gestaltningsprogram - Solna stad

solna.se

gestaltningsprogram - Solna stad

gestaltningsprogram

för solna stads offentliga miljöer

Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad december 2007


innehåll

Inledning......................................................................... 3

Tillgänglighet.................................................................. 4

Gator

gatornas.utformning........................................................................5

gatornas.uppdelning........................................................................6

Huvudnätet

innehåll.och.regler.för.huvudnätets.gator........................................7

sektioner.för.huvudnätet..................................................................8-9

Lokalnätet

innehåll.och.regler.för.lokalnätets.gator........................................... 0

sektioner.för.lokalnätet.....................................................................

Markmaterial

gatornas.beläggning........................................................................

Belysning

allmänt............................................................................................. 3

trygghet............................................................................................ 3

stolparmaturens.placering.&.utförande........................................... 4

belysningsstolpar,.höjder................................................................. 5

belysningsprinciper................................................................................... 6

typer.av.armatur,.uppdelning.efter.gatukaraktär............................. 7

armaturtyper,.huvudgator................................................................ 8

armaturtyper,.lokalgator................................................................... 9

armaturtyper,.park,.gång-.och.cykelvägar....................................... 0

Framsida: Utsikt från Solna centrum mot Råsunda stadion, foto: Christer Joelsson

Möblering

generellt........................................................................................

bänkar........................................................................................... -

cykelställ........................................................................................ 3

planteringsurnor............................................................................ 4

pollare........................................................................................... 4

papperskorgar............................................................................... 4

Färg.............................................................................. 5

Träd

generellt........................................................................................ 6

planteringsytor.............................................................................. 6.

trädskydd...................................................................................... 6

riktlinjer.för.gatuträd...................................................................... 7

trädarter........................................................................................ 8- 9

Källor............................................................................30

länkförteckning...................................................................................... 3

Arbetsgrupp

Tomas.Andersson,.gatuingenjör

Lena.Gehlin,.Solna Vatten

Veronica.Gelland.Boström, kommunekolog

Allan.Hedman, trafikplanerare

Veronica.Johnander,.projektledare

Anders.Kordasz,.belysningsingenjör

Ann-Christine.Källeskog,.planarkitekt

Marie.Ljungh,.GIS-ingenjör

Mia.Simm,.agenda 21-samordnare

Marek.Sroka, driftingenjör


inledning

Solna.kallas.kontrasternas.stad.på.grund.av.de.vitt.

skilda.karaktärerna.mellan.och.inom.stadens.olika.

delar. Här kan man finna flera olika tidstypiska miljöer

tätt.inpå.varandra..De.starka.kontrasterna.går.att.

finna mellan natur och bebyggd miljö, exempelvis

det.moderna.Frösunda.som.står.i.nära.anslutning.till.

Nationalstadsparkens.gamla.kulturmiljöer..Men.även.

inom de bebyggda områdena finns stora variationer.

Här blandas småskaliga villatomter med storskalig

modernism.inom.korta.avstånd...

De stora trafikstråk som går igenom Solna ger en

splittrad miljö med stor barriärverkan. I detta program

har.fokus.lagts.på.utformning.och.utrustning.av.gator.i.

det.kommunala.vägnätet.med.målsättningen.att.de.ska.

sammanlänka.istället.för.att.splittra.staden..

Syfte.

Programmet.ska.fungera.som.standard.vid.

utformning.av.allmän.platsmark.men.även.ge.

riktlinjer.för.kvartersmarkens.utformning..Det.ger.

därmed.en.grundläggande.norm.för.kommande.

gestaltningsprogram.inom.kommunen..

Det är lika viktigt att programmet definierar vilka

element som ska finnas som att konkretisera vad

som inte får förekomma. Detta ger minskat utrymme

för.vidare.tolkning.av.Solnas.standardutfomning.av.

utemiljön..

Mål

Vid nyexploatering och upprustning av befintliga

områden.ska.gestaltningsprogrammet.sätta.ramar.för.

hur Solnas utemiljöer bör utformas.

Det.ska.vara.lätt.att.orientera.sig.längs.Solnas.gator..

Miljöerna.ska.ha.en.stadsmässig.prägel.och.vara.

utrustade med material av hög kvalitet. Det ska tydligt

märkas att man närmar sig en centrumbildning genom

en.stadsmässig.helhetskaraktär.

Solnas utemiljöer ska vara både vackra och tillgängliga

för så många som möjligt. Det ska finnas en röd

tråd.mellan.de.olika.kommundelarna.i.form.av.de.

omsorgsfullt.gestaltade.gatorna.

Foto: Christer Joelsson

3


tillgänglighet

Solnas.utemiljöer.ska.vara.tillgängliga.för.så.många.

som.möjligt..

Det.är.viktigt.att.ständigt.ha.tillgängligheten.i.åtanke.

vid.utformning.av.gatumiljöer..Gatorna.ska.ha.en.logisk.

och.enhetlig.struktur.som.ska.vara.lätt.att.förstå.

I vissa fall kan de olika behoven hos de

funktionshindrade strida emot varandra, till exempel

vill synskadade ha tydlig kantmarkering medan

rörelsehindrade.vill.ha.sänkt.kantsten..Det.är.därför.

inte möjligt att skapa en miljö där alla krav blir helt

tillgodosedda utan att behöva kompromissa.

I detta gestaltningsprogram är ambitionen att

genomgående ge förslag som gynnar god tillgänglighet.

För mer detaljerad information om tillgänglighet finns

skriften ”Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad

anpassas.för.funktionshindrade”.samt.VGU.(Vägar.och.

Gators.Utformning,.Vägverket)

Gestaltningsprogrammets.

tillgänglighetskrav

▪ Gångstråk får inte innehålla hinder. All utrustning

ska.i.största.möjligaste.mån.placeras.i.gatans.

möbleringszon.

▪ Gatans markbeläggning ska vara slät och halkfri med

grunda ränndalar för att underlätta för rullstolsburna

och.personer.med.rullatorer...

▪ Den fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än

,5.meter..Ett.hinder.lägre.än. , .meter.utgör.en.fara.

för synskadade.

▪ Gång- och cykelbanan ska ha olika markbeläggning

med plattlagd gångbana och cykelbana i asfalt vilket

underlättar för synskadade då det ger kontraster i både

material.och.färg.

▪ Parksoffor ska ha hög sitthöjd och armstöd för att vara

lätta.att.komma.upp.ur...

Grunda ränndalar på en av Solnas gator Tydlig uppdelning av gång- och cykelväg, Råsundavägen

4


gator

Gatornas.utformning

Solnas gatustruktur behöver en tydligare skillnad

mellan.det.småskaliga.rummet.och.det.storskaliga.transportrummet

och mellan stadens finrum och vardagsrum.

Gatumiljön ska präglas av tydlighet där det klart framgår

för trafikanterna var de ska korsa gatan, önskvärd

hastighet,.vem.som.har.företräde.m..m..Material,.färg.

och.form.ska.väljas.så.att.gaturummet.får.harmoni.och.

en trafikmiljö skapas där behovet av vägmarkeringar

och.vägmärken.är.litet.

Husens.och.gatans.användning.måste.stämma.överens.

eftersom.gaturummets.utformning.ger.förutsättningen.

för.hur.stor.grad.av.liv.och.aktiviteter.som.uppstår.i.

gatumiljön.

Övergången.från.huvudgata.till.lokalgata.kan.markeras.

med.portar..Dessa.portar.kan.utgöras.av.nivåskillnad.i.

gatan och av växtlighet.

Känslan.av.stadsmässighet.ökar.med.trängre.gaturum..

Gatan ska vara avgränsad och väl definierad av golv och

väggar..Väggarna.utgörs.av.husfasader,.staket,.murar.

och.vegetation..Golvets.horisontella.avgränsning.utgörs.

av gatans markbeläggning.

Gatornas.orienterbarhet

Träd.och.samordnad.materialanvändning.ger.tydlighet

och.riktning.i.gaturummet..Siktlinjer.och.landmärken.

ska förtydligas. Gator som är väldigt breda kan visuellt

smalnas.av.genom.trädplanteringar.och.lägre.höjd.på.

stolpbelysning. Träden bildar mellanväggar i det vida

gaturummet..

Samordning ska ske mellan den trafiktekniska utformningen,

gaturummens gestaltning och möblering,

utsmyckning och belysning. Detta för att alla slags

trafikanter ska kunna orientera sig, via huvudnätet mot

viktiga.målpunkter..Gatorna.ska.innehålla.enhetliga.och.

igenkännbara material och typutformningar.

Större korsningar måste vara lätta att identifiera. De kan

utformas som unika platser eller som en tydlig del av ett

sammanhängande.stråk..

Huvudgatorna kan fungera som grönskande boulevarder

som bildar fond åt smala lokalgator utan vegetation.

Det.är.möjligt.att.skapa.gator.med.en.utformning.som.

gör att bilarnas hastighet sänks. Många gaturegleringar

tillkommer.för.att.gatans.utformning.ger.fel.signaler..

En tydlig utformning av gaturummet med omsorgsfullt

val av material minskar behovet av många skyltar och

ger.ett.naturligt.förhållningssätt.till.gatumiljön..Gatuutformningen

ska tvinga bilister till låg hastighet vid

övergångsställen..

Cykeltrafik

Cykeltrafiken sker på separata cykelbanor eller i blandtrafik

på lokalgator utom i de fall då lokalgatan är del

av det övergripande cykelnätet som anges i Solna stads

trafiknätsanalys. Cykelfält och enkelriktade cykelbanor

bör undvikas. Det bör ej finnas någon nivåskillnad mellan

gång- och cykelbana.

Stråkvägen, Råsunda

5


gatornas uppdelning

Det väsentligaste vid klassificering av en gata är dess

funktion. Det vill säga om dess uppgift är att föra trafik

mellan.områden.(huvudgata).eller.om.den.ska.fördela/

samla upp trafik inom ett område (lokalgata).

Detta.gestaltningsprogram.har.vid.uppdelning.av.

gatorna.utgått.från.Solnas.översiktsplan. 006.samt.den.

trafiknätsanalys som Vägverket konsult gjort på uppdrag.av.Solna.stads.tekniska.kontor.

Järva

Järva Järva

Råsunda Råsunda Råsunda Råsunda

Råsunda

Gata som bör omgestaltas

till stadsgata

Ulriksdal

Ulriksdal

Skytteholm

Skytteholm

Huvudsta

Huvudsta

Hagalund

Hagalund

Bergshamra

Bergshamra

Haga

Haga

KS/KI

KS/KI

0


0.5 1

Kilometer

Järva

Järva

Råsunda

Råsunda

Huvudsta

Huvudsta

Skytteholm

Skytteholm

Ulriksdal

Ulriksdal

Ny trafikplats

Regional huvudväg

Kommunal huvudväg

Kommunal huvudväg som kan tas bort

Alternativ sträckning av ny regional huvudväg

Ny kommunal huvudväg

Ny regional huvudväg i tunnel

Omformad kommunal huvudväg

Hagalund

Hagalund

Bergshamra

Bergshamra

KS/KI

KS/KI

Haga

Haga

0


0.5 1

Kilometer

6


huvudnätet

Huvudnätet.omfattar

Genomfarter och infarter; gator för trafik till, från och

genom.staden.

Huvudgator; gator för trafik mellan stadsdelar.

Innehåll.och.regler.för.huvudnätets.

gator

▪ Gatorna ska företrädesvis ha två körfält. Fyra körfält

ska.undvikas.i.så.stor.uträckning.som.möjligt...

▪ Alla huvudgator ska vara anpassade för busstrafik och

ha 3,5 m breda körfält.

▪ Gångbana på båda sidor av gatan eftersträvas.

▪ Välfrekventerade gångstråk bör ha gångbanor som är

bredare än de övriga..

.▪ Gångbanorna ska beläggas med betongplattor och

cykelbanor med asfalt.

.▪ Mittrefuger.och/eller.klackar.kan.användas.vid.

övergångsställen.för.att.sänka.hastigheten.hos.

biltrafiken och öka de gåendes säkerhet.

▪ Upphöjda övergångställen med markbeläggning

av smågatsten eller betongsten föreslås där ingen

signalreglering finns.

.▪ Längsgående parkering anordnas där behov finns och

trafiksituationen så medger.

▪ Gång- och cykeltrafiken ska vara separerad från

biltrafiken.

▪ Utrymmet mellan träden ska om möjligt utnyttjas

till att rymma gatans möbleringszon där bl.a.

belysningsstolpar, bänkar och papperskorgar placeras.

En esplanad skapar ett grönskande gaturum och gör att gatan upplevs som smalare, Vanadisvägen, Stockholm

7


Sektioner.för.huvudnätet

Huvudgata.med.cykelbana.och.träd.på.båda.sidor

Förgårdsmark: 1,0 m x 2

Gångbana: 1,8 m x 2

Cykelbana: 2,0 m x 2

Stenmjölsyta: 0,8 m x 2

Parkering med träd: 2,0 m x 2

Körbana med busskapacitet: 7,0 m

Summa:. , .m

Belysningsstolpe

Plattbelagd.yta

Asfaltsbelagd.

cykelbana

Asfaltsbelagd.

parkeringsyta

GÅNGBANA

CyKELBANA

PARKERING

GATA

PARKERING

CyKELBANA

GÅNGBANA

Stenmjöl

Granitkantstöd

Fris.av.storgatsten

Träd

1:200

8


Sektioner.för.huvudnätet

Huvudgata.med.rak.kantstensparkering.på.båda.sidor

Förgårdsmark: 1 m x 2

Gångbana: 2,5 m x 2

Cykelbana: 2,5 m

Kantstensparkering: 2 m x 2

Körbana med busskapacitet: 7 m

Trädzon:. .m

Summa:. ,5.m

Granit.kantstöd

Belysningsstolpe

Plattbelagd.yta

Asfaltsbelagd.

parkeringsyta

GÅNGBANA

PARKERING

GATA

PARKERING

TRäd/

MöBELzoN

CyKELBANA

GÅNGBANA

Betongplattor

Träd

Permiabelt.material

Fris.av.storgatsten

1:200

9


lokalnätet

Lokalnätet.omfattar

Uppsamlingsgator; gator som samlar upp trafiken från

lokalgator.

Lokalgator; gata för trafik som till övervägande del har

målpunkt.vid.gatan..

Innehåll.och.regler.för.lokalnätets.

gator

▪ Lokalnätet.ska.kännetecknas.av.sina.smala,.intima.

gaturum..

▪ Lokalgatorna ska ha låg prioritet av biltrafik.

▪ Korta.gator.eller.uppdelning.i.delsträckor,.s.k..

länkar, ska eftersträvas för att hålla nere bilarnas

hastighet. Vid en gatulängd på 75-100 meter blir

bilarnas hastighet sällan högre än 30 km/h. En viss

hastighetsdämpande.effekt.kan.uppnås.genom.att.

gatan delas upp i flera visuella rum med hjälp av s. k.

trösklar. Trösklarna kan bestå av sidoförskjutningar

och.avsmalningar.

▪ Längs gator med hastighetsbegränsningen 30 km/h ska

både gående och cyklister kunna korsa körbanan var

som.helst..

▪ Lokalnätets.gator.får.gärna.ha.en.lägre.stolparmatur.

som förtydligar gatans funktion och ger gatan en

passande.småskalighet..

▪ Cyklister är hänvisade till att köra i blandtrafik utom

på de gator som ingår i större cykelstråk vilka bör ha

tydliga cykelbanor. (Redovisning av det övergripande

cykelnätet återfinns i Solna stads trafiknätsanalys.)

▪ Det bör finnas längsgående parkering på minst en sida

på.alla.lokalgator.

▪ I vissa fall bör träden vara smalkroniga för att fungera

bra i lokalgatans trängre rum.

Övergångsställe med beläggning av gatsten och betongsten. Ankdammsgatan

▪ Lokalgatorna.ska.ha.grönskande.gaturum.som.i.vissa.

fall.utgörs.av.omgivande.trädgårdar,.parkmark.eller.

förgårdsmark..

0


Sektioner.för.lokalnätet

Lokalgata.med.belysning.och.träd.på.en.sida

.

Förgårdsmark: 1 m x 2

Gångbana: 2,5 m x 2

Trädzon:. .m

Kantstensparkering.på.en.sida:. .m

Körbana: 6 m

Summa:. 7.m

Fris.av.storgatsten

Plattbelagd.yta

Asfaltsbelagd.

parkeringsyta

Belysningsstolpe

GÅNGBANA

PARKERING

GATA

PARKERING

GÅNGBANA

Träd

Permiabelt.material

Granitkantstöd

1:200

Asfaltsbelagd.

parkeringsyta

Plattbelagd.yta

Belysningsstolpe

Lokalgata.som.är.del.av.ett.cykelstråk

.

Förgårdsmark: 1,0 m x 2

Gångbana: 2,5 m + 2 m

Cykelbana: 2 m

Trädzon:. .m

Kantstensparkering: 2,0 m x 2

Körbana: 6 m

Summa:. 0,5.m

GÅNGBANA

PARKERING

GATA

PARKERING

TRäd/

MöBELzoN

CyKELBANA

GÅNGBANA

Träd

Granitkantstöd

Fris.av.storgatsten

1:200


markmaterial

Gatornas.beläggning

Gångbanorna får beläggning av betongplattor med

måtten 350 x 350 mm. På vältrafikerade gångbanor

närmast centrumbildningar och på affärsgator kan

markläggningen.ges.särskild.vikt.för.att.förstärka.den.

mer urbana miljön. Markbeläggningen ska vara i en grå

färgskala..

Markmaterialet.ska.främja.tillgänglighet.genom.att.

inte ha för strukturerad yta och skarpa kanter. Grunda

ränndalar.är.ett.krav.för.att.uppnå.god.tillgänglighet.

Blinda och personer med nedsatt syn behöver dock

strukturerade ytor för sin orientering vilket ska tillämpas

enligt skriften ”Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna

stad.anpassas.för.funktionshindrade”.

All.kantsten.i.Solna.ska.vara.av.granit..Gradhuggen.

kantsten används vid busshållplatser och vid

centrumområden..Råkantsten.används.utmed.övriga.

gator..Fasad.kantsten.läggs.framförallt.vid.infarter..

Sänkt.kantsten.sätts.vid.övergångsställen.med.höjd.

enligt.handikappsnormen..

Parkernas huvudstråk bör vara belagda med asfalt eller

betongplattor medan de mindre gångvägarna gärna

får vara grusade. Cykelbanorna ska genomgående ha

asfaltsyta. Detta gäller inte i utpräglade naturområden

där.asfalt.inte.passar.in.

Längsgående.parkeringen.ska.vara.i.asfalt.med.fris.av.

storgatsten mot körbanan. Se bild.

Parkering med fris av storgatsten, Ingrid Bergmans väg, Filmstaden


elysning

Allmänt

Belysningen styr den visuella ledningen och visar

vägen under dygnets mörka timmar. Det viktigaste

är.inte.alltid.att det är upplyst utan hur det är upplyst.

Ljussättning är ett populärt begrepp som med rätt

handlag gör stadsrummet tryggt, vackert och begripligt.

För att uppnå en behaglig och trygg belyst miljö får

bländning inte förekomma. Ett bländfritt ljus skapas om

ljuskällan skärmas av. Reflektorer kan användas för att

ge minimal bländning.

Belysningen ska ha lång livslängd, låg energiförbrukning.och.vara.miljövänlig..Färgåtergivningen.och.ljusutbytet

ska hålla en hög standard.

En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande

fasad- och skyltfönsterbelysningen är

viktig för att få balans mellan ljuskällorna. Målpunkter

som busshållplatser och övergångsställen bör få extra

belysning. Det är viktigt att samma typ av armatur

används.längs.ett.stråk.och.inom.ett.sammanhängande.

område. Kvartersmarkens belysning ska harmoniera

med.den.allmänna.platsmarkens..

Effektbelysning av enskilda element som skulpturer,

fontäner, träd, broar samt julbelysning kan utgöra ett

positivt inslag i gatumiljön om den görs på ett välarbetat

sätt.

Trygghet

Tryggheten ökar om den gående har möjlighet att

överblicka sin omgivning. Detta åstadkommes genom

att inte bara belysa gångbanan utan även omgivningen

samt.genom.att.skapa.fria.siktlinjer..Därmed.minskar.

upplevelsen för den gående att befinna sig i en starkt

upplyst korridor med mörka väggar som är ogenomsiktliga.

En annan fördel med att rikta belysningen mot

omgivningen är att ljuset blir mjukare och att skillnaden.mellan.ljus.och.mörker.får.en.glidande.övergång..

Belysning av omgivningen bör ske på ett varsamt sätt

med uttänkt ljussättning av t. ex. träd för att minimera

onödigt.spilljus,.så.kallad.ljusförorening.

En ytterligare faktor för att öka tryggheten är att det ska

gå att identifiera en person på ca 10 meters avstånd och

utläsa ansiktsuttryck från 4 meters håll. För att få en

naturlig skugga bör ljuset falla snett uppifrån. Upplysta

skyltfönster och fasader förstärker också tryggheten

och ger mer liv. Parkers huvudstråk ska alltid vara

belysta.

Krav.för.att.uppnå.god.belysning

Belysningen ska:

▪ ej skymmas av trädkronor.

▪ vara bländfri.

▪ ha rätt placering i gaturummet.

▪ placeras på rätt avstånd.

▪ riktas åt rätt håll.

▪ ha en lämplig, neutral och behaglig färg.

Julbelysning längs Centralvägen.

3


Stolparmaturens.placering.och.

utförande

Stolphöjden.påverkar.gatans.karaktär..En.låg.stolpe.ger.

gatan.en.smal.och.intim.karaktär.medan.en.högre.stolpe.

skapar.känslan.av.ett.mer.offentligt.rum..

Större huvudgators stolparmatur bör ha en höjd på

6 - 8 meter. I bebyggda gatumiljöer ska höjden vara 5

- 7 meter. Parkernas stolpar ska vara 4 meter höga.

I de fall då önskan finns om att smalna av ett väldigt

brett gaturum kan höjden på armaturen väsentligt

påverka gatans uttryck. En lägre höjd gör att gaturummet.känns.intimare.och.mindre..För.att.åstadkomma.

detta på en bred gata måste stolparna placeras sicksack

för att ljuset ska spridas över hela gatans bredd.

Stolparna kan med fördel placeras i gatans möbleringszon.

På de gator som saknar möbleringszon ska

stolparna placeras 50 cm från körbanans kant.

Varken.linhängd.eller.väggfäst.armatur.ska.användas.

i Solna. Klotarmatur ger ofta stor bländverkan och är

därför inte tillåtet vid nyprojekteringar. De klotarmaturer

som redan finns i kommunen kommer allt eftersom

att bytas ut.”Koffertarmaturer” ersätts efter hand av

stolparmaturer.med.mer.stadsmässigt.utseende..

Armaturerna ska vara konstruerade så att byte av ljuskälla.enkelt.kan.ske..De.ska.ha.ett.utförande.som.gör.

dem.svåra.att.vandalisera..

Succesivt ska Solnas exteriöra armaturer bytas från

kvicksilver.till.metallhalogen..Metallhalogen.har.jämfört

med högtrycksnatrium en bättre färgåtergivning.

I detta program ges exempel på armaturer som visar

vilket.formspråk.som.eftersträvas.i.respektive.miljö.

4


Belysningsstolpar,.höjder

8

6

Huvudgata

7

5

Bred.lokalgata

7

5

Smal.lokalgata

4

Park.&.Gc-väg

5


Belysningsprinciper

Placeringen av stolparmaturen i gaturummet är viktig för att ljusfördelningen ska bli den rätta. Främst ska gång- och

cykelbanorna vara belysta för att ge ökad trygghet. Körbanas belysning ska var tillräcklig men inte dominerande.

Vid korsningar och övergångsställen krävs en förstärkt belysningsgrad.

Huvudgata.med.cykelbana.och.träd.på.båda.sidor

Gatubredd:.22,2.meter

Huvudgata.med.rak.kantstensparkering.på.båda.sidor

Gatubredd:.22,5.meter

Lokalgata.med.belysning.och.träd.på.en.sida

Gatubredd:.17.meter

Lokalgata.som.är.del.av.ett.cykelstråk

Gatubredd:.20,5.meter

1:200

6


Typer.av.armatur.-.uppdelning.efter.gatukaraktär

Huvudgator.

Armaturer.som.effektivt.sprider.ljuset.

nedåt.och.utåt..Tät.kupa.med.ett.diskret.

utseende som används som trafikbelysning.

Kan behöva kompletteras med lägre

armatur för gång- och cykelväg.

Lokal-.och.affärsgator

Armatur av olika sort beroende på lokalgatans.karaktär..Gata.med.närliggande.

bostäder bör ha armatur med tät kupa

för.att.inte.ge.störande.spilljus..Armatur.

med synlig ljuskälla ger mer spilljus åt

sidorna och behöver inte kompletterande

gc-vägsbelysning. Smala lokalgator kan

ha en armaturtyp av samma slag som den i

parkerna.fast.med.något.högre.stolphöjd.

Park,.gång-.och.cykelvägar

Lägre stolparmatur med effektiv avbländning.

Ger ett ljus som lyser utåt, nedåt och

lite uppåt. Dessa armaturer syns tydligt och

får.därmed.en.påtagligt.gestaltande.roll.i.

sin.miljö..

7


Armaturtyper,.huvudgator

Victor, Thorn (Råsundavägen)

Victor, Thorn Icon, Louis Poulsen

Luna Traffic, Elenco

8


Armaturtyper,.lokalgator

Linköping, Zero

Luna Traffic, Elenco

Icon, Louis Poulsen Bernini, Ateljé Lyktan, Huvudstagatan

9


Armaturtyper,.park,.gång-.och.cykelvägar

Linköping, Zero Elite K, Austría Alura, Flux

Alura, Flux

0


möblering

Generellt

Antalet typer av möbler bör hållas till ett begränsat

urval.för.att.ge.ett.förenande.inslag.som.ska.stärka.

banden mellan kommunens olika delar.

I den trädplanterade remsan placeras all gatuutrustning.

På så sätt skapas ett stukturerat och tydligt uttryck i

gatumiljön..Då.alla.föremål.som.kan.utgöra.hinder.

samlas i möbleringszonen ökar också framkomligheten

för.personer.med.funktionshinder.

Möblerna ska vara utformade med en enkel och stilren

design.för.att.kunna.fungerar.i.Solnas.disparata.miljöer.

Invid sittbänkar ska det alltid finnas en papperskorg.

Papperskorgarna bör placeras med täta intervall i

områden.med.starkt.frekventerade.stråk..

Torgens möblering tas inte med i detta gestaltnings-

program.utan.de.får.ha.sina.egna.karaktärer..När.

övriga.områden.får.en.enhetlig.gestaltning.kan.torgens.

särskilda uttryck bättre komma till sin rätt och därmed

framträda tydligare.

Det urval av möbler som gjorts i detta program bör ses

som exempel av typutformningar. När det gäller val av

färg.redovisas.det.i.ett.eget.avsnitt.

Bergshamra torg

Huvudstagatan

Bänkar.

Sofforna.ska.ha.en.relativt.hög.sitthöjd.för.att.personer.

med begränsad rörlighet ska ha lätt att ta sig upp och

dessutom vara utrustade med både rygg- och armstöd.

Bänkar utan rygg- och armstöd ska endast vara tillåtet

på torgytor där ingen tydlig riktning finns.

Sofforna bör vara placerade med ett inbördes

avstånd.av.ca. 5.meter.längs.centrala.stråk.med.stor.

människogenomströmning. Inom övriga centrala

delar bör avståndet vara högst 50 meter. I parker kan

avståndet.vara. 00.meter..

Alla soffor ska ha sits och ryggstöd i grönlackerat trä

och svarta metalldelar. Den lackerade ytan förenklar

klottersanering jämfört med en oljad träyta som måste

slipas.då.förstörelse.skett.


Bänkar

Gator.och.parker.i.centrala.områden

I centrala områden används en bänk med stilren

utformning.som.passar.i.miljöer.av.olika.karaktär..

Bänken har en design som blir ett tydligt förenande

element.i.Solnas.disparata.områden.

Lessebo, Byarumsbruk

Tessin, Nola, Råsunda torg

Gator.i.nya.bostadsområden

I nybyggda områden och i områden med en modern

karaktär passar en bänk med ett enkelt och modernt

uttryck.

April, Vestre

April, Vestre

Gång-.och.cykelvägar.samt.

naturområden.i.perifera.områden

Möbler med ett robustare utseende som fungerar bra

i.enklare miljöer utmed gång- och cykelvägar samt

park och naturmark. Denna möbel ska vara lätt att

underhålla och byte av träskivor ska enkelt kunna ske.

På vissa platser är det befogat att ha ett passande bord

till.sofforna..

Djurgården, Hags

Passande bord, Brahella, Hags


Cykelställ

Cykelställen bör ha en utformning som ökar

stöldsäkerheten.och.därmed.gör.det.möjligt.att.låsa.

fast cykeln i ramen. Dagens moderna cyklar har hjul

i aluminium som lätt blir skeva om de parkeras i

cykelställ av traditionell typ där framhjulet skjuts in i

en.skåra..Sådana.ställ.ska.därför.undvikas.och.istället.

ersättas.med.de.mer.stöldsäkra.modeller.som.här.anges.

Det är viktigt att cykelställen placeras nära målpunkter

för att fylla sin funktion. Vid val av cykelställ är

utrymmet avgörande eftersom olika modeller tar olika

stor plats och behovet av parkering skiftar mellan

områden. På vissa platser där cyklarna står parkerade

längre tid kan cykeltak vara befogat.

För att möta det ökade behovet av cykelparkering

under sommarhalvåret kan temporära cykelställ vara en

lösning...

Plaza 1, Team Tejbrant

Bågen, Nifo

Urban, Vestre

Ceres, Hess

Temporärt cykelställ,

Cykelställ 07-11-05, Team Tejbrant

3


Planteringsurnor

Planteringsurnor placeras företrädesvis i gatans

möbleringszon. Dessa kan i vissa fall ha funktionen som

pollare och därmed hindra bilars framfart samt sänka

biltrafikens hastighet. Urnorna bör ha en enkel, lågmäld

design och färg som låter växterna hamna i fokus och

som harmonierar mot den grå markbeläggningen.

Boboli, Vestre

Boboli, Vestre

Pollare

Pollarna används för att visa gränser mellan olika

trafikanter samt för att hindra infart och öka säkerhet.

På platser som behöver en flexiblel lösning kan

löstagbara pollare vara ett bra alternativ.

Pollare med belysning ska undvikas eftersom de ofta

utsätts.för.vandalisering..

Dan, Nola Ströget, Nifo Lappset

Papperskorgar

Papperskorgar ska vara utformade så att de försvårar för

råttor och fåglar att komma åt innehållet. Det innebär att

behållaren ska ha släta sidor och ett välvt tak.

Papperskorgarna ska av arbetsmiljöskäl vara lätta att

tömma.och.vara.rätt.dimensionerade.för.sin.miljö..

Papperskorgarna får ej sitta på belysningsstolpar utan

ska.vara.fristående.

City, Vestre

4


färg

Solna behöver en neutral färg som binder samman

utemiljön.och.ger.ett.enat.grepp.om.utrustningen..

Svart.ska.vara.den.genomgående.färgen.eftersom.det.är.

en.färg.som.fungerar.i.många.olika.miljöer.

Svart.ska.återkomma.på.utrustningsdetaljer.så.som:.

▪ belysningsstolpar

▪ pollare

▪ räcken

▪ metalldelar på gatumöbler

▪ cykelställ

Trädelar på bänkar och bord ska vara grönlackerade i en

mörkgrön nyans.

De befintliga papperskorgar som står utställda enligt

avtal med JCDecaux har en brungrön färg som

återkommer i busshållplatsernas ramdelar.

Betongplattorna,.gatustenen.och.kantstöden.ska.vara.i.

en.enhetlig.grå.färgskala..

RAL.9005,.NCS.S.9000-N

Belysningsstolpar, räcken, metalldelar

på gatumöbler, cykelställ

RAL.6008,.NCS.S.8505-G80Y

Befintliga papperskorgar och busskurer

RAL.6009,.NCS.S.80 0-G 0Y

Bänkar och bord

5


träd

Generellt

Träd.och.grönska.är.ett.viktigt.inslag.vid.skapandet.

av.trevliga.gatumiljöer..Träden.är.kanske.det.

viktigaste.elementet.för.den.visuella.ledningen.och.

orienterbarheten i staden. Formklippta träd är ett

effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel.

Träden.kan.fungera.som.rumsavskiljare.och.därmed.

hjälpa till att smalna av överbreda gator. En annan

positiv.effekt.är.att.en.trädplanterad.gata.har.en.

hastighetsdämpande.effekt.eftersom.gatan.uppfattas.

som.smalare.

Gatuträd.kan.länka.samman.grönområden.och.därmed.

i viss mån fungera som biologiska spridningskorridorer

för.trädlevande.insekter.

Trädgroparna bör utnyttjas till lokalt omhändertagande

av.dagvatten.

För.att.träden.ska.klara.av.gatans.tuffa.miljö.måste.de.

ha.rätt.förutsättningar.vid.plantering.i.fråga.om.art,.

storlek.och.markgropens.utformning..

Längsgående växtbäddar är bäst för träden men i de fall

då gatorna har en möbleringszon ska denna förläggas

mellan.träden.

Avståndet mellan träd och fasad bör vara så stort att trädet

inte behöver beskäras i onödan. För ett normalstort

träd.är.7.meter.mellan.fasad.och.träd.en.god.standard..

Om.träden.är.smalkroniga.kan.avståndet.vara.4.meter..

Träd bör inte planteras närmare än 3 meter från fasad.

Planteringsytor

I vissa gatumiljöer är det inte möjligt att ha längsgående

trädgropar..Rutor.med.marktäckande.plantering.eller.

grus.är.då.en.lösning.för.att.säkerställa.att.träden.får.

luft.och.vatten..Den.marktäckande.planteringen.har.

den.positiva.effekten.att.den.tillför.mullämnen.åt.de.

annars.hårt.ansatta.gatuträden..Salttålig.undervegetation.

har visat sig fungera mycket bra på gator som saltas.

På gator med begränsat utrymme och med många

fotgängare.kan.markgaller.vara.ett.alternativ..

Trädskydd

Trädskydd utsätts ofta för vandalisering men om träd

med ordentligt stamomfång planteras från början behövs

inte skyddet. Trädskydden är endast befogade i gaturum

där.påkörningsrisken.är.stor.

6


Riktlinjer.för.gatuträd

▪ Gatuträd.ska.vid.plantering.ha.ett.stamomfång.av.

minst. 0- 5.cm..

▪ Stamhöjden.ska.vid.plantering.normalt.vara. ,5.

meter..Träd med kronor som går ut över körbanan

bör ha en högre stamhöjd.

▪ Trädplanteringar.i.sammanhängande växtbäddar

eftersträvas..

▪ Avståndet.i.längsled.mellan.träden.får.ej.vara.för.

stort.för.att.inte.den.visuella.ledningen.och.den.

hastighetssänkande..och.avsmalnande.effekten.

ska gå förlorad. Som referens har t. ex. Birger

Jarlsgatan. 4.meter.mellan.träden.och.Sveavägen.

7.meter..

▪ Träd.från.e-plantssortimentet.prioriteras.för.att.

säkerställa.att.materialet..har.rätt.utseeende,.

härdighet.och.sjukdomsresistens

▪ Träd som kan ge upphov till allergi bör undvikas i

boendemiljöer.

▪ Samma trädart ska väljas vid nyplantering i

befintlig trädrad med undantag för almar på grund

av almsjukan. De ”resistenta” almsorter som finns

på marknaden är såpass nya att man med säkerhet

inte.kan.fastställa.dem.som.helt.säkra.förrän.efter.

flera år.

Gamla oxlar utmed Huvudstagatan som står i väldimensionerade markytor.

7


Trädarter

Valet.av.vilka.träd.som.ska.planteras.i.kommunen.måste.

ske med eftertanke och omsorg för att nå ett bra resultat.

Det måste finnas kunskap om vilka träd som passar

i.vilka.miljöer.och.hur.dessa.träd.kommer.att.se.ut.i.

framtiden, blir träden 6 eller 20 meter höga efter 20 år?

Det finns stora skillnader i hur bra olika trädarter klarar

gatans.hårda.miljö..Gatuträden.ska.framförallt.vara.

tåliga.mot.torka.och.luftföroreningar..

Vid val av trädart ska gatans bredd, karaktär och

markförhållanden beaktas. På smala gator som ska

trädplanteras bör smalkroniga arter väljas.

Exempel.på.lämpliga.gatuträd

Nedan följer ett urval av träd som visat sig fungera bra i

gatumiljöer.

Acer platanoides fk. Ultuna E.-.

skogslönn

Kan bli 25 meter högt. Har en bred

krona som till en början är något

spretig och oregelbunden men blir

tät.och.samlad.som.äldre..Solna.har.

ett flertal lönnalléer med ofta mycket

stora.träd...

Acer platanoides ’Columnare’ - smalvuxen lönn

En lönn med smal, upprätväxande krona som fungerar

bra i stadsmiljöer med lite smalare gator. Blir 15-17

meter högt. Är något långsamväxande.

Acer platanoides ’Globosum’ - klotlönn

Har en mycket samlad och kompakt rund krona. Tål

stadsmiljö bra. Blir endast 4-5 meter högt.

Aesculus hippocastanum

-.hästkastanj

Blir. 0- 5.meter.högt..Är.

ett riktigt stort och brett

träd.som.passar.på.de.större.

gatorna..Hästkastanjen.hör.

till.de.träd.som.är.något.mer.

känsliga.för.vägsalt.

Carpinus betulus.fk. Stenshuvud E-.avenbok

Är något långsamväxande och har en smalt pyramidal

kronform. Ett bra stadsträd som tål luftföroreningar

mycket bra. Når en höjd av 15-20 meter.

Corylus colurna - trädhassel

Blir. 5- 8.meter.högt..Har.en.rak,.genomgående.stam.

och.en.rundad,.välformad.krona..Är.ett.träd.som.klarar.

gatans torra miljö mycket bra. Kan vara något känslig

mot dålig dränering och vägsalt. Fungerar bra som

alléträd på trånga gator.

Fraxinus ornus.- mannaask

Ett träd som är värmegynnad och

som fungerar bra i hårdgjorda ytor.

Blommar i juni med yviga, gulvita

blomvippor. Har en rak stam och en

krona.som.är.rundad.eller.lätt.oval..

Kan bli 9-12 meter högt.

Magnolia kobus.-.japansk magnolia

Ett träd som alltmed börjar användas i gatumiljöer.

Blommar i maj på bar kvist med stora, iögonfallande

blommor. Bör stå soligt och i något skyddat läge.

Höjd:.6-8.meter.

Prunus avium E -.fågelbär,

sötkörsbär

Snabbväxande, medelstort träd

som blir 15-20 meter högt. Får

rikligt med vita blommor i maj och

svartröda frukter i juli. Fungerar bra

i hårdgjorda ytor.

.

Prunus avium ’Plena’.-.fylldblommigt fågelbär

Liknar fågelbäret men har fyllda vita blommor och är

något.lägre..Blir. 0- .meter.högt.och.med.tiden.minst.

lika bred. Sorten är steril och får därför inga frukter.

Prunus maackii.-.näverhägg

Snabbväxande träd som blir 10-15 meter högt. Har en

rundad krona och får vita blommor i maj. Stammen är

lätt flagnande och gulbrunskimrande. Finns planterade

utmed Ankdammsgatan, se bild på sidan 10.

Quercus palustris.-.kärrek

Elegant eksort med starkt flikade

blad. Fungerar bra i stadsmiljö men

blir något bred. Har mycket vågräta

grenplan vilket är typiskt för ekar.

Kan bli 15-20 meter högt.

Quercus robur fk Ultuna E.-.skogsek

Välkänt träd som blir 20-25 meter högt. Solna har ett

stort antal fina ekbestånd i parkerna. Trädet kan med

fördel.fungera.som.ett.karaktärsträd.för.kommunen.

även.längst.gatorna...

8


Quercus robur f. fastigiata ’Fastigiate Koster’.-.pelarek

Når en höjd av 20-25 meter men är något långsamväxande.

Har ett mycket smalt och upprätt växtsätt som

gör den till ett utropstecken i gatan. Fungerar bra som

karaktärsstarkt alléträd.

Quercus rubra.-.rödek

Är ett storvuxet, vackert träd som fungerar bra i gatumiljöer

där utrymmet medger. Bladen är något flikiga

och får en mycket röd höstfärg. Växer något snabbare

än.skogseken..Blir. 0- 5.meter.högt..Finns.planterade.i.

Frösundaledens.mittremsa.vid.Solna.station.

Robinia pseudoacacia.-.robinia

Ett lite mer exotiskt träd som har

en.vacker.karaktäristisk.krona..

Blir.. 5- 0.meter.högt..Har.

parbladiga blad och får fjärilsliknande,

vita blommor i juni. Är

ett bra gatuträd som bör stå skyddat för starka vindar.

Finns.planterade.i.Frösunda.

Sorbus aria ’Gigantea’.E.-.jättevitoxel

Starkväxande träd med oval krona. Blir 12-15 meter

högt. Är en frisk sort som fungerar bra i gatumiljö.

Finns längs Huvudstagatan. Se bild på sidan 27.

Sorbus aucuparia fk. Västeråker E- rönn

Når en höjd av 10-15 meter. Har fina årstidsskiftningar,

blommar i vitt på försommaren, får röda bär i augusti

och har en rödflammande höstfärg. Är ett anspråkslöst

träd som klarar sig bra i många olika miljöer men vill

gärna.ha.god.tillgång.på.ljus..

Sorbus aucuparia ’Fastigiata’

- pelarrönn

Ett.litet,.smalkronigt.träd.som.

passar bra på gator där utrymmet

är begränsat. Blir 6-8

meter.högt..Finns.planterade.

på.Stråkvägen.i.Råsunda..

Sorbus incana E.-.silveroxel

Ett litet träd som blir 6-8 meter högt. Har en regelbunden

och smal krona. Trädet har vackra blågröna blad

som.ger.ett.skimmer.i.silver..

Sorbus intermedia E- oxel

Ett mycket bra gatuträd med

anspråkslösa.markkrav.men.

som.vill.ha.gott.om.ljus..Blir.

- 5.meter.högt..Har.en.rund.

och tät krona. Får vita blommor.i.juni..

Sorbus x thuringiaca ’Fastigiata’ E.- rundoxel

Blir 8-10 meter högt. Har som ung en starkt pyramidal

kronform men som senare blir mer rund. Rundoxeln

har ett mer upprätt och smalare växtsätt än den vanliga

oxeln. Är lämplig för plantering i hårdgjorda ytor och i

trånga.gaturum..

Tilia cordata ’Erecta’.-.skogslind.’Erecta’

Smalkronig.sort.av.lind.som.når.en.höjd.av. 8- 0.meter.

Trädkronan är som ung smalt pyramidal men blir

senare brett äggformad.

Tilia cordata ’Rancho’.- skogslind ’Rancho’

Blir.ett. 0- .meter.högt.träd..Har.en.smalt.konformad.

krona. Anses vara fri från bladlöss och därmed också

honungsdagg..

Tilia x europaea.- parklind

Kanske det absolut vanligaste gatuträdet i Sverige. Blir

20-25 meter högt. Är ett stort träd med regelbundet

växtsätt. Vid plantering av parklind bör man vara medveten.om.att.de.lätt.angrips.av.honungsdagg.som.faller.

ner under trädet och ger en klibbig yta. De bör därför

undvikas på platser med bänkar, parkeringar osv.

Tilia x europaea Euchlora’ - glanslind

Blir 15-20 meter högt. Har glänsande mörkgröna blad.

Har inte lika stora problem med honungsdagg som flertalet

andra lindar. Tål gatans torra och varma miljö bra.

9


källor

Arkitektur i Solna, Solna byggnadsnämnd, 1994

Balgård.Sture,.Den goda stadsgatan,.Arkitektskolan.och.Carlssons.Bokförlag.AB,.

994

Belysningsprogram för Solna stad, Tekniska.kontoret.Solna.stad,. 003

Cykelparkering i staden, Utformning av cykelparkeringar i Stockholm,.

Trafikkontoret Stockholm 2007

Dagvattenstrategi för Solna stad, antagen. 00 ,.Miljökontoret.och.Solna.Vatten,.

00

Gata för människor, Om vacker och säker trafikmiljö i tätorter, Svensk Markbetong,

998

Gatusektioner, råd och exempel vid utformning av gatumiljöer,.Gatukontoret.Malmö.

stad,. 006

Gatutyper -en exempelsamling, fördjupningsprojekt inom TRAST, Kommunförbundet,

SWECO.VBB,. 006

Gestaltningsprogram för offentlig miljö i Sundbyberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Sundbybergs stad, 1998

Lugna gatan! En planeringsprocess för säkrare , miljövänligare, trivsammare och

vackrare tätortsgator, Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1998

Malmlöf.Maria,.Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna kommun,.

988

Malmö stadsmiljöprogram, Malmö Stadsbyggnadskontor, Gatukontoret Malmö stad,

993- 005

Orvesten.Alf,.Ståhl.Örjan,.Handbok -växtbäddar för stadsträd i Stockholm, SWECO/

Grontmij.AB,.Stockholm. 007

Riktlinjer för hur trafikmiljön i Solna stad ska anpassas för funktionshindrade,

Tekniska kontoret Trafikavdelningen Solna stad, 2000

Stenstadens gatumiljö,.Stockholms.Gatu-.och.fastighetskontor,.Stockholm. 000

Trafiknätsanalys - Solna stad, funktionsindelning, klassificering, åtgärder, Tekniska.

kontoret.Solna.stad,.Vägverket.konsult,. 004

TRAST - Trafik för en attraktiv stad, Vägverket,.Sveriges.kommuner.och.landsting,.

Banverket,.Boverket,.utgåva. ,. 007

Träd i Stockholm, En guide till stadens träd och deras betydelse för vår miljö,

Stockholms.stad.Gatu-.och.fastighetskontoret,.Stockholm. 003

Trädplan för Stockholm, Policy del I och II, Stockholms.Gatu-.och.fastighetskontor,.

995

Trädpolicy Göteborgs stad, En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden, år ?

Vägar och gators utformning VGU, Sektion tätort - gaturum,.Vägverket.och.Svenska.

Kommunförbundet, http://www.vv.se/templates/page3____8151.aspx

Översiktsplan för dagens och framtidens Solna 2006-2025,.antagen.maj. 006,.

Stadsbyggnadsdivisionen Solna stad, augusti 2006

30


Länkförteckning

adresser.till.tillverkare.

http://www.aeaustria.at

http://www.atelje-lyktan.se

http://www.byarumsbruk.se

http://www.elenco.se

http://www.eplanta.com

http://www.flux.nu

http://www.hags.com

http://www.hess-scandinavia.com

http://www.lappset.se

http://www.louispoulsen.com

http://www.thornlighting.se

http://www.nola.se

http://www.teamtejbrant.se

http://www.vestre.com

http://www.zero.se

3

More magazines by this user
Similar magazines