6840.5 kb - Sollentuna kommun

ST] SOLLENTUNA KOMMUN 

N»\ Kommunledningskontoret 

Dnr. 2008/718 KS.203 

2013-05-08 

Sida 1 av 1 

Information om samråd - Detaljplan för Väsjön norra 

Planområde 

Planområdet omfattar ett fyrtiotal fastigheter. Det avgränsas av Frestavägen 

i söder, en kraftledning i norr samt kallade Blågröna stråket i nordöst. 

Huvuddelen av fastigheterna ägs av privatpersoner. Delar av gatumark samt 

några fastigheter ägs av Sollentuna kommun, medan den större fastigheten i 

norr, Norrsätra 2:3 ägs av Riksbyggen. Närmast Frestavägen har ett flertal 

privata fastighetsägare skrivit avtal med exploatörer (Tallskogen, HSB, 

NNC, BLT, samt GLD Invest), utifrån avsikten att befintliga villor rivs och 

ersätts med flerbostadshus. 

Planens syfte och innehåll 

Förslaget innehåller en tätare, stadsmässig bebyggelse med flerbostadshus 

längs Frestavägen samt intill det Blågröna stråket i öster. I halvcentrala 

lägen samt längs den genomgående gatan mellan Frestavägen och 

Gustavsbergsleden planeras radhus/kedjehus och parhus. Mot angränsande 

naturmark i norr medger planförslaget villabebyggelse. Mellan bebyggelse 

sparas stråk med naturmark. 

Totalt innehåller planförslaget ca 650 nya lägenheter i flerbostadshus, 150 

nya småhus och 7 befintliga villor. 

Plansamråd 

Samråd planeras pågå mellan tiden 27 maj - 23 augusti, 2013. 

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet 

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se 

Turebergs torg Sollentuna

Planbeskrivning till detaljplan för Väsjön norra, Edsberg 

» O K 

SOLLENTUNA KOMMUN 

Kommunledningskontoret Samrådshandling2013-05-08 

Dnr KS 2008/718-2

Innehåll 

Handlingar - 4 

Planens syfte och huvuddrag - 

Planområdet - 5 

Bakgrund och vision - 5 

Tidigare planprocess och beslut - 

Planprocessen — 6 

Miljöbedömning — 6 

Behovsbedömning - 6 

Gällande planer— 6 

Detaljplaner och områdesbestämmelser 

Sjöar och strandskydd - 8 

Förutsättningar och förändringar 

Beskrivning av området - 8 

Planförslaget - 11 

Delområden - 23 

Miljökonsekvenser - 52 

Nollalternativ - 52 

Väsentliga miljöaspekter- 52 

8 

8 

Miljökonsekvenser - 52 

Organisatoriska frågor - 54 

Fastighetsrättsliga frågor - 55 

Tekniska frågor— 56 

Ekonomiska frågor - 58 

Detaljplan för Väsjön norra, Edsberg 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 3


Handlingar 

• Plankartor i skala 1:1000 (två Al:or) inklusive 

fastighetsindelningsbestämmelser. 

• Denna planbeskrivning (inklusive beskrivning av 

genomförandefrågor) 

• Miljökonsekvensbeskrivning 

• Gestaltningsprogram 

Därutöver finns program, tidigare samrådsförslag 

1-2 samt samrådsredogörelser och fastighetsförteckning 

att tillgå. Inför samrådet har följande utredningar 

tagits fram: 

-Dagvattenutredning infor utbyggnad av Väsjöområdet. 

Norr om Frestavägen, etapp 3. Maj 2013. 

Novamark. 

-Nyckelbiotop/naturvärdesobjekt. Kartblad 1019e. 

2010-12-07. Skogsstyrelsen. 

-Nyckelbiotop/naturvärdesobjekt. Kartblad 1019e. 

2012-05-08. Skogsstyrelsen. 

- Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna. Juni 

2011.Tengbom. 

- Översiktlig trafikbullerutredning för Väsjön norra. 

R02. Rev 1. 2013-03-25.Tyréns AB. 

-Inledande riskanalys Väsjön Norra, Sollentuna - avseende 

transporter med farligt gods på Norrortsleden. 

Mars 2013. Brandskyddslaget. 

2013-05-08 

4 Dnr 2008/718 KS.203 

X %8.« 

jf 

S 

o 4 

-i. 

l 

,

yggelse sparas stråk med naturmark. 

Då området är starkt kuperat syftar planen till att 

gator, bebyggelse och tomter ska anpassas till terrängförutsättningarna 

på platsen och att utblickar 

kommer så många som möjligt till del. Planförslaget 

medger en fortsatt utbyggnad av gator och 

bebyggelse mot norr då befintlig kraftledning 

(nordväst om planområdet) tas bort. 

Totalt innehåller planförslaget ca 650 nya lägenhe 

ter i flerbostadshus, 150 nya småhus och 7 befint 

liga villor. 

Planområdet 

Planområdet, omfattar ett fyrtiotal fastigheter. Det 

avgränsas av Frestavägen i söder, en kraftledning 

i norr (inklusive ett skyddsavstånd på 50 m) samt 

kallade Blågröna stråket i nordöst. 

Huvuddelen av fastigheterna ägs av privatpersoner. 

Delar av gatumark samt några fastigheter ägs av 

Sollentuna kommun. Den större fastigheten i norr 

Norrsätra 2:3 ägs av Riksbyggen. 

Närmast Frestavägen har ett flertal privata fastighetsägare 

skrivit avtal med exploatörer (Tallskogen, 

HSB, NNC, BLT, samt GLD Invest), utifrån 

avsikten att befintliga villor rivs och ersätts med 

flerbostadshus. Några av exploatörerna har också 

förvärvat mark inom denna del. För småhus inom 

den kommunägda fastigheten Törnskogen 4:41 

pågår markanvisningsförfarande. 

Planområdets sammanlagda areal är ca 20,7 ha. 

Svenska Kraftnät beräknar att kraftledningen genom 

Väsjömrådet tas bort tidigast år 2020. Därefter 

kan en bebyggelseutveckling ske även i detta 

område och planläggning för marken under och 

väster om kraftledningen kan ske. 

Markanvisningar pågår/kommer starta 

för bebyggelse inom Sollentunas 

kommuns redovisade fastigheter. 

Exploatörer har ingått avtal med 

befintliga fastigheter och avser ersätta 

villabebyggelse med flerbostadshus. 

Riksbyggen är befintlig fastighetsägare. 


Bakgrund och vision 

Norr- och Södersätra växte under mitten av nittonhundratalet 

fram som ett fritidshusområde. 

Med tiden fick områdena alltfler helårsboende och 

mot bakgrund av detta uppkom behov att ordna 

kommunalt vatten och avlopp till dessa områden. 

Utbyggnaden av Norrortsleden, innebar att genomfartstrafiken 

minskade på Frestavägen. Detta 

gav förutsättningar för en sammanhållen utveckling 

av ny bebyggelse kring Väsjön. 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 5


Utbyggnaden av Väsjöområdet ska ske genom ett 

effektivt markutnyttjande. Väsjön ska växa samman 

med närliggande områden och skapa underlag 

för god service, trygghet, miljövänlig energiförsörjning 

och en bra kollektivtrafik. I området finns 

unika rekreationsmöjligheter genom närheten till 

Törnskogens och Rösjöns naturreservat, Väsjöbacken 

samt Edsbergs sportfält. Ett natur- och 

parkstråk, Blå-gröna stråket, förbinder de bägge 

naturreservaten genom området. 

Väsjön kommer att restaureras och kring sjön planeras 

två torg, kajer samt promenadstråk. Kring 

sjön i den norra delen kommer stadsmiljö i kvarterstruktur 

att uppföras. 

Tidigare planprocess och beslut 

Samråd om program för utbyggnad av Väsjöområdet 

(D-061-01) hölls under våren 2005. Efter 

programsamråd hölls två samråd för detaljplaneförslag 

för Väsjöområdet, hösten 2006 samt våren 

2008. Därefter har planläggningen delats in i flera 

etapper. För delområdena kring Väsjön antogs två 

detaljplaner i april 2011, Detaljplan för Södersätra 

och Kastellgården samt Detaljplan för Mellersta 

Väsjön. Båda planerna har överklagats. 

Frestavägen kommer att få en delvis förändrad 

sträckning förbi Väsjön. Den nya sträckningen av 

Frestavägen ingår i de antagna detaljplanerna. 

Sedan det andra samrådet har flera förändringar 

av planerad bebyggelse skett. Kommunstyrelsens 

plan- och exploateringsutskott beslutade därför 

2011-10-11 (§ 161/2011) att ge kommunled- 

2013-05-08 

6 Dnr 2008/718 KS.203 

ningskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för 

norra Väsjön. 

Planprocessen 

Planarbetet bedrivs med s.k. normalt planförfarande 

enligt PBL 4:e kap. (2010:900). Enligt PBL 

ska förslag till detaljplan samrådas med berörda 

remissinstanser och fastighetsägare innan planen 

kan ställas ut för granskning. Efter granskning kan 

planen tas upp för antagande i Kommunfullmäktige. 

Miljöbedömning 

Behovsbedömning 

Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedömning 

göras om planen kommer att medföra en 

betydande miljöpåverkan (EG-direktiv 2001/42, 

införlivad i svensk lag 2005-07-01). Behovsbedömningen 

sker utifrån bedömningskriterierna i 

Bilaga 4 till förordningen om MKB: 1998:905. 

Planändringen bedöms ge upphov till risk för 

en betydande miljöpåverkan vilket medför att 

; en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) kommer att göras. 

Till samrådet har en MKB tagits fram (Tengbom, 

130508). Denna fokuserar på miljöaspekter som 

bedöms som väsentliga i detaljplanen för Väsjön 

norra. Bakgrund till projektet, behovsbedömning, 

resonemang kring alternativ, miljömål, bedöm 

ningsgrunder samt aspekter som inte bedöms som 

väsentliga för detaljplanen för Väsjön norra be 

skrivs mer utförligt i rapporten Miljökonsekvens- 

beskrivning för Väsjöområdet, med fokus på 

detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt 

detaljplan för Väsjön mellersta (2010-09-14). 

Väsentliga miljöaspekter i detaljplan för norra Vä 

sjön bedöms vara: 

• Landskapsbild 

• Naturmiljö och rekreation 

• Vatten - Oxundaåns avrinningsområde 

Samråd med länsstyrelsen om avgränsning för 

MKB:n hölls den 4 maj 2012. En sammanfattning 

av planens miljökonsekvenser finns att läsa på s. 

52-53. 

Gällande planer 

Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 

(RUFS) 2010, betecknas Väsjöområdet 

som övrig regional stadsbyggnad. 

I översiktsplan 2010 beskrivs Väsjöområdet som 

en ny kommundel som ska ansluta direkt till 

Edsberg. Området planeras för sammanlagt 2800 

bostäder, arbetsplatser, lokaler och idrottsverksamheter 

och utbyggnaden beskrivs vara av stor betydelse 

för Sollentunas utveckling. Detaljplanen för 

Väsjön norra berör inga riksintressen.

Förutsättningar - strandskydd, naturreservatsgräns och befintliga planförhållanden. 


detaljplanegränser 

antagna resp. inför antagande 

| detaljplanegräns 

Väsjön norra 

; gällande gränser 

-' DPochOB 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203


Detaljplaner och områdesbestämmelser 

För Edsberg 10:3-7 samt del av 10:1 finns en de 

taljplan från 1943 (nr 34). Planen anger bostäder i 

två våningar. 

För fastigheterna Törnskogen 4:23 - 4:42 finns 

områdesbestämmelser från 1992 (OB381). I bestämmelserna 

finns en begränsning av byggnadsytan 

till 40 kvadratmeter. Bestämmelserna togs 

fram utifrån syftet att förhindra att människor 

skulle bosätta sig permanent i området. Dessa områdesbestämmelserna 

upphävs inom de delar som 

berörs av denna detaljplan. 

För övriga fastigheter finns ingen detaljplan eller 

områdesbestämmelser. 

Planområdet angränsar i söder till detaljplan för 

Väsjön mellersta, och i sydöst och öster till detaljplan 

för Södersätra och Kastellgården. en liten del 

av detaljplan för Gustavsbergsleden (nr 189) ingår 

också i planområdet vid en ny gatuanslutning till 

Gustavsbergsleden. 

Sjöar och strandskydd 

Snuggan är Sollentunas högst belägna sjö och den 

enda sjö i Sollentuna som är näringsfattig och naturligt 

sur. Väsjön är en grund, näringsrik sjö som 

kommer att restaureras i samband med utvecklingen 

kring Väsjön. Snuggabäcken nordöst om 

planområdet, leder vatten från Snuggan till Väsjön 

(via ett sprängt utlopp och senare ett öppet dike 

under Norrortsleden). 

2013-05-08 

8 Dnr 2008/718 KS.203 

För sjöarna Snuggan och Väsjön finns strand 

skydd. Strandskyddsområde kring Snuggan är 

generellt 300 meter med undantag för den del där 

befintlig bebyggelse når fram till sjön. För Väsjön 

har strandskydd om 100 m funnits. Strandskyd 

det kring Väsjön har upphävts för huvuddelen av 

kvartersmark och gatumark inom detaljplanerna 

för Väsjön mellersta samt detaljplan för Södersätra 

och Kastellgården. 

Förutsättningar och förändringar 

Beskrivning av området 

Togrografi och markförhållanden 

Området är beläget i ett kuperat sprickdalsland- 

skap, där terrängen är kuperad och delvis blockig, 

med branta sluttningar. Planområdet utgörs av en 

sydostvänd relativt brant sluttning med utblick 

mot Väsjön och Väsjöbacken. 

Övervägande delen av området består i stora delar 

av berg i dagen eller med ytliga jordlager. Närmast 

Frestavägen finns områden med morän och en 

mindre del med lera. 

Avrinning sker huvudsakligen mot Frestavägen. 

Avrinningsområdets högsta punkt är +63 meter 

över nollplanet. Frestavägens sträckning ligger på 

mellan +21 och +28 meter över nollplanet. 

Landskapsbild och bebyggelse 

Planområdet utgörs huvudsakligen av en sydvästvänd 

sluttning som domineras av vegetation med 

bebyggelse närmast Frestavägen i söder. 

Vid Frestavägen finns ett antal villor belägna på 

stora tomter. Villorna har uppförts under varierande 

tidsåldrar och många har successivt byggts 

om och till. Inom den mellersta delen av området 

finns en tydlig brant. Bebyggelsen ligger i huvudsak 

i sluttningen mellan Frestavägen och det 

branta berget mot Snuggan. Villatomterna är väl 

uppvuxna och området har en lummig prägel med 

omväxlande skogspartier och trädgårdar. Högre 

upp i terrängen mot Snuggan finns naturmark 

med hällmarkskaraktär. Enstaka mindre hus som 

har använts som fritidshus står också kvar i området. 

Nordväst om planområdet löper kraftledningen 

som i denna del av planområdet är påtaglig i land 

skapsbilden. 

Den västra delen av planområdet, kring Fräkenvägen, 

utgörs av ett relativt flackt parti, med ett 

antal småhus för permanentboende. 

Den östra delen av planområdet är till största delen 

obebyggd, förutom ett antal villor kring Frestavägen 

och Snuggavägen.

etaljplan för Väsjön norra, Edsberg 

Naturvärden 

Norr om planområdet ligger Södra Törnskogens 

naturreservat som bildades 2010. Syftet med 

reservatet är att bevara ett större tätortsnära grönområde 

med vildmarkskaraktär som erbjuder goda 

förutsättningar för friluftsliv och biologisk mångfald 

samt att säkra grönstrukturen i Rösjökilen. 

Planområdet gränsar direkt till det Blågröna stråken 

som förbinder Törnskogens och Rösjöskogens 

naturreservat. Stråket har planlagts som naturmark, 

i detaljplanen för Södersätra och Kastellgården. 

Södra Törnskogens bevarandevärden är bland annat 

knutna till friluftslivet, hällmarkerna och de 

äldre granskogarna. Två nyckelbiotop/naturvärdesobjektinventeringar 

(Skogsvårdsstyrelsen 101207 

respektive 120508) finns framtagna som berör 

planområdet. En mindre del i nordvästra planområdet 

inom fastigheten Törnskogen 4:1 gränsar 

till en registrerad nyckelbiotop. Denna består av 

hällmarkstallskog med mycket gamla träd, vilket 

gynnar vissa insekter och vedsvampar. 

Ett objekt med naturvärden har även registrerats 

inom fastigheten Norrsätra 2:3, i nordöstra delen 

av planområdet. Naturvärdesobjektet utgörs av 

gammal tall, frihuggen från skuggande träd, som 

gynnar insekter, vedsvampar och fåglar. 

En naturinventering har gjorts inom delar av pla 

nområdet som förväntades bevaras som naturmark 

(Tengbom juni 2011). Naturinventeringen visar 

att planområdet till största delen består av häll- 

2013-05-08 

10 Dnr 2008/718 KS.203 

markstallskog och blåbärsgranskog. Ytterligare beskrivning 

av naturområdena sker under respektive 

delområden. 

Djurlivet är normalt för regionen och däggdjur 

som grävling, rådjur, mink, ekorre, skogs- och 

fälthare förekommer allmänt. Älg förekommer inte 

stationärt i området. 

Tekniska anläggningar 

I planområdet finns en transformatorstation i närheten 

av Stenstavägen. 

Fornlämningar 

Detaljplanen berör fornlämningen Sollentuna 

327:1, ett gränsmärke med inskriften "Sollentuna 

härad 1915". Stenen flyttades 5 meter åt norr när 

Frestavägen fick ny dragning. Gränsmärket står i 

höjd med Frestavägen 131 (Norrsätra 1:37). 

Service, kollektivtrafik 

Närmaste kommundelscentrum med kommersiell 

och offentlig service finns i Edsbergs centrum. I 

sydvästra delen av Väsjöområdet kommer en gatuförbindelse 

mellan Frestavägen och Ribbings väg i 

Edsberg att byggas ut. Denna ska trafikeras av bussar. 

Avståndet från planområdet till Edsberg kommer 

via den nya gatuanslutningen att vara mellan 

1,5 -2 km. 

Idag trafikeras Frestavägen av busslinje 527 som 

går mellan Sollentuna centrum och Fornboda i 

Upplands Väsbys kommun. Två busshållplatser, 

Väsjöbacken och Kastellgården, finns vid planområdet. 

Busshållplatsernas lägen kommer att flyttas 

något då Frestavägen byggs om. En busshållplats 

kommer att finnas i höjd med den befintliga tennisbanan 

samt en hållplats söder om korsningen 

med Kastellgårdsvägen. 

I detaljplanen för Väsjön mellersta finns en skola 

(åk F-9) planlagd för 800 elever. Väster om planområdet 

planeras en förskola med ca 6 avdelningar. 

Denna kommer att planläggas då kraftledningen 

tagits bort. Förskolor möjliggörs även i 

bostadskvateren i detaljplanen för Väsjön mellersta 

och planen för Södersätra och Kastellgården. 

Flera olika idrottsanläggningar finns vid Edsbergs 

sportfält. Ytterligare idrottsanläggningar kommer 

att tillkomma i detta område och skidanläggningen 

vid Väsjöbacken kommer att utvecklas. 

I och med närheten till dessa anläggningar och 

naturområden kommer invånarna i Väsjön och 

planområdet ha en mycket god tillgång till rekreationsmöjligheter. 

Gator och trafik 

En trafikutredning har tagits fram av Sweco som 

visar att Frestavägen hade 2011 trafikmängder på 

ca 2000 f/d. Trafikmängden på Norrortsleden är ca 

24 000 fordon/dygn 

Frestavägen är utpekad som regional cykelväg 

samt huvudcykelväg enligt tidigare trafikutredning 

(Sweco maj 2011).

Buller 

Inom planområdets nordöstra del finns bullerstörningar 

från Norrortsledens tunnelmynning. Delar 

av området påverkas i viss mån också av trafikbuller 

från Frestavägen och Gustavsbergsleden. 

Dag- och grundvatten 

Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör 

vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån, 

Edsjön, Oxundasjön och Oxundasjön inom 

Oxundaåns avrinningsområde. Dessa vatten har 

klassats till "måttlig ekologisk status" och "otillfredsställande 

ekologisk status". Enligt miljökvalitetsnormer 

som tagits fram av Sveriges vattenmyndigheter 

ska alla dessa sjöar och vattendrag uppnå 

god ekologisk status år 2021. Anledningen till vattendragens 

status är höga halter av näringsämnen 

i vattnet. Väsjöområdet ligger i den övre delen av 

vattensystemet. Den planerade utbyggnaden kan 

komma att påverka sjöarna nedströms. Eftersom 

sjösystemet rinner ut i Mälaren, som är dricksvattentäkt, 

innebär det att särskilda hänsyn bör tas till 

vattenkvaliteten. 

Grundvattenbildningen i området styrs troligen 

till stor del av sjöarnas vattennivåer. Inom området 

finns många grundvattentrösklar huvudsakligen av 

berg och morän. 

Riskhänsyn 

Norrortsleden utgör primär transportled för farligt 

gods. Frestavägen utgör inte omledningsväg för 

transporter av farligt gods. 

Planförslaget 

Sammanfattande principer 

Förslaget utgår sammanfattningsvis från följande 

principer: 

Terränganpassade gator 

Gator i området anpassas efter 

terrängens förutsättningar. Där 

det finns möjlighet sker anslutningar 

till omgivande gator. 

Frestavägen omdanas till 

stadsgata 

Bebyggelse placeras med långsidor 

mot gatan och vänder framsida 

och entréer mot gatan. 

Bebyggelsen trappas efter 

terrängen 

Bebyggelse på kuperad mark 

utförs med souterrängvåning och 

bebyggelsens höjder anpassas 

efter terrängen för att möjliggöra 

utblickar för så många som 

möjligt. 


• "i 

Gångstråk skapas mellan lägre 

och högre delar 

För att överbrygga terrängen 

skapas trappstråk mellan lägre 

och högre liggande delar av 

området. 

Blandade hustyper genom 

successiv utglesning mot 

natur 

Närmast Frestavägen placeras 

flerbostadshus. Längs genomgående 

gator tätare småhusbebyggelse 

och mot angränsande 

natur villabebyggelse. 

Naturmark sparas mellan 

höjder 

Naturmark ger plats för lek och 

vistelse och säkerställer att vegetation 

bevaras mellan de tydliga 

höjdnivåerna i området. 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 11


Beskrivning av allmänna mål 

Gatustruktur 

Terrängen är en kvalité inom området, som skapar 

utblickar och variation i området. Samtidigt utgör 

den en naturlig barriär i området. Gatustrukturen 

har anpassats efter terrängens förutsättningar och 

placerats för att undvika stora schaktningar och 

sprängningar och för att möjliggöra en ändamålsenlig 

bebyggelsestruktur längs gatorna och inom 

fastigheterna. Gatustrukturen utgår också till viss 

del från den befintliga gatustukturen, där Fräkenvägen 

och Stenstavägen bibehålls. 

Där det finns möjlighet har flera in- och utfarter 

till området skapats för att skapa bra samband till 

omgivningarna. En ny gatuanslutning skapas från 

Gustavsbergsleden och leder via en genomgående 

gata (gata 2) i den högre delen av terrängen för att 

sedan ansluta till Frestavägen i dess östra del. 

Flera gator som idag slutar med vändplaner planeras 

kunna ges en fortsatt sträckning mot nordväst 

när detta område kan bebyggas (när kraftledningen 

tagits bort). 

Bebyggelsestruktur 

Frestavägen omdanas till en stadsgata. I enlighet 

med utformningen på den södra sidan av Frestavä 

gen bebyggs den norra sidan med flerbostadshus. 

Även skalan på bebyggelsen är densamma med hus 

i 4 våningar där den översta är indragen i förhål 

lande till fasadlivet mot gata (3+1). Flerbostadshu 

2013-05-08 

12 Dnr 2008/718 KS.203 

sen ges stadsmässiga kvalitéer med entréer direkt 

mot gata. Där terrängen brant möter gatan kvarstår 

villabebyggelsen med naturmark som möter 

gatan. Frestavägen får på den norra sidan därmed 

en varierad karaktär. 

I flerbostadshusens bottenvåningar möjliggörs 

lokaler för handel. En målpunkt i området är det 

s k entrétorget där lokaler i bottenvåningen ska 

anordnas. Lokal ska även anordnas vid gata 3 som 

utgör en förlängningen av Edsbergs allé och blir 

ett viktigt stråk i området mot norr. 

Även mot det Blågröna stråket uppförs flerbostadshus. 

Detta område har andra terrängmässiga 

förutsättningar än området vid Frestavägen. Flerbostadshusen 

har därför orienterats utifrån terrängen 

och ett friare förhållningssätt i förhållande 

till gatan. 

Längs genomgående gator uppförs tätare småhusbebyggelse 

i form av rad- och kedjehus. I högre 

liggande delar, mot befintlig villabebyggelse och 

angränsande naturmark uppförs villor, för att med 

en glesare bebyggelsestruktur ge en mjuk övergång 

till omgivningarna. 

Terränganpassning 

Bebyggelsen ska anpassas efter och samspela med 

terräng och landskapsbild. Där terrängen så kräver 

ska husen uppföras i souterräng och markanpass 

ningar med terrasseringar och murar ska ta upp 

höjdskillnader. Mellan den lägre liggande bebyg 

gelsen på höjden sparas naturmark för att bevara 

vegetation och för att erbjuda platser för lek och 

och vistelse. 

Stråk och grönstruktur 

För att skapa bra samband inom området, trots 

höjdskillnaderna, anläggs flera stråk med gångvägar 

och trappor. Ett större trappstrak anläggs från 

entrétorget och upp mot gata 2. Norr om gata 2 

anordnas en utsiktsplats och några anordningar för 

naturlek och rörelse. 

En lekplats placeras i västra delen av planområdet 

(vid gata 1). Den kommer att vara belägen intill 

angränsande naturmark på en höjd. Ytan där lekplatsen 

placeras är dock plan och kommer vara 

tillgänglig. Vid en fortsatt utbyggnad av Väsjön 

intill Gustavsbergsleden kommer den också ligga 

mycket centralt i denna del av Väsjöområdet. 

Framtida gatu- och bebyggelsestruktur i norr 

Efter att kraftledningen flyttats och en bebyggelseutveckling 

kan ske norr om planområdet, kan 

Gustavsbergsleden ges en annan karaktär. Den har 

idag karaktären av en transportled, men föreslås 

omdanas till en stadsgata med bebyggelse på dess 

båda sidor. Leden ligger idag på en vägbank och 

dess höjd kan komma sänkas för att bättre ansluta 

till omgivande marknivåer.

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 13

________ 


Volymer och gestaltning - planbestämmelser 

Flerbostadshus 

Skala och indrag 

Flerbostadshusen har huvudsakligen 4 våningar 

mot gatan där den övre våningen är indragen, i 

förhållande till fasadliv mot gata. Vid vissa viktiga 

korsningar tillåts en extra våning eller att indragen 

våning utgår för att markera dessa platsbildningar 

och för att göra det lätt att orientera sig i området. 

Indraget behöver ej finnas inom 25% av fasadlängden. 

Byggrätt - flerbostadshus och höjder i detaljplan 

I de fall byggrätter ges en större placeringsfrihet 

på plankartan begränsas volymen med en bestämmelse 

om största bruttoarea ovan mark. 

För flerbostadshusen har begränsningar med totalhöjder 

angivits på plankartan, då marken i många 

delar är kuperad. Totalhöjder ger då en större tydlighet. 

Tak 

För att få en enhetlig utformning på flerbostadshusen 

mot Frestavägen tillåts bebyggelsen där 

ha en maximal taklutning om 12 grader (vilket 

möjliggör dubbelfalsad plåt och gröna tak med t 

ex sedum). Liknande planbestämmelse finns i angränsande 

detaljplan i söder. Inom taken och ska 

ventilationsutrymmen rymmas. Skorstenar, hisstoppar 

och liknande byggnadsdelar får överskrida 

totalhöjden. 

2013-05-08 

14 Dnr 2008/718 KS.203 

Flerbostadshusbebyggelsen mot Blågröna stråket 

ges kommer inte heller upplevas samtidigt som 

miljön vid Frestavägen. Brantare takvinklar om 

maximalt 55 grader tillåts här som är gynnsamt för 

solenergi, vilket planeras i detta område. 

Socklar 

Terrängförutsättningarna gör det gynnsamt att 

placera garage nedgrävt under husen, vilket ska 

ske för flerbostadshusen vid Frestavägen. Viktigt är 

att denna våning placeras på en sådan nivå under 

marknivån att en hög sockel undviks mot gatan. 

Sockel mot Frestavägen får enligt planen därför 

inte utföras högre än 1,5 meter över marknivå på 

intilliggande gångbana. 

Flerbostadshus i kuperad terräng ska trapphusvis 

trappas efter terrängen för att undvika att höga 

socklar skapas mot gatorna och ge en önskad variation 

i höjdled efter terrängen. 

Variation av längre huskroppar 

De flesta byggrätterna är relativt små, men några 

längre sammanhängande huskroppar finns i området. 

Dessa ska delas upp i partier med variation 

i färg och/eller material, för att inte få en monomton 

fasadbehandling. Ett sådant parti får inte vara 

längre än 40 meter. 

Bostadsentréer och zon mot gata 

Utformningen av bostadsentréer mot gata ska 

utformas med tydlighet och en särskild omsorg i 

materialval. Entréer ska vara genomgående mellan 

gata och gård, dock ej på samma plan då husen 

ligger i souterräng. 

Mot Frestavägen planeras ingen förgårdsmark. Alla 

funktioner för entréerna behöver rymmas inom 

kvartersmark. Takavvattning kan också behöva tas 

omhand inom kvartersmarken. 

Prefabelement och fogar 

Det är viktigt att husen får ett högkvalitativt uttryck 

i material och detaljer. Om prefabricerade 

huselement andvänds får inte fogar göras synliga, 

vilket uttrycks i planbestämmelse. 

Balkonger och burspråk 

Balkonger och burspråk får utöver angiven byggrätt 

anordnas inom 1,6 meter från fasadliv, dock ej 

under 3 meter över gångbanas nivå. Burspråk får 

anordnas högst 0,8 meter från fasadliv och med 

en maximal bredd om 1,5 meter (dock en under 

3 meter över gångbanans nivå). Mot gård fär balkonger 

skjuta ut högst 2,0 meter från fasadliv. 

Komplementbyggnader 

För att möjliggöra fördröjning av dagvatten ska 

komplementbyggnader, t ex gemensamhetslokaler, 

carports och skärmtak inom flerbostadshus förses 

med sedum eller liknande. Sedumtak är också 

positivt av estetiska skäl, då taken på komplementbyggnaderna 

kan ses från omgivande byggnader.

Småhus - kedjehus och radhus 

En stor andel kedjehus föreskrivs i området. 

Denna hustyp innebär att bostadsenheterna ska 

avgränsas av garage eller andra komplementbyggnader, 

vilket gör enheterna lätta att anpassa efter 

terrängen, innebär i en lägre skala vilket innebär 

att husvolymerna bryts upp vilket ses som positivt 

i denna kuperade terräng. Kedjehus innebär en 

effektiv parkeringslösning, för att rymma två pplatser/enhet. 

Minsta fastighetsstorlekar och byggrätter 

Minsta tomtstorlek för rad- och kedjehus är 

200m 2 

/bostadsenhet. Största byggnadsarea per 

bostadsenhet är 120 m 2 

, inklusive garagedel. 

Skala och indrag 

Rad- och kedjehus som ligger i souterräng tillåts 

vara i tre våningar. På husenheterna som ligger 

högst i terängen ska den övre våningen vara indra 

gen minst 3 meter från gatan. På husenheten som 

ligger lägre i terrängen ska den övre våningen vara 

indragen minst 3 meter från den sida som vetter 

från gatan. På så sätt skapas en tvåvåningsskala 

mot gatan och en bra anpassning till den kuperade 

terrängen ges. 

Placering 

För att inte få alltför stora skillnader i placering av 

husen föreskrivs i planen att husen (huvudfasaden, 

ej garage) ska placeras inom 2-4 meter från gräns 

mot gata. Husenheterna ska trappas efter terrängen 

enligt principsektionen nedan. 

Husen ska också placeras mellan 2-4 meter från 

gräns mot gata, för att ge ett sammanhållet gaturum. 

Soutteräng 

För hus som ligger med souterräng i bakkant behö 

ver alla boendefunktioner enligt tillgänglighetsreg 

ler, inrymmas på bottenplan. Detta ställer krav på 


kreativa lösningar, för att få in ljusinsläpp i så stora 

delar av bottenplanet som möjligt. Därför tillåts 

att kedjehus/radhus med motfylld fasad i bakkant 

får ha en frigjord fasad till max 60% av fasadlängd. 

Småhus - parhus och friliggande villor 

Minsta fastighetsstorlekar 

Utgångspunkten för nya friliggande villor är att 

de ska ha tomter om minst 700 m 2 

. Största byggnadsarea 

för villor med denna tomtstorlek, är 120 

m 2 

för huvudbyggnad och sammanlagt 40 m 2 

för 

komplementbyggnader. Om huvudbyggnad byggs 

samman med komplementbyggnad får det totala 

byggnadsarean vara 140 m 2 

. 

För villor som ligger i centrala lägen eller längs 

genomgående gator där del av nuvarande fastig 

het ianspråktas av allmän gata tillåts en mindre 

tomtstorlek om minst 500 m 2 

. Största tillåtna 

byggnadsarea är då 100 m 2 

% • gård 

för huvudbyggnad och 

Rad- och kedjehus trappas efter terrängen, skalan mot gata Bebyggelseenheterna ska trappas efter gatans lutning, Motfylld fasad i bakkant får ha en frigjord fasad till max 60 

är i två våningar vilket gäller även fäller flerbostadshus % av fasadlängden, för att få in ljusinsläpp 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 15


sammanlagt; 40 m 2 

för komplementbyggnader. 

Om huvudbyggnad byggs samman med komple 

mentbyggnad får det totala byggnadsarean vara 

120 m 2 

. 

Parhus ska ha en minsta tomtstorlek om minst 

400 m 2 

/enhet. 

Skala och taklutning 

För villor och parhus gäller att byggnaderna får 

uppföras i högst två plan, inklusive souterrängvåning 

där detta är lämpligt. För någon enstaka 

parhus intill Frestavägen i anslutning till flerbostadshus 

föreskrivs att denna ska vara i tre våningar 

inklusive soutterängvåning. 

Då byggrätten utnyttjas i två våningar tillåts en 

största takvinkel om 27 grader. Då byggrätten 

utnyttjas för en och enhalv-planshus tillåts en takvinkel 

om max 45 grader, husbredden får då vara 

högst 8,5 meter. 

Placering 

Där byggnaderna är belägna intill gatan innebär 

en planbestämmelse att huvudbyggnad ska placeras 

med långsidan mot gatan inom 2-4 meter 

från gräns mot gata. Mot övriga fastigheter och för 

småhus som ej är belägna direkt vid gata gäller att 

byggnad ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns. 

2013-05-08 

16 Dnr 2008/718 KS.203 

Befintliga villor 

Befintliga villor har givits en byggrätt enligt ti 

digare bygglov/uppförda hus samt med utökad 

byggrätt i de fall där husen haft en mindre bygg 

nadsarea. 

Komplementbyggnader 

Komplementbyggnader får efter grannars medgivande 

placeras och byggas samman vid fastighetsgräns. 

Om inte sammanbyggnad sker ska komplementbyggnad 

placeras minst 1 meter från fastighetsgräns. 

Komplementbyggnaders byggnadshöjd 

inte överstiga 2,7 meter och nockhöjden får inte 

överstiga 3,5 meter. 

Garage eller andra fasader ska placeras, så att upp 

ställningsplats för bil, har ett minsta mått om 6 

meter. 

För både nya och befintliga småhus gäller att 

endast en huvudbyggnad får uppföras/tomt. Huvudbyggnad 

får endast innehålla en lägenhet. Garage 

och komplementbyggnader får ej inredas till 

bostad. 

Gatans miljö och avgränsning mot naturmark 

Pga barrskogskaraktären föreslås tall som gatuträd. 

Murhöjder föreskrivs i planen. Mot Blåröna stråket 

får mur uppföras till en högsta höjd om 3 

meter, medan mot övrig naturmark får mur inte 

överskrida 1,2 meter. Det är också viktigt att murar 

mot gata inte blir alltför höga, dessa ska inte 

överskrida 1 meter. Detsamma gäller för murar 

mot angränsande fastigheter. 

Mot gatan är det viktigt att uppnå en enhetlig och 

kvalitativ gatumiljö. Ev. murar mot gata ska därför 

vara i natursten. Förgårdsmarken för småhusbebyggelse 

kan med fördel även avgränsas med häck 

mot gata. 

Vid Frestavägen uppstår höjdskillnader mot kvartersgator 

som ligger på en högre nivå. Planbestämmelse 

reglerar att trappor samt terrasseringar av 

mark ska anordnas för att få ett bra möte med 

gatan med möjlighet till passager. 

Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar 

Två busshållplatser anordnas vid Frestavägen, i 

anslutning till planområdet. 

Längs Frestavägen inom Solluntuna kommun planeras 

gångbana på den norra sidan av gatan och 

gång- och cykelbana på den södra sidan av gatan. 

På den södra sidan kommer även längsgående parkeringsplatser 

att anordnas. Trädplanteringar ska 

ske längs båda sidorna. 

Gata 3 kommer att utgöra en viktig förbindelse 

mellan bebyggelseområdet norr om Gustavsbergsleden 

och Väsjön mellersta, i direkt förlängning 

till Edsbergs allé. Detta stråk kommer att utgöra 

en viktig skolväg, så längs denna anläggs en bred 

gång- och cykelväg.

Service 

Lokaler för handel möjliggörs generellt i flerbostadshusens 

bottenvåningar. Vid entrétorget samt 

vid korsningen av Edsbergs allé/Frestavägen/Lokalgata 

3 ska lokaler inrymmas i del av bottenvåningarna. 

Parkering 

För bebyggelsen i Väsjön norra tillämpas för fler 

bostadshusen en s k differentierad parkeringsnorm. 

Antalet bilplatser ska anordnas i relation till hur 

storleken på lägenheten, enligt nedan. 

- l-2:or 1,0 bilplats/lägenhet 

- 3:or 1,2 bilplats/lägenhet 

- 4-5:or 1,4 bilplats/lägenhet 

Av redovisat antal platser ovan utgör 0,2 bilplatser 

besöksparkering. Om det finns kantstensparkeringar 

på gata intill flerbostadshuskvarteren, får 

dessa räknas in som besöksparkering. Platserna 

inom kvartersmark kan då reduceras motsvarande 

detta antal platser. 

För flerbostadshusen i zonen närmast Frestavägen 

ska parkering huvudsakligen ske under mark. Vid 

dessa kvarter kommer längsgående parkeringsplatser 

att anordnas på en sida av gatan. 

Till småhusen ska 2 bilplatser anordnas/enhet. 

Mer detaljerade beskrivningar av parkeringslös 

ningar följer under respektive delområde. 

Gator och trafik 

Trafikflöden 

Inför planläggningen har en trafikanalys tagits 

fram. I trafikprognoserna antas västra delen av 

Frestavägen få ca 11 000 fordon/dygn (f/d) i den 

västra delen vid planområdet och drygt 7000 f/d 

i den östra delen av planområdet. Norrortsleden 

förväntas när Förbifart Stockholm är utbyggd år 

2030 få flöden på 67 000 f/d. Lokalgatorna in i 

området beräknas alla få flöden under 700 f/d. 

Korsningar 

I trafikanalysen har korsningskapaciteter analyserats. 

Dessa visar att samtliga korsningar vid Frestavägen 

erbjuder god kapacitet under både för- och 

eftermiddagens maxtimme. Vid korsningen mellan 

gata 2 och Frestavägen planeras övergånggställen 

med refuger. 

Övergångsställen på Frestavägen planeras också intill 

korsningen med gata 6, Stenstavägen, Snuggavägen 

och gata 2/Kastellgårdsvägen. Dessa passager 

planeras också med refuger av trafiksäkerhetsskäl. 

Gatusektioner 

Vid bebyggelse med flerbostadshus planeras gångbanor 

på minst en sida av gatan. Vid småhusbebyggelse 

sker gång- och cykeltrafik integrerat på 

gatorna. Längs den genomgående gatan (gata 2) 

anläggs en gång- och cykelbana. Övriga mått på 


gatusektioner redovisas i Gestaltningsprogrammet. 

Sidoområden anordnas på båda sidor om de mindre 

gatorna i småhusområden och på en sida av 

gata 1, 2, 3 och 6. Sidoområden kommer nyttjas 

för snöupplag och för täckdiken för dagvattenhantering. 

Vändplaner 

Vändplaner har i möjligaste mån undvikits i området, 

men förekommer på totalt sju platser. Fyra av 

dessa har fullstora mått, d v s 18 meter i diameter 

(gata 1,4, 10 samt gata 11 i väster). De tre övriga 

har mindre mått, 15 meter i diameter (Fräkenvägen, 

gata 5 och gata 11 i öster). Det mindre måttet 

används för att undvika intrång på angränsande 

fastigheter som omöjliggör ett effektivt nyttjande 

av marken, samt för att undvika omfattande markbearbetningar 

i den kuperade terrängen. De större 

vändplanerana avses på sikt tas bort och dessa 

gator förlängas, då området under kraftledningen 

kan bebyggas. 

Väglutningar 

Väglutningar ska normalt vid flerbostadshus vara 

5% för nya vägar och gc-vägar. Vid korsningar är 

största lutning normalt 2,5%. Eftersom terrängen 

inom denna planetapp av Väsjöområdet är mycket 

brant, har det överenskommits att vid undantagsfall 

vid mycket branta terrängförhållanden, kan 

väglutningar i anslutning till flerbostadshuskvarter 

vara 1:15.1 detta fall ska vilplan skapas längs 

2013-05-08 

Dnr 2008/718 KS.203 17


gångbanan minst var 30:e meter. Alternativt tillåts 

gångbanan ha en maximal lutning på max 1:18. 

Denna senare lösning finns för gata 10 och gata 2, 

(sträckningen närmast Frestavägen vid Riksbyggens 

bebyggelse), samt inom delar av gata 6. 

Vid småhuskvarter, tillåts väglutningar vid mycket 

branta terrängförhållanden vara maximalt 1:12 

(8%). En mindre stäcka av 3 meter på Stenstavägen 

i anslutning till flerbostadhuskvarter har också 

en lutning av 8%. Dessa kvarter kan dock också 

angöras från omgivande gator som har flackare 

lutningar. 

Avfallshantering 

Sträckan mellan avfallsutrymme/hämtställe/ 

avfallsbehållare och sopbilens lastningsplats och 

som används för manuell hämtning, d.v.s. där sophämtaren 

drar eller skjuter kärl eller säckkärra, ska 

vara så kort som möjligt. Högst 10 meter rekommenderas 

(Handbok för avfallsutrymmen, rapport 

2009). 

2013-05-08 

18 Dnr 2008/718 KS.203 

Avståndet mellan byggnadernas entréer och utrymmen/anordningar 

för avfall bör inte överstiga 

50 meter för flerbostadshus. 

För villabebyggelse belägen intill kvartersgator an 

ordnas gemensamma sophus intill allmän gata. 

Angående mått på vändplaner, se avsnitt vändpla 

ner under gator och trafik. 

Strandskydd 

Väsjön 

Den största delen av strandskyddet kring Väsjön 

som ingår i detaljplan för Väsjön mellersta och 

detaljplan för Södersätra och Kastellgården och 

upphävdes av regeringen under hösten 2012. 

Med planbestämmelse regleras att Väsjöns strandskydd 

upphävs inom fastigheterna Törnskogen 

4:1, 4:14-4:16, 4:30-31 samt 4:37-4:39 samt Edsberg 

10:1. Törnskogen 4:1 (Snuggavägan) samt 

Edsberg 10:1 (Frestavägen) utgörs av gatumark och 

ägs av Sollentuna kommun. Resterande fastigheter 

är privatägda och bebyggda med villor dvs utgör 

ianspråktagen tomtmark. Det finns därmed ingen 

allemansrättslig tillgänglighet till dessa områden 

idag. Fastigheterna bedöms därmed inte heller ha 

några kvaliteter viktiga för växt- och djurliv i området. 

Med det upphävande av strandskyddet som 

skett närmare Väsjön föreligger inte heller något 

motiv att behålla strandskyddet i dessa delar. 

Vid Väsjön förbättras tillgängligheten till sjön 

genom anläggande av kajer och park och natur- 

områden, så att strandområdet blir tillgängligt. En 

restaurering av vattenkvalitén i Väsjön kommer 

också att ske. Inom denna centrala del av området 

kommer bebyggelse med flerbostadshus uppföras, 

vilket innebär ett effektivt utnyttjande av marken 

och att nya bostäder kan uppföras i Sollentuna, 

vilket är ett starkt allmänt intresse för Stockholmsregionen. 

Snuggan 

Strandskydd intill Snuggan omfattar 300 meter, 

men undantag finns för område med befintlig bebyggelse. 

En översyn av områden med utvidgat strandskydd 

pågår och kan komma att påverka strandskyddsområdet 

kring Snuggan. Endast en mindre del av 

gatumarken ligger inom 100 meter från Snuggan. 

Tillgängligheten till Snuggan är idag ytterst begränsad 

från den södra delen, då privata fastigheter 

gränsar till sjön i söder samt pga topografiska 

förhållanden. 

Den del av strandskyddat område som ligger inom 

planområdet är beläget huvudsakligen söder om 

Norrortsleden som i denna del går i ytläge. Detta 

innebär att området numera har ett mycket svagt 

samband till Snuggan samt att det är utsatt för 

bullerstörningar. Ett naturvärdesobjekt har identifierats 

angränsande till den södra delen av strandskyddsområdet. 

Detta naturvärdesobjekt liksom 

växt- och djurlivet i området är dock ej kopplat till 

strandområdet vid Snuggan, p ga de topografiska 

skillnaderna samt det faktiska avståndet till sjön.

Del av det strandskyddade området ligger i närheten 

av befintlig bebyggelse. Området vid Norrortsleden 

nyttjas ej i stor utsträckning av allmänheten, 

pga Norrortsledens bullerstörning och ledens 

barriäreffekt. 

Med planbestämmelse regleras att strandskydd 

upphävs inom fastigheterna Norrsättra 1:40, 1:11, 

1:39 , 1:46 samt del av Norrsätra 2:3, enligt illustration 

på plankarta. 

Inom Norrsätra 2:3 uppförs flerbostadshus, då 

denna bebyggelse genom anslutande gata till Frestavägen 

kan kopplas till den mera centrala delen 

av Väsjöområdet. Liksom för tidigare beskrivet 

område vid Frestavägen utgör uppförande av flerbostadshus 

ett starkt allmänt intresse i Sollentuna 

och för Stockholmsregionen. 

Resterande fastigheter inom planområdet som omfattas 

av strandskydd för Snuggan ligger i anslutning 

till befintlig villabebyggelse. I området finns 

inga naturvärden. Området kompletteras med ett 

antal villor samt ett parhus, för att ge ett effektivt 

nyttjande av den infrastruktur som anläggs i området. 

Hälften av marken inom planområdet som omfat- 

Skrafferade områden utgörs av 

strandskydd som upphävs genom 

planbestämmelse 

Detaljplan för Väsjön norra, Edsberg

6840.5 kb - Sollentuna kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?