råmanus - GSI
råmanus - GSI
råmanus - GSI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”Det är inte bara så att medlemmarna i dyaden samspelar; båda befinner sig<br />
även i utveckling. Och utvecklingen hos var och en av dem är delvis både en<br />
produkt av och medverkande faktor till den andres utveckling. Därtill är både<br />
föräldrar och barn invävda i ett bredare socialt nätverk.”<br />
Att barn också komplementärt uppfostrar sina föräldrar illustreras på ett humoristiskt sätt i<br />
Brasse Brännströms klassiska babysketch ”Natti Natti”. 22<br />
Barn och syskon – olika roller<br />
När nästa barn föds utökas barnsubsystemet till två individer, men funktionerna förändras<br />
inte. Däremot tillkommer ett syskonsubsystem med egna funktioner, att lära sig umgås med<br />
relativa jämlikar – konkurrera, lösa konflikter, samarbeta med mera. På samma sätt som att<br />
föräldrarna ingår i två subsystem med olika funktioner, så ingår nu även barnen i två funktionella<br />
subsystem med olika orientering, en yttre och en inre. Dessa fyra subsystem fyller centrala<br />
funktioner, vilket förklarar benämningen ”funktionell”, som alltså inte gäller som motsats<br />
till begreppet ”dysfunktionell”. Ett funktionellt subsystem som inte fyller sina funktioner är,<br />
trots sin dysfunktionalitet, fortfarande ett funktionellt subsystem!<br />
Det faktum, att såväl barn som föräldrar ingår i två olika funktionella subsystem vardera,<br />
utgör en viktig del av det strukturella tänkandet. Som terapeut behöver man se skillnad mellan<br />
makarnas och föräldrarnas två olika relationer, för att lokalisera i vilka subsystem interaktionen<br />
hör hemma. Om man har olika syn på barnuppfostran eller har samarbetssvårigheter<br />
i föräldrafunktionerna arbetar man med föräldrasubsystemet, med relationen mellan<br />
föräldrarna. Om paret har problem i sin vuxenrelation arbetar vi med maka-make-subsystemet<br />
– samma individer men olika funktioner.<br />
Ibland räcker det inte att terapeuten håller isär de olika subsystemen och deras funktioner,<br />
utan man måste också lära ut lite strukturellt tänkande till föräldrarna. Äktenskapet är en frivillig<br />
överenskommelse, som kan sägas upp av en part som är missnöjd, men föräldraskapet<br />
är en förpliktelse man har förbundit sig till så länge barnen behöver sina föräldrar. Gunnar och<br />
Bente Öberg uttrycker detta mycket klart i titeln på sin bok ”Skiljas – men inte från barnen”.<br />
4.5 Gränser – grader av involvering och distans mellan subsystem<br />
Gränsbegreppen är intimt förknippat med subsystemen, och är ännu ett exempel på ett fenomen<br />
som bara finns i våra tankestrukturer. Gränserna mellan subsystemen är inte utstakade<br />
av fysiska markörer, som ofta är fallet med geografiska gränser. När vi åker förbi en skylt där<br />
det står ”Välkommen till Göteborg” så vet vi att vi har passerat kommungränsen (om inte uppmärksamheten<br />
har distraherats av något annat). Men i familjen finns inga skyltar som säger<br />
”Nu befinner du dig i föräldrasubsystemet”. Gränserna är osynliga, och manifesterar sig, precis<br />
som andra strukturella begrepp, i familjens interaktion.<br />
Insnärjdhet med suddiga gränser<br />
Graden av involvering mellan olika subsystem kan variera kontinuerligt på en skala från total<br />
insnärjdhet i den ena extremen till total frikoppling i den andra. I den extremt insnärjda familjen<br />
är familjestrukturen reduceras till en oidentifierbar egomassa. Alla lägger sig i allt. Gränserna<br />
mellan subsystemen suddas ut och deras funktioner omöjliggörs av den extrema överinvolveringen.<br />
Man lever som om husets dörrar aldrig fick stängas (om de inte redan plockas<br />
bort). Alla sover i samma säng, alla går på toaletten och duschar samtidigt. Avskildhet,<br />
ostördhet och individuell autonomi finns inte. Även husets ytterdörr står på vid gavel, och<br />
tomtgränsen till grannarna är inte markerad på något sätt.<br />
Frikoppling med stela gränser<br />
I den extremt frikopplade familjen lever man i parallella världar, som om var och en hade sin<br />
egen ytterdörr i huset och alla innerdörrar var igenspikade. Man pratar aldrig med varandra.<br />
Vad som händer i ett subsystem ger inga reaktioner i andra, om man över huvud taget noterar<br />
händelsen. Husets ytterdörrar har dubbla lås och reglar, rullgardinerna är nerdragna, och<br />
huset omges av en hög mur.<br />
Naturligtvis är dessa extremer ytterst ovanliga, men skalan närhet – distans är kontinuerlig,<br />
och alla subsystem befinner sig någonstans på skalan vid varje givet tillfälle. Gränsernas ge-<br />
22 Magnus & Brasses krogshow ”Det är serverat” på Berns salonger 1978.<br />
28