Mall för rektorshearing - Inflytande för elever

Hur man arrangerar
en rektorsHearing
(eller ledningsförhör,
skolmöte eller
rektorsutfrågning)

introduktion
skriven för rektorer som vill ge eleverna en chans till direktkontakt med rektorn,
få en överblick över vilka frågor som är aktuella bland eleverna på skolan
samt vill väcka ett engagemang hos elever för att driva påverkansarbete.
Rektorshearing är en tillställning
som arrangeras för att ge alla
elever en möjlighet att komma i direkt
kontakt med rektorn, för att få
en överblick över vilka frågor som är aktuella
för elever på skolan i dagsläget, samt för att
väcka ett engagemang hos elever för att driva
påverkansarbete. Rektorshearingen minskar
också den distans till rektor som elever ofta
upplever, genom att eleven ges möjlighet att
få direkt svar på frågor och framföra synpunkter.
Rektorn ges också en möjlighet att
sprida information och på det sättet undvika
risken att skolledningens budskap till de
berörda eleverna förvrängs på sin långa färd i
de kanaler genom vilka påverkansarbete och
informationsspridning traditionellt bedrivs.
En rektorshearing kan med lite god vilja
bli ett återkommande inslag på skolan. Konceptet
är enkelt, och samtidigt väldigt enkelt
att modifiera utifrån skolans förutsättningar.
Det finns inga givna rätt och fel, utan så länge
syftet uppfylls kan detaljerna i planering,
genomförande och uppföljning variera.
pressklipp om rektorsHearings
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1065412.ece
http://www.nwt.se/karlstad/article46543.ece
Huvuddragen kan
se ut så Här:
en aula eller matsal full av elever får möjlighet
att under ledning av en moderator (exempelvis
elev från elevkåren eller en lämplig
lärare) ställa frågor till en panel av rektorer,
som får möjlighet att svara och sprida sitt
budskap direkt till alla deltagande elever.
taket för vilka frågor som lyfts bör vara
högt, men för att försäkra sig om att frågor
av tyngre karaktär får ordentligt med utrymme
kan det ha getts eleverna möjlighet
att utse en elevpanel som får möjlighet att
förbereda frågor på ett grundligare vis och
sedan lyfta dem i en paneldiskussion med
rektorn, ledd av moderatorn. man bör dock
ha siktet inställt på att detta ska vara ett
arrangemang där alla elever ska få chans att
komma till tals och en tydlig bild ska skapas
av vilka frågor som är aktuella på skolan.
ofta är rektorshearingen också ett bra sätt
för rektor att informera samt att finnas tillgänglig
för enskilda elevers enskilda frågor
efter att den gemensamma delen av rektorshearingen
avslutats.
http://www.skanskan.se/article/20081124/nYHeter/483598458/1162/*/*/lund/elever-trotta-pa-segdragen-demokrati

att arrangera en
rektorsHearing
Arrangemangets upplägg består av tre delar som alla är lika viktiga för att resultatet
ska bli så bra som möjligt: förarbete, genomförande, och uppföljning.
här följer en del tips som är viktiga att tänka på för den som vill göra en bra
rektorshearing.
Förarbete
Planering
• Hur ofta ska rektorshearingar arrangeras?
Det finns fördelar med att ha en plan för
hur ofta rektorshearingar arrangeras på
skolan. Å ena sidan är det bra att rektorshearingen
etableras som någonting återkommande,
men å andra sidan kan de inte
arrangeras för ofta, av tidsskäl samt för att
intresset bland eleverna riskerar att minska
om de arrangeras för ofta. Mellan 1 och 4
gånger per år kan vara en rimlig avgränsning
för hur ofta rektorshearings arrangeras.
• Vilka elevgrupper ska delta? Beroende på
skolans storlek, organisation och lokaltillgång
kan antingen alla elever delta vid
samma tillfälle, eller olika årskurser och
program vid olika tillfällen. En annan avvägning
som måste göras är om närvaron
på rektorshearingen ska vara obligatorisk,
frivillig och schemabrytande, eller frivillig
men icke schemabrytande.
• Vilka rektorer ska delta? Finns det fler än
en person med rektors uppgifter på skolan
uppstår frågan om vilka som ska delta. En
rimlig princip kan vara att var och en som
är ansvarig för ett område som kan tänkas
beröra eleverna som är inbjuda till rektorshearingen
också själv deltar i den. Det kan
också finnas fördelar i att någon gång bjuda
in någon representant från huvudmannen,
för att svara på frågor som landar utanför
rektors direkta beslutsbefogenheter.
•
Var ute i god tid för att kunna hitta tillfäl-
len som passar alla rektorer. Är det dessutom
första gången ni arrangerar en rektorshearing
behövs det tid att förankra det hos
elever och lärare.
• Avgör vilken lokal som ska användas och
lista vad som behöver ordnas där i form av
teknik och möblering.
• Utse tidigt en ansvarig för arrangemanget,
en moderator, och bjud in en elevpanel som
får god tid på sig att förbereda tyngre frågor
att diskutera med rektorerna.
Marknadsföring
• Detta är ett arrangemang som berör såväl
lärare som elever så försäkra er om att arrangemanget
är välförankrat och välkänt.
Arrangemang av lokal
• Om ni har en rektorspanel och en elevpanel
bör dessa vara riktade så att bägge ses
tydligt av alla elever, och samtidigt med en
viss vinkling mot varandra, så att alla i panelerna
kan se de i den andra panelen. En
V-formation kan vara lämplig. Tänk över
ljud- och mikrofonarrangemanget – behövs
det springare med mikrofoner bland publiken
eller kommer elevernas frågor höras
utan mikrofon?
Genomförande
• Tänk igenom vilka funktioner ni behöver
och vilka som ska vilken roll. Se till att alla
vet sina uppgifter. Roller som kan behövas är:
-
En värd som inleder och introducerar
moderatorn och håller i avslutningen
»

-
-
-
-
-
En moderator
En som för anteckningar
En fotograf
En eller flera som springer med mikrofoner
En eller flera som sköter det praktiska
och det tekniska
För moderatorn
• Tänk på att växla mellan elevpanelen och
frågor från läktarna. Se till att få med de
viktigaste frågorna den första halvtimmen,
det finns en risk att eleverna droppar av om
diskussionen börjar gå på tomgång.
• Tillåt i god ordning rektorer och elever att
replikera om du finner det lämpligt.
• Tänk på att hålla ett bra tempo så att eleverna
inte tappar intresset. Detaljdiskussioner
mellan elever på läktaren och rektorn
bör tas på ett uppföljande möte.
• Om det håller på att bli för stökigt runt en
fråga – lugna ner stämningen och gå vidare
till nästa fråga.
• Om tempot avstannar – be elevpanelen ta
fram en av de viktigare frågorna, om de
inte har några, avsluta utfrågningen.
• Be rektorerna stannar kvar i en liten stund
efteråt för att svara på enskilda elevers personliga
frågor; det är garanterat någon som
har tänkt ut en fråga men dragit sig från
att ta den i helgrupp. Det är ett utmärkt
tillfälle rektorerna dem att få bli lite mer
informella och verkligen visa intresse för
de enskilda elevernas ärenden.
uppFöljning
• Uppföljningen är A och O för att en rektorshearing
ska kännas meningsfullt. Om det
kom upp frågor som inte kunde besvaras
direkt är det viktigt att de eleverna får återkoppling
så snart som möjligt.
• Tänk också igenom de eventuella synpunkter
som kom in från eleverna och överväg
om det går att göra något utifrån synpunkterna.
Det är också viktigt att återkoppla
till eleverna vars synpunkter bidrog till en
förändring, så att de blir medvetna om att
deras åsikter blivit beaktade.

en autentisk planering
så här såg planering och upplägg ut för en rektorshearing på en gymnasieskola
med ca 1000 elever, där elevkåren vid detta tillfälle var en drivande part
för att få rektorshearingen till stånd. en rektorshearing kan dock självklart
också arrangeras helt på rektors initiativ. ta de pusselbitar som passar för er,
relatera till er egen skola och konstruera ert upplägg.
Förberedelser
Planering
Fem till två veckor i förväg:
• Det ungefärliga konceptet introducerades
för rektor, och fick ett positivt bemötande.
• Datum bokades med rektorer ca en månad
i förväg.
• Ansvarig ur elevkårsstyrelsen utsågs, som
tillsammans med ordförande skötte fortsatt
planering från elevkårens sida.
•
Aulan bokades.
Två till en veckor i förväg:
• Upplägget fastställdes till att omfatta
rektorspanel, elevpanel och moderator och
att arrangemanget skulle vara schemabrytande
men frivilligt för skolans alla elever
att delta i.
• Elever till en elevpanel kontaktades och
ombads förbereda frågor av ”tyngre” diskussionskaraktär.
• Samhällslärare kontaktades till moderatorsrollen.
• Lokaltidningens nyhetsredaktion kontaktades.
Tre dagar i förväg:
• Elevpanelen fastställdes.
•
Elevpanelen sammanställde en rad frågor.
• Moderatorn, rektorn och ansvarig från
elevkåren träffades och gick igenom ”programmet”.
• Tekniker ombads förbereda aulan med
mikrofoner osv.
En timme i förväg:
• Elevpanelen samlades för att samordna sig.
• De praktiskt ansvariga iordningställde
aulan.
• Samhällslärare och den ansvarige koordinerade
sig.
• Dörrarna öppnades och musik spelades
tjugo minuter i förväg.
• Lokaltidningens reporter anlände fem
minuter innan start och mottogs av elevkårens
ordförande och den ansvarige
Marknadsföring
Information spreds löpande enligt nedan:
• Affischering på skolan en och en halv vecka
i förväg.
• Lapp på tavlan i varje klassrum två dagar i
förväg.
• Rektor mejlade lärare och bad dem att ge
elever lov att gå.
• Affischer med ”Glöm inte att ingen fråga
är för dum!” sattes upp på auladörrarna en
timme i förväg.
genomFörande
Arrangemang av lokal
Två bord + stolar i V-formation, ett bord för
rektorer och ett bord för en elevpanel. Två
mikrofoner (en tredje hade underlättat).
Musik spelades en kvart innan evenemanget
startade.
»

Medverkande
• elevkårens ordförande Inledde,
presenterade och avslutade
• ansvarig Hanterade media, planerade,
spred information, hjälpte panelen, skötte
kontakt med moderatorn.
• moderator Fördelade ordet mellan
rektorer, elevpanel och publik.
• elevpanel Bestod av fem elever från tre
program (varav en från elevkårsstyrelsen),
som hade förberett och ställde frågor och
följdfrågor
• rektorspanel Tre rektorer med olika
ansvarsområden svarade på frågor och
lyssnade på synpunkter som berörde deras
område.
• eleverna på läktarna Lyssnade samt
ställde frågor och följdfrågor.
• fotograf En fotograf från skolan
dokumenterade händelsen.
Händelseförlopp:
1. Aulan fylldes av elever, rektorer och elevpanel
tog plats vid borden.
2. Elevkårens ordförande presenterade konceptet
för eleverna.
3. Rektorspanel och elevpanel presenterade
sig själva.
4.
5.
Ordförande presenterade moderator
Moderator bad elevpanelen inleda.
6. Elevpanel och elever bollade frågor mot
rektorspanelen under 50 minuters tid.
7.
8.
Många elever lämnar aulan efter 35-40
minuter.
Moderator rundar av frågorna kl 12.55
9. Rektorer sitter kvar och har samtal med
enskilda elever.