Budget 2004

BILAGA TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES I TRELLEBORG PROTOKOLL 

Nr 

INNEHÅLL 

Sid. nr 

Läsanvisningar 2 

KOMMUNLEDNINGEN 

KOMMENTERAR BUDGET 2004 

ALLMÄN ÖVERSIKT 

Ekonomisk utblick 6 

Investeringar 11 

Resultatplan 14 

Finansieringsplan 16 

Balansprognos 17 

Östergården – modernt äldreboende med 70-åriga anor 19 

Satsningen på skolan fortsätter 22 

Friskvård i fokus för kommunens personal 24 

Vass rening i Smygehamn 26 

Ljuva toner från golv till tak i gamla grosshandlarhuset 28 

NÄMNDERNAS VERKSAMHET 

Verksamhetens kostnader och intäkter 30 

Nämndernas ansvarsområden 31 

Kommunledning 32 

Fritidsnämnd 36 

Kulturnämnd 39 

Miljönämnd 42 

Räddningsnämnd 44 

Byggnadsnämnd 47 

Fastighetsnämnd 51 

Teknisknämnd 54 

Skolnämnd 57 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 60 

Vård- och omsorgsnämnd 62 

Individ- och familjeomsorgsnämnd 65 

Nyckeltal 68 

BILAGOR 

Spec. finansiering 71 

Spec. investeringsplan per ansvarsområde 72 

Spec föreningsbidrag 79 

Sidan 1 

3

LÄSANVISNINGAR 

Kommunens övergripande planeringsinstrument, vad avser den ekonomiska planeringen utgöres av 

årsbudgeten och den ekonomiska flerårsplaneringen. I årsbudgeten, vilken utgör bas för 

flerårsplanen, anges handlingsprogrammet för det kommande budgetåret samt delegationen av 

genomförandet och vilka resurser som varje nämnd disponerar över. Flerårsplanen har ett mera 

långsiktigt och övergripande ändamål och klargör bl a framtida resurskrav samt finansieringsbehov 

och hur inkomsterna skall anskaffas. 

Föreliggande planeringsdokument, årsbudget 2004 med flerårsplan 2005-2006, innehåller en allmän 

översikt som beskriver hur verksamhet, skatter och statsbidrag beräknas utvecklas under perioden. 

Vidare finns i en bilagedel en specifikation på finansförvaltningen och en investeringsbudget 

redovisad per ansvarsområde. Då resp styrelse- och nämnds tilldelade nettoram är anslagsnivå för 

driftbudget (kommunbidraget) så utgör detta basen för beskrivningen av mål och verksamhet i 

föreliggande dokument. Detaljer på lägre nivåer inom begreppen ansvar, slag och verksamhet 

framgår av separata dokument i arbetsbudgeten och ekonomisystemet. Beträffande 

investeringsbudgeten är anslagsnivån projekt (3 pos). 

Om behov av ytterligare information uppstår kontakta då kommunens personal- och 

ekonomikontor. Vidare kan information sökas på kommunens hemsida (www.trelleborg.se) 

Sidan 2

TRELLEBORG IDAG OCH I FRAMTIDEN 

Det är ett bistert ekonomiskt klimat som råder i Sverige idag. Sparbeting, nedskärningar och 

inskränkningar i verksamheten är ord som vi nära nog dagligen möter i nyhetsrapporteringen. 

Trelleborg är inget undantag. 

Förra året beslöt kommunfullmäktige att höja kommunalskatten i Trelleborg med 75 öre. Ett år 

senare har vi facit i hand – trots skattehöjningen har vi inte lyckats dämpa kostnads-utvecklingen på 

ett tillräckligt effektivt sätt. När vi nu – fortfarande i full enighet – lägger fram ett förslag om 

oförändrad skatt, så kräver detta stora insatser av nämnder, styrelse och förvaltningar. Vi måste alla 

arbeta hårt för att trycka tillbaka kostnads-utvecklingen. Verkligheten talar klarspråk – våra intäkter 

ökar inte i samma takt som kostnaderna. 

Det budgetförslag som nu föreligger kommer att innebära just sparbeting och inskränkningar i 

verksamheten. Samtidigt innebär det emellertid också en fortsatt prioritering på främst skolan. Barn 

och ungdomar svarar för nära halva Trelleborgs budget, nära hälften av kommunens personal 

arbetar inom barnomsorg och skola. Under en följd av år har skolan prioriterats då kommunen 

fördelat sina resurser. Så har skett också i år, även om skolans förslag till budget inte fullt ut kunnat 

realiseras. Kommunen har också satsat på nya skolbyggnader. Under 2002 invigdes 

Fågelbäckskolan och lokaler för estet- och industriprogrammen på gymnasieskolans tekniska 

centrum. Lagom till höstterminens start i år var den nya byggnad X på tekniskt centrum klar att tas i 

bruk. Med stort mediatek och nya undervisningslokaler, anpassade efter dagens pedagogik, är vi en 

bra bit på väg att skapa ett ”Teknis” i Trelleborg som har stora förutsättningar att bli just den 

välrenommerade läroanstalt vi vill kunna erbjuda våra ungdomar. 

Plats för barn 

På Nygatan byggs nya och ändamålsenliga lokaler för särskolan samt ett mediatek som kommer att 

vara till glädje och nytta inte bara för eleverna på gymnasiet och Komvux utan också för alla 

trelleborgare. Att göra detta kunskapscentrum tillgängligt för alla är en viktig målsättning. 

En ny skola i Skegrie och projektering för en ny skola på Gislöv finns också med i planeringen för 

nästa år. Båda skolorna är helt nödvändiga, de nya villaområdena som byggts på senare år har gett 

oss många nya kommuninvånare och trycket på skolor är hårt. Många av dem som valt att flytta till 

Trelleborg har gjort det för att man vet att här finns en bra barnomsorg och god skola. Vi kan inte 

svika ett sådant förtroende utan måste leva upp till förväntningarna om en bra uppväxtmiljö för 

barnen. 

Alstadhemmet står klart 

Under nästa år blir ombyggnaden av Alstadhemmet klar. Därmed förfogar Trelleborgs kommun 

över en lång rad moderna och högklassiga äldreboende. Under en följd av år har stora satsningar 

gjorts på att renovera och bygga om särskilda boende för äldre och handikappade. 

Sidan 3

Inom vård och omsorgsområdet upplever man idag en förändring i verksamheten. Allt fler äldre vill 

och kan med hjälp av samhället, bo kvar hemma längre upp i åldrarna. Detta ställer i sin tur krav på 

hur vården bedrivs. 

Vård på hemmaplan 

Inom individ och familjeomsorg planeras åtgärder som kommer att bli en investering både för den 

enskilde och för den kommunala ekonomin. Hittills har Trelleborg, precis som många andra 

kommuner, i stor utsträckning tvingats köpa vård på annan ort. Prisutvecklingen är kraftigt stigande, 

och kostnaderna för vård i privat regi uppgår till stora summor. För att minska belastningen satsar 

Trelleborg nu på vård på hemmaplan. Unga, bostadslösa och människor med missbruksproblem kan 

tas om hand i sin närmiljö när Tuben och Ripagatan kommer igång. 

Prioriteringen av skola och omsorg gör att annat får stå tillbaka. Men samtidigt är det viktigt att 

markera att visionerna lever. Tanken att bygga ut Axel Ebbes konsthall, göra Vångavallen ännu 

mera publikvänlig och ge Anderslöv ett badhus finns fortfarande. När ekonomin så tillåter kommer 

vi att kunna satsa på bl.a. de här projekten. Till dess gäller det att hålla visionen levande. 

Under de första nio månaderna i år ökade befolkningen i Trelleborg med 322 personer. Vanligen 

ökar invånarantalet med mellan 150 och 200 personer årligen. I somras nådde vi för första gången 

över 39 000 invånare i Trelleborg. Inflyttningen är en stor källa till glädje och ett kvitto på att vi 

driver utvecklingen i Trelleborg på rätt håll. Många av de ”nya” trelleborgarna kommer från andra 

kommuner i området, där drömmen om ett eget hus inte gått att realisera av ekonomiska skäl. I 

Trelleborg har vi under många år medvetet hållit nere kostnaderna på tomtmark och 

anslutningsavgifter, just för att göra det möjligt för vanliga människor att kunna förverkliga sin 

villadröm. I dagsläget är kön av intresserade presumtiva villaägare många gånger längre än 

tillgången på tomtmark. 

Plats för fler 

Många är med rätta nyfikna på framtiden för Stavstensudde, den nya stadsdelen väster om Albäck 

som kommer att förena närheten till bra kommunikationer med närheten till havet, natur och kultur. 

Arbetet med planläggningen pågår för fullt. Ytterligare villaområden förbereds också på 

Dalköpinge, Västervång och i Gislöv. 

Dessa nya områden innebär till en början en påfrestning på den kommunala ekonomin. Planering, 

utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, gatljus, parker och lekplatser kostar årligen stora summor. 

Nya villor brukar också innebära barn, med därtill följande behov av barnomsorg och skola. 

Samtidigt dröjer det något år innan skatteinkomsterna kommer kommunen till del. Detta får dock 

aldrig utgöra ett hinder för att investera i utvecklingen av Trelleborg. Ett Trelleborg som växer är 

en garant för att vi ger våra kommuninvånare god service och god kvalitet. 

Sidan 4

För att åstadkomma detta behöver vi hjälp, hjälp med att få E6: an utbyggd till motorväg, att få 

Pågatågen att trafikera Trelleborg och att Banverket bygger ut spårområdet i hamnen. Det är tre 

tunga investeringar i infrastruktur som vi hoppas få se en snar lösning på. Utbyggnaden av E6: an 

ligger på regeringens bord för en prövning enligt den nya miljöbalken och vi hoppas att vår väntan 

snart skall vara över. Samtidigt som frågan granskas i Stockholm arbetar Vägverket med 

upphandling av den arbetsplan som ligger till grund för detaljprojekteringen. Att en ombyggnad av 

vägen behövs, och behövs snabbt råder det ingen tvekan om. 

Trelleborg den 30 oktober 2003 

Egil Ahl 

Kommunstyrelsens ordförande 

Sidan 5

EKONOMISK UTBLICK 

Svensk ekonomi har liksom omvärldsekonomin drabbats av den utdragna konjunktur-svackan som 

till trots av allt fler godartade tecken envist dröjer sig kvar. Och ändå har svensk ekonomi vid en 

jämförelse klarat sig förhållandevis bra. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med ca 1,5 

procent i år och med 2,0 – 2,5 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten bedöms vara knappt 5 

procent både år 2004 och 2005 och resultatet av den offentliga sektorns finansiella sparande som 

andel av BNP visar fortfarande överskott om än försvagat, med beräknat 0,2 procent i år och 0,4 

procent nästa år. Som en del av förklaringen till att tillväxten har legat kvar på denna nivå finns att 

hushållens konsumtion kunnat öka i god takt mycket tack vare en stark förmögenhetsställning 

tillsammans med låga räntor. Detta har motverkat den BNP-dämpning som ägt rum under tidigare 

år pga minskande investeringar i näringslivet. 

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet i övrigt har dock varit svag hittills i år. Bidragande 

orsaker är här ett försämrat konkurrensläge och fallande investeringar i Europa. När det gäller 

USAs ekonomi finns det nu tecken på att denna är inne i en återhämtningsfas. Förbättrad lönsamhet 

i näringslivet och en fortsatt expansiv penningpolitik bidrar till att tillväxten här stiger ytterligare 

framutöver. Förhoppningsvis kommer därmed också den övriga världen att möta en ökad 

efterfrågan på sina exportvaror nästa år, med en förstärkning av den globala konjunkturen som 

följd. Utvecklingen på valutamarknaden har dock i detta sammanhang stor betydelse. 

Avmattningen i BNP-tillväxten de senaste åren har resulterat i ett minskat inflationstryck. 

Löneökningstakten har sjunkit samtidigt som produktivitetstillväxten har varit hög. Om 

variationerna i energipriserna exkluderas har inflationen sjunkit mer eller mindre kontinuerligt 

sedan i början av 2002. Eftersom det även under nästa år bedöms finnas lediga resurser i ekonomin 

beräknas inflationen (UND1X) ligga under Riksbankens mål på 2 procent mot slutet av 2004. 

Regeringen gör därför en bedömning i budgetpropositionen på att Riksbanken under 2003 kommer 

sänka den s.k. reporäntan till 2,50 procent och att nästa år åter höja reporäntan så att den uppgår till 

3,25 procent i slutet av året. 

Bilden av en försenad konjunkturuppgång förstärks i Konjunkturinstitutets nyligen presenterade 

september barometer där det konstateras att återhämtningen i svensk industri går trögt. 

Orderingången har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna och produktionsvolymen har 

ökat marginellt. Sysselsättningen har försvagats ytterligare. 

Kommunledningens uppfattning kring samhällsekonomin har tydligt präglat årets budgetarbete. 

Redan tidigt i våras när signaler på en fortsatt låg aktivitet i konjunkturen blev känd så gjordes nya 

beräkningar över den tillväxt som skatter och statsbidrag förväntas ge under åren 2003-06, och man 

kunde då konstatera att här fanns ett tapp på i storleks-ordningen ca 25-30 milj kr/år gentemot 

utvecklingen tidigare år. Denna tillväxtminskning låg till stora delar på skatteintäktsidan där 

prognoser kring oförändrad/minskande sysselsättning (timmar) i riket nu fick genomslag. Detta 

påverkar skatteintäkterna framutöver men även beräkningarna för skatteavräkningarna åren 2002 

och 2003. Mao så omvandlades i ett slag de tidigare positiva avräkningar med staten från ca + 15- 

20 milj kr till omvänt en negativ avräkning på - 15 milj kr vilket drabbar innevarande år. Detta är 

också en del av förklaringen till de under året presenterade negativa prognoserna. ”Förlusten” av 

skattemedel under kommande år beräknades även den till ca 15 milj per år. Jämte 

skatteintäktsbortfallet kunde också i våras konstateras att summan generella statsbidrag sjönk 

mellan år 2003 och 2004, men även åren framutöver. Detta då kommunen enligt det nya 

utjämningssystemet för LSS-kostnader blir en av ”betalar-kommunerna” och således får ytterligare 

en avgift på 9,7 milj kr för år 2004 respektive ca 18 milj kr from år 2005. 

Sidan 6

Utifrån dessa nya förutsättningar så bestämde kommunledningen att budgetarbetet inför år 2004 

skulle bygga på en för driftverksamheten nominellt oförändrad nettokostnadsram i jämförelse med 

budget år 2003 (enl KF nov 2002) och där nämnderna endast kompenseras för kostnadsökningar 

enligt beslut i samband med investeringsprojekt osv. 

Dessa budgetdirektiv presenterades på två ekonomidagar under maj och juni, där samtliga nämnders 

presidier och chefstjänstemän tillsammans med kommunstyrelsens presidie gjorde en genomgång 

av och diskuterade förutsättningarna för ekonomi och verksamhet framutöver. Dessa budgetdirektiv 

har alltså varit underlag för det hitillsvarande budgetarbetet och följdes bla upp i de möten som 

kommunstyrelsens presidie haft med flertalet av nämnderna under augusti månad. Förutsättningarna 

har sedan inte förändrats i någon större omfattning fram till höstens nu avslutade höstberedning. 

Utvecklingen av samhällsekonomin och presentationen av regeringens budgetproposition har 

snarare bekräftat de tidigare kalkylerna än att den har tillfört ytterligare resurser. 

Ett annat orosmoment i årets budgetarbete har varit obalansen mellan ekonomi och pågående 

verksamhet. Redan i förra årets budgetskrivning konstaterades att det fanns en allt större obalans 

inom kommunens ekonomi mellan tillgängliga resurser och de behov som nämnderna beskriver för 

att kunna uppfylla de politiska målen. Inte minst kom detta till uttryck i de beräkningar kring 2003 

års kostnadsvolymer som då gjordes inför budgetarbetet och vars syfte var att ge en bild av 

kommunens ekonomi som utgångsläge för höstberedningen.. I dessa kalkyler blev det tydligt att en 

ekonomi i balans och uppfyllelse av de politiska målen då inte gick att uppnå utan tillförsel av 

ytterligare ekonomiska resurser i form av en skattehöjning och/eller taxe- och avgiftshöjningar. 

Följden blev att när kommunfullmäktige i november 2002 faställde budget år 2003 så beslutade 

man samtidigt då också om höjning av den kommunala utdebiteringen med 75 öre per skattekrona. 

När det nu presenterats två olika delårsrapporter för år 2003 står det klart att vissa verksamheter ej 

kunnat anpassas till given ram trots skattehöjningen, och att en del större budgetavvikelser 

prognostiseras. Detta förhållande finns framförallt inom de prioriterade verksamheterna skola och 

omsorg men även inom tekniska resp fastighetsförvaltningarna. Kommun-ledningen ser med stor 

oro på detta förhållande och har därför vid ett antal tillfällen och med skärpa understruket att 

eventuella underskott från årets verksamhet måste täckas av nästkommande års budgetram 

När budgetpropositionen presenterades i september var det tydligt att regeringen ansåg att ökad 

tillväxt var det allra viktigaste målet för rikspolitiken de närmaste åren. Detta skall då ske genom 

satsningar inom bla arbetsmarknaden. Allt i syfte att värna om välfärden, en välfärd som till stora 

delar produceras inom kommun- och landstingssektorn. I press medelandet till budgetpropositionen 

konstaterar regeringen ” Sveriges ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. 

Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med andra länder. 

De offentliga finanserna uppvisar fortfarande ett överskott; nästa år beräknat till 0,4 procent av 

BNP. De beräknade överskotten för de offentliga finanserna de kommande åren ligger i linje med 

regeringens övergripande mål. Överskottsmålet för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP 

över en konjunkturcykel ligger fast och ska klaras. De statliga utgifterna hålls som tidigare år inom 

de beslutade utgiftstaken. Regeringen bedömer att inga ytterligare besparingar behövs för att klara 

utgiftstaken för 2003 och 2004. Regeringen följer dock utgiftsutvecklingen löpande och kommer att 

vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken för staten föreslås bli 894 

miljarder kronor år 2005 och 931 miljarder kronor år 2006. Någon tydlig vändning i den 

internationella konjunkturen har ännu inte skett. Men regeringen räknar med en förbättrad 

konjunktur under den senare delen av 2004. Bruttonational-produkten, BNP, väntas öka med 1,4 

procent i år och 2,0 procent 2004. 121-punkts-överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, 

Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska genomföras under mandatperioden. 

Sidan 7

De tre partierna avser att återkomma med riktlinjer och budgetförslag för hur återstående delar av 

121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under 2005 och 2006 i samband med den 

ekonomiska vårpropositionen 2004 och 2005 års budget.” 

För kommunerna innehöll Budgetpropositionen inte så många nyheter utan den blev snarare en 

bekräftelse på vad som utlovats tidigare. Enligt propositionen får kommuner och landsting 4,7 

miljarder mer i statsbidrag år 2004. Av dessa är dock 4,3 miljarder beslutade/föreslagna sedan 

tidigare varför 400 miljoner tillkommer i nya pengar nästa år. Detta tillskott avser en utökning av 

sysselsättningsstödet och beräknas ge Trelleborg ca 1,5 milj kr ytterligare, vilket inte funnits med i 

tidigare kalkyler. De övriga 4,3 miljarderna vilka budgetpropositionen anger som nya statsbidrag 

avser en permanentning av både sysselsättningsstödet och den sk ”200-kronan” , två bidrag som 

funnits med i kommun-ledningens kalkyler sedan i våras. Dessa beräknas tillsammans ge 

kommunen ett bidrag med 14,8 milj kr år 2004. From år 2005 föreslås dessa båda bidrag läggas in i 

det generella statsbidragssytemet. I övrigt förslås ett antal mindre regleringar genomföras via de 

generella statsbidragen år 2004. Dessa är bla en slutreglering av kommunkontossystemet 

(kommunmomsen) vilket minskar det generella statsbidraget med ca - 235 tkr för Trelleborg. 

Vidare en slutreglering av maxtaxan i äldreomsorgen vilket ökar det generella statsbidraget med ca 

700 tkr. Slutligen en generell besparing inom statsbidraget vilket påverkar kommunen med ca - 300 

tkr. Alla ovan nämnda förändringar är beaktade i föreliggande budgetförslag och hela det generella 

statsbidraget ingår liksom tidigare år i de nu beräknade ramarna för verksamheten. 

Såsom ovan nämnts får kommunen år 2004 en merkostnad på 9,7 milj kr och from år 2005 ca 18 

milj kr pga det nya inomkommunala utjämningssystemet för LSS (lagen om stöd och service till 

funktionshindrade). Beräkningen av kommunens avgift är baserad på regeringens proposition från 

den 4e september 2004. 

Kommunledningen har redan i vårens kalkyler för skatteunderlagsutvecklingen utgått ifrån 

en i förhållande till tidigare år betydligt lägre tillväxttakt. Nu när regeringen faställt de nya 

uppräkningsfaktorerna för åren 2003-04 har denna sämre utveckling bekräftats. Regeringen har 

faställt en ökningstakt som understiger den bedömning man gjorde i vårpropositionen. Dvs att från 

tidigare prognoser på 5,6 procent för år 2003 och 3,9 procent för år 2004 har man nu lagt sig på 5,0 

procent respektive 3,5 procent. Skatteintäkten i föreliggande budget bygger på preliminärt 

taxeringsutfall 2003-10-08 (99,2%) med de av regeringen faställda uppräkningsfaktorerna. Vidare 

bygger beräkningen av skatteintäkterna för år 2004 på en oförändrad kommunal utdebiteringen 

med 20,36 kronor per skattekrona. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så ökar detta med 

5,4 procent mellan inkomståren 2001 och 2002 och detta ger Trelleborg en egen skattekraft med 90 

procent av riksgenomsnittet. Fortfarande en för låg nivå för att kommunen inte skall vara beroende 

av inkomst-utjämningssystemet. I detta beräknas kommunen tillföras 114,6 milj kr under år 2004. 

De riktade statsbidragen för personalförstärkningar inom skola, skolbarnomsorg fortsätter såsom 

tidigare beslutats. Dessa skall from år 2006 läggas över till det generella statsbidrags-systemet. 

Dessutom skall enligt propositionen även det riktade statsbidraget för vuxen-utbildningen tillföras 

det genrella statsbidraget from år 2006. Konsekvenserna av dessa regleringar har ej beaktats i 

föreliggande kalkyler, då dessa är beroende av bla hur kommunen utnyttjar bidragen. 

Bredvid ovanstående ”kommunövergripande” inslag i budgetpropositionen finns nu även ett förslag 

till nytt statsbidragssystem from år 2005, presenterat av utjämningskommittén 

2003-09-30. Effekterna av detta är ej beaktat i föreliggande budget med flerårsplan. 

Sidan 8

Arbetet med Budget 2004 och Flerårsplan 2005-2006 har således utgått ifrån förutsättningarna att 

det i princip ej finns några nya medel att tillskjuta nämndernas nettoramar. Det övergripande 

ekonomiska målet för hela perioden 2003 – 2006 är "Att bibehålla ekonomisk balans och 

handlingsutrymme i en osäker samhällsekonomi". Konkret innebär detta ett resultat mätt som 

förändring av eget kapital som i vart fall är positivt för kommunen som helhet. Utifrån detta finns 

dessutom målsättningen att dels inte låta verksamheternas nettokostnader ianspråkta mer än 98 

procent av skatter och statsbidrag, och dels en målsättning att begränsa kostnadsutvecklingen för 

verksamheternas nettokostnader i en budgetjämförelse mellan åren till ca 3,5 procent. Det senare 

innebär en neddragning av ökningstakten jämfört med tidigare budgetar, och är en konsekvens av 

minskande tillväxt i den kommunala ekonomin. 

När det gäller kommunens ekonomi som helhet så överlämnar kommunstyrelsen 

ett förslag till budget som utifrån balanskravet visar på en ekonomi i balans. I detta resultat ingår 

dock de s k avgiftskollektiven (hamn-, nät-, VA- och renhållnings-verksamhet), och om man 

undantar dessa så redovisar förhållandet mellan skatteintäkter/statsbidrag samt nämndernas 

nettokostnader ett negativt resultat med -17,3 milj kr för år 2004. Det totala resultatet (inkl hamn 

och övriga avgiftskollektiv) är dock enligt budgeten positivt med + 5,8 milj kr. 

Den prioritering som sker i 2004 års budget riktas mot skola, vård och omsorg, och där 

Skolnämnden får 17,7 milj kr, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får 11,4 milj kr, Vård- och 

omsorgsnämnden 0,9 milj kr och Individ- och familjeomsorgsnämnden 3,9 milj kr ytterligare. 

Sammantaget tillföres dessa verksamheter således 33,9 milj kr i en jämförelse mellan Budget 2003 

(KF nov 2002) och Budget 2004. Dessa tillskott avser att täcka framförallt 

personalkostnadsökningar, men i tillskottet för Individ- och familjeomsorgs-nämnden finns en 

satsning på att dels utveckla en mellanvårdsenhet för ungdomar med behov av särskilt stöd (Tuben) 

samt ett stödboende med dygnetrunt tillsyn för missbrukare (Ripagatan). Allt enligt ett 

åtgärdsprogram som Individ- och familjeomsorgsnämnden tagit fram med målsättning att bryta 

trenden av kraftigt stigande kostnader för institutionsvård utanför kommunen. På samma sätt har 

Vård- och omsorgsnämnden utarbetat ett åtgärds-program för att hantera en oförändrad budgetram. 

Även detta innehåller aktiva satsningar såsom ombyggnation av äldreboendet Täppan för att 

anpassa platsantalet utifrån verkligt behov och där befintliga vårdtagare under våren 2004 flyttas 

över till det då färdigställda Alstadhemmet. Vidare skall entreprenörsform provas för Akka och 

Gröningens kök i syfte att ytterligare renodla verksamheten och söka kostnadseffektiva lösningar. 

Dessutom fortsätter arbetet med att utveckla ekonomistyrningen och översynen inom 

basverksamheten. Tillsammans med generellt sett minskande behov inom äldreomsorgen, vilket 

synliggjorts redan innevarande år, beräknas detta åtgärdspaket möjliggöra en oförändrad ram. 

Övriga verksamheter kompenseras med 8,8 milj kr för att framförallt täcka kostnader enligt 

tilläggsbeslut innevarande år. Utfallet innebär dock att dessa nämnder måste dels se över eventuella 

intäkter (taxor/avgifter) och ytterligare prioritera sin verksamhet och effektivisera. Hur detta skall 

genomföras framgår av de åtgärdsprogram som dessa nämnder tagit fram under budgetarbetets 

gång. 

Att bara beskriva ekonomin utifrån resultaträkningen och balanskravet ger inte en fullständig bild 

om den inte kompletteras med det investeringsbehov som föreligger. I den finansiella analysen (se 

Finansierings-tablån) så sker denna redovisning, och här framgår det att under perioden uppstår ett 

finansiellt underskott med totalt 214 milj kr. Ett underskott som kan täckas via lånefinansiering eller 

på annat sätt. En eventuell upplåning är i sin periodicitet beroende av hur de beräknade 

investeringsvolymerna faller ut under perioden. 

Sidan 9

Budgetförutsättningarna i övrigt bygger i korthet på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. 

En beräknad nivå på 39.100 personer vid utgången av 2003 fortsätter att öka med ca 200 personer 

vardera åren 2004-2006. 

Inflationen som drastiskt minskade under senare delen av 90-talet har för perioden beräknats till ca 

2 procent vardera åren 2003-2006. 

Lönekostnadsutveckling har de senaste åren varit hög. Mellan åren 2001 och 2002 ökade 

kostnaderna med c:a 9 procent. Prognosen för kostnadsutvecklingen mellan åren 2002 och 2003 

ligger på 6,1 procent. Kommunens verksamhet är av naturliga skäl mycket personalintensiv. 

Eftersom personalkostnaderna sammantaget är kommunens i särklass största utgift är 

utvecklingstakten på detta område av mycket stor betydelse för kommunens ekonomi. 

Den höga utvecklingstakten beror inte enbart på de lönerevisioner som genomförs årligen utifrån de 

centrala avtalen. Utfallen i dessa ligger normalt på mellan 3 och 4 procent, dock med en del 

undantag då man i lönerevisionen måste ta hänsyn till rekryteringsläget på arbetsmarknaden. Dessa 

undantag är dock små i sammanhanget och påverkar inte det totala utfallet i någon större 

utsträckning. Andra orsaker som bidrar till personalkostnads-utvecklingen är sjukfrånvaro, 

kostnader för vikarier, visstidsanställningar i övrigt och löneglidning. Löneglidning kan i detta 

sammanhang vara lönesättning vid nyrekryteringar, då en nyanställd lönesätts i en högre lön än 

medarbetaren som slutat. Detta är problematiskt ur många aspekter, dels måste arbetsgivaren möta 

marknaden och dels måste hänsyn tas till löneläge bland befintlig personal. 

Sjukfrånvaron år 2002 uppgick till c:a 19 dagar per anställd. Prognosen för 2003 är att 

sjukfrånvaron är svagt minskande avseende antal sjukdagar per anställd. Sjukfrånvaron för med sig 

kostnader i form av sjuklön och i många fall lön till vikarier. Att komma tillrätta med den höga 

sjukfrånvaron är ett prioriterat område. Frågan är komplex, eftersom sjukdom kan uppkomma p g a 

många olika orsaker. Kommunen samarbetar för närvarande med företagshälsovården för att bringa 

klarhet i de faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Detta ska leda till att vi på ett utvecklat sätt ska 

arbeta förebyggande på våra arbetsplatser. 

Arbetslöshetsminskningen tycks ha bottnat och Trelleborg ligger under länssnitt men över rikssnitt. 

I september var 4,2 procent arbetslösa och 1,2 procent av befolkningen engagerade i olika 

arbetslöshetsåtgärder (konjunkturprogram). Detta kan jämföras med samma period föregående då 

3,6 procent var arbetslösa och 2 procent i olika arbetslöshetsåtgärder. 

Avslutningsvis kan konstateras att även om kommunen totalt sett uppfyller kommunallagens krav 

på budgetbalans så kan mot bakgrund av de krav och behov som finns ute i verksamheten budgeten 

för enbart skattekollektivet ej balanseras för år 2004. Därför kommer kommunstyrelsen att 

fortsätta årets budgetprocess med målsättningen att uppnå balans för även dessa verksamheter 

senast år 2006! Detta kan ske mot bakgrund av de skatteintäkter och generella statsbidrag som idag 

kan beräknas enlig bilagda resultatplan. Skatteintäkterna är då beräknade utifrån en oförändrad 

kommunal utdebitering tom år 2006. Detta innebär ett utgiftstak som medger en 

nettokostnadsökning för samtliga verksamheter med högst 3,5 procent årligen (budget mot budget). 

För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan för 

perioden 2004-2006. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både ramanslag samt en 

beräkning av utgifter/inkomster för övriga projekt. De senare kommer i likhet med tidigare att 

tilldelas slutgiltigt anslag efter särskild framställan till kommunfullmäktige. För att öka tydligheten 

har 2004-års faställda ramar/anslag markerats särskilt. 

Sidan 10

INVESTERINGAR 

Då flerårsplanen utarbetas och behandlas samordnat med årsbudgeten, så ingår samtliga beräknade 

investeringsutgifter respektive -inkomster i planen. Dessutom har för 2003 gjorts en beräkning av 

förbrukningen på befintliga anslag, både vad avser investeringar enl ram (årsbudget 2003) och de 

anslag som tilldelats som tilläggsanslag. Avvikelserna har därefter periodicerats mellan 2003 och 

2004. 

De anslag som tilldelas utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2004 (investeringsramen) framgår 

av nedanstående tablå. Merparten av dessa är till karaktären årligen återkommande såsom exv 

reinvesteringar i fordon, utrustningar etc. Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet 

med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden där underlag, kalkyler 

etc har preciserats. Även dessa finns beräknade i flerårsplanen enl förkalkyl. Den samlade 

flerårsplanen framgår av särskild bilaga i slutet på dokumentet. 

Totalt beräknas för perioden 2003-2006 en investeringsvolym med 523 milj kr i löpande priser. Av 

dessa täcks ca 1,7 procent eller 8,9 milj kr av investeringsbidrag såsom statsbidrag, anläggningsavgifter 

etc. Merparten av investeringsvolymen är kopplad till investeringsverksamhet inom 

hamnverksamhet och teknisk nämnds ansvarsområden. 

Av beräknade bruttoinvesteringar för 2004 med 155,5 milj kr utgör 58,7 milj kr anslag som tilldelas 

nämnderna inom den sk investeringsramen. Dvs att dessa anslag är tillgängliga direkt utan nya 

kommunfullmäktige beslut from 2004-01-01. Merparten av dessa tillhör hamnens 

verksamhetsområde. Inom teknisk nämnds ansvarsområde finns ett ramanslag på 7,5 Milj kr, vilket 

disponeras av nämnden för egna prioriteringar. I detta ramanslag ingår även renovering av Gislöv 

pirarm vilket skall utföras år 2004. 

From år 2001 renodlades ansvars- och anslagstilldelningen vid markförsörjning och 

exploateringsverksamhet gällande såväl tomtmark, som mark för industriändamål. 

Kommunstyrelsens driftbudget omfattar anslag för all markförsörjning inkluderande exv marklösen, 

fastighetsbildningskostnader, kostnader för arkeologiska undersökningar mm. Tekniska nämnden 

tar sedan över ansvaret för marken i samband med exploateringen. Detta innebär att Tekniska 

nämndens budget omfattar kostnader för iordningställande av mark för angivet ändamål enligt 

beslut. Här ingår allt från gräv- och schaktningsarbeten, gatu- och parkutbyggnader samt VA- och 

andra nyttighetsanslutningar. Inför varje beslut om exploatering av mark skall en fullständig 

exploateringskalkyl upprättas innefattande samtliga kostnader samt intäkter såsom 

anslutningsavgifter, försäljning av tomtmark mm. Denna skall alltid underställas kommunstyrelsen 

för beslut innan anslag tilldelas och därmed igångsättande kan ske. Efter varje genomförd 

exploatering skall en uppföljning och slutredovisning tas fram. Även denna slutredovisning skall 

underställas kommunstyrelsen. Ansvaret för kalkyl och uppföljning av slutredovisningen åligger 

teknisk förvaltning. 

Sidan 11

I följande tablåer redovisas investeringsbudgeten dels summerad till verksamhetsnivå och dels 

summerad per ansvarsområde. I bilagedelen framgår dessutom investeringsbudgeten i detalj per 

ansvarsområde. Projektnivå är anslagsnivå för investeringsbudgeten. Dock skall beaktas att under 

löpande verksamhetsår har resp nämnd med egna beslut rätt att omdisponera inom angivna 

investeringsramar. Detta gäller dock bara ramanslagen (enligt bilagan) och ej de av 

kommunfullmäktige särskilt beslutade investeringsprojekten. 

Markförsörjn 

3% 

Skolverks 

32% 

Förv 

byggnader/Adm 

3% 

Bruttoinvesteringar år 2004 

Miljö/LIP 

3% 

Sidan 12 

Äldreomsorg 

5% 

Räddn tjänst 

2% 

Teknisk verks 

31% 

Kultur & Fritid 

2% 

Hamnverks 

19%

2004 ÅRS INVESTERINGSRAM I SAMMANDRAG (tkr) 

VERKSAMHET NETTOINVESTERING 

Teknisk verksamhet -7 500 

Markförsörjning -2 000 

Miljöverksamhet / LIP -2 063 

Hamnverksamhet -30 000 

Kultur- och Fritidsverksamhet -3 150 

Förvaltningsbyggnader/Administration -5 000 

Skolverksamhet -6 000 

Räddningstjänst -1 000 

Äldreomsorg -2 000 

SUMMA INVESTERINGAR -58 713 

2004 ÅRS INVESTERINGSRAM I SAMMANDRAG (tkr) 

ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING 

Kommunledning -4 063 

Hamn -30 000 

Fritidsnämnd -1 650 

Kulturnämnd -1 500 

Räddningsnämnd -1 000 

Fastighetsnämnd -8 000 

Teknisk nämnd -7 500 

Skolnämnd -2 500 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd -500 

Vård- och omsorgsnämnd -2 000 

SUMMA INVESTERINGAR -58 713 

Sidan 13

RESULTATPLAN 

Belopp i löpande pris (tkr) 

Bokslut 

Prognos 

Budget 

2002 2003:08 2004 2005 2006 

Kommunledning -73 091 -78 860 -77 462 

Hamnverksamhet 21 421 23 953 21 260 

Upplevelsenämnd * -54 616 

Fritidsnämnd -35 152 -34 402 

Kulturnämnd -24 543 -24 392 

Miljönämnd -3 829 -4 150 -4 097 

Räddningsnämnd -20 945 -23 186 -22 988 

Byggnadsnämnd -3 852 -3 393 -3 393 

Fastighetsnämnd -9 976 -5 423 

Teknisk nämnd * -60 376 -46 623 -48 846 

Nätverksamhet 1 437 763 492 

VA-verksamhet 3 095 3 047 509 

Renhållningsverksamhet 632 1 568 803 

Skolnämnd * -555 478 -477 855 -479 831 

Gymnasie- o vuxenutbildn. nämnd -135 774 -143 269 

Socialnämnd * -448 662 

Vård- och omsorgsnämnd -389 347 -397 479 

Individ- och familjeomsorg. nämnd -97 257 -93 579 

Finansiering 34 801 28 530 27 609 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNADER -1 159 463 -1 268 255 -1 284 488 -1 329 445 -1 375 976 

Skatteintäkter 954 184 1 027 090 1 072 300 1 125 200 1 171 300 

Generella statsbidrag/utj bidrag 231 395 231 610 232 050 235 400 248 200 

Finansiella intäkter 15 097 5 623 3 000 3 000 3 000 

Finansiella kostnader -21 916 -8 350 -17 100 -17 600 -18 100 

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA 

POSTER 19 297 -12 282 5 762 16 555 28 424 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

ÅRETS RESULTAT 19 297 -12 282 5 762 16 555 28 424 

Verksamheternas nettokostnader, förändring - 44 957 -46 531 

* År 2002 ingick fritid- och kulturverksamheten inom Upplevelsenämnden, fastighetsförvaltningen inom Tekniska nämnden, 

gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten inom Skolnämnden samt vård- och omsorgsverksamhet respektive individ- och 

familjeomsorgsverksamhet inom Socialnämnden. 

Prognos 2003 baseras på den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2003. 

Resultatplanen visar respektive års beräknade ekonomiska resultat (verksamheternas resultat). Den 

beskriver vilka intäkter som beräknas tillföras verksamheten under året samt vilken 

resursförbrukning dvs kostnader som planerad verksamhet beräknas föra med sig. 

Då resultatplanen på så sätt anger de totala intäkterna i relation till kostnaderna ger detta en 

budgeterad förändring av eget kapital. När det gäller kommunens ekonomi så föreligger en budget 

som utifrån balanskravet visar på en ekonomi i balans. I detta resultat ingår dock de sk 

avgiftskollektiven (hamn-, nät-, VA- och renhållningsverksamhet), och om man undantar dessa så 

redovisar “skattekollektivet” ett negativt resultat för år 2004 med – 17.302 tkr. 

Sidan 14 

Plan 

Plan

Arbetet med Budget 2004 och Flerårsplan 2005-2006 har utgått ifrån förutsättningarna att det i 

princip ej finns några nya medel att tillskjuta nämndernas nettoramar. Det övergripande ekonomiska 

målet för hela perioden 2003 – 2006 är "Att bibehålla ekonomisk balans och handlingsutrymme i 

en osäker samhällsekonomi". Konkret innebär detta ett resultat mätt som förändring av eget kapital 

som i vart fall är positivt för kommunen som helhet.Utifrån detta finns dessutom målsättningen att 

dels inte låta verksamheternas nettokostnader ianspråkta mer än 98 procent av skatter och 

statsbidrag, och dels en målsättning att begränsa kostnadsutvecklingen för verksamheternas 

nettokostnader i en budgetjämförelse mellan åren till ca 3,5 procent. Det senare är en neddragning 

av ökningstakten jämfört med tidigare budgetar, och en konsekvens av minskande tillväxt i den 

kommunala ekonomin. 

I föreliggande budgetkalkyler har inga preciserade ramar eller nettokostnader beräknats för åren 

2005-06. Istället finns ett utgiftstak för de kommande årens planering angivet, vilket framgår av 

Verksamhetens nettokostnad i ovanstående tablå. Detta utgår ifrån idag kända skatteintäkter och 

statsbidrag. 

NYCKELTAL 


Verksamh. nettokostnader/ 

skatteint. o gen s.bidr % 

Resultat före extraord. poster exkl avskr. 

Bokslut 

Prognos 


Plan 

Plan 

2002 2003:08 2004 2005 2006 

98 

71 147 

101 98 

43 818 68 505 

98 

97 

71 555 81 424 

Finans kostn/ skatte.int gen s.bidrag % 1,8 0,7 1,3 1,3 1,3 

Finansnetto tkr -7 -3 -14 -15 -15 

Resultat före extraord. poster exkl avskr. 

/nettoinvesteringarna % 

28 

Sidan 15 

26 45 

64 

92

FINANSIERINGSPLAN 


Bokslut 

Prognos 


2002 2003:08 2004 2005 2006 

Resultat före extraordinära poster 

och exklusive avskrivningar 71 147 43 818 68 505 71 555 81 424 

Försäljning av anläggningstillgångar 126 792 43 700 4 500 4 500 4 500 

Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 

Ökning långfristiga skulder 

Justering av ej rörelsekap påverk. 

0 54 300 110 000 50 000 0 

poster 

Extraordinära rörelsekapitalpåverk. intäkter 

-3 524 3 400 6 200 8 060 11 408 

0 0 0 0 0 

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 194 415 145 218 189 205 134 115 97 332 

Nettoinvesteringar -256 855 -171 015 -152 117 -112 006 -88 100 

Övrig ökning av anläggn tillgångarna 0 0 0 0 0 

Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 

Minskning långfristiga skulder -3 090 -3 500 -12 000 -15 000 -15 000 

Justering av ej rörelsekap påverk. 

poster 

Extraordinära rörelsekapitalpåverkande 

kostnader 

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -259 945 -174 515 -164 117 -127 006 -103 100 

FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL -65 530 -29 297 25 088 7109 -5 768 

Not: Prognos 2003 baseras på den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2003. 

Resultatplan och investeringsplan sammanfattas i finansieringsplanen. Denna visar hur 

nettoinvesteringarna ska finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet 

påverkar kommunens finansiella reserver i form av rörelsekapital. 

Ökningen av långfristiga skulder med totalt 214 milj kr markerar ett upplåningsbehov och är i sin 

periodicitet beroende av hur de beräknade investeringsvolymerna faller ut under perioden. 

Inriktningen i budget är att rörelsekapitalet ej ytterligare får sjunka under den nivån som 

presenterades i bokslut år 2002, dvs ca - 60 milj kr. Rörelsekapitalet har i prognosen för 2003 

beräknats till – 88 milj kr. 

NYCKELTAL 


Nyupplån/nettoinvest. % 

Rörelsekapital milj kr 

Bokslut 

Prognos 


Plan 

Plan 

Plan 

Plan 

2002 2003 2004 2005 2006 

0 32 72 45 0 

-59 -88 -63 -56 -62 

Sidan 16

BALANSPROGNOS 


Bokslut 

Prognos 


2002 2003:08 2004 2005 2006 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Inmateriella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader o tekn. anläggningar 1 098 038 

Maskiner och inventarier 

Övriga materiella anl. tillgångar 

58 533 

Finansiella anläggningstillgångar 82 660 

Summa 1 239 231 1 320 000 1 404 874 1 457 380 1 487 980 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Förråd mm 3 017 

Fordringar 183 085 

Kassa, bank o kortfristiga placeringar 76 078 

Summa 262 180 191 698 216 786 223 895 218 127 

SUMMA 

TILLGÅNGAR 

EGET KAPITAL 

1 501 411 1 511 698 1 621 660 1 681 275 1 706 107 

Anläggningskapital 1 162 092 1 179 108 1 159 782 1 169 228 1 203 420 

Rörelsekapital -59 005 -88 302 -63 214 -56 105 -61 873 

Summa 1 103 087 1 090 806 1 096 568 1 113 123 1 141 547 

AVSÄTTNINGAR 31 313 40 192 46 392 54 452 65 860 

Summa 31 313 40 192 46 392 54 452 65 860 

SKULDER 

Långfristiga skulder 45 826 100 700 198 700 233 700 218 700 

Kortfristiga skulder 321 185 280 000 280 000 280 000 280 000 

Summa 367 011 380 700 478 700 513 700 498 700 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 

1 501 411 1 511 698 1 621 660 1 681 275 

Not: Prognos 2003 baseras på den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2003. 

Balansräkningen/prognos redovisar kommunens ekonomiska ställning vid resp årsslut 

(balansdagen). I sammandrag redovisas samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital. I 

ovanstående skall beaktas att prognos 2003 utgör en framskrivning av den ekonomiska ställningen 

2002 mot bakgrund av den uppföljning av driftverksamheten som gjorts augusti 2003. 

Vidare ingår de bedömningar som gjorts i samband med beräkning av finansieringsplan och 

periodiceringen på åren 2003 och 2004 av de investeringsobjekt som är beslutade 2003. På samma 

sätt utgör 2005-2006 en framskrivning av den beräknade ekonomiska ställningen för 2004, baserad 

på föreliggande drifts-, investerings-, och finansieringsplan. 

Sidan 17 

Plan 

Plan 

1 706 107

NYCKELTAL 


Bokslut 

Prognos 


Plan 

Plan 

2002 2003 2004 2005 2006 

Soliditet % 74 72 68 66 67 

Balanslikviditet 

Omsättnings tillg/kortfr sk. % 

Långfristiga skulder/invånare kr 1 184 2 575 5 056 5 916 5 509 

82 

Sidan 18 

69 

77 

80 

78

Ö 

ÖSTERGÅRDEN – MODERNT ÄLDREBOENDE MED 70-ÅRIGA ANOR 

När de nya hyresgästerna för några månader sedan flyttade in på Östergården, var det en nära nog 

70-årig tradition som fick en fortsättning. Otaliga är de seniorer som sedan 1934 haft sitt hem här på 

ålderns höst. Efter den genomgripande renoveringen bor idag 31 personer på Östergården. 

Östergården är Trelleborgs äldsta hem för äldre, dessförinnan var de gamla hänvisade till 

försörjningsinrättningen på Nygatan 1 om de inte längre kunde klara sig hemma eller hos anhöriga. 

Frågan om ett ändamålsenligt ålderdomshem hade diskuterats länge i Trelleborg innan frågan 

äntligen avgjordes 1934. En av de livligaste påskyndarna var Trelleborgs riksdagsledamot Olivia 

Nordgren som dock propagerade för ett nybygge. Så blev det emellertid inte, istället kom stadens 

första hem för äldre att ta över lasarettets personalbostäder. 

Fart och fläkt 

Låt oss vrida klockan tillbaka till början av 1900-talet. Östergatan i Trelleborg är en del av stadens 

långa genomfartsgata, den som börjar vid Albäck och slutar vid Dalköpingeåns utlopp i Östersjön. 

Vid Trädgårdsgatan, nuvarande Johan Kocksgatan, finns industrierna på rad. Gummifabriken, 

färgfabriken, bryggeriet och snickerifabriken ger mat på bordet till många Trelleborgsfamiljer. 

Söder om Östergatan reser sig Kocks stora magasin, kontoret och privatbostaden ligger just intill 

den kullerstensbelagda gatan. Granne i öster är ”lazarettet” som byggdes på 1890-talet. I dess runda 

salar vårdas trelleborgarna för allehanda sjukdomar. 

Norr om sjukhuset byggdes i början av 1920-talet bostäder åt det växande antalet sjuksköterskor. 

Läkarvillan byggdes väster om, mellan lasarettet och Kocks handelshus. Några hundra meter längre 

österpå gick Kontinentaljärnvägen. 

För sjuttio år sedan var Östergatan full av liv och puls. Här förbi gick all trafik till och från byarna 

öster om staden, ja ända bort till Ystad. Idag är det lugnet och fridfullheten som präglar Östergården 

och dess omgivningar. 

– Ja, det har blivit väldigt bra, säger Karin Strandberg, enhetschef för Östergården. Det är en idyll 

och trädgården något av en oas för både pensionärer och personal. 

Fyra avdelningar 

1934 bodde pensionärerna i huset som vetter ut mot 

Östergatan. Idag används den byggnaden bland annat av 

socialtjänstens beroendeenhet och av omsorgsverksamheten. 

Istället är det huskroppen längs Skarpskyttegatan, byggt 1967, 

som inrymmer äldreboende. På fyra plan finns lika många 

demensgruppboende med tillsammans 31 hyresgäster. Ett plan 

har reserverats för pensionärer som kommer från 

Alstadhemmet som just nu är föremål för renovering. 

– På det här sättet bor dessa pensionärer fortfarande 

tillsammans. De har också kvar samma personal som flyttat 

med från Alstad till Trelleborg, säger Karin Strandberg. På 

samma sätt bor fjorton personer som tidigare bodde på 

Tallbacken. Också här följde personalen med i flytten. 

Sidan 19

Renoveringen av Östergården påbörjades för två år sedan efter en diskussion om husets framtida 

användning. Med början i mars-april i år kunde så pensionärerna flytta in igen. Principen har varit 

att tre gamla rum blivit två moderna lägenheter med rejält tilltagna hygienutrymmen. 

Luktar nybakt 

– Många har piggnat till av att bo i en liten grupp, säger Karin 

Strandberg. Erfarenheterna är enbart positiva. Varje plan har sju 

hemkvårdare varav en har som huvuduppgift att sköta köket. Vi har 

inget storkök på Östergården utan maten lagas på varje våning. 

Inköp och planering av matsedeln sköts emellertid centralt av en 

utbildad kokerska. 

– Att maten lagas på varje plan har många fördelar, säger Karin 

Strandberg. Inte minst det faktum att det luktar mat och hembakt är 

viktigt. 

Våningsplanen är ljusa och luftiga och hemkänslan påtaglig. Många av rummen har utsikt över 

havet, andra över centrum. Flera stora terrasser utnyttjas flitigt och på väggarna finns bilder som 

berättar om Trelleborg och Östergården i forna tider. 

– På femte planet, i den gamla terapilokalen, finns daglig verksamhet inom LSS. Omsorgstagarna 

här har också en rad uppgifter i huset, de sköter cafeterian och har hand om blommor och utemiljö. 

De hjälper också till i köket med olika uppgifter, exempelvis potatisskalning. 

I det gamla storköket i huvudbyggnaden ligger doften av nybakta kakor tung. Just den här 

eftermiddagen har Karin Nilsson och hennes adepter bakat tigerkaka. Per Knutsson är med rätta 

stolt när han stjälper upp de mjuka kakorna på ett galler. LSS dagverksamhet bakar kakor i första 

hand till socialförvaltningen. 

– I huset finns också hemtjänstens personal som ansvarar för distriktet kring Östergården. Tolv 

hemvårdare utgår härifrån och ger service åt de östra delarna av centrum. De, liksom 

beroendeenheten har en egen ingång och på så sätt störs inte de äldre. Fördelarna med flera 

verksamheter i huset är många, menar Karin Strandberg, på det här viset är det ständigt liv och 

rörelse. 

Fakta om Östergården 

Östergården togs i bruk i december 1934 efter att sedan 1922 fungerat som bostäder åt lasarettets 

sjuksköterskor. Huset byggdes om till 28 vårdplatser. Den så kallade Villan, läkarvillan väster om 

Skyttsgården, inreddes till sjukhem för 24 vårdtagare. 

Sidan 20

I juli 1934 hemställde fattigvårdsstyrelsen om ett anslag på 25.300 kronor till inköp av inventarier 

till det nya ålderdomshemmet. Dessa är nogsamt specificerade i de gamla protokollsböckerna: 

Sängkläder 4.052:90 

Linne 2.440:02 

Div utrustning 26:04 

Porslin 700;- 

Köksinventarier 600;- 

Gasspis 350;- 

Div möbler för pensionärerna 3.200,- 

Möbler för betjäningsrummen 2.000;- 

Kontorsinventarier 750;- 

Korkmattor 9.450:- 

Rullgardiner 200;- 

Sängar, övertagna av drätselkammaren 654;- 

Nattduksbord, dito 135;- 

Oförutsett 42:04 

Först 1946 fick huset namnet Östergården. Tre år senare byggdes 

Östergården till med en huskropp i vinkel ut mot Skarpskyttegatan. I 

denna inrymdes ytterligare sjutton vårdplatser samt expedition för 

socialvårdsbyrån. I samband med detta renoverades den äldre delen 

och fick nya inventarier. 

1967 byggdes huset till ytterligare en gång, nu åt norr. Samtidigt 

renoverades de äldre byggnaderna. Renoveringen av den äldre delen 

kostade 360.000 kronor. 

Kostnaderna för den senaste renoveringen av Östergården belöpte sig 

till drygt trettio miljoner kronor. 

Sidan 21

SATSNINGEN PÅ SKOLAN FORTSÄTTER 

De senaste åren har skolan stått i fokus på flera sätt i Trelleborg. Stora satsningar har gjorts på nya 

skolbyggnader, förra året stod den nya Fågelbäcksskolan klar att tas i bruk samtidigt som 

gymnasiets uppdelning i en teknisk och en humanistisk del resulterade 

i nya undervisningslokaler för industri- och estetprogrammen. 

Under det här året har investeringarna i gymnasieskolan fortsatt. 

Lagom till höstterminens start stod ytterligare en byggnad inom 

tekniskt centrum färdig och nu har arbetena med att bygga om och till 

på Nygatan satt igång. 

I snart hundra år har Trelleborgs ungdomar bibringats boklig bildning i 

den stora och mäktiga tegelbyggnaden på Nygatan. Än idag kallas 

huset ofta för "Läroverket" trots att den benämningen försvann för 

åtskilliga decennier sedan. 

Trångt i Rådhuset 

Trelleborgs första högre utbildningsanstalt var inrymd i Rådhuset som byggdes 1867. Här delade 

eleverna utrymmena med rådhusrätten och magistraten. Borgmästaren hade också in tjänstebostad i 

huset. 1906 blev det emellertid för trångt och då började stadens styrande att fundera över att bygga 

ett läroverk. Efter många turer anslogs i februari 1908 260 000 kronor till bygget, plus 40 000 för 

gymnastiksalen. I april satte byggmästare Rudolf Helgesson spaden i jorden. Prisnivån var något 

annorlunda den gången - värme och ventilation kostade 22 400 kr, vatten och avloppsledningar 

7,985 kronor, belysning och armatur 9 700 och ringledningarna 328 kronor. 

Det blev ett stabilt läroverkshus, uppfört med tidens bästa material. Som exempel kan tas 

huvudentrén av finhuggen granit, fasaden av rött Minnesbergstegel, yttertaket av brunt glaserat 

falstaktegel och stora inre trappans steg i marmormosaik. Försiktigtvis satte man å trappräckens 

mitt beslag av mässning för att "förhindra rutschning". Rummen, såväl klass- som lärarerum, 

utsmyckades med friser, målade i limfärg och bestående av stiliserade växtmotiv, olika i varje rum 

"står det att läsa i skriften " Från samskola till gymnasium, Trelleborgs läroverk 1906-1952". 

Invigningen skedde den 15 november 1909 och sedan dess har otaliga Trelleborgsungdomar slitit på 

trappstegen i marmormosaik. Dessa kommer att fortsätta göra tjänst också efter den om och 

tillbyggnad som nu är i full gång. Den ursprungliga trapphallen kommer att också framöver ha 

samma karaktär som den hade för 94 år sedan. 

Två plan i väster 

- Det nya huset byggs i två plan med källare, säger Lars-Åke Ståhl, chef för utbildningsområde 

Söderslätt. I praktiken blir denna nya byggnad, som får namnet I, en fortsättning av nuvarande Gbyggnaden. 

På första plan inryms undervisningslokaler främst för gymnasiesärskolans program för hotell och 

restaurang samt handel och administration. 

Sidan 22

Andra våningen blir ett stort mediatek av den modell som nyligen byggts på gymnasiets tekniska 

centrum på Bryggaregatan. För att mediateket skall kunna användas också utanför skoltid förses 

byggnaden med en utvändig trappa. 

Flexibelt nyttjande 

- Att lokalerna kan utnyttjas av många under stor del av dygnet är en viktig aspekt, säger Lars-Åke 

Ståhl. Ett exempel på detta är våra gymnastiksalar som används flitigt helger och kvällar av 

föreningslivet. 

- På samma sätt vill vi göra med mediateket. Här skulle föreningar och privatpersoner kunna 

utnyttja faciliteterna utanför skoltid. Det kan kanske handla om studiecirklar eller personer som 

studerar kanske på högskola eller universitet någon annanstans och som vill söka kunskap i 

mediateket. 

I anslutning till mediateket byggs fyra grupprum och en läshörna. Lokalerna anpassas helt till den 

nya pedagogiken där eleverna själv i stor utsträckning söker efter kunskap. Av samma skäl får 

syokonsulenten sin mottagning i anslutning till mediateket. 

- Den nya byggnaden kommer på ett klokt och bra sätt att byggas samman med huset i övrigt, 

menar Lars-Åke Ståhl. 

Tittar man på gymnasieskolans lokaler på Nygatan så är det en brokig 

samling av byggnader och tillbyggnader som var och en skildrar sin 

tidsepok. Här finns många stilar representerade, från förra seklets 

början och fram till 2000-talet. Det nya huset kommer att ytterligare 

förstärka detta, med sina rundade former och balkong åt söder. 

I källaren till huvudbyggnaden får Komvux nya lokaler som 

ersättning för dem som faller bort vid nybygget. Vaktmästarna 

kommer att få nya utrymmen i den gamla gymnastikbyggnaden. 

Nuvarande biblioteket görs om till klassrum. 

På Bryggaregatan fortsätter om- och tillbyggnaderna. De lokaler som 

idag används av särskolan blir lediga när denna flyttar till Nygatan. 

Här kommer ytterligare undervisningslokaler för de tekniska och naturvetenskapliga programmen 

att inredas. 

Sidan 23

FRISKVÅRD I FOKUS FÖR KOMMUNENS PERSONAL 

Sjukdom och sjukfrånvaro är ett bekymmer som diskuterats 

mycket i samhället på senare år, såväl i Trelleborg som i landet 

i övrigt. Det är ett stort problem, både för den enskilde som 

drabbas och för samhällsekonomin. Regeringen har speciellt 

fasta på detta i sin budget för nästa år och har satt som mål att 

halvera sjukfrånvaron till år 2008. 

I Trelleborg arbetar kommunen på bred front för att komma 

tillrätta med frånvaron. Ett sätt är att satsa på friskvård enligt 

en modell som är unik i Sverige. 

– Friskvård har varit viktigt i Trelleborgs kommun i många år, 

säger Magnus Dahlberg, chef för personalavdelningen. 

Tidigare handlade det bland annat om olika former av 

förmåner till anställda i form av subventionerade besök på 

Badhuset eller motionskort. 

– Numera är detta inte tillåtet av skatteskäl, men vi tittar på att 

försöka lösa detta så att vi får ett heltäckande system för alla kommunalt anställda. Det kan man 

göra genom bruttolöneavdrag på samma sätt som för hem-pc. Min förhoppning är att vi skall ha nått 

fram till en bra lösning redan nu i höst. 

Friskvårdskonsulent 

Hösten 2002 anställde Trelleborgs kommun friskvårdskonsulenten Camilla Johansson för att 

kartlägga de anställdas fysiska status. På helt frivillig grund erbjuds personalen en test som leder till 

rekommendationer om motion och kost. 

– Hälsokonsultationerna fungerar på så sätt att klienten kommer till min mottagning på Signalen där 

hälsan utvärderas på fem variabler – kondition, arm-, mag- och benstyrka, flexibilitet, 

kroppskomposition och hjärtfunktion, berättar Camilla. 

Efter första mötet görs en uppföljning där Camilla och den testade går genom resultaten och skriver 

ett målsättningskontrakt utifrån resultaten och önskade hälsomål. Målsättningen innehåller bl.a. ett 

”recept” på fysisk aktivitet, kostråd och andra tips. Efter tre månader är det dags för återbesök, då 

görs testerna om och man undersöker hur väl man nått sin målsättning. 

Sedan starten i april har Camilla Johanson haft 105 klienter, åttio förstagångsbesökare och 25 

återbesök. Hon har kapacitet att ta emot åtta patienter i veckan och ända sedan starten har det varit 

cirka tre månaders väntetid. 

– Deltagandet har varit mycket högt, säger Camilla, hittills har det bara varit fyra som avböjt 

återbesök. Alla de som har kommit tillbaka har visat förbättrat resultat på minst en av de dem 

variablerna som utvärderas. 

Sidan 24

Unik verksamhet 

Med största sannolikhet är Trelleborgs kommun ensam om att kunna erbjuda sin personal den här 

möjligheten till friskvård. Eftersom intresset är så stort och resultaten så goda, kommer 

verksamheten att permanentas. 

– Vi vill få människor i rörelse, säger Magnus Dahlberg. Det är klarlagt utom allt tvivel att den som 

har en god grundkondition är mindre utsatt för sjukdomar. Den enskilde människan har ett stort 

ansvar för sin egen hälsa, men det faller på arbetsgivaren att hjälpa den enskilde rätt. 

Trelleborgs kommun kommer att fortsätta satsa på friskvård för sin personalstyrka – omräknat till 

helårsanställda uppgår antalet till 3 410 personer. Förutom Camilla Johanssons insatser kommer en 

rad hälsoinspiratörer att utbildas. De kommunala arbetsplatserna kommer att få erbjudande att delta. 

Utbildningen startar nu under hösten och man räknar med i genomsnitt en inspiratör per femtio 

anställda. 

Camilla Johansson är mycket nöjd med utfallet så här långt; 

– Väldigt bra, intresset är högt bland de kommunanställda och jag är fullbokad resten av det här året 

och har tvingats säga nej till människor som vill komma och testa sig. 

– Av dem som kommit till mig hittills är 83 procent kvinnor, medelåldern för män har varit 40, för 

kvinnor 46 år. Det har varit en jämn fördelning mellan anställda i olika verksamheter med den 

största koncentrationen på socialförvaltning, skola och kommunstyrelse. 

Sjukfrånvaron i Trelleborgs kommun i korthet 2002: 

År 2002: 

65 507 arbetsdagar gick bort på grund av sjukdom 

Antalet anställda, omräknat till helårsanställda uppgick till 3 410 personer 

Antalet sjukdagar per anställd var 19,21, vilket motsvarar en kalendermånad eller sammantaget 280 

helårsanställda För tillsvidareanställda är antalet sjukdagar 20,75 per anställd, för visstidsanställd 

personal 10,67 dagar. Av de större förvaltningarna är sjukfrånvaron högst inom sociala med 22,91 

dagar per anställd, lägst inom kommunstyrelsen med 4,76 dagar 333 personer var 

långtidssjukskrivna (sjukskriven mer än 90 arbetsdagar i följd), 87 procent var kvinnor 

Var tionde anställd har varit långtidssjukskriven någon gång under året 

De långtidssjukskrivnas sjukdagar motsvarar 73 procent av den totala sjukfrånvaron 

Flest långtidssjukskrivna finns i åldersgruppen 50 till 59 år 

Januari-september 2003: 

38 286 arbetsdagar gick bort på grund av sjukdom 

Medeltal anställda under perioden var 3 419 personer 

I genomsnitt var varje anställd sjuk under 11,20 dagar 

289 personer har varit långtidssjukskrivna, 89 procent är kvinnor 

79 procent av kommunens anställda är kvinnor 

De långtidssjukskrivnas frånvaro motsvarar 71 procent av totala sjukfrånvaron 

Skol- och socialförvaltning har tillsammans drygt 90 procent av alla långtidssjukskrivna 

Fler blir sjukskrivna på deltid än heltid vilket torde kunna innebära att fler personer än tidigare är på 

väg tillbaka till arbetslivet. 

Sidan 25

VASS RENING I SMYGEHAMN 

Vanligtvis är det parkavdelningen som har hand om det gröna i 

kommunen, men på avloppsreningsverket i Smygehamn följer man 

just nu med spänd förväntan planteringen av vassbäddar. Enkelt 

uttryckt kan man säga att naturen har hand om sig själ… 

Bakgrunden till det botaniska intresset på Sveriges sydligaste 

avloppsreningsverk är den ansökan om lokal investeringsplan som 

kommunen fick beviljat av regeringen för några år sedan. Som ett av 

flera inslag i LIP-programmet fanns byggande av vassbäddar i 

Smyge under projektnamnet ”Avvattning och mineralisering av 

vassbäddar vid reningsverk”. Istället för att som idag torka och 

pressa rötslammet med hjälp av kemikalier, blandas slammet med 

avloppsvatten och sprids ut på vassbäddar. Här tar naturen själv 

hand om jobbet att förvandla de mänskliga restprodukterna till ny 

mylla. 

Bygger ut ytterligare 

Försök med vassbäddar är i gång på flera andra orter i landet. I Hässleholm startade man för två år 

sedan med en försöksanläggning som motsvarar hälften av den forna militärstadens behov – runt 

400 ton per år. Nu är verksamheten inne på tredje säsongen och erfarenheter är goda, så goda att 

man planerar att bygga ut till full täckning. Idag finns sex vassbäddar i bruk, placerade några hundra 

meter från reningsverket i södra Hässleholm. 

- En vanlig torkbädd för rötslam får en hård skorpa överst, nästan som en skosula, förklarar Per Åke 

Nilsson som är processingenjör på Hässleholm Vatten AB. Under skorpan är slammet emellertid 

blött och därför går det inte att transportera. Väljer man däremot att låta vassen ta hand om 

rötslammet så blir avdunstningen uppemot tio gånger större än på en plan yta. Vassen rör sig ju 

ständigt i vinden. 

En annan stor fördel med vass istället för konventionella metoder att ta hand om rötslam, är att man 

slipper använda kemiska tillsatser, naturen tar själv hand om den saken. Av det vatten som slammet 

blandas upp med går 95 procent tillbaka till reningsverket, betydligt fattigare på kväve och fosfor än 

vanligt avloppsvatten. 

Tio års livslängd 

Livslängden för en vassbädd är beräknad till tio år. Under den tiden 

försvinner runt en fjärdedel genom naturens påverkan. De 

tungmetaller som göms i slammet finns kvar, men i mera 

koncentrerad form. 

Arbetet med att anlägga vassbäddarna börjar med att ett dränerande 

sandlager läggs i botten. Ovanpå detta placeras en tät gummiduk. 

Vassen planteras på denna och växterna får näring genom ett första 

lager slam. På det decennium som bädden är i bruk växer lagret av 

slam och växtrester till en tjocklek på en och en halv meter. 

Sidan 26

Efter tio år är det skördetid och med hjälp av grävskopa höstar man jord färdig att användas i 

rabatter, vid vägbyggen och andra anläggningsarbeten. 

I Smygehamn är grävningsarbeten i full gång, men i skrivande stund är det ännu inte avgjort 

huruvida själva planteringen av vassen kommer att ske i höst eller i början av nästa år. Åtta bäddar 

är planerade, vardera på tusen kvadratmeter. Dessa skall ta om hand slammet från hushållen i 

Anderslöv, Klagstorp, Smygehamn och landsbygden häromkring. Fullt utbyggd kommer 

anläggningen att kunna ta om hand rötslam från 10 000 personer, men i startskedet stannar antalet 

vid runt 6 000 personer. 

Investeringen i Smygehamn är kostnadsberäknad till 4,5 miljoner kronor, varav regeringen står för 

990 000 kronor genom LIP-pengar. Driftskostnaderna för vassbäddarna är ungefär detsamma som 

för konventionell rening, även om arbetsmetoderna skiljer sig åt.’ 

– Rätt skött är det här är en bra teknik, men den kräver en lite annan inställning hos personalen. Här 

gäller det att se till att vassen mår bra, det är ett levande material och det krävs lite gröna fingrar, 

säger Per Åke Nilsson. 

Sidan 27

LJUVA TONER FRÅN GOLV TILL TAK I GAMLA GROSSHANDLARHUSET 

I mer än hundra år har Kockska huset utgjort ett landmärke i Trelleborgs östra delar. Den pampiga 

byggnaden var i många år hjärtat i Johan Kocks företagsimperium. På bottenvåningen fanns kontor, 

medan herrskapet Kock bodde på andra våningen. 

Sedan 1976 hörs dock helt andra ljud i huset än gåspennans rispande mot bokföringsliggarens 

papper. Det året flyttade Kommunala Musikskolan in i huset och sedan dess har tusentals och åter 

tusentals Trelleborgsbarn och ungdomar fått sin musikaliska bildning här. En alldeles vanlig vecka 

passerar närmare 700 elever genom huset! 

Kommunala Musikskolan i Trelleborg har gamla anor. 

Den grundades redan 1958 och har sina rötter i 

militärmusiken. Efterhand som militärmakten drog ner 

på sina musiker växte de kommunala musikskolorna 

fram, många med lärare hämtade ur de militära leden. 

Så var fallet också i Trelleborg, där flera av de 

legendariska lärarna har ett förflutet i uniform. 

Under de första decennierna höll den kommunala 

musikverksamheten till i Skyttsgården, som på den 

tiden var något av ett allaktivitetshus på kultursidan, 

långt innan man visste vad ordet betydde. I huset fanns 

– och finns fortfarande – Trelleborgs museum, men 

också bibliotek och undervisningslokaler. Flytten 

västerut något hundratal meter för snart trettio år sedan 

blev ett stort lyft för verksamheten – nu disponerade 

man ett stort, eget hus, vigt åt Fru Musica. 

Nygammal chef 

Sedan årsskiftet är Jörgen Flink kulturchef i Trelleborg. Han är dock ingalunda något nytt ansikte i 

Trelleborgs kulturliv. Redan 1980 började den då sextonårige Malmöynglingen sin lärarbana i 

Trelleborg. Chef för musikskolan den gången var Kaj Anderberg. 1987 blev Jörgen Flink fast 

anställd – under tiden hade han hunnit utbilda sig både som musiker och dirigent – och 1998 blev 

han musikledare. Sedan några veckor har han släppt det övergripande ansvaret för Musik och 

dansskolan till Michael Nordberg, andra arbetsuppgifter som kulturchef gör det svårt att hinna med 

allt. Sitt arbetsrum har Jörgen dock fortfarande kvar mitt i verksamheten i Kockska huset där ljuden 

från piano, fiol och gitarr blandas med suset från ordbehandlaren. 

Alla skolelever i Trelleborg nås en, flera eller många gånger av verksamheten på Musik och 

dansskolan. Skolorna får besök av lärare och elever, och eleverna har också själv chans att prova på 

när de gör återvisit på Musikskolan. Tre skolor har kurser i rytmik för barn, och även särskolan 

omfattas av musikundervisningen. Närmare 700 elever kommer varje vecka till Musikskolan för att 

enskilt eller i grupp förkovra sig inom sitt instrument, sång eller dans. 

Trelleborg har ett mycket rikt musikliv, med bl.a. två väl etablerade och mycket efterfrågade 

musikkårer, en symfoniorkester och åtskilliga körer. Det stora intresset för musik grundläggs i unga 

år, och här har Musik och dansskolan en viktig uppgift. 

Under årens lopp har också Musikskolan i Trelleborg rönt många framgångar. De olika 

ensemblerna och orkestrarna fungerar ofta som goda ambassadörer för sin hemstad vid besök inom 

Sidan 28

och utom landet. Ett starkt bidragande skäl till att Musikskolan är så eftertraktad är att kommunen 

av tradition satsar stora resurser på verksamheten. Att kunna ta emot så många musikintresserade 

barn och ungdomar som det bara går att få plats med i huset har alltid varit en ledstjärna för skolan. 

Höjer terminsavgiften 

– Det har satsats mycket under årens lopp, säger Jörgen Flink, och det är först nu vi måste börja 

spara in också på den här verksamheten. Vi tvingas ta bort en ackompanjatör från 

dansundervisningen och höja terminspriset med en hundralapp till 600 kronor. 

– Musik är oerhört viktigt. Musik ger otroligt mycket, vare sig man spelar i en ensemble, orkester 

eller enskilt, påpekar denne man som vigt sitt liv åt tonerna. 

Musik och dansskolan i Trelleborg har alltid satsat på kvalitet. Lärarkåren är stor, den består av 

nitton personer som alla har fasta anställningar, på hel- eller deltid. Spännvidden är stor, från rytmik 

för småbarn till repetitioner och konserter för Trelleborgs båda 

musikkårer, där för övrigt Jörgen och Michael är musikalisk 

ledare och dirigent för var sin. 

Populärast just nu är undervisningen i trummor och hit är kön 

lång. 

– Det är få som slutar, berättar Michael. Gitarr är också ett 

efterfrågat instrument, men här är inte väntetiden så lång. Vi 

försöker ordna plats så fort som möjligt för den som vill börja 

hos oss. 

– Mycket uppskattat är också utbildningen i showdans, medan 

få vill lära sig spela fagott. Just nu i alla fall, men det är sådant 

som ändrar sig över tiden. Intresset för att spela och sjunga är 

dock lika stort nu som alltid. 

Sidan 29

VERKSAMHETENS KOSTNADER OCH INTÄKTER 

Kommunens budget omsluter under år 2004 totalt 2.408.625 tkr på kostnadssidan (inkl finansiella 

poster) vilket är en ökning med 4,8 procent i jämförelse med budget 2003 (justerad pga ändrad 

redovisningsprincip avseende fördelade personalutgifter inom teknisk förvaltning och exkl 

hamnverksamhet samt fastighetsförvaltning). I denna kostnadsökning finns givetvis 

personalutgiftsökningarna, volymökningar och en del finansiella poster. I de ”finansiella 

kostnadsökningarna” finns bla arbetsmarknadsförsäkringarna och avsättningar till pensioner. 

Dessutom finns from år 2004 en avgift på 9,8 milj kr till ett mellankommunalt utjämningssystem för 

LSS-kostnader. 

Verksamheterna exkl finansförvaltning, fastighetsförvaltning, nät-, VA-, renhållning- och 

hamnverksamhet redovisar en bruttokostnad på 1.625.202 tkr för 2004 vilket är en ökning med 4,1 

procent i jämförelse med budget 2003. Även om de interna kostnaderna för fastighetskostnaderna 

exkluderats ingår dock andra interna poster. Detta gäller exv televäxel, teknisk förvaltnings service- 

och projekterings verksamhet, den centrala IT-enheten, interna ersättningar inom skola, omsorg osv. 

I förhållande till tidigare budgetår är kostnadsökningarna nu lägre. 

Det enskilt största kostnadsslaget är givetvis personalutgifterna (inkl personalomkostnadspålägget) 

som för år 2004 kan beräknas till ca 1.086.000 tkr dvs 67 procent av de totala 

verksamhetskostnaderna (exkl finansiella poster). Jämfört med budget år 2003 (enl KF nov 2002) 

ökar personalutgiften med 5,1 procent. Jämförelsevis kan också konstateras att personalutgiftens 

storlek nu överstiger den samlade skatteintäkten med 17.941 tkr! 

De samlade intäkterna uppgår i budget år 2004 till 2.414.387 tkr inkl finansiella poster vilket är 4,2 

procent mer än för budget 2003 (justerad pga ändrad redovisningsprincip avseende fördelade 

personalutgifter inom teknisk förvaltning och exkl hamnverksamhet samt fastighetsförvaltning). I 

denna förändring finns bla ett ökat utjämningsbidrag (+ 9.000 tkr) samt en ökning av 

skatteintäkterna med + 28.857 tkr. Det senare en mycket blygsam ökning i jämförelse med tidigare 

år då skatteintäktsökningen ”normalt” brukar ligga kring 50 milj kr. Om finansförvaltning, 

fastighetsförvaltning, nät-, VA-, renhållning- och hamnverksamhet exkluderas blir bruttointäkterna 

för verksamheten år 2004 istället 295.464 tkr, en ökning med 9,1 procent mot budget 2003. I detta 

ingår dock fortfarande en antal interna poster vilket påverkar jämförelsen. Detta gäller exv intern 

räntan som ökar med 14 procent mellan budgetåren samt interna ersättningar inom komvux 

verksamheten vilket till stora delar förklarar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 

intäktsförstärkning med 5.051tkr. 

Av de totala intäkterna utgör givetvis kommunalskatten och de generella statsbidragen merparten 

med ca 56 procent. Om man i denna jämförelse dock tar hänsyn till att skatter och statsbidragen 

egentligen utgör ett nettoflöde av kostnader och intäkter så utgör detta netto en andel utav 54 

procent av de totala intäkterna. 

För verksamheternas intäkter skall noteras att bland avgifterna så sker det endast ett fåtal taxe- och 

avgiftsförändringar enligt föreliggande budget. Dessa avser en höjning av badhusavgifterna med i 

genomsnitt 7 procent, höjning av avgifterna till musik och dansskolan med 100 kr per termin, 

höjning av grundbeloppet i bygglovstaxan från 28 till 30 kr samt höjning av maxtaxan för 

skolbarnomsorg och förskoleverksamhet med belopp ifrån 40 kr upp till 120 kr beroende på antalet 

barn. 

Sidan 30

NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDE, RAMAR OCH MÅL 

I det följande avsnittet anges verksamheten utifrån kommunfullmäktiges delegation av 

genomförandet, mao resp nämnds ansvarsområde och nettoram (kommunbidrag). Vidare framgår 

varje nämnds övergripande målformulering inför den kommande verksamhets- perioden 2004 tom 

2006. Liksom tidigare år utgör resp styrelse- och nämnds tilldelade nettoram, anslagsnivå för 

driftbudget (kommunbidraget). Observeras skall att i drifts- jämförelsen mot tidigare års budgetram, 

i detta dokument år 2003, har en jämförelse gjorts mot ursprunglig ram, dvs ram utan tilläggsanslag 

(KF nov 2002) ! 

Arbetet med Budget 2004 och Flerårsplan 2005-2006 har utgått ifrån förutsättningarna att det i 

princip ej finns några nya medel att tillskjuta nämndernas nettoramar. Det övergripande ekonomiska 

målet för hela perioden 2003 – 2006 är "Att bibehålla ekonomisk balans och handlingsutrymme i 

en osäker samhällsekonomi". Konkret innebär detta ett resultat mätt som förändring av eget kapital 

som i vart fall är positivt för kommunen som helhet. Utifrån detta finns dessutom målsättningen att 

dels inte låta verksamheternas nettokostnader ianspråkta mer än 98 procent av skatter och 

statsbidrag, och dels en målsättning att begränsa kostnadsutvecklingen för verksamheternas 

nettokostnader i en budgetjämförelse mellan åren till ca 3,5 procent. Det senare är en neddragning 

av ökningstakten jämfört med tidigare budgetar, och en konsekvens av minskande tillväxt i den 

kommunala ekonomin. 

I föreliggande budgetkalkyler har inga preciserade ramar eller nettokostnader beräknats för åren 

2005-06. Istället finns ett utgiftstak för de kommande årens planering angivet, vilket framgår av 

Resultatplanen. Detta utgår ifrån idag kända skatteintäkter och statsbidrag. 

Nämndernas nettokostnader 2004 

(exkl avgiftskollektiv samt finansiella kostnader) 

Skol nmd 

35,8% 

Tekn nmd 

3,6% 

Byggn nmd 

0,3% 

Räddn nmd 

1,7% 

Miljö nmd 

0,3% 

Ind o fam oms nmd 

6,9% 

Sidan 31 

Gymn o vux utb nmd 

10,2% 

Kult nmd 

1,9% 

Kommunledn 

5,8% 

Frit nmd 

2,6% 

Fastigh nmd 

0,2% 

Vård o oms nmd 

30,7%

KOMMUNLEDNING MED HAMNFÖRVALTNING 

RESULTATPLAN 

Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan 

2002 2003 2004 2005 2006 

Kommunfullmäktige 5 5 5 5 

Allmänna val 40 

Överförmyndarverksamhet -1 

Fys plan o mätn tekn verksamhet 425 

Kunskapsutveckling LIP 136 193 74 75 77 

Civilt försvar 702 950 1 087 1 109 1 131 

Fritidsverksamhet 228 220 215 219 223 

Förebyggande verksamhet 18 

Folkhälsoarbete 299 234 239 244 

Arbetsmarknadsåtgärder 3 763 5 699 3 007 3 266 3 531 

Egentlig hamnrörelse 29 701 70 238 29 000 29 000 29 000 

Byggnader hamnverksamhet 19 049 12 210 8 000 8 000 8 000 

Gemensam administration 1 732 1 550 1 553 1 584 1 615 

Central personalverksamhet 17 15 15 15 15 

Informationsenhet 13 24 12 12 12 

Kontors- o vaktmästeriservice 2 552 2 625 2 654 2 707 2 760 

Arkiv 555 738 563 577 591 

Gemensamma försäkringar 200 

Konsumentverksamhet 69 69 

Central IT-verksamhet 6 503 6 740 7 410 7 558 7 709 

Reception o teleservice 5 179 5 535 5 640 5 765 5 894 

Summa intäkter 71 185 106 806 59 469 60 131 60 807 

Kommunfullmäktige -864 -749 -898 -923 -948 

Kommunstyrelsen -1 701 -1 943 -2 000 -2 047 -2 094 

Kommunalt partistöd -1 221 -1 266 -1 298 -1 323 -1 348 

Info/utbildning politiker -426 -415 -424 -432 -440 

Revision -1 993 -2 084 -2 061 -2 106 -2 152 

Allmänna val -708 -675 -713 

Överförmyndarverksamhet -2 290 -2 581 -2 674 -2 745 -2 818 

Borgerliga förättningar -1 -20 -20 -20 

Medlemsavgifter -1 678 -1 703 -1 844 -1 880 -1 918 

Kommunala belöningar -215 -160 -150 -153 -156 

Fys plan o mät tekn verksh -2 012 -1 125 -892 -909 -927 

Näringslivsutveckl/Turism -3 135 -4 720 -4 870 -4 967 -5 066 

Samhällsutveckling -16 -50 -50 -51 -52 

Parker och Grönområden -171 -216 -212 -212 -212 

Miljö- och hälsoskydd -38 -36 -35 -35 -35 

Kunskapsutveckling LIP -357 -636 -394 -404 -414 

Agenda 21 -1 040 -677 -886 -909 -932 

Räddningstjänst -10 -3 -3 -3 -3 

Civilt försvar -1 508 -2 195 -2 120 -2 169 -2 218 

Riskhantering -37 -158 -158 -160 -162 

Totalförsvar, övrigt -36 -38 -38 -38 -38 

Allmän fritidsverksamhet -396 -279 -249 -249 -249 

Stöd till studieorganisationer -3 730 -3 729 -3 729 -3 729 -3 729 

Stöd t kulturella föreningar -80 -10 -10 -10 -10 

Fritidsverksamhet -7 996 -8 101 -7 631 -7 820 -8 013 

Allmänna insatser -237 -237 -239 -239 -239 

Förebyggande verksamhet -711 -289 -899 -922 -946 

Sidan 32


2002 2003 2004 2005 2006 

Folkhälsoarbete -1 801 -1 050 -1 084 -1 114 -1 145 

Arbetsmarknadsåtgärder -9 817 -12 199 -9 257 -9 516 -9 781 

Egentlig hamnrörelse -6 283 -47 471 -6 175 -8 404 -10 563 

Byggnader hamnverksamhet -21 046 -14 977 -9 565 -9 374 -9 184 

Kollektivtrafiken -15 -500 -500 -510 -520 

Gemensam administration -23 186 -21 898 -23 495 -24 087 -24 696 

Central personalverksamhet -3 984 -5 377 -5 246 -5 373 -5 502 

Informationsenhet -2 746 -2 846 -2 302 -2 355 -2 409 

Kontors- o vaktmästeriservice -3 252 -3 123 -3 128 -3 197 -3 267 

Arkiv -658 -738 -563 -577 -591 

Gemensamma försäkringar -851 -1 040 -1 601 -1 634 -1 667 

Medborgarkontor -941 -902 -1 000 -1 028 -1 057 

Konsumentverksamhet -370 -412 -422 -432 -442 

Central IT-verksamhet -10 119 -9 864 -10 234 -10 466 -10 704 

Reception och teleservice -5 280 -5 535 -5 640 -5 765 -5 894 

Oförutsedda kostnader -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 

Summa kostnader -122 956 -162 332 -115 671 -119 287 -124 274 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNADER -51 771 -55 526 -56 202 -59 156 -63 467 

Kommunbidrag 75 036 75 526 77 462 

ÅRETS RESULTAT 

inkl tilläggsbudget f 2002 23 265 20 000 21 260 

varav avsättning till hamnens 

investeringsfond 21 421 20 000 21 260 

Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR -35 173 -66 287 -34 063 -31 806 -32 000 

varav ramanslag inkl hamn -34 063 

varav hamninvesteringar inkl ram -17 953 -42 394 -30 000 -30 000 -30 000 

Sidan 33

MÅL OCH PRIORITERINGAR . 

Att ge trelleborgarna god service, trygghet och omvårdnad i livets alla skeden är målet för den 

kommunala verksamheten. För att kunna utföra den uppgiften på bästa sätt krävs en ekonomi i 

balans. Trelleborg har i likhet med flertalet kommuner i Sverige drabbats av lågkonjunkturen i 

kombination med en ökande kostnadsutveckling. Detta har präglat arbetet med budgeten för 2004, 

kommunen påverkas av yttre omständigheter som vi inte kan råda över, vilket tvingat oss att 

försöka hålla samma budgetramar som under innevarande år. 

En av flera yttre omständigheter som ger oss ökade kostnader för nästa år är försäkrings-premierna. 

Trelleborg arbetar på många sätt preventivt för att minska skador. Bland annat görs numera 

riskanalyser i olika verksamheter, allt för att komma tillrätta med presumtiva problem. Två 

medborgarundersökningar som gjorts under det här året visar att Trelleborg är en förhållandevis 

trygg kommun att leva i. Störst problem utgör trafik och skadegörelse enligt den undersökning som 

Rikspolisstyrelsen gjort på Brottsförebyggande rådets och Närpolisens uppdrag. Avsikten är att 

undersökningen skall återkomma årligen för att ge ett bra underlag för jämförelser. 

Föredöme 

Trelleborg har också på flera andra sätt utmärkt sig under året, ett resultat av konstruktivt och 

tålmodigt arbete. Kommunen är nominerad till en av tre ”Bästa barnkommuner” i Skåne, medan 

Turistbyrån hamnade på bronsplats bland landets alla blågula turistbyråer. Detta arbete kommer 

självfallet att fortsätta under nästa år. Arbetet med att sprida kunskap och förståelse om FN: s 

Barnkonvention går vidare och ett förslag till Barnchecklista har tagits fram av 

Ungdomsberedningen. 

Trelleborg har under senare år blivit allt mer intressant som bostadsort, såväl för danskar som för 

skåningar från näraliggande kommuner. Tillgången på bra och billig tomtmark för 

småhusbebyggelse har fått många familjer att snegla på möjligheten att flytta till Trelleborg. I 

princip är alla lediga tomter slutsålda och just nu pågår som bäst planeringen för nya områden. 

Skegrie och Västervång kommer att byggas ut ytterligare, liksom på sikt Dalajär. Planeringen för 

Trelleborgs nya stadsdel, Stavstensudde, går vidare och har rönt mycket stort intresse såväl från 

presumtiva nybyggare som byggbranschen. 

Även för näringslivet är Trelleborg av stort intresse. Flera detaljhandelsföretag planerar att etablera 

sig i kommunen. Miljöprövningen av Bona X: s fabrik på Sjöviksområdet är avslutad liksom för 

taktegeltillverkaren Lafarge, som dock kommer att avvakta med sin etablering några år. 

Förhandlingar pågår med flera intressenter till industritomter inom samma område. 

Dessa etableringar och ytterligare andra är beroende av god infrastruktur i och kring Trelleborg. 

Något beslut i fråga om E6: ans utbyggnad till motorväg har Trelleborg ännu inte fått, 

tillståndsprövningen enligt Miljöbalken har pågått sedan i våras. Vägverket ligger emellertid långt 

framme i planeringen och så fort klartecken kommer från regeringen så sätts arbetet i gång. En bra 

och trafiksäker väg till och från en av Skandinaviens största hamnar är inte en angelägenhet allenast 

för Trelleborgs kommun utanför hela Sverige och de länder vi har ett omfattande handelsutbyte 

med. 

Sidan 34

Under hösten genomfördes en markaffär med Jernhusen AB som ger Trelleborg tillgång till 

markområden i östra delen av hamnområdet, samt bland annat Centralstationen. Det ökar 

Trelleborgs möjligheter att utveckla hamnens verksamhet ytterligare samtidigt som kommunen får 

rådighet över en av stadens kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader. När Citytunneln står klar 

kommer Trelleborg att trafikeras med Pågatåg, den planerade stationen kan komma att ligga i 

anslutning till gamla Trelleborg C. 

Största arbetsgivaren 

Trelleborgs kommun är den i särklass största arbetsgivaren med över 3 000 anställda. Det gör att 

kommunen har ett stort ansvar att komma till rätta med ohälsotalen. Under det här året har flera 

insatser gjorts för att på olika sätt möta den ökande sjukfrånvaron. Kommunen har anställt en 

friskvårdskonsulent, engagerat oss i Fysiotekverksamheten och intensifierat folkhälsoarbetet samt 

kartlagt sjukskrivningarna. Resultaten så här långt förefaller goda, insatserna kommer att fortsätta 

under 2004. 

Ökad tillgänglighet 

Statsmakterna har beslutat att landets alla myndigheter skall öka sin tillgänglighet. Modellen kallas 

för 24 h, och betyder att invånarna skall få tillgång till service dygnet runt, bland annat med hjälp av 

Internet och interaktiva telefontjänster. I Trelleborg har arbetet med 24 h gått in i ett nytt skede 

genom att kommunstyrelsen tog över ansvar för reception och televäxel vid halvårsskiftet. 

Receptionen har byggts om och kan idag på ett bättre sätt ta hand om de besökare som kommer till 

Rådhuset. Tanken finns att utveckla konceptet ytterligare efter modell från de ”Rådhusbutikker” 

som finns i Danmark. Verksamheten bör också samordnas med Medborgarkontor och andra sätt att 

ge information. En kartläggning som gjorts bland förvaltningarna visar att just reception/växel samt 

hemsidan är de två områden som bör prioriteras. 

Sidan 35

FRITIDSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Administration 9 20 20 20 20 

Småbåtshamnar 202 150 150 150 150 

Dala-Livs 1 294 1 750 1 750 1 750 1 750 

Allm fritidsverksamhet 42 30 30 30 30 

Arrangemang 241 150 150 150 150 

Inomhusanläggningar 426 479 479 479 479 

Utomhusanläggningar 564 375 375 375 375 

Söderslättshallen 708 310 535 535 535 

Friluftsanläggningar 2 797 2 025 2 025 2 025 2 025 

Skyttecentrum Maglarp 9 

Á-pris vaktm löner 3 564 5 465 5 519 5 739 5 744 

Badhuset 3 480 3 145 3 350 3 350 3 350 


Fritidsnämnd -249 -219 -219 -219 -219 

Gemensamt -114 -50 -50 -50 -50 

Administration -2 381 -2 646 -2 130 -2 210 -2 290 

Småbåtshamnar -47 -150 -150 -150 -150 

Dala-Livs -1 477 -1 750 -1 750 -1 750 -1 750 

Allm fritidsverks fören bidrag -3 165 -3 150 -3 150 -3 150 -3 150 

Arrangemang -290 -321 -327 -335 -335 

Inomhusanläggningar -1 844 -2 202 -2 288 -2 327 -2 368 

Utomhusanläggningar -9 456 -8 743 -9 119 -9 250 -9 384 

Söderslättshallen -6 818 -8 588 -8 716 -8 820 -8 927 

Friluftsanläggningar -3 685 -3 194 -3 279 -3 333 -3 333 

Skyttecentrum Maglarp -183 -238 -242 -248 -248 

Á-pris vaktm löner -3 564 -5 465 -5 518 -5 738 -5 966 

Badhuset -11 734 -11 435 -11 847 -12 165 -12 473 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 30 918 34 252 34 402 


inkl tilläggsbudget f 2002 -753 0 0 

Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR -3 626 -898 -1 650 -700 -700 

varav ramanslag -1 650 

I ovanstående tablå ingår ej turismen vilken överförts till Kommunledning. 

Sidan 36


Målet för Fritid Trelleborg är att erbjuda kommunens invånare och besökare ett rikt och varierat 

utbud av olika upplevelser inom såväl idrott som övrigt föreningsliv. Stödet till de ideella 

föreningarna är en viktig del i detta. Att initiera och genomföra diverse arrangemang samt att få hit 

stora idrottsevenemang är ytterligare ett led i verksamheten. Vidare ska lokaler och anläggningar 

tillhandahållas efter föreliggande behov. 

En betydelsefull uppgift är att verka som en resurs och inspiratör för enskilda föreningars 

arrangemang. Förvaltningens egna lokaler och arenor står till allmänhetens tjänst. 

Fritid Trelleborg ska också vara aktiv i utvecklingen av framtida idrottsarenor. 

Att inspirera barn och ungdomar, särskilt flickor, att redan i tidiga år, ta del av idrott och 

föreningsliv är en av våra viktigaste uppgifter och ett av våra huvudmål. Arbetet med det lokala 

idrottslivets barn- och ungdomsorganisationer tar en stor del av våra resurser i anspråk. 

Fritid Trelleborg ska verka för ett brett och allsidigt utövande av idrott, allt från motion till 

elitsatsningar. Fritid Trelleborg ska också arbeta med att förbättra förutsättningarna för det rörliga 

friluftslivet. Detta gäller såväl naturmiljöområden som stränder, vandringsleder och cykelvägar. 

Algrensningen av våra större badstränder är ett högprioriterat område som slukar stora resurser. 

Idrottsanläggningar 

När det gäller Albäcksvallen så finns tankar om att denna skall kunna utnyttjas av Pingvin Rugby 

Club för att förlägga sin internationella turnering där. 

Badhuset 

Friskvården kommer åter att stå i fokus med nya aktiviteter på badet, en sådan som tillhör 

helhetskonceptet för friskvård på ett badhus är att bygga till ett gym. 

Turk & Relax extrem som är avslappning för kropp och själ fortsätter. Arrangemang, Spa, Stand Up 

”Mittipoolen” och nya idéer skapas. 

Badhuset fortsätter att utveckla skolbaden, simskolorna med baby, barn, vuxensim, vattengympa 

och friskvårdsmassage i turken med mera . 

Uthyrning av badet till fest, konferenser, barnkalas och föreningsmåndag fortlöper 

Marknadsföringen mot företag och allmänhet intensifieras, Badhuset söker hela tiden nya 

samarbetspartners. 

Friluftsanläggningar 

Det både för trelleborgarna och turisterna mycket angelägna arbetet med att hålla badstränderna 

rena och snygga kommer att bedrivas intensivt. Inför sommaren 2004 kommer återigen en 

strandrensningsplan att upprättas där det tydligt framgår vilka stränder som skötes och hur frekvent 

samt var sopkärl och toaletter finns. Nya och effektivare metoder för att hålla stränderna rena 

kommer att sökas. Fritidsnämnden kommer aktivt att verka för att söka orsakerna till den tidvis 

dåliga badvattenkvalitén som uppmätts längs kommunens badstränder. 

Campingplatsernas betydelse för turismen i kommunen är stor. Nämnden kommer att fortsätta vara 

lyhörda för camparnas krav och önskemål för att behålla och ytterligare förbättra campingplatsernas 

Sidan 37

attraktionskraft. Som ett led i denna strävan skulle Dalabadets camping behöva genomgå en allmän 

upprustning av stugor, parkeringsplatser med mera. 

Utvecklingen åren 2005 och framåt 

För att Trelleborgs ska kunna behålla sin position som en framgångsrik idrottskommun måste 

satsningen på idrottsarenorna fortsätta. Utan elit och elitidrottsevenemang är det svårare att bedriva 

breddidrott och locka ungdomar till idrottsföreningarna. Trelleborg har ett unikt och mycket 

attraktivt läge nära bla Köpenhamn och Berlin och med nästan tre mil kust. För att i konkurrens 

med övriga kommuner locka till sig turister och blivande boende så måste bl a strandskötseln 

högprioriteras och Dalabadets camping rustas upp. 

Ett första intryck av ett besök i en stad präglar ofta för all framtid uppfattningen om staden och dess 

karaktär. De flesta av Trelleborgs besökare kommer till staden via E6:an norrifrån. Idag möts man 

av en folktom strand och ofta lukten av ruttnande alger. 

Ett sätt att dramatiskt förbättra intrycket av stadens entré vore att skapa en riktig badplats med 

bryggor, uteserveringar mm mellan Albäck och Västra småbåtshamnen. Stadens innevånare skulle 

dessutom få ett sammanhängande friluftsområde från Albäck skogen via gång- och cykeltunnel 

under E6:an till den nya stranden. 

Sidan 38

KULTURNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Grand 203 200 200 200 200 

Bibliotek 800 496 537 537 537 

Museum 594 585 585 585 585 

Axel Ebbes konsthall 90 10 10 10 10 

Borgen 3 80 80 80 80 

Musik & Dansskola 628 800 800 800 800 


Kulturnämnd -105 -219 -226 -235 -245 

Gemensamt -27 -50 -50 -50 -50 

Kulturverksamhet -436 -848 -879 -912 

Allm kulturell verks -411 -561 -490 -491 -491 

Stöd till kulturella föreningar -331 -300 -300 -300 -300 

Stöd till enskilda -14 -15 -15 -15 -15 

Grand -250 -350 -250 -250 -250 

Bibliotek -9 106 -9 189 -9 172 -9 476 -9 757 

Museum -4 889 -5 854 -5 989 -6 192 -6 374 

Axel Ebbes konsthall -393 -367 -322 -330 -338 

Sesam -187 -200 -100 -100 -100 

Borgen -1 199 -1 334 -1 130 -1 149 -1 169 

Musik & Dansskola -7 000 -7 207 -7 712 -7 997 -8 290 

Summa kostnader - 23 912 -26 082 -26 604 -27 464 -28 291 

VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 21 164 23 911 24 392 



Beräknade 



Sidan 39


Det gemensamma målet för Kultur Trelleborg är att erbjuda kommunens invånare och besökare ett 

rikt och varierat utbud av olika kulturupplevelser. Stödet till de ideella föreningarna är en viktig del 

i detta. Att initiera och stödja diverse arrangemang och tillhandahålla lokaler och anläggningar är 

ytterligare ett led i verksamheten. 

En betydelsefull uppgift är att verka som en resurs och inspiratör för enskilda föreningars 

arrangemang. Kultur Trelleborg ska också vara aktiv i utvecklingen av framtida lokaler. 

Att inspirera barn och ungdomar, att redan i tidiga år, ta del av kultur är en av våra viktigaste 

uppgifter och ett av våra huvudmål. Musik och Dansskola, bibliotek och museum bedriver en 

omfattande pedagogisk verksamhet i just denna riktning. Allmänheten ska ges möjlighet att ta del 

av nya och utifrån kommande kulturyttringar och impulser av olika karaktärer. 

Vård, underhåll och synliggörande av vårt kulturarv med bl.a. fornlämningar, landskaps- och 

bebyggelsemiljöer, föremål, fotografier med mera är viktiga i detta arbete. 

Under 2003 drevs en hel del stora projekt och arrangemang av Kultur Trelleborg ett exempel är 

vattenprojektet ”Bara vanligt vatten” som blev något av det största som drivits i kommunen. 

Närmare ett 20-tal olika kulturevenemang ingick och mängder av barn och ungdomar fick på detta 

sätt ett nyttigt lärande genom kultur. Kulturnämnden bidrog också till att förnya firandet av såväl 

Sveriges nationaldag som Palmlördagen. Dessa och liknande verksamheter känns angeläget att 

driva även i framtiden. 

Allmänkulturen. 

Målet är att stödja föreningarna med verksamhetsbidrag och projektbidrag. Lokalfrågor är en 

springande punkt där arbetet med bl.a. Stadsparken och Grand kommer att ha hög prioritet. 

Musik och Dansskolan. 

Ett enormt rekryteringsarbete av nya elever har gjorts och kommer även fortsättningsvis att ha 

högsta prioritet. Skolans funktion som en utåtriktad kulturorganisation med en bred 

konsert/dansverksamhet med många offentliga framträdande är viktig. Vidare satsas ännu mer på 

samarbetet med den obligatoriska skolan och med gymnasiet. Även särskolan är nu en viktig 

samarbetspartner. Utveckling av barns och ungdomars konstnärliga kreativitet är av hög prioritet. 

Biblioteket 

Målsättningen med biblioteket är att medverka till att höja den allmänna kunskapsnivån samt att 

uppfylla kommuninvånarnas krav på ett modernt bibliotek. 

För att uppnå dessa mål arbetar biblioteket i stor omfattning mot förskolan och grundskolan med 

regelbundna besök av klasser, som stimuleras till läsning. Detta sker på alla enheter inklusive 

bokbussen. Vidare har inköpen av kurslitteratur för distansstuderande på olika nivåer ökat. 

Sidan 40

Trelleborgs Museum har nu en nyrenoverad ovanvåning och det finns utmärkta möjligheter att här 

illustrera vår stads fram- och tillväxt. Förhoppning är att museet, med en liten ökning av 

personalen, skall kunna fira Trelleborgs 50-årsjubileum år 2007 med nya utställningar, ett tillskott 

på närmre 500 m2 utställningsyta. Digitaliseringen av föremåls- och fotosamlingen fortgår, om än i 

betydligt mindre omfattning än när det drevs med tillskott av statliga medel. Med jämna mellanrum 

utökas museets faktarum med nya poster, varvid mer och mer material blir tillgängligt för 

allmänheten. 

På Axel Ebbes Konsthall har de fasta utställningarna med Ebbes konst liksom tidigare år 

kompletterats med varierande utställningar med konst och konsthantverk. 

Den pedagogiska verksamheten för skolbarn är mycket omtyckt men därmed också ständigt 

fullbokad. Verksamheten drivs helt och hållet med hjälp av regionala medel och vänder sig till såväl 

Trelleborgs som Vellinges och Svedalas skolelever. För att utöka möjligheterna för 

Trelleborgseleverna, som ju är det stora flertalet, vore det önskvärt att med hjälp av kommunala 

medel kunna öka antalet undervisningstimmar för denna grupp. 

Under året har vi anställt en verksamhetsledare, med uppgift att på alla sätt ta hand om 

Trelleborgen. Under året har området också fått en välbehövlig ansiktslyftning med ny damm och 

utökad växtlighet. Alla de murkna trellerna skall bytas ut under hösten och marken under dem 

kommer att dräneras. På samma sätt skall borgen under kommande år fortsätta att utvecklas och 

förnyas, för att verkligen bli en plats där vår historia levandegörs. På sikt är målet också en 

utställning om såväl utgrävning som rekonstruktion av borgen. 

Verksamheten 2004 

Under 2004 kommer arbetet på de tre institutionerna, Biblioteket, Museet och Musik- och 

Dansskolan att fortsätta med allt vad det innebär i vardaglig och för denna typ av verksamhet 

normalt arbete. Inte minst på den pedagogiska delen kommer arbetet att fortsätta och en 

vidareutveckling av utbudet ske. Samarbetet med kommunens obligatoriska skolor och gymnasium 

har naturligtvis en mycket hög prioritet. 

För ”Trelleborgens” del fortsätter det omfattande arbetet med renoveringen. På allmänkulturens 

område är bidragssystemet under utredning vilket kommer att resultera i klarare och bättre riktlinjer 

inför 2004. När det gäller Grand är förhoppningen att det ska kunna bli fler arrangemang. 

Vidare finns ambitionen att något nytt större projekt typ ”Bara vanligt vatten” skall kunna 

arrangeras också under 2004. 

Arbetet med att bredda kulturutbudet i kommunen anses som oerhört väsentligt och kommer 

speciellt att beaktas under året. 

Sidan 41

MILJÖNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Miljö- och hälsoskydd 1 092 1 881 1 700 1 600 1 800 

Laboratorium 494 620 620 620 620 


Miljönämnden -353 -357 -352 -370 -380 

Miljö- och hälsoskydd -4 266 -4 932 -5 175 -5 730 -5 900 

Laboratorium -628 -682 -701 -722 -744 

Gemensam administration -168 -174 -189 -195 -201 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 3 574 3 644 4 097 



Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR 0 -71 0 0 0 

varav ramanslag 

Sidan 42


Miljönämndens verksamhet syftar i första hand till att medverka till en långsiktigt hållbar 

utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer skall tillförsäkras en hälsosam 

och god miljö i Trelleborg . En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde 

och att människans sätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta 

naturen väl. Människors hälsa och miljö skall skyddas mot skador och olägenheter, oavsett om 

dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. 

Verksamheten styrs i stor utsträckning av lagar och andra föreskrifter. Till de mest omfattande 

uppgifterna hör tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen. Miljönämnden är 

ett viktigt remissorgan i alla kommunala beslut i frågor som gäller miljö, natur, livsmedel och 

hälsoskydd. Den skall vara ett rådgivande serviceorgan och medverka i tvärsektoriellt arbete med 

övriga myndigheter, organisationer och enskilda samt lämna allmänheten råd och upplysningar 

inom sitt verksamhetsområde. 

Miljönämndens arbete syftar även till att konsumenterna i Trelleborgs kommun skall kunna 

inhandla och förtära mat och vatten och serveras livsmedel som är av god kvalitet. Miljönämnden 

skall även se till att djur som hålls i fångenskap behandlas väl och inte utsätts för lidande och 

sjukdom samt minimera negativa miljöeffekter av djurhållningen. 

I 7 § tillsynsförordningen till miljöbalken föreskrivs att en myndighet som har tilldelats operativa 

tillsynsuppgifter skall avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha 

personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Några väsentliga förändringar för 

tillsynsplanen 2004 i jämförelse med tidigare föreligger inte. En hård prioritering måste dock göras 

i tillsynsplanen med hänsyn till rådande resurser och budgetförutsättningar. 

Miljönämnden kommer under perioden att prioritera följande: 

• Arbete med de lokala miljömålen anpassade till de regionala och nationella 

miljökvalitetsmålen, som antogs av riksdagen i april 1999 

• Utöva miljöövervakning som ett led i uppföljningen av miljökvalitetsmålen 

• Verka för en förbättring av luftkvaliteten, särskilt i de centrala delarna av Trelleborg samt verka 

för en minskning av trafikstörningar 

• Inventera enskilda avloppsanläggningar med råd och krav på åtgärder, där anläggningen inte 

uppfyller miljöbalkens krav 

• Miljöpröva verksamheter inom skyddsområden vid kommunens vattentäkter 

• Utöva miljörelaterat hälsoskydd 

• Utöva djurskyddstillsyn 

• Utöva tillsyn av landsbygdens miljöfrågor, särskilt avseende Östersjöns närsaltsbelastning 

• Verka för minskad förorening av Östersjön 

Sidan 43

RÄDDNINGSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Ledning 4 355 5 027 4 128 4 210 4 295 

Operativ verksamhet 1 694 1 104 2 380 2 428 2 476 

Förebyggande verksamhet 378 453 494 504 514 

Ambulans verksamhet 11 840 12 792 12 967 13 226 13 491 


Nämnd -192 -200 -200 -206 -213 

Ledning -5 939 -6 898 - 7 340 -7 549 -7 764 

Operativ verksamhet -19 718 -20 136 -21 425 -22 373 -23 060 

Förebyggande verksamhet -763 -1 536 -1 025 -1054 -1083 

Ambulans verksamhet -12 600 -12 792 -12 967 -13 347 -13 738 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 20 284 22 186 22 988 


inkl tilläggsbudget f 2002 -661 0 

Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR -2 584 -900 -2 500 -1 000 -1 000 


Sidan 44


Räddningstjänstens vision är att skapa en säkrare och tryggare kommun genom att verka inom 

områdena befolkningsskydd, räddningstjänst i fred och under höjd beredskap samt bedriva 

ambulanssjukvård. 

Stabsverksamheten syftar till att genom intern och extern konsultation, omfattande administration, 

ekonomi, personaladministration, IT samordning, upphandling, projektledning, 

fastighetsförvaltning, fordons- och maskinunderhåll, extern utbildning, teknisk service, kontroll och 

konsultation av och om brandskydd, biträda, stödja och utveckla förvaltningens olika 

verksamhetsområden i deras strävan att nå ett så rationellt och effektivt resultat som möjligt. 

Skydd och räddningsverksamheten har som sin uppgift att göra människor som bor och vistas i 

kommunen, medvetna om de hot och risker som finns, om hur olyckor kan förebyggas och hur 

konsekvenserna av inträffade händelser kan begränsas. 

Prehospital ambulanssjukvård är numera en del av den samlade akutsjukvården i samhället. Tidiga 

kvalificerade åtgärder vid livshotande sjukdomstillstånd och olycksfall är direkt avgörande för den 

drabbades liv och framtida hälsa. 

För att skapa ett optimalt omhändertagande krävs hög kompetens, snabb insats och en djupgående 

samverkan med akutsjukvården, SOS centralen och räddningstjänsten. 

Genom ständig utveckling av ledning, organisation, teknik och riskmedvetenhet skall verksamheten 

och dess anställda kunna utföra förebyggande-, räddnings- och ambulansinsatser som motsvarar 

människors behov i ett samhälle under ständig förändring. 

Räddningstjänsten ska inom verksamheten arbeta aktivt för att upprätthålla en hög moral och 

lojalitet samt förbättra attityder och värderingar. 

Räddningstjänsten ska aktivt arbeta för ett förnyat avtal med Vellinge kommun angående 

räddningstjänst och Region Skåne angående ambulansverksamheten. 

Förändringar i verksamheten 

Räddningstjänstens nuvarande arbetsområde kommer att förändras beroende på dels utvecklingen 

av samhällets riskbild, dels på ny lagstiftning. Exempel på ny lagstiftning är 

” Lagen om skydd mot olyckor”, ”Lagen om extraordinära händelser i fredstid för kommuner och 

landsting”. I propositionen till nya lagen ges möjlighet till mer målstyrning och mindre 

detaljstyrning än nuvarande lagstiftning. Detta ger kommunen större möjligheter och ansvar att 

påverka räddningstjänstens utformning bl a genom att ta fram handlingsprogram för verksamheten. 

Förslaget till ny lagstiftning medför att räddningstjänsten ska genomföra olycksutredningar och 

insatsutvärderingar. 

Från och med 2004 kommer ett nytt utbildningssystem att tillämpas för grund, vidare- och 

fortbildning inom räddningstjänstens verksamhet. Utbildningssystemet omfattar både hel- och 

deltidsanställda. Systemet kan komma att medföra rekryteringsproblem samt ökade kostnader för 

förvaltningen. 

Sidan 45

Ett nytt radiokommunikationssystem (RAKEL) skall utvecklas och vara i drift hösten 2004. 

Systemet kommer att medföra ökade inköps- och driftskostnader för förvaltningen. 

Avtalet med Vellinge kommun angående räddningstjänst löper ut under 2004. Förvaltningen avser 

att aktivt arbeta för ett förnyat avtal. 

Nuvarande ambulansavtal upphör vid årsskiftet 2004-2005. Arbetet för att förnya avtalet med 

Region Skåne har redan startat.. 

”Grön räddningstjänst” kan komma att innebära att vi ur miljösynpunkt, eventuellt måste välja 

dyrare släckmateriel och annan miljöanpassad utrustning. 

Sidan 46

BYGGNADSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Fys plan o mät tekn verksamhet 2 163 2 000 2 830 2 830 2 830 


Byggnadsnämnd -350 -315 -320 -320 -320 

Fys plan o mät tekn verksamhet -5 497 -4 615 -5 345 -5 345 -5 345 

Gemensam administration -168 -463 -558 -558 -558 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 3 339 3 393 3 393 



Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR 0 0 0 0 0 


Sidan 47


Byggnadsnämndens verksamhet styrs i första hand av de uppgifter som åligger nämnden enligt 

Plan- och bygglagen. Utöver traditionella, såsom bygglov och fysisk planering, är det nämndens 

uppgift att allmänt verka för en god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö samt att lämna 

råd och upplysningar till allmänheten om byggande. Inom ramen för sitt ansvar kommer 

byggnadsnämnden i Trelleborg att särskilt verka för att främja en god boendemiljö, byggd på en 

hållbar utveckling och en hushållande bebyggelsestruktur samt en god estetiskt tilltalande stads- och 

landskapsmiljö. Byggnadsnämnden skall särskilt uppmärksamma utformningsfrågor och 

möjligheten till kretsloppslösningar i detaljplaneringen. 

Byggnadsnämnden avser att inom sin verksamhet ställa upp följande huvudmål för 2004 

• En god beredskap och framförhållning med detaljplaner såväl för bostäder som för industrier 

samt i snabbt uppkomna planläggningssituationer. 

• Fortsatt arbete med utredningar och fördjupningar utifrån översiktsplanen 

• Pågående arbete med att säkerställa de unika miljöerna i kommunens byar genom att 

gällande bevarandeplaner överförs till områdesbestämmelser fullföljs 

• Stadsbyggnads- och utformningsfrågor skall prioriteras och bevarande av byggnader och 

bebyggelser pga. historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ägnas 

särskild uppmärksamhet 

• Enkelhet, säkerhet och snabbhet i handläggningsrutiner i bygglov- och 

bygganmälningsärenden samt en hög servicenivå åt allmänheten 

• En utökad medborgarsamverkan i det lokala planeringsarbetet 

• Medverkan i övergripande planeringsfrågor i kommunen och regionen 

Stor efterfrågan 

Efterfrågan på mark för nyproduktion, är mycket hög i kommunen. Såväl bostadsbyggandet som 

byggnation för handel och industri i Öresundsregionen är omfattande. Befolkningsökningen i 

Trelleborgs kommun är högst i regionen. Trelleborg bedöms fortsätta leva under hög 

byggkonjunktur under 2004. Visst flerbostadshusbyggande planeras men fortsatta åtgärder 

diskuteras på riksplanet vilket bedöms kunna få effekter även i Trelleborg. 

Efterfrågan på mark för nyproduktion i Trelleborgs kommun gäller inte bara bostadsbyggandet utan 

i hög grad även byggnation för industrier och handel. Efterfrågan på bostadstomter i kommunen har 

snabbt skapat nya behov av planering. Ett flertal planeringsprocesser för nya bostadsområden pågår 

och förväntas utökas ytterligare under 2004. 

Verksamheten präglas idag och de närmaste åren av en ökning av antalet bygglovansökningar och 

bygganmälningar, ökning av antalet detaljplaneuppdrag, fortsatt översiktsplanearbete genom 

fördjupningar, väsentligt ökat intresse och ökade insatser för att utveckla områden och 

vardagskvaliteter i byggd och planerad miljö, ökade planeringsinsatser kring kommande 

infrastrukturprojekt som E6 och Pågatåg, väsentligt ökat intresse och ökade insatser i viktiga 

”offentliga rum”, såsom t ex i stadscentrum, utredningsuppdrag för att skapa attraktiva 

bostadsmiljöer, turistmiljöer med mera samt ett ökat engagemang i regionala frågor. 

Sidan 48

Bygglov och bygganmälningar 

Ärendemängden vad gäller bygglov och bygganmälningar ökar fortfarande. Bygglovssidan är 

ansträngd och förväntas så vara det närmaste året. Konsekvenserna av detta kan bli minskad service 

till allmänheten, handläggningstider och rådgivning, risker för fel i myndighetsutövningen, 

senareläggning av utvecklingsinsatser, omöjliggörande av förebyggande insatser. Detta tillsammans 

med fortsatt ökande ärendemängd kräver att ytterligare resurser tillförs funktionen om målen skall 

uppfyllas. 

Skyddsrumsbesiktningar och hantering av den obligatoriska ventilationskontrollen har inte kunnat 

prioriteras inom förvaltningen utan att konsulter anlitas. Ständig metodutveckling är aktuell och 

genomförs inom området. 

Planarbete 

Antalet samtidigt pågående planuppdrag är kontinuerligt många och ökar i rådande konjunktur. Av 

ca 20 planuppdrag är mellan fem och tio uppdrag högprioriterade, speciellt de till utomstående 

byggherrar. Detaljplanering för bostäder har prioriterats och kommer även fortsättningsvis att vara 

högprioriterad. 

Arbetet med översiktsplanen fortsätter genom fördjupningar. Fördjupning av översiktsplanen pågår 

för Stavstensudde och ytterligare områden behöver studeras i fördjupningar och fortsatta resurser 

för detta behövs. 

Behov av utrednings- och idéberedskap finns. Som exempel kan nämnas centrumfrågor, utveckling 

av Smygehuk, Maglarp, Smygehamn, väg E6, ringvägsetapper, pendeltågsstationer med mera. I 

dessa kan stadsbyggnadskontoret ha väldigt olika roller men oavsett vilken kommer det i många fall 

att vara nyckelroller där gestaltnings- och planfrågorna är viktiga. Prioriteringar måste göras och 

resurser finnas för att tillfredsställa behovet. 

Kommunens engagemang i regionala frågor efterfrågas och behövs. Personal från stadsbyggnadskontoret 

kan bli aktuella att och efterfrågas för att medverka i regionala sammanhang. 

Ökad service 

Fortsatta utvecklingsinsatser inom stadsbyggnadskontoret skall ske för att möta tidens krav på 

service, kvalitet och effektivitet. Detta innebär en översyn och komplettering av mål-, organisations, 

delegations- och uppföljningsinstrumenten, fortsatt utveckling av nämndens hemsida med större 

möjlighet att ge service via Internet, utveckling av arkivet så att detta kan utnyttjas rationellt och ge 

tidsbesparingar i ärendehanteringen, fortsatt utveckling av datorstödet i planeringen, fortsatt 

utveckling av ärendehanteringssystem i tidsbesparande syfte både vad gäller ärendehantering och 

uppföljningsarbete samt utveckling av kundmottagningen på stadsbyggnadskontoret ur kundens 

perspektiv med tydligt och inbjudande bemötande och väntplatser. 

Som en övergripande prioritering för hela byggnadsnämndens verksamhetsområde gäller ett så 

öppet och serviceinriktat arbetssätt som möjligt, samt en omfattande rådgivnings- och 

upplysningsverksamhet. 

Sidan 49

Förutsättningar för budgeten är de uppställda målen för verksamheten och de förändringar som 

föreslås. Dessa innebär att kärnverksamheten ökar och särskilda satsningar görs inom flera 

områden. Växande kärnverksamheten och satsningarna skall till huvuddelen klaras av 

stadsbyggnadskontorets personal. Trots utvecklingsinsatser i rationaliserande syfte kan dock, i 

rådande högkonjunktur, prioriteringar behöva göras till förmån för kärnverksamheten. 

Utveckling av verksamhetens metoder sker kontinuerligt och kommer att fortsätta. Digitaliseringen 

på plansidan kommer att utvecklas med utgångspunkt i både effektivisering och tillgänglighet och 

insyn. Digitalisering av arkivet kommer att genomföras. Utveckling av ärendehanteringen på 

byggsidan kommer att fortsätta. 

Sidan 50

FASTIGHETS NÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Fastighetsförvaltning 200 042 224 426 224 989 235 000 238 000 


Fastighetsförvaltning -201 927 -224 426 -218 891 -229 000 -232 000 

Nämnd -579 -600 -600 

Fysisk planering -100 -100 -100 

Gemensam verksamhet -5 567 -8 242 -8 500 -8 500 

Bostadsanpassningsbidrag -3 046 - 2 623 -2 600 -3 100 -3 100 

Summa kostnader - 210 540 - 227 049 -230 412 - 241 300 - 244 300 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNADER -10 498 -2 623 -5 423 - 6 300 -6 300 

Kommunbidrag 3 223 2 623 5 423 


Inkl tilläggsbudget f 2002 -7 275 0 0 

Beräknade 



Sidan 51


Fastighetsorganisationen inom kommunen skall arbeta med kommunkoncernens bästa för ögonen. 

Den är part i den gemensamma ”kommunaffären” och all verksamhet skall utföras med målet att nå 

bästa möjliga koncernnytta. Nämnden har därför som affärsidé att vara det bästa ”hyresvalet” för de 

olika verksamheter som ”medborgarföretaget” kommunen bedriver. Detta nås genom att erbjuda 

rimliga hyresnivåer, god service och försäkra den långsiktiga lokaltillgången inom kommunen. 

Målsättningen är att härmed uppnå en hög kundnytta, där kunden är att betrakta som både brukaren 

och som beslutfattaren. Dessutom vill nämnden kunna uppvisa en tydlig organisation och kunna 

presentera en ekonomi i balans. 

I syfte att nå måluppfyllelsen, gällande vision, affärsidé och målsättningar kommer 

fastighetsnämnden att utveckla ledarskapet i organisationen och potentialen hos varje medarbetare, 

fortsätta att utveckla fungerande arbetslag samt att öka medvetandet för vår omvärld. För att uppnå 

de resultat man önskar, förutsätter detta dels att organisationen och dels kompetensen hos 

personalen utvecklas. Utbildningen gällande förståelsen för hur organisationen skall utvecklas i 

framtiden kommer att fortsätta. Dessutom kommer utbildningen inom ekonomiområdet för 

fastighetsvärdarna att byggas på. Specialutbildning kommer att genomförs inom 

brandsäkerhetsområdet. Stor vikt kommer att ägnas ledarskapsutvecklingen i organisationen. Besök 

på branschmässor och seminarier samt utbyte med andra i regionen verksamma inom 

fastighetsområdet kommer att genomföras. 

Miljöarbetet koncentreras på innemiljön i lokalerna, användning av miljövänliga material och 

metoder, vilket också omfattar framtida omhändertagande av inbyggt material. I arbetet ingår även 

att påverka kunderna till ett miljömedvetet beteende. Vidare sker alla nybyggnads- och 

underhållsåtgärder med ett långsiktigt miljömedvetet perspektiv. Ett område som också 

uppmärksammas är personalens arbetsmiljö. Detta sker vad gäller arbetslokaler, arbetsförhållande, 

arbetsredskap och hjälpmedel. Inom detta område faller också den psykosociala arbetsmiljön, där 

man enats om att arbeta för att alla skall respektera varandra och visa hänsyn samt ha möjlighet till 

personlig utveckling. Nämndens vision har som första punkt, att verksamheten bedrivs på ett sådant 

sätt att Fastighetsförvaltningen kan leverera en tjänst med kvalitet. Därför kommer vi att fortsätta 

förbättringsarbetet i organisationen samt effektivisera verksamheten. Kvalitetsarbetet tillämpas både 

i den dagliga driften och i nyproduktion och underhållsverksamheten. 

Energieffektivisering 

Arbetet med energieffektivisering inom förvaltningen har hittills visat positiva effekter inom 

enskilda objekt under innevarande år. Arbetet med effektivseringsåtgärder kommer att utökas 

ytterligare både på brukarsidan och installationssidan under andra halvan av 2003 och större 

effekter väntas under perioden 2004-2005. Målgrupp för åtgärder på brukarsidan kommer att vara 

skolpersonal och elever. Skolförvaltningarna har dessutom visat intresse för att arbeta mer aktivt 

med energifrågor. Åtgärder på installationssidan sker löpande där man finner att stora 

energikostnader kan sparas till rimliga kostnader. Under 2003 har tre energieffektiviserande 

åtgärder genomförts på installationssidan. Sannolikt ger detta ett positivt resultat i form av lägre 

mediekostnader och lägre belastning på den yttre miljön under slutet av 2004 med anledning av de 

åtgärder som genomförts. 

Sidan 52

Konsekvenser av minskad budget 

Delar av fastighetskostnaderna är inte påverkbara. De intäktsminskningar som nu förvaltningen 

måste hantera kommer att bli märkbara för brukarna av lokalerna. Besparingarna som är 

konsekvensen av dessa intäktsminskningar får konsekvenser på både kort och på lång sikt. Detta 

innebär att levererade tjänster måste minskas i motsvarande omfattning och visar sig som att 

handläggningstiderna vid akuta fastighetsproblem kommer att bli längre, sänkning av 

inomhustemperaturen under vinterhalvåret, liksom begränsningar i tillgången av komfortkyla vid 

extrema temperaturer under sommarhalvåret. Brandsäkerheten i skol-, äldreomsorgs- och 

fritidslokaler kan endast ske i enlighet med lagstiftningen. Planerade brand- och 

fastighetsbesiktningar av vissa lokaler reduceras. Åtgärder för att möta samhällets önskemål på 

handikapptillgänglighet i kommunens lokaler kommer inte att vara genomförbara mer än så att 

lagstiftningens krav uppfylls. Planerat underhåll minskas och skjuts på framtiden. Planerad 

upprustning i ett antal lokaler blir ej möjlig att genomföra. Åtgärder och utredningar som avser t ex 

arbetsmiljöproblem kommer att skjutas på framtiden. Lokalvården kommer att reduceras efter 

överenskommelse med kunderna. Utbildnings- och kompetensutvecklingsprogrammet för 

personalen reduceras, vilket kan påverka framtida effektiviseringar och besparingar i förvaltningens 

verksamhet. Organisationsutvecklingen kan inte genomföras i den omfattning och i det tempo som 

var planerat. 

Konsultkostnader för utredningar och åtgärdsprogram, avseende myndighetskrav och 

förelägganden, liksom konsultkostnader avseende samhällsutveckling och skattekostnader för 

iordningställda ej försålda tomter ryms inte inom budgeten. Särskilda anslag kommer erfordras för 

denna typ av åtgärder. Förvaltningens service till allmänheten reduceras markant. Hyresförluster 

och vakanskostnader ryms inte inom lagd budget. Bostadsanpassningsbidrag beviljas restriktivt och 

endast så att lagens krav uppfylls. De nya rutiner för beställning av olika arbeten som infördes 

under 2003 kommer inte att ha någon effekt. Trots kalkylunderlag och påskrivna beställningar av 

brukaren blir inte fastighetsförvaltningen kompenserad för de merkostnader som uppkommit vid 

volymökningar och investeringar. Skolan och barnomsorgen har fått stora volymökningar och 

verksamhetsförändringar under 2003 men dessa kommer nästa år att vara utan kostnad för 

beställaren. Detta leder till att felaktiga signaler sänds till brukaren, t ex ”lokaler är gratis”. 

Resultatmål för år 2004 

Driftkostnaderna per kvm, exkl. underhåll, kapitalkostnader och hyror, skall minska med 

1 % i förhållande till kostnaderna för år 2003. Två utbildningsdagar skall genomföras för 

personalen i frontlinjen. Nya avtal/kontrakt mellan fastighetsavdelningen och brukarna skall 

upprättas. En gränsdragningslista är framtagen och kommer på ett tydligare sätt reglera 

ansvarsförhållandet och kostnadsfördelningen med brukarna. Kontrakt med parkavdelningen för 

dess skötsel av omgivande markområden skall upprättas. Informationen från 

Fastighetsförvaltningen till brukarna skall systematiseras i syfte att öka kunskaperna inom 

lokalförsörjningsområdet och möjligheter att minska energianvändningen 

Sidan 53

TEKNISK NÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Gemensam administration 7 036 8 250 8 600 8 600 8 600 

Projektering & Planering 2 907 3 000 2 525 2 525 2 525 

Mät & Karta 10 467 8 404 8 979 8 979 8 979 

Service 27 866 25 700 27 972 27 972 27 972 

Gata 8 879 4 565 4 890 4 890 4 890 

Park 4 617 2 123 2 159 2 159 2 159 

Energi Övrigt 9 244 5 520 5 452 5 452 5 452 

Energi Elnät 41 529 42 777 43 117 43 117 43 117 

Vatten & Avlopp 52 637 52 818 53 139 53 139 53 139 

Renhållning 19 779 22 128 22 669 22 669 22 669 


Gemensam administration -8 989 -12 185 -12 345 -12 345 -12 345 

Projektering & Planering -3 845 -3 281 -3 125 -3 125 -3 125 

Mät & Karta -9 407 -8 404 -8 979 -8 979 -8 979 

Service -28 618 -25 227 -27 972 -27 972 -27 972 

Gata -37 750 -31 517 -32 502 -32 502 -32 502 

Park -22 708 -18 554 -19 264 -19 264 -19 264 

Energi Övrigt -9 577 -5 017 -5 236 -5 236 -5 236 

Energi Elnät -40 092 -42 264 -42 625 -42 625 -42 625 

Vatten & Avlopp -49 542 -50 171 -52 630 -52 630 -52 630 

Renhållning -19 147 -20 910 -21 866 -21 866 -21 866 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 42 790 46 623 48 846 

ÅRETS RESULTAT -1 924 4 378 1 804 

inkl tilläggsbudget f 2002 

varav resultat för nät-, VA-, 5 164 4 378 1 804 

och renhållning 

Beräknade 



Driftkostnader och driftintäkter redovisas exklusive fördelade personalkostnader i ovanstående tablå. I tidigare års 

budgetdokument har dessa funnits med vilket ökat budgetomslutningen. För Budget år 2003 innebar detta en ökad 

kostnads/intäktsnivå med 43.316 tkr 

Sidan 54


Kommunal Teknik Trelleborg är Tekniska nämndens förvaltning med verksamhetsansvar för 

väghållning, parkeringsövervakning, småbåtshamnar, renhållning, VA, parker, kommunägda 

fastigheter, mät- och kartverksamhet samt eldistribution och annan ledningsbunden energi, som 

arbetar efter målsättningen att ”Vi skall i en bra inre miljö producera varor och tjänster med rätt 

kvalitet och med minimal miljöpåverkan åt en medveten kundkrets." 

Tekniska nämnden är dessutom trafiknämnd och verkar stödjande för det frivilliga 

trafiksäkerhetsarbetet. Tekniska nämnden ska i sitt arbete ange mål, följa verksamheten och 

utvärdera resultatet. 

Tekniska nämnden skall genom handlingsprogram och med hjälp av miljökonsekvensbeskrivningar 

uppfylla kvalitets- och miljömål, och inom varje verksamhet arbeta förebyggande av eventuell 

miljöförorening. Målen skall uppnås inom givna ekonomiska, tekniska och lagstadgade ramar samt 

uppfylla andra krav som berör verksamheterna. 

All personal skall involveras och känna delaktighet i kvalitets- och miljöarbetet. Personalens 

utveckling skall leda till möjligheten att agera förebild. Den långsiktiga verksamhetsutvecklingen 

skall präglas av ständig förbättring där ledstjärnorna är självständighet, medvetenhet och 

överenskomna egenskaper. 

För att minimera vår miljöpåverkan skall man bland annat arbeta med att minska emissioner från 

fordon och maskiner, effektivisera energianvändningen och förbättra vår avfallssortering. Utan att 

förlora produkters syfte skall dessutom ett kontinuerligt utbyte till mer miljövänliga produkter ske. 

Kundernas önskemål skall identifieras och, om möjligt, uppfyllas genom ett marknadsarbete där alla 

medarbetare är marknadsförare. 

I enlighet med Agenda 21 ska, vid arbete med verksamhetsutveckling, olika produkters slutna 

kretslopp i miljön utgöra utgångspunkt vid val av lämpliga åtgärder. Miljörevisioner och 

miljöutredningar genomförs och redovisas årligen. Ekonomiska överväganden, kalkyler och 

utvärderingar skall ske med utgångspunkt från lägsta möjliga livstidskostnad i det slutna 

kretsloppet. Medel skall tydligt finnas fördelade för alla åtgärder som genomförs. Ekonomisk 

planering och revision utförs i anslutning till motsvarande verksamhet inom kommunen i övrigt. 

Personalutveckling skall bedrivas med målet att uppnå en självlärande organisation i vilken 

personalen kan se sin plats. Det är varje chefs skyldighet att genomföra ett medarbetarsamtal per 

anställd och år. Arbetsvärderingen skall utvecklas. Det personliga ledarskapet skall vara en viktig 

del i verksamhetsutvecklingen. 

I verksamhetsövergripande frågor skall ledningsgruppen vara samordnande organ. För arbetets 

genomförande skall projektarbetsformen tillämpas, så att denna verksamhetsform kan få större 

spridning. 

Den långsiktiga utvecklingen inom förvaltningen ska präglas av den stora utmaning som 

åskådliggörs av ledstjärnorna självständighet, medvetenhet och överenskomna egenskaper. 

Beskrivna mål skall uppnås inom ramar och begränsningar som ges av de lagar och förordningar 

mm som är tillämpliga. 

Sidan 55

Genom utbildning/utveckling av personalen i framförallt ett fördjupat verksamhetsinriktat tänkande 

skapas möjlighet för de anställda att se och förstå de möjligheter som finns till exempelvis 

ytterligare produktivitetshöjning och effektivisering. Genom utbildningsinsatser skapas en högre 

kompetens på alla nivåer i organisationen. En utveckling av personalen syftar till ytterligare 

verksamhetsutveckling. 

En allt större medvetenhet om samordningens betydelse för en effektivare verksamhet har lett till att 

samordningens effekter studeras inom och mellan de olika verksamheterna. De ekonomiska 

effekternas storlek är svåra att mäta, varför olika typer av utvärderingsinstrument bör användas. 

Under 2004 skall följande områden särskilt uppmärksammas: 

• Kvalitets- och miljöarbetet ska fördjupas. 

• Balansräkningsenheter inom de taxefinansierade verksamheterna. 

• Verksamhetsanpassa och effektivisera lokaler med god miljö. 

• Förbättra innemiljön i byggnaderna och sänka driftkostnaderna. 

• Säkerställa personsäkerhet och hög driftsäkerhet på elnätet. 

• Vidareutveckling av boendemiljön på landsbygden. 

• Vidare utbyggnad av vatten och avlopp på landsbygden. 

• Skolgårdsmiljöer. 

• Säkra trafikmiljöer. 

• Behovsanpassad hämtning av hushållsavfall. 

Sidan 56

SKOLNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Förskola/fritidshem/familjedaghem 35 212 40 042 34 000 

Grundskola/förskoleklasser 8 787 11 482 15 000 

Särskola 160 200 

Interkom. ersättn. särskola 2 924 3 292 3 100 

Gemensamma stödanordningar 6 853 3 132 3 350 

Gemensam administration/nämnd 234 39 


Förskola/fritidshem/familjedaghem -171 583 -189 351 -189 600 

Grundskola/förskoleklasser -241 065 -249 738 -259 088 

Särskola -21 382 -26 665 -32 521 

Interkom. ersättn. särskola 332 -300 -400 

Gemensamma stödanordningar -34 314 -33 103 -32 850 

Gemensam administration/nämnd -18 342 -20 936 -21 022 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 429 038 462 106 479 831 


inkl tilläggsbudget f 2002 -3 146 0 0 

Beräknade 



Sidan 57


Skolnämnden har det övergripande ansvaret för verksamheten inom förskola och det obligatoriska 

skolväsendet i kommunen. Verksamheten styrs av nationella, kommunala och lokala mål: 

De nationella målen finns i skollagen och i två läroplaner – för förskolan och för det obligatoriska 

skolväsendet inklusive förskoleklass och fritidshem, de kommunala målen finns i Skolplanen, 

arbetsmiljöpolicy och IT-plan medan de lokala målen finns i upptagningsområdets respektive 

enhetens arbetsplan 

Demokrati, jämställdhet och respekt för människors lika värde betonas liksom vikten av att ta 

speciella hänsyn till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Utbildningen skall ge barnen och 

eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska 

utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Förskolan och skolan skall 

fostra till rättskänsla, tolerans, generositet och ansvarstagande. 

Under 2004 kommer skolnämnden att 

• fortsätta ansträngningarna för att reducera andelen elever utan betyg för gymnasiestudier 

• sprida kunskaperna från de föregående årens satsning på ”Informationstekniken i skolan” och 

fortsätta arbetet i förskolan 

• förbättra lokalsituationen inom förskolan och grundskolan 

• fortsätta att utveckla samverkansformerna med övriga nämnder och förvaltningar i vår 

gemensamma satsning på familjecenter 

• öka insatserna för att befrämja lärarrekryteringen bl. a. via riktade insatser mot 

lärarutbildningen 

• satsa på kompetensutveckling för lärarna framförallt i barns språkutveckling 

• öka personaltätheten genom det särskilt riktade statsbidrag för personalförstärkning 

• se över städverksamheten för att minska kostnaderna 

• förändra formerna för uppföljning från upptagningsområdena och hur de ska presenteras för 

nämnden 

• barngruppernas storlek bör inte ökas 

Idag förekommer inom skolnämndens område en mängd olika transporter. För att försöka få ner 

kostnaderna har nämnden anlitat en konsult inom transportområdet för att se hur man kan ta ett 

samlat grepp över samtliga transporter inom skolförvaltningen eller kommunen totalt. Denna 

utredning förväntas vara klar i november 2003. På motsvarande sätt kan man göra en totalöversyn 

över samtlig köksverksamhet inom skolnämndens område men ännu bättre vore att göra det totalt 

för hela kommunen. 

Avgiftstaket för maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kommer att höjas 

fr o m januari 2004, under förutsättning av beslut av kommunfullmäktige. Inkomsttaket höjs från 

38 000 kr/månad till 42 000 kr/månad. Eftersom de höjda avgifterna innebär ökade avgiftsintäkter 

för kommunen har regeringen sänkt statsbidraget för maxtaxa med 786 000 kr för kommunen. 

Sidan 58

Upptagningsområdenas budgetramar för 2004 kan komma att omprövas och eventuellt minskas 

inför höstterminen 2004 beroende på bokslutsresultatet 2003. 

Skolnämnden kommer att se över upphandlingsrutinerna och alternativ till transporter inom 

kommunen., samt att medverka med centrala kommunförvaltningen i arbetet med fler 

upphandlingar. 

Nämnden inväntar skollagskommitténs betänkande. 

Under året kommer en ny skolplan att arbetas fram. 

Sidan 59

GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Gymnasieutbildning 2 929 2 438 3 000 

Interkom. ersättn. Gymnasieutbildn 14 917 16 500 14 200 

Vuxenutbildning 27 002 6 200 12 045 

Särskola 8 0 0 

Interkom. ersättn. Särskola 2 410 2 400 3 310 

Gemensamma stödanordningar 1 835 1 330 1 295 

Gemensam administration/nämnd 172 11 80 


Gymnasieutbildning -80 221 -83 860 -89 716 

Interkom. ersättn. Gymnasieutbildn -27 406 -29 400 -31 000 

Vuxenutbildning -37 002 -18 603 -24 029 

Särskola -7 175 -7 858 -9 420 

Interkom. ersättn. Särskola -671 -1 600 -1 680 

Gemensamma stödanordningar -9 663 -9 746 -9 918 

Gemensam administration/nämnd -10 429 -9 656 -11 436 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 123 294 131 844 143 269 


inkl tilläggsbudget f 2002 0 0 0 

Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR -2 027 -3 579 -3 294 -500 -500 

varav ramanslag -500 

Sidan 60


Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för verksamhet inom 

gymnasie- och vuxenutbildning i kommunen. Verksamheten styrs av nationella, kommunala och 

lokala mål – de nationella målen finns i skollagen och i läroplaner för de frivilliga skolformerna, de 

kommunala målen finns i Skolplanen, arbetsmiljöpolicy och IT-plan medan de lokala målen finns i 

utbildningsområdets respektive enhetens arbetsplan 

Demokrati, jämställdhet och respekt för människors lika värde betonas liksom vikten av att ta 

speciella hänsyn till ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Utbildningen skall ge eleverna 

kunskaper och färdigheter samt främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor 

och samhällsmedlemmar. Skolan skall fostra till rättskänsla, tolerans, generositet och 

ansvarstagande. 

Under 2004 kommer gymnasie- och utbildningsnämnden att: 

• sprida kunskaperna från de föregående årens satsning på ”Informationstekniken i skolan” 

• förbättra lokalsituationen inom gymnasieskolan/komvux och färdigställa nybyggnaden av Ibyggnaden 

på Gymnasiet, Nygatan 

• öka insatserna för att befrämja lärarrekryteringen bl. a. via riktade insatser mot 

lärarutbildningen 

• satsa på kompetensutbildning för lärarna framförallt med inriktning mot den kommande 

gymnasiereformen 

• öka personaltätheten genom det särskilt riktade statsbidrag för personalförstärkning 

• avveckla Stall Hemmesdal 

• öka km-gränsen för gymnasieresor från 4 km till 6 km 

• se över städverksamheten för att minska kostnaderna 

• få fler elever från andra kommuner genom attraktiva program och marknadsföring 

• arbeta för en intäktsökning genom att sälja mer uppdragsutbildning 

När det gäller verksamhetsförändringar under perioden 2004-2006 skall särskilt nämnas att 

nämnden följer pågående gymnasieutredning, inväntar skollagskommitténs betänkande samt att en 

ny skolplan kommer att utarbetas under året. 

Sidan 61

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Nämnd/Administration 4 088 

Vård- och omsorg om äldre 52 567 46 696 46 068 46 068 46 068 

LSS 19 912 18 636 18 636 18 636 18 636 

Psykiatri 4 223 3 844 3 844 3 844 3 844 


Nämnd/Administration -19 844 -12 757 -12 547 -12 891 -13 248 

Vård- och Omsorg om äldre -314 582 -344 971 -340 128 -352 253 -361 809 

LSS -83 189 -89 051 -94 339 -98 045 -100 686 

Psykiatri -18 463 -18 966 -19 013 -19 494 -19 990 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 359 229 396 569 397 479 


inkl tilläggsbudget f 2002 3 941 0 0 

Beräknade 



Sidan 62


Socialtjänsten i Trelleborg skall med demokratin som grund och med solidariteten som ledstjärna 

främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva 

deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin 

och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna 

resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. 

Vård och omsorgsnämnden har som övergripande mål i sin verksamhet att stärka människors 

levnadsvillkor, främja deras ekonomiska och sociala trygghet, stärka människors aktiva deltagande i 

samhällslivet samt bygga på respekt för brukarens egen vilja och integritet 

Socialtjänsten skall arbeta förebyggande och respektera individens rätt att fortsatt ta ansvar för sitt 

liv. Den sociala verksamheten i Trelleborg skall byggas på en demokratisk och rättvis grund. 

Vid åtgärder rörande barn skall omtanke om barnets bästa stå i förgrunden. Hänsyn skall också tas 

till föräldrarnas synpunkter och berättigade önskemål. 

All verksamhet skall vara föremål för kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 

Inriktningen av verksamheten är att brukaren skall ges god vård och omsorg som stöd för ett 

självständigt liv efter var och ens förutsättningar. Den enskildes behov och inflytande skall stå i 

fokus. Behoven skall tillgodoses utifrån en helhetssyn där det friska hos brukaren tillvaratas och 

stärks för att motverka passivisering. Individen skall ges möjlighet till att delta i samhällslivet och 

dess gemenskap. Målet skall vara att brukaren känner trygghet med omvårdnaden och omsorgen. 

Verksamheten skall stödja kvarboende i det egna hemmet genom ett varierat utbud av 

öppenvårdsinsatser som hemtjänst, avlösning i hemmet, korttidsvistelse och dagverksamhet och 

tillgodose olika behov av särskilt boende med varierande former av stöd. 

Äldreomsorg 

En ökning av antalet personer över 80 år förväntas i Trelleborg de kommande åren. 

Volymmässigt innehåller Vård- och omsorgsnämndens budget för 2004 en reducering av antalet 

boendeplatser inom äldreomsorg. Alstadhemmet beräknas stå klart för inflyttning för 22 boende den 

1 april 2004. Vid samma tidpunkt planeras en ombyggnad av Täppan och därmed också en 

reducering av platsantalet eftersom nuvarande boenderum kommer att göras om till rymligare 

lägenheter. 

Hemvårdsverksamheten kommer att fortsätta förstärkas med ytterligare en dagverksamhet för 

dementa. Under hösten 2003 togs delar av lokaler vid Tappershus i anspråk för en ny 

dagverksamhet för dementa. Dagverksamheter innebär en avlastning för anhöriga och möjliggör för 

den äldre att bo kvar hemma längre. 

Sjuksköterske- och Rehaborganisationen har under hösten 2003 samlats i en gemensam lokal. 

Personalen inom verksamheten har tidigare funnits placerad på respektive äldreboende. Den nu 

samlade HSL-organisationen kommer att möjliggöra rationaliseringar inom verksamheten under 

2004. 

Sidan 63

Mimers Hus, ett omvårdnadsboende där Region Skåne och kommunen har 6 platser vardera, är ett 

samverkansprojekt som pågått sedan 2002. Verksamheten syftar till att skapa logiska vårdkedjor för 

vårdtagaren/patienten. Förutsättningar för detta förväntas öka genom tydlig samverkan mellan 

kommunen och regionen. 

LSS och Psykiatri 

LSS-verksamheten har under de senaste åren ökat i omfattning eftersom tillströmningen till 

verksamheten är betydligt större än avgången och behovet av insatsen oftast är livslångt. 

En ny gruppboendeenhet för personer inom LSS personkrets startade i slutet av 2002 och erbjuder 

boende för fem personer. Ytterligare en gruppboendeenhet planeras starta från och med 

halvårsskiftet 2004. Ett antal personer har idag erhållit ett beslut om att få gruppboendeplats men 

har i praktiken inte kunnat erbjudas sådan eftersom platser saknas. 

Volymmässiga ökningar förväntas också inom verksamhetsområdena fritids – och korttidstillsyn 

och dagcenter LSS. Även insatser för vårdtagare med personlig assistent förväntas öka under året. 

Psykiatriverksamheten i Trelleborg omfattas av en boendeenhet med dagcentralverksamhet samt ett 

stödteam som riktar sig till personer i ordinärt boende. Stödteamet har drivits som ett 

samarbetsprojekt med Region Skåne men regionen har från och med hösten 2003 sagt upp 

samarbetet med kommunen. Det nuvarande kommunala stödteamet kommer att knytas till 

kommunens psykiatrienhet Kastanjegården. 

Sidan 64

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGSNÄMND 

RESULTATPLAN 


2002 2003 2004 2005 2006 

Nämnd/Administration 928 

Individ- och Familjeomsorg 2 253 2 076 2 676 2 676 2 676 

Arbets- och försörjningsenheten 8 631 9 900 9 900 5 900 5 900 


Nämnd/Administration -4 505 -3 483 -3 454 -3 489 -3 587 

Individ- och Familjeomsorg -48 840 -47 320 -54 429 -52 538 -51 420 

Arbets- och försörjningsenheten -51 841 -50 870 -48 272 -49 293 -50 336 


VERKSAMHETENS 


Kommunbidrag 89 771 89 697 93 579 


inkl tilläggsbudget f 2002 -3 603 0 0 

Beräknade 

NETTOINVESTERINGAR 0 0 0 0 0 


Sidan 65


Socialtjänsten i Trelleborg skall med demokratin som grund och med solidariteten som ledstjärna 

främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva 

deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin 

och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna 

resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. 

Socialtjänstens verksamhet skall stärka människors levnadsvillkor, främja deras ekonomiska och 

sociala trygghet, stärka människors aktiva deltagande i samhällslivet samt bygga på respekt för 

brukarens egen vilja och integritet. Socialtjänsten skall arbeta förebyggande och 

respektera individens rätt att fortsatt ta ansvar för sitt liv 

Den sociala verksamheten i Trelleborg skall byggas på en demokratisk och rättvis grund. 

Vid åtgärder rörande barn skall omtanke om barnets bästa stå i förgrunden. Hänsyn skall också tas 

till föräldrarnas synpunkter och berättigade önskemål. All verksamhet skall vara föremål för 

kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 

Individ och familjeomsorg 

Inom Individ- och familjeomsorgen skall den grundläggande principen vara samverkan och 

samförstånd med barnet, den vuxne och familjen i centrum. Samverkan med förskola, grundskola 

och gymnasieskola skall ytterligare stärka och underlätta arbetet inom IFO. Verksamheten skall 

stödja såväl enskilda individer som familjer. Att arbeta förebyggande är av största vikt. Arbetet 

skall vara inriktat på att se individen, dennes förutsättningar och möjligheter. Insatser skall göras på 

ett så tidigt stadium som möjligt. Målet är att underlätta för individen och/eller familjen att få vistas 

i en trygg och känd miljö. 

Inriktningen på verksamheten är, sedan organisationsförändringen den 1 mars 2002, förebyggande 

insatser och ett nära samarbete med skola, barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatrin. 

Satsningen på tidiga insatser, rådgivande och stödjande verksamhet kompletteras med insatser som 

långsiktigt skall leda till minskade kostnader för externa vårdköp av olika slag. Genom att arbeta 

med hela familjen på hemmaplan förväntas behovet av placeringar i hem för vård eller boende, som 

ökade markant under 2003, att minska. Budget 2004 ligger kvar på samma nivå som 2003 vilket i 

princip innebär minskade kostnader med drygt nio miljoner kr. 

Två nya verksamheter kommer att starta i Trelleborg under 2004 för att möjliggöra att arbeta mer 

med familjer på hemmaplan. Detta innebär en utökning av nuvarande budgetram. En av dessa nya 

verksamheter är Tuben, ett mellanvårdsprogram som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 18 år. 

Syftet med verksamheten är att i ”nära samarbete med den unges föräldrar/vårdnadshavare” och 

nätverk arbeta för att förhindra en fortsatt negativ utveckling som gör att den unge riskerar att 

behöva vård på institution eller i familjehem. Den andra verksamheten är Ripagatan, ett boendestöd 

med öppenvårdsverksamhet. Syftet med verksamheten i fastigheten på Ripagatan 60 är att motverka 

hem- och bostadslöshet. Vidare skall verksamheten successivt motivera och ge den enskilde 

alternativ och erfarenheter utanför, den från samhället isolerade, vardag som många av målgruppen 

befinner sig i. 

Sidan 66

Arbets- och försörjningsenheten 

Inom Arbets- och försörjningsenheten är målet att aktivt verka för att bryta passivt bidragsberoende 

och medverka till varaktig självförsörjning utifrån individens individuella behov och 

förutsättningar. Verksamhetens viktigaste uppgift är att hjälpa individer till arbete och/eller 

meningsfull sysselsättning utifrån dennes förutsättningar. Att vara självförsörjande är en viktig del i 

varje människas liv. Att gå från passivitet till aktivitet är en viktig del i detta. Grunden skall vara att 

möta varje individ och se dennes förutsättningar. 

Verksamheten - samtliga personal, verkstäder med mera är sedan januari 2001 samlade i en lokal. 

Detta ökar möjligheterna att utveckla olika aktiviteter i syfte att ge brukaren meningsfull 

sysselsättning och ytterst klara sin egen försörjning. 

Socialbidragen har fortsatt att minska under 2003. Den 1 januari 2003 infördes ett 

äldreförsörjningsstöd som utbetalas av försäkringskassan och ersätter delar av nuvarande 

socialbidrag. Socialbidragen förväntas ge ett överskott 2003. Budgeten för 2004 är reducerad i 

motsvarande grad. 

Sidan 67

NYCKELTAL 


2002 2003 2004 2005 2006 

SERVICE TEKN FÖRVALTN 

Omsättn hastighet förråd 2,10 2,10 2,10 2,10 2,05 

Omsättning förråd 7 600 7 800 7 800 7 800 7 800 

Antal utdeb timmar, verkstäder 

Bemannade maskiner 

8 150 8 150 8 150 8 150 8 150 

(av tillgänglig dagtid) 100% 100% 100% 

Större fordon 

(av tillgänglig dagtid) 100% 100% 100% 

MÄT O KARTA TEKN FÖRV 

100% 100% 

100% 100% 

Arbete med basverksamhet 40 % 40 % 40 % 40 % 40 % 

Antal baskartor 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 

Antal uppdrag från projektering 30 30 30 30 30 

Antal grundkartor/år 10 10 10 10 10 

Antal nybyggnadskartor/år 50 50 50 50 50 

Antal utsättningar/år 40 50 50 50 50 

Antal lägeskontroller/år 

Antal fastighetsbildnings-ärenden/år 

25 15 15 15 15 

40 40 40 

40 40 

Antal debiterade timmar/år 16 200 17 000 17 000 17 000 17 000 

GATUFÖRVALTNING 

Barmarksunderhåll (kr) 

kostnad/kvm genomsnitt 4,95 5,15 5,15 5,15 5,15 

kapital 9,75 9,03 9,03 9,03 9,03 

totalt 14,70 14,18 14,18 14,18 14,18 

Vinterväghållning (kr/kvm) 0,75 0,70 0,70 0,70 0,70 

Renhållning (kr/kvm) 2,08 2,00 2,00 2,00 2,00 

PARKFÖRVALTNING 

Driftkostnad/kvm parkyta (kr) 3,37 4,50 4,50 4,50 4,50 

Odlade sommarblommor (st) 85.000 50.000 50.000 50.000 50.000 

Odlade vårblommor 

och lökväxter (st) 

250.000 200.000 200.000 200.000 200.000 

Odlade höstblommor (st) 15.000 13.000 13.000 13.000 13.000 

Perenner (st) 5.000 5.000 5.000 5.000 5.000 

Lekplatser (st) 70 68 68 68 68 

Lekplatser på skolor (st) 15 15 15 15 15 

Skolgårdar (st) 20 20 20 20 20 

Hundlatriner (st) 260 275 275 275 275 

Almar avverkade p g a almsjuka 

900 150 150 

FASTIGHETSFÖRVALTNING 

Total yta i kvm 212 945 217 419 

varav inhyrda i kvm 51 272 51 996 

Sidan 68

NYCKELTAL 


2002 2003 2004 2005 2006 

ENERGI 

Utmatad energi (GWh) 340 340 340 340 340 

Andel jordkabel av totalt nät (%) X 100 100 100 100 

Antal nätabonnemang (st.) 15 750 15 875 15 875 15 875 15 875 

Antal nätabonnemang (st.) X 10,5 10,5 10,5 10,5 

Max uttagen effekt (MW) X 63 63 63 63 

Abonnerad effekt (MW) X 65 65 65 65 

Antal nätstationer (st.) X 170 170 170 170 

Antal kabelskåp (st.) X 1 546 1 546 1 546 1 546 

VATTEN/AVLOPP 

Dricksvatten produktion (kkbm) 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 

Såld mängd dricksvatten(kkbm) 2 700 2 700 2 700 2 700 2 700 

Avloppsvatten produktion (kkbm) 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 

Såld mängd avloppsvatten (kkbm) 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 

Antal anläggningar (abonnenter) 9 850 10 000 10 000 10 000 10 000 

Vattenledningsnät (km) 430 440 440 440 440 

Avloppsledningsnät (km) 501 510 510 510 510 

RENHÅLLNING 

Hushållssopor, ton 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 

Hushållssopor, kg/invånare 258 257 257 258 257 

Latrinkunder (Helårs) 50 45 45 50 45 

Trädgårdsabonnemang 650 680 680 700 700 

Papper (ton) 2 750 3 000 3 000 2 750 3 000 

Glas (ton) 670 680 680 670 680 

RÄDDNINGSTJÄNST 

Antal insatser räddningstjänst 560 550 550 550 550 

varav brand 235 100 200 200 200 

varav räddning 154 150 150 150 150 

varav teknisk service 171 300 200 200 200 

Antal insatser ambulans 4 481 5 000 5 000 5 000 5 000 

varav larm 1 223 1 000 1 500 1 500 1 500 

varav förtur 1 536 1 500 1 500 1 500 1 500 

varav transport 1 731 2 500 2 000 2 000 2 000 

Antal insatser akutbil 1 324 1 400 1 500 1 500 1 500 

Antal uppdrag per dygn 17 19 19 19 19 

Sidan 69

NYCKELTAL 


2002 2003 2004 2005 2006 

BARNOMSORG OCH 

UTBILDNING 

Antal barn/elever: 

Förskola 1 –5 år 1 345 1 450 1 470 1 480 1 490 

Fritidshem 1 237 1 250 1 295 1 295 1 295 

Familjedaghem 124 160 130 130 130 

Förskoleklass 450 455 415 415 415 

Grundskola 4 671 4 750 4 670 4 660 4 650 

Särskola from 04 exkl gymn särskola 161 180 135 140 140 

Gymnasieskola 1 361 1 390 1 460 1 510 1 560 

Gymnasiesärskola (from 2004) 50 55 55 

VÅRD OCH OMSORG 

Särskilt boende 

Antal platser 31/12 411 429 391 391 391 

Antal vårddagar 150 015 156 585 142 715 142 715 142 715 

Bruttokostnad/vårddygn(kr) 1 176,80 1 248,12 1 409,51 1 468,03 1 507,80 

Nettokostnad/vårddygn (kr) 965,54 1 052,16 1 199,19 1 257,72 1 297,48 

Betalningsansvar – med färdigbeh 

Antal platser 3,9 3 3 3 3 

Bruttokostnad/plats (tkr) 1 026 1 067 1 088 1 110 1 132 

Gruppboende LSS 

Antal platser 31/12 79 84 89 89 89 

Antal vårddagar 28 835 30 660 31 573 32 485 32 485 

Bruttokostnad/vårddygn(kr) 995,49 1 039,66 1 085,45 1 155,70 1 188,46 

Nettokostnad/vårddygn (kr) 926,76 964,45 1 012,42 1 084,72 1 117,47 

INDIVID OCH 

FAMILJEOMSORG 

Hem för vård eller boende 

Antal platser 26,24 21,6 20,4 16,3 13,2 

Bruttokostnad/plats (kr) 762 271 779 492 802 877 826 963 851 772 

ARBETS- OCH FÖRSÖRJN 

ENHETEN 

Socialbidrag 

Antal bidragshushåll under året 972 1024 998 998 998 

Bruttokostnad/bidragshushåll (kr) 48 273 42 402 40 681 40 495 42 325 

Sidan 70

DRIFTBUDGET 2002-2006 2003-10-30 

Spec i ansvar och slag 

Redov 2002 Budget 2003 Budget 2004 Plan 2005 Plan 2006 

FINANSFÖRVALTNING 

Intäkter 1 676 890 1 663 493 1 738 009 1 815 000 1 888 000 

Kostnader -463 329 -374 892 -420 150 -446 815 -467 420 

NETTOKOSTNADER 1 213 561 1 288 601 1 317 859 1 368 185 1 420 580 

Intäkter 

3821 Försäljn pris fastigh,anläggn 911 

3823 Reavinst, fastighet anlägg 13 553 

3991 Interna personalomkostnpålägg 271 154 297 800 323 000 339 000 356 000 

8011 Allmän kommunalskatt 935 381 1 039 643 1 068 500 1 125 200 1 171 300 

8051 Skatteavräkning 14 955 

8091 Övriga skatter 3 849 3 750 3 800 

8201 Generella statsbidrag 151 180 143 300 148 700 164 100 172 100 

8202 Statsb, momssystem (Ludvika) 95 236 

8203 Särskilt statsbidrag, moms 6 081 5 000 6 000 6 000 6 000 

8204 Sysselsättningsstöd 12 078 11 400 10 000 

8311 Utjämn bidr för ink utjämn 101 906 105 600 114 600 120 700 125 600 

8411 Utdeln på aktier o andelar 485 2 000 500 500 500 

8412 Aktieutdelning, långfr.placering 514 500 500 500 

8421 Ränteintäkter 8 808 2 000 2 000 2 000 2 000 

8429 Ränteintäkter bankkonto, 11 

8451 Ränteintäkter kundfordring 331 

8491 Övriga finansiella intäkter 1 074 

8493 Reavinst, aktier 1 228 

8495 Reavinst, obligationer 2 646 

8498 Kalkyl kapitalkostnader ränta 55 509 53 000 60 409 57 000 54 000 

Summa Intäkter 1 676 890 1 663 493 1 738 009 1 815 000 1 888 000 

Kostnader 

4151 Upplupna semesterlöner -2 122 -3 300 -3 000 -3 000 -3 000 

4611 Lagstadgade arb giv avgift -226 400 -242 000 -254 100 -266 805 -280 145 

4631 Löneskatt -7 126 -6 900 -6 700 -6 800 -6 800 

4671 Arb markn försäkr enl avtal -8 024 -9 700 -18 400 -19 320 -20 286 

4681 Grupplivförsäkring -2 374 -3 000 -3 800 -3 990 -4 189 

4721 Intjänade pensioner -851 -3 654 -6 000 -9 400 -11 600 

4722 Intjänade garantipensioner 3 240 1 000 2 900 2 400 

4723 Löneskatt på intjänade pen -6 578 -6 300 -8 800 -9 500 -10 600 

4724 Individuell del pension -26 078 -25 528 -31 500 -33 000 -34 500 

4731 Pensionsutbetalningar -22 700 -21 300 -21 500 -22 300 -22 900 

4732 Garantipension -4 047 -4 000 -3 000 -2 600 -2 200 

7351 Kundförluster -496 -800 -800 -800 -800 

7921 Avskrivn- byggn, tekn anläggn -25 

8101 Momsavgift (Ludvika) -95 236 

8181 Mellankommunal utjämning -484 

8341 Utjämn avg för kostn utjämn -39 367 -38 400 -37 500 -37 700 -37 800 

8381 Utjämningsavgift LSS -9 750 -17 700 -17 700 

8521 Räntekostnader -6 246 -11 900 -14 300 -14 300 -14 300 

8530 Ränta på pensionsskuld -220 -1 350 -2 000 -2 500 -3 000 

8541 Förvaltningsarvode -160 

8591 Övr finansiella kostnader -13 095 

8593 Reaförlust, aktier -1 700 

Summa Kostnader -463 329 -374 892 -420 150 -446 815 -467 420

INVESTERINGSPLAN 2004-06 

Löpande priser (tkr) Prognos 

Bokslut augusti Plan Plan Plan 

Spec 2002 2003 2004 2005 2006 

1 Kommunledning -17 220 -23 893 -4 063 -1 806 -2 000 

1 Hamn -17 953 -42 394 -30 000 -30 000 -30 000 

21 Fritidsnämnd 

25 Kulturnämnd 

-5 159 

-898 

-1 640 

-1 650 

-1 500 

-700 

-1 300 

-700 

-1 300 

30 Miljönämnd 0 -71 0 0 0 

35 Räddningsnämnd -2 584 -900 -2 500 -1 000 -1 000 

40 Byggnadsnämnd 0 0 0 0 0 

45 Fastighetsnämnd (ingick tom 2002 i Teknisk nämnd) -53 000 -53 100 -28 000 -23 000 

5 Teknisk nämnd -194 055 -36 199 -14 725 -11 600 -13 200 

5 VA -8 000 -500 -1 000 

5 Nät -8 796 -1 060 -27 000 -31 100 -10 900 

70 Skolnämnd 

76 Gymnasie- & vuxenutb. nämnd 

-8 833 

-2 500 

-3 759 

-3 285 

-3 294 

-2 500 

-500 

-2 500 

-500 

82 Vård- & omsorgsnämnd 

85 Individ- & familjeoms. nämnd 

-2 255 

-4 701 

0 

-3 000 

0 

-3 000 

0 

-2 000 

0 

Summa nettoinvesteringar -256 855 -171 015 -152 117 -112 006 -88 100 

Varav Skattekollektivet -230 106 -127 561 -87 117 -50 406 -46 200

Investeringsplan 2004-06 

Tkr i löpande pris 

Plan_2004 Plan_2005 Plan_2006 RAM 2004 

Total 

Inkomster 3 378 1 200 500 1 878 

Utgifter -155 495 -113 206 -88 600 -60 591 

NETTOUTGIFTER -152 117 -112 006 -88 100 -58 713 

1 Kommunledning 

Inkomster 

860 Albäcksområdet - LIP 1 520 580 RAM 

861 Åmossarna - LIP 160 120 RAM 

863 Vassbäddar - LIP 198 RAM 

Summa Inkomster 1 878 700 

Utgifter 

792 Inseglingsrännan -10 000 -10 000 RAM 

794 Diverse hamninvesteringar -20 000 -20 000 -30 000 RAM 

860 Albäcksområdet - LIP -3 316 -102 RAM 

861 Åmossarna - LIP -575 -404 RAM 

863 Vassbäddar - LIP -50 RAM 

903 Fastighetsköp -2 000 -2 000 -2 000 RAM 

Summa Utgifter -35 941 -32 506 -32 000 

NETTOUTGIFTER -34 063 -31 806 -32 000



21 Fritidsnämnd 


Utgifter 

881 Ishallen - Ismaskin -700 RAM 

885 Ishallen - Avfuktningsanläggning -250 RAM 

950 Investeringsram -700 -700 -700 RAM 

Summa Utgifter -1 650 -700 -700 

NETTOUTGIFTER -1 650 -700 -700 

25 Kulturnämnd 

Utgifter 

594 Trelleborgen -1 200 -1 000 -1 000 RAM 

950 Investeringsram -300 -300 -300 RAM 


NETTOUTGIFTER -1 500 -1 300 -1 300



35 Räddningsnämnd 


Utgifter 

940 Kommunikationsutrustning RAKEL -1 500 

950 Investeringsram -1 000 -1 000 -1 000 RAM 


NETTOUTGIFTER -2 500 -1 000 -1 000 

45 Fastighetsnämnd 

Utgifter 

690 Ombyggnad Alstadhemmet -5 100 

730 Gymnasieskolan, Nygatan -20 000 

950 Investeringsram -5 000 -5 000 -5 000 RAM 

*01 Gymnasiet, A-byggnad -13 000 -18 000 

*02 Skegrie skola -20 000 -10 000 

*03 Projektering mm, Modeshög -3 000 RAM 


NETTOUTGIFTER -53 100 -28 000 -23 000



5 Teknisk nämnd 


Inkomster 

531 Huvudinfart - Sjukhuset 1 000 

684 Gata - Bulleråtgärder 500 500 500 

Summa Inkomster 1 500 500 500 

Utgifter 

531 Huvudinfart - Sjukhuset -2 000 

679 Energi - Centrala fördelningsstationer -21 000 -20 000 

684 Gata - Bulleråtgärder -1 000 -1 000 -1 000 

685 VA - Vattenledning NIO-E -1 500 

694 Gata - Östervångsvägen -1 000 

701 Gata - Smygehamn -5 000 

847 VA - Att säkra råvattentäkt i Trelleborg -3 000 

853 Park - Växthus nytt -100 -100 -100 

879 Exploateringsområde Dalköpinge/Vannhög -3 000 -3 000 

907 Energi - Elnätsinvestering -6 000 -11 100 -10 900 

922 Gata - Diverse gatuarbeten -500 -1 500 -1 500 

925 Investeringsmedel -7 500 -7 500 -7 500 RAM 

927 Park - Diverse parkanläggningar -75 -300 -300 

928 Park - Skolgårdar -300 -300 -300 

929 Park - Lekplatser -750 -750 -750 

937 VA - Diverse vatten- och avloppsanläggningar -3 500 -500 -1 000 

*** NERDRAGNING BUDGET 5 000 2 350 -2 250 OBS!





NETTOUTGIFTER -49 725 -43 200 -25 100 

70 Skolnämnd 

Utgifter 

689 IT-utrustning inom skolorna -300 

960 Investeringsutrymme -2 500 -2 500 -2 500 RAM 

960 Investeringsutrymme -485 


NETTOUTGIFTER -3 285 -2 500 -2 500



76 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 


Utgifter 

595 Om- och nybyggnad I-byggnad -2 794 

960 Investeringsutrymme -500 -500 -500 RAM 

Summa Utgifter -3 294 -500 -500 

NETTOUTGIFTER -3 294 -500 -500 

8 Vård- och omsorgsnämnd 

Utgifter 

618 Utrustning Alstad -1 000 

626 Utrustning Täppan -1 000 

949 Investeringsram Socialnämnd -2 000 -2 000 -2 000 RAM 


NETTOUTGIFTER -3 000 -3 000 -2 000

BIDRAG TILL ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR 

PARKER OCH PLANTERINGAR 

Kommunledning: Verksamhet 2521 

Anslag 

2004 

AB Folkets Hus & Park 187 800 6) 

Anderslövs Folkets Hus förening 20 000 

Föreningen Folkets Hus i Minnesberg 4 000 211 800 

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 


Anderslöv-Grönby Rödakorskrets 2 000 

Trelleborgs Brukshundklubb 30 000 

Katastrofhjälp Fåglar o Vilt, KFV Sydväst 3 000 35 000 

RÄDDNINGSTJÄNST 


Sv Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne 3 000 3 000 

TOTALFÖRSVAR 


Trelleborgs Hemvärnskrets 25 000 

Trelleborgs Lottakår 1 500 

Alstad-Anderslövs Lottakår 1 500 

Beddingeortens Lottakår 500 

Söderslätts Lottakår 500 

Trelleborgs Kvinnliga Bilkår 1 000 

Frivilliga automobilkåren 1 000 

Trelleborg Svedala FN-förening 4 000 35 000

ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 

Upplevelsenämnd: Verksamhet 3001 

Bidrag att fördelas av fritidsnämnden 

Anslag 


Verksamhetsbidrag 

Lokalkostnadsbidrag 

Elitidrottsbidrag 3 100 000 

Bidrag till fritidsnämndens förfogande 

Bidrag till öppen verksamhet 


Trelleborgs Korpidrottsförbund 16 000 

Trelleborgs Golfklubb 13 500 1) 

Idrottsföreningen Altona 9 000 1) 

Gylle AIF 17 000 1) 

Trelleborgs Flygklubb 20 000 

Sydslättens Ryttarförening 5 200 1) 

Trelleborgs Sjöscoutkår 13 400 1) 

Anderslövs Scoutkår 900 1) 

Elimförsamlingen Trelleborg 2 500 1) 

Frälsningsarméns kår i Trelleborg 4 700 1) 

Pingvin Rugby Club 4 300 1) 

Trelleborgs Scoutkår 3 300 1) 

BK Ymor 4 500 1) 

Trelleborgs Sportdykarklubb 900 1) 

Gislövs Idrottsförening 18 200 1) 

Anderslövs Folkets Hus föreningen upa 4 500 1) 

Makedoniska föreningen Pelister 12 500 1) 

Klagstorps Idrottsförening 5 800 1) 

Trelleborgs Föreningsråd 22 500 

Skegrie Bollklubb 3 800 1) 

BK Skansen 9 500 1) 

Östra Torp GIF 15 000 1) 

Trelleborgs Missionsförsamling 8 900 1) 

215 900

STÖD TILL KULTURELLA FÖRENINGAR 


Bidrag till studieförbund 

Anslag 


ABF Sydvästra Skåne 

TBV i Såne 

Medborgarskolan i Trelleborg 

Studieförbundet Vuxenskolan 

Söderslätts lokalavdelning av SKS 

Frikyrkliga Studieförbundet 

NBV Södra Skåne 

Folkuniversitetet 

Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne 

KFUK-KFUM´s Studieförbund 

Sv IdrottsrörelsensStudieförbund SISU 3 729 000 2) 

KULTUR 

(2003 års anslag = 3 729 000) 2) 

Kulturnämnd:Verksamhet 3151 

Allmän kulturverksamhet (projektbidrag) 334 000 

Kulturnämnd: Verksamhet 3171 

Bidrag att fördelas av kulturnämnden 300 000 


Svenska Flaggans Dag kommittéen i Anderslöv 10 000 4) 

FRITIDSVERKSAMHET 

för äldre och funktionshindrade 


Trelleborgs Pensionärsförening PRO 

Anderslövs pensionärsförening 

Gylle Kyrkoköpinge pensionärsförening 

Föreningen Söderslättspensionären 

Klagstorps pensionärsförening 364 035 5) 

Föreningen Statspensionärer i Trelleborg 

Anderslövs pensionärsförening "Nytta & Nöje" 

Sveriges pensionärsförbund SPF 

Pensionärsföreningen Famntaget 

SPF Udden 

SPF Solfjädern 

SKTF´s pensionärssektion avd 39 

Söderslätts kommunalpensionärer

*) i förekommande fall inkl lokalbidrag 


Anslag 


FUB i Trelleborg 100 000 

Trelleborgs Psoriasisförening 60 000 

DHB i mellersta Sverige 1 000 

Handikappföreningarnas i Trelleborg 

samarbetsorganisation HSO 5 000 

LARF i Trelleborg 2 500 

Hjärt- och lungsjukas förening 9 500 

Föreningen Trbgs Brottsofferjour 10 000 

SeniorNet Söderslätt 1 000 553 035 

ALLÄNNA INSATSER 


Sällskapet Länkarna i Trelleborg 200 000 

Sällskapet Länkarna i Trelleborg 

(hyresbidrag till fastighetsnämnden) 39 000 3) 

1. Beräknad ränta på lån 

2. Bidrag enl av Kfm:e fastställda bestämmelser 

3. Hyreskostnad att gottskrivas konto 

Ansvar 45011*Verksamhet 8001*Objekt 1012 

4. Redovisade kostnader, dock högst 10.000:- 

5. Fördelas enligt särskilda beslut 

Kr 25 + kr 10 per 31/12 + lokalkostnadsbidrag 

6. Räntekostnader, dock högst 500.000:-- 

239 000 

Totalt bidrag 2004 8 765 735

Budget 2004 - Trelleborgs kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Budget 2004 - Trelleborgs kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?