årsredovisning - Haparanda stad

haparanda.se

årsredovisning - Haparanda stad

årsredovisning


6

producerad av job reklambyrå

i samarbete med haparanda stad

Haparanda stads årsredovisning 2009 | typografi: Helvetica neue och itC Caslon 224. | Foto: per

pettersson, per nilsson, andreas norin, Lennert Jönsson mfl. | tryck: Luleå grafiska 2010. | papper, omslag:

invercote Creato, 240 gram. | papper, inlaga: novatech, 135 gram. | efterbehandling: partiell lackering och

seglaminering av omslag och avsnittsavgränsande sidor.


Avsnitt Avsnitt i:

Avsnitt Avsnitt ii:

Avsnitt Avsnitt iii:

Avsnitt Avsnitt iv:

Avsnitt Avsnitt v:

Avsnitt Avsnitt vi:

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g

FAKTA OM HAPARANDA STAD /// 8

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET /// 12

KOMMUNCHEFEN HAR ORDET /// 16

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE /// 19

Vision och mål 20

Omvärldsanalys 26

Ekonomisk översikt 30

Koncernöversikt

Affärsdrivande verksamhet 33

Driftredovisning 34

Investeringsredovisning 36

Personalöversikt 38

Finansiell analys ///

Fyra perspektiv 42

Finansiella nyckeltal 48

10 år i sammandrag 49

haparanda stad/ sammanställd redovisning ///

Resultatredovisning 50

Balansräkning 51

Finansieringsanalys 52

Noter 54

va-bokslut ///

Verksamhetsberättelse 62

Resultaträkning/Balansräkning 63

Noter 64

VERKSAMHETSBERÄTTELSER /// 67

Kommunstyrelsen 68

Samhällsbyggnadsnämnden 72

Barn- och ungdomsnämnden 74

Socialnämnden 78

Kommunens bolag och stiftelser 82

REDOVISNINGSPRINCIPER /// 86

FÖRSLAG TILL BESLUT /// 88

REVISIONSBERÄTTELSE /// 89

7


8

ANTAL INVÅNARE

2008 10 173

2009 10 112

SKATTESATS

2008 22:28

2009 22:28

fakta om haparanda stad

ANTAL ANSTÄLLDA

2008 849

2009 838

MANDATFÖRDELNING 2006-2010

Socialdemokraterna (S) 22

Centerpartiet (C) 5

Moderaterna (M) 4

Vänsterpartiet (V) 2

FH 1

Kristdemokraterna (Kd) 1


KOMMUNALA BOLAG OCH STIFTELSER

kommunfullmäktige

35 ledamöter

valberedning revisorer

Nämnder som måste

finnas enligt lag

politisk organisation

kommunstyrelsen

valnämnd samhällsbyggnadsnämnd

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100%

Haparanda Värmeverk AB 50%

Stiftelsen Haparandabostäder 100%

Bottenvikens Reningsverk AB 25%

Nämnder som beslutats

av kommunfullmäktige

barn- & ungdomsnämnd

socialnämnd

9


10 haparanda stad årsredovisning 2009


kommunalrådet &

kommunchefen har ordet

11


12

s v e n - e r i k b u c h t | k o m m u n a l r å d


det är viktigt att på både nationell och lokal nivå arbeta

mot samma mål, speciellt då man befinner sig i en besvärlig

situation. då behövs satsningar men även omprövningar

både från statligt och kommunalt håll som inom

näringslivet.

Bland annat har vi sett över vår organisation. tyvärr har

några fått gå men en positiv del har varit en satsning på

bra pensionslösningar för dem som är 61 år och äldre. det

betyder att många unga har kunnat vara kvar i den kommunala

verksamheten.

genom att skapa nytt,

förädla och fortsätta ta

vara på de möjligheter som

Haparanda har tillsammans

med tornio kunde vi också

befästa vår ställning som

handelsplats. det är nog så

viktigt med tanke på de arbetstillfällen

som handeln ger.

trots den ekonomiska krisen

i världen gick handeln bra i

Haparanda. Mycket beror på att vi har kunder från flera

olika länder och att kronan var förhållandevis svag jämfört

med många andra valutor.

Även 2009 fick handelsplatsen Haparanda-tornio

många besökare men det gäller också att vi är redo att

ta emot alla dessa besökare, se till att de trivs och att de

gärna stannar lite extra hos oss. destinationsprojektet

som Haparanda-tornio tillsammans med besöksnäringen

har startat är en viktigt del i detta och kan bli hur bra som

k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t

det har varit både och

Vi gick in i 2009 med viss oro. Vi gick också in i det nya året med en

förhoppning om en snar vändning i konjunkturläget. Med facit i hand blev

det också ett år med både och. Naturligtvis satte den djupa ekonomiska

krisen i världen även spår i vår verksamhet. Inledning blev tuff men i

slutet av 2009 kände vi att det började vända.

Cape East hör till dem som trots

lågkonjunkturen vågat satsa 60

miljoner kronor i ett helt nytt

projekt. Detta kommer givetvis

att skapa attraktiva arbetstillfällen

och öka attraktiviteten för

Haparanda som besöksmål.

helst. där samverkar många goda krafter. det har även

gjorts en del kraftfulla investeringar inom besöksnäringen,

till exempel Cape east hör till dem som trots lågkonjunkturen

vågat satsa 60 miljoner kronor i ett helt nytt projekt.

detta kommer givetvis att skapa attraktiva arbetstillfällen

och öka attraktiviteten för Haparanda som besöksmål.

Men det gäller även att se till att våra medborgare har

det bra. i Haparanda har vi gjort satsningar för att bli en

bra boendekommun. Bland annat har vi avgiftsfri förskola,

lekparker har rustats upp och

satsningar har skett inom

skolan. trots detta har inflyttningen

inte fått den fart som

vi hade önskat. Många väljer

ännu att pendla till sina arbeten

inom handel och service.

Men det är viktigt att fortsätta

och satsa på barnfamiljerna

och alla andra medborgare så

att de trivs hos oss.

Under 2009 inleddes arbetet

med att se över våra skolor och det är viktigt att arbeta

brett med den frågan, få in synpunkter från de unga, men

också från andra i vårt samhälle. att skapa en skola som

svarar upp mot de krav som framtiden har, framförallt inom

den gymnasiala utbildningen, är viktigt. Ungdomarna ska

känna att vi har ett spännande utbud och att Haparandas

gymnasieskola därför blir ett spännande alternativ att

räkna med. ett exempel på en sådan satsning är att alla

elever som går första året i gymnasieskolan får bärbara

13 13


14

datorer. satsningen på bärbara datorer kommer att fortsätta.

Målsättningen är att alla på grundskolans högstadium

och på gymnasiet ska ha en egen bärbar dator.

Under 2009 firade Högskoleförbundet Östra norrbotten

10-års jubileum, ett förbund som verkligen har betytt

mycket för den högre utbild-

ningen i vårt samhälle.

Fritiden och kulturen har

under året som gått präglats

en hel del av märkesåret och

Haparanda-tornio Bandys

framgångar. den för oss alla

välkände allan Lehto inledde

märkesåret med en storslagen

näringslivsgala som invigning

på det nya året. näringslivet,

på båda sidor om gränsen

från hela tornedalen, möttes

och det blev både spännande,

givande och trevligt.

Krigsoperan blev en succé

och sågs av människor från

när och fjärran. den tillsammans

med peräpohjola marknad

förde oss tillbaka till en tid

då våra förfäder drabbades av oerhört lidande. en viktig

del av vår historia. delar ur krigsoperan fick också Kungen,

drottningen och kronprinsessan victoria se då de reste i

spåren av kriget som skapade gränsen för 200 år sedan.

Jag inviterade kronprinsessan att inviga Haparanda-

k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t

tornios gemensamma torg 2011 och kunde konstatera att

det nog blir verklighet med ”victorias torg”.

Ungdomens hus, station firade 10-årsjubileum och

visade att man tagit plats i vårt samhälle.

Haparanda fortsatte med satsningen på offentlig konst

som har blivit mycket

En av de viktigaste frågorna som

kommunfullmäktige har prioriterat

är nya arbetstillfällen inom

den privata sektorn. Lågkonjunkturen

har tyvärr satt sin prägel

även inom detta område och det är

främst bland de unga som arbetslösheten

varit och är hög. Under

2009 startade vi tillsammans med

Arbetsförmedlingen, Ungdomsrådet

och näringslivet ett samverkansprojekt

som syftar till att hitta nya

vägar för de unga in i arbetslivet.

uppmärksammad och uppskattad.

det är viktigt att

jobba med mjuka värden

i samhället. i Haparanda

vill vi att det ska finnas

en arena, en scen för alla

människor. det är även en

del i vårt varumärkesbygge

som Haparanda-tornio utmärkt

sig för i både sverige

och Finland.

Kvalitetsarbetet inom

den sociala sektorn fortsatte

under 2009.tidigare

satsningar på utbyggd

äldreomsorg märks fortfarande

då ingen platsbrist

råder.

Under året hölls en

tillgänglighetsvecka tillsammans med tornio och den var

inledningen till ett samarbete mellan handikapporganisationerna

i våra städer. Jag tror, och hoppas, att dessa

frågor får en allt viktigare betydelse i de framtida samhällsbygget.

det måste finnas plats för alla.


Även om samhällsbyggnadsavdelningen inte hade ett

lika hektiskt år som åren innan, hade man relativt många

ärenden ändå att hantera. där kan man konstatera att

lågkonjunkturen inte påverkat i alltför hög grad.

en av de viktigaste frågorna som kommunfullmäktige

har prioriterat är nya arbetstillfällen inom den privata

sektorn. Lågkonjunkturen har tyvärr satt sin prägel även

inom detta område och det är främst bland de unga som

arbetslösheten varit och är hög. Under 2009 startade vi

tillsammans med arbetsförmedlingen, Ungdomsrådet och

näringslivet ett samverkansprojekt som syftar till att hitta

nya vägar för de unga in i arbetslivet.

på gränsen fortsätter att utvecklas – gränskanal och

torg byggs och sex nya ”aittor” för handel och hantverk

ska byggas, de blir ett bra komplement till handeln i

området. där skedde även det första giftermålet mitt över

gränsen, i ett provisoriskt tält. Förhoppningen är att inom

kort också ha ett andligt rum som blir mer permanent för

den typen av aktiviteter men även ett rum att mötas i stillhet

och fred – mitt på världens fredligaste gräns.

vi hade en förhoppning om att byggandet av en ny

kriminalvårdsanstalt skulle komma igång under året som

gick, men tyvärr blev det uppskjutet vilket givetvis inte är

bra. ett projekt som detta är viktigt ur sysselsättningssynpunkt

på både kort och lång sikt. glädjande var dock

att Kronofogdemyndigheten utökade sin verksamhet i

Haparanda.

tyvärr tog inte Landstinget sitt ansvar för sjukvården

i vår stad, man plockade, i strid med folkopinionen, bort

oBs-platserna. Jag hoppas att landstinget tar sitt ansvar,

k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t

Sven-Erik Bucht ///

Kommunalråd

omprövar sitt beslut och deltar med sin bit i en utveckling

som ska gå hand-i-hand med andra aktörers handlingar

för att samhällen ska utvecklas.

Haparanda har fortfarande en stark ekonomi och visar

ett plusresultat på 7,4 miljoner kronor. vi har genomfört

stora investeringar med bäring på framtiden och skulle vi

lyckas med att avveckla en del av vårt fastighetsbestånd

klarar vi också amorteringarna de närmaste åren.

tillväxt är en utmaning för oss alla. Fortfarande minskar

vår befolkning och den trenden måste vi vända. vi ska

göra Haparanda tillsammans med tornio till något annorlunda

och exklusivt, en plats som man inte kan låta bli att

besöka då och då men framförallt en plats dit man alltid

längtar och där man vill bo.

Jag vill rikta ett tack till personalen, de förtroendevalda

och alla våra samarbetspartners för de insatser som ni alla

har bidragit med under det gångna året. det var på sätt

och vis ett något annorlunda år, med tre kommunchefer

– Christina Lugnet, Jan tornberg och nu till sist patrik oja

som redan hunnit starta en del intressanta projekt som ska

förädla vår kommunala organisation. det kommer jag med

spänning att följa, fast på lite avstånd.

det här är mina sista bokslutskommentarer och jag kan

konstatera att tiden som kommunalråd i Haparanda har

innehållit både hopp och förtvivlan. det har varit både och.

Många sömnlösa nätter med oro för framtiden har blandats

med lycka att vi har lyckats förändra framtiden för vår

stad till det bättre. det har varit en mycket händelserik och

spännande period och innehållit många roliga utmaningar

genom åren. ett stort tack till er alla!

15 15


16

p a t r i k o j a | k o m m u n c h e f


Haparanda har varit i en expansiv fas under flera år och

2009 var ett år då kommunen kände av den ekonomiska

krisen. verksamheterna fick under året i uppdrag att vidta

åtgärder för att de ekonomiska ramarna skulle kunna hållas

vilket de har gjort på ett föredömligt sätt. när året sammanfattats

så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt

resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb

som under löpande budgetår kunnat hantera minskade

ekonomiska ramar. som ny kommunchef är jag stolt över

hur professionell personalen är i sin verksamhetsutövning

vilket syns tydligt i bemötande och kvalitén på den service

till kommuninvånarna som utförs i Haparanda.

Haparanda har ett tydligt prioriterat område att få medarbetarna

att trivas på jobbet. den positiva trenden med

en ökad frisknärvaro och en minskad sjukfrånvaro samt

arbetet med att utveckla Haparanda till en organisation

som man vill jobba i fortsätter. Målet är att årligen sänka

sjukfrånvaron, vilket vi gjorde med råge under 2009. Från

att ha legat över 5% sänktes sjukfrånvaron till drygt 4%,

vilket gör oss till en av de kommunerna med lägst sjukfrånvaro

i norrbotten. det goda resultatet beror sannolikt

på att arbetet med tidig rehabilitering och andra hälsofrämjande

åtgärder har fortsatt att genomföras och blivit till

en naturlig del av vår verksamhet.

Under hösten påbörjades ett nytt förhållningssätt då

flera av verksamheterna fått insikt i hur Lean-processer

går till. det är ett arbetssätt som kommer att införas i hela

organisationen under 2010 för att öka kvaliteten på de

tjänster som utförs av kommunen.

k o m u n c h e f e n s k o m m e n ta r e r

kommunchefens kommentarer

2009 var ett spännande år för Haparanda på många olika sätt.

Jag tillträdde som ny kommunchef den 1 november och efterträdde

Jan Thornberg som hade uppdraget under stora delar av 2009 då

Christina Lugnet slutade.

Haparanda avbröt samarbetet med grannkommunerna

kring den gemensamma räddningstjänsten i Östra norrbottens

kommunalförbund. Under hösten har en ny räddningstjänstorganisation

byggts upp där samarbetet med

tornio utvecklas.

de problem som har förekommit med att belysningen

i vissa kommundelar inte fungerat tillfredställande jobbar

kommunen intensivt med att lösa. Under året har arbetet

med att bygga upp ett nytt gatubelysningsnät i norra kommunen

pågått. Kommunens mål är att under de närmaste

åren bygga upp ett nytt gatubelysningsnät som skapar

ökad trygghet för kommuninvånarna. Kommunen satsar

på att säkerställa en god kvalité på infrastrukturen i Haparanda

genom att både reinvestera och bygga nytt. investeringar

i infrastrukturen kring vägar och vatten- och avlopp

har gjorts på bland annat Björnholmsgatan, Björkaområdet

och gränsenområdet.

Haparanda har ett tydligt prioriterat

område att få medarbetarna att trivas

på jobbet. Den positiva trenden

med en ökad frisknärvaro och en

minskad sjukfrånvaro samt arbetet

med att utveckla Haparanda till en

organisation som man vill jobba i

fortsätter.

17


18

Under året har ca 60 företagsbesök gjorts inom Haparanda

stad vilket skapar en bättre kontakt och samarbete

mellan kommunen och näringsidkarna i Haparanda. ett

antal nya företagsetableringar har gjorts som skapade

ytterligare arbetstillfällen till staden. Under året har det

startats ett antal olika projekt som ska stärka Haparanda

på många olika sätt. ett av dessa är nystartskontoret som

ska hjälpa nya företag att komma igång. vi har också

startat nyföretagarcentrum som ska hjälpa företag som

är max tre år gamla genom att genomföra seminarier och

olika aktiviteter.

För att stärka regionen har projektet Utveckling av upplevelseindustrinäringen

i Haparandatornio kommit igång

med bland annat genomförande av aktiviteter för att få en

ännu mer attraktiv region. Målet är att besökarna till regionen

ska stanna längre tid än idag och för att det ska bli

realitet skapas ett antal aktiviteter som utökar utbudet av

upplevelser i regionen. Under hösten genomfördes bland

annat en lyckad aktivitet kring start av julhandeln.

Jag känner en stolthet över att få vara den som ska

fortsätta det fantastiska arbete som mina företrädare har

gjort och jag vill tacka alla anställda för att med gemensamma

krafter ha bedrivit en bra och kostnadseffektiv

verksamhet. Jag ser fram emot att 2010 blir ett år med

fortsatt förädling av verksamheterna!

k o m m u n c h e f e n s k o m m e n ta r e r

Patrik oja ///

Kommunchef


förvaltningsberättelse


20

Haparanda-Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020,

till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio

som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd

med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord.

Haparandas och tornios gemensamma vision genomförs i

faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden:

1. grÄnsLÖs KUnsKap

2. LogistisK nod

3. dynaMisK FÖretagsaMHet

4. HåLLBar LivsMiLJÖ

5. UppLeveLseriK HandeLs- oCH BesÖKspLats

de fem utvecklingsområdena bildar ramen för att kunna utforma

och illustrera visionen. illustrationen sker med hjälp

av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem

som om allting redan hade hänt, det vill säga att vi ser slutresultatet

i förväg. samtidigt får vi en referensram för våra

målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga

vår vision.

haparanda stads värdeord

visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all

vår verksamhet

• deMoKrati

• tryggt saMHÄLLe

• FraMtidsinriKtad

v i s i o n & m å l

vision och mål

Övergripande verksamhetsmål kopplade till

god ekonomisk hushållning

Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs

och utvärderas av kommunfullmäktige. de övergripande

målen är både mål för verksamheten samt för god

ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord

samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs

av kommunfullmäktige i direktiven för budget- och

strategiplan.

Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk

hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt

och ändamålsenligt. det ska finnas ett klart samband

mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

detta betyder att målen för verksamheten och målen för

god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål.

Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet

de senaste åren. detta för att underlätta bedömningen av

målens rimlighet.


Upplevelserik

handels- och

besöksplats

> Befolkningstillväxt i kommunen.

Gränslös

kunskap

en stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på

kommunens befolkningstal per den 1 november, året före

budget. Målet är att befolkningen per den 1/11 2009-2011

ökat till:

År befolkningstal

2009 10 260

2010 10 310

2011 10 360

om befolkningstillväxten uteblir blir det en årlig intäktssänkning

med ca 1,5 Mkr.

2007

befolkning per den 1/11 de tre senaste åren

10 219

2008 10 191

2009 10 107

måluppfyllelse

Under detta år uppvisar alla utom en av länets kommuner

en negativ befolkningsökning. Befolkningen i Haparanda

har minskat per den första november med 84 personer och

målet med att öka till 10 260 personer uppnås inte. Befolkningen

tenderar att variera vilket kan ses till årsskiftet, då

skillnaden i befolkningsmängden var 61 personer (10 112).

vision 2020

haparanda-Tornio

ett internationellt centrum

mitt i Barents.

hållbar

livsmiljö

logistisk

nod

dynamisk

företagsamhet

> arBetslÖsheten i kommunen ska minska

Minskad arbetslöshet i kommunen medför många positiva

effekter och lägre kostnader. Målet är att arbetslösheten ska

minska och att inom en treårsperiod, 2009-2011, vara lägre

än länssnittet.

arbetslösheten i kommunen arbetslösheten i länet

2007 december 6,1% 3,7%

2008 december 6,8% 4,4%

2009 december 7,5% 5,1%

måluppfyllelse:

den öppna arbetslösheten är hög i hela sverige och riket

uppvisar en ökning på 1,2 procentenheter för året. Haparanda

följer länets genomsnittliga ökning och ökar från föregående

år med 0,7 procentenheter till 7,5%. Haparanda har

den näst högsta öppna arbetslösheten i länet och varken

målet med att minska arbetslösheten eller att ha lägre arbetslöshet

än länet är uppnått.

21 21


22

> sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska

Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier

och sjuklön.

sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren

2007 5,96%

2008 5,34%

2009 4,15%

måluppfyllelse

Kommunen har under året fortsatt med ett hälsobefrämjande

och förebyggande synsätt samt aktiviteter för att uppnå

bra arbetsmiljö i form av bland annat ”tidig rehab”, erbjudande

om friskvårdsprofiler för vissa årgångar, funktionsprofiler

för vissa arbetsgrupper och olika hälsosatsningar

i samverkan med hälsoinspiratörerna. resultatet av dessa

åtgärder är att sjukfrånvaron hos kommunens anställda har

minskat med 1,19 procentenheter och därmed är målet

uppnått.

> stÖrre andel elever ska lämna grundskolan med

godkända Betyg i kärnämnena och från gymnasiet med

BehÖrighet fÖr hÖgskolan.

Betygens utveckling de tre senaste åren:

andelen elever med andel elever med

godkända betyg högskolebehörighet

Grundskolan Gymnasieskolan

2007 89,7% 2007 76,4%

2008 94,8% 2008 76,7%

2009 82,5% 2009 78,8%

måluppfyllelse

Målen för betygsutvecklingen i Haparanda kommun är

uppdelat i två mål där andelen elever med godkända betyg

i kärnämnena minskat kraftigt med 12,3 procentenheter

medan målet för gymnasieelever med högskolebehörighet

har ökat med 2,1 procentenheter, vilket gör att det totala

målet bedöms vara delvis uppnått.

> kostnaden inom fÖr-, grund- och gymnasieskolan ska årligen inte vara hÖgre än av skl Beräknad standardkostnad

fÖr haparanda kommun.

Kostnadernas utveckling de tre senaste åren:

v i s i o n & m å l

förskola grundskola gymnasieskola

År redovisad standard redovisad standard redovisad standard

2006 4 841 3 257 8 928 8 700 3 506 3 616

2007 5 125 3 717 9 543 8 892 3 990 3 991

2008 5 832 3 852 9 191 8 589 4 310 3 925

måluppfyllelse

Haparanda har för samtliga skolor en högre redovisad kostnad i jämförelse mot beräknad standardkostnad. största

skillnaden har förskolan med 1 980 kr. det kan delvis förklaras av att Haparanda har avgiftsfri barnomsorg, förskolan

har längre öppethållande vardagar 06.00-19.00 samt kvällar och helger anpassade till barn och föräldrars behov. vidare

erbjuder man i den allmänna förskolan och förskoleklass 5 timmar/dag inklusive lunch mot lagstadgade 3 timmar/dag.

Målet med att inte ha högre kostnader än standardkostnaden uppnås inte.


kostnaden fÖr äldre-, handikapp- och individ-/familjeomsorgen ska årligen inte vara hÖgre än av skl

Beräknad standardkostnad fÖr haparanda kommun.

Kostnadernas utveckling de tre senaste åren:

äldreomsorg handikaPPomsorg individ-/familjeomsorg

År redovisad standard redovisad riket redovisad standard

2006 9 519 8 381 5 477 3 967 1 933 2 403

2007 9 926 8 511 6 102 4 007 1 524 2 419

2008 10 125 9 017 6 128 4 604 1 861 2 456

måluppfyllelse

Haparanda har högre redovisad kostnad än standardkostnaden för äldreomsorgen (Äo) och handikappomsorgen (Ho)

medan individ- och familjeomsorgen (ioF) når målet och uppvisar en lägre redovisad kostnad än standardkostnaden.

Målet med att ha lägre kostnader än standardkostnaderna är därför endast delvis uppnått.

varför Äo och Ho uppvisar en högre kostnad kan delvis förklaras av Haparandas befolkningsstruktur med många

äldre, hög folkhälsoproblematik i kommunen med många unga pensionärer och sjukpensionärer samt att Lss ligger över

riksgenomsnittet.

arbete pågår med att effektivisera och sänka kostnaderna för Äo och Ho och därmed satsa mer på ioF, vilket kan

utläsas ovan då ioF ökat mer mellan åren 2007-2008 i förhållande mot standardkostnaden med 300 kr, medan Äo och

Ho inte ökat i samma omfattning som standardkostnaden mellan åren.

• årligt resultat på minst 10 mkr.

Målet för kommunen är ett årligt resultat på minst 10 Mkr.

Målet bedöms även som uppnått om resultatet som lägst

uppgår till det budgeterade resultatet.

resultatets utveckling de tre senaste åren:

2007 + 10,3 Mkr

2008 + 2,4 Mkr

2009 + 7,4 Mkr

måluppfyllelse

Målet på ett resultat på 10 Mkr eller som lägst det budgeterade,

2009 1,7 Mkr, uppnås då kommunen gör överskott

mot budgeten med 5,7 Mkr.

v i s i o n & m å l

finansiella mål

Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och ska också utvärderas av fullmäktige i samband

med behandling av delårsbokslut och årsbokslut.

i likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett

ut de senaste åren.

• amorteringar

en hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget

kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin.

För att minska känsligheten bör skuldsättningen

minska de närmaste åren.

målet är att amorteringarna ska uppgå till:

2009 10 Mkr

2010 10 Mkr

2011 20 Mkr

måluppfyllelse:

Kommunen har inte uppfyllt målet med amortering på 10

Mkr för år 2009 då likviditeten ej tillåtit detta. det ska dock

nämnas att kommunen inte heller har ökat sin skuldsättning

trots att Östra norrbottens räddningstjänstförbund upphör

från årsskiftet och kommunen har där löst sin beräknade

skuldandel med kontanta medel på 4,3 Mkr, vilket kan ses

som en amortering.

23 23


24

> målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive

finansnetto i fÖrhållande till skatteintäkter och stats-

Bidrag inom tre år, 2009-2011, inte ska Överstiga 97%.

Målet bedöms även som uppnått om nettokostnadernas

andelar som högst uppgå till det budgeterade.

nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag.

År

2007 90,1%

2008 99,1%

2009 98,5%

måluppfyllelse

nettokostnadernas andelar i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag uppgår till 98,5%. Målet att inom tre år

inte överstiga 97% har kommit närmare då andelen är 0,6

procentenheter lägre än förra året. det budgeterade målet

för 2009 var att nettokostnadernas andelar får uppstiga till

99,6% och vid den jämförelsen bedöms målet som uppnått

då det är en positiv skillnad på 1,1 procentenhet.

• soliditeten ska Öka

soliditet är ett mått på långsiktig finansiell styrka som skapar

förutsättningar för ekonomiskt handlingsutrymme.

utvecklingen de tre senaste åren:

soliditet soliditet inklusive total pensionsförpliktelse

2007 34,8% 2007 24,3%

2008 35,0% 2008 24,7%

2009 34,5% 2009 24,5%

måluppfyllelse

Målet med att öka soliditeten uppnås inte för året. soliditeten

exklusive pensionsförpliktelser har minskat med 0,5

procentenheter och soliditeten inklusive pensionsförpliktelser

har minskat med 0,2 procentenheter.

v i s i o n & m å l

• kommunen BetalningsBeredskap ska vara minst 60

dagar.

att ha god men rimlig kortsiktig finansiell styrka gör att

pengarna kan används effektivt.

betalningsberedskap genomsnittet av betalningsde

tre senaste åren beredskap under året.

År antal dagar År antal dagar

2008 18,0 2008 20,0

2009 21,0 2009 9,0

måluppfyllelse

Likviditeten har varit ansträngd under året med ett snitt på

9 dagars betalningsberedskap vilket delvis kan förklaras av

att kommunen finansierat investeringarna utan upplåning.

Betalningsberedskap på minst 60 dagar beräknas inte att

kunna uppnås.

Utifrån ett verksamhetsperspektiv

innebär god ekonomisk hushållning

att verksamheten bedrivs

kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Det ska finnas ett klart samband

mellan resursåtgång, prestationer,

resultat och effekter. Detta

betyder att målen för verksamheten

och målen för god ekonomisk hushållning

ska vara integrerade mål.


26

Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar

eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden;

statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden

samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som grund för strategiska

beslut och ställningstaganden. Till sist redovisas en känslighetsanalys av

några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling.

statens ekonomi

en viss återhämtning i ekonomin har börjat skönjas efter

förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna då den

svenska exporten föll som en sten parallellt med industrins

uteblivna investeringar. Under 2009 har återhämtningen

varit förhållandevis svag men under loppet har optimismen

inför framtiden gradvis skruvats upp. eftersom det i modern

tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så stort

fall i produktionen är det naturligtvis svårt att med säkerhet

och precision förutsätta den fortsatta utvecklingen men

förutsättningarna för framtiden är goda för en relativ snabb

ekonomisk återhämtning. industrin flaggar för ökad orderingång

och produktionsplanerna pekar uppåt. Beroende på

produktionsfallets omfattning kommer det dock att ta tid

innan nedgången på arbetsmarknaden kan vändas uppåt

men det ser ut som att fallet i sysselsättningen stannat av

och inte blev så omfattande som det tidigare förutspåddes.

pris- och löneökningarna väntas i denna process bli lägre

än normalt.

Jämfört mellan åren 2008 och 2009 försvagades statens

finansiella sparande med 100 miljarder kronor, vilket motsvarar

3,2 procent av Bnp. den offentliga statens finanser

väntas enligt sKL att försvagas ytterligare 2010 till följd av

det svaga arbetsmarknadsläget samt de stimulanser som

regeringen föreslagit i årets budgetproposition. det statliga

underskottet består under 2010-2013, men mildras efterhand

i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras.

o m v ä r l d s a n a ly s

omvärldsanalys

kommunernas ekonomi

Under de kommande åren finns inget eller mycket begränsat

utrymme för kommunerna att höja ambitionsnivån.

2009-2010 sjunker tillväxttakten i skatteunderlaget påtagligt

och sKL prognostiserar ett underskott för 2009 på 1

miljard kronor för kommunsektorn. Underskottet vänds till

ett överskott på 3 miljarder kronor 2010 då kommunerna får

kraftigt höjda statsbidrag i form av ett tillfälligt konjunkturstöd,

som har till syfte att kommunerna ska upprätthålla en

rimlig konsumtionsnivå och undvika planerade besparingar.

För år 2011 finns ett negativt gap mellan intäkterna och resursbehovet

och ett prognostiserat underskott på 7 miljarder

kronor. Kommunerna kommer att ha svårt att ens klara

att finansiera pris- och löneökningar trots att skatteunderlaget

förväntas stiga något. Först 2013 tros kommunerna

kunna uppnå nollresultat.

nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas

genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs

eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera

verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att

möta utvecklingen.

Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun

till kommun. det är kommunens ekonomiska läge och

framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har

i år ett resultat på 7,4 Mkr vilket motsvarar 1,5% av våra

skatter och stadsbidrag vilket inte räcker till tumregeln för

god ekonomisk hushållning på 2%, trots att det i resultatet


finns poster av engångskaraktär. För Haparandas del bör

resultatet ligga på ca 10 Mkr utan engångsposter, vilket

även är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål.

Befolkning

Befolkningen i sverige har ökat under 2009 medan länet

har minskat i befolkning med totalt 658 personer. av fjorton

kommuner i länet är det endast en som haft en positiv

befolkningsutvecklig. Haparanda har för tredje året i rad

minskat sin befolkning. Minskningen med 61 personer per

31 december beror på både negativt födelseöverskott och

flyttningsnetto. Kommunen tror att folkmängden de närmaste

åren inte ska minska mer – bibehållen befolkningsmängd

eller helst ökning är målet.

näringsliv och arBetsmarknad

handeln

trots den ansträngda omvärldsekonomin uppger lokala företagare

och företagsrepresentanter att det fortfarande går

bra. däremot har några av fåmansföretagen inom handeln

haft det svårare. några har till och med avslutat sin verksamhet.

detta kan bland annat bero på den tuffare konkurrensen

från större rikstäckande företag som har etablerat

sig på orten. det finns ett fortsatt intresse från rikstäckande

företag att etablera sig i Hapaparanda-tornio-området och det

uppfattas fortfarande som ett attraktivt område för etablering.

o m v ä r l d s a n a ly s

Nedgången av resultatet hos kommunerna

kan motverkas genom att sysselsättningen

ökar, statsbidragen höjs

eller att kommunerna vidtar åtgärder

för att effektivisera verksamheterna

och begränsa kostnadsutvecklingen

för att möta utvecklingen.

tillverkning samt livsmedel

inom dessa branscher uppges orderingången fortfarande

vara god. Kortare avtalstider har blivit aktuellt men fortfarande

är produktionen normal. det finns vissa

behov och tecken hos något av företagen

för viss kapacitetsökning men detta kommer

knappast att medföra nyanställningar.

en nyetablering kan bli aktuell för odling

och förädling av fisk. tillståndsprocessen pågår

och beräknas vara klar under våren 2010.

Blir etableringen verklig kan det ge 10-20 nya

arbetstillfällen på seskarö inom en treårsperiod

från etableringen.

övrigt

nya företag etableras i lite lägre omfattning tidigare inom

hantverk, tillverkning, service samt handel.

närområdet

• tornio. outokumpu har i stor omfattning återanställt medarbetare

som permitterades tidigare under 2009.

• Företaget Lapin Kulta läggs ner under 2010. detta medför

att ca 100 personer blir uppsagda varav ett antal är bosatta

i Haparanda.

• Övertorneå-pajala. gruvetableringen via northland resources

går stadigt framåt. den nya gruvnäringen ger förhoppningsvis

effekter för lokala entreprenörer i Haparandatornio.

• Länet i stort. gruvbrytningen expanderar i Malmfälten genom

att tidigare stängda gruvor åter igen öppnas. Haparandaföretag

är sedan tidigare engagerade i underhåll samt

med serviceuppgifter i Malmfälten. LKaB har varit tydliga i

att det kommer att ske en reducering av underleverantörer

och partners från dagens ca 2 000 till ”ett betydligt lägre

antal”. detta kan medföra att lokala företag i Haparandatornio

tappar uppdrag om de inte lyckas skapa samverkansformer

med andra företag som i sin tur kan leverera

tjänster åt LKaB.

antalet företag i haparanda 2009

i Haparanda stad fanns 957 registrerade företag (941) varav

286 aktiebolag (283), 58 handelsbolag (56), 9 kommanditbolag

(9) och enskilda firmor (593). år 2009 registrerades 38

nya företag (57).

27


28

arBetssÖkande i haparanda stad enligt

arBetsfÖrmedlingen i haparanda

Från och med 2009 har arbetsförmedlingen i sverige övergått

till eU-standard vid redovisning av anmälda arbetssökande.

detta betyder att idag omfattas alla personer som

är mellan 16-64 år, samt även studerande. tidigare omfattades

inte studerande och enbart personer mellan 18-64 år.

arbetslösheten var 7,5% vid utgången av år 2009 av gruppen

anmälda samt arbetssökande vid arbetsförmedlingen i

Haparanda. till detta tillkommer 8,3% som i någon form var

i arbetsförmedlingens program.

arbetslösheten i Haparanda har från 2008 till 2009 ökat

med 0,7%.

infrastruktur

Haparanda stad arbetar tillsammans

med övriga aktörer

vidare med en direkt flygförbindelse

från Kemi/tornio/Haparanda

flygplats till

stockholm.

Hamnarna i Haparandatornios

närhet finns i Kemi,

röyttä och Karlsborg. gruvnäringen

i pajala/Kolari kommer

att påbörja transporter

av provbruten malm via Kemi

hamn. investeringar i närlig-

o m v ä r l d s a n a ly s

I framtiden kommer antalet äldre

att öka, vilket bland annat beror

på en ökad genomsnittlig livslängd.

För de närmaste åren medför

inte detta något stort problem,

då de årliga pensionsavgångarna

är relativt små. De förändrade förutsättningarna

i Haparanda kan

innebära att det uppstår problem

att rekrytera arbetskraft även inom

andra yrkesgrupper.

gande hamn och järnvägar ger positiva effekter på Haparandas

arbetsmarknad.

Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade

Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för

gods till 2012. För att hanteringen över gränsen med skillnader

i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar ska bli så

rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till Haparanda-tornio

som också nyttjar det mycket strategiska läget

på nordkalotten.

Haparanda stad arbetar också för att järnvägen ska erbjuda

persontrafik även på den svenska sidan till Haparanda-tornio.

i dagsläget finns finsk persontrafik till Haparanda-tornio.

Bussförbindelserna över

riskgränsen har förbättrats

under året genom att den

svenska aktören Länstrafiken

även kör till tornio

busstation och flera privata

finska aktörer kör till busstationen

i Haparanda.

problematiken kring de

nationella regelverken för

taxiresor mellan sverige och

Finland återstår att lösa.

på de nationella vägarna

e4 och väg 99 pågår insatser

med mitträcke och delar

till en säker parallell gC-väg


för e4:an. insatser på väg 99 har ej gjorts under året trots

stadens påtryckningar om detta i den regionala åtgärdsplaneringen

och direkt till vägverket. det är mycket viktigt ur

miljö-, klimat-, trafiksäkerhets- och folkhälsosynpunkt att

det byggs säkra och separerade gC-vägar längs hela det

nationella vägnätet genom kommunen.

på de lokala gatorna som är under kommunens ansvar

har nya gC-vägar påbörjats invid storgatan och längs

Björnholmsgatan. Under e4:an i Björnholmsgatans förlängning

har en gC-port under e4:an färdigställts.

Haparanda stad har under året deltagit i ett projekt för

Bottenvikens skärgård från skellefteå till Haparanda som

bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården.

exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade

farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i

skärgården.

Övrigt

en osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera

arbetskraft. det är främst inom vård och omsorg

som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst.

på grund av demografiska förändringar uppstår nya behov.

i framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland annat

beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste

åren medför inte detta något stort problem, då de

årliga pensionsavgångarna är relativt små. de förändrade

förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår

problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper.

en annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter

o m v ä r l d s a n a ly s

kommer förändringarna i statsbidragssystemet att innebära

för Haparanda kommun? räntornas utveckling är ytterligare

en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld

fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under

de senaste åren.

känslighetsanalys

en kommun påverkas många gånger av händelser utanför

dess egen kontroll. ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta

en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar

påverkar kommunens finansiella situation. i tabellen nedan

redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads

finansiella resultat.

ränTeförändrinG Med 1% 2,5 MKr

löneförändrinG Med 1% 2,5 MKr

BrUTToKosTnadsförändrinG Med 1% 5,9 MKr

Generella sTaTsBidraG Med 1% 1,5 MKr

förändrad UTdeBiTerinG Med 1 Kr 15,0 MKr

i tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning

innebär en kostnad på ca 2,5 Mkr. vidare framgår

det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en

kostnadsökning på ca 5,8 Mkr. tabellen visar med tydlighet

att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för

kommunens ekonomi. därför är det viktigt att upprätthålla

en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt.

29


30

årets resultat +5,7 mkr

årets resultat uppgår till +5,7 Mkr, vilket är 3,9 Mkr bättre

än budgeterat. i resultatet finns jämförelsestörande poster

på 1,6 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 5,4 Mkr

i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts vid ett flertal

tillfällen under året. driftverksamheten har 2009, i förhållande

till budget, ett överskott på 9,3 Mkr. Kommunstyrelsens

verksamheter redovisar ett överskott på 1,6 Mkr,

Barn- och ungdomsnämnden 3,6 Mkr, socialnämnden 2,3

Mkr och pensionsutbetalningar 1,5 Mkr. skatter och statsbidrag

uppvisar ett underskott på -5,0 Mkr i förhållande till

budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett

underskott på -1,1 Mkr vilket i huvudsak beror på minskade

ränteintäkter, förlust vid avyttring av värdepapper och ökad

ränta på pensionsskulden.

e k o n o m i s k ö v e r s i k t

ekonomisk översikt

I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året 2009. I den mer

djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat.

justerat resultat/Balanskravsutredning

årets justerade resultat uppgår till +7,4 Mkr, vilket är 5,6

Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet

har kostnader av engångskaraktär justerats såsom reavinster

i samband med markförsäljning på -1,6 Mkr, sKL

engångsutdelning -570 tkr, förändring i beräkningen av ädel

från spp -322 tkr, från skatteverket återvunnen löneskatt

-138 tkr och betalning till räddningstjänstförbundet 4,3

Mkr. det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster

av engångskaraktär.

det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet

uppnåtts.

årets resultat 2009

tkr

5 673

Balanskravsresultat 2007 0

Jämförelsestörande poster 1 679

Balanskravsresultat 2009 7 352


nämndernas Budgetavvikelse +9,3 mkr

Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning.

Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska

resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

skatteintäkter och statsBidrag

Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens

huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2009 för 50%

(48%) av kommunens intäkter.

Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2008

ökat med 15,3 Mkr (1,2 Mkr) eller 4,9% (0,4%). Förutom

kommunalskattemedel är statsbidragen en väsentlig inkomstkälla.

Under år 2009 erhöll kommunen netto 164,3

Mkr (175,0 Mkr) i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket

är 10,7 Mkr eller 6,1% (+10,0%) mindre än 2008. Kommunalskatten

och statsbidragen svarade år 2009 för 76%

(76%) av kommunens samlade intäkter.

e k o n o m i s k ö v e r s i k t

pensionsfÖrpliktelser

Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder

och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar.

de placeringar som finns i strukturerade

produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2009

har nya placeringar gjorts med 14,2 Mkr. Under året har värdepapper

för 14,2 Mkr sålts. placeringarnas anskaffningsvärde

uppgick vid årsskiftet till 45,6 Mkr (45,0 Mkr år 2007).

placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy

och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt.

Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 29,9

Mkr (29,2 Mkr). detta är pensioner avseende åren 1998 och

1999. Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt

ut i enlighet med rekommendation från rådet för kommunal

redovisning. pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt

den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före

1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser.

pensionsutbetalningarna under året uppgick till 9,7 Mkr. Löneskatten

på utbetalade pensioner uppgick till 2,3 Mkr. de

totala pensionskostnaderna uppgick under året till 30,6 Mkr.

(mkr) 2008 2009

avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 29,2 30,0

ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt. 254,8 260,8

finansiella placeringar (bokfört värde) 45,0 45,7

Marknadsvärde 40,1 44,2

depå medel 0,0 0,0

återlån 243,9 246,6

förändring av marknadsvärde -3,4 4,1

realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar -0,5 0,0

nedskivning/uppskrivning finansiella placeringar -1,2 0,8

Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 284,0 290,8

värdeökning och nyanskaffning under året -2,7 0,6

specifikation värdeökning och nyanskaffning

Utdelning 0,7 0,4

vinst vid avyttring av värdepapper 0,1 0,1

återföring av nedskrivning 0,0 0,8

delsumma 0,8 1,3

förlust vid avyttring av värdepapper -0,3 -0,6

nedskrivning -1,2 0,0

Bankkostnader 0,0 0,0

courtage -0,1 -0,1

överfört från depå -1,9 0,0

delsumma -3,5 -0,7

summa -2,7 0,6

31


32

e k o n o m i s k ö v e r s i k t

nyckeltal

kommunen 2005 2006 2007 2008 2009

antal invånare 10 184 10 214 10 192 10 173 10 112

nettoinvesteringr/invånare, kr 2 900 3 654 5 857 2 383 2 598

Tilgångar/invånare, kr 53 146 55 657 58 898 60 063 62 975

skulder/invånare,kr 39 324 39 778 38 412 39 035 41 259

varav pensionsskuld, kr 2 460 2 535 2 552 2 867 2 966

eget kapital/invånare 13 822 15 878 20 486 21 028 21 716

årets resultat/invånare 417 1 300 1 009 238 727

ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 984 21 682 25 236 25 042 25 794

övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 18 597 18 328 16 189 18 893 19 007

koncernen 2005 2006 2007 2008 2009

nettoinvesteringr/invånare, kr 4 779 4 405 6 435 3 451 3 371

Tilgångar/invånare, kr 75 591 78 940 81 425 82 935 85 256

skulder/invånare,kr 60 726 61 791 59 420 59 282 60 513

varav pensionsskuld, kr 2 609 2 535 2 552 2 867 2 996

eget kapital/invånare 14 865 17 149 22 004 23 654 24 743

årets resultat/invånare 417 1 506 1 266 493 874

ansvarsförbindese pensioner/invånare, kr 18 984 21 682 25 236 25 043 25 794

övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 737 639 575 467 469


Haparanda teknik & Fastighets aB som ägs till 100% av

Haparanda stad svarar för förvaltning av kommunens fastigheter,

gator, vägar och va-verksamhet, Bottenvikens reningsverk

aB som ägs till 25 % svarar för avloppsrening,

Haparanda värmeverk aB ägs till 50% och producerar fjärrvärme.

stiftelsen Haparandabostäder är en ren kommunal

bostadsstiftelse.

Bottenvikens reningsverk aB 25%

resultaträkning, mkr 2008 2009

intäkter 3,4 3,5

Kostnader -2,4 -2,3

avskrivningar -1,0 -1,0

verksamhetens netto 0,0 0,2

finansnetto -0,7 0,0

Bokslutsdisposition 0,2 0,0

årets resultat -0,5 0,2

haparanda teknik & fastighets aB 100%

resultaträkning, mkr 2008 2009

intäkter 57,9 57,8

Kostnader -57,8 -57,0

avskrivningar -0,1 -0,1

verksamhetens netto 0,0 0,0

finansnetto 0,0 -0,7

Bokslutsdisposition 0 0

årets resultat 0,0 0,0

a f f ä r s d r i v a n d e v e r k s a m h e t

affärsdrivandeverksamhet

Den affärsdrivande verksamheten i kommunen omfattar avloppsrening,

värmeproduktion och bostäder. Med affärsdrivande avses att verksamheterna

inte ska vara skattefinansierade utan finansieras med avgifter.

I följande uppställning redovisas

de affärsdrivande verksamheternas

resultat i relation till kommunens

ägarandel.

haparanda värmeverk aB 50%

resultaträkning, mkr 2008 2009

intäkter 15,8 15,9

Kostnader -12,7 -12,8

avskrivningar -1,9 -2,0

verksamhetens netto 1,2 1,1

finansnetto -0,7 -0,7

Bokslutsdisposition -0,5 -0,4

årets resultat 0,0 0,0

stiftelsen haparandaBostäder 100%

resultaträkning, mkr 2008 2009

intäkter 36,3 36,2

Kostnader -23,8 -23,8

avskrivningar -2,7 -2,8

Jämförelsestörande post 0 0

verksamhetens netto 9,8 9,6

finansnetto -6,5 -6,9

årets resultat 3,3 2,7

33


34

36

driftredovisning 2009

d r i f t r e d o v i s n i n g h a pa r a n d a s ta d

(tkr) Budget utfall avvikelse

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto

kommunfullmäktige 0 1 899 1 899 359 1 876 1 517 359 23 382

fullmäktige 0 410 410 14 315 301 14 95 109

revision 0 850 850 0 664 664 0 186 186

valnämnd 0 25 25 139 155 16 139 -130 9

överförmyndarverksamhet 0 614 614 206 742 536 206 -128 78

kommunstyrelsen 66 945 127 863 60 918 73 709 133 030 59 321 6 764 -5 167 1 597

Kommunledningsförvaltning 7 594 50 040 42 446 13 296 50 289 36 993 5 702 -249 5 453

räddningstjänsten 0 4 558 4 558 0 -4 558 -4 558

fastighetsförvaltning 59 351 77 823 18 472 60 413 78 183 17 770 1 062 -360 702

Pensionsutbetalningar 0 14 694 14 694 1 481 14 703 13 222 1 481 -9 1 472

samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 334 334 31 31

barn- och ungdomsnämnden 72 574 312 256 239 682 88 531 324 650 236 119 15 957 -12 394 3 563

socialnämnden 59 985 243 581 183 596 69 046 250 343 181 297 9 061 -6 762 2 299

summa driftbudget 199 504 700 658 501 154 233 126 724 936 491 810 33 622 -24 278 9 344

ansvarsåtaganden/borgen 500 500 450 450 0 50 50

förändringar semester-/ferielöneskuld 1 133 1 133 -1 133 -1 133

intern ränta -21 035 -21 035 -21 248 -21 248 0 213 213

interna poster -82 761 -82 761 0 -82 761 -82 761 0 0 0 0

delsumma -82 761 -103 296 -20 535 150 365 622 510 472 145 0 -870 -870

reavinst/förlust 1 586 -1 586 1 586 0 1 586

extraordinära intäkter 0 0

extraordinära kostnader 0 0

delsumma 151 951 622 510 470 559

finansiella intäkter 1 000 -1 000 7 259 -7 259 6 259 0 6 259

finansiella kostnader 12 643 12 643 20 036 20 036 0 -7 393 -7 393

skatter/statsbidrag 494 026 -494 026 489 008 -489 008 -5 018 0 -5 018

Årets resultat 611 769 610 005 -1 764 648 218 642 546 -5 672 36 449 -32 541 3 908

jämnförelsestörande poster -2 615 -4 294 -1 679 -2 615 4 294 1 679

justerat resultat 611 769 610 005 -1 764 645 603 638 252 -7 351 33 834 -28 247 5 587


d r i f t r e d o v i s n i n g h a pa r a n d a s ta d

(tkr) Budget utfall avvikelse

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto

kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 216 2 045 1 829 216 -256 -40

fullmäktige 0 410 410 18 395 377 18 15 33

revision 0 790 790 0 767 767 0 23 23

valnämnd 0 25 25 0 3 3 0 22 22

överförmyndarverksamhet 0 564 564 198 880 682 198 -316 -118

kommunstyrelsen 68 201 136 400 68 199 78 789 135 102 56 313 10 588 1 298 11 886

Kommunledningsförvaltning 7 956 59 008 51 052 18 330 57 703 39 373 10 374 1 305 11 679

fastighetsförvaltning 60 245 77 392 17 147 60 459 77 399 16 940 214 -7 207

Pensionsutbetalningar 0 25 881 25 881 1 015 30 226 29 211 1 015 -4 345 -3 330

samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 365 365 0 0

barn- och ungdomsnämnden 85 027 316 072 231 045 93 472 324 276 230 804 8 445 -8 204 241

socialnämnden 56 240 227 868 171 628 61 588 235 491 173 903 5 348 -7 623 -2 275

summa driftbudget 209 468 708 375 498 907 235 080 727 505 492 425 24 597 -19 130 5 467

ansvarsåtaganden/borgen 500 500 -100 294 394 -100 206 106

förändring semester-/ferielöneskuld -957 -957 957 957

intern ränta -22 226 -22 226 -21 382 -21 382 0 -844 -844

interna poster -95 235 -95 235 0 -95 235 -95 235 0 0 0 0

delsumma 139 745 610 225

reavinst/förlust 2 857 150 -2 707 2 857 -150 2 707

extraordinära intäkter 509 -509 509 509

delsumma 143 111 610 375 467 264

driftredovisning 2008

finansiella intäkter 1 000 -1 000 11 731 -11 731 10 731 0 10 731

finansiella kostnader 12 250 12 250 23 729 23 729 0 -11 479 -11 479

skatter/statsbidrag 488 943 -488 943 484 391 -484 391 -4 552 0 -4 552

delsumma 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -11 479 23 578

Årets resultat 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -30 440 4 617

jämförelsestörande poster -2 857 -150 2 707 -2 857 150 -2 707

justerat resultat 604 176 603 664 -512 636 376 633 954 -2 422 32 200 -30 290 1 910

37 35


36

38

investeringsredovisning (tkr) Budget utgifter inkomster avvikelse mot Budget investeringsnetto

kommunstyrelsen

samhällsbyggnadskontoret

detaljplanering 200 379 86 -93 293

digitalisering primärkartor 200 128 98 170 30

it-kontoret

Bredband/iT-utrustning 500 497 3 497

kommunledningsförvaltning

Gränskanal//torg/strukturfond 5 000 4 166 1 035 1 869 3 131

Gränsbåge/interreg 500 748 -248 748

Konstinköp 1 000 779 221 779

Kv åran/nätet 1 000 14 986 14

stranden 1 000 741 259 741

lekparker 500 498 2 498

investeringar i fastigheter 3 000 3 269 3 -266 3 266

Belysning norra delen 4 000 2 646 1 1 355 2 645

stads- och centrumutveckling 3 000 4 011 -1 011 4 011

Björka 5 500 10 373 5 415 542 4 958

avfallsplan/miljöprojekt 300 74 226 74

på gränsen 0 32 -32 32

nytt ekonomisystem 0 603 -603 603

ombyggnad diverse vattenverk 250 228 22 228

summa

i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g

investeringsredovisning

nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för

försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. årets nettoinvesteringar uppgick till 26,2 Mkr

och bruttoinvesteringana uppgick till 26,3 Mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna

med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt låna till dessa. nedanstående

tabell visar kommunens totala investeringar under året.

kommunstyrelsen 25 950 29 186 6 638 3 402 22 548


investeringsredovisning (tkr) Budget utgifter inkomster avvikelse mot Budget investeringsnetto

Barn- och ungdomsnämnden

inventarier

förskola, inre/yttre miljö 1 500 1 066 434 1 066

nya gymnasieskolan 0 58 -58 58

Kök och lokalvård 300 152 148 152

stationen, ungdomens hus 0 52 -52 52

riekkola elljusspår 0 14 -14 14

Kultursatsningar Kukkolaforsen 300 343 107 64 236

Kultur, folkets hus utrustning 300 198 102 198

frilutfs-/idrottsanläggningar 500 992 -492 992

summa barn- och ungdomsnämnd 2 900 2 875 107 132 2 768

socialnämnden

reinvesteringar socialnämnd 1 500 929 571 929

summa socialnämnd 1 500 929 571 929

bruttoinvestering 30 350 32 990 6 745 4 105 26 245

Markförsäljning -10 000 24 -10 024 24

nettoinvestering 20 350 33 014 6 745 -5 919 26 269

nedanstående taBell visar stÖrre projekt; de som är pågående och de som är avslutade under året:

Budget utfall

investeringsprojekt Budget 2009 utfall 2009 ackumulerad 2008 ackumulerad 2008 avvikelse

slutförda projekt

på Gränsen 0 32 10 000 8 509 1 459

summa slutförda projekt 0 32 10 000 8 509 1 459

Pågående projekt

Gränskanal/torg/eU 5 000 1 869 0 1 164 1 967

Gränsbåge/interreg 500 748 0 1 451 -1 699

stranden 1 000 741 3 000 435 2 824

Belysning norra delen 4 000 2 645 0 0 1 355

Björka 5 500 4 958 17 000 13 452 4 090

summa pågående projekt 16 000 10 961 20 000 16 502 8 537

summa 16 000 10 993 30 000 25 011 9 996

39 37


38

40

personalpolitikens mål

För att leva upp till budget- och strategiplanens ambition

att vara en attraktiv arbetsgivare med god personalpolitik

ska arbetsgivaren bland annat

• arBeta FÖr god arBetsMiLJÖ

• arBeta FÖr god HÄLsa i arBetsLivet

• arBeta FÖr HÄLsoinriKtat LedarsKap

• arBeta FÖr JÄMstÄLLdHet oCH MångFaLd oCH

MotverKa disKriMinering i organisationen

• arBeta FÖr anstÄLLdas deLaKtigHet, ansvar oCH engageMang

• MinsKa sJUKFrånvaron

årets händelser

ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt är grunden

för att uppnå en bra arbetsmiljö.

arbetet har under året i stor utsträckning fokuserats på

hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter/åtgärder. ”tidig

rehab”, erbjudande om friskprofil för de anställda som

under året fyllt 40 respektive 50 år, funktionsprofiler för

kost- och lokalvårdspersonalen är exempel på aktiviteter

som har genomförts i samarbete med previa.

Hälsosatsning, stegtävlig, friskvårdsdagar i samverkan

med hälsoinspiratörerna har anordnats även i år.

en ny pensionslösning, FFU - Förmånligt förtida uttag

antogs under året och började gälla från 2009-06-01. pensionslösningen

innebär en rörlig pensionsålder från 61 år.

För varje tidigare uttagsår fram till 65 år betalar kommunen

en premie på en tjänstepensionsförsäkring motsvarande

p e r s o n a l ö v e r s i k t

personalöversikt

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. personalkontoret bereder och samordnar

på kommunstyrelsens uppdrag kommunövergripande personalfrågor. Kontoret bistår med rådgivning,

utbildning och experthjälp inom områdena avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet,

mångfald, diskriminering, rehabilitering/anpassning, pension och försäkringar samt övrigt personal- och

lönearbete. i arbetet ingår också att bevaka, utveckla och utarbeta rutiner/riktlinjer utifrån gällande lagstiftning

och samhällsutveckling.

20% av aktuell årslön, upp till 7,5 basbelopp. Förutsättningen

för att få erbjudande om FFU är att tjänsten inte

behöver återbesättas helt eller delvis eller att vid eventuell

övertalighet behålla yngre medarbetare som riskerar uppsägning.

detta är en överenskommelse mellan arbetsgivare

och arbetstagare. Femton anställda har avgått med FFU,

hel- eller deltid, under året.

Upphandling av företagshälsovård och pensionsadministration

har genomförts och avtal har tecknats med aB

previa om företagshälsovårdstjänster och med spp om

pensionsadministration.

Chefsutbildning, andra omgången, har påbörjats och

den fortsätter in på 2010.

Under året har utbildning i Fas: förnyelse–arbetsmiljö–

samverkan samt utbildning i mångfald och diskriminering

anordnats för chefer och ledamöter i centrala arbetsmiljökommittén.

nyckeltal

Från och med 2009 redovisas frisknärvaro som ett nytt

nyckeltal. Frisknärvaro visar andelen i procent av de tillsvidareanställda

som har 0 till 4 sjukfrånvarodagar per år.

Fördelar med att komplettera sjukfrånvarostatistik med

frisknärvarostatistik är att framhäva det friska istället för att

endast fokusera på det sjuka. Frisknärvaron i Haparanda

stad är 74%. det innebär att 74% av de tillsvidareanställda

har färre än 5 sjukfrånvarodagar 2009. Kvinnorna har lägre

frisknärvaro än männen.


p e r s o n a l ö v e r s i k t

frisknärvaro 2009-12-31

1. Total frisknärvaro (


40

42

personal nyckeltal

tillsvidareanställda

p e r s o n a l ö v e r s i k t

2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31

män 161 169 167 172 167

kvinnor 691 708 660 677 671

totalt 852 877 827 849 838

andelar heltider

män 85,09% 85,88% 82,04% 81,40% 80,84%

kvinnor 61,51% 68,44% 66,36% 64,99% 64,53%

totalt 68,69% 71,78% 69,53% 68,32%* 67,78%

sysselsättningsgrad

män 96,20% 94,35% 94,08% 92,11% 93,99%

kvinnor 90,65% 90,49% 92,71% 92,42% 92,69%

totalt 91,70% 91,32% 92,99% 92,36% 92,95%

medellöner

män 22 137 kr 22 495 kr 22 815 kr 24 011 kr 24 415 kr

kvinnor 19 856 kr 20 334 kr 20 775 kr 22 022 kr 22 687 kr

totalt 20 286 kr 20 749 kr 21 184 kr 22 414 kr 23 030 kr

medelålder

framtiden

arbetet för att var attraktiv arbetsgivare med god personalpolitik

där anställda upplever sig ha ett meningsfullt arbete

där delaktighet, ansvar och engagemang är en del i verksamheten

fortsätter. ett led i detta är att arbeta för mer flexibel

arbetstidsförläggning.

män 48,6 år

kvinnor 49,0 år

totalt 48,9 år

* rättning av 2008 års andel heltider


42

46

f i n a n s i e l l a n a ly s - F y r a p e r s p e k t i v

finansiell analys – fyra perspektiv

Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell

analys, vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för

att identifiera finansiella problem i Haparanda stad och därigenom klargöra

huruvida en god ekonomisk hushållning föreligger eller ej.

den finansiella analysen som redovisas på kommande sidor

bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,

riskförhållanden samt kontrollen över den

finansiella utvecklingen. dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar

i denna modell av finansiell analys.

det finansiella resultatet

i ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. en

eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger

intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är

en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också

investeringar och deras utveckling.

kapacitet

det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig

betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft

kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto

mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande

lågkonjunkturerna.

riskfÖrhållanden

Med tredje perspektivet, risk, avses hur kommunen är exponerad

finansiellt. en god ekonomisk hushållning innefattar

att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem.

Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens

samlade pensionsskuld.

kontroll

Med det fjärde perspektivet, kontroll, avses avslutningsvis

hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. en

god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk

hushållning. risk och kontroll hänger samman på så

vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska

situationer.

resultat och kapacitet >>


Bild1 : olika kostnaders andel av skatteintäkter och Bidrag

% 2005 2006 2007 2008 2009

verksamhetens nettokostnader 90,8 89,8 84,0 91,6 91,5

avskrivningar 5,1 4,7 4,8 5,0 4,7

nettokostnadsandel 95,9 94,5 88,8 96,6 96,2

finansnetto 2,1 1,1 1,3 2,5 2,6

nettokostnader inklusive finansnetto 98,0 95,6 90,1 99,1 98,8

en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. ett sätt

att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor del andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter

och statsbidrag. av bild 1 framgår att för år 2009 har verksamheten, exklusive avskrivningar och finansnetto, tagit 96,2% av

skatte- och statsbidragsintäkterna i anspråk. tillsammans tar de löpande kostnaderna 98,8% i anspråk. detta innebär att det återstår

1,2% av skatte- och statsbidragsintäkterna till att göra investeringar och att amortera på lån. Haparanda stads balans mellan intäkter och

kostnader bör förbättras något och landa på ett årligt överskott i nivå av tumregeln på 2% av skatter och statsbidrag, för att vi ska kunna

upprätthålla en rimlig investeringsnivå och amorteringsnivån utan att urholka likviditeten. variationerna i finansnettots andel mellan åren

beror i huvudsak på redovisningen av orealiserade vinster respektive förluster på värdepappersinnehavet.

Bild 2: investeringsvolym och självfinansieringsgrad

% 2005 2006 2007 2008 2009

investeringsvolym/nettokostnader 7,2 7,0 8,9 5.5 5,9

avskrivningar/nettoinvesteringar 77,7 56,3 37,6 99.7 88,0

Haparanda stad investerade under år 2009 för 26,2 Mkr. av bild 2 kan utläsas att den årliga investeringsvolymen varit betydligt högre

under de senaste åren. den nu lägre investeringsvolymen har i första hand varit en medveten strategi i syfte att stärka det långsiktiga

finansiella handlingsutrymmet men har också styrts av den alltmer ansträngda likviditeten.

Bild 3: finansieringsBilden av investeringar och självfinansieringsgraden

mkr 2005 2006 2007 2008 2009

verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 42,8 43,3 70,5 29,3 28,5

finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 0

finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0

årets nettoinvesteringar (materiella) 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2

självfinansieringsgrad (%) 152,0 116,0 118,0 121,1 108,8

av 2009 års verksamhetsnetto på 28,5 Mkr, exklusive avskrivningar då dessa ej är likvidpåverkande, användes 26,2 Mkr till materiella

investeringar. relateras dessa variabler till varandra erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna på 108,8%. detta innebär att

samtliga materiella investeringar år 2009 kunde skattefinansieras. resterande del av skatteintäkterna, 2,3 Mkr, användes till finansiella

kostnader som uppgick till 12,7 Mkr. skatteintäkterna räckte således inte till räntekostnaderna. en hög självfinansieringsgrad är viktig för

att inte rörelsekapital och likviditet urholkas.

Bild 4: årets resultat

2005 2006 2007 2008 2009

årets resultat (Mkr) 4,2 11,8 10,2 2,4 7,4

årets resultat/skatter och stadsbidrag (%) 1,0 2,6 2,2 0,5 1,5

årets resultat/eget kapital (%) 3,0 7,4 4,9 1,1 3,3

årets resultat som används för respektive år är det justerade resultatet, det vill säga det resultat som jämförs mot balanskravet. det långsiktiga

målet är att årets resultat ska uppgå till 10 Mkr eller minst det budgeterade belopp, vilket fastslagits av fullmäktige.

47 43


44

48

Bild 5: soliditet

% 2005 2006 2007 2008 2009

soliditet 26 28,3 34,8 35,0 34.5

Tillgångsförändring 3,9 5,0 5,9 1.8 4,2

förändring av eget kapital 6,4 14,4 29,9 2,5 2,7

soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel.

soliditeten för 2009 minskade något och uppgår till 34,5%. viktigt att notera är att pensionsskulden till och med 1997 (261 Mkr) ej redo-

visas som skuld i balansräkning och räknar man ut en soliditet inkluderat denna pensionsskuld hamnar soliditeten på 24,5%.

Bild 6: skuldsättningsgrad

% 2005 2006 2007 2008 2009

Total skuldsättningsgrad 74,0 71,7 65,2 65.0 65,5

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6 4,6 4,3 4,8 4,7

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,3 17,9 17,8 17,8 20,1

- varav långfristig skuldsättningsgrad 52,1 49,2 43,1 42,4 40,7

den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Haparanda stads totala

skuldsättningsgrad har minskat under perioden 2005-2008 från 74,0% till 65,0% men i år har den ökat något, med 0,5 procentenheter.

den långfristiga skuldsättningsgradens minskning ger ett förbättrat finansiellt utrymme på längre sikt. det är mycket angeläget att skuldsättningsgraden

minskar för att förbättra det finansiella utrymmet.

risk - kontroll

Bild 7: likviditet ur ett riksperspektiv

2005 2006 2007 2008 2009

Kassalikviditet (%) 68 49 43 56 63

rörelsekapital (Mkr) -29,9 -51,1 -59,8 -48,3 -46,4

ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet, vilken i år har ökat med 7%. den finansiella beredskapen

är inte riktigt tillfredsställande trots att cirka en femtedel av de kortfristiga skulderna utgörs av en semesterlöneskuld som inte

kommer att omsättas under de närmaste åren. Kassalikviditeten måste fortsätta att öka. om kasslikviditeten inte förbättras kommer vi

inte att ha råd att investera och amortera utan annan finansiering.

Bild 8: finansiella nettotillgångar

mkr 2005 2006 2007 2008 2009

omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 106,9 118,6 116,0 126,9 149,0

Kort- och långfristiga skulder 374,7 380,4 365,5 368,0 387,2

netto -267,8 -261,8 -249,5 -241,1 -238,2

Haparanda stad har under året förbättrat sina finansiella nettotillgångar med 2,9 Mkr till -238,2 Mkr. en positiv utveckling av finansiella

nettotillgångarna är glädjande. Önskvärt är att utvecklingen fortsätter detta stärker det finansiella handlingsutrymmet på kort och lång

sikt.


Bild 9: pensionsåtagande

mkr 2005 2006 2007 2008 2009

pensioner som kortfristig skuld 10,4 9,9 10,3 10,7 10,9

avsättning till pensioner 25,0 25,9 26,0 29,2 29,9

pensioner äldre än 1998 193,0 221,5 257,2 254,8 260,8

total pensionsskuld 228,4 257,3 293,5 294,7 301,6

placering pensionsmedel 36,3 46,6 47,6 45,0 45,7

den totala pensionsskulden för 2009 uppgår till 301,6 Mkr varav 260,8 Mkr ligger utanför balansräkningen. det innebär att 86,5% av

skulden ligger utanför balansräkningen. Ökningen av totala pensionsskulden uppgick till 6,9 Mkr. vid årsskiftet uppgick placerade medel

inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar till 45,7 Mkr.

49


46

50

ekonomichefens avslutande kommentarer

Året som gått kommer nog att gå till historien som ett förlorat år. Året har

präglats av finanskrisen där många företag drog i nödbromsen, arbetslösheten

nådde nya höjder och kommunernas prognostiserade intäkter minskade dramatiskt

samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöden ökade.

i slutet av året har man börjat röna försiktig optimism om

en vändning i konjunkturen och med det en försiktig tro

om bättre tider. Haparanda kommun har trots minskade

skatter och statsbidrag klarat sig bra då kommunen samtliga

förvaltningar hörsammat politikernas beslut om återhållsamhet

och visar nu vid årets slut stora överskott mot

budget.

av kommunfullmäktiges övergripande fastställda elva

mål för god ekonomisk hushållning, har fem av målen uppfyllts

helt eller delvis och sex stycken bedöms som inte

uppfyllda. Här har vi en del att arbeta med under nästa år.

Haparanda stad har 2009 fortsatt med de senaste

årens positiva finansiella utveckling inom främst betydligt

bättre kasslikviditet. Fortfarande finns dock en hel del

att arbeta med innan vi kan säga att kommunen har god

ekonomisk hushållning, vilket är en nödvändighet för att

inte efterlämna alltför stor skuldbörda till nästa generations

kommuninvånare. Följande information är viktig att lyfta

fram.

• enligt lag ska kommunerna göra en treårsplan som inte får vara

en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. att sedan staten

inte ger oss förutsättningarna med lika lång framförhållning, kommer

att kräva av oss inom kommunen att vi blir snabbare på att

ställa om oss, både att kanske dra ner på kostnaderna men även

att veta vilka prioriterade områden vi vill satsa på om vi får mer i

tilldelning av staten.

• inom driftsverksamheten måste alla förvaltningar även fortsättningsvis

eftersträva att hålla sina budgetramar för att vi ska kunna

uppnå de övergripande finansiella målen och få en god ekonomisk

utveckling. det är därför av största vikt att göra uppföljningar och

vid budgetavvikelse i ett tidigt stadium kunna analysera och sätta

in åtgärder. detta är extra viktigt om det budgeterade resultatet är

lågt, vilket betyder att vi då har små marginaler för att inte hamna

under ett balanskravsresultat.

Haparanda stads långsiktiga finansiella handlingsutrymme är

som många gånger tidigare nämnts för svagt både på lång och

kort sikt. skuldsättningsgraden är för hög, vilket gör oss oerhört

exponerade vid ränteförändringar och den löpande driften, inklusive

finansnettot, tar för stor del av våra skatter och bidrag.

carina juntti ///

ekonomichef


48

52

resultat - kaPacitet

2006 2007 2008 2009

verksamhetens nettokost/skatteintäkter och stadsbidrag 89,8% 84,0% 91,6% 91,5%

avskrivningar/skatteintäkter och stadsbidrag 4,7% 4,8% 5,0% 4,7%

finansnetto/skatteintäkter och stadsbidrag 1,1% 1,3% 2,5% 2,6%

kostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag 95,6% 90,1% 99,1% 98,8%

Årets resultat/skatteintäkter och stadsbidrag 2,6% 2,2% 0,5% 1,5%

Årets resultat/eget kapital 13,4% 1,4% 1,1% 3,3%

självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 116,0% 118,0% 121,1% 108,8%

investeringsvolym/nettokostnader 7,0% 8,9% 5,5% 5,9%

avskrivningar/nettoinvesteringar 56,3% 37,6% 99,7% 88,0%

soliditet 28,3% 34,8% 35,0% 34,5%

Tillgångsförändring 5,0% 5,9% 1,8% 4,2%

förändring av eget kapital 14,4% 29,9% 2,5% 2,7%

total skuld- och avsättningsgrad 71,6% 65,2% 65,0% 65,5%

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6% 4,3% 4,8% 4,7%

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,8% 17,8% 17,8% 20,1%

- varav långfristig skuldsättningsgrad 49,2% 43,1% 42,4% 40,7%

risk - kontroll

f i n a n s i e l l a n y c k e lta l

finansiella nyckeltal

kassalikviditet 49,0% 43,0% 56,0% 63,0%

rörelsekapital, mkr -51,1 -59,8 -48,3 -46,4

finansiella nettotillgångar, mkr -261,8 -249,5 -241,1 -238,2

budgetavvikelse, årets resultat, mkr 4,4 8,8 1,9 5,6


(mkr) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

resultaträkning

tio år i sammandrag

intäkter 108,5 109,7 132,0 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 151,9

Kostnader -466,1 -450,3 -474,5 -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2 -599,3

avskrivningar -41,8 -19,9 -19,4 -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2 -23,1

verksamhetens nettokostnader -399,4 -360,5 -361,9 -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8 -470,5

skatteintäkter och statsbidrag 360,6 374,0 389,8 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4 489,0

finansnetto -13,1 -14,1 -19,2 -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0 -12,8

extraordinärt -5,3 -4,1 -8,3 1,8 0,5

Årets resultat -51,9 -6,0 3,8 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1 5,7

kommunstyrelsen

intäkter 177,2 163,8 169,3 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 75,5

Kostnader -264,6 -260,5 -268,9 -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4 -150,0

netto -87,4 -96,7 -99,6 -111,8 -71,3 -51,8 -60,5 -64,6 -87,4 -74,5

barn- och ungdomsnämnden

intäkter 20,5 22,9 25,8 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 88,5

Kostnader -164,6 -167,5 -176,0 -182,1 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3 -324,7

netto -144,1 -144,6 -150,2 -153,4 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8 -236,2

socialnämnden

intäkter 24,1 31,3 38,5 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 69,0

Kostnader -151,6 -164,3 -177,8 -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5 -250,3

netto -127,5 -133,0 -139,4 -144,7 -151,9 -154,4 -160,9 -162,9 -173,9 -181,3

nettoinvesteringar 20,2 14,3 18,0 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2

balansräkning

anläggningstillgångar 440,3 449,2 452,6 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 555,1

omsättningstillgångar 83,5 74,1 65,3 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 81,7

summa tillgångar 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8

eget kapital 129,6 118,8 120,9 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 219,6

skulder och avsättningar 394,2 404,5 397,0 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 417,2

summa skulder och eget kapital 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8

53 49


50

54

r e s u l t a t r ä k n i n g

resultaträkning

2008 2009

tkr not staden koncernen staden koncernen

verksamhetens intäkter 1 139 745 178 387 149 336 189 361

Jänförelsestörande intäkter 2 857 2 857 2 615 2 615

verksamhetens kostnader 2 -586 050 -608 003 -595 104 -617 562

Jämförelsestörande kostnader -150 -150 -4 294 -4 294

avskrivningar -24 175 -29 829 -23 111 -28 931

verksamhetens nettokostnader -467 773 -456 738 -470 558 -458 811

skatteintäkter 3 309 372 309 372 324 692 324 692

statsbidrag 3 175 019 175 019 164 316 164 316

finansiella intäkter 4 11 731 17 773 7 259 10 178

finansiella kostnader 5 -23 729 -37 720 -20 036 -31 414

resultat före extraordinära poster 4 620 7 706 5 673 8 961

extraordinära intäkter

extraordinära kostnader

6 509 509

skattekostnad -95 -121

Årets resultat 7 5 129 8 120 5 673 8 840

Jämförelsestörande poster 8 -2 706 -2 706 1 679 1 679

justerat resultat 2 423 5 414 7 352 10 519


2008 2009

tkr not staden koncernen staden koncernen

tillgångar

anläggningstillgÅngar

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 452 084 630 592 454 290 636 917

Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 32 083 71 070 33 608 70 477

värdepapper och andelar 11 6 012 1 062 6 012 1 062

pensionsfond 12 44 959 44 959 45 673 45 673

långfristiga fordringar 13 15 560 12 287 15 560 8 308

summa anläggningstillgångar 550 698 759 970 555 143 762 437

omsättningstillgÅngar

b a l a n s r ä k n i n g

balansräkning

förråd, lager 14 59 755 401 1 122

exploateringsfastigheter 15 1 339 1 339 499 499

Kortfristiga fordringar 16 48 451 53 591 51 312 52 995

likvida medel 17 10 477 28 046 29 659 45 058

summa omsättningstillgångar 60 326 83 731 81 871 99 674

summa tillgÅngar 611 024 843 701 637 014 862 111

eget kapital och skulder

eget kaPital 18 213 918 241 361 219 591 250 201

varav årets resultat 5 129 8 120 5 673 8 840

avsättningar

avsättning för pensioner inklusive löneskatt 19 29 164 29 164 29 994 29 994

avsättning skatter 3 297 3 411

skulder

långfristiga skulder 20 258 740 437 270 258 665 434 970

långfristig leasingskuld 21 590 590 459 459

Kortfristiga skulder 22 108 612 132 019 128 305 143 076

summa skulder 397 106 602 340 417 423 611 910

summa eget kaPital och skulder 611 024 843 701 637 014 862 111

Borgens och övriga ansvarsförbind. 192 203 4 597 192 203 4 597

pensionsskuld intjänad t.o.m. 971231 inklusive löneskatt 254 757 254 757 260 824 260 824

naturvårdsverket, ansvarsförbindelse 250 150 250 150

leasingavgifter, operationella 2 803 2 803 2 809 2 809

55 51


52

56

2008 2009

tkr not staden koncernen staden koncernen

den lÖpande verksamheten

Årets resultat 5 129 8 120 5 673 8 840

Justering av ej likviditetspåverkande poster:

Justering för avskrivningar 24 175 29 829 23 111 28 931

Justering för återföring av nedskrivning

f i n a n s i e r i n g s a n a ly s

finansieringsanalys

Justering utdelning pensionsmedelsfonder 24 -411 -319 -375 -375

Justering vinst vid försäljning värdepapper 24 92 -149 -149

Justering ökning/minskning kortfristiga skulder 1 893 3 529 19 693 -3 057

Justering ökning/minskning kortfristiga fordringar -7 594 -5 863 -2 861 15 182

Justering ökning/minskning förråd, lager 280 236 -342 -368

Justering för gjorda avsättningar 24 3 150 3 150 830 830

nedskrivning/återfört pensionsmedelfond 24 1 164 1 164 -754 -754

aktier 21 21

Justering ej likvidpåverkande poster 24 92 267 -92

förlust vid avyttring värdepapper 566 566

kassaflöde frÅn den löPande verksamheten 22 770 31 839 39 986 40 714

investeringsverksamheten

investering i materiella anläggningstillgångar -46 365 -59 812 -33 014 -40 872

försäljning av materiella anläggningstillgångar 22 120 24 234 6 745 6 783

investering i finansiella anläggningstillgångar -10 100 -11 463 -14 248 -14 248

försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11 935 11 935 14 246 18 225

aktier, andelar, köp -99 -99

leasingkostnad pc-lån -906 -906

inbetalningar pc-lån 906 906

kassaflöde frÅn investeringsverksamheten -22 509 -35 205 -26 271 -30 112

finansieringsverksamheten

nyupptagna lån

återbetald utlåning 24 20 20 0 0

amortering leasingskuld

ökning av långfristig fordran

-126 -126 -131 -131

amortering av skuld -10 021 -11 550 -75 -2 299

ökning av planerad amortering 10 000 10 000

kassaflöde frÅn finansieringsverksamheten -127 -1 656 -206 -2 430

likvida medel vid årets början 5 214 24 949 10 477 28 046

likvida medel vid årets slut 10 477 28 046 29 659 45 058

Årets kassaflöde 5 263 3 098 19 182 17 012


54

58

(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 1 verksamhetens intäkter 2008 2008 2009 2009

verksamhetsrelaterade intäkter 234 980 348 427 253 345 366 720

Jämförelsestörande intäkter 2 857 2 615 2 615

avgår interna intäkter -95 235 -170 040 -104 009 -177 359

summa 139 745 181 244 151 951 191 976

specifikation:

försäljningsmedel 6 967 6 599

Taxor och avgifter 34 194 35 133

hyror och arrenden 20 398 21 088

Bidrag från staten och övriga bidrag 62 731 71 849

försäljning av verksamheter och entreprenader 15 455 17 282

summa not 1 139 745 181 244 151 951 191 976

not 2 verksamhetens kostnader 2008 2008 2009 2 009

verksamhetsrelaterade kostnader: 705 404 837 701 722 224 852 783

Jämförelsestörande kostnader 150 4 294 4 294

avgår interna kostnader -95 235 -170 040 -104 009 -177 359

avgår avskrivningar -24 175 -29 829 -23 111 -28 931

summa 585 994 637 982 599 398 650 787

specifikation:

n o t e r

noter

inköp av anläggningstillgångar 3 534 4 685

inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 1 482 1 965

Bidrag och transfereringar 30 342 32 410

entreprenader och köp av verksamhet 116 672 122 081

Konsulttjänster 5 961 5 541

personalkostnader inkl pensionskostn 379 558 376 579

hyror, leasing, bränsle, energi 11 924 13 223

förbrukningsmaterial, telefon, porto och övriga kostnader 26 303 27 716

Transporter, resor, annonser, försäkringar, övrigt 10 218 15 198

summa not 2 585 994 637 982 599 398 650 787


n o t e r

(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 3 skatteintäkter och statsBidrag 2008 2008 2009 2009

Kommunalskatt 313 900 313 900 336 681 336 681

slutavräkning -679 -679 363 363

prognos -3 873 -3 873 -12 352 -12 352

Kostnadsutjämning -17 700 -17 700 -23 755 -23 755

inkomstutjämning 133 900 133 900 123 505 123 505

Utjämningsbidrag lss 15 000 15 000 18 243 18 243

regleringsavgift/bidrag -4 600 -4 600 -4 990 -4 990

införandebidrag 0 0 0 0

strukturbidrag 35 000 35 000 34 935 34 935

fastighetsavgift 13 443 13 443 16 378 16 378

summa not 3 484 391 484 391 489 008 489 008

not 4 finansiella intäkter 2008 2008 2009 2009

räntor likvida medel 632 1 105 94 447

räntor kundfordringar 47 152 94 94

Utdelning aktier, andelar, värdepapper 411 411 375 581

försäljningsvinster fonderade medel 352 352 149 149

Kursvinst 0 0 2 2

ränteswap 9 369 15 373 5 058 7 785

ränta utlåning till koncernföretag 941 401 733 366

Kommuninvest insatsemission -21 -21 0 0

återföring av nedskrivning finansiella tillgångar 0 0 754 754

summa not 4 11 731 17 773 7 259 10 178

not 5 finansiella kostnader 2008 2008 2009 2009

räntor anläggningslån m.m. 13 452 21 599 4 960 10 029

ränta pensionsskuld 860 860 1 219 1 219

courtage 477 890 123 123

Kursförlust 40 493 118 118

ränteswap 7 736 12 714 13 050 19 359

nedskrivning fonderade medel 1 164 1 164 0 0

förlust avyttring värdepapper 566 566

summa not 5 23 729 37 720 20 036 31 414

not 6 extraordinär intäkt/kostnad 2008 2008 2009 2009

spp 509 509 0 0

summa not 6 509 509 0 0

59 55


56

60

(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 7 årets resultat 2008 2008 2009 2009

årets resultat enligt resultaträkning 5 129 8 120 5 673 8 840

Jämförelsestörande poster

reavinster enligt undantagsmöjligheter -2 706 -2 706 1 679 1 679

synnerliga skäl Kl 8:5

summa not 7 2 423 5 414 7 352 10 519

not 8 jämfÖrelsestÖrande poster 2008 2008 2009 2009

spp 509 509 322 322

skatteverket 138 138

sKl 570 570

räddningstjänstförbundet östra norrbotten -4 294 -4 294

reavinst 1 586 1 586

summa -1 678 -1 678

specifikation reavinster:

hanhinkari 1:35 35 35

Karl Johans krp 1:105 310 310

Karl Johans krp 1:107 310 310

Karl Johans krp 1:111 350 350

Karl Johans krp 1:112 350 350

Karl Johans krp 147 147

Kullen 3 196 196

vuono 24:1 2 2

Karl Johans krp, kostnader lantmäteriet -114 -114

summa 1 586 1 586

summa not 8 -1 678 -1 678

not 9 fastigheter och anläggningar 2008 2008 2009 2009

ingående ackumulerat anskaffningsvärde 762 213 1 113 068 779 219 1 141 798

Justering av iB -79 148 -79 148

förändring av iB, överfört från inventarier -872

nyanskaffningar 36 479 48 219 26 907 33 906

avyttring, övriga inkomster -18 553 -18 569 -6 453 -6 453

investeringsbidrag -1 260 -1 260

överförda kostnader från inventarier 1 212 1 212

Överförda till/från omsättningstillgångar -872 573 573

delsumma 779 219 1 141 798 721 098 1 090 676

ingående ackumulerade avskrivningar 308 256 489 541 327 135 511 206

värmeverket

Justering av iB -78 466 -78 466

årets avskrivning 18 879 21 665 18 139 21 020

överförda från inventarier

n o t e r

delsumma 327 135 511 206 266 808 453 760


(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 9 fastigheter och anläggningar (forts) 2008 2008 2009 2009

planenligt restvärde 452 084 630 592 454 290 636 916

spec. av anläggningarna:

Markreserv 5 991 6 028

verksamhetsfastigheter 260 552 251 480

fastighigheter/anläggningar för affärsverksamhet 64 369 62 376

Gator, vägar och parker 98 753 111 924

fastigheter för annan verksamhet 22 419 22 482

summa not 9 452 084 630 592 454 290 636 916

not 10 maskiner och inventarier 2008 2008 2009 2009

ingående ackumulerat anskaffningsvärde 57 397 124 054 63 764 131 484

Justering av iB -5 963 -5 939

nyanskaffningar 9 886 12 705 6 107 6 856

överfört från/till anläggningar -1 212

avyttring, övriga inkomster -2 307 -4 063 -292 -292

Utrangering -1 471 -1 471

överfört till anläggningar -1 212

delsumma 63 764 131 484 62 145 130 638

ingående ackumulerade avskrivningar 27 101 53 465 32 258 60 992

Justering av iB -6 646 -6 646

årets avskrivning 5 157 7 527 4 834 7 725

Utrangering -1 471 -1 471

delsumma 32 258 60 992 28 975 60 600

Planenligt restvärde 31 506 70 492 33 170 70 038

lånedatorer

n o t e r

leasingavgifter 906

leasinginbetalningar -906

Bokfört värde dec 716 716 577 577

avskrivningar -139 -139 -139 -139

summa 577 577 438 438

summa not 10 32 083 71 069 33 608 70 476

61 57


58

62

(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 11 värdepapper och andelar 2008 2008 2009 2009

grundfondskapital

haparanda värmeverk aB 1 000 1 000

stiftelsen haparandabostäder 3 400 3 400

aktier

n o t e r

iUc 30 30 30 30

filmpool nord 146 146 146 146

länstrafiken 203 203 203 203

BraB 250 250 0

iT norrbotten aB 34 34 34 34

norrbottens energikontor 10 10 10 10

hTfaB, haparanda Teknik och fastighets aB 300 300 0

Kommuninvest 540 540 540 540

lappiahalli oy 99 99 99 99

summa not 11 6 012 1 062 6 012 1 062

not 12 fonderade pensionsmedel 2008 2008 2009 2009

pensionsmedel, iB 47 631 47 631 44 959 44 959

nyanskaffning 10 100 10 100 14 248 14 248

Utdelning 411 411 524 524

återköp/försäljning -11 935 -11 935 -14 246 -14 246

återföring av nedskrivning 0 0 754 754

avgifter -118 -118

nedskrivning -1 164 -1 164 0 0

vinst vid avyttring 352 352

förlust vid avyttring -318 -318 -566 -566

summa not 12 44 959 44 959 45 673 45 673

not 13 långfristig fordran 2008 2008 2009 2009

haparanda värmeverk m.fl. 15 500 7 750 15 500 7 750

Kärrbäcks hembygdsförening 60 60 60 60

övriga långfristiga fordringar 4 477 498

summa not 13 15 560 12 287 15 560 8 308

not 14 fÖrråd/lager 2008 2008 2009 2009

förråd/lager 59 755 401 1 122

summa not 14 59 755 401 1 122


(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 15 exploateringsfastigheter 2008 2008 2009 2009

exploateringsfastigheter 1 339 1 339 499 499

summa not 15 1 339 1 339 499 499

not 16 kortfristiga fordringar 2008 2008 2009 2009

fakturafordringar 18 873 20 696 16 766 17 471

Momsfordran 4 876 4 876 3 749 3 535

förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 15 231 17 402 25 623 26 672

övriga fordringar 91 91 1 528 1 671

fordringar hos staten 7 180 8 281 3 646 3 646

avtal vägverket 2 200 2 245 0 0

summa not 16 48 451 53 591 51 312 52 995

not 17 likvida medel 2008 2008 2009 2009

Kassa, bank och plusgiro 10 477 28 046 29 659 45 058

summa not 17 10 477 28 046 29 659 45 058

not 18 eget kapital 2008 2008 2009 2009

anläggningskapital

anläggningstillgångar 550 698 759 970 555 143 762 437

anläggningslån -258 740 -437 269 -258 665 -434 970

finansiell leasing -590 -590 -459 -459

pensionsavsättningar/övriga avsättningar -29 164 -29 164 -29 994 -29 994

avsättningar skatter -3 297 -3 411

summa 262 204 289 650 266 025 293 603

rörelsekapital

n o t e r

omsättningstillgångar 60 326 83 731 81 871 99 674

Kortfristiga skulder -108 612 -132 019 -128 305 -143 076

summa -48 286 -48 288 -46 434 -43 402

summa not 18 213 918 241 362 219 591 250 201

63 59


60

64

(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 19 pensionsavsättning 2008 2008 2009 2009

iB 26 014 26 014 29 164 29 164

förändring pensionsavsättning 2 535 2 535 668 668

löneskatt 615 615 162 162

summa not 19 29 164 29 164 29 994 29 994

varav aktualiserade 44% 95%

not 20 långfristiga skulder 2008 2008 2009 2009

iB 258 762 438 820 258 740 437 269

nya lån

n o t e r

amorteringar -10 022 -11 551 -75 -2 299

förändring av kortfristig del 10 000 10 000

summa not 20 258 740 437 269 258 665 434 970

not 21 långfristig leasingskuld 2008 2008 2009 2009

ingående värde 716 716 590 590

amorteringar -126 -126 -131 -131

summa not 21 590 590 459 459

not 22 kortfristiga skulder 2008 2008 2009 2009

amortering nästkommande år 10 000 10 000 10 000 10 000

leverantörsskulder 17 419 31 594 16 579 23 403

Momsskuld 1 163 1 163 1 946 1 732

anställdas skatter 5 026 5 026 5 094 5 094

arbetsgivaravgifter 6 532 6 532 6 468 6 468

Gåvomedel 1 295 1 295 1 294 1 294

avräkningar 4 532 4 532 4 402 4 402

semesterlöneskuld 20 834 20 834 21 966 21 966

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 31 042 39 522 48 186 49 585

pensionsavgift, individuell del 10 748 10 748 10 989 10 989

övriga kortfristiga skulder 21 773 1 381 8 143

summa not 22 108 612 132 019 128 305 143 076


(tkr) staden koncernen staden koncernen

not 23 Borgensåtaganden 2008 2008 2009 2009

kommunägda företag

stiftelsen haparandabostäder, lån 162 938 161 784

Bottenvikens reningsverk, lån 11 718 7 441

räddningstjänstförbundet, lån 2 950 0

haparanda Teknik och fastighets aB, checkräkning 10 000 10 000

egnahem, småhus och föreningar

Bostadsfinansiering småhus 4 422 4 422 3 922 3 922

förening 175 175 115 115

summa not 23 192 203 4 597 183 262 4 037

* haparanda kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i sverige aB:s samtliga förpliktelser. samtliga 248 kom-

muner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om

hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell

grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägareandel i Kommuninvest. haparanda kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest

som uppgick till 0,22 procent.

not 24 finansieringsanalys 2008 2008 2009 2009

utdelning:

swedbank, Mix indexfond/specialfond 331 331 274 274

aktieansvar 0 0 13 13

nordea, stratega/nordenfonden 80 80 88 88

summa 411 411 375 375

förlust vid avyttring värdepapper 318 318 566 566

vinst vid avyttring värdepapper -352 -352 -149 -149

ej likvidpåverkande ränteintäkter 9 9

summa -25 -25 417 417

nedskrivning/återföring av nedskrivning:

swedbank, Mix indexfond/specialfond 824 824 -456 -456

nordea, stratega/nordenfonden 340 340 -298 -298

summa 1 164 1 164 -754 -754

Pensionsavsättning:

förändring av avsättning pensioner -1 675 -1 675 551 551

finansiell kostnad -860 -860 -1 219 -1219

förändring av löneskatt -615 -615 -162 -162

summa -3 150 -3 150 -830 -830

exploateringsfastigheter:

vitklövern 4, såld 091201 -315 -315

vitklövern 4, kostnader vid försäljning 48 48

Uppskjuten skatt 92 136

summa 92 -267 -131

Återbetald utlåning:

Kärrbäcks hembygdsförening 15 15 0 0

summa 15 15 0 0

65 61


62

66

Från och med år 2007 är kommunerna skyldiga att upprätta ett separat

bokslut för VA-verksamheten. VA-verksamhet betecknas som affärsverksamhet

som ska bedrivas utifrån principen om självkostnad. Att bedriva

affärsverksamhet utifrån en självkostnad är motsägelsefullt. Detta har lett

till många tolkningar och många utslag i statens VA-nämnd om överuttag.

i den nya va-lagen som bland annat ställer krav på en separat

redovisning regleras också en hel bokförings- och redovisningsmässiga

detaljer, bland annat framgår att såväl

vinster som förluster enskilda år kan jämnas ut över tiden.

verksamhetsBerättelse

va-verksamheten, som består i leverans av dricksvatten till

och omhändertagande av avloppsvatten från de fastigheter

som är anslutna till kommunens allmänna va-anläggning,

har fungerat som planerat. inga störningar av betydelse har

förekommit och verksamheten har uppfyllt myndigheternas

krav. Kommunens vattenverk förvaltas av Haparanda teknik

& Fastighets aB medan avloppsreningen handhas av

Bottenvikens reningsverk aB.

Bottenvikens reningsverk aB har förvarnat om risk för

prishöjningar för rening av avloppsvatten från och med

halvårsskiftet 2010. anledningen är den planerade nedläggningen

av aB Hartwalls bryggeri som är en av reningsverkets

större kunder. nedläggningen leder till ett relativt

stort produktionsbortfall som till viss del måste kompenseras

genom höjning av priset för mottagning och rening av

avloppsvatten.

investeringar har i va-nätet gjorts med 0,2 Mkr under

året. anslutningsavgifter från nya abonnenter har influtit

med 0,2 Mkr. nyinvesteringar i va-nätet har en avskrivningstid

på 25-50 år.

För 2009 uppvisar va-bokslutet ett underskottsuttag på

-1,0 Mkr. verksamhetens intäkter uppgick till 19,1 Mkr medan

kostnader var -16,9 Mkr samt avskrivningar för -2,2 Mkr.

va - b o k s l u t

va-bokslut

vatten- och avloppsverk

vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av vatten till centralorten

samt nikkala och Karungi. Övriga vattenverk finns

i säivis, seskarö, sangijärvi, Kattilasaari, oja, Kärrbäck,

tossa och Korpikylä.

avloppsreningsverk finns förutom Bottenvikens reningsverk

aB i säivis, seskarö, Karungi och Kukkola.

Bottenvikens Reningsverk AB har

förvarnat om risk för prishöjningar

för rening av avloppsvatten

från och med halvårsskiftet 2010.

Anledningen är den planerade

nedläggningen av AB Hartwalls

bryggeri som är en av reningsverkets

större kunder. Nedläggningen

leder till ett relativt stort produktionsbortfall

som till viss del måste

kompenseras genom höjning av

priset för mottagning och rening av

avloppsvatten.


va - b o k s l u t

resultaträkning (tkr) 2008 2009

verksamhetens intäkter not 1 19 643 19 139

verksamhetens kostnader not 2 -17 357 -16 918

avskrivningar not 3 -2 294 -2 221

verksamhetens nettokostnader -8 0

finansiella intäkter 13 0

finansiella kostnader -5 0

extraordinära intäkter

extraordinära kostnader

Årets resultat 0 0

Balansräkning (tkr) 2008 2009

tillgångar

anläggningstillgångar not 4

vattenverk 8 711 8 180

vattenledningar 31 642 30 777

avloppsledningar 22 962 22 405

Markbäddar 251 211

summa 63 566 61 573

omsättningstillgångar

Kundfordringar 6 551 6 091

Upplupen intäkt, underuttag not 5 964

summa tillgÅngar 70 117 68 628

eget kapital och skulder

långfristiga skulder 63 566 61 573

Kortfristiga skulder, överuttag not 5 546

Upplupna kostnader 6 005 7055

summa eget kaPital och skulder 70 117 68 628

67 63


64

68

not 1 verksamhetens intäkter (tkr) 2008 2009

Brukningsavgifter 17 958 18 713

anslutningsavgifter 1 577 159

övriga intäkter 654 267

överuttag -546

summa 19 643 19 139

*antal abonnenter 3 477 st 3 491 st

not 2 verksamhetens kostnader (tkr) 2008 2009

Material, underhåll 7 860 7 325

personalkostnader 3 908 4 276

administrativa kostnader m.m. 614 610

försäkringar, porto m.m. 393 424

intern ränta, 4,5% enligt rekommendation 2 696 2 813

övriga verksamhetskostnader 1 886 2 434

Underuttag -964

summa 17 357 16 918

not 3 avskrivningar enligt nominell metod 2008 2009

anläggningstillgångar avskrivningstid

vattenverk, pumpstationer 25-30 år 908 759

vattenledningar 45-50 år 772 865

avloppsledningar 45-50 år 561 558

Markbäddar 27-30 år 53 39

summa 2 294 2 221

*Avskrivningen påbörjas månaden efter investerad utgift

va - b o k s l u t


not 4 anläggningstillgångar (tkr) 2008 2009

ackumulerade anskaffningsvärden

ingående anskaffningsvärden

vattenverk 14 821 14 909

vattenledningar 32 646 36 123

avloppsledningar 26 333 26 333

Markbäddar 566 566

summa 74 366 77 931

Periodens nyinvesteringar

vattenverk 88 228

vattenledningar Björka 3 477

summa 3 565 228

utgående anskaffningsvärden 77 931 78 159

ackumulerade avskrivningar

ingående avskrivningar

vattenverk 5 290 6 198

vattenledningar 3 710 4 482

avloppsledningar 2 808 3 369

Markbäddar 263 316

Periodens avskrivningar

12 071 14 365

vattenverk 908 759

vattenledningar 772 865

avloppsledningar 561 558

Markbäddar 53 39

Utgående ackumulerade avskrivningar 14 365 16 586

utgÅende Planenligt restvärde 63 566 61 573

not 5 resultat (tkr) 2008 2009

avstämning av resultat:

va - b o k s l u t

ingående fordran/skuld 298 -248

över/underuttag -546 -964

utgÅende ackumulerad skuld avseende över/underuttag -248 -1 212

69 65


verksamhetsberättelse

71


68

72

kommunledningsfÖrvaltningen

kommunledningskontoret

svarar för:

- sammanträdesadministration

- Upphandling

- Handlingsplan för extra ordinära händelser

- Kopiering och posthantering

- växel och reception

- tillstånd enligt alkohollagen

- Överförmyndarexpedition

- valnämndens kansli

- arbetsmarknadsfrågor

- Landsbygdsutveckling

- informationshantering

Personalkontoret

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i

kommunen. personalkontoret ger den politiska ledningen

hjälp och service inom personal- och organisationsområdet.

Kontoret biträder även förvaltningarna som rådgivare,

utbildare och med specialister.

ekonomikontoret

Kontorets huvuduppgift är att på kommunstyrelsens uppdrag

bereda och samordna kommunövergripande frågor

rörande ekonomi och finansiering. i detta ingår att kontinuerligt

utveckla system och rutiner utifrån ny lagstiftning,

den politiska organisationens beslut, förändrade verksamhetskrav

och kraven på en effektivt fungerande administration.

ekonomikontoret utgör med sin specialistkompetens

en gemensam resurs för kommunens förvaltningar.

k o m m u n s t y r e l s e n

kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation

med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska

ställning. Kommunstyrelsen ska ta initiativ och driva kommunens strategiarbete,

erbjuda medborgarna en god service, driva en effektiv och

ekonomisk förvaltning med en god personalpolitik, följa upp resultat och

sammantaget stimulera till en offensiv utveckling.

it-kontoret

it-kontoret ansvarar för kommunens it-drift och it-service.

Utöver drift erbjuds förvaltningarna support och konsultationer

på kommunens olika it-stöd. en viktig del i verksamheten

är att vara delaktig vid upphandling och införande av

nya it-stöd för att säkerställa en god kvalitet. Under året har

kontoret arbetat med att strukturera kommunens it-miljö.

avsikten har varit att så långt som möjligt standardisera och

konsolidera.

samhällsbyggnadskontoret

Kontoret ingår i organisatoriskt i kommunledningsförvaltningen

men arbetar till största delen gentemot samhällsbyggnadsnämnden.

Kontoret handlägger bland annat följande frågor:

- Översikts- och detaljplaner

- Bygglov

- Markfrågor

- geografisk information, kartor

- infrastruktur – järnvägar

- energirådgivning

- skyddsrumsbesiktningar

- tillsyn

- Miljöfarlig verksamhet

- Hälsoskydd

- Livsmedelshantering

- djurhållning

- adressregister (BaLK)

- obligatorisk ventilationskontroll


ekonomiskt utfall

Kommunstyrelsens totala utfall inklusive pensionsutbetalningarna

för 2009 visar ett överskott på 3 069 tkr.

intäkter utöver budgetplan (tkr)

externa projektbidrag 2 042

statsbidrag 527

extern och intern ersättning 3 098

summa 5 677

kommunledningskontoret + 1 934 tkr

det största överskotten visar verksamheterna gränsprojekt

631 tkr, kommunledningskontoret 303 tkr, märkesår 92 tkr,

alkoholhandläggare med serveringstillstånd 247 tkr, ringlinjen

129 tkr samt Kommunförbundets avgift 570 tkr som

återförts från förbundet.

näringsliv + 1 167 tkr

de verksamheter som visar största överskotten är eU- och

Ks-projekt 637 tkr, landsbygdsutveckling 262 tkr, turism 60

tkr, ungdomsprojekt 63 tkr och näringsliv 145 tkr.

Personalkontoret + 252tkr

verksamheterna för hälso- och trygghetsråd och personalvård

gör överskott på 230 tkr samt personalkontoret visar

också på ett litet överskott på 19 tkr.

k o m m u n s t y r e l s e n

ekonomikontor + 1 720 tkr

Kontorets egen verksamhet innebar ett mindre underskott

på -39 tkr mot budget, det beror på ökade kostnader i form

av ej budgeterad kostnad för bearbetning och tryck av årsredovisningen.

det stora överskottet kommer från de centrala

medel för löneöversynsrevisioner som budgetmässigt

finns hos ekonomikontoret 1 686 tkr samt ett överskott mot

budget för ansvarsförsäkringar 73 tkr.

it-kontoret + 72 tkr

Överskottet beror på ökade intäkter i förhållande till budget.

samhällsbyggnadskontoret + 328 tkr

Kontoret har intäkter från sin tillsyn inom områdena miljöskydd

och livsmedel i nivå med budget samt avgifterna för

byggloven. Kontoret har under året sparat in 70 tkr på konsultkostnader

och 30 tkr på resekostnader.

Kommunen erhåller ett tidsbegränsat driftsbidrag för

energirådgivning om 279 tkr vilket delvis används till personalkostnader

för energirådgivare och delvis till riktade

insatser inom området.

fastighetsförvaltning + 702 tkr

Under fastighetsförvaltningen finns förutom kommunens fastigheter verksamheterna skogsfastigheter, jordbruksfastigheter

va och avlopp och avfall. va och avlopp visade på ett underskott för året på -964 tkr medan kommunens fastigheter

visade ett överskott på +702 tkr, skogsfastigheter +98 tkr och avfall + 896 tkr. Underskottet för va och avlopp beror på

minskade intäkter, närmare redovisning finns under separat bokslut.

Överskottet för avfallshantering är ökade intäkter och lägre avskrivningskostnader. nedan följer en avstämning av

resultatet för behandling av avfall.

avstämning av resultat fÖr Behandling av avfall (tkr) 2007 2008 2009

ingående fordran/skuld -255 -273 -817

över-/underuttag -273 -544 896

utgÅende ackumulerad skuld avseende över-/underuttag -528 -817 79

73 69


70

74

Pensioner +1 472 tkr

Utbetalning av pensioner till aktiva pensionärer visar på ett

överskott mot budget. i överskottet finns två engångsposter

vilka är en utbetalning från spp avseende en omräkning

av avtalet för ädel, 322 tkr, samt återsökt felaktigt uttag av

löneskatt från skatteverket för vissa årgångar, 138 tkr. de

närmaste åren förväntas utbetalningarna till aktiva pensionärer

öka.

vägbidrag och trafiksäkerhet - 20 tkr

vägbidragen visar på underskott på 43 tkr medan trafiksäkerhet

ett överskott på 23 tkr.

räddningstjänst - 4 558 tkr

Östra norrbottens räddningstjänstförbund kommer att

avslutas och Haparanda kommun startar 2010 i egen regi

räddningstjänst. Underskottet är lösen av kommunens del

av lån i förbundet samt uppstartskostnader för egen räddningstjänst.

k o m m u n s t y r e l s e n

nyckeltal 2005 2006 2007 2008 2009

antal beviljade bygglov 175 266 157 153 144

antal registrerade bolag 849 895 934 941 957

antal ärenden

Kommunstyrelsen är kommunens

ledande politiska förvaltningsorganisation

med ansvar för hela kommunens

utveckling och ekonomiska

ställning. Kommunstyrelsen ska

ta initiativ och driva kommunens

strategiarbete, erbjuda medborgarna

en god service, driva en effektiv

och ekonomisk förvaltning med en

god personalpolitik, följa upp resultat

och sammantaget stimulera

till en offensiv utveckling.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 283 268 267 270 233

Kommunstyrelsens personalutskott 35 18 -- -- --

Kommunstyrelsen 148 137 169 92 102

Kommunfullmäktige 109 141 109 77 76

kommunens kravverksamhet

antal ärenden 482 403 590 618 605


72

76

året som gått

nya fritidshusområden har planerats i Haparanda hamn

och nya bostadsområden i salmis, Marielund och stadsviksstrand.

nya handelsbodar till på gränsen har möjliggjorts

i detaljplanen.

arbetet för ett bättre gC-nät har fortsatt och en ny gCport

under väg e4 vid Björka har färdigställts. anslutande

gC-väg kommer att utföras på Björnholmsgatan. storgatan

har förlängts och fått en ny rondell inom ramen för på

gränsen-projektet. Finansiering har skett genom bidrag

med 50% från eU:s strukturfond.

staden har arbetat och fortsätter arbetet med att få till

stånd en utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett logistiskt

centrum på nordkalotten tillsammans med tornio. Under

hela året har arbetena pågått på Haparandabanan och

kommunen medverkar aktivt för byggstart även på norrbotniabanan.

Haparanda kommer då att ha direkt tillgång

till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida

för gods och svensk-finsk persontrafik.

inom ramen för stadsutveckling för stranden har arbetet

med stadsviken fortsatt med framtagandet av en konstnärlig

plan för dess gestaltning.

Kommunen har under året infört och driftsatt en ny karttjänst,

infovisaren, vilken kan användas av hela koncernen.

livsmedel

enligt den nya livsmedelslagstiftningen ska samtliga livsmedelsobjekt

omprövas och antingen godkännas eller registreras.

samhällsbyggnadskontoret har under 2009 slutfört

omprövningen av livsmedelsobjekten (85 st.). Under

året har Livsmedelsverket tillsammans med Länsstyrelsen

utfört revision av den kommunala livsmedels- och dricksvattenkontrollen.

s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n

samhällsbyggnadsnämnden

hälsoskydd

Under år 2009 deltog samhällsbyggnadskontoret i ett nationellt

tillsynsprojekt ”Hygien i förskola” som initierats av

socialstyrelsen. samhällsbyggnadskontoret utförde inspektioner

på sammanlagt nio förskolor i kommunen. socialstyrelsen

gör en sammanställning för hela landet och resultatet

presenteras i en rapport som kommer ut under 2010.

miljöskydd

Kontoret har arbetat med tillsyn av utsläpp av avloppsvatten

till vatten/mark i ett projekt under året. vidare har tillsyn

gjorts på objekten inom kommunens ansvarsområde i enlighet

med tillsynsplanen.

ekonomiskt utfall 2009

samhällsbyggnadsnämnden visar på ett litet överskott gentemot

budget på 31 tkr. samhällsbyggnadskontorets ekonomiska

resultat redovisas under kommunstyrelsens verksamhetsberättelse.

framtiden

Besiktningar och tillsyn inom samhällsbyggnadsnämndens

område fortsätter enligt verksamhetsplaner som fastställs

årligen.

investeringsBudgeten

kontoret har två investeringskonton:

- detaljplaner (200 tkr) vilket överskridits med 90 tkr på

grund av att många detaljplaner är under framtagande.

- Hantering och upprätthållande av kommunens digitala

kartmaterial för eget bruk och försäljning, vilket gett ett

överskott med 70 kkr.


s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n

77


74

78

årets händelser

sommarens största enskilda händelse i vår region var

Krigsoperan med sång och skådespel i centrum. att genomföra

så stora satsningar varje år är inte möjligt men till

2010 startas en ny festival med dans och performance i

centrum. Festivalen ska genomföras i samband med den

stora Barents reunion-träffen i samarbete med många olika

parter, framför allt med de många dansföreningarna i Haparanda-tornio.

Under verksamhetsåret anställdes en ny bibliotekschef.

Bibliotekarietjänsten vid tornedalsskolan upphörde vid

halvårsskiftet och den 50-procentiga tjänsten som bibliotekarie

vid stadsbiblioteket upphörde även den vid samma

tid.

en modernisering av Bibliotekets it har skett. Under

året infördes trådlös internetuppkoppling vilket uppskattas

av besökande turister, studerande och allmänhet. till exempel

gymnasieelever använder sig av biblioteksrummet i

större utsträckning nu än tidigare då de numera har bärbara

datorer. Bildkanoner köptes in under året och används vid

visningar, arbetsmöten och lektioner.

Ungdomens Hus ”stationen” firade 10-årsjubileum under

2009, en av ungdomar utformad verksamhet som följts

med intresse av kommuner inom och utom sverige. området

arbetar även med att förädla vår drogförebyggande

och hälsofrämjande ungdomsverksamhet samt utvecklar

samarbetet med Östra norrbotten med utbyten för både

personal och ungdomar. där ingår bland annat det egna

b a r n & u n g d o m s n ä m n d e n

barn & ungdomsnämnden

ungdomspolitiska handlingsprogrammet och det gemensamma

med tornio.

projektet "en gränslös förskola-skola, som är attraktiv

och öppen" handlar om förhållningssätt och synen på utveckling

av skolan och kvalitet i lärandet. därför har arbetet

med förankring, delaktighet och engagemang med verksamheten

varit prioriterad under året. Målet med förankringsarbetet

är att planera, genomföra och följa upp arbetet

i skolan med en helhetssyn – från inre värderingar, via tänkande

och görande – till aktiviteter med elever, föräldrar och

kollegor för ökat lärande. parallellt med förankringsarbetet

har också olika metoder och verktyg som digital läroplattform

samt införande av ny teknik och datorer tagits fram till

elever och lärare för att ge förutsättningar för utvecklingsarbetet.

i läroplattformen ges möjligheter att lagra, samla,

dela och redigera information och uppgifter för elever, föräldrar

och pedagoger. Med datorer får eleven och läraren

ett tidsenligt verktyg med nya möjligheter och tillgänglighet.

Kost- och lokalvården har genomfört utbildning i sry

(yrkesutbildning för lokalvårdare). andra gruppen är därmed

certifierade lokalvårdare och 2010 kommer den sista gruppen

att certifieras. alla anställda har genomfört funktionsprofiler

på previa.

vi använder e-post som kommunikationskanal fullt ut,

det vill säga att alla anställda har en egen e-postadress och

tillgång till dator.


2%

19%

v e r K s a M h e T s B e r ä T T e l s e - B a r n - o c h U n G d o M s n ä M n d e n

9%

4%

39%

27%

s å h a r r e s u r s e r n a a n v ä n t s

Barnomsorg 27%

Grundskola 39%

Gymnasieskola 19%

vuxenstudier 2%

fritid 9%

Kultur 4%

79


76

80

ekonomiskt utfall

driftbudget 3 563 tkr

Återbetalning av arbetsgivaravgifter 2 736 tkr

eget resultat 827 tkr

nämnden antog kommunstyrelsens anmaning om stark

återhållsamhet på grund av kommunens ekonomiska läge.

Med denna anmaning som ledstjärna har förvaltningen

från golvet styrt utvecklingen i enlighet med antagna mål

och riktlinjer. Förvaltningen har stött en kommunal budget

i balans, utan att göra avkall på antagna visioner, mål och

riktlinjer. detta visar på ett gott ansvarstagande ute i samtliga

verksamheter. en bidragande orsak som underlättat

nerdragningarna är erbjudandet av FFU (Förmånligt Förtida

Uttag) som antogs av fullmäktige.

intäkter utöver budgetplan (tkr)

externa projektbidrag 9 177

statsbidrag och bidrag aMs 1 970

extern och intern ersättning 4 743

summa 15 890

kostnader utöver budgetplan (tkr)

projektkostnader 11 776

personal m.m. driftbudget 551

summa 12 327

framtiden

För riekkola-välivara friluftsområde har under året en utvecklingsplan

antagits av nämnden.

Kommunfullmäktige har för 2010 avsatt 500 tkr för investeringar

i riekkola-välivaara. planens ambition är att

skapa ett friluftsområde som lockar och tilltalar alla grupper

i samhället.

den gamla tennisplanen på strandplanen kommer under

2010 att förvandlas till en näridrottsplats. sedan tidigare

finns där en modern lekpark samt badplats. Utöver

detta kommer beachvolleybollplanen att rustas upp samt

att anläggas en beach-fotbollsplan och boulebana. sammantaget

kommer området att bli en aktivitetspark för alla

åldrar.

Lärandemiljön ska vara utmanande och spännande

och arbetet ska bedrivas i en attraktiv, kreativ och öppen

miljö. vi ska utveckla varierande arbetsformer och arbetssätt

samt förändra pedagogrollen så att vi börjar se skolan

som en samlingspunkt där eleverna tycker om att vara och

där de tar ansvar för sitt eget lärande. skolutvecklingen

förutsätter att den senaste tekniken används i framtidens

gymnasieskola. Med dagens miljöer är det svårt att fullt ut

genomföra förändringar och utveckling. därför kommer under

våren 2010 ett förankringsarbete att genomföras som

b a r n & u n g d o m s n ä m n d e n

en medborgardialog där Haparandas medborgare får ge sin

syn på hur Haparandas framtida skola ska utvecklas vad

gäller innehåll och funktion samt vilka åtgärder som krävs.

inom skolan ska en plan tas fram för kompetensutveckling

av skolledare och pedagoger fram till hösten 2012 som

baseras på tÄnK oM-konceptet, ledarskap i förändringsarbete.

Utrullning av datorer enligt 1:1 konceptet kommer att

fortsätta och följer planen med datorer till elever från årskurs

7 till och med årskurs 1 i gymnasiet år 2010 och 2011

fortsatt utrullning från årskurs 5.

driftanalys per verksamhetsområde

gemensam verksamhet -139 tkr

området har genom återhållsamhet och färre barn/elever i

annan kommun, kunnat möta merkostnader för bland annat

specialinsats Karungi och skolskjutsar.

kosthåll, lokalvård 1 128 tkr

området har genomfört organisationsförändring med effektivisering

av 2,25 tjänster. där till exempel all salladsberedning

numera sker på Centralköket. vidare har området tagit

över städningen på aspen och idrottshuset, samt uppvisar

en god återhållsamhet och planering av sina verksamheter.

resursområden 1 524 tkr

området har omstrukturerats genom en sammandragning

av resursverksamheten. därvid har området gjort personalnerdragningar

enligt plan. området uppvisar en starkt återhållsam

av tilldelade materiella medel.

förskola, skola 3 324 tkr

anpassning av förskola, skola har vidtagits enligt plan. områdena

uppvisar ett gott kommunalt ansvarstagande och

återhållsamhet av tilldelade resurser.

tornedalsskolan -2 349 tkr

tornedalsskolan står inför en stor omdaningsprocess.

Mindre årsgrupper och vilka program som ska erbjudas

kommande elever. Bland annat ser man ett utökat samarbete

mellan Kalix och Haparanda med samordning av

programutbud. ser man på dagens situation gör området

ett betydande underskott. detta på grund av bland annat

ofinansierad undervisning för intigrationsverksamheten.

genomsnittskostnad per år för elev som studerar på annan

ort har stigit från 106 tkr till 117 tkr. detta utgör en kostnadsökning

för de elever som studerar på annan ort, under

året, med 11 tkr per elev eller totalt 475 tkr. denna kostnad

har dock kunnat begränsas då något färre elever än förväntat

valde att studera på annan ort.


kultur och folkbildning -297 tkr

Kulturen genomförde under sommaren Krigsoperan som

blev en lyckad föreställning och satsning för kommunen.

det är även den som står för den stora avvikelsen. projektet

Krigsoperan uppvisar ett negativ resultat på ca 392 tkr.

stadsbiblioteket 86 tkr

stadsbiblioteket har genomfört vissa smärre förändringar

inom sin verksamhet, som till exempel anpassning av öppethållandet.

området har lyssnat till anmaning om stark

återhållsamhet.

fritid ungdom 73 tkr

Fritid ungdom med sin 10-åriga verksamhetserfarenhet har

levt upp till anmaningen om stark återhållsamhet för kommunen

som helhet.

fritiden 213 tkr

Fritiden har under året genomfört en större omstrukturering

i enlighet med fattade beslut. vidare har man anammat

uppmaningen om stark återhållsamhet.

b a r n & u n g d o m s n ä m n d e n

investeringar (tkr) Årsbudget resultat avvikelse

investeringsprojekt

förskola, skola inre och yttre miljö 1 000 636 364

förskola, skola inventarier 500 430 70

Ungdomens hus 0 52 -52

för projektering framtidens skola 0 58 -58

elljusspåret riekkola 0 14 -14

folkets hus 300 198 102

Kost och lokalvård 300 152 148

idrotts- och friluftsanläggningar 500 991 -491

Kultursatsning Kukkola 300 236 64

summa 2 900 2 767 133

*För kultursatsning Kukkola ska bevakas så att de samlade investeringsmedlen

under en 10-årsperiod uppgår till 3 000 tkr.

nyckeltal

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur

nämndernas kvalitetsredovisning.

utvecklingen av Barn, elever vår 2008 hÖst 2008 vår 2009 hÖst 2009

egna kommuner

Barn förskola 412 387 420 423

Barn familjedaghem 4 3 0 0

Barn förskoleklass 77 78 78 92

Barn/elever fritids 265 278 248 286

elever grundskola 1 083 1 039 1 039 962

elever grundsärskola 9 7 7 7

elever gymnasiesärskola 4 5 6 7

elever särvux 12 12 12 9

elever gymnasieskola 340 356 356 368

summa 2 206 2 165 2 166 2 154

köp annan kommun, enskilda

Barn förskola 44 43 36 33

Barn förskoleklass 16 17 17 11

Barn/elever fritids 28 31 37 42

elever grundskola 68 70 70 70

elever gymnasiesärskola 4 4 4 3

elever gymnasieskola 60 71 71 63

summa 220 236 235 222

försäljning till annan kommun

Barn förskola, annan kommun 7 8

elever grundskola 2 2

elever gymnasieskola 2 2

summa 11 12

81 77


78

82

året som gått

socialnämndens verksamhetsmål och effektmål har utvärderats.

en del av målen har utvärderats genom brukarenkät,

andra är mätbara mål. Måluppfyllelse för verksamhetsmålen

har uppnåtts för ekonomi, metodutveckling och samverkan.

sjukfrånvaron uppgick till 4,94% och därmed uppnåddes

målet.

av socialnämndens effektmål beträffande vårdtagarnas

syn på nämndens verksamhet uppnåddes 4 av 10 mål.

Beträffande bemötande, respekt, kompetens och kontakt

med verksamheten klarade nämnden målet på 80% nöjda

vårdtagare.

de mål där nämnden inte uppnådde målet var information,

passande besökstider och insatsernas effekt för att

stärka brukarens egna resurser. För de mål där nämnden

inte uppnådde 80%, låg nöjdheten i genomsnitt på 74%.

handikappomsorgen/personliga assistenter

Handikappomsorgen har även detta år arrangerat en tillgänglighetsvecka,

under v. 48. tillgänglighetesveckan ingår

i handikapprörelsens nationella program för ett sverige tillgängligt

för alla.

personalgrupperna har genomgått HLr - Hjärt- och

lungräddningsutbildning.

arbetslagsutveckling inom området personliga assistenter

har pågått under året, till detta har anlitats externa

handledare.

verksamhetsområde Handikappomsorg har beviljats

ett anslag om 313 200 kronor för att genomföra ett utvecklingsprojekt

i samarbete med FoU norrbotten.

s o c i a l n ä m n d e n

socialnämnden

vi vill med goda metoder och ett bra arbetssätt stödja

och hjälpa personer med lindriga utvecklingsstörningar

m.m. att klara av övergången till ett självständigt liv i ett

boende med visst stöd.

äldreomsorgen/särskilda boenden

Under året har förvaltningen arbetat med förslag på ett

trygghetsboende inom Lundens verksamhetsområde samt

utökning av platser för vård- och omsorgsboende vid solbacken.

hemtjänsten

arbetet med förslag om införande av lagen om valfrihet

inom hemtjänsten har pågått under året och resulterade i

ett förslag till kommunfullmäktige den 21 december. vi har

också påbörjat metodikutveckling inom hemtjänsten som

innebär att vi utbildar så kallade piloter bland undersköterskorna,

som i inledningsskedet av ett ärende ska stå för

insatserna och bedöma om beslutet om insatser är relevant

eller behöver justeras.

individ- och familjeomsorgen

Barn- och familjeteamet och vuxenteamet har utifrån modellen

utredning/verkställighet utvecklat sina arbetsmetoder

under året.

implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks-

och beroendevården har fortsatt under 2009 och

den lokala arbetsgruppen har träffats regelbundet för att

utarbeta arbetsmetoder och samarbetsformer.


Ekonomiteamet. Utbetalningen av försörjningsstöd i

Haparanda har under året haft samma procentuella ökning

som gäller för hela landet.

Integrationsenheten. Under 2009 har integrationsenheten

utökat mottagandet av antalet ensamkommande flyktingbarn

från 7 till 16. ett mellanboende har också öppnat

inom verksamheten för att bättre kunna tillgodose barnens

behov av stöd och skydd efter att de har lämnat HvB-boendet.

Socialpsykiatrin. Under året har en utökning av boendet

påbörjats, två nya platser planeras till 2010.

Resursverkstaden. ombyggnation av träsidan planeras

för att möjliggöra utökning av produktionen.

årets resultat

socialförvaltningens ekonomiska utfall för 2009 slutade på

181 297 tkr, vilket är ett överskott på +2 299 tkr. detta bör

ses som en rejäl uppryckning, då föregående års resultat

blev -2 275tkr och endast 1 000 tkr fördes in i budgeten

för 2009.

Försörjningsstödet har under året fortsatt öka i förhållande

till tidigare år, fastän budgeten höjdes med 1,5 Mkr,

klarade inte verksamheten uppsatt mål utan resultatet blev

-970 tkr.

sjukhemmet Klippan har genom indragningen av korttidsboende

under året i kombination med FFU-avgångar

gjort ett väldigt starkt resultat, +1 852 tkr.

Även Lss/Lass-verksamheten har i och med färre antal

ärenden klarat sin budget, +1 355 tkr

institutionsvården har gjort ett minus mot budget och

gjorde ett resultat på -926 tkr.

framtiden

äldreomsorgen

Kommunfullmäktige beslutade 2009-12-21 att inrätta ett

trygghetsboende på västergården och norrgården som har

42 lägenheter. Lägenheterna består både av tvåor och ettor.

södergården byggs om till vård- och omsorgsboende med

s o c i a l n ä m n d e n

18 nya platser. året kommer att präglas av ombyggnationen

och praktiska förberedelser för att i sjösätta fullmäktiges

beslut.

införandet av Lov, lagen om valfrihet, inom hemtjänsten

har redan påbörjats men kommer att pågå under första

halvåret. Förberedelserna inför den stora förändringen

är många, annonseringar, informationsinsatser, blanketter

som utformas, kvalitetssäkringssystem m. m. ska nu planeras

i detalj och genomföras i praktiken.

Mobipen ska införas inom hela äldreomsorgen under

året. Mobipen är ett system som innebär att man med en

specialtillverkad penna göra manuella anteckningar som

sedan kan överföras till de digitala journalerna. pennan

markerar också när insatsen är gjord och när insatsen avslutas;

detta ger möjlighet till förändringar som innebär ett

bättre resursnyttjande som kommer vårdtagarna till gagn.

handikappomsorgen

Boendestöd för brukare som inte är i behov av Lss-boende,

utan med stöd kan klara av att bo i egen lägenhet,

kommer att utvecklas. nya metoder för att hjälpa ungdomar

till ett självständigt liv kommer att utvecklas med hjälp av

FoU-projektet ”ett självständigt liv”.

individ- och familjeomsorgen

Socialpsykiatrin. två nya platser byggs just nu och kommer

att vara färdiga för inflyttning i början av februari. platserna har

kommit till på grund av de ökade kraven på kommunen beträffande

öppen tvångsvård, som innebär att personer kommer

att skickas till hemkommunen för behandling under året.

Resursverkstaden. ombyggnation av nuvarande kallförråd

för att utöka träproduktionens lokaler. detta kommer att

ge möjlighet till fler praktikplatser och större inkomstmöjligheter

för träproduktionen inom resursverkstaden. resultat

blev -208 tkr. Halvvägs 2009 såg det dock betydligt sämre

ut, dock har försäljningen ökat efter att ha varit låg i början

av året. administrationen på iFo gör ett minusresultat på

43 tkr. detta till följd av direkta och indirekta konstnader för

andrahandskontrakt på lägenheter.

83 79


80

84

driftanalys per verksamhetsområde

gemensam verksamhet -186 tkr

Den gemensamma verksamheten gjorde ett minusresultat

på -186 tkr under år 2009. det är bland annat deltagande i

vissa projekt som gått sämre än förväntat som lett till detta.

Även den fackliga verksamheten har gjort en minus efter en

budgetsänkning inför ingången av året.

äldreomsorg 2 310 tkr

hjälp i hemmet - 217 tkr

Hemtjänsten visar ett resultat på +345 tkr, mycket tack vare

låga personalkostnader. anledningen till detta är bland annat

att man gjort neddragningar i personal, beroende på

minskat behov i seskarö-nikkala-distriktet.

Nattpatrullen resultat blev -125 tkr. detta beror dels på

kostnader för körda övermil med leasingbilar, men även på

högre personalkostnader än budgeterat.

Intäkterna från Landstinget vad gäller enklare sjukvårdsinsatser

har varit lägre än budgeterat, vilket leder till ett resultat

på -210 tkr.

Anhörigvården har stigit jämfört med när budgeten lades

och detta leder till resultatet -69 tkr.

Fotvården och Träffpunkten gör båda minusresultat, detta

beroende på högre personalkostnader än beräknat, dock

har intäkterna varit högre än beräknat. det slutliga resultatet

blir dock -37 tkr respektive -122 tkr.

särskilda boendeformer 2 334 tkr

Medicinskt färdigbehandlade visar ett resultat på -80 tkr

efter att verksamhet förlorat en överklagan i Länsrätten

gällande fördröjning av en placering i särskilt boende avseende

år 2007.

Lunden/Solbacken gör ett resultat på +511 tkr, beroende

på låga personalkostnader på båda enheterna samtidigt

som intäkterna varit högre än budgeterat.

Sjuksköterskverksamhetens resultat blev -424 tkr. till

största delen beror det på högre personalkostnader.

Rehabenheten har lägre personalkostnader och högre

intäkter än beräknat och resultatet blir därmed +371 tkr.

Kostnader för tekniska hjälpmedel har hållits lägre än 2008,

resultatet bli +104 tkr.

Klippan har dels genom stängningen av korttidsenheten

och dels genom ett par FFU- avgångar lyckats med ett resultat

på +1 852 tkr.

bostadsanpassning 81 tkr

Bostadsanpassningen har inte kostat så lite sedan år 2000

och detta innebär ett resultat på +81 tkr.

s o c i a l n ä m n d e n

administration äo 112 tkr

Administrationen gör ett resultat på 246 tkr samtidigt som

färdtjänsten gör ett resultat på -134 tkr

handikaPPomsorgen 1 423 tkr

Handikappomsorgens utfall för 2009 slutade med ett stort

överskott på +1 423 tkr gentemot budget.

Handikappomsorgens LSS-boenden och dagliga verksamhet

uppvisade ett mindre överskott på +128 tkr, mycket

tack vare nya metoder vid schemaläggning. Kostnader för

övriga inköp och transporter har dock varit högre än 2008

LASS- och LSS-verksamheterna för personlig assistans

gjorde tillsammans ett resultat på +1 355 tkr. en minskning

av antalet ärenden har skett under året främst gällande

ledsagning och Lss, från totalt 57 till 45. antal ärenden på

Lass verksamheten har minskat från 41 till 39, dock har

antalet timmar ökat per vecka.

intäktssidan för Lass-verksamheten har blivit genomlyst,

detta för att intäkterna från försäkringskassan ska motsvara

de kostnader verksamheten haft för utförd assistans.

detta kommer dock att ge fullt genomslag först år 2010.

Kontaktpersoner för LSS har gjort ett underskott på -61

tkr jämfört med budget.

individ- och familjeomsorgen -1245 tkr

Individ och familjeomsorgen gör ett kraftigt underskott på

-1 245 tkr jämfört med budget.

Försörjningsstödet har varit högre under senare delen av

året jämfört med år 2008, resultatet blev -970 tkr. oroväckande

för framtiden att det blev en kraftig ökning i december.

det är framförallt till arbetssökande utan a-kassa som de

största beloppen går till. Ungdomarna i åldrarna 18-24 år

står för ungefär 20% av de totalt beslutade utbetalningarna.

Institutionsvården gör ett underskott på -926 tkr. detta

beror på några längre och dyrare placeringar. Kostnaden

vid placering kan vara uppemot 3 500-4 000 kr per dygn,

vilket gör att verksamheten är riskkänslig ekonomiskt sett.

Familjehemsvården uppvisar ett resultat på +418 tkr.

detta bland annat beroende på billigare gemensamma

samarbetsprojekt med andra kommuner än under 2008.

Socialpsykiatrin gör ett resultat på +484 tkr. verksamheten

har låga personalkostnader i förhållande till budget.

nyckeltal

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur

nämndernas årsredovisning.


v e r K s a M h e T s B e r ä T T e l s e - s o c i a l n ä M n d e n

stÖrre intäktsavvikelser från Budget (tkr)

projekt medverkan 5 809

Kosthållning endast nettobudgeterat 2 210

lass/lss 722

summa 8 791

stÖrre kostnadsavvikelser från Budget (tkr)

projektverksamhet 6 108

po sänkning från 40,45% till 38,56% exkl. proj. -2 197

Kosthållning endast nettobudgeterat 1 963

institutionsvård 1 079

försörjningsstöd exkl. återkrav 1 102

Kostnader familjehem -490

stängning korttids/ffU avgångar -1 249

summa 6 316

Kommunfullmäktige beslutade

2009-12-21 att inrätta ett trygghetsboende

på Västergården och

Norrgården som har 42 lägenheter.

Lägenheterna består både av tvåor

och ettor. Södergården byggs om

till vård- och omsorgsboende med

18 nya platser.

85


82

86

kommunens bolag och stiftelser

Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av

kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser

och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi oavsett

om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.

kommunens ägande i Bolag och stiftelser

den sammanställda redovisningen omfattar förutom kommunen

de bolag och stiftelser i vilka kommunen har ett

bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20% upp

till 50% och bestämmande avser röstandelar över 50%. i

den sammanställda redovisningen undantas företagen, trots

röstandel som överstiger 20%, där verksamhet definieras

som obetydlig vilket betyder att kommunens andel av omsättningen

och omslutningen är mindre än 2% av skatteintäkter

och statsbidrag samt företag som väntas avyttras

inom ett år.

redovisningssätt

redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med

proportionell konsolidering, vilket innebär att det av kommunen

vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget

eliminerats. proportionell konsolidering innebär

att endast den ägda andelen av räkenskapsposterna tagits

med. interna mellanhavanden har eliminerats.

haparanda teknik & fastighets aB

Bolaget som ägs till 100% av Haparanda stad startade sin

verksamhet 2006 och har till syfte att driva kommunalteknisk

verksamhet såsom drift och underhåll av kommunens

gator, vägar, vatten- och avlopps- anläggningar. Bolaget

skall också förvalta kommunala fastigheter samt stiftelsen

k o m m u n e n s b o l a g o c h s t i F t e l s e r

Begreppet sammanställd redovisning har till kommit genom den kommunala redovisningslagen

som gäller fr.o.m. 1998. Begreppet är synonymt med koncernredovisning.

Haparandabostäders fastigheter. Bolaget handhar även

den administrativa förvaltningen av Bottenvikens reningsverk

aB.

Året som gått: nytt ekonomisystem har införts under

året. Under året har upphandlats el samt spolbilstjänster

och entreprenadmaskiner. energideklaration av stadens

fastigheter är nästan färdigställt.

Kommun har under året gjort en komplettering i ägardirektivet

angående de ekonomiska målen, dnr 2007.092 Kf

§ 35. tillägget lyder ”vid eventuella underskott garanterar

ägaren full täckning av det egna kapitalet”.

Årets Resultat: Bolaget har inte nyttjat 1 050 tkr av tilldelad

budget från Haparanda stad. större budgetavvikelser

är elkostnaden som är 1 000 tkr högre än budget, värmekostnaden

536 tkr lägre än budget och övriga inbesparingar

relativt jämnt fördelat över såväl avdelningar som kostnadsslag.

Jämfört med föregående år har bolagets totala kostnader

ökat med 70 tkr. största avvikande poster, jämfört

med föregående år, är minskade externa intäkter i form av

statliga anställningsstöd och förvaltningsersättningar från

Bottenvikens reningsverk aB med 570 tkr, högre kostnader

för el med 208 tkr, högre uppvärmningskostnader 790

tkr samt lägre personalkostnader med 1 400 tkr.

Framtiden: Företagets personal har hög genomsnittsålder

och ett antal medarbetare går i pension inom den

närmsta framtiden. planering pågår för kommande generationsväxling.


Bottenvikens reningsverk aB

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att rena utsläpp

av avloppsvatten från Haparanda stad, tornio stad och oy

Hartwall aB/Lapin Kultas bryggeri i tornio i enlighet med

gränsälvskommissionens och andra myndigheters krav.

Bolaget ägs till 65% av torneå stad, 25% av Haparanda

stad samt 10% av oy Hartwall aB.

Året som gått: verksamheten fungerar väl och reningsprocessen

håller sig inom tillåtna utsläppsvärden. en del investeringar

har gjorts under året för att ytterligare förbättra

miljön i reningsverket. sedan mars -09 är Lars Johansson

ny vd för företaget.

Årets resultat: Merparten av årets redovisade resultat

består av orealiserade valutakursvinster för låneskulder i

euro. verksamhetens totala kostnader är 1 060 tkr lägre än

föregående år. Jämfört med föregående år har kostnader

för deponi av slam ökat med 250 tkr medan kostnaderna för

energi och räntor har minskat med 940 tkr.

Framtiden: Under hösten 2010 kommer oy Hartwall

lägga ned sitt bryggeri i tornio. nedläggningen får stora

konsekvenser för reningsverket som i dag har 1/3 av sina

inkomster från rening av bryggeriets avloppsvatten. det

pågår utredning av, såväl de tekniska som de ekonomiska

konsekvenser som blir följden av nedläggningen. det pågår

även utredning om vilka åtgärder som kan vidtas för reducering

av energiförbrukningen vid reningsverket.

Under år 2010 kommer Finsk-svenska gränsälvskommissionen

besluta om nytt tillstånd och gränsvärden för

utsläpp som ska tillämpas från och med år 2011 då nuvarande

tillstånd upphör att gälla.

haparanda värmeverk aB

Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet mellan

vattenfall aB och Haparanda stad. syftet med bolaget

är att skapa förutsättningar för en biobränslemarknad i regionen

och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme.

verksamheten omfattar produktion, distribution och försäljning

av fjärrvärme inom Haparanda tätort. Bolaget ägs till

lika delar av vattenfall aB (publ) och Haparanda stad. Bolagets

verksamhet regleras i ett konsortialavtal som upprättades

i samband med bolagsbildningen. Bolaget har ett samarbete

med tornio stad. Fjärrvärmenäten i de två städerna

har kopplats samman och bolaget köper energi från tornio.

Året som gått: vi har under året expanderat fjärrvärmenätet

och anslutit akelius Fastigheter / Cape east vilket är

den enskilt största anslutningen under 2009. den planerade

anslutningen av ett nytt fängelse i Haparanda har lagts på

is beroende på att tidsplanen för uppförandet av det nya

fängelset har senarelagts.

k o m m u n e n s b o l a g o c h s t i F t e l s e r

Årets resultat:

Till årsstämmans förfogande finns följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel 523 294

årets resultat -58 455

att disponera, kronor 464 839

Framtiden: Fjärrvärme förväntas fortsätta vara konkurrenskraftig

i Haparanda under överskådlig framtid. Med

anledning av den positiva expansion som skett och fortfarande

sker i området bedöms försäljningen av värme öka

med ca 15 gWh fram till år 2012. Bolaget befinner sig i en

fas då olika alternativ för ytterligare ny produktionskapacitet

utvärderas. Fjärrvärmepriserna är relativt låga i Haparanda

jämfört med genomsnittspriserna i norrbotten och riket.

stiftelsen haparandaBostäder

stiftelsen som är ett allmännyttigt bostadsföretag har till

mål för sin verksamhet att inom Haparanda stad förvärva,

äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder,

affärslägenheter och kollektiva anordningar. Fr.o.m.

2006 har Haparanda teknik & Fastighets aB förvaltat stiftelsens

fastighetsbestånd.

Året som gått: enkätundersökning har genomförts

bland stiftelsens hyresgäster. Betyget är genomgående

högt på de flesta områden och har dessutom förbättrats

något sedan föregående mätning.

Uthyrningsläget har försämrats och antalet tomma lägenheter

ligger stadigt runt 35 till 40 st. vakanserna är huvudsakligen

i nikkala och på seskarö.

Under året har stiftelsen investerat 7 Mkr i ombyggnation

av fastigheter bland annat Montessoriskolan samt

ersatt direktverkande el-uppvärmning med fjärrvärme vid

fastigheterna gläntan: 10. investeringarna har finansierats

med egna medel.

ny hemsida har tagits fram för förbättrad kundservice

och effektivare administration.

Årets resultat: Med hänsyn taget till den stora vakansgraden

får årets resultat betraktas som mycket bra. avkastning

på eget kapital är 13%, föregående år18%. soliditeten

har ökat från 9,5% till 10,8%. Ägarens avkastningskrav är

7% och målet är att soliditeten ska komma upp till 20%.

Kostnader för drift och förvaltning ligger på samma nivå

som föregående år men på grund av årets investeringar har

kapitalkostnaderna ökat något.

Framtiden: efterfrågan på lägenheter beräknas bli fortsatt

svag under, i vart fall, det kommande året och då speciellt

utanför centralorten. Under kommande året planeras

investeringar i ut- och ombyggnad av kök och matsal vid

Montessoriskolan, gläntan: 10. investeringar som sänker

energiförbrukningen är planerade vid ett antal fastigheter.

ett antal större underhållsåtgärder, främst i form av fasadmålningar,

kommer genomföras under år 2010.

87 83


avslutandeord

89


86

90

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella Anläggningstillgångarna upptas till anskaffningskostnaden

minus eventuella investeringsbidrag. Avsteg

görs från den beloppsgräns som Skatteverkets allmänna

råd gällande stora företag har för vad som är att betrakta

som en investering. Kommunens definierar en anläggningstillgång

som en investering när anskaffningsvärdet

överstigande ett prisbasbelopp exkl. moms.

FINANSIeLLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Placeringsmedlen redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde

och marknadsvärde. Övriga finansiella anläggningstillgångar

upptas till anskaffningsvärde.

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån investeringens

ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) för materiella

anläggningstillgångar och påbörjas månaden efter anskaffning

skett.

Ändring i redovisningsprincipen har gjorts gällande

större investeringar med EU-bidrag. Dessa påbörjar sin avskrivning

när de färdigställs (tas i bruk). Ingen omprövning

av avskrivningstider har gjorts under året.

PeRIODISeRINGAR

Redovisning av intäkter och kostnader har till övervägande

delen skett enligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär

att de bokförts i den period de uppstått vilket även omfattar

löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner.

r e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r

redovisningsprinciper

Haparanda kommuns redovisning bygger på god kommunal redovisningssed

– i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunförbundets, Rådet för

kommunal redovisning och Komrevs rekommendationer, redovisningslagen

samt i tillämpliga delar med bokföringslagen.

PeNSIONeR

Pensionsåtagandet redovisas enligt blandade modellen.

Årets förändring av pensionsavsättningen redovisas bland

verksamhetens kostnader och den del av kostnaden som

definieras som räntekostnad redovisas bland finansiella

kostnader. Särskild löneskatt redovisas på samma sätt

som pensionsförmånerna, det vill säga som avsättning eller

bland ansvarsförbindelserna beroende på intjänandeperiod.

Pensionsavsättning Pension intjänad före 1998-01-01

redovisas bland ansvarsförbindelser.

Pensionsskuld Nyintjänad pension från och med 1998-

01-01—1999-12-31 skuldbokförs som en avsättning. Från

och med år 2000 är den förmånsbestämda ålderspensionen

bortförsäkrad.

Pensionsförmåner Allt intjänande från och med 2000-

01-01 betalas ut till de anställda för egen förvaltning. Upplupna

premier redovisas därför som en kortfristig skuld fram

till utbetalningstillfället.

SKATTeINTÄKTeR

Kommunen tillämpar rekommendationen från ”Rådet för

kommunal redovisning” vad gäller redovisning av kommunalskatt

vilket innebärande att kommunalskatten redovisas

i den period den beskattningsbara inkomsten intjänas av de

skattskyldiga. I bokslutet redovisar differensen mellan slutlig

och redovisad skatteintäkt 2008 som en justeringspost.


SeMeSTeRLÖNe- OCH FeRIeSKULD

De anställdas fordran på kommunen i form av sparade

semesterdagar och lärarnas fordran på kommunen i form

av inarbetad semester skuldbokförs som kortfristig skuld.

Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens

kostnader.

VA-ReDOVISNING

Över- och underuttag periodiseras och notas under Vabokslutet.

Förlusttäckning för överuttag ska återställas

inom tre år. Avskrivningar påbörjas månaden efter det att

investeringen gjorts och bedöms efter ekonomisk livslängd.

Ändring av redovisningsprincip för anslutningsavgifter

sker från och med år 2009. Överstiger intäkterna för anslutningsavgifterna

kostnaderna för anslutningsavgifter under

året, så ska den överskjutande delen av intäkterna periodiseras

efter anskaffningens avskrivningstid.

SAMMANSTÄLLD ReDOVISNING

Har upprättats enligt förvärvsmetoden men proportionell

konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att

endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar

tas in i den sammanställda redovisningen.

Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital elimineras.

Då den sammanställda redovisningen endast ska visa

”koncernens” relationer med omvärlden har interna mellanhavanden

inom ”koncernen” eliminerats.

Den sammanställda redovisningen omfattar förutom

kommunen de bolag och stiftelser i vilka kommunen har

ett bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande

avses de fall där kommunens röstandel överstiger

r e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r

Den sammanställda redovisningen omfattar förutom

kommunen de bolag och stiftelser i vilka kommunen har ett

bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20% upp

till 50% och bestämmande avser röstandelar över 50%.

20% upp till 5% och bestämmande avser röstandelar över

50%. I den sammanställda redovisningen undantas företagen,

trots röstandel som överstiger 20%, där verksamhet

definieras som obetydlig vilket betyder att kommunens andel

av omsättningen och omslutningen är mindre än 2%

av skatteintäkter och statsbidrag samt företag som väntas

avyttras inom ett år. Den uppskjutna skatten (26,3%) i bolagets

obeskattade reserver har redovisats som en avsättning

och resterande del har hänförts till eget kapital. Rättning

har skett av 2008 års sammanställda redovisning där

förändringen av obeskattade reserver tagits bort från det

sammanställda resultatet och den uppskjutna skattedelen,

avsättningen, rättats till 26,3% från 28,0% och resterande

(73,7%) redovisats mot eget kapital.

INTeRN ReDOVISNING

Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten via

ett procentuellt påslag på lönekostnaden. För 2009 uppgick

påslaget till 38,56% för anställda mellan 27 år och uppåt

och för anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år var

kostnaden 21,08%.

På anläggningstillgångarnas bokförda värde beräknas en

intern räntekostnad som belastar verksamheten med 4,5%.

87

91


88

92

sven-erik bucht ///

ordförande

f ö r s l a g t i l l b e s l u t

förslag tillbeslut

Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per

31 december 2009 föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige

beslutar

att årsredovisningen för 2009 godkänns

Haparanda XXX 2009

Patrik oja ///

Kommunchef


vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders

verksamhet och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer

och förtroendevalda revisorer även verksamheten i kommunens

företag. granskningen har utförts i enlighet med

kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet

samt kommunens revisionsreglemente.

granskningen har inriktats mot kommunstyrelsens och de

övriga nämndernas styrning, uppföljning och kontroll. vi har

så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet och effektivitet

i verksamheten, samt granskat räkenskaperna och

den interna kontrollen. vi har i våra prioriteringar av granskningsinsatser

utgått från en bedömning av väsentlighet och

risk och omsatt prioriteringarna i en revisionsplan för året.

revisionsinsatserna har dels genom förts i form av övergripande

granskning av styrelsens respektive nämndernas

ansvars utövande, och dels av fördjupade granskningsinsatser

där vi så funnit erforderligt.

redogÖrelse

granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande

har inriktats mot följande områden:

• Lagstadgade planer, uppföljning av 2008 års ansvarsutövande.

• verkställande av särskilda kommunfullmäktigeuppdrag.

• Övergripande styrning och kontroll av verksamhet och

ekonomi.

sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet i

styrelsen och nämnderna i stort har varit tillräckligt inom

de granskade områdena. vår bedömning grundar sig på att

vi har kunnat verifiera aktiva åtgärder inom styrelsen och

nämnderna i syfte att styra, följa upp och kontrollera verksamheten.

r e v i s i o n s b e r ä t t e l s e

revisionsberättelse

vidare visar granskningen bland annat att:

staden i stort har upprättat lagstadgade planer. Bostadsförsörjningsplan

enligt lagen om kommuners bostadsförsörjningsplan

saknas dock.

• dokumenthanteringsplan saknas inom socialnämnden

och samhällsbyggnadsnämnden.

• det finns ett behov av att förbättra styrningen utifrån fullmäktiges

mål och prioriterade områden.

- Fjolårets årliga granskning visade att endast en nämnd

hade fastställt en verksamhetsplan för 2008. årets granskning

visar att samtliga nämnder utom kommunstyrelsen

har upprättat verksamhetsplan för 2009. nämnderna bör

utveckla verksamhetsplanerna genom att tydliggöra och

konkretisera på vilket sätt kommunfullmäktiges mål ska

uppnås. Kommunstyrelsen rekommenderas att för 2010

upprätta verksamhetsplan med koppling till fullmäktiges

mål och prioriterade områden.

• verksamhetsberättelserna i delårsrapporterna inte lämnar

information om hur styrelsen och nämnderna fullgör de av

fullmäktige prioriterade områdena som angivits i budget

och i strategisk plan.

• strategi för förverkligandet av barnkonventionen saknas.

nämnderna och styrelsen har inte analyserat och konkretiserat

på vilket sätt fullmäktiges beslut avseende barnkonventionen

ska verkställas.

• Barn- och ungdomsnämnden inte har någon utvecklad

uppföljning av friskoleverksamheten i enlighet med reglemente

och skollagen.

89

93


90

94

resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört visar

bland annat:

• att barn- och ungdomsnämnden inte i alla avseenden

bedriver verksamheten avseende tillämpningen av lärarnas

arbetstidsbestämmelser på ett ändamålsenligt och effektivt

sätt. Bland annat saknades vid granskningen en policy för

läraravtalets möjligheter till ökad flexibilitet när det gäller

arbetstiden och en uppföljning/utvärdering av lärarnas tidsanvändning.

• att socialnämnden bland annat med stöd av entreprenadavtalen

har en tillräcklig kontroll över den del av äldreomsorgen

som bedrivs på entreprenad. när det gäller

måluppfyllelsen i form av effektivisering och utveckling så

har den inte följts upp och utvärderats av socialnämnden.

• att samarbetsorganet provinsens uppdrag, syfte och mål

bör tydliggöras genom att kopplingen mellan provinsen

och vision 2020 kommer till uttryck i visionen. samarbetsavtal

eller motsvarande med tornio som beskriver roller

och ansvar för provinsens verksamhet och ekonomi bör

upprättas. vidare bör attestordningen, rapporteringsrutiner

och diarieföring av handlingar ses över.

• att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven i den

kommunala redovisnings lagen, är upprättad enligt god redovisningssed.

rapporten redovisar mål och utfall för god

ekonomisk hushållning. Utfallen är delvis förenliga med fullmäktigemålen

för god ekonomisk hushållning.

r e v i s i o n s B e r ä T T e l s e f ö r å r 2 0 0 8

rolf Pelli /// raija karlander ///

• att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på

rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt lag om

kommunal redovisning och god redovisningssed. Följsamheten

mot rådet för kommunal redovisningsrekommendationer

bör förbättras bland annat vad avser redovisning av

avsättningar och tilläggsupplysningar.

• att staden lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi

i balans.

• att de resultat som redovisas i årsredovisningen inte delvis

är förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning

som fullmäktige beslutat om.

till revisionsberättelsen har fogats en förteckning över de

sakkunnigas revisionsrapporter vilka löpande under året

delgetts fullmäktige. granskningsrapporter för den lekmanna-/

förtroendemannarevision som genomförts i de kommunala

företagen redovisas i särskild ordning.

ansvarsfrihet

vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda

i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.

vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns.

ulf olofsson /// antero nousiainen /// jan-erik nilsson välimaa ///

fÖrteckning Över de sakkunnigas rapporter

• Kommunstyrelsens ansvarsutövande 2009.

• Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande 2009.

• socialnämndens ansvarsutövande 2009.

• samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande 2009.

• Lärarnas förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

• entreprenaden inom äldreomsorgen.

• provincia Bothniensis.

• delårsredovisning 2009.

årsredovisning 2009.


www.haparanda.se

More magazines by this user
Similar magazines