gestaltningsprogram - Solna stad

gestaltningsprogram
för solna stads offentliga miljöer
Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad december 2007

innehåll
Inledning......................................................................... 3
Tillgänglighet.................................................................. 4
Gator
gatornas.utformning........................................................................5
gatornas.uppdelning........................................................................6
Huvudnätet
innehåll.och.regler.för.huvudnätets.gator........................................7
sektioner.för.huvudnätet..................................................................8-9
Lokalnätet
innehåll.och.regler.för.lokalnätets.gator........................................... 0
sektioner.för.lokalnätet.....................................................................
Markmaterial
gatornas.beläggning........................................................................
Belysning
allmänt............................................................................................. 3
trygghet............................................................................................ 3
stolparmaturens.placering.&.utförande........................................... 4
belysningsstolpar,.höjder................................................................. 5
belysningsprinciper................................................................................... 6
typer.av.armatur,.uppdelning.efter.gatukaraktär............................. 7
armaturtyper,.huvudgator................................................................ 8
armaturtyper,.lokalgator................................................................... 9
armaturtyper,.park,.gång-.och.cykelvägar....................................... 0
Framsida: Utsikt från Solna centrum mot Råsunda stadion, foto: Christer Joelsson
Möblering
generellt........................................................................................
bänkar........................................................................................... -
cykelställ........................................................................................ 3
planteringsurnor............................................................................ 4
pollare........................................................................................... 4
papperskorgar............................................................................... 4
Färg.............................................................................. 5
Träd
generellt........................................................................................ 6
planteringsytor.............................................................................. 6.
trädskydd...................................................................................... 6
riktlinjer.för.gatuträd...................................................................... 7
trädarter........................................................................................ 8- 9
Källor............................................................................30
länkförteckning...................................................................................... 3
Arbetsgrupp
Tomas.Andersson,.gatuingenjör
Lena.Gehlin,.Solna Vatten
Veronica.Gelland.Boström, kommunekolog
Allan.Hedman, trafikplanerare
Veronica.Johnander,.projektledare
Anders.Kordasz,.belysningsingenjör
Ann-Christine.Källeskog,.planarkitekt
Marie.Ljungh,.GIS-ingenjör
Mia.Simm,.agenda 21-samordnare
Marek.Sroka, driftingenjör

inledning
Solna.kallas.kontrasternas.stad.på.grund.av.de.vitt.
skilda.karaktärerna.mellan.och.inom.stadens.olika.
delar. Här kan man finna flera olika tidstypiska miljöer
tätt.inpå.varandra..De.starka.kontrasterna.går.att.
finna mellan natur och bebyggd miljö, exempelvis
det.moderna.Frösunda.som.står.i.nära.anslutning.till.
Nationalstadsparkens.gamla.kulturmiljöer..Men.även.
inom de bebyggda områdena finns stora variationer.
Här blandas småskaliga villatomter med storskalig
modernism.inom.korta.avstånd...
De stora trafikstråk som går igenom Solna ger en
splittrad miljö med stor barriärverkan. I detta program
har.fokus.lagts.på.utformning.och.utrustning.av.gator.i.
det.kommunala.vägnätet.med.målsättningen.att.de.ska.
sammanlänka.istället.för.att.splittra.staden..
Syfte.
Programmet.ska.fungera.som.standard.vid.
utformning.av.allmän.platsmark.men.även.ge.
riktlinjer.för.kvartersmarkens.utformning..Det.ger.
därmed.en.grundläggande.norm.för.kommande.
gestaltningsprogram.inom.kommunen..
Det är lika viktigt att programmet definierar vilka
element som ska finnas som att konkretisera vad
som inte får förekomma. Detta ger minskat utrymme
för.vidare.tolkning.av.Solnas.standardutfomning.av.
utemiljön..
Mål
Vid nyexploatering och upprustning av befintliga
områden.ska.gestaltningsprogrammet.sätta.ramar.för.
hur Solnas utemiljöer bör utformas.
Det.ska.vara.lätt.att.orientera.sig.längs.Solnas.gator..
Miljöerna.ska.ha.en.stadsmässig.prägel.och.vara.
utrustade med material av hög kvalitet. Det ska tydligt
märkas att man närmar sig en centrumbildning genom
en.stadsmässig.helhetskaraktär.
Solnas utemiljöer ska vara både vackra och tillgängliga
för så många som möjligt. Det ska finnas en röd
tråd.mellan.de.olika.kommundelarna.i.form.av.de.
omsorgsfullt.gestaltade.gatorna.
Foto: Christer Joelsson
3

tillgänglighet
Solnas.utemiljöer.ska.vara.tillgängliga.för.så.många.
som.möjligt..
Det.är.viktigt.att.ständigt.ha.tillgängligheten.i.åtanke.
vid.utformning.av.gatumiljöer..Gatorna.ska.ha.en.logisk.
och.enhetlig.struktur.som.ska.vara.lätt.att.förstå.
I vissa fall kan de olika behoven hos de
funktionshindrade strida emot varandra, till exempel
vill synskadade ha tydlig kantmarkering medan
rörelsehindrade.vill.ha.sänkt.kantsten..Det.är.därför.
inte möjligt att skapa en miljö där alla krav blir helt
tillgodosedda utan att behöva kompromissa.
I detta gestaltningsprogram är ambitionen att
genomgående ge förslag som gynnar god tillgänglighet.
För mer detaljerad information om tillgänglighet finns
skriften ”Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad
anpassas.för.funktionshindrade”.samt.VGU.(Vägar.och.
Gators.Utformning,.Vägverket)
Gestaltningsprogrammets.
tillgänglighetskrav
▪ Gångstråk får inte innehålla hinder. All utrustning
ska.i.största.möjligaste.mån.placeras.i.gatans.
möbleringszon.
▪ Gatans markbeläggning ska vara slät och halkfri med
grunda ränndalar för att underlätta för rullstolsburna
och.personer.med.rullatorer...
▪ Den fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än
,5.meter..Ett.hinder.lägre.än. , .meter.utgör.en.fara.
för synskadade.
▪ Gång- och cykelbanan ska ha olika markbeläggning
med plattlagd gångbana och cykelbana i asfalt vilket
underlättar för synskadade då det ger kontraster i både
material.och.färg.
▪ Parksoffor ska ha hög sitthöjd och armstöd för att vara
lätta.att.komma.upp.ur...
Grunda ränndalar på en av Solnas gator Tydlig uppdelning av gång- och cykelväg, Råsundavägen
4

gator
Gatornas.utformning
Solnas gatustruktur behöver en tydligare skillnad
mellan.det.småskaliga.rummet.och.det.storskaliga.transportrummet
och mellan stadens finrum och vardagsrum.
Gatumiljön ska präglas av tydlighet där det klart framgår
för trafikanterna var de ska korsa gatan, önskvärd
hastighet,.vem.som.har.företräde.m..m..Material,.färg.
och.form.ska.väljas.så.att.gaturummet.får.harmoni.och.
en trafikmiljö skapas där behovet av vägmarkeringar
och.vägmärken.är.litet.
Husens.och.gatans.användning.måste.stämma.överens.
eftersom.gaturummets.utformning.ger.förutsättningen.
för.hur.stor.grad.av.liv.och.aktiviteter.som.uppstår.i.
gatumiljön.
Övergången.från.huvudgata.till.lokalgata.kan.markeras.
med.portar..Dessa.portar.kan.utgöras.av.nivåskillnad.i.
gatan och av växtlighet.
Känslan.av.stadsmässighet.ökar.med.trängre.gaturum..
Gatan ska vara avgränsad och väl definierad av golv och
väggar..Väggarna.utgörs.av.husfasader,.staket,.murar.
och.vegetation..Golvets.horisontella.avgränsning.utgörs.
av gatans markbeläggning.
Gatornas.orienterbarhet
Träd.och.samordnad.materialanvändning.ger.tydlighet
och.riktning.i.gaturummet..Siktlinjer.och.landmärken.
ska förtydligas. Gator som är väldigt breda kan visuellt
smalnas.av.genom.trädplanteringar.och.lägre.höjd.på.
stolpbelysning. Träden bildar mellanväggar i det vida
gaturummet..
Samordning ska ske mellan den trafiktekniska utformningen,
gaturummens gestaltning och möblering,
utsmyckning och belysning. Detta för att alla slags
trafikanter ska kunna orientera sig, via huvudnätet mot
viktiga.målpunkter..Gatorna.ska.innehålla.enhetliga.och.
igenkännbara material och typutformningar.
Större korsningar måste vara lätta att identifiera. De kan
utformas som unika platser eller som en tydlig del av ett
sammanhängande.stråk..
Huvudgatorna kan fungera som grönskande boulevarder
som bildar fond åt smala lokalgator utan vegetation.
Det.är.möjligt.att.skapa.gator.med.en.utformning.som.
gör att bilarnas hastighet sänks. Många gaturegleringar
tillkommer.för.att.gatans.utformning.ger.fel.signaler..
En tydlig utformning av gaturummet med omsorgsfullt
val av material minskar behovet av många skyltar och
ger.ett.naturligt.förhållningssätt.till.gatumiljön..Gatuutformningen
ska tvinga bilister till låg hastighet vid
övergångsställen..
Cykeltrafik
Cykeltrafiken sker på separata cykelbanor eller i blandtrafik
på lokalgator utom i de fall då lokalgatan är del
av det övergripande cykelnätet som anges i Solna stads
trafiknätsanalys. Cykelfält och enkelriktade cykelbanor
bör undvikas. Det bör ej finnas någon nivåskillnad mellan
gång- och cykelbana.
Stråkvägen, Råsunda
5

gatornas uppdelning
Det väsentligaste vid klassificering av en gata är dess
funktion. Det vill säga om dess uppgift är att föra trafik
mellan.områden.(huvudgata).eller.om.den.ska.fördela/
samla upp trafik inom ett område (lokalgata).
Detta.gestaltningsprogram.har.vid.uppdelning.av.
gatorna.utgått.från.Solnas.översiktsplan. 006.samt.den.
trafiknätsanalys som Vägverket konsult gjort på uppdrag.av.Solna.stads.tekniska.kontor.
Järva
Järva Järva
Råsunda Råsunda Råsunda Råsunda
Råsunda
Gata som bör omgestaltas
till stadsgata
Ulriksdal
Ulriksdal
Skytteholm
Skytteholm
Huvudsta
Huvudsta
Hagalund
Hagalund
Bergshamra
Bergshamra
Haga
Haga
KS/KI
KS/KI
0
0.5 1
Kilometer
Järva
Järva
Råsunda
Råsunda
Huvudsta
Huvudsta
Skytteholm
Skytteholm
Ulriksdal
Ulriksdal
Ny trafikplats
Regional huvudväg
Kommunal huvudväg
Kommunal huvudväg som kan tas bort
Alternativ sträckning av ny regional huvudväg
Ny kommunal huvudväg
Ny regional huvudväg i tunnel
Omformad kommunal huvudväg
Hagalund
Hagalund
Bergshamra
Bergshamra
KS/KI
KS/KI
Haga
Haga
0
0.5 1
Kilometer
6

huvudnätet
Huvudnätet.omfattar
Genomfarter och infarter; gator för trafik till, från och
genom.staden.
Huvudgator; gator för trafik mellan stadsdelar.
Innehåll.och.regler.för.huvudnätets.
gator
▪ Gatorna ska företrädesvis ha två körfält. Fyra körfält
ska.undvikas.i.så.stor.uträckning.som.möjligt...
▪ Alla huvudgator ska vara anpassade för busstrafik och
ha 3,5 m breda körfält.
▪ Gångbana på båda sidor av gatan eftersträvas.
▪ Välfrekventerade gångstråk bör ha gångbanor som är
bredare än de övriga..
.▪ Gångbanorna ska beläggas med betongplattor och
cykelbanor med asfalt.
.▪ Mittrefuger.och/eller.klackar.kan.användas.vid.
övergångsställen.för.att.sänka.hastigheten.hos.
biltrafiken och öka de gåendes säkerhet.
▪ Upphöjda övergångställen med markbeläggning
av smågatsten eller betongsten föreslås där ingen
signalreglering finns.
.▪ Längsgående parkering anordnas där behov finns och
trafiksituationen så medger.
▪ Gång- och cykeltrafiken ska vara separerad från
biltrafiken.
▪ Utrymmet mellan träden ska om möjligt utnyttjas
till att rymma gatans möbleringszon där bl.a.
belysningsstolpar, bänkar och papperskorgar placeras.
En esplanad skapar ett grönskande gaturum och gör att gatan upplevs som smalare, Vanadisvägen, Stockholm
7

Sektioner.för.huvudnätet
Huvudgata.med.cykelbana.och.träd.på.båda.sidor
Förgårdsmark: 1,0 m x 2
Gångbana: 1,8 m x 2
Cykelbana: 2,0 m x 2
Stenmjölsyta: 0,8 m x 2
Parkering med träd: 2,0 m x 2
Körbana med busskapacitet: 7,0 m
Summa:. , .m
Belysningsstolpe
Plattbelagd.yta
Asfaltsbelagd.
cykelbana
Asfaltsbelagd.
parkeringsyta
GÅNGBANA
CyKELBANA
PARKERING
GATA
PARKERING
CyKELBANA
GÅNGBANA
Stenmjöl
Granitkantstöd
Fris.av.storgatsten
Träd
1:200
8

Sektioner.för.huvudnätet
Huvudgata.med.rak.kantstensparkering.på.båda.sidor
Förgårdsmark: 1 m x 2
Gångbana: 2,5 m x 2
Cykelbana: 2,5 m
Kantstensparkering: 2 m x 2
Körbana med busskapacitet: 7 m
Trädzon:. .m
Summa:. ,5.m
Granit.kantstöd
Belysningsstolpe
Plattbelagd.yta
Asfaltsbelagd.
parkeringsyta
GÅNGBANA
PARKERING
GATA
PARKERING
TRäd/
MöBELzoN
CyKELBANA
GÅNGBANA
Betongplattor
Träd
Permiabelt.material
Fris.av.storgatsten
1:200
9

lokalnätet
Lokalnätet.omfattar
Uppsamlingsgator; gator som samlar upp trafiken från
lokalgator.
Lokalgator; gata för trafik som till övervägande del har
målpunkt.vid.gatan..
Innehåll.och.regler.för.lokalnätets.
gator
▪ Lokalnätet.ska.kännetecknas.av.sina.smala,.intima.
gaturum..
▪ Lokalgatorna ska ha låg prioritet av biltrafik.
▪ Korta.gator.eller.uppdelning.i.delsträckor,.s.k..
länkar, ska eftersträvas för att hålla nere bilarnas
hastighet. Vid en gatulängd på 75-100 meter blir
bilarnas hastighet sällan högre än 30 km/h. En viss
hastighetsdämpande.effekt.kan.uppnås.genom.att.
gatan delas upp i flera visuella rum med hjälp av s. k.
trösklar. Trösklarna kan bestå av sidoförskjutningar
och.avsmalningar.
▪ Längs gator med hastighetsbegränsningen 30 km/h ska
både gående och cyklister kunna korsa körbanan var
som.helst..
▪ Lokalnätets.gator.får.gärna.ha.en.lägre.stolparmatur.
som förtydligar gatans funktion och ger gatan en
passande.småskalighet..
▪ Cyklister är hänvisade till att köra i blandtrafik utom
på de gator som ingår i större cykelstråk vilka bör ha
tydliga cykelbanor. (Redovisning av det övergripande
cykelnätet återfinns i Solna stads trafiknätsanalys.)
▪ Det bör finnas längsgående parkering på minst en sida
på.alla.lokalgator.
▪ I vissa fall bör träden vara smalkroniga för att fungera
bra i lokalgatans trängre rum.
Övergångsställe med beläggning av gatsten och betongsten. Ankdammsgatan
▪ Lokalgatorna.ska.ha.grönskande.gaturum.som.i.vissa.
fall.utgörs.av.omgivande.trädgårdar,.parkmark.eller.
förgårdsmark..
0

Sektioner.för.lokalnätet
Lokalgata.med.belysning.och.träd.på.en.sida
.
Förgårdsmark: 1 m x 2
Gångbana: 2,5 m x 2
Trädzon:. .m
Kantstensparkering.på.en.sida:. .m
Körbana: 6 m
Summa:. 7.m
Fris.av.storgatsten
Plattbelagd.yta
Asfaltsbelagd.
parkeringsyta
Belysningsstolpe
GÅNGBANA
PARKERING
GATA
PARKERING
GÅNGBANA
Träd
Permiabelt.material
Granitkantstöd
1:200
Asfaltsbelagd.
parkeringsyta
Plattbelagd.yta
Belysningsstolpe
Lokalgata.som.är.del.av.ett.cykelstråk
.
Förgårdsmark: 1,0 m x 2
Gångbana: 2,5 m + 2 m
Cykelbana: 2 m
Trädzon:. .m
Kantstensparkering: 2,0 m x 2
Körbana: 6 m
Summa:. 0,5.m
GÅNGBANA
PARKERING
GATA
PARKERING
TRäd/
MöBELzoN
CyKELBANA
GÅNGBANA
Träd
Granitkantstöd
Fris.av.storgatsten
1:200

markmaterial
Gatornas.beläggning
Gångbanorna får beläggning av betongplattor med
måtten 350 x 350 mm. På vältrafikerade gångbanor
närmast centrumbildningar och på affärsgator kan
markläggningen.ges.särskild.vikt.för.att.förstärka.den.
mer urbana miljön. Markbeläggningen ska vara i en grå
färgskala..
Markmaterialet.ska.främja.tillgänglighet.genom.att.
inte ha för strukturerad yta och skarpa kanter. Grunda
ränndalar.är.ett.krav.för.att.uppnå.god.tillgänglighet.
Blinda och personer med nedsatt syn behöver dock
strukturerade ytor för sin orientering vilket ska tillämpas
enligt skriften ”Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna
stad.anpassas.för.funktionshindrade”.
All.kantsten.i.Solna.ska.vara.av.granit..Gradhuggen.
kantsten används vid busshållplatser och vid
centrumområden..Råkantsten.används.utmed.övriga.
gator..Fasad.kantsten.läggs.framförallt.vid.infarter..
Sänkt.kantsten.sätts.vid.övergångsställen.med.höjd.
enligt.handikappsnormen..
Parkernas huvudstråk bör vara belagda med asfalt eller
betongplattor medan de mindre gångvägarna gärna
får vara grusade. Cykelbanorna ska genomgående ha
asfaltsyta. Detta gäller inte i utpräglade naturområden
där.asfalt.inte.passar.in.
Längsgående.parkeringen.ska.vara.i.asfalt.med.fris.av.
storgatsten mot körbanan. Se bild.
Parkering med fris av storgatsten, Ingrid Bergmans väg, Filmstaden

elysning
Allmänt
Belysningen styr den visuella ledningen och visar
vägen under dygnets mörka timmar. Det viktigaste
är.inte.alltid.att det är upplyst utan hur det är upplyst.
Ljussättning är ett populärt begrepp som med rätt
handlag gör stadsrummet tryggt, vackert och begripligt.
För att uppnå en behaglig och trygg belyst miljö får
bländning inte förekomma. Ett bländfritt ljus skapas om
ljuskällan skärmas av. Reflektorer kan användas för att
ge minimal bländning.
Belysningen ska ha lång livslängd, låg energiförbrukning.och.vara.miljövänlig..Färgåtergivningen.och.ljusutbytet
ska hålla en hög standard.
En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande
fasad- och skyltfönsterbelysningen är
viktig för att få balans mellan ljuskällorna. Målpunkter
som busshållplatser och övergångsställen bör få extra
belysning. Det är viktigt att samma typ av armatur
används.längs.ett.stråk.och.inom.ett.sammanhängande.
område. Kvartersmarkens belysning ska harmoniera
med.den.allmänna.platsmarkens..
Effektbelysning av enskilda element som skulpturer,
fontäner, träd, broar samt julbelysning kan utgöra ett
positivt inslag i gatumiljön om den görs på ett välarbetat
sätt.
Trygghet
Tryggheten ökar om den gående har möjlighet att
överblicka sin omgivning. Detta åstadkommes genom
att inte bara belysa gångbanan utan även omgivningen
samt.genom.att.skapa.fria.siktlinjer..Därmed.minskar.
upplevelsen för den gående att befinna sig i en starkt
upplyst korridor med mörka väggar som är ogenomsiktliga.
En annan fördel med att rikta belysningen mot
omgivningen är att ljuset blir mjukare och att skillnaden.mellan.ljus.och.mörker.får.en.glidande.övergång..
Belysning av omgivningen bör ske på ett varsamt sätt
med uttänkt ljussättning av t. ex. träd för att minimera
onödigt.spilljus,.så.kallad.ljusförorening.
En ytterligare faktor för att öka tryggheten är att det ska
gå att identifiera en person på ca 10 meters avstånd och
utläsa ansiktsuttryck från 4 meters håll. För att få en
naturlig skugga bör ljuset falla snett uppifrån. Upplysta
skyltfönster och fasader förstärker också tryggheten
och ger mer liv. Parkers huvudstråk ska alltid vara
belysta.
Krav.för.att.uppnå.god.belysning
Belysningen ska:
▪ ej skymmas av trädkronor.
▪ vara bländfri.
▪ ha rätt placering i gaturummet.
▪ placeras på rätt avstånd.
▪ riktas åt rätt håll.
▪ ha en lämplig, neutral och behaglig färg.
Julbelysning längs Centralvägen.
3

Stolparmaturens.placering.och.
utförande
Stolphöjden.påverkar.gatans.karaktär..En.låg.stolpe.ger.
gatan.en.smal.och.intim.karaktär.medan.en.högre.stolpe.
skapar.känslan.av.ett.mer.offentligt.rum..
Större huvudgators stolparmatur bör ha en höjd på
6 - 8 meter. I bebyggda gatumiljöer ska höjden vara 5
- 7 meter. Parkernas stolpar ska vara 4 meter höga.
I de fall då önskan finns om att smalna av ett väldigt
brett gaturum kan höjden på armaturen väsentligt
påverka gatans uttryck. En lägre höjd gör att gaturummet.känns.intimare.och.mindre..För.att.åstadkomma.
detta på en bred gata måste stolparna placeras sicksack
för att ljuset ska spridas över hela gatans bredd.
Stolparna kan med fördel placeras i gatans möbleringszon.
På de gator som saknar möbleringszon ska
stolparna placeras 50 cm från körbanans kant.
Varken.linhängd.eller.väggfäst.armatur.ska.användas.
i Solna. Klotarmatur ger ofta stor bländverkan och är
därför inte tillåtet vid nyprojekteringar. De klotarmaturer
som redan finns i kommunen kommer allt eftersom
att bytas ut.”Koffertarmaturer” ersätts efter hand av
stolparmaturer.med.mer.stadsmässigt.utseende..
Armaturerna ska vara konstruerade så att byte av ljuskälla.enkelt.kan.ske..De.ska.ha.ett.utförande.som.gör.
dem.svåra.att.vandalisera..
Succesivt ska Solnas exteriöra armaturer bytas från
kvicksilver.till.metallhalogen..Metallhalogen.har.jämfört
med högtrycksnatrium en bättre färgåtergivning.
I detta program ges exempel på armaturer som visar
vilket.formspråk.som.eftersträvas.i.respektive.miljö.
4

Belysningsstolpar,.höjder
8
6
Huvudgata
7
5
Bred.lokalgata
7
5
Smal.lokalgata
4
Park.&.Gc-väg
5

Belysningsprinciper
Placeringen av stolparmaturen i gaturummet är viktig för att ljusfördelningen ska bli den rätta. Främst ska gång- och
cykelbanorna vara belysta för att ge ökad trygghet. Körbanas belysning ska var tillräcklig men inte dominerande.
Vid korsningar och övergångsställen krävs en förstärkt belysningsgrad.
Huvudgata.med.cykelbana.och.träd.på.båda.sidor
Gatubredd:.22,2.meter
Huvudgata.med.rak.kantstensparkering.på.båda.sidor
Gatubredd:.22,5.meter
Lokalgata.med.belysning.och.träd.på.en.sida
Gatubredd:.17.meter
Lokalgata.som.är.del.av.ett.cykelstråk
Gatubredd:.20,5.meter
1:200
6

Typer.av.armatur.-.uppdelning.efter.gatukaraktär
Huvudgator.
Armaturer.som.effektivt.sprider.ljuset.
nedåt.och.utåt..Tät.kupa.med.ett.diskret.
utseende som används som trafikbelysning.
Kan behöva kompletteras med lägre
armatur för gång- och cykelväg.
Lokal-.och.affärsgator
Armatur av olika sort beroende på lokalgatans.karaktär..Gata.med.närliggande.
bostäder bör ha armatur med tät kupa
för.att.inte.ge.störande.spilljus..Armatur.
med synlig ljuskälla ger mer spilljus åt
sidorna och behöver inte kompletterande
gc-vägsbelysning. Smala lokalgator kan
ha en armaturtyp av samma slag som den i
parkerna.fast.med.något.högre.stolphöjd.
Park,.gång-.och.cykelvägar
Lägre stolparmatur med effektiv avbländning.
Ger ett ljus som lyser utåt, nedåt och
lite uppåt. Dessa armaturer syns tydligt och
får.därmed.en.påtagligt.gestaltande.roll.i.
sin.miljö..
7

Armaturtyper,.huvudgator
Victor, Thorn (Råsundavägen)
Victor, Thorn Icon, Louis Poulsen
Luna Traffic, Elenco
8

Armaturtyper,.lokalgator
Linköping, Zero
Luna Traffic, Elenco
Icon, Louis Poulsen Bernini, Ateljé Lyktan, Huvudstagatan
9

Armaturtyper,.park,.gång-.och.cykelvägar
Linköping, Zero Elite K, Austría Alura, Flux
Alura, Flux
0

möblering
Generellt
Antalet typer av möbler bör hållas till ett begränsat
urval.för.att.ge.ett.förenande.inslag.som.ska.stärka.
banden mellan kommunens olika delar.
I den trädplanterade remsan placeras all gatuutrustning.
På så sätt skapas ett stukturerat och tydligt uttryck i
gatumiljön..Då.alla.föremål.som.kan.utgöra.hinder.
samlas i möbleringszonen ökar också framkomligheten
för.personer.med.funktionshinder.
Möblerna ska vara utformade med en enkel och stilren
design.för.att.kunna.fungerar.i.Solnas.disparata.miljöer.
Invid sittbänkar ska det alltid finnas en papperskorg.
Papperskorgarna bör placeras med täta intervall i
områden.med.starkt.frekventerade.stråk..
Torgens möblering tas inte med i detta gestaltnings-
program.utan.de.får.ha.sina.egna.karaktärer..När.
övriga.områden.får.en.enhetlig.gestaltning.kan.torgens.
särskilda uttryck bättre komma till sin rätt och därmed
framträda tydligare.
Det urval av möbler som gjorts i detta program bör ses
som exempel av typutformningar. När det gäller val av
färg.redovisas.det.i.ett.eget.avsnitt.
Bergshamra torg
Huvudstagatan
Bänkar.
Sofforna.ska.ha.en.relativt.hög.sitthöjd.för.att.personer.
med begränsad rörlighet ska ha lätt att ta sig upp och
dessutom vara utrustade med både rygg- och armstöd.
Bänkar utan rygg- och armstöd ska endast vara tillåtet
på torgytor där ingen tydlig riktning finns.
Sofforna bör vara placerade med ett inbördes
avstånd.av.ca. 5.meter.längs.centrala.stråk.med.stor.
människogenomströmning. Inom övriga centrala
delar bör avståndet vara högst 50 meter. I parker kan
avståndet.vara. 00.meter..
Alla soffor ska ha sits och ryggstöd i grönlackerat trä
och svarta metalldelar. Den lackerade ytan förenklar
klottersanering jämfört med en oljad träyta som måste
slipas.då.förstörelse.skett.

Bänkar
Gator.och.parker.i.centrala.områden
I centrala områden används en bänk med stilren
utformning.som.passar.i.miljöer.av.olika.karaktär..
Bänken har en design som blir ett tydligt förenande
element.i.Solnas.disparata.områden.
Lessebo, Byarumsbruk
Tessin, Nola, Råsunda torg
Gator.i.nya.bostadsområden
I nybyggda områden och i områden med en modern
karaktär passar en bänk med ett enkelt och modernt
uttryck.
April, Vestre
April, Vestre
Gång-.och.cykelvägar.samt.
naturområden.i.perifera.områden
Möbler med ett robustare utseende som fungerar bra
i.enklare miljöer utmed gång- och cykelvägar samt
park och naturmark. Denna möbel ska vara lätt att
underhålla och byte av träskivor ska enkelt kunna ske.
På vissa platser är det befogat att ha ett passande bord
till.sofforna..
Djurgården, Hags
Passande bord, Brahella, Hags

Cykelställ
Cykelställen bör ha en utformning som ökar
stöldsäkerheten.och.därmed.gör.det.möjligt.att.låsa.
fast cykeln i ramen. Dagens moderna cyklar har hjul
i aluminium som lätt blir skeva om de parkeras i
cykelställ av traditionell typ där framhjulet skjuts in i
en.skåra..Sådana.ställ.ska.därför.undvikas.och.istället.
ersättas.med.de.mer.stöldsäkra.modeller.som.här.anges.
Det är viktigt att cykelställen placeras nära målpunkter
för att fylla sin funktion. Vid val av cykelställ är
utrymmet avgörande eftersom olika modeller tar olika
stor plats och behovet av parkering skiftar mellan
områden. På vissa platser där cyklarna står parkerade
längre tid kan cykeltak vara befogat.
För att möta det ökade behovet av cykelparkering
under sommarhalvåret kan temporära cykelställ vara en
lösning...
Plaza 1, Team Tejbrant
Bågen, Nifo
Urban, Vestre
Ceres, Hess
Temporärt cykelställ,
Cykelställ 07-11-05, Team Tejbrant
3

Planteringsurnor
Planteringsurnor placeras företrädesvis i gatans
möbleringszon. Dessa kan i vissa fall ha funktionen som
pollare och därmed hindra bilars framfart samt sänka
biltrafikens hastighet. Urnorna bör ha en enkel, lågmäld
design och färg som låter växterna hamna i fokus och
som harmonierar mot den grå markbeläggningen.
Boboli, Vestre
Boboli, Vestre
Pollare
Pollarna används för att visa gränser mellan olika
trafikanter samt för att hindra infart och öka säkerhet.
På platser som behöver en flexiblel lösning kan
löstagbara pollare vara ett bra alternativ.
Pollare med belysning ska undvikas eftersom de ofta
utsätts.för.vandalisering..
Dan, Nola Ströget, Nifo Lappset
Papperskorgar
Papperskorgar ska vara utformade så att de försvårar för
råttor och fåglar att komma åt innehållet. Det innebär att
behållaren ska ha släta sidor och ett välvt tak.
Papperskorgarna ska av arbetsmiljöskäl vara lätta att
tömma.och.vara.rätt.dimensionerade.för.sin.miljö..
Papperskorgarna får ej sitta på belysningsstolpar utan
ska.vara.fristående.
City, Vestre
4

färg
Solna behöver en neutral färg som binder samman
utemiljön.och.ger.ett.enat.grepp.om.utrustningen..
Svart.ska.vara.den.genomgående.färgen.eftersom.det.är.
en.färg.som.fungerar.i.många.olika.miljöer.
Svart.ska.återkomma.på.utrustningsdetaljer.så.som:.
▪ belysningsstolpar
▪ pollare
▪ räcken
▪ metalldelar på gatumöbler
▪ cykelställ
Trädelar på bänkar och bord ska vara grönlackerade i en
mörkgrön nyans.
De befintliga papperskorgar som står utställda enligt
avtal med JCDecaux har en brungrön färg som
återkommer i busshållplatsernas ramdelar.
Betongplattorna,.gatustenen.och.kantstöden.ska.vara.i.
en.enhetlig.grå.färgskala..
RAL.9005,.NCS.S.9000-N
Belysningsstolpar, räcken, metalldelar
på gatumöbler, cykelställ
RAL.6008,.NCS.S.8505-G80Y
Befintliga papperskorgar och busskurer
RAL.6009,.NCS.S.80 0-G 0Y
Bänkar och bord
5

träd
Generellt
Träd.och.grönska.är.ett.viktigt.inslag.vid.skapandet.
av.trevliga.gatumiljöer..Träden.är.kanske.det.
viktigaste.elementet.för.den.visuella.ledningen.och.
orienterbarheten i staden. Formklippta träd är ett
effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel.
Träden.kan.fungera.som.rumsavskiljare.och.därmed.
hjälpa till att smalna av överbreda gator. En annan
positiv.effekt.är.att.en.trädplanterad.gata.har.en.
hastighetsdämpande.effekt.eftersom.gatan.uppfattas.
som.smalare.
Gatuträd.kan.länka.samman.grönområden.och.därmed.
i viss mån fungera som biologiska spridningskorridorer
för.trädlevande.insekter.
Trädgroparna bör utnyttjas till lokalt omhändertagande
av.dagvatten.
För.att.träden.ska.klara.av.gatans.tuffa.miljö.måste.de.
ha.rätt.förutsättningar.vid.plantering.i.fråga.om.art,.
storlek.och.markgropens.utformning..
Längsgående växtbäddar är bäst för träden men i de fall
då gatorna har en möbleringszon ska denna förläggas
mellan.träden.
Avståndet mellan träd och fasad bör vara så stort att trädet
inte behöver beskäras i onödan. För ett normalstort
träd.är.7.meter.mellan.fasad.och.träd.en.god.standard..
Om.träden.är.smalkroniga.kan.avståndet.vara.4.meter..
Träd bör inte planteras närmare än 3 meter från fasad.
Planteringsytor
I vissa gatumiljöer är det inte möjligt att ha längsgående
trädgropar..Rutor.med.marktäckande.plantering.eller.
grus.är.då.en.lösning.för.att.säkerställa.att.träden.får.
luft.och.vatten..Den.marktäckande.planteringen.har.
den.positiva.effekten.att.den.tillför.mullämnen.åt.de.
annars.hårt.ansatta.gatuträden..Salttålig.undervegetation.
har visat sig fungera mycket bra på gator som saltas.
På gator med begränsat utrymme och med många
fotgängare.kan.markgaller.vara.ett.alternativ..
Trädskydd
Trädskydd utsätts ofta för vandalisering men om träd
med ordentligt stamomfång planteras från början behövs
inte skyddet. Trädskydden är endast befogade i gaturum
där.påkörningsrisken.är.stor.
6

Riktlinjer.för.gatuträd
▪ Gatuträd.ska.vid.plantering.ha.ett.stamomfång.av.
minst. 0- 5.cm..
▪ Stamhöjden.ska.vid.plantering.normalt.vara. ,5.
meter..Träd med kronor som går ut över körbanan
bör ha en högre stamhöjd.
▪ Trädplanteringar.i.sammanhängande växtbäddar
eftersträvas..
▪ Avståndet.i.längsled.mellan.träden.får.ej.vara.för.
stort.för.att.inte.den.visuella.ledningen.och.den.
hastighetssänkande..och.avsmalnande.effekten.
ska gå förlorad. Som referens har t. ex. Birger
Jarlsgatan. 4.meter.mellan.träden.och.Sveavägen.
7.meter..
▪ Träd.från.e-plantssortimentet.prioriteras.för.att.
säkerställa.att.materialet..har.rätt.utseeende,.
härdighet.och.sjukdomsresistens
▪ Träd som kan ge upphov till allergi bör undvikas i
boendemiljöer.
▪ Samma trädart ska väljas vid nyplantering i
befintlig trädrad med undantag för almar på grund
av almsjukan. De ”resistenta” almsorter som finns
på marknaden är såpass nya att man med säkerhet
inte.kan.fastställa.dem.som.helt.säkra.förrän.efter.
flera år.
Gamla oxlar utmed Huvudstagatan som står i väldimensionerade markytor.
7

Trädarter
Valet.av.vilka.träd.som.ska.planteras.i.kommunen.måste.
ske med eftertanke och omsorg för att nå ett bra resultat.
Det måste finnas kunskap om vilka träd som passar
i.vilka.miljöer.och.hur.dessa.träd.kommer.att.se.ut.i.
framtiden, blir träden 6 eller 20 meter höga efter 20 år?
Det finns stora skillnader i hur bra olika trädarter klarar
gatans.hårda.miljö..Gatuträden.ska.framförallt.vara.
tåliga.mot.torka.och.luftföroreningar..
Vid val av trädart ska gatans bredd, karaktär och
markförhållanden beaktas. På smala gator som ska
trädplanteras bör smalkroniga arter väljas.
Exempel.på.lämpliga.gatuträd
Nedan följer ett urval av träd som visat sig fungera bra i
gatumiljöer.
Acer platanoides fk. Ultuna E.-.
skogslönn
Kan bli 25 meter högt. Har en bred
krona som till en början är något
spretig och oregelbunden men blir
tät.och.samlad.som.äldre..Solna.har.
ett flertal lönnalléer med ofta mycket
stora.träd...
Acer platanoides ’Columnare’ - smalvuxen lönn
En lönn med smal, upprätväxande krona som fungerar
bra i stadsmiljöer med lite smalare gator. Blir 15-17
meter högt. Är något långsamväxande.
Acer platanoides ’Globosum’ - klotlönn
Har en mycket samlad och kompakt rund krona. Tål
stadsmiljö bra. Blir endast 4-5 meter högt.
Aesculus hippocastanum
-.hästkastanj
Blir. 0- 5.meter.högt..Är.
ett riktigt stort och brett
träd.som.passar.på.de.större.
gatorna..Hästkastanjen.hör.
till.de.träd.som.är.något.mer.
känsliga.för.vägsalt.
Carpinus betulus.fk. Stenshuvud E-.avenbok
Är något långsamväxande och har en smalt pyramidal
kronform. Ett bra stadsträd som tål luftföroreningar
mycket bra. Når en höjd av 15-20 meter.
Corylus colurna - trädhassel
Blir. 5- 8.meter.högt..Har.en.rak,.genomgående.stam.
och.en.rundad,.välformad.krona..Är.ett.träd.som.klarar.
gatans torra miljö mycket bra. Kan vara något känslig
mot dålig dränering och vägsalt. Fungerar bra som
alléträd på trånga gator.
Fraxinus ornus.- mannaask
Ett träd som är värmegynnad och
som fungerar bra i hårdgjorda ytor.
Blommar i juni med yviga, gulvita
blomvippor. Har en rak stam och en
krona.som.är.rundad.eller.lätt.oval..
Kan bli 9-12 meter högt.
Magnolia kobus.-.japansk magnolia
Ett träd som alltmed börjar användas i gatumiljöer.
Blommar i maj på bar kvist med stora, iögonfallande
blommor. Bör stå soligt och i något skyddat läge.
Höjd:.6-8.meter.
Prunus avium E -.fågelbär,
sötkörsbär
Snabbväxande, medelstort träd
som blir 15-20 meter högt. Får
rikligt med vita blommor i maj och
svartröda frukter i juli. Fungerar bra
i hårdgjorda ytor.
.
Prunus avium ’Plena’.-.fylldblommigt fågelbär
Liknar fågelbäret men har fyllda vita blommor och är
något.lägre..Blir. 0- .meter.högt.och.med.tiden.minst.
lika bred. Sorten är steril och får därför inga frukter.
Prunus maackii.-.näverhägg
Snabbväxande träd som blir 10-15 meter högt. Har en
rundad krona och får vita blommor i maj. Stammen är
lätt flagnande och gulbrunskimrande. Finns planterade
utmed Ankdammsgatan, se bild på sidan 10.
Quercus palustris.-.kärrek
Elegant eksort med starkt flikade
blad. Fungerar bra i stadsmiljö men
blir något bred. Har mycket vågräta
grenplan vilket är typiskt för ekar.
Kan bli 15-20 meter högt.
Quercus robur fk Ultuna E.-.skogsek
Välkänt träd som blir 20-25 meter högt. Solna har ett
stort antal fina ekbestånd i parkerna. Trädet kan med
fördel.fungera.som.ett.karaktärsträd.för.kommunen.
även.längst.gatorna...
8

Quercus robur f. fastigiata ’Fastigiate Koster’.-.pelarek
Når en höjd av 20-25 meter men är något långsamväxande.
Har ett mycket smalt och upprätt växtsätt som
gör den till ett utropstecken i gatan. Fungerar bra som
karaktärsstarkt alléträd.
Quercus rubra.-.rödek
Är ett storvuxet, vackert träd som fungerar bra i gatumiljöer
där utrymmet medger. Bladen är något flikiga
och får en mycket röd höstfärg. Växer något snabbare
än.skogseken..Blir. 0- 5.meter.högt..Finns.planterade.i.
Frösundaledens.mittremsa.vid.Solna.station.
Robinia pseudoacacia.-.robinia
Ett lite mer exotiskt träd som har
en.vacker.karaktäristisk.krona..
Blir.. 5- 0.meter.högt..Har.
parbladiga blad och får fjärilsliknande,
vita blommor i juni. Är
ett bra gatuträd som bör stå skyddat för starka vindar.
Finns.planterade.i.Frösunda.
Sorbus aria ’Gigantea’.E.-.jättevitoxel
Starkväxande träd med oval krona. Blir 12-15 meter
högt. Är en frisk sort som fungerar bra i gatumiljö.
Finns längs Huvudstagatan. Se bild på sidan 27.
Sorbus aucuparia fk. Västeråker E- rönn
Når en höjd av 10-15 meter. Har fina årstidsskiftningar,
blommar i vitt på försommaren, får röda bär i augusti
och har en rödflammande höstfärg. Är ett anspråkslöst
träd som klarar sig bra i många olika miljöer men vill
gärna.ha.god.tillgång.på.ljus..
Sorbus aucuparia ’Fastigiata’
- pelarrönn
Ett.litet,.smalkronigt.träd.som.
passar bra på gator där utrymmet
är begränsat. Blir 6-8
meter.högt..Finns.planterade.
på.Stråkvägen.i.Råsunda..
Sorbus incana E.-.silveroxel
Ett litet träd som blir 6-8 meter högt. Har en regelbunden
och smal krona. Trädet har vackra blågröna blad
som.ger.ett.skimmer.i.silver..
Sorbus intermedia E- oxel
Ett mycket bra gatuträd med
anspråkslösa.markkrav.men.
som.vill.ha.gott.om.ljus..Blir.
- 5.meter.högt..Har.en.rund.
och tät krona. Får vita blommor.i.juni..
Sorbus x thuringiaca ’Fastigiata’ E.- rundoxel
Blir 8-10 meter högt. Har som ung en starkt pyramidal
kronform men som senare blir mer rund. Rundoxeln
har ett mer upprätt och smalare växtsätt än den vanliga
oxeln. Är lämplig för plantering i hårdgjorda ytor och i
trånga.gaturum..
Tilia cordata ’Erecta’.-.skogslind.’Erecta’
Smalkronig.sort.av.lind.som.når.en.höjd.av. 8- 0.meter.
Trädkronan är som ung smalt pyramidal men blir
senare brett äggformad.
Tilia cordata ’Rancho’.- skogslind ’Rancho’
Blir.ett. 0- .meter.högt.träd..Har.en.smalt.konformad.
krona. Anses vara fri från bladlöss och därmed också
honungsdagg..
Tilia x europaea.- parklind
Kanske det absolut vanligaste gatuträdet i Sverige. Blir
20-25 meter högt. Är ett stort träd med regelbundet
växtsätt. Vid plantering av parklind bör man vara medveten.om.att.de.lätt.angrips.av.honungsdagg.som.faller.
ner under trädet och ger en klibbig yta. De bör därför
undvikas på platser med bänkar, parkeringar osv.
Tilia x europaea Euchlora’ - glanslind
Blir 15-20 meter högt. Har glänsande mörkgröna blad.
Har inte lika stora problem med honungsdagg som flertalet
andra lindar. Tål gatans torra och varma miljö bra.
9

källor
Arkitektur i Solna, Solna byggnadsnämnd, 1994
Balgård.Sture,.Den goda stadsgatan,.Arkitektskolan.och.Carlssons.Bokförlag.AB,.
994
Belysningsprogram för Solna stad, Tekniska.kontoret.Solna.stad,. 003
Cykelparkering i staden, Utformning av cykelparkeringar i Stockholm,.
Trafikkontoret Stockholm 2007
Dagvattenstrategi för Solna stad, antagen. 00 ,.Miljökontoret.och.Solna.Vatten,.
00
Gata för människor, Om vacker och säker trafikmiljö i tätorter, Svensk Markbetong,
998
Gatusektioner, råd och exempel vid utformning av gatumiljöer,.Gatukontoret.Malmö.
stad,. 006
Gatutyper -en exempelsamling, fördjupningsprojekt inom TRAST, Kommunförbundet,
SWECO.VBB,. 006
Gestaltningsprogram för offentlig miljö i Sundbyberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sundbybergs stad, 1998
Lugna gatan! En planeringsprocess för säkrare , miljövänligare, trivsammare och
vackrare tätortsgator, Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1998
Malmlöf.Maria,.Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun,.
988
Malmö stadsmiljöprogram, Malmö Stadsbyggnadskontor, Gatukontoret Malmö stad,
993- 005
Orvesten.Alf,.Ståhl.Örjan,.Handbok -växtbäddar för stadsträd i Stockholm, SWECO/
Grontmij.AB,.Stockholm. 007
Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad ska anpassas för funktionshindrade,
Tekniska kontoret Trafikavdelningen Solna stad, 2000
Stenstadens gatumiljö,.Stockholms.Gatu-.och.fastighetskontor,.Stockholm. 000
Trafiknätsanalys - Solna stad, funktionsindelning, klassificering, åtgärder, Tekniska.
kontoret.Solna.stad,.Vägverket.konsult,. 004
TRAST - Trafik för en attraktiv stad, Vägverket,.Sveriges.kommuner.och.landsting,.
Banverket,.Boverket,.utgåva. ,. 007
Träd i Stockholm, En guide till stadens träd och deras betydelse för vår miljö,
Stockholms.stad.Gatu-.och.fastighetskontoret,.Stockholm. 003
Trädplan för Stockholm, Policy del I och II, Stockholms.Gatu-.och.fastighetskontor,.
995
Trädpolicy Göteborgs stad, En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden, år ?
Vägar och gators utformning VGU, Sektion tätort - gaturum,.Vägverket.och.Svenska.
Kommunförbundet, http://www.vv.se/templates/page3____8151.aspx
Översiktsplan för dagens och framtidens Solna 2006-2025,.antagen.maj. 006,.
Stadsbyggnadsdivisionen Solna stad, augusti 2006
30

Länkförteckning
adresser.till.tillverkare.
http://www.aeaustria.at
http://www.atelje-lyktan.se
http://www.byarumsbruk.se
http://www.elenco.se
http://www.eplanta.com
http://www.flux.nu
http://www.hags.com
http://www.hess-scandinavia.com
http://www.lappset.se
http://www.louispoulsen.com
http://www.thornlighting.se
http://www.nola.se
http://www.teamtejbrant.se
http://www.vestre.com
http://www.zero.se
3