13.09.2013 Views

råmanus - GSI

råmanus - GSI

råmanus - GSI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

”Det är inte bara så att medlemmarna i dyaden samspelar; båda befinner sig<br />

även i utveckling. Och utvecklingen hos var och en av dem är delvis både en<br />

produkt av och medverkande faktor till den andres utveckling. Därtill är både<br />

föräldrar och barn invävda i ett bredare socialt nätverk.”<br />

Att barn också komplementärt uppfostrar sina föräldrar illustreras på ett humoristiskt sätt i<br />

Brasse Brännströms klassiska babysketch ”Natti Natti”. 22<br />

Barn och syskon – olika roller<br />

När nästa barn föds utökas barnsubsystemet till två individer, men funktionerna förändras<br />

inte. Däremot tillkommer ett syskonsubsystem med egna funktioner, att lära sig umgås med<br />

relativa jämlikar – konkurrera, lösa konflikter, samarbeta med mera. På samma sätt som att<br />

föräldrarna ingår i två subsystem med olika funktioner, så ingår nu även barnen i två funktionella<br />

subsystem med olika orientering, en yttre och en inre. Dessa fyra subsystem fyller centrala<br />

funktioner, vilket förklarar benämningen ”funktionell”, som alltså inte gäller som motsats<br />

till begreppet ”dysfunktionell”. Ett funktionellt subsystem som inte fyller sina funktioner är,<br />

trots sin dysfunktionalitet, fortfarande ett funktionellt subsystem!<br />

Det faktum, att såväl barn som föräldrar ingår i två olika funktionella subsystem vardera,<br />

utgör en viktig del av det strukturella tänkandet. Som terapeut behöver man se skillnad mellan<br />

makarnas och föräldrarnas två olika relationer, för att lokalisera i vilka subsystem interaktionen<br />

hör hemma. Om man har olika syn på barnuppfostran eller har samarbetssvårigheter<br />

i föräldrafunktionerna arbetar man med föräldrasubsystemet, med relationen mellan<br />

föräldrarna. Om paret har problem i sin vuxenrelation arbetar vi med maka-make-subsystemet<br />

– samma individer men olika funktioner.<br />

Ibland räcker det inte att terapeuten håller isär de olika subsystemen och deras funktioner,<br />

utan man måste också lära ut lite strukturellt tänkande till föräldrarna. Äktenskapet är en frivillig<br />

överenskommelse, som kan sägas upp av en part som är missnöjd, men föräldraskapet<br />

är en förpliktelse man har förbundit sig till så länge barnen behöver sina föräldrar. Gunnar och<br />

Bente Öberg uttrycker detta mycket klart i titeln på sin bok ”Skiljas – men inte från barnen”.<br />

4.5 Gränser – grader av involvering och distans mellan subsystem<br />

Gränsbegreppen är intimt förknippat med subsystemen, och är ännu ett exempel på ett fenomen<br />

som bara finns i våra tankestrukturer. Gränserna mellan subsystemen är inte utstakade<br />

av fysiska markörer, som ofta är fallet med geografiska gränser. När vi åker förbi en skylt där<br />

det står ”Välkommen till Göteborg” så vet vi att vi har passerat kommungränsen (om inte uppmärksamheten<br />

har distraherats av något annat). Men i familjen finns inga skyltar som säger<br />

”Nu befinner du dig i föräldrasubsystemet”. Gränserna är osynliga, och manifesterar sig, precis<br />

som andra strukturella begrepp, i familjens interaktion.<br />

Insnärjdhet med suddiga gränser<br />

Graden av involvering mellan olika subsystem kan variera kontinuerligt på en skala från total<br />

insnärjdhet i den ena extremen till total frikoppling i den andra. I den extremt insnärjda familjen<br />

är familjestrukturen reduceras till en oidentifierbar egomassa. Alla lägger sig i allt. Gränserna<br />

mellan subsystemen suddas ut och deras funktioner omöjliggörs av den extrema överinvolveringen.<br />

Man lever som om husets dörrar aldrig fick stängas (om de inte redan plockas<br />

bort). Alla sover i samma säng, alla går på toaletten och duschar samtidigt. Avskildhet,<br />

ostördhet och individuell autonomi finns inte. Även husets ytterdörr står på vid gavel, och<br />

tomtgränsen till grannarna är inte markerad på något sätt.<br />

Frikoppling med stela gränser<br />

I den extremt frikopplade familjen lever man i parallella världar, som om var och en hade sin<br />

egen ytterdörr i huset och alla innerdörrar var igenspikade. Man pratar aldrig med varandra.<br />

Vad som händer i ett subsystem ger inga reaktioner i andra, om man över huvud taget noterar<br />

händelsen. Husets ytterdörrar har dubbla lås och reglar, rullgardinerna är nerdragna, och<br />

huset omges av en hög mur.<br />

Naturligtvis är dessa extremer ytterst ovanliga, men skalan närhet – distans är kontinuerlig,<br />

och alla subsystem befinner sig någonstans på skalan vid varje givet tillfälle. Gränsernas ge-<br />

22 Magnus & Brasses krogshow ”Det är serverat” på Berns salonger 1978.<br />

28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!