjörn Wirsenius, Åke Sandstedt,

Börje Karlsson (ordförande), Marianne Larsson, Rune Bjurhem och Lars Rosander.

7


8

Förvaltningsberättelse

Verksamhetens art och inriktning

Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi ska

vara en självständig, stark och lokalt förankrad fullservicebank.

Vi står för djup kunskap, starka och långsiktiga relationer med våra kunder.

Vi vill verka för ett gott ekonomiskt klimat i vårt verksamhetsområde.

Vårt mantra är ”Bygdens bästa bank för en stark framtid i Dackebygd”.

Våra kunder skall känna trygghet. Vi är en stark bank som står väl rustade för framtiden.

Siffror inom parentes avser 2010.

Affärsvolym

Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 579 246 tkr

(1 624 161 tkr) en minskning med 3%.

Utlåning

Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 408 470 tkr (423 948 tkr).

Av sparbanken förmedlade lån till Spintabgruppen, uppgick vid årets slut till 260 297 tkr.

(258 898 tkr).

Nyutlåningen under året uppgick till 71 882 tkr (108 493 tkr).

Inlåning

Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 534 045 tkr (502 630 tkr), en ökning med 6 %.

Förmedlade fonder

Virserums sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB

och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 254 736 tkr (289 653 tkr).

Problemengagemang

Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än

60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning

uppgick vid årets slut till 7 543 tkr.

Händelser efter balansdagen

Bengt Eriksson tillträdde som ny VD efter Ewa Andersen den 1 februari 2012.

Riskaptit och likviditetsrisk

Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen.

Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen.

Det är emellertid ofrånkomligt att mäta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men

dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att kunna uppfylla sina

åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en

period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden.

Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier.


Förvaltningsberättelse

Information om risker

Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankens

verksamhetsområde. En närmare beskrivning av dessa risker framgår av not.

Resultat

Rörelseresultatet minskade med 4 % och uppgick till 14 329 tkr (14 887 tkr). Resultatet har till stor del påverkats

av kreditförluster som under året drabbat banken på 6 391 tkr (643 tkr).

Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året ökat med 24% och uppgick vid årets slut till

26 261 tkr (21 129 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel.

Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som

den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till 5 276 tkr (5 028 tkr).

Övriga intäkter uppgick till 2 141 tkr (233 tkr).

Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 12 272 tkr (11 526 tkr)

En ökning med 4 % varav personalkostnader 6 611 tkr (6 247 tkr) eller 54 % (54%).

Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 11 073 tkr (13 106 tkr).

Prognos

Vi ser en ökad konkurrens och en något lägre kreditefterfrågan på marknaden. Kombinerat med nuvarande

konjunkturläge förväntar vi oss att affärsvolymen under 2012 endast ökar marginellt. Sparbankens resultat

före kreditförluster förväntas under 2012 bli i nivå med resultatet 2011, under förutsättning att inga oväntade

händelser inträffar.

Förslag till vinstdisposition

Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2010 kr. 11 073 442,56

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- Överföring till reservfonden kr. 11 073 442,56

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt

skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och

operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet

med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen

vinstdisposition uppgår till 4,47 ( 4,24). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 157 344 tkr

(147 705 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 35 181 tkr (34 845tkr). Specifikation av posterna framgår av

not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas

fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt

stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

9


10

Fem år i sammandrag

Fem år i sammandrag, tkr 2011 2010 2009 2008 2007

Volym

Medelomslutning (MO) 765 245 705 988 650 967 626 286 591 470

Förändring under året, % 8,4 8,5 3,9 5,9 17,5

Affärsvolym, ultimo 1 579 246 1 624 161 1 542 597 1 366 250 1 358 377

Förändring under året, % -2,8 5,3 12,9 0,6 11,3

av sparbanken förvaltade och förmedlade

kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av

obeskattade reserver i % av balansomslutningen 29,40 29,98 28,79 25,61 30,69

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 4,47 4,24 4,10 4,71 4,95

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 3,43 2,99 3,13 3,88 3,51

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,67 1,90 2,16 2,02 2,11

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av

genomsnittlig affärsvolym 0,91 1,05 1,30 0,81 1,18

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt

i % av genomsnittligt eget kapital 4,78 5,26 7,72 3,58 6,62

KI-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändring på övertagen egendom

i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,43 0,35 0,42 0,44

KI-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändring på övertagen egendom

i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,18 0,45 0,40 0,60 0,44


Fem år i sammandrag

Fem år i sammandrag, tkr 2011 2010 2009 2008 2007

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reservering för sannolika förluster i %

av osäkra fordringar brutto 65,45 61,72 79,06 100,00 0,00

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till

allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,64 0,28 0,35 0,41 0,05

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt

övertagen egendom och kreditgarantier 1,50 0,15 0,33 1,35 0,01

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 8 8 8 7 7

Antal kontor 2 2 2 2 2

Personalkostnader i % av MO 0,86 0,88 0,94 0,92 0,96

11


12

Fem år i sammandrag, tkr 2011 2010 2009 2008 2007

Resultaträkning

Räntenetto 26 261 21 129 20 363 24 269 20 764

Provisioner, netto 5 276 5 028 4 579 4 579 4 986

Nettoresultat av finansiella transaktioner -686 666 1 203 -3 649 -633

Övriga intäkter 2 141 233 5 243 2 238 2 077

Summa intäkter 32 992 27 056 31 388 27 437 27 194

Allmänna administrationskostnader 10 986 10 235 9 951 10 193 10 705

Övriga rörelsekostnader 1 286 1 291 1 158 1 348 1 385

Kreditförluster 6 391 643 1 370 4 870 -45

Summa kostnader 18 663 12 169 12 479 16 411 12 045

Rörelseresultat 14 329 14 887 18 909 11 026 15 149

Bokslutsdispositioner, netto 25 3 046 -1 644 -133 2 949

Skatter -3 281 -4 827 -2 987 -2 786 -4 645

Årets resultat 11 073 13 106 14 278 8 107 13 453

Balansräkning

Fem år i sammandrag

Kassa 5 153 3 008 3 681 3 712 3 341

Utlåning till kreditinstitut 132 385 126 227 111 024 166 596 185 787

Utlåning till allmänheten 408 470 423 948 425 767 370 418 330 589

Räntebärande värdepapper 144 260 95 274 60 921 58 945 30 145

Aktier och andelar mm 69 798 73 229 58 414 31 831 53 972

Materiella tillgångar 618 711 134 225 285

Övriga tillgångar 3 160 1 153 2 926 1 398 417

Summa tillgångar 763 844 723 550 662 867 633 125 604 536

Skulder till kreditinstitut 0 173 592 2 460 1 256

In- och upplåning från allmänheten 534 045 502 630 467 258 460 061 412 208

Övriga skulder 3 447 2 030 2 130 8 495 3 878

Summa skulder 537 492 504 833 469 980 471 016 417 342

Obeskattade reserver 6 900 6 925 9 971 8 327 8 194

Eget kapital 219 452 211 792 183 514 156 129 179 638

Summa skulder och eget kapital 763 844 723 550 663 465 635 472 605 174


Resultaträkning, tkr

Not 2011 2010

Ränteintäkter 34 299 23 197

Räntekostnader 8 038 2 068

Räntenetto 1 26 261 21 129 24,3

Erhållna utdelningar 2 1 939 49

Provisionsintäkter 3 5 731 5 414

Provisionskostnader 4 455 386

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 -686 666

Övriga rörelseintäkter 6 202 184

Summa rörelseintäkter 32 992 27 056 21,9

Allmänna administrationskostnader 7 10 986 10 235

Avskrivningar på materiella

anläggningstillgångar 16 93 93

Övriga rörelsekostnader 8 1 193 1 198

Summa kostnader före kreditförluster 12 272 11 526

Resultat före kreditförluster 20 720 15 530 33,4

Kreditförluster, netto 9 -6 391 -643

Rörelseresultat 14 329 14 887

Bokslutsdispositioner 10 25 3 046

Skatt på årets resultat 11 -3 281 -4 827

Årets resultat 11 073 13 106 -15,5

Rapport över totalresultat, tkr

Resultaträkning

Årets resultat 11 073 13 106 -15,5

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på

finansiella tillgångar som kan säljas -3413 15 172

Årets övrigt totalresultat -3413 15 172

Årets totalresultat 7 660 28 278

Förändring

i procent

13


14

Balansräkning, tkr

Balansräkning

Tillgångar Not 2011 2010

Kassa 5 153 3 008

Utlåning till kreditinstitut 12 132 385 126 227

Utlåning till allmänheten 13 408 470 423 948 -3,7

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 14 144 260 95 274

Aktier och andelar mm 15 69 798 73 229

Materiella tillgångar 16

- Inventarier 60 133

- Byggnader och mark 558 578

Övriga tillgångar 17 31 202

Aktuell skattefordran 1 600 65

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 18 1 529 886

Förändring

i procent

Summa tillgångar 763 844 723 550 5,6


Balansräkning, tkr

Skulder och eget kapital Not 2011 2010

Skulder till kreditinstitut 19 0 173

Inlåning från allmänheten 20 534 045 502 630 6,3

Övriga skulder 21 1 500 885

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 22 1 947 1 145

Summa skulder och avsättningar 537 492 504 833

Obeskattade reserver 23 6 900 6 925

Reservfond 185 020 171 914

Fond för orealiserade vinster 23 359 26 772

Årets resultat 11 073 13 106

Summa eget kapital 24 219 452 211 792 3,6

Summa skulder

och eget kapital 763 844 723 550 5,6

Poster inom linjen

Ansvarsförbindelser 25 29 745 29 729

Åtaganden 26 37 825 46 149

Rapport över förändringar i eget kapital

Balansräkning

Förändring

i procent

Reserv- Fond för Årets Totalt eget

fond verkligt v resultat kapital

Ingående eget kapital 2011-01-01 171 914 26 772 13 106 211 792

Vinstdisposition/Avsatt till reservfond 13 106 -13 106

Årets resultat 11 073 11 073

Årets övrigt totalresultat -3 413 -3 413

Årets totalresultat -3 413 11 073 7 660

Utgående eget kapital 2011-12-31 185 020 23 359 11 073 219 452

15


16

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys, tkr 2011 2010

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 14 329 14 887

Orealiserad del av nettoresultat av

finansiella transaktioner -857 684

Avskrivningar 93 93

Kreditförluster -6 407 -672

Betald inkomstskatt -3 281 -4 827

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 3 877 10 165

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till

allmänheten 15 478 1 819

Ökning av värdepapper

Ökning av inlåning

från allmänheten 31 415 35 372

Minskning av skulder till

kreditinstitut 173 419

Förändringar av övriga tillgångar/skulder -481 1 599

Kassaflöde från den löpande verksamheten 50 462 49 374

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar 65 014 20 000

Investeringar i finansiella tillgångar -107 000 -54 353

Förvärv av materiella tillgångar 0 -72

Kassaflöde från investeringsverksamheten -41 986 -34 425

Årets kassaflöde 8 476 14 949

Likvida medel vid årets början 129 062 114 113

Likvida medel vid årets slut 137 538 129 062

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande.

I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 1.939 tkr(49 tkr),

erhållen ränta 34 299 tkr (23 197 tkr) och erlagd ränta 8 038 tkr (2 400 tkr).


Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats

konsekvent på samtliga perioder som presenteras

i de finansiella rapporterna, ifall inget annat

anges.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter

och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet

med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet

för finansiell rapporterings rekommendation RFR

2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna

tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med

detta avses standarder som har antagits för tilllämpning

med de begränsningar som följer av RFR

2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända

IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom

ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till

att sambandet mellan redovisning och beskattning

skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av

styrelsen den 21 mars 2012. Resultat- och balansräkning

blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman

den 11 maj 2012.

Värderingsgrunder vid upprättande av

företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska

anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder

är redovisade till upplupet anskaffningsvärde,

förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som

värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och

skulder som värderas till verkligt värde består av

finansiella instrument klassificerade som finansiella

tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen eller som finansiella

tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och

de finansiella rapporterna presenteras i svenska

kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade

till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de

finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet

med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning

gör bedömningar och uppskattningar samt

gör antaganden som påverkar tillämpningen av

redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen

av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på

historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer

som under rådande förhållanden synes vara rimliga.

Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden

används sedan för att bedöma de redo visade

värdena på tillgångar och skulder som inte annars

framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan

avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat

denna period, eller i den period ändringen görs och

framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell

period och framtida perioder.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda

av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper

som företaget tillämpar från och med 1 januari 2011.

Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och

med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets

redovisning.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först

under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats

vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga

kommande räkenskapsår och framåt planeras inte

att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade

effekterna på de finansiella rapporterna som tilllämpningen

av nedanstående nya eller ändrade IFRS

väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver

dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka

bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39

Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

17


18

Redovisnings- och värderingsprinciper

IASB har publicerat de två första av vad som kommer

att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen

behandlar klassificering och värdering av finansiella

tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar

som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier,

där värdering sker till verkligt värde eller upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde

används för instrument som innehas i en affärsmodell

vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena;

vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp

och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade

datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till

verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value

option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt

värde ska redovisas i resultatet, med undantag för

värdeförändringar på egetkapitalinstrument som

inte innehas för handel och för vilka initialt val görs

att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.

Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning

påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas

tillsvidare i enlighet med IAS 39

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av

IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella

skulder. Merparten överensstämmer med

principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar

i verkligt värde på finansiella skulder som

frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair

Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska

värdeförändringen delas upp på förändringar som

är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på

förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte

gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och

har inte heller kunnat besluta om de nya principerna

ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte

godkänts för tillämpning inom EU.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den

valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta

räknas om till svenska kronor till den valutakurs som

föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser

som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt

utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på

skulder beräknas och redovisas med tillämpning av

effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta

som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida

in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden

blir lika med det redovisade värdet

av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader

inkluderar i förekommande fall periodiserade

belopp av erhållna avgifter som medräknas

i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella

rabatter, premier och andra skillnader mellan

det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det

belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i

resultaträkningen består av:

• Räntor på finansiella tillgångar och skulder

som värderas till upplupet anskaffningsvärde

enligt effektivräntemetoden

• Räntor från finansiella tillgångar som värde-

ras till verkligt värde över resultaträkningen

• Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats

som tillgängliga för försäljning

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten

att erhålla betalning fastställts.


Redovisnings- och värderingsprinciper

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är

sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade

med transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för

utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika

sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i

den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av

effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt

utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst

av uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i

takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner

för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och

provisioner periodiseras som intäkt över den period

som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de

ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling

av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster

på de förmedlade lånen (dock maximerat

till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)

redovisas intäkten löpande netto efter avräkning

för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade

när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer

av provisioner för köp av värdepapper för kunds

räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter.

Dessa provisioner och avgifter som

i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion

redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den

mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader

för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter

till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning

av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner

innehåller de realiserade och orealiserade värdeför-

ändringar som uppstått med anledning av finansiella

transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner

består av:

• Realiserade och orealiserade förändringar i

verkligt värde på de tillgångar och skulder

som identifierats till verkligt värde via

resultaträkningen (fair value option)

• Realisationsresultat från finansiella tillgångar

som kan säljas

• Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader,

inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala

avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-,

IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader

samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och

upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt

är skatt som ska betalas eller erhållas avseende

aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som

är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen,

hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig

till tidigare perioder.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt

och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet

med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen

inkluderar på tillgångssidan lånefordringar,

aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade

derivat och obligationsfordringar. Bland skulder

och eget kapital återfinns leverantörsskulder och

låneskulder.

Redovisning i och borttagande från

balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen

när sparbanken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när

19


20

Redovisnings- och värderingsprinciper

rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del

av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort

från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs

eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för

del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och

redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast

när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen

samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med

ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången

och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas

på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder

sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska

egenskaper och risker är nära förknippade

med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och

risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet

värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta

kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett

eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en

finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen.

Detta val innebär att hela det kombinerade

avtalet värderas till verkligt värde och att

värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som

företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt

den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i

denna kategori värderas löpande till verkligt värde med

värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som

innehåller både en räntebärande del och en derivatdel.

Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer

till verkligt värde via resultaträkningen

med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.

Detta val innebär att hela instrumentet värderas

till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande

redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar

som inte är derivat, som har fastställda eller

fastställbara betalningar och som inte är noterade

på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till

upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde

bestäms utifrån den effektivränta som

beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och

lånefordran redovisas till det belopp som beräknas

inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella

tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med

fasta eller fastställbara betalningar och fastställd

löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga

att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår

finansiella tillgångar som inte klassificerats i

någon annan kategori eller finansiella tillgångar

som företaget initialt valt att klassificera i denna

kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas

här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande

till verkligt värde med värdeförändringar redovisade

mot eget kapital.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex

leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken

har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren

gör en förlust på grund av att specifik gäldenär

inte fullgjort sina betalningar till innehavaren.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt

värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren

erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid

den efterföljande värderingen redovisas skulden för

den finansiella garantin till det högre av de belopp

som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar och det belopp

som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tilllämpliga

fall, för ackumulerade periodiseringar, som

redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.


Kreditförluster och nedskrivningar på

finansiella instrument

Redovisnings- och värderingsprinciper

Nedskrivningsprövning för finansiella

tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om

det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell

tillgång är i behov av nedskrivning till följd

av att en eller flera händelser (förlusthändelser)

inträffat efter det att tillgången redovisas för första

gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan

på de uppskattade framtida kassaflödena från

tillgången.

Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett

nedskrivningsbehov innefattar observerbara upp-

gifter som kommer tillgångens innehavare till del angående

följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos

emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller

försenade betalningar av räntor eller kapital -

belopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska

eller juridiska skäl som sammanhänger

med låntagarens ekonomiska svårigheter,

av en eftergift som långivaren annars inte

hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå

i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången

i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

f) observerbara uppgifter som tyder på att det

finns en mätbar minskning av de uppskattade

framtida kassaflödena från en grupp av

finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar

redovisades första gången, trots att minsk -

ning en ännu inte kan identifieras som hörande

till någon av de enskilda finansiella tillgångarna

i gruppen, inklusive

1. negativa förändringar i betalningsstatus för

låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal

försenade betalningar eller ett ökat antal

kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns

och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp)

eller

2. inhemska eller lokala ekonomiska villkor

som har koppling till uteblivna betalningar

av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning

av arbetslösheten i låntagarnas geografiska

område, en minskning av fastighetspriserna

avseende hypotekslån i berört område eller

ogynnsamma förändringar av branschvillkor

som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden

som inträffat och som har en negativ inverkan

på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet,

dels av betydande eller utdragen minskning av

det verkliga värdet för en investering i en finansiell

placering klassificerad som en finansiell tillgång som

kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov

finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell

basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens

gräns för väsentlighet har för detta ändamål

satts till 60 dagar.

Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov

föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar

sparbanken i allmänhet betalningar som är mer

än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan

vara information om betydande finansiella svårigheter

som kommit sparbanken till kännedom genom

analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer

eller på annat sätt i den löpande utvärderingen

av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad

del i sparbankens system och rutiner för att

hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare

som görs på grund av att låntagaren har finansiella

svårigheter kan också utgöra objektiva belägg

om att lånet är osäkert.

Nedskrivningar belastar resultaträkningen.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs

bort från balansräkningen när kreditförlusten anses

vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat

uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag

antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte

längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare

redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning

av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster

netto.

21


22

Redovisnings- och värderingsprinciper

Materiella tillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång

i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken

till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tilllägg

för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång

tas bort ur balansräkningen vid utrangering

eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska

fördelar väntas från användning eller utrangering/

avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer

vid avyttring eller utrangering av en tillgång

utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och

tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta

försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas

som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet

endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelar som är förknippade med tillgången

kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Alla andra tillkommande utgifter redovisas som

kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för

bedömningen när en tillkommande utgift läggs till

anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av

identifierade komponenter, eller delar därav, varvid

sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent

tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

Eventuella oavskrivna redovisade värden på

utbytta komponenter, eller delar av komponenter,

utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.

Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Inventarier

Inventarierna har avskrivits planenligt med 20 % på

anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från

plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas

under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning

och avskrivning enligt plan.

Byggnad och mark

Fastigheten avskrivs med skattemässigt högsta tilllåtna

belopp. Komponentavskrivning har ej använts

då utredning visar att det rör sig om försumbara belopp.

Mark avskrivs ej.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade

tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal

med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt

IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar

efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar

fastställda avgifter till en separat juridisk enhet

och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse

att betala ytterligare avgifter.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som

annan plan för ersättningar efter avslutad anställning

än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för

sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd

plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6

Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är

tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos

SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för

att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19,

och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.

Sparbankens förpliktelser avseende

avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som

en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas

genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken

under en period. Premier betalas till SPK baserat på

aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier

framgår av not.

Ansvarsförbindelser

(eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett

möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser

och vars förekomst bekräftas endast av en eller

flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett

åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning

på grund av det inte är troligt att ett utflöde

av resurser kommer att krävas.


Noter till resultaträkningen

1 Räntenetto 2011 2010

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 3 059 1 507

Utlåning till allmänheten 25 459 19 952

Räntebärande värdepapper 5 780 1 738

Övriga 1 0

Summa 34 299 23 197

Varav:

ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 34 299 23 197

ränteintäkt från osäkra fordringar 276 384

Räntekostnader

Inlåning från allmänheten 6 472 2 068

varav kostnad för insättargaranti 257 200

Räntebärande värdepapper 1 566 0

Summa 8 038 2 068

Summa räntenetto 26 261 21 129

Räntemarginal 3,00% 2,87%

Totala ränteintäkter i % av MO minus totala

räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt

eget kapital och obeskattade reserver

Placeringsmarginal 3,43% 2,99%

Räntenetto i % av MO

Medelränta på utlåningen 5,94% 5,38%

Medelränta på inlåningen 1,40% 0,83%

2 Erhållna utdelningar

Swedbank 1897 0

Övriga 42 49

Summa 1 939 49

3 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 1 075 954

Utlåningsprovisioner 1 496 1 507

Inlåningsprovisioner 79 72

Provisioner avs utställda finansiella garantier 397 299

Värdepappersprovisioner 1775 1 824

Avgifter från kredit- och betalkort 198 151

Övriga provisioner 711 607

Summa 5 731 5 414

23


24

Noter till resultaträkningen

4 Provisionskostnader 2011 2010

Betalningsförmedlingsprovisioner 29 3

Värdepappersprovisioner 349 293

Övriga provisioner 77 90

Summa 455 386

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar -440 -241

Andra finansiella instrument -565 808

Valutakursförändringar 319 99

Summa -686 666

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Via RR Via RR

Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR -1 005 567

Valutakursförändringar 319 99

Summa -686 666

6 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 199 179

Övriga 3 5

Summa 202 184

7 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader

- löner och arvoden 3 996 3 763

- sociala avgifter 1 450 1 371

- kostnad för pensionspremier 689 650

- avsättning till resultatandelsstiftelse 172 161

- övriga personalkostnader 304 302

Summa personalkostnader 6 611 6 247

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon 323 335

- IT-kostnader 2 623 2 510

- revision 328 297

- hyror och andra lokalkostnader 121 124

- fastighetskostnader 359 349

- övriga 621 373

Summa övriga allmänna administrationskostnader 4 375 3 988

Totalt 10 986 10 235


Noter till resultaträkningen

allmänna administrationskostnader (forts) 2011 2010

Löner och sociala kostnader

Övriga Övriga

VD anställda VD anställda

Löner 745 3 251 716 3 047

Sociala kostnader 234 1 216 293 1 078

Summa 979 4 467 1 009 4 125

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Arvoden till ordförande, vice ordförande och

övriga ledamöter beslutas av stämman.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt spar-

banksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör beslutas av ordförande och vice ordförande

och anmäls till styrelsen.

Rörlig ersättning

Avsättning till resultatandelsstiftelse Guldeken sker för samtliga anställda utom verkställande direktör.

Fonderade medel står inne minst fem år. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte.

Ersättningar 2011

Grundlön/ Sammanträdes- Pensions Summa

Styrelsearvode arvode kostnad

Styrelsens ordförande Börje Karlsson 42 52 94

Vice ordförande Rune Bjurhem 10 35 45

Torbjörn Wirsenius 24 24

Marianne Larsson 26 26

Åke Sandstedt 22 22

Christer Tuvö 32 32

Lars Rosander 17 17

VD Ewa Andersen 745 302 1 047

Summa 797 208 302 1 307

Ersättningar 2010

Grundlön/ Sammanträdes- Pensions Summa

Styrelsearvode arvode kostnad

Styrelsens ordförande Börje Karlsson 42 45 87

Vice ordförande Rune Bjurhem 10 25 35

Torbjörn Wirsenius 25 25

Marianne Larsson 23 23

Åke Sandstedt 20 20

Christer Tuvö 27 27

Lars Rosander 24 24

VD Ewa Andersen 716 267 983

Summa 768 189 267 1 224

25


26

allmänna administrationskostnader (forts) 2011 2010

Pensioner mm till ledande befattningshavare

Till VD

- premier för pension 302 267

Summa 302 267

Pensioner

Pensionsrätt för VD följer gällande kollektivavtal.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden,

som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS

2009:6 5 kap. lämnas på företagets hemsida www.virserumssparbank.se.

Lån till ledande befattningshavare

Noter till resultaträkningen

Ledande befattningshavares lån i företaget 2011 2010

Verkställande direktören 0 0

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 718 4 341

Summa 5 720 4 341

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med

som normalt tillämpas vid kreditginvning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantal anställda

Totalt i sparbanken 8 8

varav kvinnor 5 5

varav män 3 3

Arvode och kostnadsersättningar till revisorer

KPMG AB

Revisionsuppdrag 86 58

Övriga uppdrag 242 239

Summa 328 297

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor

att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning

eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.


Noter till resultaträkningen

8 Övriga rörelsekostnader 2011 2010

Avgifter till centrala organisationer 435 332

Försäkringskostnader 229 189

Säkerhetskostnader 107 195

Marknadsföringskostnader 414 457

Övriga rörelsekostnader 8 25

Summa 1 193 1 198

9 Kreditförluster netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -3 350 -4 429

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för

kreditförluster som i årets bokslut redovisas

som konstaterade förluster 844 4 287

Årets nedskrivning för kreditförluster -3 901 -1 280

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 16 29

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar

för kreditförluster 0 750

Årets nettokostnad för individuellt

värderade lånefordringar -6 391 -643

Årets nettokostnad för kreditförluster -6 391 -643

10 Bokslutsdispositioner

Återföring av periodiseringsfond 0 3 037

Skillnad mellan bokförd avskrivning och

avskrivning enligt plan 25 9

Summa 25 3 046

11 Skatt på årets resultat

Aktuell skattekostnad 3 281 4 824

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 3

Summa 3 281 4 827

Faktiskskattekostnad 3 281 4 824

Skattekostnad 26,3% på resultatet före skatt 3 775 -4 716

Skillnad -494 108

Skillnaden består av följande poster

Skatteeffekt av:

Ej avdragsgilla kostnader 37 432

26,3% 10 114

Ej skattepliktiga intäkter 1 915 23

26,3% -504 -6

Summa -494 108

27


28

TILLGÅNGAR

Noter till balansräkningen

12 Utlåning till kreditinstitut 2011 2010

Swedbank 132 385 126 227

13 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto 413 407 425 828

Varav: Osäkra 7 543 3 046

individuell reservering (spec se nedan) 4 937 1 880

Redovisat värde, netto 408 470 423 948

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar ,brutto

- offentlig sektor 342 374

- företagssektor 268 460 277 381

- hushållssektor 144 605 148 073

Summa 413 407 425 828

Varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i

osäkra lånefordringar

- företagssektor 6 589 2 261

- hushållssektor 954 785

Avgår:

Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar

- företagssektor 4 937 1 766

- hushållssektor 0 114

Lånefordringar, nettobokfört värde

- offentlig sektor 342 374

- företagssektor 263 523 275 615

- hushållssektor 144 605 147 959

Summa 408 470 423 948

Åldersanalys oreglerade men ej nedskrivna fordringar

Fordringar förfallna > 60 dgr 4 597 592

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 719 130

Fordringar förfallna >180 dgr - 360 dgr 821 802

Fordringar förfallna > 360 dgr 1 406 1 522

Summa 7 543 3 046

Säkerhet osäkra fordringar

- Borgen 900 0

- Pantbrev 3 800 355

- Företagshypotek 1 820 878

- Blanco 900 1 684

- Övrig säkerhet 123 129


Noter till balansräkningen

Utlåning till allmänheten (forts) 2011 2010

Förändring av nedskrivningar Individuellt

värderade osäkra

lånefordringar

Ingående balans 1 januari 2011 1 880

Årets nedskrivning för kreditförluster 3 901

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar

för kreditförluster -844

Utgående balans 31 december 2011 4 937

14 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2011 2010

Verkligt Bokfört Verkligt Bokfört

värde värde värde värde

Svenska bostadsinstitut 62 635 62 000 63 470 63 000

Övriga svenska emittenter

Övriga finansiella företag 82 996 82 260 32 288 32 274

varav: Förlagsbevis 8 500 8 500 8 500 8 500

Summa obligationer och andra

räntebärande värdepapper 145 631 144 260 95 758 95 274

varav: Noterade värdepapper på börs 137 101 135 730 87 063 86 579

onoterade värdepapper 8 530 8 530 8 695 8 695

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden

överstiger nominella värden 362 1 579

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden

understiger nominella värden 1 733 4 850

15 Aktier och andelar

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt

värde via resultaträkningen 12 109 12 111

Finansiella tillgångar som kan säljas enl spec nedan

- kreditinstitut 57 258 60 672

- övriga 431 446

Summa 57 689 61 118

Summa aktier och andelar 69 798 73 229

företag Antal Börsvärde Redovisat värde

Aktier

- Swedbank 642 271 57 258 57 258

- Nokia 8 000 268 268

- Övriga 11 841 12 272

29


30

16 Materiella tillgångar

Noter till balansräkningen

Inventarier

Byggnad

och mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2010 3 212 809 4 021

Förvärv 72 0 72

Utgående balans 31 december 2010 3 284 809 4 093

Ingående balans 1 januari 2011 3 284 809 4 093

Utgående balans 31 december 2011 3 284 809 4 093

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2010 3 078 211 3 289

Årets avskrivningar 73 20 -93

Utgående balans 31 december 2010 3 151 231 3 196

Ingående balans 1 januari 2011 3 151 231 3 196

Årets avskrivningar 73 20 -93

Utgående balans 31 december 2011 3 224 251 3 103

Redovistade värden

1 januari 2010 134 598 732

31 december 2010 133 578 711

1 januari 2011 133 578 711

31 december 2011 60 558 618

17 Övriga tillgångar 2011 2010

Förfallna räntefordringar 23 13

Fordran aktuell skatt 1 600 65

Övrigt 8 189

Summa 1 631 267

18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 0 669

Upplupna ränteintäkter 1 529 217

Summa 1 529 886


SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Noter till balansräkningen

19 Skulder till kreditinstitut 2011 2010

Swedbank 0 173

Summa 0 173

20 Inlåning från allmänheten

Allmänheten

- svensk valuta 534 045 502 630

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 5 044 5 447

Företagssektor 265 726 228 612

Hushållssektor 256 820 263 009

- varav personliga företagare 115 465 113 496

Övrigt 6 455 5 562

Summa 534 045 502 630

Antal konton 9 951 9 835

21 Övriga skulder

Anställdas källskattemedel 123 108

Övrigt 1 377 777

Summa 1 500 885

22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 1 154 440

Övriga upplupna kostnader 793 705

Summa 1 947 1 145

23 Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Inventarier

Ingående balans 1 januari 25 34

Årets avskrivningar utöver plan -25 -9

Utgående balans 31 december 0 25

Periodiseringsfonder

- avsatt vid 2009 års taxering 2 900 2 900

- avsatt vid 2010 års taxering 4 000 4 000

Utgående balans 31 december 6 900 6 900

Summa 6 900 6 925

31


32

Noter till balansräkningen

24 Eget kapital 2011 2010

Se rapport över förändringar i eget kapital sidan 15.

25 Ansvarsförbindelser

nominellt nominellt

Garantier belopp belopp

- Garantiförbindelser - krediter 29 745 29 729

Summa 29 745 29 729

26 Åtaganden

Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 37 825 46 149

Summa 37 825 46 149


I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av

finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,

likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa

och kontrollera risktagandet i verksamheten

har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för

den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies

och instruktioner för kreditgivningen och den

övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret

för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret

till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar

regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera

och analysera de risker som sparbanken har i sin

verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar

(limiter) och försäkra att det finns kontroll

på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs

löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och

riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för

att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar

gällande marknadsvillkor samt produkter

och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga

processer skapar sparbanken förutsättningar

för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin

roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig

riskkontroll direkt underställd styrelsen vars

uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna

samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och

processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken

inte erhåller betalning enligt överenskommelse

och/eller kommer att göra en förlust på grund av

motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.

Detta omfattar också den risk som sparbanken tar

på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier

för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande

till innehavaren av den finansiella garantin. Till

denna risk räknas också den risk som sparbanken

har i förmedlade lån till Spintab. I detta sistnämnda

fall är emellertid förlustrisken begränsad till under

året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande

transaktionen kan avse en kredit, en garanti,

ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Finansiella risker

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens

kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till

lånedelegationen som rapporterar regelbundet till

styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda

mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.

En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut

i sparbanken normalt fattas av minst två tjänstemän

eller av en tjänteman vid hög scoring. Trots att kredit-

risken utgör sparbankens största riskexponering är

sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående

kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens

kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist

är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde,

är låntagarnas återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är merparten av

sparbankens krediter dessutom säkerställda med

pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken strävar efter en god riskspridning.

För att begränsa kredit- och motpartsrisker

i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast

placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och

endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga

egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande

instans. För större företagsengagemang tillämpas

riskklassificering i samband med nybeviljning av

kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna

klassificeras i olika riskklasser beroende på risken

för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna

betalningar och oreglerade fordringar syftar till att

minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt

av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande

snabb handläggning av förekommande

kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett

särskilt kravsystem som med automatik bevakar och

påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto

samt koncentrationer med avseende på motparter samt

lånefordringar per kategori av låntagare visas i not.

33


34

Finansiella risker

27 Kreditriskexponering brutto och netto 2011

A B C D E F G

Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av Totalt Kreditriskexponering

exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering

i balansräkn balansräkn brutto avs. poster avs. poster säkerheter netto

(bokf v) (verkl v) (A+B) i balansrkn utom BR (C-F)

Krediter mot

säkerhet av:

Statlig och kommunal

borgen1 Pb i villa- och

6 148 0 6 148 6 148 0 6 148 0

fritidsfastigheter2 112 400 112 400 101 872 101 872 10 527

Pb i flerfamiljsfastigheter3 8 848 0 8 848 8 269 0 8 269 580

Pb i jordbruksfastigheter 53 975 0 53 975 52 027 0 52 027 1 947

Pb i andra näringsfastigh. 43 683 25 43 709 42 424 25 42 449 1 260

Företagshypotek 100 254 26 876 127 131 96 095 7 977 104 072 23 058

Övriga4 83 162 2 844 86 004 4 721 1 302 6 022 79 982

varav kreditinstitut 4 559 1 302 5 860 4 559 1 302 5 860 0

Summa 408 470 29 745 438 215 311 556 9 304 320 860 117 355

Värdepapper

Emittent/Motpart

Bostadsinstitut 62 000 62 000 62 000

Övriga företag

- finansiella 82 260 82 260 82 260

Summa 144 260 144 260 144 260

Åtaganden

Inom linjen

Utställda finansiella

garantier 29 745 29 745

Total kreditrisk-

exponering 552 730 29 745 582 475 311 556 39 049 320 860 261 615

1 inklusive krediter till stat och kommun

2 inklusive bostadsrätter

3 inklusive bostadsrättsföreningar

4 inklusive krediter utan säkerhet

Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.

Kreditkvalité

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda

riktlinjer för att säkerställa keditkvalitén i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet

för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens

företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar

hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.

För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade

krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.

Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra fristående

sparbanker. Kreditkvaliten anses vara god.


Kreditriskexponering brutto och netto 2010

Finansiella risker

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen

samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis derivatinstrument, garantier och

borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid upplåningstillfället

eller senare uppdatering.

A B C D E F G

Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av Totalt Kreditriskexponering

exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering

i balansräkn balansräkn brutto avs. poster avs. poster säkerheter netto

(bokf v) (verkl v) (A+B) i balansrkn utom BR (C-F)

Krediter mot

säkerhet av:

Statlig och kommunal

borgen1 Pb i villa- och

6 738 0 6 738 6 738 0 6 738 0

fritidsfastigheter2 116 037 0 116 037 101 624 0 101 624 14 413

Pb i flerfam.fastigheter3 9 020 0 9 020 8 441 0 8 441 579

Pb i jordbr.fastigheter 50 885 0 50 885 50 210 0 50 210 675

Pb i andra näringsfastigh. 47 604 110 47 714 42 100 110 42 210 5 504

Företagshypotek 99 117 28 490 127 607 90 939 28 490 119 429 8 178

Övriga4 94 547 1 129 95 676 3 330 0 3 330 92 346

varav kreditinstitut 4 571 0 4 571 0 0 4 571 0

Summa 423 948 29 729 453 677 303 382 28 600 331 982 121 695

Värdepapper

Andra emittenter 95 274 95 274 95 274

Åtaganden

Inom linjen

Utställda finansiella

garantier 29 729

Total kreditrisk-

exponering 548 951 29 729 548 951

1 inklusive krediter till stat och kommun

2 inklusive bostadsrätter

3 inklusive bostadsrättsföreningar

4 inklusive krediter utan säkerhet

Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.

35


36

28 Likviditetsrisk 2011

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med

sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga

till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker

uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det

innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande

marknad. Likviditeten bevakas löpande och stress-tester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos

Swedbank får lägst uppgå till 5% av inlåningen från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder

framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen,

belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering 2011

Finansiella risker

Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Återstående

löptid (redov värde) anfordran 3 mån löptid i

samt förväntad tidpunkt genomsnitt

för återvinning

Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 0 5 153 0

Utlåning till kreditinstitut 132 385 0 0 0 0 0 0,0

Utlåning till allmänheten 358 201 12 557 15 228 22 484 0 0 0,0

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0 32 730 111 530 0 0 2,4

Övriga tillgångar 73 576

Summa tillgångar 490 586 12 557 47 958 134 014 0 78 729 2,4

Skulder

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0,0

Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750 24 907 14 129 0 0 0,0

Övriga skulder och

eget kapital 229 799

Summa skulder 481 259 13 750 24 907 14 129 0 229 799 2,4

Total skillnad 9 327 -1 193 23 051 119 885 0 -151 070

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck-

ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.


Likviditetsexponering 2010

Finansiella risker

Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Återstående

löptid (redov värde) anfordran 3 mån löptid i

samt förväntad tidpunkt genomsnitt

för återvinning

Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 0 3 008 0

Utlåning till kreditinstitut 126 227 0 0 0 0 0 0,0

Utlåning till allmänheten 385 096 9 917 9 754 19 181 0 0 0,0

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 12 000 50 000 5 000 28 274 0 2,4

Övriga tillgångar 62 072

Summa tillgångar 523 323 59 917 14 754 47 455 0 78 101 2,4

Skulder

Skulder till kreditinstitut 173 0 0 0 0 0 0,0

Inlåning fr allmänheten 474 708 2 223 12 092 13 607 0 0 0,0

Övriga skulder och

eget kapital 220 747

Summa skulder 474 881 2 223 12 092 13 607 0 220 747 2,4

Total skillnad 48 442 57 694 2 662 33 848 0 -142 646

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck-

ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.

37


38

29 Marknadsrisk

Finansiella risker

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk,

ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna

ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk

de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker

då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan

form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge

genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte

överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska

faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar

på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt

värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar

ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar

prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.

Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande

placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken

är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens

tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid

en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot för kommande

12-månadersperiod med -6 542 tkr/6 569 tkr.

Hantering av sparbankens ränteexponering ansvarar finansfunktionen för.

Valutarisk

Bankens valutakursrisk utgörs av resevalutalagret och är försumbar.

Aktiekursrisk

Bankens placering i aktier är strategisk och utgörs i huvudsak av Swedbankaktier. Dessa bokförs till

verkligt värde. Mellanskillnaden mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde

redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital.

En generell förändring med 10 procentenheter av aktiekurserna påverkar eget kapital med 5 726 tkr

och resultaträkningen med 27 tkr.


30 Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska

eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,

bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i

den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är

en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar:

• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar

och kontroller,

• behörighetssystem,

• interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodosse ledningens krav på

information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt

• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparankens och kundernas tillgångar

31 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2011

Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan ränta Totalt

1 mån

Kassa 0 0 0 0 0 5 153 5 153

Utlåning till kreditinstitut 132 385 0 0 0 0 0 132 385

Utlåning till allmänheten 358 201 12 557 15 228 22 484 0 0 408 470

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0 32 730 111 530 0 0 144 260

Övriga tillgångar 0 0 0 0 73 576 73 576

Summa tillgångar 490 586 12 557 47 958 134 014 0 78 729 763 844

Skulder

Finansiella risker

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0

Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750 24 907 14 129 0 0 534 045

Övriga skulder 3 447 0 0 0 0 0 3 447

Eget kapital 226 352 226 352

Summa skulder och eget

kapital 484 706 13 750 24 907 14 129 0 226 352 763 844

Differens tillgångar och

skulder inkl pos utom BR 5 880 -1 193 23 051 119 885 0 -147 623

Kumulativ exponering 4 687 27 738 147 623 147 623

Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod

vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -6 542/6 569 tkr.

39


40

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2010

Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan ränta Totalt

1 mån

Kassa 0 0 0 0 0 3 008 3 008

Utlåning till kreditinstitut 126 227 0 0 0 0 0 126 227

Utlåning till allmänheten 385 096 9 917 9 754 19 181 0 0 423 948

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 12 000 50 000 5 000 28 274 0 0 95 274

Övriga tillgångar 0 0 0 0 75 093 75 093

Summa tillgångar 523 323 59 917 14 754 47 455 0 78 101 723 550

Skulder

Finansiella risker

Skulder till kreditinstitut 173 0 0 0 0 0 173

Inlåning fr allmänheten 474 708 2 223 12 092 13 607 0 0 502 630

Övriga skulder 2 030 0 0 0 0 0 2 030

Eget kapital 218 717 218 717

Summa skulder och eget

kapital 476 911 2 223 12 092 13 607 0 218 717 723 550

Differens tillgångar och

skulder inkl pos utom BR 46 412 57 694 2 662 33 848 0 -140 616

Kumulativ exponering 104 106 106 768 140 616 140 616

Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/nedgång

på 2 procentenhet på balansdagen utgör -1 834/1 860 tkr.


32 Finansiella tillgångar och skulder 2011

Finansiella risker

Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella Övriga Summa Verkligt

värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde

värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar värde

förfall säljas

Fin tillg som

som bestäms

tillhöra

denna

kategori

Kassa 5153 5153 5153

Utlåning till kreditinstitut 0 132 385 0 0 0 132 385 132 385

Utlåning till allmänheten 0 408 470 0 0 0 408 470 408 470

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 5 730 0 138 530 0 0 144 260 145 630

Aktier och andelar mm 12 109 0 57 689 0 69 798 69 798

Upplupna intäkter 0 0 0 0 1 529 1 529 1 529

Övriga tillgångar 0 0 0 0 618 618 618

Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 1 631 1 631 1 631

Summa 17 839 540 855 138 530 57 689 8 931 763 844 765 214

Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 534 045 534 045 534 045

Eget kapital 0 0 0 0 226 352 226 352 226 532

Övriga skulder 0 0 0 0 1 500 1 500 1 500

Upplupna kostnader 0 0 0 0 1 947 1 947 1 947

Summa 0 0 0 0 763 844 763 844 763 844

Upplysningar om verkligt värde

I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument

som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån

följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 138 530 5 730 144 260

Aktier och andelar mm 69 367 431 69 798

Summa 207 897 6 161 214 058

41


42

Finansiella tillgångar och skulder 2010

Finansiella risker

Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella Övriga Summa Verkligt

värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde

värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar värde

förfall säljas

Fin tillg som

som bestäms

tillhöra

denna

kategori

Kassa 0 0 0 0 3 008 3 008 3 008

Utlåning till kreditinstitut 0 126 227 0 0 0 126 227 126 227

Utlåning till allmänheten 0 423 948 0 0 0 423 948 423 948

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 6 729 0 88 545 0 0 95 274 95 758

Aktier och andelar mm 12 111 0 0 61 118 0 73 229 73 229

Upplupna intäkter 0 0 0 0 669 669 669

Övriga tillgångar 309 309 309

Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 886 886 886

Summa 18 840 550 175 88 545 61 118 4 872 723 550 724 034

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 173 173 173

In- och upplåning från allmänheten 0 0 0 0 502 630 502 630 502 630

Eget kapital 0 0 0 0 218 717 218 717 218 717

Övriga skulder 0 0 0 0 885 885 885

Upplupna kostnader 0 0 0 0 1 145 1 145 1 145

Summa 0 0 0 0 723 550 723 550 723 550

Upplysningar om verkligt värde

I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument

som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån

följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 88 545 6 729 0 95 274

Aktier och andelar mm 72 783 446 0 73 229

Summa 161 328 7 175 0 168 949


Finansiella risker

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt

från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser

med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som

tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader

vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade

säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra

räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde

med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med

hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument

som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Eftersom de

inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen

av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden

av kapitalbelopp på balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande

livslängd på mindre än sex måndader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Innehavet i Sparbanken

Kort och Sparbankernas Affärsutveckling redovisas till anskaffningsvärde då ett verkligt värde ej kan

fastställas.

43


44

33 Kapitaltäckning

Kapitaltäckning

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning

och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning

och stora exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella

förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas

(eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna

minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker

och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i

enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som

baseras på:

• sparbankens riskprofil,

• identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

• s k stresstester och scenarioanalyser,

• förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

• ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga internkapitalutvärdering.

Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt

beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare

kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.

Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not.

Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas

och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av

information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt

dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.virserumssparbank.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på

följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;


33 Kapitaltäckning (forts) 2011 2010

Primärt kapital 157 344 147 705

Supplementärt kapital 0 0

Kapitalbas netto 157 344 147 705

Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden 30 609 30 551

Kapitalkrav för operativa risker 4 572 4 294

Summa kapitalkrav 35 181 34 845

Primärt kapital

Eget kapital 208 379 198 686

Verifierad vinst 9 639 13 106

Periodiseringsfonder 73,7% 5 085 5 085

Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde -23 359 -26 772

Avräkning aktier och andra tillskott -42 400 -42 400

Summa primärt kapital 157 344 147 705

Supplementärt kapital

Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde 23 359 26 772

Avräkning aktier och andra tillskott -23 359 -26 772

Summa supplementärt kapital 0 0

Total kapitalbas 157 344 147 705

Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Kapitaltäckning

Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella

företag samt trossamfund 27 30

Institutsexponeringar 4 424 3 593

Företagsexponeringar 10 139 10 268

Hushållsexponeringar 13 063 13 707

Exponeringar mot säkerhet i fastighet 2 532 2 674

Oreglerade poster 250 130

Övriga poster 174 149

Summa kapitalkrav för kreditrisker 30 609 30 551

Operativa risker

Basmetoden 4 572 4 294

Totalt minimikapitalkrav 35 181 34 845

Kapitalbasen överskrider minimikapitalkravet med 122 163 tkr. (Enligt sparbankens IKU-dokument

97.716 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 4,47 (4,24).

Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Denna utvärdering finns i särskilt dokument och utvisar

att banken har en betryggande kapitalbuffert utöver det lagstadgade kapitaltäckningskravet.

45


46

34 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbets -

avtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och

försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.

Virserums Sparbank har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total

volym på 260 297 tkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på 966 tkr som

redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa

från utbetalande provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 210 994 tkr och försäkringssparande

på 43 742 tkr. För detta har sparbanken erhållit 1703 respektive 471 tkr i provision. Fondprovisionen

redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.

Provsionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.


Företagsstyrning

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs

utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck

i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet

är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del vinst som kan

uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet

i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och

finansieringsrörelse.”

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa

den svenska koden för bolagsstyrning.Dock har

sparbanken, med tanke på sparbankens karaktär

av företag av allmänt intresse och med en verksamhet

som i stor utsträckning bygger på förtroende, i

tillämpliga delar utformat sparbankens rutiner för

styrning och kontroll av verksamheten med koden

som förebild.

Tillsättning av huvudmän, styrelse,

revisorer och verkställande direktör

Som representanter för insättarna har sparbanken

24 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Hultsfreds

Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen

själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman,

som är sparbankens högsta beslutande

organ.

Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i

sparbanken och om mandattider för dessa återfinns

i slutet av Årsredovisningen.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse

och revisorer för sparbanken med ledning av

förslag som sparbankens valberedning har tagit

fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ

för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.

Valberedningen utgörs av Bernt Fröjd, Laila

Erlandsson, Johan Svensson, Alexander Steinvall

samt Silva Andersson. Det är valberedningens uppgift

att komma med arvodesförslag till ordförande,

vice ordf. och övriga ledamöter i styrelsen.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande

om inte annat beslutats av sparbanksstämman.

Likaså utser styrelsen verkställande direktör

som under styrelsens inseende ska leda verksamheten

i sparbanken.

Styrelsens sammansättning

Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma,

består av åtta ledamöter inklusive verkställande

direktör.

Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens

styrelse och mandattider för dessa återfinns

i slutet av Årsredovisningen. Upplysningar om

ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader

inklusive principerna härför avseende styrelsen

och VD lämnas i not 7 till posten Allmänna

administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning.

Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan

styrelseordförande och verkställande direktören,

frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,

rapportering till styrelsen, delegering

samt utvärdering av styrelsens och verkställande

direktörens arbete.

Styrelsens ordförande har en särställning inom

styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete

är väl organiserat och bedrivs effektivt och

att styrelsen fullgör sina uppgifter.

Ordförande ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande

information och beslutunderlag för

sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering

av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden

en egen utvärdering genom samtal med

övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak

av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.

Styrelsens främsta arbetsuppgifter, förutom

att utse styrelsens ordförande och VD, är att fastställa

sparbankens strategi, verksamhetsplan och

47


48

prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska

utvecklingen, fastställa och ompröva policy

och instruktioner för verksamheten, behandla

kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens

ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen

behandla rapporter härom.

Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen.

Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium

kring Intern Kapitalutvärdering. Vid styrelsesammanträdena

har bl a behandlats års- och

delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, policy

Företagsstyrning

inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner,

större kreditengagemang, revisionsrapporter mm.

Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen

Styrelsens delegering

Styrelsen har utsett lånedelegation bestående av VD

Ewa Andersen, Sture Bergh och Solveig Nilsson, som

fattar beslut i enlighet med i delegationsinstruktion

fastställda beslutsramar. Besluten skall protokollföras

och rapporteras till styrelsen vid nästkommande

styrelsemöte.


Utgående Mandatperioder

I tur att avgå bland huvudmännen är Johan Ekselius, Johan Svensson och Ingbert Andersson.

I tur att avgå ur styrelsen är Torbjörn Wirsenius, Åke Sandstedt, Christer Tuvö och Marianne Larsson.

Virserum 2012-03-21

Börje Karlsson Rune Bjurhem

Ordförande Vice ordförande

Marianne Larsson Lars Rosander

Torbjörn Wirsenius Christer Tuvö

Åke Sandstedt Bengt Eriksson

Verkställande direktör.

Min revisionsberättelse har lämnats 2012-03-22

Anders Berglund

Auktoriserad revisor

KPMG AB

Av sparbankens huvudmän utsedd revisor

49


50

Revisionsberättelse

Till sparbanksstämman i Virserums Sparbank org.nr 533200-5247.

Rapport om årsredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen för Virserums Sparbank för år 2011.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att

upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar

och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter

i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de

delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande

bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte

att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av

ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen,

liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Virserums Sparbanks finansiella ställning per

2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst

eller förlust samt styrelsens förvaltning för Virserums Sparbank för år 2011.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är

styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust

och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har

vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga

beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig

mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen,

lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens

reglemente.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens

ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Virserum den 22 mars 2012

Anders Berglund

Auktoriserad revisor

KPMG AB

Av sparbankens huvudmän utsedd revisor


Solveig Nilsson Martina Kjell

Anna-Greta Franzén

Sture Bergh Yvonne Steinvall

Personalen

Niklas Gerhardson

Charlotte Rosenqvist Ingela Larsson

51


52

Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer

I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som

företrädare för insättarna, i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras

uppgifter ingår också att utse styrelse och revisorer för sparbanken.

Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen.

Förteckning över sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer, utvisande deras

mandatperioder, framgår av nedanstående uppställning.

Huvudmän

Valda av Hultsfreds kommun

Valda första

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014 gången år

Runa Petersson Virserum 2006

Birgitta Nilsson Virserum 2008

Björn Ståhlgren Järnforsen 2012

Bernt Fröjd Virserum 1985

Silva Andersson Virserum 2000

Carola Nilsson Virserum 2001

Karin Liiw Vetlanda 2002

Annette Kling Virserum 2008

Lars Lövkvist Virserum 2009

Alexander Steinvall Virserum 2010

Magdalena Fröjd Virserum 2010

Pia Rydh Virserum 2010

Valda av huvudmännen

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2012

Johan Ekselius Virserum 1992

Johan Svensson Järnforsen 1994

Ingbert Andersson Järnforsen 1996

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013

Arne Fäldt Virserum 2005

Björn Carlsson Virserum 2009

Willy Svensson Järnforsen 1986

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014

Kenth Andersson Virserum 2010

Agneta Karlsson Virserum 2000

Anne Uebel Järnforsen 2006


Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2015

Johan Persson Virserum 2011

Laila Erlandsson Järnforsen 2007

Inger Sjösten Virserum 2009

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2012

Torbjörn Wirsenius Virserum 1994

Åke Sandstedt Virserum 1986

Christer Tuvö Virserum 2008

Marianne Larsson Virserum 2006

Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013

Börje Karlsson Virserum 1990

Lars Rosander Virserum 2009

Rune Bjurhem Virserum 1998

Bengt Eriksson Verkst.dir

Revisorer

Valda av huvudmännen

Ordinarie t.om. sparbanksstämman 2012 Valda första gången

KPMG AB Växjö 1988

53


Huvudkontor

Storgatan 8

570 80 VIRSERUM

Tfn 0495/310 15

E-post: banken@virserumssparbank.se

www.virserumssparbank.se

Öppettider:

Måndag - Fredag 9.30-15.00

Torsdag även 16.00-17.30

Filial

570 81 JÄRNFORSEN

Tfn 0495/501 82

Öppettider:

Tisdag 9.00-11.30

Uttagsautomat

Storgatan 8

570 80 VIRSERUM

Öppettider:

Alla dagar

Virserums Sparbank kontorsförteckning


BYGDENS BÄSTA BANK

FÖR EN STARK FRAMTID I DACKEBYGD

Similar magazines