10/11-5

OSQLEDAREN # 5 

2010/2011 

TEMA 

ANSTÄLLNINGSBAR 

Hur anställningsbar är du? Vill du ens vara det? Kanske är entreprenörsskapet det som 

lockar? Osqledaren undersöker i det här numret vad en examen egentligen är värd, vad som 

var så bra med obligatorisk praktik och vad du inte får missa på CV’t. 

Vem behöVer examen cv-tips OL Gör: TeknOLOGkören Billig kurslitteratur 

bLi en dåre FaceBook democracy enTreprenörer a.r.e.s. Och myckeT mer!

Lunchmöten om utLandsstudier 

Internationella relationer anordnar under vårterminen 2011 lunchmöten om utlandsstudier. De äger rum på Info-Center, 

Drottning Kristinas väg 4, kl 12.00–13.00. Studenter som tidigare varit utomlands berättar om sina erfarenheter och 

internationella koordinatorer från skolorna medverkar. 

Lunchmöte 1, onsdag 9 februari 

Vad innebär studier och och praktik/examensarbete inom EU? 

Lunchmöte 2, onsdag 9 mars 

Vilka alternativ till utlandsstudier finns utanför Europa? 

Lunchmöte 3, onsdag 6 april 

Finns det andra möjligheter? Vad gäller för fältsstudier (MFS) och liknande? 

Lunchmöte 4, onsdag 11 maj 

Sammanfattning från alla tidigare möten. 

Lunchkupong utdelas, anmälan är bindande: www.kth.se/lunch-utland 

04 Ledare 

anställningsbar ingenjör 

05 

08 

10 

Fråga Fysikern 

Hur många hamstrar går det på ett kärnkraftverk? 

OL Tipsar 

konsten att köpa kurslitteratur 

JämsTäLLdheT på kTh 

osqledaren kommenterar utredningen svart på vitt 

12 debaTT 

ssco: »Bygg universitetsstaden på albano« 

14 

INNEHÅLL OL # 5 

20 


gå din egen väg 

21 

osqledaren besökte excitera enterprise Forum 

16 

18 

20 

21 

24 

26 

vem behöver examen? 

vad vinner du egentligen på att avsluta studierna? 

den saknade prakTiken 

ktH hade en gång i tiden obligatorisk praktik 

JubeLspexeT rObin hOOd 

osqledaren tittar in i Jubelspexets förberedelser 

OL gör: TeknOLOgkören 

Följ med osqledaren på en musikalisk tur till Q34 

media revOLuTiOns 

How Facebook has changed democracy 

vad är gaLenskap? 

matilda och kim besöker Bli en dåre 

26 

16 

osQledareN Nr 5 10/11 

3

Anställningsbar ingenjör 

I 

det här numret är temat »anställningsbar«. Jag haft anledning att fundera 

en del kring det den senaste tiden, utöver det faktum att det är temat för 

numret. När jag kliver av redaktörsskapet i juni ska jag påbörja mitt exjobb, 

min sista kraftansträngning innanför KTHs murar innan verkligheten tar vid. 

Hur ska det gå? Vem kommer vilja ha mig efter examen? Är jag anställningsbar? 

En het potatis i sammanhanget är just frågan om examen, behövs den ens? 

Tydligen klarar man sig vissa bra utan den men i en mer globaliserad värld väntas 

just examen bli en nyckel till avancemang. En annan aspekt på examen är att vårt 

kära KTH får i storleksordningen 100 000 kronor per examinerad ingenjör. Det 

kan du se som ett sätt att tacka KTH för fem års gästfrihet eller välja att lyssna 

lite mer kritiskt när KTH berättar hur viktig examen är för dig. 

När man diskuterar anställningsbarhet dyker ofta frågan om erfarenhet upp 

och hur svårt det är att skaffa sig. »Jag får inget jobb för jag har ingen erfarenhet 

för jag får inget jobb...« känns det bekant? Sanningen är att du antagligen har erfarenhet 

gömt någonstans. Se hela din studietid som ett fem år långt projekt med 

intressenter, styrkor, svagheter, möjligheter, hot, milstolpar och deadlines. Har 

du dessutom visat engagemang utanför studierna eller producerat något relevant 

är du hemma. 

Utsikterna att få jobb efter examen är goda med en ingenjörsexamen i bakfickan. 

Enligt Sveriges Ingenjörers statistik från januari var en procent av medlemmarna 

arbetslösa. Den största förbättringen jämför med året innan skedde i 

åldersspannet 25 till 29 år där arbetslösheten gick från 1,8% till 0,9%. Se där! 

medVerkande i deTTa nummer 

Hoppas tentorna gick bra och att ditt bidrag kom med i Quarnevalen! 

–– On a final note, I would like to say Welcome back to Osqledaren to all of you 

who are not too comfortable with Swedish. In this issue and the two 

previous ones we have written, in English, about what is going on 

around campus and what it is like being new in Stockholm. Check 

out pages 24 and 25! 

peTTer eek 

chefredaktör 10/11 

chefredakTör 

Och ansVariG uTGiVare 

petter eek 

Grafisk fOrm Och LayOuT 

petter eek 

Tryck 

dixa 

papper 

inlaga, amber graphic 90g 

omslag, mondi 200g 

annOns 

tomat annons och reklambyrå 

www.tomat.se 

info@tomat.se 

kOnTakT 

08/070 790 98 70 

osqledaren@ths.kth.se 

pOsTadress 

osqledaren 

tekniska Högskolans studentkår 

100 44 stockholm 

Om OsqLedaren 

osqledaren är sedan 1959 tekniska 

Högskolans studentkårs tidning. 

tidningen ges ut 6-8 gånger per år med 

en upplaga på ca. 18 000 exemplar och 

är helt annonsfinansierad. 

osqledarens uppgift är att informera om, 

bevaka och kritiskt granska verksamheten 

inom tHs och ktH. 

i tidningen gjorda uttalanden är endast, 

om så anges, att betrakta som tHs eller 

osqledarens åsikt. 

bidraG 

vill du vara med i osqledarens 

redaktion? maila osqledaren@ths.kth. 

se. redaktionen förbehåller sig rätten att 

korta i eller refusera insänt material. 

manussTOpp för OL6 är den 13e apriL 

OmsLaG 

martin Barksten 

från VänsTer 

martin Barksten, david ringqvist, 

ebba tornérhielm, eva olsson, ingrid 

kjellström, alexander Busnyuk, lidija 

murselovic, elisabeth ingvar, katja 

rantala, alexander Biledt, Henning 

alesund, kim dahlgren-strååt, matilda 

kaba-liljeberg, christrian rydberg 

Åkesson, Johan Fogelström 

dessuTOm 

malin Jönsson, david goldea, John 

gladwin, ghazanfar salari, Johannes 

koch 

fråGa Hej göran! 

Nuförtiden talas det ofta om förnyelsebar 

och koldioxidneutral energi samt diverse nya 

typer av energikällor för elproduktion. antag att 

en springande hamster och ett hamsterhjul kan 

räknas in under denna kategori energikällor, 

där mekaniskt arbete erhålls via hamsterhjulets 

rotationsaxel då hamstern springer. då kommer 

vi osökt till frågan hur många hamstrar 

det skulle behövas för att driva exempelvis en 

kärnreaktors generator med hjälp av ett eller 

flera hamsterhjul? Hamsterhjulen kanske kan 

optimeras till ett lämpligt antal (med ett visst 

antal hamstrar i varje hjul) med en radie som 

ger maximal verkningsgrad för systemet. om 

det underlättar arbetet för de små djuren kanske 

även en växel kan vara lämplig. 

/andreas 

sVar ett typiskt fysikersvar kanske skulle 

börja: »om vi approximerar hamstern men en 

punktformig häst...«, men riktigt så illa tänkta 

jag inte börja. snarare är väl en hamster en 

tusendels häst i vikt och skulle därmed kunna 

antas utveckla 1 millihästkraft nyttigt arbete dvs 

Getting satisfaction from 

what you do. 

Just another day at the office 

for a high performer. 

Choose Accenture for a career where the variety of 

opportunities and challenges allows you to make a 

difference every day. A place where you can develop 

your potential and grow professionally, working 

alongside talented colleagues. The only place where 

you can learn from our unrivalled experience, while 

helping our global clients achieve high performance. 

If this is your idea of a typical working day, then 

Accenture is the place to be. 

We are hiring graduates for our It consultant practice. 

To apply, visit our website. 

Visit accenture.se/career 

0,7 W. Hamsterhjul har väl inte världens bästa 

verkningsgrad, men 40% borde man väl kunna 

skrapa ihop, dvs 0,3 W. alltså behöver vi några 

(2-3) miljarder hamstrar för att vara ekvivalent 

med ett kärnkraftverk. om de springer hela 

tiden alltså, och då har jag en känsla av att 

man skulle få jordbruksverkets djurskydd på 

sig. i klimatdiskussionen är det ju sedan inte 

bara koldioxid som är viktigt, utan i ännu högre 

grad metan. måste bekänna att jag inte hittat 

någon trovärdig (eller ens icke trovärdig) källa 

om hamstrars metan-utsläpp, men med tanke 

på dieten borde det inte vara försumbart från 

några miljarder hamstrar. 

/göran 

Dessutom på osqledaren.se 

göran svarar på om en vattenpelare 

fryser i kall vind och besvarar kritik på 

hiss-svaret i förra numret: 

[...] »Ganska snart vänder du ju neråt 

relativt hissen«. Nix, inte om hissen är i 

fritt fall! [...] 

4 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se osQledareN Nr 5 10/11 5 

UppStARt 

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik 

på KTH. Två gånger har han blivit utsedd 

till årets lärare. I OL svarar Göran på dina 

frågor om stor och smått. Har du en fråga till 

Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se! 

Foto marcus Blom 

© 2010 Accenture. All rights reserved.

NYHEtER 

Kåren 09/10 Ökad 

På Kårfullmäktige i början av februari 

presenterade styrelsen för 09/10 sin verksamhetsberättelse 

och ekonomiska redovisning. 

Kåren gjorde ett positivt resultat 

på 63 530 kronor efter en upplösning ur 

byggnadsfonden på 5,4 miljoner kronor. 

Läsåret 09/10 bLev ett dyrt år för THS, 

7,7 miljoner dyrare än 08/09. De största 

kostnaderna hör av förklarliga skäl till den 

omfattande ombyggnaden av kårhuset som 

påbörjades under våren 2010. 

I verksamhetsberättelsen konstateras 

det också att det har varit en hög 

omsättning på personal under året men en 

entledigad studiesocialt ansvarig (OL #4 

09/10) och två pensionsavgångar. Katinka 

Hultqvist, receptionist och ekonom, och 

Lars Simson, fastighetsskötare, pensionerades 

efter 44 respektive 29 år på THS. 

De positiva ekonomiska beskeden är att 

Armada 2009 gick 500 000 kronor bättre än 

budgeterat, att THS fick in 400 000 kronor 

mer medlemsintäkter än budgeterat och att 

THS fonder återhämtade sig efter finanskrisen 

och sköt till knappt 800 000 kr. 

På minussidan hittar man THS interna- 

De internationella studenterna kan komma 

att lysa med sin frånvaro när höstterminen 

2011 startar. Antalet internationella 

ansökningar till masterprogram i Sverige 

har minskat med 73% jämfört med samma 

tid i fjol. 

i höst är det första gången som studenter 

utanför EU, EES och Schweiz måste betala 

för att studera på svenska skolor. På KTH 

sattes avgiften per läsår till 145 000 kr (245 

000 för arkitekturutbildningen). 

KTH klarar sig dock bättre än genomsnittet 

i landet med ett tapp på ungefär 57% 

i antalet sökande. 

– Det var en förväntad nedgång. Enbart 

införandet av en ansökningsavgift på 900 kr 

har säkert gjort att vissa personer inte söker 

som annars skulle ha gjort det, säger KTHs 

rektor Peter Gudmundson. 

Felix Malmenbeck, Head of THS Internaitonal, 

håller med och tycker att THS kan 

tionella verksamhet som visade ett negativt 

resultat efter stora utgifter HT09 och även 

Osqledaren som hade ett dåligt år på grund 

av dålig annonsingång. Även årets upplaga 

av Osqledaren kommer att gå sämre än väntat 

på grund av fortsatt dåligt annonsläge. 

Både styrelsen 09/10 och Osqledaren 

chefredaktör beviljades ansvarsfrihet. 

Petter Eek 

Mer oM resultatet av ombyggnationen 

finns på sida 11. 

Internationella ansökningar 

minskade med 73% 

vara en del i marknadsföringen av KTH. 

– THS borde satsa på att lyfta fram 

Stockholms studentliv för studenter redan 

innan de kommit hit. Detta skulle även kunna 

främja integrationen av internationella 

studenter genom att få in dem i det lokala 

studentlivet tidigare under deras vistelser. 

Med höga avgifter kommer stipendier 

att bli ett viktigt medel för att locka de som 

inte kan betala själva. Genom statligt stöd 

kan KTH erbjuda 70 helårsstipendier. 

– Vi jobbar med frågan att kunna 

erbjuda fler stipendier än de statliga som 

vi nu har fått. Detta kommer dock att ta en 

viss tid innan det kan komma på plats, säger 

Peter Gudmundson. 

Cirka 1500 personer betalade anmälningsavgiften 

och kommer få sin ansökan 

behandlad, hur många som faktiskt dyker 

upp i höst vet vi först den 15e juni då avgifterna 

skall vara betalda. 

Petter Eek 

medfinansiering 

av THS 

THS centralt kommer från och med 2011 

att få 1,3 miljoner kr mer från KTH för att 

bedriva verksamhet gentemot studenter. 

att kth Lägger ut vissa servicefunktioner 

för studenter på THS är inget nytt. 

Kåren har serverat subventionerade luncher, 

anordnat mottagning för internationella 

studenter, haft bokningsbara lokaler och 

agerat ombudsmän för studenterna. 

Kåren har genom året byggt upp sin organisation 

utifrån de medlemsintäkter man 

varit garanterad i och med obligatoriet. Men 

med den osäkra framtid som avskaffandet 

innebar gjordes förra året en fullkostnadstäckning 

för hela THS, kvadratmeter för 

kvadratmeter. Målet var att kunna väga faktiska 

kostnader mot medlemsnytta och göra 

klart vilka delar av verksamheten som riktar 

sig till studenter och vilka delar som är till 

för medlemmar – en frågeställning som inte 

varit aktuell tidigare då alla studenter varit 

medlemmar. 

– Fullkostnadstäckningen är en av de 

bästa bieffekterna av avskaffandet. Även 

om inte alla poster rör medfinansiering från 

KTH så är det nyttigt för THS att veta exakt 

vad varje del av verksamheten kostar, berättar 

THS vice ordförande Elias Lindqvist. 

– Vi presenterade vårt förslag för KTH 

och sade att vi kommer var tvungna att dra 

ner på kvaliteten på vissa delar som riktar 

sig till studenter utan ökat ekonomiskt 

stöd, fortsätter Elias som också varit med i 

förhandlingarna med KTH. 

Petter Eek 

THS FinanSiering 

3226 

internationella ansökningar gjordes 

till ktHs 57 masterprogram. 

6 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se 

14,9 

mkr 

5,4 

2,7 

Medfinansiering KTH 

Hyra KTH 

THS (Näringsliv, Övr. fest/annonser/ 

hyra, medlemsavgifter m.m.) 

KTH betalar även 9,29 mkr för sektionslokaler 

och Studentpalatset 

Internship with a world-class challenge 

What are you up to this summer? 

The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting 

projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for 

two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights 

into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain 

valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, 

accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your 

master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution. 

Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence 

and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge? 

Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer. 

Learn more at www.atlascopco.se/internship

OL tIpSAR 

Kurslitteratur 

Att köpa kurslitteratur är dyrt och det är inte alltid lätt att i förväg budgetera hur mycket 

det kommer att kosta. Genom att låna böckerna på bibliotek eller köpa dem på rätt ställen 

kan du däremot spara flera hundralappar varje år. Osqledaren har kollat hur mycket det 

skulle kosta att köpa en bunt* vanliga kursböcker och hur stor andel av böckerna som fanns 

i sortimentet. 

Text: David Ringqvist [david.ringqvist@osqledaren.se] 

Datum : 2011-02-20 15:13:59 

------------------------------------ 

Inköp: 11 böcker 

1. Analys i en Variabel 

2. Övningar i Analys i en Variabel 

3. Elementary Linear Algebra with 

Applications 

4. Mathematics Handbook for Science 

and Engineering (Beta) 

5. Differential Equations with 

Boundary-value Problems 

6. University Physics (Vol 1) 

7. Reglerteknik– grundläggande 

teori 

8. Mekanik Grundkurs 

9. FöretagsEkonomi 100 

10. Chemistry 

11. Database System Concepts 

------------------------------------ 

3 

BUTIK ATT BETALA 

Adlibris.com 4234 

Bokus.com 4334 

CDON.com 4960 

Lycknis.se 3928 

Akademibokhandeln 

- Mäster Samuelsgatan 

5633 

KTHBOK.com 2846 

Bookle.se 3025 

Blocket Stockholm 2540 

Kårbokhandeln 5095 

KTH Bibliotek 0 

Stockholms 

stadsbibliotek 

0 

Hur 

många av de 

11 böckerna 

hade de? 



8 

8 

6 


*där böcker saknades användes istället ett pris på samma prisnivå som 

de andra böckerna från butiken. 

8 

7 



6 

TIPS! 

Kolla upp litteraturen några veckor 

innan kursstart så har du tid att köpa 

begagnat eller beställa billigt trots att 

leveranstiden är lång. 

Priserna varierar från bok till bok 

mellan de olika internetbokhandlarna. 

Gör dig besväret att kolla upp priserna 

på alla ställen även om boken inte är 

listad på pricerunner eller prisjakt. 

Lånetiden för kurslitteratur är på 

bibliotek ofta ganska kort men 

det kan vara bra för intensiva 

läsningsperioder. 

På Kungliga biblioteket i Stockholm 

finns allt tryckt material som 

utgivits i Sverige. Man måste däremot 

förbeställa och får inte låna hem. 

Fråga någon som gått kursen 

tidigare! Ofta delar de gärna med 

sig av anteckningar, utskrifter och 

kompendier. 

Danica Kragic 

Jensfelt, KTHprofessor 

och 

supertalang 

Danica Kragic Jensfelt kom till 

Sverige från Kroatien 1997 för 

att besöka några vänner. Idag 

är hon professor på KTH med 

en imponerande meritlista inom 

området robotperception. Nyligen 

hamnade hon på plats nummer fem 

i Veckans Affärers rankning över 

Sveriges 101 supertalanger. 

Hur reagerade du när du fick höra om 

utnämningen? 

– Om jag ska vara ärlig så trodde jag att de 

skojade eller någonting. Jag kontaktade min man 

och frågade »Vad är det här för någonting, ska jag ta 

bort mejlet?« och han sa »Nej, nej, nej!« 

Hon säger också att hon tyckte det var stort 

att Veckans Affärer, som ju framförallt bevakar 

näringslivet, valt att lyfta fram ett antal forskare i 

rankningen. 

Hur tror du att en akademisk karriär skiljer 

sig från en karriär inom näringslivet? 

– Som akademisk ledare är det väldigt många 

saker man ska vara bra på. Man jobbar ju med 

forskning, så man ska hela tiden kolla på vad som 

är nytt och vilka metoder man kan använda för 

att lösa gamla problem. När man söker pengar 

finns det väldigt klara bedömningsgrunder, som 

till exempel hur mycket man publicerat i olika 

tidsskrifter. Det finns ju inte i industrin på samma 

sätt. Så man måste kunna hantera den stressen: Att 

andra jämför en med andra, och att man själv också 

OL MötER 

danica är chef för centret för autonoma stystem och centret för 

datorseende på ktH. 

jämför sig med andra hela tiden. 

Varför behöver vi robotar? 

– Man kan se robotik som en lite mer avancerad 

maskin. De flesta maskiner vi använder idag 

används för att göra saker som vi inte kan göra lika 

snabbt eller lika precist. Sedan finns det väldigt 

många sysslor som är farliga eller tråkiga för människor. 

– Man bygger robotar som ser mänskliga ut för 

att förstå sig på människan själv. Om man bygger 

en artificiell hjärna och sätter den i en maskin som 

har kropp som liknar människans, och det som 

man har byggt i interaktion med omgivningen beter 

sig som en människa, då har man också förstått 

sig på den mänskliga hjärnan, utan att rota i den. 

Text: Malin Jönsson [malin.jonsson@osqledaren.se] 

Foto: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se] 

Hur skulle du förbättra Osqledaren? 


mer serier! 

varför skriver ni inte 

om ortscampus? 

Why don’t you write more in english? ol gör är bäst! 

extranummer med bara 

Fråga fysikern, tack! 

skriv mer om forskningen på ktH! vad gör tHs egentligen? 

Gör Osqledarens läsarundersökning på 

www.osqledaren.se/undersokning 

Hur går det med 

annonserna? 

gör läsarundersökningen och 

Gå två för 

en på 

Bli en dåre! 

recension på sidan 26!

SVARt pÅ VItt 

I januari 2009 inrättade regeringen en delegation för jämställdhet på högskolan. Nu, två år senare, 

överlämnades delegationens betänkande Svart på vitt – om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1). 

Osqledaren har granskat rapporten. 

Från det att Sveriges första universitet grundades i Uppsala 

1477 tog det nästa fyrahundra år innan den första kvinnliga 

studenten antogs. År 1872 hände detta, två år efter det 

att kvinnor getts formellt tillträde till universiteten. År 1925 kom 

sedan behörighetslagen som tillät kvinnor att erhålla högre statlig 

tjänst och som således även innebar att kvinnor fick arbeta på universiteten. 

Sverige blev sedan år 1992 först i Europa med att utse en 

kvinnlig universitetsrektor, Boel Flogren. 

Detta kan vara svårt att greppa i dag då kvinnorna är i majoritet 

på landets högskolor. Eller nåja, andelen kvinnor minskar ju 

högre upp i den akademiska hierarkin vi tittar. Störst obalans råder 

det på teknik- liksom vårdvetenskapen. Kvinnor är dock i högre 

grad benägna att ta sin examen liksom att avsluta studierna på 

kortare tid än sina manliga klasskamrater. Beträffande kvinnors 

och mäns löner inom högskolan tjänar kvinnor sammantaget mellan 

96,4 och 99,4% av vad männen gör, denna skillnad ökar dock 

progressivt i takt med lönen. 

Som alltid är det hänvisningen till kvinnan som det andra 

könet som varit rådande då man inte velat ge kvinnor tillträde till 

universitetsvärlden. Det är samma argument som använts mot allt 

från kvinnlig rösträtt till kvinnors yrkesverksamhet. Enligt vissa 

skulle det vara emot Guds vilja och enligt andra är kvinnan intellektuellt 

underlägsen mannen. Spännande är att den argumentation 

som menat att högre utbildning skulle hota kvinnans reproduktiva 

förmåga ännu i dag förekommer. Lyssna bara till de fördomar om 

kvinnor som valt att fokusera på sin karriär istället för på att bilda 

familj. 

Den verkLighet kvinnorna länge mötte, och i viss mån än 

idag möter, på universitetet var manlig. Det var en värld för och 

av män och den empiriska forskningen handlade länge endast om 

män. Den så kallade kvinnovetenskapens första uppgift blev således 

att utvidga begreppet »människan« till att även inkludera kvinnan. 

Vidare utmanades idén om objektivitet och det »rena förnuftet« till 

förmån för en mer hermeneutisk infallsvinkel. Under 70-talet fick 

kvinnoforskningen allt större anslag, den kom att handla allt mer 

om att främja jämställdheten snarare än om vetenskapliga teorier. 

Under 80-talet skiftade sedan inriktningen till att handla om genus 

Text: Ebba Tornérhielm [ebba.tornerhielm@osqledaren.se] 

snarare än kvinnor och könsroller. Under 90-talet bytte man följaktligen 

namn till genusvetenskap. 

Det gäller att hålla isär begreppen, jämställdhet på högskolan 

är ett politikområde som vuxit fram de senaste decennierna. 

Kvinno- eller genusforskningen har förvisso fått ökade resurser i 

och med detta men är en självständig vetenskaplig disciplin med 

ett kritiskt förhållningssätt till sociala mönster byggda på föreställningar 

om kön. De jämställdhetsinsatser man främst ägnar 

sig åt idag är rekrytering liksom att behålla studenter och personal 

av underrepresenterat kön. Man lägger dock även stort fokus på 

kartläggningar av olika slag, exempelvis av löner liksom studier av 

könsbalans i litteraturlistor. Beträffande positiv särbehandling tycks 

det diskuteras i mycket högre grad än det tillämpas. Anmärkningsvärt 

kan sägas vara att det finns stora skillnader i hur stora resurser 

olika lärosäten tilldelas och att de flesta initiativ således är lokala 

och isolerade. Till följd av detta är det svårt att göra uppföljningar 

och utvärderingar av insatser. Även kopplingen till samtida genusforskning 

är dålig. Den nationella kunskapsöverföringen skulle 

kunna förbättras avsevärt. 

Ur ett internationeLLt perspektiv ligger »världens mest 

jämställda land« Sverige ganska dåligt till beträffande utbildning 

och forskning, särskilt då man ser till andelen kvinnliga professorer. 

Något man kanske inte väntat sig är att andelen kvinnliga forskare 

är större i Afrika än i Europa. Dock är andelen kvinnliga studenter 

i EU hela 59% men även här är kvinnor, precis som i Sverige, 

underrepresenterade på tekniska utbildningar. Att det främst är 

mot kvinnor man inriktat satsningar mot att bryta könsstereotypa 

utbildningsval märks i så mån att det är nästan uteslutande kvinnor 

som utvidgat sina utbildningsval de senaste åren. På internationell 

nivå har man under långa tider fokuserat jämställdhetsinsatser på 

kvinnor som problem snarare än att se över organisation, ledarskap, 

strukturer liksom kulturen i högskolevärlden. 

Avslutningsvis kan sägas att, beträffande jämställdheten, har 

åtskilligt mycket mer har hänt de senaste hundra åren än under de 

första fyrahundra åren i den svenska universitetsvärldens historia. 

Om framtiden är det dock, som alltid, svårt att sia. 

Tidig rapport om 

ett levande kårhus 

Jag glider genom kårhuset Nymble en kväll; det är smutsigt och 

rörigt och jag blir glad! Glad för att varje morgon är det rent och 

fint men sen kommer det massor av teknologer och stökar till. 

Det är väl himla bra – att det är massor av teknologer där alltså. 

Sedan 2007, då vi förlorade vårt alkoholtillstånd, 

har det varit färre evenemang, 

en icke fungerande restaurang och huset 

har blivit slitet. Detta och mer har lett till mindre 

aktivitet och närvaro av teknologer. Det verkar som 

att det har vänt nu. 

Nymble har ett permanent alkoholtillstånd 

sedan i somras, en ny restaurang, Kårbokhandeln, 

KTH:s IT-SupportCenter och flera nya kontor. Jag 

gick runt och intervjuade personal, arvoderade och 

teknologer för att fråga vad de tyckte om allt detta. 

Mycket glädjande är nästan alla svar positiva eller 

väldigt positiva, till och med de negativa svaren på 

något sätt är bra. 

teknoLoger äter oftast matlåda till lunch och 

många gör det i Nymble. De nya microvågsugnarna 

gör att kön går snabbare och bristen på lediga sittplatser 

antyder att många teknologer har hittat dit. 

Annars köper de ofta mat på Restaurang Nymble. 

De tycker att maten är allt från bra till gourmét och 

de gillar portionerna, menyvariationen, personalen 

och priset. Alla säger att maten är bättre än alternativen 

på campus och Valhallavägen. De vegetariska 

alternativen och vegoburgaren har dock fått kritik, 

likaså faktumet att det är lång kö. Restaurangen 

säljer ungefär 200 luncher per dag vilket var målet 

vid den här tiden. 

Studenterna är även väldigt nöjda med bistron 

och THS Cafe. I caféet är det bra kaffe och priser, 

gott fika, goda sallader, bra personal och nya mysiga 

möbler. Det enda negativa var för dyra mackor. 

Caféet går bra och under våren väntas muggar 

med THS logo. Låt caféet växa ut och kanske till 

och med ihop med IT-SupportCenter och anordna 

mysiga finpubar där är två idéer jag fått höra. Jag 

har också fått några rekommendationer: champinjonsoppan, 

salladerna i caféet, bistrons hamburgare 

och pizzaslices samt att man får den 11:e lunchen 

gratis om man laddar sitt kort. 

IT-SupportCenter har nu större lokaler och 

studentyta och de hoppas kunna erbjuda mer 

service. Nu finns det några datorer, scanners, en 

skrivare och lite möbler. För tilltället är det lite kalt 

men det kommer mera vilket de ser fram emot. 

i De nya kontoren bakom Kårbokhandeln bor 

evenemangschefen, Nymbles klubbmästeri (NKM), 

10 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se osQledareN Nr 5 10/11 11 

tHS 

THS Näringslivsgrupp och Marknadsföringsgrupp, 

SEEK, Designföreningen, Malvina och Gaytek. 

Utöver det finns ett förråd, ett sammanträdesrum 

och ett projektrum. Projektrummet är till för tidsbegränsade 

projekt som man får ansöka om att få 

låna. 1 Föreningarna som flyttat in är väldigt nöjda 

och det sitter ofta folk där och jobbar. Sammanträdesrummet 

är nästan alltid bokat – härligt med 

engagemang. 

båDe fester och omsättning har ökat och fler 

föreningar och sektioner vill ordna fest på Nymble 

vilket lett till att mycket är uppbokat i vår. Det 

kommer även många förfrågningar utifrån. Teknologerna 

tycker om att festa på kåren och tycker att 

det är sjyssta priser. Större ölutbud, mer drinkar, 

mer alternativ musik och mer konserter står 

högst på önskelistan. NKM kommer att anordna 

några fester i vår, bland annat en filmfestival och 

torsdagspubar varje vecka som redan smygstartat. 

Ännu mer är att vänta i höst. 

Både studenter och personal tycker om att 

Kårbokhandeln har flyttat in. De är närmare teknologerna 

och det är helt klart mer rörelse. Bokhandeln 

säljer främst mer kontorsmaterial nu och de 

är mycket uppskattade. Kårbokhandelns identitet 

har stärkts; det är tydligare nu att de tillhör THS 

och att det faktiskt är vår bokhandel. Hyresintäkterna 

för huset har också ökat betydligt i och med 

IT-SupportCenter och Kårbokhandeln. 

Överlag har kårhuset fått en ordentlig uppfräschning. 

Fler teknologer har börjat hitta hit och 

de tar sig längre in i huset. Alla säger samma sak, 

det är mycket mer liv och rörelse. Fler pluggar och 

hänger kvar, fler går på event, det är mer engagemang 

och mer enhetligt – det finns en tydligare 

THS-identitet. 

Hela huset känns verkligen mycket mer 

levande. 

Text: David Goldea [david.goldea@osqledaren.se] 

1 http://www.ths.kth.se/om-ths/lokaler/projektrum

DEBAtt 

Albano – en viktig pusselbit i 

vetenskapsstaden 

Just nu pågår planerandet av Albano, det område mellan KTH och Stockholms universitet 

som idag till största delen är en öde industritomt, för fullt. Under våren förväntas politiska 

beslut för att godkänna planerna på 800 student- och forskarbostäder samt undervisningslokaler. 

Dessa 800 studentbostäder är en viktig pusselbit i det som brukar kallas 

vetenskapsstaden, det vill säga visionen om att skapa ett sammanhängande universitetscentra 

mellan KTH, SU och KI. Ett område som sammantaget innehar både världsledande 

forskning, goda kommunikationer och närhet till Stockholms centrala delar. 

ofta spriDs biLDen av hur Albanoprojektet inkräktar på Nationalstadsparken. Vi från 

Stockholms studentkårers centralorganisation anser att den bilden är en myt och att det 

är viktigt att Stockholms studentorganisationer motverkar den och visar på den oerhörda 

vikten av att området får förvandlas till ett levande campus. Den planerade bebyggelsen 

ligger inom den del av Nationalstadsparken där exploatering tillåts enligt översiktplanen. 

Marken är i dag förorenad och som också konstateras i programförslaget en »ödslig plats«. 

Programförslaget däremot inkluderar gröna tak, nyplanering av ekar och en ekodukt över 

Roslagsbanan. Att bygga studentlägenheter i Nationalstadsparkens vackra naturlandskap 

skulle inte vara ett inkräktande, utan snarare innebära att parken öppnas upp och görs mer 

tillgänglig än tidigare. För de 50 000 studenter och forskare som kommer att bo och studera 

i området kommer närheten till naturen innebära ett stort tillskott. 

Den urbana atmosfären skapar förutsättningar för Albano att bli ett nav inom vetenskapsstaden. 

Därför är det viktigt med en sammanhängande stadsmiljö där bebyggelsen 

inte blir för gles. Att integrera bostäder i Albano är en viktig faktor för att skapa levande 

miljöer. Idag är Stockholms två största campus, SU och KTH, ogästvänliga och döda platser 

på kvällar och helger. Multifunktionella campusmiljöer, där lokaler för forskning och 

undervisning blandas upp med bostäder och annan verksamhet, är ovanliga i Sverige, men 

Albano har potentialen att göra både SU och KTH mer levande och intressanta. När planprocessen 

och projekteringen nu går vidare hoppas vi även att lokaler för service och kultur 

får ett tydligare utrymme i planerna än idag. 

Att satsa på studentbostäder vid Albano kan alltså leda både till mer levande campus 

och till att nationalstadsparken tillgängliggörs för fler människor. Men de 800 studentbostäderna 

är också ett avgörande tillskott till Stockholms hårt belastade studentbostadsbestånd. 

Stockholm förväntas växa med ett Göteborg de närmaste tjugo åren. Ändå planeras 

långt ifrån tillräckligt mycket bostäder för att möta befolkningstillväxten. Redan idag är 

väntetiden lång för att få en studentbostad och många hänvisas till otrygga andrahandsboenden, 

långa pendlingsavstånd eller att bo kvar hos föräldrarna. Bristen på mindre hyreslägenheter 

till vettiga priser bidrar också till att de som kommer över en studentlägenhet 

behåller den allt längre. Färska siffror från SSCOs bostadsrapport »Att bygga för boende gör 

Stockholm starkare« visar på hur genomströmningen i studentbostadsbeståndet minskat 

kraftigt. Det är helt enkelt så att problemen på den reguljära bostadsmarknaden spiller 

över på studentbostadsmarknaden. I slutändan är de som behöver en bostad allra mest, 

nyantagna studenter från andra orter än Stockholm, utan ett starkt nätverk eller kontakter, 

de största förlorarna. 

Vi hoppas att Stockholms politiker står på sig och inte kompromissar med bostadsbyggandet 

när arbetet med Albano fortsätter. Att inte ha bostäder till dem som vill studera 

i huvudstaden går i förlängningen ut över Stockholms konkurrenskraft både som utbildningsort 

och tillväxtcentra. 

Oscar LaVeLid 

ordförande för stockholms studentkårers centralorganisation 

Lina GLans 

vice ordförande för stockholms studentkårers centralorganisation 

iVan miLLes 

ordförande för tekniska Högskolans studentkår 

daVid björkLund 

Sverige 

behöver ny 

arbetsmarknadspolitik 

Till skillnad från många andra länder 

i västvärlden så går Sveriges ekonomi 

närmast exceptionellt bra. Tillväxten för 

2010 beräknades landa på dryga 5 %, den 

nationella balansen är – särskilt i jämförelse 

med länder som Grekland, Irland och 

USA – goda och också andra ekonomiska 

tråkigheter såsom inflation håller sig på 

ett betryggande avstånd. 

inom ramen för denna utveckling är det 

därför intressant att konstatera att många 

ekonomiska nyckeltal – särskilt de som kanske 

är av särskilt intresse för unga studenter 

– är katastrofala. Sverige lider av en av de 

högsta nivåerna av ungdomsarbetslöshet i 

världen. Med en ungdomsarbetslöshet om 

24 % är det ett veritabelt faktum att den 

svenska arbetsmarknaden är djupt dysfunktionell. 

Att ta sig in på arbetsmarknaden 

som ung – även om du tillhör de med en 

stundande examen från KTH (men kanske 

framförallt om du som ung saknar en högskoleutbildning) 

– är mycket svårt. 

Bakgrunden till denna situation är 

enkel. Med fackföreningarnas starka ställning 

i Sverige har de framgångsrikt lyckats 

konstruera en arbetsmarknadsstruktur som 

inneburit att de som de facto har ett arbete 

tryggt kan luta sig tillbaka mot effektiva 

barriärer som höga minimilöner och en uppsjö 

av så kallade trygghetsregler såsom exempelvis 

LAS – allt på bekostnad av de som 

står utanför arbetsmarknaden. Likheterna 

till kartellbildningar på andra områden som 

söker skapa monopol inom sin sektor – i 

detta fall arbetskraft – är uppenbara och 

konsekvenserna lika förödande. Särskilt 

minimilöner slår extra hårt mot de som inte 

kan uppnå den produktivitet som krävs vid 

för höga löner; därmed görs deras inträde 

till samhället med den utveckling och 

produktivitetshöjning detta skulle innebära 

till ett oöverstigligt hinder – att de marginaliserade 

grupperna i samhället således lider 

av ett särskilt utanförskap blir därför en 

sorglig om än förväntad konsekvens. 

studiesocialt ansvarig vid tekniska Högskolans studentkår fOrTsäTTer på sida 27 

Vad ska 

det bli 

av mig 

när jag 

blir stor? 

Krönika av Eva Olsson [eva.olsson@osqledaren.se] 

Illustration: Rasmus Westman [rasmus.westman@osqledaren.se] 

Jag träffade precis en vän när jag satt på 

kåren och pluggade. Han skulle iväg till sitt 

nya jobb och strålade som en sol. Med mina 

två och ett halvt år kvar på KTH satt jag fast med 

mina matriser och determinanter och tänkte att 

jag är lyckligt lottad som slipper ge mig ut i »den 

riktiga« världen. Lycklig över att jag kan fortsätta 

mysa på THS café, komma försent till föreläsningar 

och dricka öl på en tisdag om jag känner för det. 

fast så är det ju inte egentligen, jag har en 

ständig ångest. Den här ångesten. Den gnager 

långt bak i huvudet sena nätter och stökar runt i 

magen inför tentor och krav från omvärlden. Den 

finns även där och påminner mig om livet utanför 

tryggheten som student. Tänk om jag inte får 

något jobb? Tänk om jag inte kan något när jag tar 

examen och tänk om ingen kommer att vilja ha 

mig? Eller är det bara jantelagen som spökar i mitt 

huvud? Trots snart tre år innanför murarna på 

campus känner jag ibland att jag inte kan någonting. 

Kommer jag kunna något arbetsgivarna vill 

ha om två år? Om inte? Vad gör jag då? Fem år och 

nästan en halv miljon i studieskulder, kunskapslös 

och förvirrad. Addera arbetslös till det också. Jag 

ryser vid bara tanken. 

varför tror man inte bara på sig själv, att man 

faktiskt är värd en bra lön, en trygg anställning 

och Volvo, villa, vovve? (eller ett jobb i Silicon 

Valley?) Min mentor tjatar på mig om att jag 

måste lugna ner mig. Att allt löser sig och att det 

kommer finnas väntande jobb när jag en vacker, 

solig och alldeles fantastisk dag tar examen. Detta 

borde trösta mig för hon om någon borde veta, 

hon har ju gjort den här resan själv. Under lunchmötena 

försöker hon banka in i mitt huvud att 

hon kände samma sak när hon gick på Elektro. I 

slutändan hade hon ändå rott hem ett jobb innan 

hon tog examen. 

Ändå går jag ibland runt med en klump i 

magen och undrar vad det ska bli av lilla mig. Jag 

känner mig liten och betydelselös. Jag vet att jag 

inte är ensam om dessa tankar, jag har på känn 

att ungefär alla som passerat genom portarna till 

KTH någon gång tänkt samma tanke. Fenomenet 

har jag diskuterat med mina vänner ett flertal 

gånger. Prestationsångesten som tar ner en på jorden 

med en käftsmäll och påminner en om att jag 

inte ska tro att jag är något. Att ens prestationer 

än så länge inte betyder mycket för omvärlden. 

Den smällen svider rätt bra måste jag erkänna. 

När skallen slutat snurra och jag lappat ihop 

självförtroendet efter smällarna tror och hoppas 

jag någonstans att jag kommer att få ett jobb som 

jag är nöjd med. När jag sitter som projektledare 

på ett lite lagom schysst företag inom femton år 

kan jag titta tillbaka på mina år på KTH, skratta 

lite och inte alls förstå varför jag kände som jag 

gjorde där på vårkanten i trean. Allt löste sig, jag 

fick ett jobb, en villa i Saltis och en lika jobbig 

granne som Ove i Solsidan. Volvon och vovven 

är numera en självklarhet. Likaså en sol- och en 

vintersemester per år. Varför oroade jag mig? Det 

blev ju något av mig när jag blev stor. 


FOkUS

Anställningsbar? 

Nej, entreprenör! 

FOkUS AnsTällningsbAr FOkUS 

En kväll i februari samlades ett 

hundratal studenter för att få 

tips och motivation till sin entreprenörsanda. 

På scen stod Ted 

Valentin, Anne O’Leary och Saeid 

Esmaeilzadeh – alla framgångsrika 

entreprenörer. Även om det var 

kallt utomhus var det varmt inne i 

lokalerna. Stämningen var hög och 

inspirationen flödade. Bakom eventet 

stod Excitera Enterprise Forum, 

ett nätverk för studenter som är 

intresserade av entreprenörskap och 

att driva egna företag. 

Först upp på scen är Ted Valentin 

som beskriver sig själv 

som en kodare och entreprenör. 

I bagaget har han en examen från 

Handelshögskolan och startandet av 

flera företag, varav de flesta är hemsidor 

- Sushikartan.se, uppsatser.se och 

exjobbssidan.se är några av dem. 

Steve Jobs är en av Teds förebilder 

och han drar gärna paralleller till 

honom - den missförstådde nörden som 

gick sin egen väg och på så sätt kom 

väldigt långt. Apple-grundaren har sina rötter i Silicon Valley, där 

det finns alla möjligheter för en gräsrotsutvecklare. Alltså amatörer 

eller studenter som slår sina huvuden ihop för att komma på galna 

idéer eller rentav morgondagens teknik. Vad Ted vill poängtera är 

att vi inte finner motsvarigheten här i Sverige, utan att vi svenskar 

tenderar att sitta ensamma hemma istället för att möta andra i en 

kreativ symbios. 

– Vi behöver bli bättre på att mötas tillsammans för att få idéer 

att väckas till liv och växa till stora innovationer, avrundar han sitt 

framträdande. 

när anne o’Leary går på scen inleder hon med att berätta att 

det inte var hennes avsikt att bli en entreprenör, utan att det var 

kärleken som drog henne in på det spåret. Hon flyttade från Boston 

till Sverige efter att ha pratat med en svensk man i två timmar. 

Efter ett par månader här hade hon och hennes man öppnat en 

restaurang – den första som sedan skulle komma att bli många fler i 

kedjan O’Learys. 

– Jag vill hellre att ni skaffar företag än barn, utbrister Anne 

och det är inte svårt att förstå att hon älskar det hon gör och verkligen 

vill att flera ska gå i hennes fotspår. Hon fortsätter: 

– Under min studietid lärde jag mig mycket, men inte i jämförelse 

med vad jag gjorde när jag skaffade ett företag. 

Anledningen till att hon lyckades med O’Learys, hävdar hon var 

att det fanns en historia bakom, att hon var tydlig i sin målsättning 

och att hade en stor passion för just sport. 

Hon berättar att man som entreprenör måste vara beredd på 

att misslyckas men att man alltid kan resa sig igen. En stor hjälp på 

traven är att skaffa sig en mentor, någon som kan rädda en från de 

misstag som är svåra att undvika på egen hand. 

Över: saeid esmaeilzadeh, karin andersson, ted valentin & anne o’leary. 

under: ett fullsatt sing-sing och anne o’leary under sitt tal. 

– Nu när jag kommit så långt med O’Learys-kedjan spelar det 

ingen roll om jag har 100 eller 500 restauranger. Om man kommer 

igång brukar utvecklingen växa logaritmiskt, avslutar Anne som en 

inspirerande morot. 

kväLLens sista taLare Saeid Esmaeilzadeh driver Serendipity 

Innovations. Det är ett företag vars nyckel till gott resultat har varit 

att få olika sorters kompetenser att arbeta i team för att få en idé 

att växa fram till framgångsrika bolag. 

– Innovation är lagarbete, inte bara en professor som sitter på 

sin kammare och mixtrar. Business, strategi och marknadsföring 

hör också hit, menar Saeid. 

Serendipity Innovations låter helt enkelt forskare och entreprenörer 

mötas, få de verktyg de behöver och sedan driva projektet i 

sin egen riktning. 

– När välklädda jurister möter forskare i Hawaii-skjortor kan 

det uppstå kulturkrockar, därför måste man jobba med kommunikationen 

i laget varje dag, berättar Saeid. 

Syftet bakom är att göra något för varje mans bästa, alltså inte 

bara med ekonomi som drivkraft utan även kunskap. Det finns 

alltid akademisk forskning bakom varje projekt. 

– Sverige är ett av världens bästa länder att investera i eftersom 

väldigt mycket kunskap kommer härifrån. Men vi är inte lika bra på 

entreprenörskap, det är något som vi måste bli bättre på. 

Saeid avslutar med att ge alla studenter ett tips: 

– Om man vill bli bäst på det man gör måste man hitta sin 

nisch. Jag rekommenderar även dubbla examen, ekonomi och materiallära 

är till exempel en slående kombination. 

Text & foto: Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se] 

CV’t: det första intrycket 

Viktor: en grabb i sina bästa år, trevlig, rolig, intressant och har 

gott om vänner. Men när Viktor ska mingla/ragga försvinner det 

hela av någon anledning. Han ser trist och nervös ut och blir en i 

mängden. Viktor försöker inleda en konversation: 

Tjena, Virre var namnen. Vet inte kanske om du känner igen mig 

men jag syndes i bakgrunden på förstabilden i dagens aftonbladet. Det 

var nice! Lite som när jag vann talangjakten i lågstadiet, mamma var såå 

stolt! Jag är i alla fall en mysig kille som gillar långa ridturer på stranden i 

månskenet och mys framför brasan. 

ett cv när du söker jobb kan jämföras med första intrycket när du 

raggar på krogen.om vi nu ignorerar faktumet att viktor försökte inleda 

en konversation med en monolog kan hans fel i stort sett appliceras till 

ett cv som följande. 


cv 

Viktor »Biffen« Küggermann 

Drottning Kristinas väg 15-19 

100 44 Stockholm 

b1ffen_78@playahead.com 

Karriärmål 

Jag vill arbeta med programmeringsprojekt och tjäna feta 

stålar, dock har jag ingen erfarenhet av yrket. 

Utbildning 

Grundskola + Gymnasium + Universitet 

Erfarenhet 

Diverse projekt och deltidsjobb, du vet... 

Anställningar 

Sommarjobb Tjoffes korvmoj 1992 

Sommarjobb Solstrålens fritidsgård 1993 

Deltidsjobb barnvakt åt Gittan på femte våningen 1994-1997 

Programmeringsassistent på DICE 2009-nu 

BRA!! 

Personligt 

Jag är en galet skön snubbe som vet hur man festar med 

grabbarna och ändå jobba dagen efter ;) Gymmar även 4 

gånger i veckan och bänkar 130 kilo utan problem! Har en 

galet snygg brud 

Text: Alexander Busnyuk [alexander.busnyuk@osqledaren.se] 

KonTrollera STavningen innan du skickar in, stavningskontroll har 

funnits i Word sen urminnes tider. 

PiFFa Till utseendet, jobba lite i indesign eller dylikt för att få ditt cv att 

stå ut bland de 199 andra ansökande. 

HiTTa inTe På saker bara för att fylla i hål. istället för att skriva att du har 

varit arbetslös det senaste året (eller lögnen) skriver du vad du har gjort, 

hur det har utvecklat dig och ökat din kompetens (tagit kurser, deltagit i 

projekt etc). 

Ta inTe Med alltför gamla meriter. att du har arbetat på en korvmoj 

i högstadiet när du sökte butiksjobb i gymnasiet har inte riktigt 

samma tyngd på pappret när du ska skicka ett cv under/efter 

universitetstudierna. 

oM du väljer att bifoga en bild, välj då en neutral bild som ett passfoto 

istället för din senaste coola partybild från facebook. 

SKräddarSy Cv:T för det specifika jobbet du skickar det till för att 

undvika massutskick-vibbar. tänk känslan du får när du får ett massmail i 

inkorgen, se till att utforma ditt cv så folk slipper få den när de läser ditt 

cv. testa gärna på kompisar och släkt. 

Skippa smeknamn 

Använd en mer formell mailadress 

Istället exempelvis: att arbeta och utvecklas inom 

programmeringsbranschen där jag kan utnyttja min 

bakgrund som civilinjengör och så småningom nå ledande 

position med hjälp av mina sociala och kommunikativa 

förmågor. Jag har ingen erfarenhet av yrket i sig, men jag 

har aktivt deltagit i ett flertal större programmeringsprojekt 

både inom och utanför skolan, jag har dessutom varit 

coach för det lokala handbollslaget, vilket kan komma till 

användning vid ledande av grupper. 

Istället: 

- Datavetenskapliga programmet, Drottning Kristinas 

Gymnasium 1994-97 

- Civilingenjörsutbildning i Datateknik inriktning 

Operativsystem, Kungliga Tekniska Högskolan 1997-2002) 

Istället: välj ut relevanta projekt som har gett dig nyttiga 

erfarenheter, beskriv vad du gjorde och vad du fick ut av 

det. 

Istället: smala ner till anställningar som är relevanta för 

jobbet du söker. 

Det är inte alltid nödvändigt att ha med personlig information. 

Men om det är relevant till jobbet du söker, exempelvis att det 

krävs att du har sociala färdigheter eller om arbetet är fysiskt 

krävande kan du istället skriva: Jag är socialt aktiv med släkt 

och vänner, tränar regelbundet och är sambo

FOkUS AnsTällningsbAr 

Vem behöver examen? 

Det började i ung ålder, den eviga påminnelsen 

om hur viktigt det är att plugga vidare 

och ta sin examen. Man skulle skaffa 

sig ett yrke som gav bra lön och man skulle 

leva ett gott liv. KTH har tusentals studenter 

som alla följer detta goda råd, men 

rätt som det är hör man om någon som 

har lyckats rätt bra i arbetslivet – utan det 

där diplomet. Då kan man ställa sig frågan; 

behöver jag verkligen ta min examen för 

att få ett bra jobb? 

Johan Saur började på KTH för elva år 

sedan för att gå programmet maskinteknik. 

Idag jobbar han på medieföretaget 

Qbrick, men han är fortfarande inskriven 

på KTH. Han har inte mycket kvar att 

göra för att bli en diplomerad civilingenjör, 

men han anser att möjligheterna på arbetsmarknaden 

är stora även utan examen. 

Vill man lyckas på arbetsmarknaden är 

det kanske viktigare att få en bild av hur just 

företagen värderar en examen, det vill säga 

deras syn på en nyexaminerad och en nästan 

färdig student. 

Gustaf Geterud, Employer Branding & 

Recruitment Specialist på Ericsson, menar 

att det alltid är en fördel att ha sin examen 

men att allt beror på situation och position. 

Det händer att de anställer studenter som 

ännu inte är klara – då det i slutändan är 

viktigast att företaget och rätt kandidat hittar 

varandra. 

På rekryteringsföretaget Academic 

Work jobbar tre civilingenjörer, Jan Akhtar 

är en utav dem. Hans personliga erfarenhet 

är att en nyexaminerad visar prov på att 

hon kan slutföra och driva igenom saker. 

En student med exjobbet kvar kan inte visa 

vilka kunskaper hon egentligen besitter, 

då exjobbet ses som ett bevis på akademisk 

höjd. Många rekryterare är nämligen väldigt 

intresserade av just examensarbetet. 

I KTHs styrelse sitter bland ett tjugotal 

andra näringslivstoppar, politiker och 

studeranderepresentanter Susanne Ås 

Sivborg, generaldirektör för Patent- och 

registreringsverket. Hon håller med om att 

examen visar att man är pålitlig, »med en 

examen på pappret också, visar du att du 

fullföljer det du påbörjar och du når dina 

mål – egenskaper som en arbetsgivare vill 

att alla medarbetare ska ha.« 

bLickar man tiLLbaka på Johan Saur 

har han lyckats väldigt bra även utan ett 

färdigt exjobb. Han får nya arbetsuppgifter 

hela tiden och han tror att möjligheten för 

karriärutveckling är lika stor för honom 

som övriga arbetare, främst eftersom han 

utvecklas på jobbet varje dag. Han tror 

däremot att möjligheten att klättra upp till 

chefsrollen är begränsad, men att definitionen 

för karriärutveckling inte innebär att 

du en dag ska bli chef. Karriärutveckling 

innebär att du går från en position till en 

annan och blir mer efterfrågad, något han 

känner händer för honom. 

Även om man lyckas få jobbet, med 

eller utan examen, dyker alltid en annan 

fråga upp; lönen? På Ericsson använder man 

sig av en bestämd ingångslön för nyexaminerade, 

alltså måste man ha sin examen för 

att ha rätt till den lönen. Det är förmodligen 

så på de flesta stora företag. Johan 

Saur, däremot, tror inte att han skulle tjäna 

märkbart mycket mer på Qbrick om han tog 

sin examen. 

I slutändan verkar det handla om vilka 

krav ett företag egentligen har på nyanställ- 

da och om att befinna sig på rätt plats vid 

rätt tidpunkt. Att en människa har lyckats 

behöver inte nödvändigtvis betyda att alla 

klarar sig utan examen. Gustaf Geterud 

nämner att om man tittar på hur det ser ut 

bland chefspositionerna idag, både inom 

Ericsson och i hela Sverige, så finns det 

chefer med fina karriärer utan examen. Han 

tror däremot att det är något som kommer 

att ändras inom kort. Internationellt har 

kraven på examen blivit större och han tror 

att det kravet kommer öka i Sverige också. 

Även Susanne Ås Sivborg menar att examen 

är viktigt internationellt, »det är egentligen 

bara i Sverige du kanske kan gå vidare och 

göra karriär utan en examen och egentligen 

bara i svenska företag. Vill du vara med på 

den europeiska eller internationella arbetsmarknaden 

måste du ha din examen.« 

Johan Saur har lyckats bra där han jobbar 

nu, men det finns ingen garanti för att 

det kommer gå lika smidigt på nästa företag. 

Visserligen har han då en hel del erfarenhet 

i bagaget, men fortfarande ingen examen 

– om han inte en dag bestämmer sig för att 

komma tillbaka till KTH och ta tag i det. 

så visst går det att få jobb utan examen, 

men om man jämför fördelarna med att ha 

tagit sin examen och begräsningarna i att 

inte ha det så talar det för att verkligen orka 

ta tag i det sista på utbildningen. Man har 

en större chans att få jobb och att få en lön 

som ligger i nivå med ens utbildning. Det är 

värt att lägga ner den extra tid som behövs. 

Text: Lidija Murselovic 

[lidija.murselovic@osqledaren.se] 

aLex eLLGren, mikrOeLekTrOnik 

max suTTOn, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar att jag får pyssla med det jag har pluggat. med japansk inrikTninG 

Jag har inriktat mig på materialegenskaper och 

då vill jag att arbetet ska röra mitt intresse. 

många blir ju projektledare istället för att arbeta 

med det de lärt sig göra men det passar inte 

mig. 

Svar det ska inte vara tråkigt i alla fall, utan 

omväxlande. Jag vill inte jobba själv. det är 

bättre att jobba i en grupp. det ska vara bra 

stämning på företaget. man behöver ju faktiskt 

inte ha jättehögt betalt för att trivas. 

sussie rensTröm, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar Jag har inte tänkt på det. det jag vill 

ha är ett jobb där jag får arbeta både i kina 

och i sverige. då skulle jag resa mellan 

arbetsplatserna i de olika länderna så ofta som 

det behövs. 

anders rOsén, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar Jag vill ha något kul jobb; något som 

intresserar mig. Jag ska inte bli någon 

storföretagsslav som alla andra. de får betalt 

för korta, snabba arbeten. Jag vill sitta med 

under hela produktionen av en mjukvara. 

annars kan jag tänka mig starta eget också. 

Foto: Emma Ringqvist 


FOkUS 

Vad kräver du av ditt arbete? 

Vilka krav ställer man egentligen på sin arbetsgivare? Är det viktigt att de är socialt ansvarstagande, har bra löner eller en 

miljöpolicy? Osqledarens David Ringqvist satte sig på tunnelbanan till Kista för att höra vad studenterna där hade att säga 

om sina framtida arbetsgivare. 

Text: David Ringqvist [david.ringqvist@osqledaren.se] 

ahrOn ahmed, infOrmaTiOnsTeknik abe Zachariah, daTaTeknik 

Svar Helst skulle jag vilja ha ett vanligt jobb Svar det ska vara bra lön, bra arbetsmiljö och 

med arbetstider mellan ungefär åtta och fem. bra arbetskollegor. Jag vill ha fast jobb. det blir 

men jag kanske skulle kunna tänka mig att vara 

konsult. det är lite friare och man kan jobba på 

olika ställen och länder. 

nog bra om det är en schysst arbetsgivare. 

anTOn frOm, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar Jag kräver ganska mycket! arbetet ska 

oftast vara varierat så jag får utvecklas. det ska 

inte följa en »mall« där man inte får gå utanför 

ramen utan måste göra allt på ett sätt. man 

måste få chans att testa. det ska vara vettiga 

chefer. 

fiLip aspLund, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar Jag har precis börjat men jag får se hur 

jag tänker om fyra år. Förmodligen vill jag ha 

fast anställning men att vara konsult skulle nog 

också bli kul. 

marTine seLin, infOrmaTiOnsTeknik 

Svar Jag vill att mitt företag inte ska vara rädd 

att testa nya saker. ett uppfinningsrikt företag 

där man inte är fast i rutiner som på många 

andra ställen. det är svårt att få många tjejer 

inom it men det blir bättre stämning då. Jag vill 

ha det ska vara »50-50« tjejer-killar.

frida sTröm började 

på KTH 2010 och går 

första året på 

Medieteknik. 

FOkUS AnsTällningsbAr FOkUS 

Den saknade praktiken 

Praktikobligatoriet togs bort från KTH år 2002. Osqledaren har träffat en nystartad student, en 

nyutexaminerad ingenjör och en dekan för att ifrågasätta hurvida det var bra, eller dåligt. 

Text: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se] 

Tänker du praktisera? 

Jag har inga planer på det just nu, jag får se hur 

det blir. Jag håller på med så mycket annat och 

jobbar vid sidan om. 

kommer det påverka din anställningsbarhet? 

Nej, det tror jag inte. För egen del känner jag 

att jag har en ganska bra grund från andra 

jobb. 

är det bra eller dåligt att obligatoriet togs 

bort? 

För de som kanske måste jobba och inte har råd 

att avvara jobbtider för praktik är det förstås 

dåligt. det är ju bra att få möjlighet att inom 

skolan få chans till praktik. Jag tror däremot att 

det är bättre att fixa praktiken själv, om man 

har möjlighet. 

praktik i sig, bra eller dåligt? 

praktik är toppen! alla erfarenheter är meriterande. 

man får komma ut och se världen lite 

grann och erfarenhet 

att sätta i sammanhang. 

man får vara Praktik är 

på en plats bara för toppen! Alla 

att lära sig, utan att erfarenheter är 

känna stress, press meriterande. 

och jobbångest 

behövs praktik? 

världen går förstås inte under utan praktik men 

det är otroligt givande. praktik är bra för att 

man får känna på nya områden och det ger en 

viss inblick i vad man kommer att göra sedan. 

man knyter kontakter och får nya erfarenheter. 

Vill du ha tillbaka praktikobligatoriet? 

Jag tycker att det ska vara en del av utbildningen. 

För att få ut någonting av sin tid på ett 

företag bör man vara där en lite längre tid, inte 

bara runt en vecka. under långa utbildningar, 

exempelvis civilingenjör, tycker jag att det 

borde gå att avvara minst en månad på 5 år för 

praktik. 

emiLie arebOrn började 

på KTH år 2006. Hon 

läste Samhällsbyggnad, 

inriktning byggoch 

projektledning 

och är precis utexaminerad. 

har du praktiserat under din tid på kTh? 

Jag har aldrig praktiserat inom utbildningen då 

obligatoriet togs bort innan jag började plugga. 

däremot har jag på eget initiativ varit på praktik 

relaterat till samhällsbyggnad varje sommar 

under utbildningen. 

har du jobb? 

Ja. Jag fick mitt jobb innan jag hade tagit 

examen. där jag jobbar nu praktiserade jag 

sommaren efter ettan. de visste vem jag var 

redan innan jag kom på intervju, vilket var bra, 

eftersom företaget sällan anställer nyutexaminerade. 

har din praktik påverkat din anställningsbarhet? 

Jag har fått stor erfarenhet från sommarpraktiken 

och det har varit värdefullt för mig i arbetslivet. 

Jag fick många positiva kommentarer om 

det på arbetsintervjuer. 


praktik ger en röd tråd i utbildningen och 

referenser till verkligheten om saker och ting 

man har sett på plats. man får prova på nya 

saker och man får en inblick hur det är när man 

börjar jobba på riktigt. de flesta jag känner har 

gjort praktik på egen hand. i samhällsbyggbranschen 

framförallt, är det viktigt att koppla teori 

till riktiga livet. 

behövs praktikobligatorium? 

Jag vet inte, det beror på. Företagen kanske 

inte kan ta emot alla, och det är ingen större 

idé att gå på praktik utan någon uppgift att 

utföra. Hade jag fått bestämma hade jag inte 

återinfört praktikobligatoriet. som arbetsgivare 

ser man det nog som en positiv sak att man har 

tagit initiativet att fixa praktik på egen hand. 

är praktik nödvändigt för att få jobb? 

praktik är viktigt men förmodligen inte avgörande 

för att få jobb eller inte. det är nyttigt med 

andra erfarenheter också. Jag rekommenderar 

alla att gå på praktik, för sin egen skull. 

sTeLLan LundsTröm, 

professor i fastighetsekonomi, 

är dekan för 

arkitektsektionen och 

Samhällsbyggnad. 

har du praktiserat? 

Jag var på praktik både innan och på somrarna 

under utbildningen. som det var då kunde man 

tillgodoräkna det. För egen del har min praktik 

haft stor betydelse. 

Varför togs praktikobligatoriet bort? 

den främsta anledningen var för att en stor 

andel av studenterna hade svårt att få en praktikplats 

relaterad till utbildningen. man ska inte 

bara lämna en student på en arbetsplats, utan 

meningen bakom praktiken ligger ju i att den 

kunskapen sprids av en handledare. 

Var det bra eller dåligt att obligatoriet togs 

bort? 

det var både bra och dåligt. dåligt just för 

att praktik är otroligt givande och viktigt för 

studenters utveckling, och att det nu kanske 

försvårar chanserna för vissa att få praktik. Bra 

att det försvann på det sätt att praktikobligatoriet 

borde skett på ett annat sätt. 

Om du fick bestämma, skulle du ta tillbaka 

obligatoriet? 

Ja, men med en annan organisation. Förut 

skedde praktiken under sommarledigheten som 

man sedan kunde räkna till godo. Jag tycker 

att den ska ske på terminstid, och ge högskolepoäng 

som allt annat. därmed förlängs också 

studietiden. det vore bra om det låg som en 

kurs med en avslutande rapport. 

Tror du att praktik påverkar anställningsbarheten? 

Ja, i vissa specifika fall. kanske inte just nu, då 

suget efter civilingenjörer är stort och arbetsgivarna 

tar det som finns. i andra fall tror jag att 

praktik ger ökad erfarenhet vilket är meriterande 

i de flesta sammanhang. 


Ja. det är otroligt bra att koppla teori till 

praktik. det motiverar studenterna. man är ju 

inte färdigutbildad bara för att man har tagit 

examen, utan det är en process av life long learning 

så att säga. 

Foto Frida strÖm: keNt sÖderBom, emelie areBorN: elisaBetH iNgvar, stellaN luNdstrÖm: ktH 

TORSDAGSKVÄLLAR 

på 

NYMBLE 


PÅ! 

Alkohol och skolarbete kan 

skada min hälsa. 

Examensstatistik 

2000 Examinerade Antagna 

1500 

1000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

1996 

1997 

1998 

Ingångslön 

Handelshögskolan, Företagsekonomi 

Ingen vill ta examen i finanskris 

1999 

2000 

Antagna 

Lunds Tekniska Högskola, Industriell ekonomi 

KTH, Industriell ekonomi 

2001 

2002 

KTH, Elektroteknik Master 

2003 

2004 

KTH, Elektroteknik Civilingenjör 

Efter 10 år 

KTH, Datateknik 

2005 

2006 

KTH, Software engineering 

2007 

2008 

Examen 

Kvinnor 28 % Män 72 % 

Kvinnor 30 % Män 70 % 

KTH, Maskinteknik 

Löneutveckling, 

ej chefsbefattning 

Lunds Tekniska Högskola, Maskinteknik 

2009 

2010 

När väljer man att plocka ut sin examen? Noterbart är rusningen 1999 och nedgången 

mellan 2006 och 2009. 

Vanligare att tjejer tar examen 

Hög lön? Då skulle du valt... 

Linköpings universitet, Industriell ekonomi 

Efter 20 år 

47ʼ 

42ʼ 

37ʼ 

32ʼ 

27ʼ 

källor: ktHs årsredovisning, scB, svenskt Näringsliv, saco

Bakom kulisserna hos 

Jubelspexet 

I 

år går det 26:e Jubelspexet av stapeln. Jubelspexet är maskinsektionens 

eget spex som har funnits sedan sektionen 

firade sitt 75-års jubileum 1985. Då var ungefär 40 studenter 

engagerade i spexet. Idag har antalet ökat till runt 120 stycken och 

Jubelspexet är därmed KTH:s största spex om man ser till antalet 

deltagare. Ordet spex är en förkortning av ordet spektakel och 

beskrivs som ett lustspel med inslag av sång. 

- Jubelspexet har behållit spexandan, säger Hannah som 

tillsammans med Heidi är årets directricer, eller »dirrar«. De menar 

att jubelspexet fortfarande engagerar sin publik och att skådespelarna 

fortfarande tar kommandot, något de tycker att vissa spex 

kan ha tappat lite av. Hannah och Heidi blev valda till sina poster 

i våras och det var då deras stora jobb började. De ska vara allt och 

inget i spexet och kallar sig själva spindeln i nätet som håller koll på 

cheferna för de många olika grupperna. 

För att få ihop Jubelspexet finns det 14 olika grupper, med allt 

från skådisar till de som syr deras kläder. Alla håller koll på sitt eftersom 

att grupperna med sin chef ofta har ganska stor frihet över 

vad de gör. Dansgruppen kommer på koreografin till sina nummer 

själv och Dekor, som snickrar ihop dekoren, designar den själva. Det 

är chefen som har det övergripande ansvaret för en grupp, med lite 

inspiration och tips från dirrarna och regissören. 

Cheferna till de olika grupperna väljs av dirrarna och det är 

ofta personer som redan varit med i spexet tidigare. För det är så 

det är, har man en gång varit med i spexet är det inte ovanligt att 

man söker sig dit igen, berättar Hanna och Heidi. Många satsar 

på att komma med i Vrak, vilket är en grupp för veteranerna som 

kanske inte gör så mycket men som är med ändå. Det sägs att lönen 

för mödan med alla förberedelser kommer under föreställningsdagarna, 

det är då folk verkligen engagerar sig. 

engagemanget visaDe sig tydligt förra året då en av förställningarna 

höll på att behöva avbrytas när det uppstod en kabelbrand 

och man var tvungna att utrymma teatern. Men det stoppade inte 

spexet, man hittade istället en park i närheten och fortsatte med 

sista akten där. Ett av problemen som uppstod var att några instrument 

och dekor inte fanns, men det gick att lösa. Dekoren utgjordes 

istället av personer ur dekorgruppen som ställde sig som bord och 

stolar, eller vad som nu behövdes och orkestern agerade som sina 

egna instrument. 

Hur årets spex kommer gå till historien vet man ännu inte, 

men det börjar snart dra ihop sig till föreställning. Årets spex har 

titeln Robin Hood men »historien håller sig inte inom ramarna av 

den klassiska berättelsen om folkets hjälte och de fattigas beskyddare«, 

kan man läsa på spexets hemsida. Historien valdes ut bland 

sex sju olika synopsis som kom in och man tyckte från början att 

det var en väldigt bra idé. Det fanns en vision och en röd tråd, vilket 

Hanna och Heidi, Jubelspexets directriser 

sheriffen av Nottingham och prins John under första dekorrepet 

TiTel Robin Hood 

annars inte alltid brukar ingå i ett spex. I år har man bytt teater från 

den ganska lilla Boulevardteatern till den större Dieselverkstaden 

i Sickla. Där kommer man ha föreställningar den 19-21 och 26-28 

april. 

Text & foto: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se] 

JUBELSPExET 2011 

DirecTriser Hannah Jesinkey och Heidi Ahmadi Åman 

spelas Den 19e - 21e och 26e - 28e april 

Var Dieselverkstaden i Sickla 

Mer inforMaTion se www.jubelspexet.se 

Foto: Nicklas BergliN 

OL gör 

TEKNOLOGKÖREN 

Våren står runt hörnet och på samma sätt som snön sakta men säkert lämnar 

vår jord så skall A&J lämna Osqledaren för att gå vidare. En värdig efterföljare 

är ett måste i en så profesionell artikelserie som OL-gör, varför det skedde 

en talangjakt i stil med The Apprentice för att hitta en lämplig sådan. Efter 

åtskilliga år och miljontals kronor investerade står vi nu här med ett nytt 

uppdrag och en ny OL-görare, Henning Alesund. En kall och jävlig dag i februari 

gav vi oss iväg för att se ett gäng glada studenter sjunga lite skönsång på ett 

av Teknologkörens rep. 

20 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se osQledareN Nr 5 10/11 21

OL GöR 

TEknologkörEn 

Teknologkören kanske låter som en torr och lite ostämd fyllekör 

som sjunger alla studentikosa fyllesånger du tröttnade 

på efter din andra gasque på KTH. Det ska erkännas 

direkt att vi innan vi begav oss till teknologkörsrepet hade ungefär 

lika många fördomar som Teknologkören har stämmor (vilket är 

jättemånga). För att dämpa nervositeten innan vi skulle bli av med 

vår körrepsoskuld och döda några av våra fördomar tog vi nytta av 

våra nyvunna kunskaper från OL Gör: Vincollegiet. Vi svepte därför 

ett par glas vin som skulle få Bengt Frithiofsson att gråta sherry 

av vetskapen att det faktiskt tillverkas vin som till smaken liknar 

spolarvätska. 

Kongl. Teknologkören säger själva att de är Sveriges mest 

seriösa studentkör. Vi antog att det skulle vara mest teknologer 

i kören, det hör man ju på namnet (Slutsatsdragning 101). När 

dirigenten Rikard Karlsson utbrister »Det är två åttondelar på en 

fjärdedel« och någon svarar »Ah just jävlar!« börjar vi dock inse att 

så kanske inte är fallet. Det visar sig att ingredienserna i kören är 

70% teknologer blandat med en polis och ett antal läkarstudenter 

(kvinnliga sådana). Vi kan säga att resten är modeller. Andelen 

teknologer i kören är alltså inte mer än alkoholhalten i absint vilket 

kan tyckas märkligt, men det är precis gränsen för att få vara en av 

THS föreningar. 

när teknoLogkören UppträDDe första gången för strax över 

80 år sedan följde de hjärtligt det rykte som KTH fortfarande har, 

nämligen att det bara är grabbar som platsar på teknis. Så var även 

fallet fram tills 1967 då det kom in en ledare som svingade för det 

andra laget. 40 år senare står vi nu här med en salig blandning (50- 

50) om 45st fint framavlade flickor och pojkar med stämmor lika 

lena som smör (för det är väldigt lent). 

Ett annat tecken som visar på deras seriositet, är att dirigenten 

får betalt för sitt intensiva viftande under 1½ timme varje onsdag. 

Till vardags leder han Danderyds församlings kör och Danderyds 

vokalensemble och han har så många utbildningar i ämnet kör att 

vi får anta att han inte har gjort dessa i ett kör (BADAM-DSH!). 

Att han är en dirigent är vi säkra på, speciellt med tanke på att han 

ploppar ur sig oneliners som »Börja med en stor inställning, fast 

svagt. Så att du kan göra ett stort crescendo.«, »Mycket ters där!« 

och »De här sextondelarna rusar nåt så ofantligt!« 

När vi frågar om Teknologkören är bättre än Danderyds 

församlings kör får vi först ett klart ja till svar som dock oroväckande 

snabbt byts ut mot ett mer tvekande »ja, ibland«. Vi antar att 

undantagen inträffar vid alltför hårt festande eller när dirigenten 

glömt ta ur sina öronproppar. För vackert låter det sannerligen. 

Fast å andra sidan är vi ju verkligen inte rätt personer att uttala 

oss. Att fyllesjunga I’m on a boat är det vackraste våra röster kan 

åstadkomma. 

Vi upptäckte när vi väl infann oss på repet att de nog inte kommer 

sjunga så mycket hip-hop alls. Därför valde vi att vara tysta (det 

var alltså inte så att vi inte vågade sjunga) när de andra utnyttjade 

sina medfödda fördelar. Dirigenten säger dock snart »Man kan repa 

med öronen också, det är viktigare nästan.« och det var precis vad 

vi gjorde, likt två visa män. Vi frågade till och med en av sångarna 

om de sjöng mycket hip-hop och han svarade lite bittert »Asså vi 

borde göra det men vi gör inte det.« Vi instämmer och föreslår att 

de borde ha lite fler ö-råd i Teknologkören. 

Vi passade dessutom på att uppmärksamma den fina fördel- 

ningen av sångare. Till att börja med sitter samtliga herrar på det 

bakre ledet och övriga deltagare på det främre. Dessutom så verkar 

det finnas en tanke bakom ordningen de sitter i, uppmärksamma 

som vi är så märker vi att samtliga i en stämma sitter på bredvid 

varandra och väsnas. 

»Man kan repa med öronen också, 

det är viktigare nästan.« och det 

var precis vad vi gjorde, likt två 

visa män. Vi frågade till och med 

en av sångarna om de sjöng 

mycket hip-hop och han svarade 

lite bittert »Asså vi borde göra det 

men vi gör inte det.« 

vi sitter seDan tysta och försöker så gott vi kan hänga med i 

noterna. Vår italienska är dock i klass med Brad Pitt i Inglorious Basterds 

(d.v.s. vi kan säga »Buon Giorno« med sjukt bra inlevelse). När 

meningar som »Poco piu vivo« dyker upp i noterna antar vi att man 

rikard karlsson instruerar sångarna i teknologköen. 

ska flaxa lite med sina armar, men när ingen annan gör det så börjar 

vi titta på hur alla ser ut när de sjunger istället. Det svåra i konsten 

att vara snygg när man sjunger är det faktum att man måste ha 

munnen öppen. Då är det svårt att vara snygg. Vi frågar sångarna 

själva vad de tycker i frågan och en kille anser att »Tenorerna får 

När meningar som »Poco piu 

vivo« dyker upp i noterna antar 

vi att man ska flaxa lite med sina 

armar, men när ingen annan gör 

det så börjar vi titta på hur alla ser 

ut när de sjunger istället. 

shitface« och en tjej som till utseendet har lite likheter med en uggla 

säger just att »Man ska se ut som en uggla« så vi får anta att hon är 

deras bästa sångare på det avseendet. 

Innan besöket ställde vi oss frågan »Vad är hetare än en tjej 

som sjunger en kärleksserenad för oss?« Jo, 20 tjejer som sjunger en 

kärleksserenad för oss, som sedan vill bli pussade. Detta var ganska 

exakt vad som hände strax innan vi var tvungna att lämna haremet, 

även kallat Q34. För alla killar som ännu inte fått pussa en fager 

dam kan vi varmt rekommendera ett besök på Teknologkörens rep. 

När kärlek väl är på tapeten kan vi bocka av de två kanske mest relevanta 

frågorna av alla, nämligen: Får ni ligga? »Ja lite ibland« lyder 

svaret från en kille i 20-årsåldern med fjun i ansiktet (även numera 

kallad körmusche). Den andra frågan blir: Är det mycket fylla? »På 

individuell basis, ja« kommenterar en ung herre som förmodligen 

tänkte på sina fredagskvällar och inte på Teknologkören. 

Precis som vilken annan saga som helst finns det även ett slut 

på denna och som ni alla vet så innebär det betygsdags. Eftersom 

det är vardagsmat för oss att höra 20 tjejer sjunga kärleksserenader 

för oss och sedan får oss att pussa dem så kommer det faktumet 

inte alls att påverka betyget. På en sjukt myntad skala från A till 

AWESOME erhåller Kongl. Teknologkören ett stabilt och kärleksfullt 

AWESOME!!1 (Ladies, mailen finner ni i slutet). 

Text: Henning Alesund och Alexander Biledt 

[henning.alesund@osqledaren.se] [alexander.biledt@osqledaren.se] 

Foto: Alexander Biledt 

22 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se osQledareN Nr 5 10/11 23

IN ENGLISH IN ENGLISH 

North Africa’s News Feed: 

The Role of Social Media in 

Political Revolutions 

Facebook events, status updates, and 

YouTube clips are changing the world. 

Tools that we normally use to talk about 

last night’s party are now employed to 

organize rallies and protests in the tumultuous 

uprisings in the Middle East and 

North Africa. 

In the 2010 film, The Social Network, 

we see the creation of Facebook 

amidst shots of dorm room sleepovers 

and wild drinking games. Seven years after 

the rapid spread of the nascent social media 

network depicted in the film, I open up a 

newspaper and see a picture of Tahir Square 

in Cairo, Egypt - a photo of protestors 

surrounding trash that spells out the word, 

»FACEBOOK«. The Facebook movement 

has taken full flight. No longer is Facebook 

merely a platform in which to »poke« attractive 

girls and advertise keggers; Facebook, 

during the last few weeks, has played a paramount 

role in the toppling of governments 

and dictators. 

Yet the company at the heart of this 

revolution has remained steadfastly silent 

about its new role in global politics. Much 

has been said about the positive influence 

of Facebook on the protests, but there is a 

darker side too. In fact, some of its policies 

have left those involved in protests vulnerable 

to persecution. Facebook requires users 

to list their real names, thus leaving them 

open for investigation by the very governments 

they are trying to overthrow. Wael 

Ghonim, a Google executive involved in the 

Egyptian protests, was jailed by Mubarak’s 

government for twelve days for his involvement 

with the Facebook events. 

Secondly, we must remember that the 

young protestors are not the 

By John Gladwin [john.gladwin@osqledaren.se] 

only ones utilizing social media. Social 

media also allows already-oppressive regimes 

further access to the lives, activities, 

and thoughts of dissenting citizens. Social 

media allows these regimes to reach beyond 

borders to keep an eye on its citizens abroad. 

One KTH alumna, who has asked to 

remain anonymous, personally experienced 

the global reach of the Iranian regime via 

social media networks. After coming to 

Stockholm to study five years ago, she was 

hired by a local firm. When the protests 

against the Iranian government began in 

2009, she began posting news articles on 

her Facebook profile about the protests. »I 

wanted my friends back home to know what 

was going on and how many people were 

really against the government. The media inside 

the country pretends everything is fine 

and it doesn’t release the real news.« She 

posted news stories, songs, and replaced her 

profile picture with a green flag to give momentum 

to the political change she wanted 

to see in Iran. 

But after a few weeks of posting this 

kind of material, she received a suspicious 

message in her Facebook inbox. The sender 

had no profile picture and was listed as 

»Revenge of the Homeland.« The only thing 

written in the subject line was the full name 

of her mother. The message read, »We know 

what you are doing and if you keep doing 

it we know what to do with your parents.« 

The threat was followed by the full names of 

her parents and both their home and work 

addresses. 

After receiving the threatening message, 

she removed her profile photo, her last 

name, and all the content about the uprising 

in Iran from her 

Facebook profile 

page. Despite 

Sweden’s 

free speech 

protections, the tyranny of the Iranian 

regime had successfully silenced a voice in 

Sweden’s capital—through Facebook. But 

after a long silence and with a new wave of 

protests beginning in Iran, she is considering 

getting politically involved on Facebook 

again. »Maybe not as frequently as I used 

to,« she says. »Now people are more awake 

and know what is going on.« 

Watching the events unfold in the 

Islamic world, we see social media taking 

on a much more profound role in society 

and indeed in world history. But we must 

remember not only that the regimes can 

employ the same tools as their protestors, 

but also that at the heart of it Facebook 

is a for-profit business. Facebook was not 

created as an online outlet for human rights 

and social justice, and Mark Zuckerberg’s 

silence about the changing role of his company 

reflects his concerns for his business. 

Facebook refrains from taking sides because 

it wants access to untapped markets that 

might not be receptive to such a political 

stance. Recently, Facebook began to move 

into Syria; taking a stance on the protests 

in neighboring nations could threaten the 

ingratiation into this market. 

We still have images from The Social 

Network ingrained in our heads that 

Facebook is a homegrown college-centric 

company, but in reality it is one of the biggest 

players on a global stage. This commercial 

tool is making its creators billions of 

dollars, but it is also creating opportunities 

for democracy and freedom for citizens far 

away from Harvard’s campus. This could be 

the greatest advancement of freedom and 

communication, or for oppression, intimidation, 

and tyranny. We will all have to 

keep checking our news feeds to see how it 

develops. 


www.uu.se/masterprogram 

FOTO: STAFFAN CLAESSON 

Meet Felix 

Malmenbeck, Head of 

THS International 

Empty bottles, overflowing cupboards, heaped 

tables and countless boxes are what you find 

in the office of our very own Head of THS 

International, Felix Malmenbeck. A Wednesday 

in February I had a chance to have a short talk 

with him on one important issue i.e. International 

Students and THS. 

feLix is from the physics chapter and he is an experienced campaigner 

as he started working on things related to the international 

students since his first year at KTH. Expressing his vision he said, 

»International students are the integral part of KTH and since the 

first day I am trying my best to increase their participation in all 

matters. Translation of material into English, restructuring of societies 

and opening new opportunities are all efforts in this direction.« 

The International Project Group is a new initiation of THS. In 

this group, international students are given a big representation 

and the main aim is to organize different events and combine the 

strengths and ideas of all the students to make things work in a 

more dynamic fashion. 

responDing to the question 

of very scarce mingling 

between the Swedish and the 

international students Felix 

says that unfortunately it is a 

fact but things are improving 

in this regard. Efforts from 

both sides are needed to 

increase the interaction and 

to have a true global environment 

at KTH. 

Felix seemed to be a nice 

and humble person with lot 

of energy and enthusiasm 

for THS International. After 

meeting him I am quite sure 

that things are going to 

improve. 

In the end, »We value 

you and are trying our best to 

show this by our actions« was 

his message to all the international 

students out there. 

Text: Ghazanfar Salari [ghazanfar.salari@osqledaren.se] 

Photo: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se] 

Felix malmenbeck is the new Head of 

tHs international. to have a true global 

environment at ktH both swedish and 

international students need to make an 

effort.

kim 

matilda 

SCEN 

Bli en dåre 

48 timmar, Teater Giljotin 

Idé och regi: Kia Berglund 

Text: Kim Dahlgren-Strååt & Matilda Kaba-Liljeberg 

[kim.dahlgren.straat@osqledaren.se] [matilda.kaba.liljeberg@osqledaren.se] 

vi anmäLDe oss i vänterummet. 

– Hej vi kommer från Osqledaren, sa Matilda. 

– Nämen hej, svarade receptionisten, trevligt att ni kunde komma. 

Har ni besökt hospitalet tidigare? 

Nu har definitivt föreställningen börjat. 

av receptionisten fick jag en post-it-lapp som vägrade sitta 

kvar på tröjan, hängde av mig jackan, och blev uppmanad att följa 

de andra »post-it«-lapparna upp för en vindlande trappa och in i 

ett... kafferum. 

Jag var bland de sista att kallas. Fick ett stort kuvert med tofflor, 

munskydd och handskar samt en kort genomgång angående förhållningsreglerna 

för besöket. T.ex. att patienterna måste hållas på en 

armlängds avstånd. Det innebär att jag blivit rollsatt som anhörig, är 

Matilda kanske min inlagda anhörig? 

På överläkarens kontor intervjuades jag för en skötarposition. Ett 

myndigt handslag förklarade mig anställd. Med tjänsten följde en 

vit rock och ett par tofflor. Rocken hade blodfläckar. I fickan låg det 

en förvirrad handskriven lapp. Är det verkligen skötare jag har blivit? 

En skötare höll en kort genomgång i det hemtrevliga köket, berättar 

om rutinerna och hur patienterna ska bemötas. En ung söt tjej var 

försenad. Medan hon satte sig försökte jag komma på var jag sett 

henne förut. Det var ju hon som var den psykotiska kvinnan från väntesalen! 

Hur många andra här inne spelar? 

En kvinna i sjuksköterskekläder kom och bad oss följa med till ett 

ljusterapirum, några från vänrummet var redan där, iklädda sjukhuskläder. 

De är nog patienter, undra om de fått någon diagnos eller 

spelregler? 

Efter några andnings- och koncentrationsövningar bar det av till 

avdelningen. Ser Matilda på andra sidan rummet, i en vit rock. Hon 

verkar inte fått veta mycket mer av vad som händer än jag, ser i alla fall 

lika vilsen ut som jag känner mig. 

Det första inlagda jag ser sitter och spelar gitarr och tittar upp på 

mig med en glad min och hundögon. Jävlar, det är ju skötaren som 

välkomnade oss i vänterummet! Vad är det jag är egentligen? 

Och där är Kim! Hon ser lugn ut. Varför har hon på sig ett munskydd? 

Vad är det som smittar? 

Foto: cato leiN 

Jag gick runt bland patienternas rum. En gav mig en klubba och 

pratade snusk. En kedjerökte och gömde sig i sin rock. Vissa vägrade 

att prata och vissa var påträngande. Alla var läskigt bra. Läkare och 

skötare konfererade ibland med mig. Så jag är ändå en skötare? 

Då och då hände det att handlingen fördes framåt. Nya personer 

kunde dyka upp, läkare tala extra högt och nya intriger skapas. 

Det blev terapi. En patient hade blivit inlagd på grund utav övergrepp 

i barndomen. Patienten, terapeuten och uppenbarelsen av 

pappan spelade en gripande scen. Sen blev det fika. 

Tur att jag drack kaffet snabbt! Larmet skrek i skötarrummet och 

vi sprang ner för trapporna… den unga kvinnan från terapin hade 

försökt hänga sig inne på toaletten! 

Scenen efter den här var dagens lågvattenmärke tyvärr. Mycket 

gammalt bokspråk och monologer om vartannat mellan två av de 

mer kända skådespelarna i ensambeln. 

Efter att ha fått smaka på interaktiv teater var det här med monologer 

ingenting för mig. Tankarna flög iväg och försökte greppa 

detta med dårskap. Galenskap, är det att inte tänka i de banor vi kallar 

logiska? Ändå har det en logik. Tankarna går inte att förutse, men de går 

att förstå. 

Efter det gjorde jag »en resa i det undermedvetna«. Dagens mest 

udda upplevelse. En kvinna, som tidigare spelat sjuksköterskorna, 

var galen. Det går inte att beskriva på annat sätt, men det var bra. 

Vad har jag gett mig in i? Stackaren ser ut att få ett anfall snart… Väldigt 

övertygade spelat. 

Fem och en halv timme senare blev vi utskrivna och undrade vad 

det var vi just varit en del av. 

Jag följde med en patient ner i tunnelbanan. Han var på permission 

och ville sjunga sina egenskrivna låtar på stationen. Han tog fram 

gitarren, omgiven av oss skötare i vita rockar med vinterjackor över, 

och sjöng låtar om kärlek för tunnelbanetrafikanterna. 

Det var dags att avsluta dagens arbetspass. Det hade varit en galet 

kul dag på jobbet. 

För att fånga den potentiella läsarens intresse lär det vara klokt att hålla 

sig till aktuella ämnen. Denna gång är nyhetskopplingen till vald roman 

en filmatisering som just nu är föremål för både biosuccé och prisregn på 

våra stolta galor. Jag ger som sig bör företräde till originalet, i alla fall 

när det handlar om en Augustprisvinnare (2006). 

Svinalängorna av Susanna Alakoski 

Förlag: Albert Bonniers Förlag 

Alla människor ber till en Gud när de inte har någon annan 

LIttERAtUR 


utväg. 

det här är leenas berättelse om 70-talet och livet i en 

finländsk invandrarfamilj i det svenska miljonprogrammet. som 

många andra förorter från denna tid byggdes ystads Fridhem med 

goda ambitioner om ökad standard och minskad bostadsbrist. 

ideologin leder dessvärre inte alltid till önskad idyll och snart får 

Fridhem öknamnet i bokens titel. redan efter några sidor känner 

jag med bestämdhet att jag inte kommer se filmversionen. det 

trots att jag har höga tankar om pernilla augusts regiambitioner. 

det handlar helt enkelt om att jag inte vill utsätta mig för de rörliga 

bilder som bokens inledning kan tänkas ge upphov till. en egen föreställning 

av massmord på kattungar räcker gott och väl. vår efter 

vår. en hink med ljummet vatten. Förtvivlade barn. obarmhärtiga 

föräldrar. illamåendet tilltar och hänger kvar i det vulgära språkbruket, 

den svettiga lägenheten och de smutsiga kläderna. Jag känner 

kaffesumpen under fötterna, ser det stelnade smöret på de odiskade 

asietterna. så slår det mig vilken småborgligt prydhet som stör 

min läsning. att skämmas å andras vägnar är en last som skymmer. 

så vänder läsupplevelsen och det blir snart svårt att släppa taget. 

stegvis följer vi familjen och grannarna mellan årstiderna, genom 

perioder av misär och stundvis skärpning, från familjepolitiskt förfall 

till glimtar av hopp om ljusare tider. alakoskis berättande är aldrig 

stillasittande, inga andrum och inget avgörande klimax enligt klas- 

fOrTsäTTninG från sida 10 

Sverige behöver ny arbetsmarknadspolitik 

Denna struktur har dock vidare implikationer än så. I den 

privata sektorn har inte ett endaste nettojobb skapats sedan 1950. 

Jobb skapas inte, vilket man av debatten att följa ibland blir ledd 

att tro, av politiker, utan av hårt arbetande företagare och entreprenörer. 

Forskning visar heller inte på att det är de klassiska 

industrigiganterna som står för jobbtillväxten i samhället utan 

nya snabbväxande småföretag. För att dessa ska kunna växa (och 

nyanställa) krävs det en struktur som underlättar nyföretagande – 

och det säger säg självt att ett samhälle som främst tycks betrakta 

företag som antingen kassakor att pumpa pengar ur med hjälp av 

diverse skatter och avgifter eller som latent kriminella som måste 

hållas i schack med hyllregler av obegripliga regler och förordningar 

knappast bidrar till att skapa ett gott företagarklimat. 

Varför inte låta människor och organisationer utbyta arbets- 

sisk dramaturgi. Här är svängarna tvära och täta. 

ena dagen avslagna revben, nästa stolthet över 

dotterns framgångar i simbassängen. När jag väl 

lärt känna omgivningarna och relationerna kliver 

också språket fram och visar sig vara mer än 

råa miljöbeskrivningar och socialrealistisk kritik 

mot myndigheternas ignorans. Jag skulle gärna 

citera några hjärtskärande rader, men inser att 

de är för nära slutet. det här är knappast upplyftande läsning, men 

trots det är färgskalan vid. omtanke i desperationen, uppskattning 

i misären och hopp i förtvivlan. Nyktra drömmar bland alkoholiserade 

målsmän. 

Bokmarknaden må vara översvämmad av barndomsskildringar 

från 70-tal, svenska förorter och småstäder, om pappor med snusläpp 

som aldrig jobbar eller kommer cyklande i blåställ, full som 

glad (Åsa lindeborgs Mig älskar ingen, torbjörn Flygts Underdog, 

Jonas gardells En komikers uppväxt m.fl.), men det är väl knappast 

anmärkningsvärt. det kommer alltid ligga ett skimmer över de där 

åren av förväntat beskydd och totalt beroende, uppfostran och 

stora steg. vi känner vår egen uppväxt och hemtrakt, men av befogad 

nyfikenhet bekantar vi oss likväl gladeligen med andras. Även 

om det kan vara plågsamt. Jag vet inte om pernilla august valt att 

ha med kattungedramat i sin filmatisering, men drar hur som helst 

tillbaks mitt inledande löfte och låter det svara för mitt slutgiltiga 

omdöme. 

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se] 

kraft efter egen fri vilja? Försvararna till de artificiella hindrena 

på arbetsmarknaden brukar svara med att anställda efterfrågar 

en trygghet en avreglering av arbetsmarknaden skulle omintetgöra. 

Och jo, en uppluckrad arbetsmarknad skulle innebära att 

det skulle bli betydligt lättare att avskeda folk samtidigt som man 

tycks glömma bort att fördelen att anställa skulle öka i än högre 

utsträckning. Sverige behöver således betydligt mindre av det som 

så diaboliskt charlatanskt brukar benämnas »trygghet« – inte mer. 

För vad, kan man fråga sig, är det trygga i att döma en hel generation 

till utestängning och utslagning från samhället med de sociala 

och humana tragedier detta medför? 

erik WeTTer

SpEL 

PC / xbox360 

Spelrecension 

A.R.E.S: Extinction Agenda 

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av A.R.E.S. 

Bilderna och beskrivningen gav ett gott intryck och det var kul till 

en början, men så här i efterhand vet jag inte riktigt. 

A.R.E.S har en ganska så standardaktig historia: du är en 

robot, något har hänt på en högteknologiskt satellit och du är den 

enda som kan göra något åt det. 

Så du skickas dit med en begränsad utrustning för att göra 

det bästa av situationen. Till din hjälp har du en medhjälpare som 

övervakar dig och kommer med goda råd och allt det där samt 

möjlighet att omvandla skrot till användbara saker som bomber, 

vapenuppgraderingar och annat. Just återvinning är något av ett 

genomgående tema i spelet. 

Hela spelet går ut på att ta sig från ena änden av banan till 

den andra, skjuta sönder fienderobotar, sno deras delar att bygga 

starkare vapen av så att du har någon chans mot nivåns boss. Detta 

fungerar ganska bra. Du kommer dock att finna att du antagligen 

inte har så många uppgraderingar förrän i slutet av spelets fem banor. 

Om du inte »farmar« delarna kommer du antagligen att sakna 

någon av skrottyperna för att bygga något annat än reparations-kit 

och bomber. 

grafiken är väL hyfsad och påminner mig om flera cel-shadade 

spel. Ljudet är vad man väntar sig från ett spel av den här typen och 

över lag är det ganska högt tempo och en aning repetitivt. 

Kontrollen skulle jag nog ha slipat lite på. Du sikar med muspe- 

ett lite lugnare område. de tre fienderna i bilden kommer du att se ofta, för de är 

överallt. 

karen, så du har 360 grader 

att skjuta i, men din förmåga 

att hoppa lämnar en del att 

önska. Kortfattat hoppar du 

alltid för kort. Jag vet inte 

hur många gånger jag ramlat 

ner för ett schakt jag precis 

klättrat upp ur för att hoppmekaniken 

strulat. 

spelets första boss, var förberedd med 

repairkits! 

Spelet finns till bland annat till Steam och känner du för en 

blanding mellan Turrican och Megaman så kan du ge spelet ett 

försök. Annars kan du gå vidare i spelbiblioteket. 

Text: Johan Fogelström [johan.fogelstrom@osqledaren.se] 

28 osQledareN Nr 5 10/11 WWW.osQledareN.se 

© exteNd studio © exteNd studio 

HAR GRANNEN BYTT 

LÖSENORD IGEN? 

Mobilt bredband som bara 

kostar när man använder det. 

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr. 

Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka 

eller 219 kr för en månad. 

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagsurf max 1 GB. Veckosurf max 3 GB. Månadssurf max 5 GB. Månad Plus, 269 kr, 

max 20 GB, endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2. 

comviq.se

ordförandekolumnen 

Om tentor och 

verkligheten 

Ja ja, det är jättekul att plugga och vara student och hela 

den där grejen, men till syvende og sidst kommer det an 

på om man kan skaffa sig ett jobb. Är vi anställningsbara i 

slutändan? Jag brukar ju tjata om hur viktigt det är att skaffa sig 

erfarenheter utanför kursplanerna, och hur absolutely fabulous 

det är att göra det inom THS. Varit gruppchef i din sektions 

mottagning? Företagsvärd inom Armada? Kursnämnd för linalgen? 

Sätt det på CV:t. Alltihop är giltiga erfarenheter som förbereder för 

en spännande karriär. 

Ordförandeskapet är extremt intressant; framför allt chansen 

att få koncentrera sig på ett uppdrag i ett helt år istället för att 

fnatta runt mellan kurser. Jag kan planera min tid. Jag kan prioritera 

uppgifter. Det finns ofta en extra dag att rätta till sina misstag. 

Ungefär som på ett riktigt jobb. 

Det finns kårengagemang som är mindre förlåtande. Armada 

och Quarnevalen förbereder sig under ett helt år för att bränna allt 

krut på en gång. Allt hänger på den där sista procenten. 

man kan se en parallell i hur undervisningen på teknisk fakultet 

är upplagd: en utsträckt period av förberedelser med en extremprestation 

på slutet. Jag tycker inte att det är lysande. Åtta veckors 

teoretisk övning till en femtimmars turbotillämpningstentamen är 

inte en bra en spegling av vad som kommer att krävas av oss. Inte 

någon annan yrkesgrupp heller, för den delen. 

Det är förstås så att tentamina har sin plats i högskolepedagogiken, 

men det är lite fishy med total dominans från en examensform 

som mäter något som inte ens liknar verkligheten. Där 

yrkesrollen i de flesta fall efterfrågar kreativitet, samarbete och 

forskning är den vanligaste examinationsformen en som simulerar 

repetition, isolering och utantillkunskap. Det är förstås inte bara 

på tekniska högskolor som landet ligger så. Jag är övertygad om att 

matte/teknik/ fysik/kemi-proven på gymnasierna grundlägger en 

bild av ingenjörsyrket som stifft och tråkigt, istället för ett kreativt 

yrke där man får ha sönder saker på spektakulära sätt. Vad låter 

fräsigast: räkna på ett rätblock på ett sluttande plan med magister 

Patrik Astrist, eller att bygga en racerbil med KTH Racing? 

Rektor har nyligen påbörjat ett arbete med »Vision 2027« – en 

framtidsvision om hur KTH ska se ut och fungera på tvåhundraårsdagen. 

Från THS sida skriver vi om hur vi föreställer oss utbildning, 

ingenjörsrollen och arbetsmarknaden om sexton år. Sexton år är 

en lång tid. För sexton år sedan hade Friends precis börjat sändas. 

Det är extremt spännande att få fundera så långt in i framtiden, 

och eftersom det dokumentet kommer att ligga till grund för KTHs 

verksamhetsplaner under de kommande åren jobbar vi för en mer 

nyanserad och verklighetsanpassad utbildning. 

Å andra sidan är det rockenroll att göra på det andra sättet. Jag 

sitter på kontoret i Nymble dag ut och dag in och filar på projekt 

som långsamt tuffar framåt. Tänk på Quarnevalsstaben som jobbat 

i månader för något som smäller av på en enda dag. Allt deras hårda 

arbete står och faller med dagsformen den 14 maj. När generalerna 

Artur, Nils och Johan vaknar på lördagmorgonen är det med vetskapen 

att det är skarpt läge. Det kräver nerver och förberedelser. Jag 

kan ju gå till jobbet måndagen efter och be någon om ursäkt om det 

behövs. 

Kära Q-staben: »De modigaste är de som ser klart vad som ligger 

framför dem, ära och fara likaledes, men möter det ändå.«* 

Vi ses på slutfesten. 

*Thukydides, 460 f.v.t. 

iVan miLLes 

ordförande tHs 

NEXT STEP 

FÖR DE FLESTA 

ÄR DET ETT 

GLAS MJÖLK. 

FÖR DIG 

ÄR DET 

HÖGTEKNOLOGI. 

TETRA PAK 

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. 

Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder 

där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan 

att den påverkas negativt av det varma klimatet. 

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland 

annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. 

Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska 

lösningar som hela tiden måste förfi nas och utvecklas. 

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att 

skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: 

PROTECTS WHAT´S GOOD. 

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com 

BYSTED

osqledaren, tHs, 100 44 stockholm 

GET READY 

WE ARE RECRUITING 

newly graduated engineers to the offices in 

Stockholm, Linköping and Gothenburg 

visit www.ericsson.com/careers for more information

10/11-5 - Osqledaren

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

10/11-5 - Osqledaren

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?