13.09.2013 Views

EN RÖST: ”Det är riktigt roligt att plugga, och vad är bättre än att ...

EN RÖST: ”Det är riktigt roligt att plugga, och vad är bättre än att ...

EN RÖST: ”Det är riktigt roligt att plugga, och vad är bättre än att ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Humaniora

En röst: ”Det är riktigt

roligt att plugga, och vad

är bättre än att plugga i en

stad med så mycket aktiviteter,

historia och puls

som Uppsala bjuder på?”

Linnea, 21, läser religionsvetenskap


En röst: ”Jag läser de ämnen

som intresserar mig. på det

sättet skapar jag min egen utbildningsidentitet

och plattform

för att gå vidare.”

erika, 23, läser just nu arabiska

Om humaniOra vid

uppsala univErsitEt:

Du kan läsa 78 olika ämnen.

i den här broschyren har vi

valt att samla ämnena för att

göra det överskådligt. inom

varje ämne som tas upp här

kan du ofta läsa olika inriktningar

och varianter.

2 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

Humanistiska ämnen du kan läsa vid Uppsala universitet

antikens kultur och samhällsliv................................... 6

arabiska ..........................................................................19

arameiska/syriska ........................................................19

arkeologi ......................................................................... 7

arkivvetenskap ............................................................... 6

assyriologi ....................................................................... 8

Biblioteks- och informationsvetenskap ..................... 6

Bosniska..........................................................................20

Bulgariska .......................................................................20

Danska ............................................................................21

Datorlingvistik ...............................................................16

egyptologi ........................................................................ 9

engelska ............................................................................ 9

estetik ............................................................................... 9

estniska ...........................................................................11

etik ...................................................................................17

etnologi ..........................................................................10

Filosofi – praktisk och teoretisk ...............................10

Finska ..............................................................................11

Finsk-ugriska språk.......................................................11

Franska ...........................................................................19

Färöiska ..........................................................................21

Genusvetenskap ...........................................................12

Grekiska .........................................................................14

Hebreiska .......................................................................19

Hindi ................................................................................13

Historia ...........................................................................12

idé- och lärdomshistoria ............................................12

indologi ...........................................................................13

indoeuropeiska jämförande språkvetenskap ..........13

isländska .........................................................................21

italienska .........................................................................19

Katalanska ......................................................................19

Keltiska språk .................................................................. 9

Kinesiska ........................................................................14

Konstvetenskap.............................................................15

Kroatiska ........................................................................20

Kulturantropologi .........................................................15

Kulturentreprenör .......................................................23

Kurdiska..........................................................................17

Latin .................................................................................14

Lingvistik .........................................................................16

Litteraturvetenskap .....................................................16

Lärare ..............................................................................23

musei- och kulturarvsvetenskap ................................. 6

musikalisk interpretation ............................................16

musikvetenskap.............................................................16

norska ............................................................................21

orientalistik ...................................................................23

persiska ...........................................................................17

polska ..............................................................................20

religionsvetenskap .......................................................17

retorik ............................................................................18

romanska språk ...........................................................19

ryska ...............................................................................20

samiska ...........................................................................11

sanskrit ...........................................................................13

semitiska språk .............................................................19

slaviska språk.................................................................20

spanska ...........................................................................19

språkteknologi ..............................................................21

språkvetare ....................................................................23

swahili .............................................................................21

svenska ...........................................................................21

syriska .............................................................................19

teologi ............................................................................17

tjeckiska.........................................................................20

turkiska språk ...............................................................22

tyska ...............................................................................22

Ungerska ........................................................................11

Usa-kunskap ................................................................... 9

Utbildningsprogram .....................................................23


”Det finns föreningar för precis allting,

oavsett vilket intresse du har. och sen

är det ju en dag om året som sticker ut

extra mycket, som Uppsalas alldeles egna

julafton, den sista april.”

linnEa ripEnbErg. För snart tre år

sedan var Linnea i sluttampen av studierna

på det samhällsvetenskapliga programmet vid

Katedralskolan i Uppsala och kände sig lika

osäker om framtiden som de flesta andra i

sin ålder. men hon bestämde sig för att plugga

vidare och som Uppsalabo gick färden inte

särskilt långt, bara upp för Carolinabacken och

genom engelska parken till Historisk-filosofiska

fakulteten. Där har hon fram till nu läst 60

poäng idé- och lärdomshistoria, och den här

terminen ska hon läsa religionsvetenskap.

Linnea gillar studiemiljön. Lokalerna i

engelska parken är helt nyrenoverade och

mycket fräscha. Här finns ett stort bibliotek

och studieplatser där man till exempel kan

sitta och göra grupparbeten. man har tillträde

till lokalerna – och datorerna – dygnet

runt och många föredrar att sitta här och

plugga istället för hemma.

på min fråga om hur studierna varit upplagda

berättar Linnea att de under hennes första

termin mest bestod av föreläsningar, självstudier

och seminarier. i början av terminen delades

eleverna in i arbetslag om åtta personer

som fick hjälpas åt att lösa olika uppgifter och

sedan diskutera resultatet vid seminarietillfällena.

man fick mycket hjälp av lärarna, både

med studierna och med att rent praktiskt

sätta sig in i hur livet som student fungerar. Ju

högre upp man kom i studierna, desto mer

eget ansvar måste man ta för studierna. på

C-kursen, den tredje terminen, är det dags

att lägga mycket av sin energi på att skriva

uppsats. studenterna får chansen att fördjupa

sig i kursen med hjälp av en handledare, som

guidar sin adept genom hela skrivandet, som

en mentor. sin handledare träffar man normalt

både länge och ofta. Just Linneas handledare

var under en period bosatt i egypten, men det

gick bra ändå, tack vare flitigt mailande.

Förutom själva pluggandet lägger Linnea

ca 25 procent av sin tid på uppdraget som

studiebevakare. Hon är förtroendevald av

studentkåren för att representera studenterna

uppåt och lyfta frågor som är viktiga

för dem.

– Det är roligt att jobba så här, säger hon,

en möjlighet att göra något för att få saker

att hända.

att det blev fortsatta studier just i Uppsala

var ganska självklart, tycker Linnea. Förutom

ett respektabelt universitet erbjuder staden ju

också ett sprudlande student- och nationsliv.

Linnea tycker att hon bytt värld sedan

pluggandet började. allting sker inom

studentkretsar. till exempel kan man hitta

henne i rollen som teaterdirektör på Östgöta

nation, där hon och de andra i teatergruppen

sätter upp en ny pjäs varje läsår.

Östgöta är en av tretton nationer i stan

som studenterna går med i när de börjar

läsa vid Uppsala universitet. nationerna står

för ett stort nöjesutbud på helgerna, men

erbjuder också andra aktiviteter. Det finns

föreningar för precis allting, säger Linnea,

oavsett vilket intresse du har. och sen är det

ju en dag om året som sticker ut extra mycket,

som Uppsalas alldeles egna julafton, den

sista april. när snön är borta, regnmolnen

bortblåsta, och sommarkläderna framtagna

är det vanligt att samlas redan till frukost i

någon av Uppsalas många parker. sedan kan

dagen fortsätta med forsränning i Fyrisån, sillunch,

mösspåtagningen i Carolinabacken och

efterföljande ”champagnegalopp”. allt efter

tycke och smak.

– Det är riktigt roligt att plugga, och vad är

bättre än att plugga i en stad med så mycket

aktiviteter, historia och puls som Uppsala

bjuder på, säger Linnea, innan hon skyndar

iväg till ett möte, i rollen som studiebevakare.


En röst: ”Det är jättekul att

plugga här. Utmanande och en

skön stämning.”

erik, 26, läser engelska

4 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

Humaniora

vid Uppsala

universitet

Humaniora innebär studiet av

människan som kulturvarelse.

infallsvinklarna kan vara olika men

det är alltid människan, mänskliga

produkter och mänskliga kulturer

som står i centrum.

Språket är humanistens främsta verktyg.

Tolkning, förståelse och inlevelse är viktiga

instrument vid studiet av människan, både

när det gäller historiskt material och den

unika händelsen, människan eller konst verket.

Inom humaniora väljer du i stor utsträckning

dina ämnen fritt och kombinerar dem

efter eget intresse. Men det finns också några

utbildningsprogram respektive påbyggnadsprogram.

En utbildning inom humaniora kan leda

till många olika typer av arbeten inom nästan

alla områden i samhället. Genom studier på

grundnivå inom humaniora skaffar du dig en

kandidatexamen (3 år heltidsstudier). Nästa

steg är en magisterexamen (1 års heltids-

studier) eller en masterexamen (2 års heltids-

studier). Som sista steg – om du vill göra

en akademisk karriärär licentiatexamen

(2 års heltidsstudier) och doktorsexamen

(4 år heltidsstudier). Licentiat- och doktorsexamen

kan du nå om du blir antagen till

forskarutbildning.

På Uppsala universitet är de humanistiska

ämnena samlade i ett campus – Engelska

parken. Det innebär rika möjligheter till

korsbefruktning mellan ämnena både för dig

som student och för forskarna. Spännvidden

inom Engelska parken blir därför stor och du

möter ständigt olika världar i matsalen, biblioteket

eller läsesalarna.

Om du till äventyrs skulle tröttna på att

studera här i Uppsala så har Uppsala universitet

studentutbytesavtal med 400 utländska

universitet i Europa, Nordamerika, Sydamerika,

Sydafrika, Asien och Australien.

Men universitetstiden är ju mycket mer

än bara studier. Uppsala har ett unikt studentliv

med ett stort och varierat utbud av

aktiviteter. Mycket av studentlivet i Uppsala

står nationerna för. Nationerna är sammanslutningar

av studenter som fungerar som

ett extra vardagsrum. Nationernas studenter

förfogar över egna byggnader med bl a tidningsrum,

bibliotek och TV-rum samt pubar,

disco och restauranger. Det finns många som

kan vittna om att deras nationsengagemang

har gett dom vänner för livet.

Som student vid Uppsala universitet är

du medlem i en nation och i studentkåren.

Studentkåren bevakar studenternas intressen

genom bland annat utbildningsbevakning,

bostäder, studentbokhandel etc. Genom studentkåren

har du som student ett stort inflytande

över din utbildning och arbetsmiljö vid

Uppsala universitet.

Om du funderar på att studera vid Uppsala

universitet så ställ dig i kö för studentbostad i

så god tid som möjligt, på www.student.uu.se

hittar du länkar och information kring studentbostäder.

Om EngElska parkEn: engelska

parken är nyligen helt renoverat och

anpassat till humaniora. Det ligger mycket

vackert ett stenkast från centrala Uppsala

och granne med det stora universitetsbiblioteket

Carolina rediviva.

anmälningstidEr

Sista dag för anmälan till höstens

kursstarter är 15 april.

Sista dag för anmälan till vårens

kursstarter är 15 oktober.

infOrmatiOns- Och anmälningsmatErial

Studerandeexpeditionen

S:t Olofsgatan 10 B

Box 256, 751 05 Uppsala

tel 018-471 47 10

fax 018-471 19 73

stud.exp@uadm.uu.se

www.uu.se/utbildning

studiEväglEdning

Studievägledaren vid respektive

institution (se adresserna i broschyren)

eller

Centrala studievägledningen

S:t Olofsgatan 10 B

Box 256, 751 05 Uppsala,

018-471 47 20


christinE JOhanssOn. Jag

cyklade till mötet med Christine

Johansson en sömnig onsdagsmorgon,

när januarikylan täppte till näsborrarna

och solen knappt orkat upp. Det enda

jag visste om henne före intervjun var

att hon var universitetslektor i engelska

och intresserad av grammatik.

några timmar senare hade hon

verkligen väckt mitt intresse – det var

oerhört kul och spännande att lyssna

på henne. Christine hade en aura som

lyste upp rummet. Hennes passion för

engelsk syntax och relativa pronomen

och hennes engagemang för ämnet gick

inte att ta miste på. trots att hennes

snack stundtals var rena grekiskan för

mig, och jag ibland var som ett levande

frågetecken, kände jag en lust att få lära

mig mer.

Jag satt och undrade hur man får

trettio blivande lärare i ett seminarierum

att känna samma beundran som

jag gjorde. Bevisligen gör de det, hennes

metoder i undervisningen har både

uppmärksammats och belönats och

det märks att hon är oerhört omtyckt

bland studenterna.

Det är intresset som skiljer en bra

lärare från en medioker. en lärare som

brinner för sitt ämne, som inte tröttnar

att lära ut böjelser och ändelser,

och som framförallt inte tråkar ut sina

studenter. Hon påpekar hela tiden att

det är viktigt att tillgodose studenternas

behov, att ge extra undervisning

eller handledning om det behövs, och

att hela tiden finnas till hands.

Christines intresse för språk och

grammatik växte fram redan i tidig

”som lärare försöker jag väva in min

forskning i undervisningen genom att

ge eleverna små projekt och ämnen

att fördjupa sig i. Det är viktigt att

väcka nyfikenheten!”

ålder. Hemma i den lilla byn Heda nära

mjölby i Östergötland, och senare på

universitetet i Linköping, lade hon grunden

för en karriär som lärare och

småningom som forskare. Från början

var tyska hennes huvudämne, men hon

upptäckte att hon tyckte det var både

lättare och roligare att läsa engelska,

såväl grammatik som litteratur. intresset

för just grammatiken väcktes under

hennes tredje termin av studier.

som lärare försöker hon väva in sin

forskning i undervisningen genom att

ge eleverna små projekt och ämnen att

fördjupa sig i.

– Det är viktigt att väcka nyfikenheten!

Hon betonar också, att om man

väljer att gå vidare och läsa till en forskarexamen,

oavsett inriktning, behöver

man framför allt ha ett gediget intresse

för ämnet. Det är fyra års studier som

tar mycket av ens fritid och pengar.

idag, utöver undervisningen, har hon

betalt för att ägna 25 procent av tiden

på universitetet åt forskning – men allt

är ju relativt när man ägnar sig åt sitt

jobb veckans alla dagar, bara för att det

ärroligt. För henne är lärar- och

forskaryrket inte bara ett jobb, engelsk

grammatik är ju det bästa hon vet.


arkivvetenskap, biblioteks- &

informationsvetenskap, musei- & kulturarvsvetenskap

rkiv, bibliotek och museer har mycket

a gemensamt med varandra och med kultursektorn

i övrigt. Från den praktiska verksamheten

vid kulturarvsinstitutionerna har

tre akademiska ämnen vuxit fram: arkivvetenskap,

biblioteks- & informationsvetenskap

och musei- & kulturarvsvetenskap.

Masterprogrammet i ABM erbjuder tre

inriktningar, en arkivvetenskaplig, en biblioteks-

& informationsvetenskaplig och en

musei- & kulturarvsvetenskaplig. Ämnesområdenas

gemensamma kärna är urvalet,

förvärvet, ordnandet, bevarandet och förmedlingen

av information i olika former

en grekisk-romerska antiken är en av

d

den europeiska civilisationens grundstenar.

Studiet av den klassiska antiken ökar

därför förståelsen för viktiga företeelser i

västerlandets senare historia. Antikens kultur

och samhällsliv behandlar Greklands och

Italiens kulturer från stenåldern till ca 500

e Kr, med tyngdpunkt på den västerländska

kulturens framväxt och historia fram till det

romerska imperiets upplösning. I centrum

står mänskligt liv ur de flesta aspekter.

– information som utgör viktiga delar av vårt

kulturarv.

Det första året på samtliga utbildningar

syftar till att förmedla avancerad kunskap

inom ABM-sektorn, med särskild inriktning

på det valda ämnesområdet. För studenter

inom inriktningarna mot arkivvetenskap

respektive musei- & kulturarvsvetenskap är

det möjligt att därefter avsluta studierna med

en magisterexamen, men liksom studenterna

med biblioteks- & informationsvetenskaplig

inriktning kan de också gå vidare till andra

årets studier och därefter avlägga en masterexamen.

antikens kultur och samhällsliv

6 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

Historisk-ekonomisk utveckling och sociala

förhållanden, tankeliv och konstprocesser

undersöks från olika metodiska utgångspunkter.

Här är olika gruppers roller och attityder

viktiga: kvinnor, män, barn, slavar och den

intellektuella eliten.

Ur ett arkeologiskt perspektiv studeras

samhällen och de processer som styr dem,

genom de spår som människors handlingar

lämnat efter sig i form av t ex föremål, gravar,

bosättningar och förstörelselager. Skriftliga

En arkivvetenskaplig examen öppnar i

första hand för arbete som arkivarie inom

stat eller kommun. Det kan vara fråga om anställning

vid en arkivinstitution, exempelvis

Riksarkivet eller något av landsarkiven, eller

vid en myndighets arkivfunktion.

Med en biblioteks- & informationsvetenskaplig

examen ges behörighet för yrkesverksamhet

inom den traditionella bibliotekssektorn,

men utbildningen kan ligga till grund

för ett arbete som informationsspecialist eller

dokumentalist.

En examen i musei- & kulturarvsvetenskap

kan leda till anställning vid museer och andra

källor är viktiga inom historiestudiet, med

betoning på såväl politisk historia som sociala

och ekonomiska frågor, t ex former för

maktutövning, slaveriets roll och jordbrukets

organisation.

Konstföremål och arkitektur behandlas

ur estetisk synvinkel som konstuttryck, men

även utifrån sin samhällsfunktion som uttryck

för ideal och propaganda, status och

andra värderingar. Ett studium av en epok

som antiken ger unika möjligheter att un-

kulturarvsinstitutioner. Inom den enskilda

sektorn finns det också möjlighet till arbete

vid företag, exempelvis ett konstgalleri.

Kontakta institutionen:

018-471 22 92

www.abm.uu.se

dersöka företeelser som förändringsprocesser

och kulturspridning, men ämnet är lämpligt

även som komplement till andra ämnen med

humanistiska och/eller europeiska perspektiv.

Kontakta institutionen:

018-471 20 93

info@antiken.uu.se

www.arkeologi.uu.se


Om musikstadEn

uppsala: Uppsala

har ett rikt musikliv både

för publik och utövare.

nationerna har klubbar,

körer och orkestrar

av alla slag. Universitetet

har också en egen

symfoniorkester, Kungliga

akademiska Kapellet,

bemannad med framför

allt studenter.

arkeologi

a

rkeologin är som modern vetenskap relativt

ung och har under senaste decennierna

genomgått en intensiv period av professionalisering.

Dagens tvärvetenskapliga arkeologi

tillämpar både avancerade teorier och sofistikerad

teknik.

Arkeologin utforskar människan och

hennes (för)historia med i första hand utgångspunkt

från spår i kulturlandskapet, fysiska lämningar

och föremål, men stödjer sig även på

naturvetenskapliga och skriftliga källor. Unikt

för arkeologin är dess utgrävningsmetoder,

laborativa metoder och tekniker för att dokumentera,

analysera och tolka källmaterial.

Ämnet har en nordisk hemvist med internationell

räckvidd. Även om enstaka fynd

gjorts från tiden dessförinnan så är inlandsisens

avsmältning med början för ungefär 12 000 år

sedan en naturlig bakre gräns för de arkeologiska

studiet, vilket innebär att ämnet täcker in

mer än 90 % av människans kulturhistoria.

Utanför universiteten arbetar arkeologer

framför allt inom kulturmiljövården vid Riksantikvarieämbetet,

länsstyrelser, länsmuseer,

kommuner och kommunala museer samt

i enskilda företag och stiftelser som utför

arkeologiska undersökningar. Arkeologin är

också väl förankrad i hembygdsrörelsen och

görs regelbundet synlig i massmedia. Arkeologi

kan t ex utgöra en komplettering för dem som

är verksamma inom skolan, biblioteks- och

arkivvärlden, massmedia och förlagsvärlden.

Kontakta institutionen:

018-471 20 93

info@arkeologi.uu.se

www.arkeologi.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 7


assyriologi

ssyriologi omfattar ett allsidigt stu-

a

dium av de forntida kulturer i Främre

Orienten där man skrev med kilskrift på

lertavlor. Ämnets kärna är de sumeriska, babyloniska

och assyriska kulturer, som spelade

en dominerande roll under första hälften av

mänsklighetens historia, ca 3200-600 f Kr.

Hundratusentals bevarade lertavlor med kilskrift

gör dessa till de bäst dokumenterade av

de forntida kulturerna.

8 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

Ämnet består dels av ett språkvetenskapligt

studium av akkadiska (assyrisk-babyloniska)

och sumeriska kilskrifttexter, dels av ett

studium av hela Främre Orientens arkeologi,

äldre historia, kultur- och religionshistoria.

Ämnet ger historiska och språkvetenskapliga

perspektiv delvis i tvärvetenskaplig belysning

och kan användas som hjälpvetenskap vid

studier i t ex andra språkvetenskapliga,

historiska och kulturella ämnen.

De historiska och kulturhistoriska delarna

kan läsas separat som orienteringskurser i

Främre Orientens äldre kulturer på deltid.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se


egyptologi

mnet behandlar alla olika aspekter av

den fornegyptiska kulturen och dess

kristna efterföljare, det koptiska Egypten, från

äldsta stenålder till medeltidens början.

Utbildningen börjar med studier i det

gamla Egyptens kultur, i dess historia, religion,

arkeologi, konst och litteratur. Från

och med B-kursen börjar studiet av det fornegyptiska

språket och dess grammatik för att

ge möjlighet att studera det rika skriftliga

material som egyptierna lämnat efter sig.

Goda kunskaper i främmande språk krävs för

fördjupade studier.

Ämnet egyptologi kan med fördel kombineras

med något eller några av följande

ämnen: arkeologi, antikens kultur och samhällsliv,

konstvetenskap, kulturantropologi,

religionsvetenskap, historia och idé- och lärdomshistoria.

ä E

Kontakta institutionen:

018-471 20 93

egyptologi@egyptologi.uu.se

www.arkeologi.uu.se

engelska, Usa-kunskap och keltiska språk

ngelskan är det mest spridda språket i

världen. Det används som modersmål

eller officiellt språk i alla fem världsdelarna.

Engelskan har också under senare år fått allt

större betydelse som det viktigaste hjälpmedlet

för kommunikation över språkgränserna.

I vissa funktioner, t ex inom datateknik och

internationell flygtrafik är det helt dominerande.

Målet för grundutbildningen i engelska på

alla nivåer är att den studerande skall få ökad

förmåga att förstå och uttrycka sig skriftligt

och muntligt på språket, och få kunskaper

om kultur, litteratur och samhälle i framförallt

Storbritannien och USA. På C- och

estetik

stetik är den vetenskap som studerar

E

teorier och åsikter kring skapandets

och konstupplevelsens villkor, funktion och

plats i samhället. Inom ämnet estetik studeras

såväl de enskilda konstarternas (bildkonst,

musik, litteratur, drama, dans, arkitektur, foto

och film) teorier som konstarternas inbördes

samband och deras förhållande till andra

kulturella företeelser som man inte vanligtvis

betraktar som konstnärliga.

De förändringar som under senare tider

har inträffat inom alla delar av samhället har

inverkat kraftigt på de traditionella konstarterna:

bildkonsten, musiken, litteraturen etc.

D-nivå kan studierna inriktas efter eget intresse

mot engelsk språkvetenskap eller engelsk

alternativt amerikansk litteratur.

usa-kunskap

USA är idag världens ledande stormakt. Dess

betydelse i ekonomiskt, politiskt, militärt,

språkligt och kulturellt avseende är avsevärd.

Den som söker ökad förståelse för nutidens

komplexa globaliseringstendenser gör klokt i

att närmare lära känna USA, dess historia och

roll i dagens värld.

Målet med utbildningen i USA-kunskap

är att ge kunskap om viktiga delar av USA:s

kultur och samhällsliv.

Nya konstarter som foto och film, och nya

medier som TV och video har framträtt och

därmed har också konstarternas roll i samhället

förändrats. Vidare har många funktioner

som konsten tidigare haft övertagits av andra

företeelser som inte betraktas som tillhörande

konstområdet. Vi har nu en uppdelning

i väl åtskilda fack mellan konstnärliga bilder,

reklam, dokumentation, illustration etc.

Vår roll som mottagare av bild och ljud

har också genomgått förändringar som saknar

motstycke i historien. Detta innebär emellertid

inte att vårt språk, våra värderingar

och vårt förhållningssätt till dessa företeelser

kEltiska språk

Keltiska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Kelterna med sin rika litteratur och

kultur har influerat både engelsk och fransk

kultur. Också på senare tid har det keltiska

arvet gjort sig gällande i främst den angloiriska

litteraturen. För folklivsforskningen, etnologin,

är den keltiska folktraditionen en guldgruva.

Särskilt forniriskan med sina säregna ålderdomliga

drag i uppbyggnad och ordförråd är viktig

för den indoeuropeiska språkforskningen.

Kontakta institutionen:

018-471 12 47

info@engelska.uu.se

www.engelska.uu.se

förändrats i motsvarande grad. Att utforska

detta spänningsfält – det som råder mellan

verkligheten och våra föreställningar om

estetiska fenomen – är en av estetikens viktigaste

uppgifter. Estetiken är sedan gammalt

det tvärvetenskapliga ämnet på konsternas

område.

Estetiken som ett eget, självständigt,

akademiskt ämne finns i Sverige endast vid

Uppsala universitet.

Kontakta institutionen:

018-471 15 88

filosofi@filosofi.uu.se

www.filosofi.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 9


etnologi

E k

tnologi är en kulturvetenskap som

syftar till att ge insikt i människors levnadsförhållanden

ur kulturella, sociala och historiska

perspektiv. Ämnet omfattar studiet

av materiella förhållanden, sociala relationer,

föreställningar och tankemönster nu och i

det förflutna, liksom studiet av etnologisk

kunskapsproduktion (metoder, teorier) nu

och tidigare.

I kurserna ingår således både faktakunskaper

och teoretiska och metodologiska

moment. Kunskap söks i olika slag av material

såsom skriftliga källor, muntliga utsagor och

föremål skapade av människan. Viktiga metoder

är fältarbete, innefattande bl a intervjuer,

observationer, bildåtergivning och textanalys.

Viktiga inslag i undervisningen är därför,

förutom föreläsningar och gruppdiskussioner,

uppgifter i form av textanalys och fältarbete,

med början redan under A-kursen. Ett mål

med utbildningen är att utveckla förmågan till

självständiga presentationer på ett vetenskapligt

godtagbart sätt, muntligt såväl som skriftligt.

Examinationer sker därför företrädesvis

genom hemskrivningar, PM och uppsatser.

Till de yrkesområden, som kunskaper inom

etnologin syftar till, hör kulturområdet, t ex

museer, arkiv, bibliotek, kulturmiljövård och

kulturadministration, journalistik och information,

undervisning, skola och barnomsorg

samt socialt arbete, inte minst avseende kulturmöten.

Kontakta institutionen:

018-471 22 13

kursadm@antro.uu.se

www.antro.uu.se

10 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

Filosofi

an man lära sig filosofi? En av filosofins

mest kända tänkare, Immanuel Kant, brukade

säga att man inte kan lära sig filosofi, bara

att filosofera. Men hur lär man sig vad det

innebär att filosofera? Bland annat genom att

studera betydande filosofers tänkande om sin

tids aktuella filosofiska frågor.

Filosofiämnet är uppdelat på två delar:

praktisk respektive teoretisk filosofi.

praktisk filOsOfi

Uttrycket ”praktisk” filosofi syftar på att

man här främst intresserar sig för frågor om

mänsklig praxis: Vårt handlande, vårt förhållningssätt

till andra levande varelser, vårt sätt

att organisera samhället, våra normer och

ideologier. Studiet av olika filosofers syn på

normer och värderingar är central. Man analyserar

också olika värderingsmässiga åskådningar,

och de argument som kan ges för och

emot dessa.

tEOrEtisk filOsOfi

Den teoretiska filosofin har att göra med hur

vi orienterar oss i världen. Idag spelar naturvetenskaperna

en central roll för vår världsbild.

Vad är vetenskaplig kunskap? Är atomer

”verkligare” än våra bruksföremål, är våra

tankar och upplevelser ”egentligen” tillstånd

i hjärnan, är vetenskapernas språk ”sannare”

än vårt vanliga språk?

Kontakta institutionen:

018-471 73 51

filosofi@filosofi.uu.se

www.filosofi.uu.se

Om EngElska parkEn:

”Det är fräscht och snyggt.

Jättebra att bibliotek, läsplatser

och allt annat finns

samlat i samma hus. ”

anna, 23, läser genusvetenskap


Finsk-ugriska språk

Finska

inska talas sedan urminnes tider i

Sverige. Den omfattande invandring

som skett under efterkrigstiden har dessutom

gjort att finskan i dag är det näst vanligaste

modersmålet i vårt land. På många områden

i samhället finns därför behov av personer

med kunskaper i finska, t ex inom skola och

sjukvård, bland jurister, präster, socialarbetare

och inom massmedia och näringsliv. Modern

finsk skönlitteratur har alltmer börjat uppmärksammas.

Även om det finska språket är av annat

ursprung än det svenska, finns stora likheter.

Detta är en följd av den påverkan finskan

utsatts för under den långa tid, då Finland

och Sverige utgjorde ett rike. I finskan möter

därför studenterna både välbekanta företeelser

och främmande drag som gör studierna

spännande.

estniska

ldrig tidigare har kontakterna mellan

Estland och Sverige varit så intensiva

och mångsidiga som nu, när Estland åter

blivit en självständig stat. Estland är emellertid

mycket mer än en nära grannstat i

omvandling. Det är lätt att fascineras av den

synnerligen rika folkdiktningen och det livliga

kulturlivet som formats genom landets

läge mellan öst och väst. Det bästa sättet att

verkligen lära känna ett folk, dess land, historia

och kultur är att lära sig dess språk.

Estniska språket är intressant också

genom den intensiva språkvård som påverkat

det framförallt under 1900-talet. Detta har

gjort att estniskan kan kallas ett genomarbetat

språk i kanske högre grad än något annat.

Ungerska

ngrarna kom till nuvarande Ungern år

895 e Kr. Genom att ungrarna hamnat

i en centraleuropeisk miljö skiljer sig deras

kultur från övriga finsk-ugriska folks. De var

exempelvis de första av dessa som omvändes

till kristendomen. Den äldsta bevarade texten

på något finsk-ugriskt språk är ett begravningstal

på ungerska från slutet av 1100talet.

Sedan dess har en rik litteratur producerats,

och särskilt lyriken står på hög nivå.

Under sin skiftande historia har ungrarna

varit i kontakt med många olika folk och

detta avspeglas i låneorden. Ordförrådet

skiljer sig från det mesta som vi är vana vid.

Detta kompenseras i viss mån av en stor

regelbundenhet i böjningssystemet och ett

mycket rikt avledningssystem som söker sitt

motstycke.

f a u c

samiska

irka 50 000 människor i Finland,

Norge, Sverige och Ryssland talar

samiska. Samiskan är ett av de tre språk som

talats i vårt land sedan urminnes tider. Eftersom

samiska talas över ett så stort område

– från Idre i Dalarna till Kolahalvön – är

skillnaderna mellan dialekterna stora. En

nord- och en sydsame kan normalt inte

förstå varandras språk.

Språket har levt som talspråk under århundraden,

och det är först under senare

årtionden som det samiska skriftspråket

utvecklats. Något gemensamt samiskt

skriftspråk för alla dialekter finns inte. Bokutgivningen,

mest på nordsamiska, är i dag

betydande. När samiskan nu börjat användas

som undervisningsspråk råder stor brist på

läromedel på samiska, liksom på lärare.

Kontakta institutionen:

018-471 14 31

svl@moderna.uu.se

www.moderna.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 11


Genusvetenskap

enusvetenskap är ett tvärvetenskapligt

g ämne som växt fram ur den feministiska,

kritiska forskningen om kön och makt.

I fokus för genusvetenskapen står kön som

social och kulturell konstruktion, alltså det

som kallas genus. Genusvetenskap är en

samlande benämning för kvinnoforskning,

feministisk forskning, jämställdhetsforskning,

maskulinitetsforskning, queerstudier, m m.

Utgångspunkten för kurser i genusvetenskap

är det maktförhållande som historiskt,

kulturellt och socialt definierat kvinnor och

män samt deras respektive status och deras

nklast kan ämnet beskrivas som idé-

E ernas och vetenskapernas eller världsbildens

historia. Hur har människan sett på

kosmos och naturen, på det gudomliga och

det mänskliga? Vad är materia och vilka lagar

styr universum? Hur är kroppen inrättad?

Vad är människan, vad är det goda samhället

och vilket sätt att leva är det rätta? Vilken är

relationen mellan natur och kultur?

Idé- och lärdomshistorien handlar om

människan som tänkande, ordnande och

skapande varelse. Vi beskriver hur upptäckter

och föreställningar uppkommer och

12 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

olika roller i samhället. Genusvetenskapen

syftar också till att utveckla andra tankesätt

bortom uppdelningen kvinnligt/manligt där

själva processen att konstruera ett kön, hur

kön ”görs”, står i fokus för de teoretiska resonemangen.

Ämnet genusvetenskap behandlar

de innebörder som ligger i begreppen kön

och genus och deras betydelse inom olika

områden i samhälle och kultur. Det ger kunskaper

i historisk och aktuell feministisk och

genusvetenskaplig teoribildning.

Centrum för genusvetenskap ger en bred

utbildning där studenterna (både manliga

idé- och lärdomshistoria

förändras över tid och hur sådana processer

kan förklaras. Också vetenskapen studeras

som mänsklig aktivitet, d v s inte bara som

resultatet av det rena tänkandet eller betraktandet

av naturen, utan som skapad i breda

filosofiska, sociala och politiska sammanhang.

Astronomin, fysiken och medicinen, de stora

filosofiska systemen, de politiska ideologierna

och de religiösa trossystemen ingår alla i formandet

av kulturen.

Det innebär att idé- och lärdomshistoria

hör till de humanistiska kärnämnena. Ur

yrkessynvinkel är en historisk förståelse av

och kvinnliga sådana!) får möta genusforskning

från främst humaniora och samhällsvetenskap

men även naturvetenskap

Kontakta institutionen:

018-471 72 98

www.gender.uu.se

mänskligt tankeliv av stort värde för alla

som arbetar med kulturella spörsmål i vid

mening. Men det är också ett bildningsämne

för studenter på alla fakulteter, och vill vara

en brygga mellan ”de två kulturerna”. Ämnet

kan därför med fördel komplettera t ex en

natur- eller samhällsvetenskaplig utbildning.

Kontakta institutionen:

018-471 35 41

info@idehist.uu.se

www.idehist.uu.se

Historia

rots att det talas om ”historielöshet” i

t

vår tid finns det överraskande många

som är intresserade av historia. Den som inte

bara vill veta vad som hänt utan också vill

förstå varför, har stor glädje av att läsa historia

på universitetet.

Vid historiska institutionen kan man studera

de förändringar som påverkat samhällets

utveckling, både i vårt eget land och internationellt.

Man kan också skaffa sig bättre

förståelse för forna tiders ekonomiska, sociala

och politiska system.

Dessutom kan man skaffa sig kunskap om

huvuddragen i den historiska utvecklingen

och kännedom om historisk teori.

Du kommer också i kontakt med det kritiska

tänkande som ytterst innebär att man

lär sig angripa historiska problem från genomtänkta

utgångspunkter. Man bör kritiskt

kunna välja ut fakta från källor och historisk

litteratur och ställa samman dessa till en

förklaring av ett händelseförlopp. Analysen

gäller främst samspelet mellan ekonomiska,

sociala och politiska förändringar, men ideologiska

och kulturella företeelser studeras

också, dels som pådrivande faktorer, dels som

följdföreteelser.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se


indologi

sanskrit Och hindi

Indologi har två huvudinriktningar, sanskrit

och hindi. Kunskaper i sanskrit ger den historiska

och språkliga grunden för kunskaper

om både det historiska och det moderna

Indien och är av stort värde för alla intresserade

av språkvetenskap, Indiens kulturer,

litteratur och religioner.

Hindi är det moderna Indiens största och

viktigaste språk. Över 400 miljoner människor

har hindi som modersmål, främst i

norra Indien. I övriga delar av landet är hindi

det viktigaste kommunikationsspråket. Vid

sidan av studier i språken ges kurser i historia,

religion, litteratur och geografi. Förutom

hindi och sanskrit ges kurser i pali, tamil

(Sydindiens viktigaste kulturbärande språk)

samt bengali.

JämförandE indOEurOpEisk

språkvEtEnskap

Den indoeuropeiska språkfamiljens äldsta

dokument dateras till andra årtusendet f.Kr.

Bland dem återfinns de fornindiska Vedaböckerna.

Därför är den jämförande indoeuropeiska

språkforskningen av tradition knuten till

studiet av fornindiska (vediska och sanskrit).

Kunskaper i ämnet ger oss ökat vetande om

de folkgrupper som talade dessa språk.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se


Grekiska

nom grekiskan studeras främst litterära,

i

men också andra texter från hela den

antika perioden ur såväl språkvetenskaplig

som litteratur- och idéhistorisk synvinkel.

Grekiskan som tidigt spreds från moderlandet

åt olika håll kan delas upp i en rad dialekter.

Till några av dem kom traditionen att binda

olika litterära genrer.

Grekisk kultur och grekiskt språk spreds

inte bara österut. I Rom och de västliga delarna

av det växande romerska imperiet blev

grekiskan språket för kultiverat folk.

De första kurserna inom utbildningen

koncentreras till den rikt skiftande och oöver-

träffat uttrycksfulla klassiska attiskan. Därefter

kommer de andra arterna av grekiska in.

Studierna ger en värdefull förstahandskunskap

om en litteratur som rymmer en

väsentlig del av det främsta vår kultur kan

erbjuda både estetiskt och tankemässigt.

Språkstudierna ger möjlighet att stifta

direkt bekantskap med det tänkande som är

ursprunget för vår humanistiska och naturvetenskapliga

kultur. Grekiska ger dessutom

användbara och ibland nödvändiga bas- och

ramkunskaper för studier i andra ämnen, t ex

teologi, filosofi, historiskt inriktad språkforskning

och litteraturhistoria.

Efter två terminers studier finns möjlighet

att antingen fortsätta med antik grekiska eller

specialisera sig på bysantinsk grekiska, d v s

de former av grekiska som användes i det

s k bysantinska riket under perioden från

500-talet till 1453.

Historieskrivning är ett dominerande

inslag i de texter som studeras. Teologisk litteratur,

särskilt beskrivningar av helgons liv,

och profan och religiös diktning ges också

stort utrymme, likaså texter med kulturhistoriskt

intressant innehåll.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

Kinesiska

inesiska är med sin miljard talare

k världens största språk. Det är också

ett språk med lång historia och rik litteratur,

minst 2 000 år gammal. Kinesiskan skiljer sig

väsentligt som språktyp från de västerländska

språken bl a genom frånvaro av deklination

och konjugation. Ett tonsystem med

fyra tonlägen gör språket rikt och varierat.

Skriftsystemet är utvecklat ur en ursprunglig

bildprincip och för att behärska det krävs

att man lär in ett stort antal tecken. I grundutbildningen

i kinesiska, som inriktar sig på

standardkinesiska med förankring i språket i

norra Kina, är alltså teckeninlärning, fonologi

och fraseologi viktiga inslag. Utgångspunkten

för textförståelsen är enkla vardagstexter.

Som komplement till språkinlärningen ingår

också orienterande läsning om Kinas kultur,

historia, litteratur och samhälle.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

Latin

atinet var under Antiken det Romerska

l imperiets officiella språk och kom som

sådant att bli modersmål för invånarna i detta

väldiga rikes västra delar, från Germanien i

norr till Nordafrikas öknar i söder, från Iberiska

halvön i väster till Balkan i öster.

Det latinska språket blev den europeiska

historiens mest livskraftiga och betydelsefulla

språk. Man kan peka på i huvudsak tre anledningar

till detta:

– Den antika latinska litteraturen förblev

genom hela den europeiska historien en inspirationskälla

och en förrådskammare, från

vilka nya generationer ständigt hämtade

kunskap och idéer.

– Latinet blev moderspråket för alla de

romanska språken och fortsatte att vara den

lärda värl dens språk under hela Medeltiden

och långt fram under den Nya tiden. Fram till

1700-talet var latinet det helt dominerande

språket inom all idédebatt och inom samtliga

vetenskaper. Det är på basis av latinets och

grekiskans ordförråd som de olika vetenskapsgrenarnas

begreppsapparat, inte minst

naturvetenskapernas, har formulerats, fram

till vår tid.

Mot denna bakgrund förstår man lätt att

latinstudiet mer än de flesta andra ämnen har

en starkt interdisciplinär natur, med naturlig

anknytning till andra språkstudier, till historia,

idéhistoria, litteraturvetenskap, teologi

och vetenskapshistoria.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se


Konstvetenskap

onstvetenskap studerar kulturers vi-

k suella uttryck i historiskt perspektiv.

Samhällen, grupper och individer har i alla

tider uttryckt gemenskap och identitet i byggenskap,

bild och skulptur. Dessa materiella

arv ger oss inte sällan möjlighet att komma

nära individer och grupper långt ifrån oss i

tid och rum, en ofta överraskande närhet som

möjliggörs genom att visuell kultur ”på ytan”

är omedelbart tillgänglig för våra sinnen.

Konstvetenskap studerar givetvis också

visuella kulturers nutidshistoria. Under de senaste

decennierna har allt mer aggressiva och

kanske också försåtligare former av visuell

argumentation utvecklats i medierna. Konst-

Kulturantropologi

ulturantropologi är det jämförande

k

studiet av människan som kultur- och

samhällsvarelse i globalt perspektiv. Ämnet

syftar till att ge kunskap om hur människan

formar och formas av sin kultur och de samhällsförhållanden

under vilka hon lever. Det

vill ge kunskap om variationerna i de olika

kulturer och samhällsformer som människor

skapat och vill i jämförelse med detta också

titta på företeelser i vår egen kultur.

Ämnets tyngdpunkt ligger på studiet av

vetenskap ger rika möjligheter för kritisk

reflektion när det gäller den pågående och

överflödande självbespegling som sker i våra

medier, en självbespegling som inte så sällan

präglas av stereotypa ideal och fattiga format.

I detta landskap av förutsebarheter söker

enskilda konstnärer ofta på förbryllande sätt

öppningar mot annorlunda förhållningssätt.

Ämnet konstvetenskap ger grundläggande

kunskaper i konstens historia och träning i

förmågan att beskriva och tolka konstverk

och miljöer från äldsta tid till nutid. Konstvetare

studerar bildernas och byggnadernas

betydelse idag, men vill också begripa dem

som historiska företeelser. Utbildningen i

nutida utomeuropeiska samhällen. De samhällen

som kulturantropologerna studerar

är i första hand icke-industriella småskaliga

samhällen. På senare tid har antropologisk

teori och metod i ökande grad också kommit

att tillämpas på studiet av mer komplexa

samhällen.

Sitt forskningsmaterial inhämtar kulturantropologen

genom fältstudier i främmande

kulturer. Man kan säga att kulturantropologen

framför allt studerar seder och bruk i

ämnet är lämplig och nödvändig i en rad

skilda yrkesverksamheter i främst museer,

kulturminnesvård och miljöplanering, kulturverksamhet

inom kommun och landsting,

men också i arkiv, bibliotek, bok- och

tidskriftsförlag, inom vuxenutbildningen, i

massmedier och som teoretiskt komplement

till konstnärlig verksamhet.

Kontakta institutionen:

018-471 28 87

konstvet@konstvet.uu.se

www.konstvet.uu.se

främmande kulturer samtidigt som hon/han

försöker komma underfund med hur sedvänjor

hänger samman med samhällets organisation,

yttre förhållanden, världsbild och

kulturtradition. Ytterst syftar den kulturantropologiska

forskarens djupstudium av den

enskilda kulturen till att genom jämförelser

komma fram till vad det är som är gemensamt

för olika folk och vad som skiljer dem

åt för att däriegenom utveckla förståelsen av

den kulturella mångfalden.

En röst: ”Jag har fått massor av

vänner genom att engagera mig.

Just nu håller jag på att lära mig

göra student-tv, det kändes naturligt

efter att ha gjort studentradio

flera terminer.”

Intresset att vidga horisonterna och se

bortom den egna kulturen är den viktigaste

drivkraften för kulturantropologiska studier.

Studier i kulturantropologi har ofta visat

sig vara ett betydelsefullt komplement till

andra utbildningar.

Kontakta institutionen:

018-471 22 13

kursadm@antro.uu.se

www.antro.uu.se

Jessica, 23, läser litteraturvetenskap

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 15


Lingvistik Litteraturvetenskap

ingvistiken är det allmänna studiet av

l språklig kommunikation och av språks

uppbyggnad. Språken utforskas både som

mentala och sociala fenomen. Viktiga frågor

är hur människor tillägnar sig språk och hur

språk utvecklas i ett längre historiskt perspektiv.

Lingvistiken intresserar sig främst för

det som är gemensamt för mänskliga språk

och för allmängiltiga frågor kring hur språk

skall analyseras och beskrivas. Den utgör

därmed ett komplement till särspråksämnen,

som intresserar sig för enskilda (grupper av

besläktade) språk.

Språkets uttryckssida analyseras inom

fonetik (ljudproduktion och -perception),

fonologi (hur ljudskillnader utnyttjas i språk)

och grammatik, som delas upp i morfologi

(formlära: böjning och ordbildning) och

syntax (uppbyggnad av fraser, satser och

meningar). Språkliga uttrycks innehåll och

användning behandlas inom semantik och

pragmatik. Diskursforskning tar upp dynamiken

i samtal och strukturen hos texter. Inom

ämnet studerar man även t ex lingvistikens

metoder, språkpsykologi och språksociologi.

Ämnet lingvistik har en tvärvetenskaplig

karaktär. Det är relevant i relation till t ex

särspråksämnen, pedagogik, litteraturvetenskap,

psykologi, sociologi, filosofi och historia.

Lingvistikämnet kombineras med datalogi

och informationsteknik inom forskningsområdet

språkteknologi (datorlingvistik).

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

16 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

itteraturvetenskapen har till uppgift

l att förmedla kunskap om skönlitteratur

från äldsta tid till nutid, att titta

på litteraturens och författarnas villkor i

samhället och att öka förståelsen för den

litterära texten.

De grundläggande kurserna i ämnet

omfattar två terminer, då äldre och nyare

litteratur samt litteraturens historia studeras.

Det är sedan möjligt att fortsätta med

påbyggnadskurser, där det ingår att skriva

en mindre vetenskaplig uppsats samt ett

stort antal alternativa undervisnings- eller

läskurser. Därefter finns möjlighet att

vidare till magisterstudier som omfattar

skrivande av en större vetenskaplig uppsats

och deltagande i högre seminarier, alternativt

en undervisnings- eller läskurs.

Vid institutionen bedrivs forskning

inom olika delar av ämnet, bl a äldre och

nyare litteratur, idéernas och formernas utveckling,

litteratur och samhälle i samspel,

genusforskning, texters struktur. Två forskningsgrenar

är speciella för Uppsala: litteratursociologi

och retorik (se sid 18). Man

kan också läsa populärlitteratur, barn- och

ungdomslitteratur, speglingar av Rom, Science

Fiction samt litteratur med genusteori.

Kontakta institutionen:

018-471 29 50

littvet@littvet.uu.se

www.littvet.uu.se

musikvetenskap

praktiskt taget alla kulturer – från

i äldsta tider till idag – har musik av olika

slag spelat en mycket stor roll i människors

liv. Röster, olika klangredskap (instrument),

danser, rörelse och ritualer är viktiga uttryck

för människan som individ och som medlem

av en kultur, social klass, generation o s v.

Musikvetenskapen är följaktligen ett

vittförgrenat ämne som spänner över en rad

problemområden av vilka många har kontaktytor

mot en rad andra discipliner inom

humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Inom universitetsämnet musikvetenskap

studeras musik inom och utom västerlandet

med hjälp av olika stilhistoriska, sociala, kulturella

och musikteoretiska frågeställningar

och metoder. Särskilt uppmärksammas musikens

historiska utveckling och funktioner

i Sverige. Sedan hösten 2006 utbildas även

musiklärare.

Studier i musikvetenskap underlättas väsentligt

av vana vid eget musicerande, notläsningsförmåga

och ett aktiv musiklyssnande.

Studier i musikvetenskap är av stor nytta

för alla som yrkesmässigt vill ägna sig åt

musik, som musiker, musikproducent, musikjournalist,

musikbibliotekarie, musikadministratör,

musiklärare m m.

Institutionen ger också ett antal orienterande

interpretationskurser i praktiskt musicerande

(improvisation, kammarmusik, kör

och kördirigering, piano, sång m fl) avsedda

som ett kreativt-konstnärligt komplement för

studenter i alla fakulteter.

Kontakta institutionen:

018-471 78 87

www.musik.uu.se


persiska, kurdiska och andra iranska språk

ranska språk är en gren av vår egen

i

språkfamilj, den indoeuropeiska, och

talas förutom i Iran även i Afghanistan, Pakistan

och i flera länder i Centralasien och

Främre Orienten. Det största moderna iranska

språket är persiska (nypersiska) som är

officiellt språk i Iran och numera också ett av

Sveriges viktigaste invandrarspråk. Grundutbildningen

syftar framför allt till att ge goda

religionsvetenskap

tt fenomenet religion spelar roll det

a kan vi se dagligen då vi öppnar en

dagstidning, ser på nyheterna eller går på bio.

Därmed blir det ju också tydligt att studiet

av religion blir betydelsefullt för att förstå

och tolka vår omvärld, såsom olika kulturers

särprägel, politiska skeenden och samhällsutveckling,

såväl i världen i stort, som i vårt

eget land. Vill du veta mer så ska du läsa religionsvetenskap,

eller teologi som ämnet också

kallas. Här förmedlas kunskap och förståelse

för religioners roll i människors liv och i samhället.

Studiet spänner över vida fält - från

de stora världsreligionerna i historien och i

vår samtid till nya livsåskådnings- och värderingsmönster

i västvärlden. Närstudier av

bibeln och kristen teologi förenas med analys

av svårbemästrade etiska problem och nyda-

kunskaper i persiska genom studier av grammatik

och moderna och klassiska texter. Tal-

och skrivövningar ingår också liksom en kurs

i afghansk och tadjikisk persiska. I kortare

kurser presenteras iransk språkhistoria och

de viktigaste medel- och fornspråken: medelpersiska

(pahlavi), fornpersiska och avestiska.

Till de nyiranska språken hör också kurdiska,

pashto och balochiska. Dessa kan studeras

nande undersökningar av religionens

betydelse för hälsa och kulturellt liv.

I och med att det blir allt mer uppenbart

att religioner har betydelse för människors

vardag och för samhällsutvecklingen ökar

också behovet av personer med en religionsvetenskaplig/teologisk

kompetens, såsom

inom skola och utbildning, vård och omsorg

och inom media, kulturdebatt och inom politiken,

men naturligtvis också inom kyrkor

och trossamfund.

På Teologiska institutionen i Uppsala kan

vi svara upp mot de behov som finns av att

utbilda personer till en bred, djup och mångfacetterad

religionsvetenskaplig kompetens.

Idag bedrivs här forskning inom elva olika

forskarämnen (religionshistoria, religionspsykologi,

religionssociologi, gamla testamentets

som valfritt tillvalsämne; kurdiska även som

självständigt ämne.

Till språkstudierna hör också kurser i iransk

kultur, religion och historia. Där presenteras

den iranska kulturkretsens 2 500-åriga historia

i ett perspektiv som integrerar den språkliga,

politiska, religiösa och litterära utvecklingen.

Den persiska litteraturen är mycket

exegetik, nya testamentets exegetik, kyrkohistoria,

kyrkovetenskap, missionsvetenskap,

etik, religionsfilosofi och systematisk teologi

med livsåskådningsforskning), vilket också

speglas i det breda kursutbud som återfinns

på grundnivå och senare på avancerad nivå.

På Teologen kan du läsa ett helt kandidatprogram

i religionsvetenskap om 180 hp samt

från och med läsåret 2007/08 ett helt masterprogram

i religionsvetenskap om 120 hp.

Samtliga kurser inom respektive program

kan läsas som fristående kurs.

Eftersom vi kan erbjuda en sådan mångfald

av olika kurser samt ämnets bredd

och ständiga aktualitet gör att du hos oss

möter människor som sökt sig hit av olika

anledningar. Här finns lärarstudenter och

prästkandidater, studenter som siktar på

rik. Särskilt inom poesin återfinns många av

världslitteraturens mästerverk. Persisk prosa

och poesi ingår i utbildningen på alla nivåer.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

en framtid som t ex journalist, biståndsarbetare

eller kulturarbetare, men också studenter

från andra vetenskapsområden som

läser religionsvetenskap för att få nya perspektiv.

Hit söker sig även redan yrkesverksamma

inom områden såsom vård, skola och

omsorg, för kortare eller längre kurser som

kan fungera som fortbildning. Spännande

kurstitlar såsom Kulturmöten, Religion och

konflikt och affärsetik lockar studenter från

alla håll.

Kontakta institutionen:

018-471 29 69

info@teol.uu.se

www.teol.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 17


etorik

rån antiken och fram till 1800-talet var

f

retoriken ett obligatoriskt ämne vid alla

högre skolor i västerlandet. Alla studerande

skulle genomgå övningar i att tala och skriva

väl. Detta lever ännu kvar i de amerikanska

skolornas undervisning i speech och composition.

Men retoriken var inte bara en praktisk

konst utan även en teori om människan,

språket och samhället. Det var med hjälp av

denna teori man försökte träna förmågan att

bygga upp en argumentation, komponera ett

Om språklabb: mycket

av språkundervisningen sker i

språklabb med rikliga möjligheter

till praktisk träning av uttal och

språkinlärning.

tal eller en skriven text, anpassa språket efter

ämnet, åhörarna och situationen samt att tala

och uppträda.

Att kunna tala och skriva väl är väsentligt

för många yrkesgrupper: jurister, politiker,

administratörer, informatörer, journalister,

reklammakare, läkare, präster, lärare m fl.

Inom den moderna retoriken försöker man

använda och utveckla gamla pedagogiska erfarenheter

för att lära moderna människor att

tala, skriva och argumentera bättre. Man stu-

derar också retoriken för att se hur den genom

årtusenden präglat språket och samhällslivet i

västerlandet. Slutligen försöker man använda

retoriken för att analysera och förstå språket

i det moderna samhället – hur språket vill

övertyga om olika ideal och värderingar, hur

det vill skapa identiteter och styra våra tankar,

känslor och handlingar. Retorikstudier blir

därigenom studier i kritiskt tänkande.

De kurser som erbjuds i Uppsala riktar

sig till studerande från alla fakulteter och

yrkesfält. Retorikämnet kombinerar teori och

praktik, övningar i tal och skrift, historisk

tradition och förankring i dagens moderna

mediesamhälle. Därför är ämnet en utmärkt

bas för studier inom andra studieområden.

Kontakta institutionen:

018-471 29 50

littvet@littvet.uu.se

www.littvet.uu.se


omanska språk

e romanska språken har utvecklats

d ur latinet, närmare bestämt ur det

talspråk som användes under romartiden –

vulgär latinet. Franska, spanska och italienska

(liksom portugisiska och rumänska) är nu

alla nationalspråk sedan lång tid tillbaka.

De romanska språken är modersmål för mer

än 600 miljoner människor, framför allt i

Syd europa och i Central- och Sydamerika.

Språk bygger broar till andra kulturer.

Sveriges kulturella och kommersiella kontakter

med de länder där de romanska språken

talas har alltid varit livliga, och i och med

medlemskapet i EU har banden stärkts än

mer. När du läser språk läser du också om

språkområdets kultur i vid mening: litteratur,

konst, politik, religion och samhälls - f rågor.

Vid Uppsala universitet ges idag undervisning

i fyra romanska språk: franska, spanska,

italienska och katalanska. Utbildningen har

forskningsanknytning och vilar på moderna

språk- och litteraturvetenskapliga rön. Målen

Ordlista

högskolepoäng = hp

1,5 högskolepoäng = en veckas heltidsstudier

30 poäng = en termins heltidsstudier.

tidigare räknades studierna i poäng med det

systemet har ersatts av högskolepoäng med syfte

att göra utbildningarna i europa mer enhetliga.

kandidatexamen

180 högskolepoäng motsvarande

tre års heltidsstudier

för utbildningen är praktisk språkfärdighet,

teoretiska insikter i språken och kunskap om

respektive språkområdes litteratur, kultur och

samhällsförhållanden. Även om utbildningen

är uppdelad i kurser med inriktning på speciella

moment, griper dessa delar in i varandra

och bildar tillsammans en enhet. Denna helhetssyn

på språkkunskaperna, där teori och

praktik blandas i lämpliga proportioner, hålls

aktuell genom hela utbildningen.

franska

Franska talas av ca 75 miljoner människor och

det är andraspråk för ca 125 miljoner. Utom i

Frankrike talas franska i Belgien, Schweiz och

Kanada samt i Frankrikes före detta kolonier

i Afrika, Västindien, Sydamerika och Indiska

Oceanen. Språket har en stark internationell

ställning, inte minst inom diplomatin.

spanska

Spanska talas av mer än 400 miljoner män-

mastersexamen

180 högskolepoäng motsvarande

3 års heltidsstudier

föreläsning

Den vanligaste undervisningsformen med

undervisning av universitetslärare

seminarium

Gruppdiskussion med universitetslärare

niskor, främst i Spanien samt i Nord- och

Sydamerika. Spanskan är det språk som näst

engelskan har den största geografiska spridningen

i världen, och den är det största minoritetsspråket

i USA.

italiEnska

Italienska talas av ca 60 miljoner människor,

förutom i Italien även i södra Schweiz. Dessutom

finns det stora italienska invandrargrupper

i Kanada och Argentina. Som arkeolog,

konst- och musikvetare har man stor nytta av

kunskaper i italienska.

katalanska

Katalanska talas i Spanien av ca sju miljoner

människor i de tre autonoma regionerna

Katalonien, Valencia och Balearerna, där det

är officiellt språk vid sidan av spanskan. Dessutom

är katalanska det enda officiella språket

i Andorra. Det finns en rik litteratur, såväl

modern som medeltida, på katalanska.

tentamen

vanligaste formen av ”prov”

Exkursion

studiebesök

laboration

praktiska övningar

recce

slang för recentior som betyder nybörjare. recentior

anses man vara under sin första termins studier

semitiska språk

arabiska, hEbrEiska

Och aramEiska/syriska

I påfallande stor utsträckning har de

semitiska språken varit kommunikativa

medier när mänsklighetens andliga historia

har formats. Judendom, kristendom och

islam är alla grundade i en semitisk kultur

och en semitisk språkvärld. Arabiska är

det viktigaste av språken i Mellanöstern

och en dörröppnare in i islams värld och

det moderna Mellanöstern. Hebreiska är

Gamla testamentets språk och talspråk i det

moderna Israel. Arameiska är syrianernas/

assyriernas språk. Inom ämnet Semitiska

språk dominerar arabiskan, men även de

hebreiska, arameiska/syriska och etiopiska

språkområdena och kulturkretsarna är

viktiga för förståelsen av andra folk och

deras litteraturer i Mellanöstern. Många av

de semitiska språken har både en stor klassisk

litteratur från kulturerna i den gamla

Främre Orienten och en intressant modern

litteratur. De talas också av betydande

invandrargrupper i Sverige.

Det sammanhållna ämnet semitiska språk

finns på avancerad nivå och i forskarutbildningen.

På grundläggande nivå är ämnet

uppdelat i arabiska, hebreiska och arameiska/

syriska.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 19


slaviska språk

ryska

Ryska, huvudspråket i Ryssland, är det utan

jämförelse största av de slaviska språken. Det

talas som modersmål av över 150 miljoner

människor. Dessutom är det andraspråk för

åtskilliga miljoner, både inom f d Sovjetunionen

och i många länder som tidigare räknades

till östblocket. Ryska skrivs med det kyrilliska

alfabetet.

Ryskan är ett formrikt språk och det krävs

en hel del arbete att ta sig in i språket, men

man får en rik utdelning. Undervisningen

syftar till att ge god färdighet i att läsa, tala

och skriva ryska samt ger möjlighet att studera

rysk litteratur-, kultur- och språkhistoria.

Kunskaper i språket ger direkt tillträde till en

mycket rik litteratur och gör det möjligt att

bekanta sig närmare med vårt största grannland

som vi kan förväntas få alltmer kontakter

med.

20 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

sErbiska/krOatiska/bOsniska

Serbiska, kroatiska och bosniska bör – inte

minst av politiska skäl – betraktas som tre

skilda slaviska språk, men de har delvis en

gemensam historia fram till 1990-talet. För

närvarande finns cirka 21 miljoner människor

som talar dem.

Skillnaderna mellan de tre språken är inte

större än att talare från Kroatien, Serbien,

Montenegro och Bosnien-Hercegovina utan

problem kan kommunicera med varandra.

Språken skiljer sig vad gäller uttal och ordförråd

medan grammatiken i stort sett är

gemensam. I realiakursen studeras samhällsförhållanden,

historia och geografi.

pOlska

Polska är modersmål för ca 40 miljoner människor

i Polen och cirka 10 miljoner utanför

landet. Polska språket skrivs med samma

alfabet som svenskan, men några bokstäver

har särskilda, diakritiska tecken för att representera

vissa språkljud. Under studierna på

grund- och avancerad nivå får man lära sig

använda språket muntligt och skriftligt samt

bekanta sig med landets historia, kultur och

litteratur.

bulgariska

Bulgariskan är släkt med ryska och skrivs

med samma alfabet, det kyrilliska. Alfabetet

är mycket funktionellt och är därför lätt att

lära sig. Bulgariska är modersmål för ca 9

miljoner människor. Den bulgariska grammatiken

påminner ganska mycket om den

svenska, detta gör att studierna går fort

framåt. Stor uppmärksamhet ägnas åt det

moderna, vardagliga ordförrådet. Förutom

språket studerar man också huvuddragen i

Bulgariens historia, geografi, litteratur och

samhällsförhållanden.

tJEckiska

Tjeckiskan är modersmål för drygt 10

miljoner invånare i Tjeckiska republiken.

Tjeckiska skrivs med latinskt alfabet, men

flera bokstäver har särskilda, diakritiska

tecken för att representera vissa språkljud.

Det råder ett direkt förhållande mellan

stavning och uttal, vilket gör att man

snabbt kommer igång med att läsa texter.

Tjeckiska, som breddningskurs, kan studeras

i två terminer. Efter en termins studier

på nybörjarnivå kan man föra enklare

samtal och läsa enkla texter. En inblick

ges i aktuella förhållanden i dagens Tjeckien.

Man får dessutom ta del av landets

rika och spännande kultur och historia.

Tjeckien är ett land som Sverige väntas få

tätare kontakter med.

Kontakta institutionen:

018-471 14 31

svl@moderna.uu.se

www.moderna.uu.se


språkteknologi

pråkteknologin (datorlingvistik) ut-

s vecklar datatekniker som tar hänsyn till

språks uppbyggnad och betydelse. Exempel

på tillämpningar är verktyg som granskar

stavning, grammatik och stilnivå i texter, som

översätter mellan olika språk eller hjälper

mänskliga översättare. Språkteknologi är

också användbart när vi vill hitta, sålla och

sammanfatta den information som finns i

stora dokumentsamlingar, t ex på Internet.

Tekniker för att höra vad människor säger

och för att framställa artificiellt tal är ocksåviktiga.

Språkteknologins teoretiska och

kommersiella utveckling går snabbt framåt.

Språkens rikedom på uttrycksmedel och

deras mångtydighet gör att språkteknologin

måste kombinera språkvetenskapens sätt att

analysera språk med datateknikens mer ingenjörsmässiga

strävan efter fungerande lösningar.

Det treåriga Språkteknologiprogrammet

är basen för grundutbildningen.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

svenska och nordiska språk

oda kunskaper i svenska språket är

g

viktigt oavsett yrke eller studieval.

Vid institutionen för nordiska språk kan du

studera svenska ur många olika perspektiv.

Du kan välja mellan kurser i Svenska språket/Nordiska

språk (A–D), Praktisk svenska

(A–D) och Svenska som andraspråk (A–D).

Dessutom finns det en kurs i svenska för

utländska studerande och många fristående

5-poängskurser. Institutionen är också ansvarig

för översättarprogrammet, en påbyggnadsutbildning.

Nordiska språk är den gemensamma beteckningen

för de språk som talas i Norden,

förutom finska och samiska som har annat

ursprung. Hit hör danska, färöiska, isländska,

norska och svenska, med gemensamt

ursprung i den s k urnordiskan. Alla nordiska

språk kan läsas vid institutionen för nordiska

språk som förutom språkstudier också erbjuder

kurser om ländernas samhällsliv, litteratur

och kultur.

Grundutbildningen i svenska språket,

Svenska språket/Nordiska språk, har målet

att förmedla kunskaper om svenskans struktur,

historia och användning. Under den

första terminens studier får du en allmän

överblick över ämnet: Hur är språket uppbyggt?

Hur används det i dag och hur har det

utvecklats från runtid till nutid? Du får också

swahili

wahili är det mest utbredda språket i

s Afrika söder om Sahara av den grupp

som kallas bantuspråk. Swahili är officiellt

språk i Tanzania, nationalspråk i Kenya och

”lingua franca” (hjälpspråk) i stora delar av

Burundi, Komoro, Malawi, Moçambique,

Rwanda, Södra Somalia, Uganda, Zaire och

Zambia. Tillsammans med engelska är swahili

också ett officiellt språk i den Östafrikanska

Gemenskapen. Ämnet omfattar studier av

både det moderna litteraturspråket (standardswahili)

och de olika dialekterna i klassisk

och modern form. Den moderna swahi-

praktisk övning i att analysera texter och i att

skriva och tala i olika situationer. Under den

andra terminen har du stor frihet att välja

delkurser enligt eget intresse.

Praktisk svenska ger dig mer omfattande

träning i att uttrycka dig muntligt och skriftligt.

Under den andra terminen studerar du också

mer ingående hur språket varierar i olika situationer,

och hur det används t ex i yrkeslivet.

Svenska som andraspråk riktar sig till studenter

som siktar på att bli lärare i svenska

för elever som inte har svenska som modersmål.

Också redan verksamma lärare läser

kursen som vidareutbildning.

Vid institutionen bedrivs forskning inom

lin är inne i en dynamisk utvecklingsfas. Den

tidiga swahililitteraturen innehåller många

skönlitterära skrifter; i huvudsak poesi, men

också en rad krönikor om det östafrikanska

kustlandet.

Kurserna riktar sig i första hand till dem

som behöver språket för studier, forskning

eller arbete i Östafrika.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

många olika delar av ämnet. Det finns flera olika

forskningsavdelningar, och många doktorander.

Många av dem som studerat vid institutionen

arbetar inom informationsyrken av olika

slag, inom medierna eller på olika arkiv med

specialinriktning på dialekter, ortnamn eller

personnamn. Många blir också lärare. I samverkan

med Litteraturvetenskapliga institutionen

ansvarar institutionen för utbildningen av

svensklärare för alla nivåer i skolan.

Kontakta institutionen:

018-471 12 76

studievagledning@nordiska.uu.se

www.nordiska.uu.se

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 21


turkiska språk

urkiska språk talas av över 120 miljo-

t ner på ett stort område som sträcker sig

från Balkan över Centralasien ända till norra

Ishavet. Turkiska språk är belagda alltifrån

800-talet och senare representerade av en rad

litteraturspråk som t ex fornujguriska, tjagataiska

och osmanska. Det finns idag tjugo

turkiska skriftspråk, däribland turkietturkiska,

azerbaidjanska, turkmeniska, uzbekiska, tatariska,

kazakiska, kirgiziska, ujguriska och

jakutiska. Eftersom de flesta turkspråk är relativt

lika varandra, är det förhållandevis lätt

att lära känna flera av dem. Turkiska språk företräder

en språktyp som har stor utbredning

i världen. Strukturen avviker mycket från den

indoeuropeiska och det gör att det också är

intressant för studerande i allmän språkvetenskap.

Turkietturkiskan är det kulturellt och

politiskt viktigaste turkspråket. Det är också

ett stort invandrarspråk i Sverige och andra

nordvästeuropeiska länder. I grundutbildningen

läggs särskild vikt vid turkietturkiska.

Dessutom förmedlas grundläggande kunskaper

om de turkiska folkens språk, litteratur,

historia och kultur.

Kontakta institutionen:

018-471 22 52

info@lingfil.uu.se

www.lingfil.uu.se

22 HUmaniora viD UppsaLa Universitet

tyska

yska är ett germanskt språk, släkt med

t svenskan (något som man lätt kan

konstatera om man jämför de båda språken).

Tyska talas i Europa av ca 100 miljoner människor,

huvudsakligen i Tyskland, Österrike

och Schweiz, men det finns tysktalande grupper

i andra länder, t ex i Rumänien, Tjeckien

och Ryssland.

Inom baskursen i tyska studeras tysk grammatik,

modern tysk litteratur och de tyskspråkiga

ländernas realia. Dessutom tränas förmågan

att skriva och tala tyska i momenten

skriftlig och muntlig språkfärdighet.

Grammatikundervisningen består av

föreläsningar och övningar, där den tyska

grammatikens grunder gås igenom och övas

systematiskt, bl a med hjälp av dator. I litteraturundervisningen

läses moderna tyska

texter vilka diskuteras mot bakgrund av

viktiga kulturella sammanhang. Realiaundervisningen

ger en orientering om de tyskspråkiga

ländernas kultur- och samhällsliv. Som

utgångspunkt används tidningar, böcker, TV,

film, etc.

Den skriftliga språkfärdigheten tränas

genom översättning från tyska till svenska

och tvärtom. Dessutom övas olika former av

fri skrivning, dels genom skriftliga uppgifter i

samband med litteratur- och realiaundervisningen,

dels genom kortare uppsatser.

Undervisningen i muntlig språkfärdighet

består av samtal i mindre grupper, samt av

uttalsträning i språklaboratorium.

På de högre nivåerna i ämnet blir tonvikten

på språk- och litteraturvetenskap större.

Från och med C-nivån finns möjlighet att

förlägga utbildningen till ett universitet i

Tyskland, Österrike eller Schweiz.

Kontakta institutionen:

018-471 13 36

svl@moderna.uu.se

www.moderna.uu.se


Utbildningsprogram

kandidatprOgram i kultur- Och

samhällsanalys, 180 hp

I kultur- och samhällsanalys varvas teoretiska

studier med metod- och verktygskurser,

t.ex. fältarbete, intervjuteknik, retorik och

argumentationsteknik, textanalys, informationsinhämtning

och hantering, vetenskapligt

och populärvetenskapligt skrivande. En del

kurser genomförs i seminarieform som ger

dig träning i kommunikations-, presentations-

och argumentationsteknik. Seminarieformen

ger dig också förmåga att arbeta i grupp. I

programmet erbjuds du möjlighet till praktik.

Utbildningen avslutas med en längre uppsats.

Uppsatsarbetet ger dig värdefulla färdigheter

i bland annat problemformulering och

problemlösning, utredningsarbete och skrivteknik.

Du har stor frihet att välja en egen

inriktning och profil genom att välja kurser i

bland annat idé- och lärdomshistoria, historia,

estetik, genusvetenskap.

kandidatprOgram i rEtOrisk Och

littErär kOmmunikatiOn, 180 hp

Basen i programmet utgörs av huvudämnesstudier

i retorik A och B följt av litteraturvetenskap

A och B. Den femte terminen består

av en breddning där du kan välja mellan en

rad kurser från olika humanistiska ämnen.

En av dessa kurser kan vara praktik på t ex

en kulturredaktion, ett bokförlag, en reklambyrå,

en retorikkonsultfirma eller inom olika

medier. Under sjätte och sista terminen fördjupar

du dina ämnesstudier genom att läsa

antingen retorik C eller litteraturvetenskap

C. Under terminen skrivs en vetenskaplig

uppsats och du läser en kurs som ger fördjupad

kunskap i retorik- respektive litteraturvetenskaplig

teori och metod. Under en valbar

kurs får du fördjupning utifrån programmets

huvudinriktning.

kulturEntrEprEnörsprOgrammEt, 180 hp

Kulturentreprenörsprogrammet ger studenterna

relevanta ämneskunskaper, praktiska färdigheter

samt en välutvecklad analytisk förmåga

och handlingskraft som förbereder dem för en

flexibel yrkesbana. Studenten väljer ett kulturvetenskapligt

ämne (arkeologi, antikens kultur

och samhällsliv, etnologi, konstvetenskap eller

musikvetenskap) som huvudområde.

Därutöver ingår biområden samt korta

tillvalskurser. Utbildningen är nyskapande

genom tydlig anpassning efter de varierade

anställningsformer som blivit brukliga inom

kultursektorn vilka kräver nya tvärvetenskapliga

inslag. Därför kompletteras ämnesstudierna

med valbara verktygskurser som

syftar till att utveckla nödvändiga praktiska

färdigheter som är avpassade för den aktuella

arbetsmarknaden, t ex projektplanering.

Praktik liksom ett examensarbete inom huvudområdet

ingår.

lärarprOgrammEt, 210–330 hp

På Uppsala universitet kan du läsa till lärare

inom en mängd olika ämnen. Utbildningen

ger dig stor valfrihet att välja de kurser och

kunskapsområden som du är intresserad av

och som leder till lärarexamen.

OriEntalistikprOgrammEt, 180 hp

Orientalistikprogrammet är ett utbildningsprogram

med inriktning på språkliga, religiösa,

kulturella, sociala och politiska förhållanden

i Indien, Mellanöstern, Nordafrika,

Turkiet, Iran och Afghanistan. Programmet

har en arabistisk, en iranistisk och en turkologisk

inriktning. Det omfattar ett basblock

om 80 poäng samt påbyggnads- och fördjupningsstudier

om 40 alt 80 poäng. Inom basblocket

ägnas hälften av varje termins studier

åt huvudspråket, arabiska, hindi, persiska

eller turkiska. Andra hälften ägnar du åt samhälls-

och kulturinformation. Vissa av dessa

delkurser är gemensamma, andra är knutna

till huvudspråket. Tredje och fjärde året innebär

att man läser tio poäng språk varje termin

samt studier i specialkurs som väljes efter det

andra året.

rEligiOnsvEtEnskapligt prOgram, 180 hp

Studier av religion är betydelsefullt för att

förstå olika kulturers särprägel, politiska skeenden

och samhällsutvecklingen såväl

i världen i stort som i vårt eget land. Religionsvetenskapen

ger kunskap och förståelse

för religionens roll i människors liv och i

samhället. Studierna spänner över stora

områden, från de stora världsreligionerna till

nya livsåskådnings- och värderingsmönster

i västvärlden.

språktEknOlOgiprOgrammEt, 180 hp

Språkteknologiprogrammet är skapat för att

möta samhällets växande behov av språkteknologer,

dvs personer som kan utveckla,

underhålla, kundanpassa, utvärdera och

upphandla dataprogram och -system som

behandlar naturligt språk. Det är en tvär-

vetenskaplig utbildning inriktad på språk-

och datavetenskap i förening. Ingredienserna

i utbildningen hämtas från lingvistik, datavetenskap

och matematik.

Kandidatprogrammet omfattar ett basblock

om 150 hp, valfria breddnings- och fördjupningsstudier

eller praktik om 15 hp och

ett avslutande examensarbete om 15 hp.

Som språkteknolog handlar dina arbetsuppgifter

om att utveckla, kundanpassa,

underhålla och utvärdera språkteknologiska

produkter. Exempel på sådana produkter är

stavnings- och avstavningsprogram, stil- och

grammatikkontrollprogram, datoriserade

lexi kon, dataprogram för lexikonuppbyggnad,

översättningsstöd, datorstöd för språkinlärning

och språkundervisning, gränssnitt i

naturligt språk, informationssöknings system

etc.

språkvEtarprOgrammEt, 180 hp

Språkvetarprogrammet ger dels fördjupning

i ett eller flera språk dels en god orientering

i allmän språkkunskap och språkets användning

inom olika yrken och samhället i övrigt.

Programmet innehåller minst fyra eller fem

terminer språkvetenskapliga kurser, varav en

termin språkvetenskaplig introduktionskurs

och tre eller fyra terminer språkligt huvudområde.

Övriga kurser kan väljas inom språkvetenskapliga

fakulteten eller från universitetets

övriga kursutbud. Programmets profilering

kan beskrivas som tvärspråklig och samhällsinriktad.

Programmet syftar även till att

utveckla självständighet genom projektarbete

och ge allmänkompetens genom kurser i

skriftlig språkfärdighet och muntlig presentationsteknik.

HUmaniora viD UppsaLa Universitet 23


Uppsala universitet 2008. Foto: alex Giacomini. tryck: Davidsons tryckeri aB.

En röst: ”Gå med i studentföreningar

och våga engagera dig! Det har gett mig

fantastiskt mycket, jag har tränat ledarskap

och fått underbara kompisar.”

pontus, 27, som läst till språkteknolog

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!