Dublinpojkarna Nr 2 - Kyrkans Tidning

kyrkanstidning.se

Dublinpojkarna Nr 2 - Kyrkans Tidning

4

TORSDAG 13 DEcEMbER 2012

NYHETER

KYRKANS TIDNING

Alla EU-länder

ska ta ansvar

för flyktingar

Sverige och nio länder till tar emot nästan alla

som söker asyl i EU. Nu slutförhandlas EU:s

gemensamma asylpolitik för att fördela ansvaret

bättre. Men ekonomisk kris och främlingsfientliga

opinioner bromsar arbetet.

– Allt kommer inte att vara beslutat

och röstat och på plats vid

årsskiftet, det tror jag inte, men i

bästa fall kan vi i alla fall ha en

politisk överenskommelse då,

säger kommissionär Cecilia

Malmström.

Honnörsorden haglar inför

den andra generationens asyllagar

som nu slutförhandlas: ökad

solidaritet med flyktingarna.

Grundläggande rättigheter.

Ökad tydlighet och samstämmighet

mellan länderna.

Indirekt speglar de stora orden

det stora problemet med första

generationens asyllagar: obalansen

mellan medlemsländerna.

Dublinförordningen (se

faktaruta) som kan ge en orimlig

ansvarsbörda för ett litet land

som Malta vid unionens yttre

gräns. Det gäller också skillnaden

i mottagning, men också att

bedömningen av asylskäl varierar

stort mellan länderna.

– Är du en afghansk flykting

som kommer till Irland har du

mindre än en procents chans att

få stanna, och kommer du till

Belgien har du 60 procents

chans att få stanna – samma person,

samma fall, säger Cecilia

Wikström, präst i Svenska kyrkan

och rapportör för förslaget

till en reviderad Dublinförordning

i Europaparlamentet.

MEN FRAMFöRAllT speglar mottagandet

av asylsökande obalansen

mellan länderna. Tio medlemsländer

tog tillsammans emot

runt 329 000 asylsökande – övriga

17 medlemsländer resterande

36 000. Sex länder – Storbritannien,

Tyskland, Frankrike,

Sverige, Italien och Holland –

stod tillsammans för tre fjärdedelar

av de uppehållstillstånd

som beviljades.

När andra generationens asyllagar

ska revideras är därför ”ansvarstagande”

ett särskilt återkommande

nyckelbegrepp bland

honnörsorden.

Sverige hör till de länder som

under lång tid tagit emot flest

asylsökande sett till befolkningens

storlek. Genom Stockholmsprogrammet,

med en svensk

kommissionär med ansvar för

migrationsfrågorna och med en

svensk parlamentariker som

rapportör för Dublinfördraget

har asylpolitiken blivit en svensk

profilfråga på EU-nivå.

– Jag har lagt ner varje dag,

morgon, middag och natt på att

övertyga medlemsländerna. Dublinförordningen

låg längst ner i

frysboxen. Jag kan nästan sluta

nu, för bättre än så här kommer

jag aldrig att lyckas med någonting,

säger Cecilia Wikström

några dagar efter att rådet, parlamentet

och kommissionen

enats kring innehållet i en reviderad

Dublinförordning.

TANKEN äR ATT ländernas mottagningssystem

övervakas så att de

klarar sin uppgift. Riskerar en

asylsökande att utsättas för ”degraderande

eller inhuman behandling”

får personen inte

skickas tillbaka enligt nyskrivna

artikel 31 i Dublinförordningen.

Också Dublinärenden får rätt till

en intervju, gratis juridisk hjälp

vid överklagan och de får inte

skickas tillbaka innan överklagan

har prövats.

Cecilia Malmström tror att ett

sådant instrument kan förhindra

den hemlöshet som ”Dublinpojkarna

riskerar att drabbas av

när de skickas tillbaka till Italien

(KT nummer 48/12).

– Italien har ju ett systematiskt

problem. Vi jobbar med italienarna

och försöker stötta dem

med expertis och pengar, men

hade vi haft utvärderingsverktyget

hade vi kanske kunnat upptäcka

det för ett år sedan, och då

hade skadan kunnat bli mycket

mindre, säger Cecilia Malmström.

Men alla sådana reformer kostar

pengar. Och så gott som varje

kommissionsmöte sedan Cecilia

Malmström tillträdde har inletts

med en diskussion om Grekland

– fast numera pratar de lite om

Eu-kommissionär

Cecilia Malmström.

Cecilia Wikström, präst i Svenska

kyrkan

Portugal och Spanien också,

säger hon.

Allt som riskerar att belasta en

nationell budget tenderar att

prioriteras ner av medlemsländerna.

Och vid sidan om denna

ekonomiska broms för asylpaketet

har där funnits ytterligare en:

– Vi ser i krisens fotspår en tillväxt

av populistiska och främlingsfientliga

rörelser. Ministrarna

som jag har förhandlat

med har använt det väldigt

mycket som argument – ”vi har

mycket främlingsfientlighet i

vårt land, och det får inte se ut

som att vi får mer generösa regler”

– alltså de har anpassat sig

till den främlingsfientliga retoriken,

säger Cecilia Malmström.

övERHuvuDTAgET NäR det gäller

frågor som rör migration, gränser

och visum vill man inte göra

någonting som kan uppfattas

som en politik som gör att man

får fler migranter eller att de får

bättre villkor, fortsätter hon.

– Och då har vår motstrategi

varit att vara så tekniska som

möjligt och gå igenom paragraf

för paragraf och undvika den där

generella diskussionen, för att

successivt komma igenom. Men

det är klart, det här innebär ju att

vi höjer standarden och vi skapar

tydligare regler och bättre förutsägbarhet

och juridisk trygghet

för de människor som kommer

och knackar på dörren.

DAvID QvISTRöM

010-199 34 64

david.qvistrom@kyrkanstidning.se

Asylpaketet handlar om

pojken Islam och drygt

365 000 andra asylsökande.

Så många kom till

Europa förra året – för att

söka skydd eller ett bättre

liv.

– Problemet är inte landet Italien.

Visste man att man hade en

säng och tak över huvudet, då

kunde man åka. Men de jag träffade

där bodde på gatan. Och nu

är det kallt och man kan inte

språket.

Så sa ”Dublinpojken” Islam,

som själv säger sig vara 16 år.

Egentligen skulle han skickas

tillbaka till Italien som ett Dublin-

NUMMER 50

REDAKTIONSCHEF: GUDRUN RÅSSJÖ

gudrun.rassjo@kyrkanstidning.se

TEL: 010-199 34 52 FAX: 010-199 92 20

”Jag vet att de som

dublinpojkarna

FDEl 2/3

Kyrkans Tidning granskar

EU:s gemensamma asylpolitik

ärende när Kyrkans Tidning

mötte honom, och han var orolig.

– Jag vet att de som kommer

tillbaka inte får skydd de första

två eller tre månaderna, utan att

de får bo på gatan tillsammans

med spårvagnar. När vi kom till

Rom mötte vi många som kom

tillbaka från Norge eller Tyskland,

och de berättade.

ISlAMS bERäTTElSE är typisk: hans

fingeravtryck återfanns i den europeiska

databasen Eurodac när


NUMMER 50 KYRKANS TIDNING

TORSDAG 13 DecembeR 2012 5

16-årige Islam kom till Sverige

via Italien efter två år på flykt

från hemlandet Afghanistan.

Nu har tiden för att – enigt Dublinförordningen

– skickas tillbaka

till Italien gått ut och hans

asylskäl ska prövas i Sverige.

FoTo: JoHANNES FRANDSEN

han under förra julhelgen sökte

asyl i Sverige. Då begärde Migrationsverket

att hans asylskäl

skulle prövas av Italien. De italienska

myndigheterna svarade

som vanligt genom att inte svara

– vilket räknas som ”tyst accept”

enligt EU-lagen.

Asylmottagningen är i dag

mycket olika i EU-länderna. I

Sverige bor Islam i en liten lägenhet

utanför Sundsvall tillsammans

med tre andra ensamkommande

pojkar – i Italien berättar

de hur många ställs på gatan i

månader innan de registreras och

kommer in i det överbelastade

italienska asylsystemet.

Hans flyktresa till Sverige tog

två år.

Senaste nytt på:

www.kyrkanstidning.se

Detta är asylpaketet

Det som nu slutförhandlas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet är ”andra generationens”

EU-lagstiftning för det gemensamma asylsystemet (CEAS). Ett grundläggande problem med den första

generationens lagstiftning från 2002–2005 var den obalans det skapade mellan ländernas asylmottagning.

De förändringar som nu är aktuella, och som följer det så kallade Stockholmsprogrammet (2009), avser i de

flesta fall att höja miniminivåerna för mottagning och prövning.

ASylpAKETET bESTåR Av

FEM OlIKA FöRORDNINgAR:

1. Dublinförordningen

uppgIFT: Talar om vilket land som har ansvaret för

att pröva en asylansökan. Ansvaret har som regel

”första asylland”, det land dit en asylsökande först

kommer. Förordningen reglerar också hur andra

medlemsländer kan välja att ta över ansvaret för en

asylprövning av exempelvis humanitära skäl.

FöRäNDRINgAR: En ”tidig varning”-mekanism

införs. Den innebär att asylmottagningen i medlemsländerna

kontinuerligt övervakas för att upptäcka

om ett system håller på att bli överbelastat. I

så fall ska extra resurser kunna styras dit. Tvingande

regler införs så att ett annat medlemsland måste

ta över ansvaret för en asylansökan vid misstankar

om övergrepp och kränkningar i ”första asylland”.

Andra nyheter är rätten till intervju också för asylsökande

som ska skickas tillbaka till

SlUt-

förhAnDlAD

annat land, liksom rätten till juridiskt

biträde vid överklagan.

STATuS: Slutförhandlad i trepartssamtalen.

2. Eurodac:

uppgIFT: En databas med asylsökandes fingeravtryck.

Ett viktigt instrument för Dublinsystemet och

för att kunna identifiera vilket medlemsland som

har ansvaret för att pröva en asylsökande.

FöRäNDRINgAR: Den stora diskussionen har varit

om databasen med de asylsökandes fingeravtryck

ska kunna användas polisiärt. Medlemsländerna

har velat använda Eurodac vid sidan om den europeiska

brottsregisterdatabasen och de nationella

brottsregistren, medan kommissionen och parla-

mentet motsatt sig detta. Kompromissen

blir att en enkel polisiär

slagning i Eurodac blir tillåten i

samband med grova brott.

STATuS: Förhandlas fortfarande.

kommer tillbaka inte får skydd”

Visste man

att man hade

en säng och tak över

huvudet, då kunde

man åka. Men de jag

träffade där bodde

på gatan.

Flykten utlöstes av en marktvist,

och han liksom många

andra afghaner flydde över

gränsen till Iran. I ett år stannade

han där och högg sten. För

att undgå att bli deporterad tillbaka

till Afghanistan köpte han

resan till EU. Det kostade 1,7

miljoner toman (cirka 9 200

förhAnDlASfortfArAnDE

svenska kronor) att komma från

Iran till Grekland.

En natt före julhelgen förra

året satt han till slut i en liten båt

till Italien.

– Det var blåsigt och regnade

och vi var över fyrtio i båten. Det

var så kallt och vi frös. Kläderna

satt som isbitar på kroppen och

vi kunde inte röra oss. På stranden

samlade vi bråte och tände

en eld för att värma oss, och den

elden såg poliserna.

DEN ITAlIENSKA pOlISEN tog dem

till en polisstation och de lämnade

fingeravtryck. Ingen tolk

fanns på plats, och han fick inget

papper. Islam berättar om bussen

som hämtade dem till en för-

3. Mottagningsdirektivet:

uppgIFT: Att tala om hur asylsökande ska tas om

hand, vilka materiella villkor de har rätt till och hur

och när asylsökande får tas i förvar (frihetsberövas).

FöRäNDRINgAR: Den kanske viktigaste förändringen

gäller under vilka omständigheter en

asylsökande får tas i förvar. Enligt uppgift införs

en övre gräns om max 90 dagar, och begrepp som

”skyndsamt” och ”i undantagsfall” avser att städa

bort bruket i länder som ofta sätter

asylsökande i förvar på vaga grunder

och under lång tid. Individer som anses

sårbara, som barn eller torterade, får

överhuvudtaget inte tas i förvar.

STATuS: Politisk överenskommelse

finns. Ej formellt antaget.

4. Asylprocedurdirektivet:

uppgIFT: Ett omfattande direktiv som talar om hur

själva asylprövningen ska gå till, som exempelvis att

en asylsökande har rätt till individuell prövning.

FöRäNDRINgAR: Förslaget diskuteras fortfarande.

Bland det som diskuteras är rätt till information på

sitt eget språk, hur omfattande intervjuerna

ska vara, och rätten till gratis juridiskt

bistånd och ombud. Kraven på åldersbestämning

av ensamkommande barn är

också en het fråga.

STATuS: En bra bit kvar på förhandlingarna, enligt

uppgift.

5. Skyddsgrundsdirektivet:

uppgIFT: Anger på vilka grunder som flyktingar och

skyddsbehövande ska få stanna i EU-länderna. Direktivet

reglerar miniminivåer, medlemsländerna kan ha

mer generösa regler i sin nationella lagstiftning.

FöRäNDRINgAR: En särskild skrivning om att ”barnets

bästa” ska råda skrivs in i direktivet,

liksom att förföljelse på grund av sexuell

identitet kan utgöra skyddsskäl.

STATuS: Färdigförhandlad och antagen i

våras under det spanska ordförandeskapet.

öVErEnSkoMMEn

förhAnDlASfortfArAnDE

AntAgEn

läggning, ett kallt tält med två

kaminer. När morgonen kom

hade alla lämnat förläggningen.

– Vi for till Rom. Där fanns folk

som hade uppehållstillstånd,

migranter från förr, som tog

500–600 euro för en biljett till

Tyskland. Väldigt många gick till

kyrkan för att få mat, och jag

också.

Nu har tiden att skicka tillbaka

Islam till Italien enligt Dublinförordningen

gått ut. Det innebär

att han nu ändå får sina asylskäl

prövade av Sverige. Eftersom

många asylsökande just nu

kommer till Sverige kommer en

intervju tidigast att hållas någon

gång under våren.

DAvID QvISTRöM

HAR Du TIpS?

Hör av dig till oss med

dina nyheter. TEL: 010-199 35 52

När uppstår

egentligen

ansvar?

analys

David Qviström

SOM Ny bORgMäSTARE på den lilla

italienska ön Lampedusa nära

Afrikas kust skrev Giusi Nicolini

ett brev till EU. Sedan hon tillträdde

i maj hade man begravt

tjugoen drunknade båtflyktingar

– alltså tjugoen förspillda

människoliv som hoppades på

en framtid i Europa.

Hur stor ska kyrkogården på

Lampedusa egentligen behöva

bli? undrade hon. Borgmästaren

på Lampedusa efterlyste ett

gemensamt, europeiskt ansvar.

I bRySSEl TRöSKAS asyllagarna

igenom paragraf för paragraf i

trialogförhandlingarna, tekniskt

och torrt – en strategi som

ska lotsa direktiven undan alla

principdiskussioner om invandring.

Främlingsfientliga strömningar

gör nämligen politiker

rädda att fatta beslut som är impopulära

i hemländerna, sådana

som betyder fler eller bättre

villkor för asylsökande.

Fortfarande arbetar man

med minimiregler. Egentligen

är man allt annat än överens

om var gränsen för EUländernas

ansvar faktiskt går.

Sjöräddning är en sak. Men

sedan? Klungorna av objudna

unga män med lätt packning

som samlas i parken vid Gare de

l’Est i Paris eller Roma Termini

för att köpslå med människohandlare

om svarta daglönarjobb

eller vidare resor – vad har

vi för ansvar för dem?

Fråga er det, ni teologer

och politiker och vanliga syndare

som läser denna tidning:

när uppstår egentligen

ansvar?

uNIONSbyggET, brukar dagens

tillskyndare säga, får inte reduceras

till att bara vara en marknad

– eller ännu värre en överbyråkratiserad

förbudsapparat

mot krokiga gurkor och svenskt

snus. Ska det bli något med EU,

då måste vi bygga på gemensamma

värden.

Som ansvar. Men EU:s gemensamma

asylpolitik handlar

om något mycket, mycket svårare

än bara ansvar. Nämligen

fördelning av ansvar.

Sedan beslutet om att skapa

en gemensam asylpolitik i Tammerfors

oktober 1999 har den

stått och stampat i farstun. Islossningen

som gjort en andra

generations lagstiftning möjlig

kanske inte sker trots den ekonomiska

krisen – utan för att det

just i dessa tider finns ett behov

av att bygga gemensamma värden.

F

More magazines by this user
Similar magazines