Modellsvar - och kommunalhögskolan

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan
vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge
högst 20 poäng. Maximala poäng i förhöret är 40.
Under fråga 1 skall du välja antingen fråga 1a eller fråga 1b. Fråga 2 besvaras till alla delar.
FRÅGA 1 (totalt högst 20 poäng)
Besvara antingen fråga 1a eller 1b ur Meeuwisse, Sunesson & Swärd (red.) Socialt arbete. En
grundbok, 2006, kapitel 1-3 samt 5-9.
Fråga 1a. Skriv ett essäsvar.
I kapitel 9 diskuterar Anna Meeuwisse och Hans Swärd socialt arbete i ett internationellt
perspektiv.
Enligt författarna kan man tillämpa så kallade välfärdsmodeller på socialt arbete. Redogör för
de fyra olika modellerna i socialt arbete som går att urskilja i Europa (4 p) och vad som
kännetecknar det sociala arbetet i dessa modeller (12 p). Redogör avslutningsvis för
författarnas invändningar mot dessa modelljämförelser (4p).
Den skandinaviska modellen (1 p)
-den allmänna socialpolitiken garanterar människor en relativt hög levnadsstandard,
även de som står utanför arbetsmarknad. Ekonomiska transfereringssystem, ambitioner
om full sysselsättning liksom en statlig familje- och handikappolitik är kännetecknande
(1p)
-kraven på starkt statligt ansvar, universalism och solidaritet har medfört att
marknadens och familjens betydelse för det sociala arbetet är mindre än i andra
välfärdssystem. Kommunerna spelar en central roll som välfärdsproducenter och –
organisatörer (1p)
-socialarbetare har dubbla roller som hjälpare och kontrollanter och jobbar inte enbart
med uppenbara sociala problem utan även med preventivt socialt arbete (1p)
Korporativistmodellen (1 p)

-bygger på en korporativistisk samhällsordning och utgår i hög grad från
yrkesanknutna förmåner (1p)
-tydlig uppdelning av det sociala arbetet – å ena sidan en liten offentlig verksamhet (med
sociala kontrolluppgifter), å andra sidan en större fri socialvård som sköts av
korporativa organisationer (1p)
-modellen bygger på subsidiaritetsprincipen vars företrädare hävdar att sociala
problem så långt som möjligt skall och kan lösas utan inblandning från stat och
marknad (1p)
Restmodellen eller den liberala välfärdsmodellen (1 p)
-staten fyller bara i de luckor som återstår då privata initiativ inte räcker till (1p)
-det offentliga tillhandahåller en minimistandard när det gäller ekonomisk trygghet,
bidragen ofta stigmatiserade (1p)
-mindre andel offentligt anställda socialarbetare, stor andel socialarbetare anställda av
privata vinstdrivna eller frivilliga organisationer (1p)
Den rudimentära välfärdsmodellen (1 p)
-det sociala arbetet är svagt organiserat och gränsen mellan formell och informell vård
är suddig (1p)
-hjälpbehövande får i första hand förlita sig på familjen, kyrkan eller olika
välgörenhetsorganisationer (1p)
-det sociala arbetet är som regel dåligt samordnat och insatserna är ofta inriktade på
barnskydd och familjearbete.
Argument mot modelljämförelserna:
Exempelvis;
-modellerna bortser från kvinnors och mäns olika ställning i förhållande till marknaden,
staten och familjen. (1 p)

-andra forskare har ifrågasatt om det finns något självklart samband mellan
socialpolitiska välfärdsmodeller och allt det sociala arbetet som bedrivs. (1 p)
-andra forskare har hävdat att välfärdsmodellerna håller på att konvergera (1 p)
-skillnader i hur socialpolitiken och det sociala arbetet organiseras har kanske inte
någon avgörande betydelse för hur det sociala arbetet i praktiken utförs (1 p)
eller
Fråga 1 b. Redogör i korthet (alla fem punkter skall besvaras):
• för vad socialpolitik är och varför den är relevant för socialt arbete (kapitel 5,
”Socialpolitik och socialt arbete”) (4p)
-det som staten gör för att höja medborgares välfärd (transfereringar, tjänster)
-bestämningsfaktor för det sociala arbetets inriktning, omfattning och utförande.
T.ex. genom lagstiftning och genom ekonomisk resursering.
• för två historiska förgrundsgestalter och deras betydelse för det sociala arbetet (kapitel
1, ”Vad är socialt arbete?”) (4p)
-Mary Richmond (professionalisering av socialt arbete, utvecklade den s.k. casework-traditionen)
och Jane Addams (ömsesidiga relationer mellan hjälpare och
den hjälpta, grundade settlementorganisationen Hull House, föregångare för
socialarbetsinriktningen ”samhällsarbete”)
• för två aspekter som kan försvåra professionella möten i socialt arbete (kapitel 6,
”Mötets många ansikten – när professionella möter klienter”) (4p)
-fördomar, attityder och föreställningar, t.ex. könsstereotypa möten
-det professionella mötet är omgärdat av regler och riktlinjer. Fördelningen av
makt och kunskap är ojämn (jfr s.k. våldsamma möten).
• för begreppen ”tyst kunskap” respektive ”kritiskt förhållningssätt” i socialt arbete
(kapitel 7, ”metoder i socialt arbete – vad är det?”) (4p)
-erfarenhetsbaserad och personburen kompetens
-utbildningar i socialt arbete skall inte förmedla enkel metodkunskap utan
snarare till en kritisk blick som gör att socialarbetare kan granska och värdera
metoder som kommer att presenteras dem i deras yrkesverksamhet
• för två karaktäristiska kännetecken för organisationer inom vilka socialarbetare
vanligen verkar (kapitel 8, ”Socialt arbete utförs i organisationer”) (4p)
exempelvis:
-organisationerna kontrollerar resurser av olika slag. Kontroll över resurser ger
en möjlighet till maktutövning gentemot klienter
-socialarbetares maktutövning är organisatoriskt förankrad

Exempelvis:
-centralisering kontra decentralisering, specialisering kontra integration
FRÅGA 2 (totalt högst 20 poäng)
Läs igenom den bifogade artikel Mobbning: ett tidsbundet socialt problem? av Anna Larsson
[publicerad i Socialvetenskaplig Tidskrift 2010, nr 2, s. 134-148].
Besvara sedan alla fyra delfrågor (a-d)
a) I artikeln diskuteras Meeuwisses och Swärds kriterier på vad som karaktäriserar ett
socialt problem. Redogör kortfattat för dessa kriterier. (7 p)
s. 135-136
-ett socialt problem har med den sociala sfären att göra
-ett social problem är oacceptabelt (stort avstånd mellan det önskade och
oönskade)
-ett socialt problem har med samhällets struktur och organisation att göra
-ett socialt problem omfattar ett betydande antal personer eller förefaller att vara
något som ökar
-ett socialt problem kan och bör åtgärdas
-ansvaret för att åtgärda ett socialt problem ligger på samhället
-ett socialt problem är synligt på ett eller annat sätt
b) Vilka olika förklaringar till att mobbning kring decennieskiftet 1970 blev ett socialt
problem lyfter artikelns författare fram i det avslutande diskussionskapitlet? (7 p)
-Mobbningsfenomenet artikulerades som oacceptabelt (1 p)
-Många ansåg att problemet hade ökat t.ex. pga det moderna storskaliga
urbaniserade samhällets stora städer och stora skolor främjade mobbning (1 p)
-Detta ledde till att förekomsten av mobbning i skolorna började undersökas (1
p) och konkreta siffror på frekvens och synlighet kunde presenteras (1 p)
-Uppfattningar om att mobbning kan och bör åtgärdas och att ansvaret för detta
ligger på skola och samhälle uppkom också i samband med
problemformuleringen (1p)
-Utöver ovannämna lyfter författaren upp betydelsen av termen mobbning, som
innebär att man kunde uppmärksamma och tala om fenomenet samtidigt som
själva begreppsformuleringen innebar en styrning av tänkandet (2 p)
c) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion
och på egna erfarenheter. (4 p)
-allmänna reflektioner kring mobbning ger 1-2 poäng. För fulla poäng krävs att
skribenten kritiskt reflekterar över aktuella samhällsfenomen/mobbning (t.ex.
arbetsplatsmobbning, mobbning i sociala medier, mobbning och utanförskap som
resulterat i våldsamma motreaktioner etc.)

d) Kan du nämna något annat samhällsfenomen som över tid kommit att i tilltagande
grad uppfattas som ett socialt problem? [Basera ditt svar t.ex. på det du läst i boken
Socialt arbete. En grundbok). (2 p)
Exempelvis:
-fattigdom
-missbruk
-arbetslöshet
-fetma och hälsoproblem
-ensamhet bland äldre
-våld i parförhållanden
-könsdiskriminering
-ätstörningar
-racism