Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

www2.naturskyddsforeningen.se

Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

Rapport

Kemikalier in

bara skinnet

Plastskor från hela världen


Förord

Naturskyddsföreningen har i 100 år arbetat med att skydda

natur och miljö i Sverige och i 20 år med konsumentmaktsarbete.

Sverige är i många fall ett föregångsland vad gäller

miljöfrågor. Ändå säljs produkter som innehåller miljö- och

hälsofarliga kemikalier i svenska butiker.

Naturskyddsföreningen gör årligen produktundersökningar

och har de senaste åren bl.a. undersökt förekomsten

av miljö och hälsofarliga kemikalier i solskyddsprodukter,

t-shirts, handdukar och impregneringsspray. Den här

gången har plastskor undersökts. Undersökningen har

gjorts i samarbete med sex organisationer:

• EcoWaste i Filippinerna

• Toxics Link i Indien

• GroundWork i Sydafrika

• NAPE i Uganda

• Envirocare i Tanzania

• Balifokus i Indonesien

© Naturskyddsföreningen

Text: Frida Hök. Avsnittet Analysmetod (s 18) är skrivet av analaysföretaget Swerea

och projektledare Anders Blom.

Analys: Swerea

Bearbetning och form: Duolongo

Foto: Mikael Kårelind

Artikelnummer: 8 9401

ISBN: 978-91-558-0003-1

Denna studie har gjorts med bidrag ifrån SIDA. Innehållet, åsikter och slutsatser

är dock helt Naturskyddsföreningens.

Naturskyddsföreningen samarbetar med dessa organisationer

och vill med denna undersökning utöka samarbetet,

bredda diskussionen om miljö- och hälsofarliga kemikalier

i varor och sprida metoden att använda konsumentmakt för

att få tillstånd en förändring.

Den här undersökningen visar att skor inköpta över hela

världen innehåller till exempel reproduktionsstörande mjukgörare,

giftiga tennorganiska föreningar samt tungmetallerna

kadmium och bly. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna

vill med undersökningen få

poli tiker att inse att det krävs en skarpare lagstiftning för

att begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga

kemikalier. Branschen själv har hittills inte visat sig kunna ta

ansvaret för konsumenternas hälsa och miljöns bästa.

Mikael Karlsson

ordförande


Innehåll

kemikalier in bara skinnet

Sammanfattning 4

Inledning 5

Samarbetspartners 6

Produktion och konsumtion av skor 7

Kemikalier i plastskor 8

Miljö- och hälsoegenskaper hos de testade kemikalierna 9

Ftalater 9

Tungmetaller 9

Azofärgämnen 11

Tennorganiskaföreningar 11

PAH (polyaromatiska kolväten) 12

Lagstiftning i Sverige och EU 13

Ftalater 13

Tungmetaller 14

Azofärgämnen 14

Tennorganiska föreningar 14

Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön 15

Metod 16

Val av produkter för analys 16

Analysmetod 19

Halogener 19

Ftalater 19

PAH 19

Azofärgämnen 19

Tennorganiska föreningar 20

Tungmetaller 20

Kontroll av lagefterlevnad gällande konsumentinformation 20

Resultat 21

Diskussion 25

Råd och krav 28

Referenser 29

3


Sammanfattning

Skoindustrin är en av världens mest globaliserade industrier.

Skor, och särskilt plastskor som analyserats i denna

studie, har blivit en slit-och-släng-vara för många människor

världen över.

I tillverkningen av plastskor används flera olika typer av

kemikalier som kan orsaka miljö- och hälsoproblem. Dessa

kemikalier kan ge upphov till skador för de arbetare som

hanterar kemikalierna eller skorna. De kan skada miljön

när skorna slits och när de slängs. Kemikalierna kan också

orsaka hälsoproblem för den som använder skorna. Men

den som köper ett par skor får sällan veta vilka kemikalier

de innehåller eller var skorna tillverkats.

Den här undersökningen har gjorts i samarbete med sex

av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer i

Filippinerna, Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och

Indonesien. Varje organisation har köpt in skor som sedan

analyserats med avseende ett antal kemikalier som kan

orsaka miljöproblem i landet där de tillverkas eller där skorna

används och slängs. Kemikalierna är utvalda för att de

också kan orsaka hälsoproblem för dem som arbetar i fabriken

eller för dem som köper och använder skorna.

Analyserna visade att 17 av de 27 testade skorna innehöll

en eller flera av de testade ftalaterna. Den reproduktionsstörande

ftalaten DEHP fanns i olika halter i alla dessa 17

produkter. Den högsta halten, 23,2 %, hittades i ett par flipflops

från Sydafrika.

4

kemikalier in bara skinnet

DEHP är ett av sju prioriterade ämnen EUs kandidatlista

för särskilt farliga ämnen, så kallade SVHC (Substances

of Very High Concern). EU-kommissionen kan besluta att

tillståndsplikt ska gälla för användningen av dessa ämnen

i specifika fall.

Analyserna som gjorts visar också att flera skor innehåller

PAH (polyaromatiska kolväten), tennorganiska föreningar

och tungmetaller. Två par skor innehöll kvicksilver

och flera innehöll bly och kadmium.

Studien visar att innehållet av kemikalier inte är kopplat

till var skorna är tillverkade eller inköpta. Det går inte heller

att dra några slutsatser om kemikalieinnehåll utifrån

produktens pris.

Naturskyddsföreningen och de medverkande organisationerna

vill med denna rapport visa miljö- och hälsoproblem

relaterade till en vanlig konsumentprodukt. Med

anledning av resultatet vill vi också uppmana konsumenter

att fråga efter produkter utan miljö- och hälsofarliga kemikalier

samt uppmana skoindustrin att ta sitt ansvar för

människors hälsa och för vår gemensamma miljö genom

att säkerställa att skor produceras utan innehåll av farliga

ämnen.

Resultatet i rapporten visar också behovet av skärpt

lagstiftning internationell nivå, EU-nivå och nationell

nivå som leder till utfasning av farliga kemikalier i

varor.


Inledning

Naturskyddsföreningen har under flera år arbetat med att

göra den svenska textilbranschen uppmärksam hur

kemi kalier i textil kan skada miljö och människa, både i

landet där produkterna tillverkas och i landet där de används.

Många företag inom textilbranschen har senaste åren

fått upp ögonen för de problem som textilindustrin orsakar.

Vissa av dessa arbetar nu aktivt för att få till stånd en förändring.

Skor är liksom textil en stor global handelsvara och en

modevara där trenden går mot att köpa nytt allt oftare.

Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna

vill med denna undersökning visa att även skor kan vara

problematiska ur miljö- och hälsosynpunkt och att den

lagstiftning som finns området är otillräcklig.

kemikalier in bara skinnet

Ett syfte med den här studien är att visa vidden av problemet

med farliga kemikalier som ftalater, tennorganiska

föreningar och tungmetaller. Syftet har också varit att visa

att problemet med miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor

är likartade över hela jorden, trots att lagstiftningen skiljer

sig åt.

Att analysera vardagsprodukter med avseende miljöoch

hälsofarliga kemikalier är en mycket effektiv metod för

att få vanliga konsumenter att engagera sig i miljö- och kemikaliefrågor.

Detta har också varit ett syfte för undersökningen.

Metoden som sådan har spridit sig i Sverige och

används numera av många olika intresseorganisationer,

även i andra länder.

5


Samarbetspartners

Denna studie har gjorts i samarbete med sex av Naturskyddsföreningens

samarbetsorganisationer i Syd.

EcoWaste

The Ecological Waste Coalition of the Philippines,

EcoWaste, är ett nätverk med över 75 aktiva intressegrupper

och rörelser, verksamma i Filippinerna, etablerat år 2000.

EcoWaste arbetar för att uppnå ”Zero Waste” till år 2020,

genom att bland annat informera om de mest klimatvänliga

och ekologiskt hållbara sätten att hantera avfall.

EcoWaste verkar också för giftfri produktion av varor. I

samarbete med Naturskyddsföreningen arbetar EcoWaste

för att informera allmänhet och beslutsfattare om att kemikalier

i produktion och vid användning av varor kan vara

ett problem för människors hälsa och miljön.

Toxics Link

Toxics Link, Indien, började som en plattform för informationsutbyte

1996, och arbetar idag både lokal nivå och

policynivå genom olika nätverk. Toxics Link verkar för en

giftfri hälsosektor och giftfria livsmedel och arbetar med

elektroniskt avfall, produktsäkerhet, avlopp och återvinning.

Med hjälp av det finansiella stöd Toxics Link får av

Naturskyddsföreningen kan organisationen i sin tur stödja

och lära upp mindre ideella organisationer om kemikaliefrågor.

GroundWork

GroundWork, Sydafrika, tillhör Friends of the Earth

International och bildades 1999. GroundWork är känt för

sitt framgångsrika arbete kring industrikemikalier och för

hur organisationen stärker de svagas röst i samhället och

lyfter frågan om det orättvisa i att fattiga människor ofta

lever i de mest förorenade områdena och har dålig tillgång

till naturresurser. GroundWork arbetar framför allt i

Sydafrika, men även i dess grannländer, både lokal nivå

och policynivå.

6

kemikalier in bara skinnet

NAPE

National Association of Professional Environmentalists in

Uganda, NAPE, bildades 1997. NAPE arbetar bland annat

med hållbar kemikaliehantering, bevarandet av naturresurser

som vatten, energi, skog och våtmarker. NAPE

arbetar också aktivt med genderfrågor och mänskliga

rättigheter. NAPEs samarbete med Naturskyddsföreningen

handlar om att informera allmänhet och beslutsfattare om

att kemikalier vid tillverkning och i varor kan vara ett problem

för människors hälsa och miljön.

Envirocare

Envirocare, Tanzania, bildades 1993. Envirocare strävar

efter att väva in frågor om mänskliga rättigheter, gender

samt hiv/aids i sitt arbete. Hållbar kemikaliehantering, rättigheter

till skog och mark, ökat ekologiskt jordbruk och

ökad trädplantering i Tanzania är prioriterade områden.

Envirocares samarbete med Naturskyddsföreningen handlar

om att hjälpa arbetare textilfabriker i Tanzania, samt

att minska utsläppen från fabrikerna.

Balifokus

Balifokus, Indonesien, bildades år 2000, och arbetar med

att öka livskvaliteten och samhällets kapacitet ur sociala,

hälsomässiga och ekonomiska perspektiv. Balifokus vill

förbättra miljön i städerna genom att kontrollera nedsmutsning

och utsläpp, särskilt med fokus kemikalier.

Balifokus verkar bland annat för kostnadseffektiva vattenreningsverk

för småskalig industri och har startat flera olika

sanitets- och avfallsprogram Bali. I samarbete med

Naturskyddsföreningen har Balifokus startat Indonesia

Toxics Free Network, för att stötta och lära upp andra miljöorganisationer

i arbetet med kemikaliefrågor.


kemikalier in bara skinnet

Produktion och konsumtion av skor

Globalt

Idag är skoindustrin en av de mest globaliserade industrierna

i världen. En sko som är designad i Sverige kan vara

tillverkad i Kina och innehålla delar som är tillverkade i

andra länder. Skor transporteras ibland till exempelvis

Italien, där de slutbehandlas för att sedan skickas vidare till

landet där de ska säljas.

Den svenska organisationen Rena Kläder skriver i sin

rapport Hur skor vi oss? att den globaliserade skoindustrin

i många fall orsakar stora problem för arbetarna som tillverkar

skorna. Lim, härdningsmedel och rengöringsmedel

kan orsaka hudirritation, yrsel och i värsta fall leukemi. I

många fabriker saknas skyddsutrustning och arbetarna får

sällan information om riskerna med produktionen. 1

Sverige

Sveriges skoindustri var som störst mellan åren 1930 och

1940. På 1950-talet släpptes importen av skor fri. Konkurrensen

blev hård för de svenska tillverkarna och många gick

i konkurs. 2

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån i Sverige) ökade

importen av skor till Sverige mellan 1998 och 2008 från

42 349 ton till 55 815 ton, eller från knappt 9 miljarder kronor

1998 till nästan 12 miljarder kronor 2008.

I SCB:s statistik kan man få fram specifika siffror för import

av plastskor, genom kategorin ”6 402 Skodon med yttersulor

och överdelar av gummi eller plast”. Gruppen exkluderar

vattentäta skor och kan därmed sägas vara representativ

för den typ av skor som ingått i denna undersökning.

2008 importerades 8 923 ton plastskor till Sverige, till ett

värde av knappt 1 miljard kronor. Det är mer än 55 % ökning

tio år.

De flesta skor som finns i denna specifika kategori importerades

från Kina, som stod för 5 438 ton 2008. Det är

nästan hälften av alla plastskor som importerades till

Sverige. Importen av skor från Kina till Sverige har ökat med

nästan 800 % de senaste tio åren. De sex största aktörerna

den svenska skomarknaden är Eurosko, Vagabond,

Nilson Group, ANWR, Scorett och Ecco. 1

Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och

skor ingår i den svenska branschorganisationen Textilimportörerna.

Denna arbetar för att EU ska avskaffa alla

importrestriktioner. De arbetar även med miljöfrågor och

uppförandekoder och har tagit fram en kemikaliehandledning

för sina medlemmar. Några av Textilimportörernas

medlemmar säljer skor, exempelvis Stadium, Intersport,

H&M och Lindex. 3 Renodlade skoföretag är i dagsläget inte

medlemmar hos Textilimportörerna.

7


Kemikalier i plastskor

Plast och gummi som används som råvara i de skor som

testats i denna undersökning innehåller kemikalierester

från själva råvaran. De kan också innehålla kemikalier som

tillsatts för att ge råvaran en specifik egenskap eller som

använts vid tillverkningen. Vid infärgning av plast eller

gummi används hjälpkemikalier som till viss del stannar

kvar i skon. Skorna kan också vara efterbehandlade med

exempelvis antibakteriella ämnen. När skor limmas ihop

används lim som ofta innehåller härdningsmedel och lösningsmedel.

1,2

Lösningsmedel kan vara hälsofarliga för dem som tillverkar

och hanterar produkten eller använder den.

Lösningsmedel kan orsaka allt ifrån yrsel till leukemi och

8

kemikalier in bara skinnet

förlamning vid inandning. Rester av lösningsmedel kan

också finnas kvar i produkten när den kommer ut i butik.

Om ämnet är allergiframkallande kan det även orsaka

prob lem bland allergiker och butikspersonal. 1,2 I denna

undersökning har inte de analyserade skorna testats för

förekomst av lösningsmedel. Det beror flera orsaker. Dels

ekonomiska skäl, dels att lösningsmedel är flyktiga vilket

gör att problemet med lösningsmedel till största delen är ett

arbetsmiljöproblem. Studien fokuserar inte arbetsmiljön,

vilket är ännu ett skäl till att lösningsmedel valts bort

för analys. Skorna har dock analyserats för förekomst av

PAH eftersom dessa ämnen kan ingå som förorening i gummiråvaran.


kemikalier in bara skinnet

Miljö- och hälsoegenskaper

hos de testade kemikalierna

Ftalater

Användningsområde

Ftalater är en grupp kemikalier som framförallt används som

mjukgörare i polyvinylkloridplast (PVC). Utan tillsats av

mjukgörare skulle PVC-plasten vara stel och skör. Många

konsumentprodukter, däribland bygg- och inredningsmaterial,

förpackningsmaterial till mat samt leksaker, kan innehålla

PVC-plast. Ftalater används även i kosmetik, bland

annat som denatureringsmedel för alkohol (ett ämne som

gör alkoholen odrickbar) och som doftförstärkare i parfymer.

Miljö- och hälsoegenskaper

Ftalaten DEHP är klassificerad som reroduktionstoxisk

kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och

R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade

som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador)

och R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga).

Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen

officiell klassificering.

Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket

gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från

plasten till luften. Människor utsätts för ftalater från fosterstadiet

och under resten av våra liv, via maten vi äter,

luften vi andas och vid direkt hudkontakt.

Exponeringen av människa för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat)

i människa har noggrant studerats. I medeltal

är den 3-30 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 4 . Detta innebär

att vi emellanåt kan exponeras för halter som överstiger de

riktvärden 37 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , respektive

20 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , som EU respektive

naturvårdsverket i USA har fastställt som tolererbara.

Exponeringen för andra ftalater är inte lika känd. Flera

ftalater, till exempel DBP (dibutylftalat) och BBP (bensylbutylftalat)

4,5 , används i volymer som närmar sig DEHPanvändningen.

Det finns också ftalater som förväntas öka

i användning som ersättare till DEHP, till exempel DINP

(diisononylftalat), DNOP (dinoktylftalat) och DIDP (diisodecylftalat)6.

Ftalater förknippas med allvarliga hälsorisker. I djurförsök

har man sett att exponering för ftalaterna DBP, BBP, DIDP,

DINP och DEHP under graviditeten kan leda till fosterdöd,

allvarliga missbildningar, permanent försämrad funktion

hos testiklar och minskad födelsevikt 5,7.

Ftalatexponering under fosterstadiet kan leda till ofullständig

testikelutveckling och minskad penisstorlek hos

pojkar 8 . Exponering för vissa ftalater under fosterstadiet

misstänks även kunna förändra hur cellerna svarar könshormon

i vuxen ålder och detta kan vara en av orsakerna

bakom minskad fertilitet hos män 9 .

Kunskaperna om ftalaternas miljöeffekter är begränsade,

vilket är oroande med tanke att ftalater hittas i vatten,

sediment, jord och organismer. Men olika organismer som

exponerats för ftalater i laboratorieförsök visar vilka effekter

vi kan förvänta oss i miljön. Det gäller allt från skador

individnivå, som cellskador och ändrade enzymaktivitet,

till strukturella förändringar i ekosystemen.

Tungmetaller

Vissa metaller har ingen känd biologisk funktion, till exempel

arsenik, kadmium, krom, bly och kvicksilver. Andra

metaller behövs för att celler ska fungera normalt, till exempel

koppar, nickel, järn och zink. De flesta metaller är giftiga

i höga koncentrationer 10 . De metaller som inte har

någon biologisk funktion kan även vara giftiga i mycket låga

koncentrationer 10 .

Användningsområden

I en del färgämnen används tungmetaller som pigment. I

vissa fall används också tungmetaller som stabilisatorer för

att göra plastmaterial mer hållbara.

Miljö- och hälsoegenskaper

Tungmetaller är grundämnen och skiljer sig från lättmetallerna

genom en högre densitet. De flesta tungmetaller och

deras föreningar är giftiga, speciellt bly, kadmium och kvicksilver.

Tungmetallerna är i regel farliga för användaren, efter-

9


som de har cancerframkallande eller allergena egenskaper.

Tungmetaller är också ofta giftiga för vattenlevande djur och

växter.

Arsenik

Arsenik är klassificerat som cancerframkallande enligt

IARC grupp 1 (cancerogen för människa). Arsenik kan även

ge upphov till olika typer av kromosomskador och fosterskador.

2 , 12 Arsenik är mycket giftigt för vattenlevande organismer.

Arsenikföreningar verkar starkt irriterande hud,

ögon och slemhinnor. 12

Bly

Bly används som tillsats i färger och som stabilisator i plast

för att göra plastmaterialet mer hållbart 20 .

Bly tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas i

kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg

och kroppens bildning av röda blodkroppar 2 . Bly verkar

neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande

intelligens. EU klassificerar blyföreningar som ”farliga

vid inandning och förtäring” och de ”kan ansamlas i

kroppen och ge skador”, ”ge fosterskador” och ”möjlig risk

för nedsatt fortplantningsförmåga”. 12

Bly och blyföreningar är mycket giftiga för vattenlevande

organismer 12 .

Kadmium

Kadmium används som pigment i färg 2 . Kadmium används

också i plast för att göra plastmaterialet mer hållbart.

Kadmium tillhör de värsta miljögifterna och kan ge skador

njurarna, nervsystemet och hormonsystemet samt

genetiska skador, fosterskador och fortplantningsstörningar.

Kadmium är mycket giftigt vid inandning och kan

orsaka cancer. Kadmium är mycket giftigt för fisk, kräftdjur

och alger och kan dessutom bioackumuleras. 12

10

kemikalier in bara skinnet

Kobolt

Kobolt kan ingå som pigment i färg. Kobolt är klassificerat

inom EU som allergiframkallande vid inandning och hudkontakt.

Kobolt är misstänkt cancer framkallande enligt

IARC (International Agency for Research on Cancer) klass

2B, möjligen cancerframkallande hos människa. Kobolt är

giftigt för vattenlevande organismer och har hög potential

för bioackumulering i fisk. 12

Koppar

Kopparjonen är mycket giftig för vattenlevande organismer

och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk,

men däremot sker bioackumulation i fytoplankton (små

alger och vissa bakterier som svävar fritt i vattnet). 12

Krom och kromföreningar

Krom kan ingå som pigment i starka färger. Krom förekommer

i flera oxidationstillstånd, där krom 3+ och krom 6+

tillsammans med metalliskt krom (krom 0) är vanligast.

Krom 6+ är den form som har högst giftighet. 12

Krom 6+ är cancerframkallande. Ämnet är mutagent,

vilket innebär att det skadar cellernas arvsmassa. Ämnet är

starkt allergiframkallande och kan orsaka eksem vid upprepad

hudkontakt. Vid intag av större mängder har effekter

njure, lever, blod, samt nedsatt fortplantningsförmåga

observerats. Krom 6+ är mycket giftigt för vattenlevande

organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i

12, 13

vatten miljön.

Kvicksilver

Kvicksilver tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas

i kroppen och ge skador njurar och centrala nervsystemet.

Vid kontakt med huden kan allergi uppstå. Kvicksilver

är toxiskt, miljöfarligt och mycket giftigt för vattenlevande

organismer och har mycket hög bioackumulerande förmåga

hos fisk. 12


Mangan

Mangan kan vid inandning och genom dricksvatten ge neurologiska

skador med symtom som svaghet, muskelsmärtor

och apati. Mangan är giftigt för vattenlevande organismer

och har mycket hög bioackumulerande förmåga hos fisk. 12

Nickel

Nickel kan ge kontakteksem. Nickel är bedömt som möjligen

cancerframkallande för människor (IARC 2B) och

nickelföreningar är bedömda som cancerframkallande vid

inandning (IARC 1) 14 . Nickel är relativt ogiftigt för fisk och

kräftdjur, men mycket giftigt för vissa alger. Nickel har låg

bioackumulerande förmåga hos fisk. 12

Zink

Zink används som pigment i färg 2 .

Inandning av zinkhaltig ånga kan ge halsont, feber, frossa

och muskelvärk 2 . Zink är klassificerat som mycket giftigt

för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter

i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas

inte i näringskedjan. 12

Azofärgämnen

Användningsområde

Azofärgämnen ger klara och starka färger. De används

framförallt vid infärgning av bomull men även inom andra

områden. De är lätta att använda och relativt billiga.

Azofärgämnen är en grupp organiska föreningar. Deras

funktion sitter i den fäggivande azo-gruppen (N=N).

Miljö- och hälsoegenskaper

Ofta sitter azo-gruppen i färgämnet bunden till en aromatisk

ring. Färgämnet kan då brytas ner till en aromatisk

amin, en arylamin. Vissa av dessa arylaminer är eller misstänks

vara cancerframkallande. De flesta azofärgämnen är

vattenlösliga och är därmed lätta att ta upp för kroppen

genom hudkontakt och inandning. Arylaminer som tas upp

av kroppen ackumuleras troligen 15 . Vissa arylaminer inne-

kemikalier in bara skinnet

bär risk för cancer och allergiska reaktioner vid hudkontakt.

De kan också irritera ögon, vara giftiga vid inandning och

förtäring eller mycket giftiga vid inandning, hudkontakt

och förtäring. 15

Azofärgämnen kan också vara giftiga eller mycket giftiga

för vattenlevande organismer. 15

Tennorganiskaföreningar

Tennorganiska föreningar kan delas upp i olika grupper

beroende hur många organiska grupper som ingår och

vilka dessa organiska grupper är. I denna undersökning har

tre olika grupper av tennorganiska föreningar testats: TBT

(tributyltenn), DBT (dibutyltenn) och TPhT (trifenyltenn).

Användningsområde

Tributyltenn (TBT) är en förening som har använts i båtbotten

färger och som bekämpningsmedel.

Dibutyltennföreningar (DBT) används huvudsakligen

som stabilisatorer i PVC-plast. De tillförs för att hindra

plasten från att brytas ned vid den upphettning som krävs

för att forma plasten. Ämnet skyddar också plasten vid långvarig

exponering för solljus. 16

Dibutyltennföreningar används även som katalysatorer

vid tillverkning av till exempel polyuretanplaster.

Miljö- och hälsoegenskaper

TBT, DBT och TPhT är klassificerade som mycket giftigt för

vattenorganismer, och kan orsaka skadliga långtidseffekter

i vattenmiljön.

Ämnena är skadliga för immun- och hormonsystem hos

djur och kan ha reproduktionsstörande och mutagena

effek ter. De kan även irritera magens slemhinnor. Djurtester

har visat att höga halter oorganiskt tenn kan ge blodbrist

och skador lever och njurar hos försöksdjuren. 12

TBT och DBT vandrar under värme och UV-ljus över i

hudfett 17 .

11


PAH (polyaromatiska kolväten)

Användningsområde

PAH är föroreningar i vissa plastråvaror. Om det finns PAH

i plasten betyder det att den är av låg kvalitet, det vill säga

otillräckligt renad, eller återvunnen från produkter som

inte är tänkta att komma i kontakt med huden, till exempel

bildäck.

Miljö- och hälsoegenskaper

Naftalen kan tas upp genom inandning, mat och hudkontakt

20 . Ämnet är möjligen cancerframkallande hos människa,

IARC 2B 20 . Naftalen är också mycket giftigt för vattenlevande

organismer 11 . Ämnet är även bioackumulerbart

och kan lätt tas upp genom huden, verka centrala nervsystemet

och bilda methemoglobin i blodet 21 .

Antracen är mycket giftigt för vattenlevande organismer.

Ämnet är även bioackumulerbart. Antracen kan ge överkänslighetsreaktion

i huden vid exponering för solljus. 21

12

kemikalier in bara skinnet


kemikalier in bara skinnet

Lagstiftning i Sverige och EU

EU har ingen specifik lagstiftning som definierar kemikalieinnehållet

i skor. Men EU:s kemikalieförordning REACH

(EC 1907/2006), som nu gäller fullt ut som svensk lag, innehåller

bland annat tillstånds- och förbudsregler som är relevanta

för vissa kemikalier i denna undersökning.

Enligt REACH ska myndigheter peka ut särskilt farliga

kemikalier (substances of very high concern) en kandidatlista.

Denna lista ligger i sin tur till grund för en prioritering

av ett antal kemikalier som EU-kommissionen kan komma

att kräva tillstånd för. Ett särskilt farligt ämne kan komma

att tillåtas om vissa förutsättningar är tillgodosedda till

exempel om kontrollen antas vara stark eller om samhällsnyttan

med ett ämne antas större än dess samhällskostnad.

Bevisbördan i själva tillståndsprövningen ligger den som

vill använda kemikalien, men det är offentliga organ som

ska ta fram den omfattande information som krävs för att

lista ett ämne för tillståndsprövning.

I dagsläget finns endast 15 ämnen kandidatlistan. Sju

av dessa har getts högsta prioritet. 23

Enligt REACH är alla som tillverkar eller säljer varor,

som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne kandidatlistan,

skyldiga att ge sina kunder sådan information

att varan kan hanteras ett säkert sätt (artikel 33). Denna

information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Informa

tionen ska lämnas till konsumenter konsumenters

begäran inom 45 dagar. Den kandidatlista som gäller i dagsläget

(2009) innehåller bland annat ftalaterna DBP, DEHP

och BBP. 23

Den del av REACH som rör olika former av restriktioner

(förbud) ersatte nyligen EU:s tidigare begränsningsdirektiv

(76/769/EEC) men de principiella krav som ställs är ungefär

desamma. Bevisbördan ligger helt offentliga organ.

De svenska lagar som gäller för produktgruppen skor är de

svenska allmänna hänsynsreglerna och vissa kemikaliespecifika

regler i miljöbalken. Kapitel 2 i miljöbalken anger

att ”Kemikalier som medför risker för människors hälsa

eller miljö ska ersättas med mindre farliga alternativ”. Detta

kallas för substitutionsprincipen.

Vid sidan av miljöbalken finns produktsäkerhetslagen

(2004:4519) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469)

som anger att konsumentprodukter måste vara säkra ur

hälsosynpunkt för att få säljas.

Ftalater

Både EU och USA har uppmärksammat miljöriskerna med

ftalater, men miljölagstiftningen kring ftalater är begränsad.

Naturvårdsverket i USA har identifierat DEHP, DMP,

DEP, DBP och DOP som prioriterade föroreningar som skall

hållas under uppsikt 11 . Den enda ftalat som är reglerad i

regler om miljökvalitet i EU är DEHP, genom vattendirektivet

(EU-direktiv 2000/60/EU).

Enligt bilaga 17 i EU:s kemikalielagstiftning REACH

(tidigare begränsningsdirektivet) får ftalaterna DEHP, DBP

och BBP inte användas i leksaker och barnvårdsartiklar om

den sammanlagda halten överstiger 0,1 % (viktprocent),

detta grund av ftalaternas negativa hälsoegenskaper.

Ytterligare tre ftalater, DINP, DIDP och DOP, får av samma

orsak inte längre användas i leksaker och barnvårdsartiklar

som kan stoppas i munnen om den sammanlagda halten

överstiger 0,1 % (viktprocent).

CMR-ämnen (Cancerframkallande, Mutagena och

Reproduktionstoxiska ämnen), exempelvis DEHP och DBP,

är inte tillåtna i kosmetika och hygienprodukter, enligt EU:s

kosmetikadirektiv (76/768 EEC).

13


Tungmetaller

Kadmium får inte användas som ytbehandling, stabilisator

eller färgämne. Varor som innehåller sådant ämne får inte

säljas eller importeras (bilaga 17 i REACH).

Azofärgämnen

Enligt bilaga 17 i REACH (tidigare begränsningsdirektivet)

är vissa azofärgämnen som kan avge arylaminer förbjudna

i skor. Azofärger får inte finnas i skorna om de genom reduktiv

spjälkning kan avge en eller flera aromatiska aminer

i koncentrationer över 30 ppm i skorna eller i deras färgade

delar.

Tennorganiska föreningar

Användningen av tennorganiska föreningar är förbjuden i

båtbottenfärger (EG 782/2003) och begränsad vad gäller

användningen som biocid (bilaga 17 i REACH). Men det

finns ingen lagstiftning i EU som reglerar halterna i importerade

produkter.

14

kemikalier in bara skinnet


När skor används nöts skosulorna mot underlaget och de

kemikalier som finns i plasten sprids i miljön. Ftalater är

inte hårt bundna till plasten de finns i utan lakas ur och

sprids vidare. Urlakningen sker både när skon används och

när skon slängs i sopor som läggs deponi 2 . PVCprodukter

som läggs deponi läcker ftalater via vatten till

omgivande miljö 18 . Förutom ftalater kan skor som bryts ned

deponi läcka organiska metallföreningar (som tenn-

2, 16

organiska föreningar) och tungmetaller.

I Sverige är det sedan 2002 principiellt förbjudet att lägga

brännbart avfall deponi. Därför går svenska sopor oftast

till en förbränningsanläggning. I andra delar av världen är

det vanligt att soporna hamnar deponi.

Moderna förbränningsanläggningar kan uppnå höga

temperaturer och därmed i stort sett en fullständig förbränning.

Vid fullständig förbränning bryts samtliga organiska

ämnen ner. Rökgaserna från förbränningen leds genom ett

textilt reningsfilter. Där fastnar tungmetaller som inte bryts

ner vid förbränning. Organiska tennföreningar bryts sönder

vid fullständig förbränning och bildar koldioxid, vatten och

tennoxid. Även tenn fastnar i filtret. Ftalater och azofärgämnen

som förbränns bildar kväve, koldioxid och vatten.

Filtren från förbränningsanläggningarna deponeras. I dagsläget

finns ingen metod att utvinna metaller ur filtren. 19

kemikalier in bara skinnet

Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön

Vid all förbränning (både fullständig och ofullständig förbränning)

av halogenerade material (till exempel PVC) kan

dioxiner och furaner bildas 22 . Dioxiner och furaner är halogenerade

miljögifter och tillhör de mest giftiga ämnen människan

känner till 22 . De kan bland annat orsaka reproduktionsstörningar

däggdjur och cancer hos människa 22 .

Hur mycket dioxiner och furaner som bildas vid förbränning

beror en rad faktorer, så som mängden halogenerat

material, förbränningstemperatur och rökgasens temperatur

22 . Sker förbränningen i en förbränningsanläggning kan

en stor del av dioxinerna och furanerna samlas upp i reningsfilter.

Men det innebär att problemet med dioxiner och furaner

kan flyttas till filtren och att ämnena sedan urlakas

från dessa beroende hur de deponeras. 22

Dioxin kan även bildas i atmosfären efter att rökgasen

passerat reningsfiltren. På så sätt kommer ytterligare

dioxin ut i miljön.

I äldre förbränningsanläggningar är risken stor att förbränningen

blir ofullständig. Om det finns tennorganiska

föreningar i avfallet som bränns kommer de att föras

vidare via rökgaserna eller askan från förbränningen. 16

15


Metod

Val av produkter för analys

Totalt köptes 27 par skor i sju olika länder under april och

maj månad år 2009 (se tabell). I varje land köptes fyra par

skor varav ett par var skor för barn. Undantaget är Indien

där det köptes tre par skor, inga var barnskor. Samtliga skor

16

kemikalier in bara skinnet

köptes från stora kedjor och är vanliga vardagsskor i inköpslandet.

Både sula och överdel är tillverkade av plast eller

gummi, med några få undantag. Skotypen var sandal, toffel

eller så kallad flip-flop-modell.

Number 1 2 3 4 5 6 7

Producer/

Agent

Country of

purchase

Shop of

purchase

Blooming

Handkerchiefs

Mfg. Corp

Chaya Style

and Fashion

BRCI World Balance Bata Modello Sanrio PT

Halimjaya Sakti

Philippines Philippines Philippines Philippines Indonesia Indonesia Indonesia

SM North EDSA

Department

Store

Name of shoe Adorable Dora

Sandals

Type of shoe

Children’s

slipper

Puregold

Supermarket,

Cubao

SM North EDSA

Department

Store

Chaya Slipper Beach Walk

Sandals

SM North EDSA

Department

Store

World Balance

Sandals

PT. Ramayana

Lastari Sentosa,

TBK

PT. Ramayana

Lastari Sentosa,

TBK

Dobel M Shoes

& Bags Shop

Island Sandal Skywalk Sandal Hello Kitty/

Ando

Flip-flop Ladie’s slipper Men’s slipper Slipper Men’s slipper Flip-flop

Colour White & pink Orange White & red Blue Blue Black Blue

Country of

manufacture

Price. Domestic

currency

Philippines China Philippines Philippines No data No data No data

PhP 299,75 PhP 99.75 PhP 109 PhP 250 Rp 59 900 Rp 29 900 Rp 28 900

Price. US Dollar 6 2,1 2,3 5,2 5 2,5 2,4


kemikalier in bara skinnet

Number 8 9 10 11 12 13 14

Producer/

Agent

Country of

purchase

Shop of

purchase

Mighty delta

Investments

Reebok Ipanema Lollipop Elegance Carter’s Ocean Sandals

company

Indonesia South Africa South Africa South Africa South Africa Tanzania Tanzania

Mall Ball

Galeria

Name of shoe Naruto Sandal Reebok Toe

thong RBK NVY

Type of shoe

Children’s

flip-flop

The Hub Woolworths PEP stores Selfast Da

Fashion Fibre

Zone

Ipanema glitter Lollipop Elegance,

Kathy flatty

Men’s slipper Ladie’s flip-flop Children’s

slipper

Ladie’s slipper Children’s

slipper

Foot step shop Foot step shop

Carter’s Cheetah

Flip-flop

Colour Blue & black Blue Gold Pink Pink & black Transparant Green

Country of

manufacture

Price. Domestic

currency

No data Lesotho Brazil China South Africa Taiwan No data

Rp 34 900 R 99 R 89,95 R 34,99 R 19,99 TZS 3000 TZS 3000

Price. US Dollar 2,9 12 11 4,3 2,5 2,3 2,3

17


18

kemikalier in bara skinnet

Number 15 16 17 18 19 20 21

Producer/

Agent

Country of

purchase

Shop of

purchase

Ocean Sandals

company

Name of shoe Ocean Fashion

sandals

Ocean Sandals

company

Din sko Björn Borg Skopunkten Crocs Gliders Liberty

Tanzania Tanzania Sweden Sweden Sweden Sweden India

Foot step shop Foot step shop Din sko Euro Sko Skopunkten Team Sportia Liberty retail

revolutions LTD

Type of shoe Ladie's slipper Ladie’s slipper Children’s

slipper

My Guess Din sko Björn Borg Plastic Crocs Cayman Gliders

Flip-flop Ladie’s slipper Slipper Slipper

Colour Brown Black Red Brown & Pink Pink Yellow Black & White

Country of

manufacture

Price. Domestic

currency

No data No data No data No data No data China No data

TZS 7000 TZS 9000 SEK 129 SEK 199 SEK 49 SEK 225 Rs 199

Price. US Dollar 5,4 7 16,4 25 6,2 28,6 4

Number 22 23 24 25 26 27

Producer/

Agent

Country of

purchase

Shop of

purchase

Bata Power Pedo shoe

company

Space Dove BR Shoes (U)

LTD

Sandak by Bata

India India Uganda Uganda Uganda Uganda

Bata shoe store Bata shoe store Abasi

Enterprises

Abasi

Enterprises

Name of shoe Sandak Power Pedo Space Dove

plastic light

sandal

Abasi

Enterprises

Type of shoe Flip-flop Flip-flop Slipper Flip-flop Children’s

slipper

Bata shop

Brilliant shoe Sandak

Slipper

Colour Blue White Beige Yellow Beige Brown

Country of

manufacture

Price. Domestic

currency

No data No data Uganda China Uganda No data

Rs 129 Rs 199 UGX 2300 UGX 2100 UGX 1600 UGX 5500

Price. US Dollar 2,7 4 1,07 0,98 0,75 2,56


Analysmetod*

Halogener (PVC-screening)

Inledningsvis utfördes ett screeningtest enligt Beilstein

de olika delarna i samtliga tofflor. Detta test är en indikation

förekomst av halogener.

Delar av materialet smälts fast en varm koppartråd som

sedan förs in i en gaslåga. Vid förbränning av halogeninnehållande

material bildas syra som angriper koppartråden och

detta ger en en låga med mycket distinkt grön färg. Den vanligaste

orsaken till förekomst av halogener i den här typen av

material är att de är tillverkade av PVC som innehåller stora

mängder klorid. Men testet är inte specifikt för just PVC.

Även andra halogenföreningar kan ge samma resultat. De

måste dock förekomma i stor mängd i materialet.*

Screeningen utfördes som en urvalsprocess inför analysen

av ftalater. Dessa förekommer ofta i PVC-material och

med hjälp av screeningen kunde antalet testade material

minskas något.

Ftalater

Analysen av ftalater utfördes de delar av tofflorna som i

föregående test visat risk för förekomst av PVC. Halterna

anges i viktprocent och beräknas den specifika detalj som

analyserats, inte toffeln som helhet (förutom i de fall där

hela toffeln är av misstänkt PVC). Har endast remmen

toffeln analyserats gäller haltbestämningen för just remmen.

Analysgränsen för de individuella ftalaterna är 0,01 viktprocent.

Analysen har utförts enligt kommande standard

prEN 15777:2008. För extraktion av ftalaterna har en utrustning

av typen Dionex ASE200 använts.

Exakt 1,00 g av materialet har klippts ner till bitar med en

maximal tjocklek av 1 mm. Dessa bitar har packats i en 11 ml

extraktionscell tillsammans med ren sand. Sanden tillsätts

kemikalier in bara skinnet

för att fylla cellen och minska mängden lösningsmedel.

Cellen fylls med n-hexan under ett tryck av 2000 psi och hettas

upp till 120˚ C under 15 minuter. Därefter töms cellen

i en uppsamlingsvial och cykeln upprepas en gång. Total

extraktionstid inklusive uppvärmningsfasen är 40 minuter

per prov.

Till extraktet tillsätts en intern standard och därefter

analyseras extraktet GC-MS. Två GC-analyser utförs

varje extrakt, en SIM-analys massa 149 för kvantifiering

och en SCAN-analys för att verifiera att korrekt ftalat identifierats.

Analyserade ftalater:

DBP (dibutylftalat), DEHP (dietylhexylftalat), BBP (bensylbutylftalat),

DnOP (dinoktylftalat), DiNP (diisononylftalat)

och DiDP (diisodecylftalat).

PAH

Vid SCAN-analysen av ftalaterna screenades även andra

föreningar som är analyserbara med samma typ av extraktion.

Vid denna screening kan man visa polyaromatiska

föreningar, även om exakt halt ej är möjlig att bestämma.

Denna analys är endast indikativ och måste följas upp

med en anpassad analys av PAH för att verifiera och kvantifiera

förekomsten.

Azofärgämnen

För testerna valdes 9 tofflor ut baserat deras färg. Dels

valdes tofflor i klara färger ut, dels tofflor i mörka

kulö rer med en dragning åt brunrött.

Vid analysen extraheras färgämnen från plastmaterialet

genom återloppskokning i klorbensen. Därefter reduceras

azo-bindningarna i de extraherade färgämnena med

*) Även om analysen inte är specifik för PVC bedömer Swerea att en klart grön låga innebär halter över 10 % klor, en halt så hög att den måste finnas i plasten,

och endast PVC-plast innehåller normalt sådana halter av klor.

19


ditionit följt av en upprening genom kolonner packade med

diatomär jord. Eluatet från kolonnerna analyseras GC-MS.

Förekomst av vissa aromatiska aminer från azofärgämnen

bestämdes enligt SS-EN 14362-2:2003 och SS-EN

14362-2/AC:2005, visande av användning av vissa azofärgämnen

åtkomliga genom extraktion.

Antal bestämningar per provmaterial: 1

Ett prov analyserades per material.

Provvikt: 1,00 g per provmaterial

Kvantifieringsmetod: intern standard och kalibreringslösningar

innehållande aromatiska aminer.

Detektionsmetod: GC-MS (gaskromatograf-masspektrometer),

Scanteknik.

Detektionsgräns per amin: 20 mg/kg

Tennorganiska föreningar

Samtliga tofflor analyserades för innehåll av tennorganiska

föreningar.

Ett prov per toffel har analyserats. Provet har tagits från

de delar av toffeln som skulle kunna komma i direktkontakt

med huden, främst innersulor och delar av ovanlädren.

I de fall PVC har indikerats har provet tagits ut i dessa

delar av toffeln.

Vid analysen extraheras de tennorganiska föreningarna

till en syntetisk svettlösning som hålls vid 40˚ C

i ultraljudsbad under 60 minuter. Provet finfördelas

genom att klippas i små delar och vätmedel tillförs för att

underlätta extraktionen. Förhållandena är valda för att

efterlikna den exponering en människa kan utsättas för

vid direktkontakt med materialet. Efter extraktion derivatiseras

de tennorganiska föreningarna med ett boratreagens

och renas upp med hjälp av SPE (Solid Phase

Extraction). Analysen utförs GC-MS.

Följande tennorganiska föreningar har analyserats: DBT

(Dibutyltenn), TBT (Tributyltenn)och TPhT (Trifenyltenn).

Analysgränsen är 0,015 mg/kg för de enskilda föreningarna.

20

kemikalier in bara skinnet

Tungmetaller

Samtliga tofflor analyserades för förekomst av tungmetaller.

Eftersom en större mängd material krävs för analysen har

provet främst tagits ut i sulan toffeln. I de fall sulan är

skiktad har ett samlingsprov analyserats. Analysen har utförts

av ALS Laboratories i Luleå enligt anvisningar från

Swerea IVF. Proverna har finfördelats genom malning och

därefter uppslutits i en mikrovågsugn under tryck i en

blandning av salpetersyra och väteperoxid. Denna blandning

oxiderar materialet och håller bildade metallsalter i

lösning.

Analysen av den erhållna lösningen har utförts med ICP-

OES och ICP-MS enligt modifieringar av metoderna EPA

200.7 och EPA 200.8.

Kontroll av lagefterlevnad gällande

konsumentinformation

Naturskyddsföreningen kontaktade i juni 2009 de två svenska

butiker som sålt skor innehållande ftalaterna DEHP och

DBP som finnas upptagna kandidatlistan i REACH. De

båda skorna var nummer 18 som såldes av Eurosko och

nummer 19 som såldes av Nilson group. Butikerna kontaktades

via mail och Naturskyddsföreningens medarbetare

utgav sig för att vara en ”vanlig konsument”. I mailet ställdes

en fråga om de specifika skorna innehöll något ämne som

fanns upptaget kandidatlistan i REACH. Eurosko svarade

att de inte kände till kandidatlistan och REACH. Efter

upplysning att detta var den europeiska kemikalielagstiftningen

kontaktade de Björn Borg som sålt skon till dem.

Enligt Björn Borg innehöll skon inga ämnen som finns

kandidatlistan.

Nilson group AB som sålde sko nummer 19 fick samma

fråga. Företaget analyserade skon och meddelade att produkten

innehöll ämnen som finns kandidatlistan.

Företaget beklagade detta och skulle grund av denna nya

information dra tillbaka produkten från marknaden.


Resultat, del 1

Ftalater Tennorganiska föreningar PAH

Provnr. Inköpsland Halogen/ PVC DBP DEHP BBP DnOP DiNP DiDP TBT DBT TPhT Antracen Naftalen

1 Filippinerna Dekoration (fjäril, blomma) samt

bandet för att spänna toffeln

- 6,90% - - - 4,70% - - - - -

2 Filippinerna Hela toffeln - 8,60% - - - - - - - - -

3 Filippinerna Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

4 Filippinerna Ovandelen (bandet över foten) 9,60% 0,90% - - - - - - - - -

5 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

6 Indonesien Hela toffeln 0,81% 12,70% - - - - - 0,22 mg/kg - X X

7 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

8 Indonesien Innersulan

med bilder

0,17% 6,70% - - - - - - - X X

9 Sydafrika Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

10 Sydafrika Hela toffeln - 23,20% - - - - - - - - -

11 Sydafrika Innersulan med mönster 0,24% 6,80% - - - - - - - - -

12 Sydafrika Sulan 0,01% 7,20% - - - 1,20% - 0,13 mg/kg - X X

13 Tanzania Yttersulan och ovandelen

(bandet över foten)

0,02% 11,30% - 3,60% - - - - - - -

14 Tanzania Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

15 Tanzania Innersulan - 16,80% - 19,40% - - - - - - -

16 Tanzania Innersulan - 4,30% - - 3,20% - - - - - -

17 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

18 Sverige Rem över foten och mellan tårna 8,40% 0,36% - - - - - - - - -

19 Sverige Hela toffeln 7,40% 5,00% - - - - - 0,27 mg/kg - - -

20 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - -

21 Indien Dekalen och ovandelen

(bandet över foten)

0,02% 18,60% - - - - - - - - -

22 Indien Hela toffeln - - - - - - - - - - -

23 Indien Ovandelen (bandet över foten) 0,39% 18,10% - - - - - 0,14 mg/kg - X X

24 Indien Uganda

Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

25 Uganda Rem över foten och mellan tårna 7,90% 0,07% - - - - - - - X X

26 Uganda Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -

27 Uganda Hela toffeln 0,03% 15,80% - - - - - - - X X

x = förekomst, kvantitativ halt ej bestämd - = testad, halt under detektionsnivån

kemikalier in bara skinnet


Resultat, del 2

Tungmetaller mg/Kg

Provnr. Inköpsland AZO-färg Arsenik Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Mangan Nickel Bly Zink

1 Filippinerna ej testad 1,39 2,39 0,0589 1,11 1,58


Resultat

Ftalater

18 av de 27 testade skorna innehöll PVC*. Vissa skor var

gjorda helt av PVC, andra hade detaljer (innesula, remmar

mellan tårna etc) av PVC. 17 skor innehöll någon eller flera

av de sex testade ftalaterna. Sko nummer 22 (Indien) innehöll

PVC men ingen av de testade ftalaterna. Troligtvis innehåller

denna sko någon annan ftalat eller någon annan typ

av mjukgörare.

Den vanligaste mjukgöraren var DEHP. 17 av de 18 skor

som helt eller delvis var gjorda av PVC innehöll även DEHP.

Halterna av DEHP i skorna varierade mycket. En sko

(Uganda) innehöll endast 0,07 vikt % DEHP (mätt delarna

som bestod av PVC). Samma sko innehöll dock ftalaten

DBP i en betydligt högre halt 7,9 %. I medeltal innehöll

hela skorna, eller de delar som var gjorda av PVC, runt 10 %

DEHP. Den högsta halten DEHP (23,20 %) innehöll sko

nummer 10 (Sydafrika). Denna sko bestod helt och hållet

av PVC och det analyserade DEHP-värdet gällde alltså hela

skon. Detta värde innebär att detta skopar innehöll totalt

76 gram DEHP. Två par skor ifrån Indien, nummer 21 och

23 innehöll halter över 18 % DEHP i de delar som var gjorda

av PVC.

Bara två av skorna innehöll endast DEHP av de sex testade

ftalaterna. De flesta innehöll två eller tre olika typer av

de testade ftalaterna.

DBP var den ftalat som ingick i näst flest skor av de

testade skorna eller delar av skorna. Denna ftalat ingick i 12

av de 18 skor som innehöll PVC. Halterna av DBP var överlag

lägre än halterna av DEHP, i medeltal 2,3 %. DBP ingick

aldrig ensamt i produkten utan fanns i samtliga fall tillsammans

med DEHP. Högsta halten hade sko nummer 4

(Filippinerna), 9,6 % DBP. I denna sko var det ovandelen som

innehöll PVC och som därmed analyserades för ftalater.

kemikalier in bara skinnet

*) I dessa 18 fall erhölls en klart grön färg i analysen, vilket med all sannolikhet indikerar att det rör sig om PVC-plast (se not sidan 18)

Sko nummer 18 (Sverige) hade också en hög halt av DBP,

8,4 %, i den delen som var gjord av PVC.

Ingen av de analyserade skorna innehöll ftalaten BBP.

Två skor, nummer 13 och 15 (Tanzania), innehöll DNOP.

Nummer 15 innehöll DNOP ,19,4 %, i innersulan. DINP

hittades endast i en sko, nummer 16 (Tanzania). DIDP hittades

i två par skor, nummer 1 (Filippinerna) och nummer

12 (Sydafrika). Halterna av dessa båda ftalater var betydligt

lägre än halterna av DEHP.

Räknar man totalhalten av de sex analyserade ftalaterna

i de 17 aktuella skorna, blir medelvärdet 13 % ftalater i de

delar som är gjorda av PVC. Halten ftalater i dessa skor

varierar mellan 6 och 23 %.

Tennorganiska föreningar

Den totala halten av tennorganiska föreningar i skorna analyserades

inte i studien. Istället analyserades den extraherbara

halten, det vill säga den halt som kan försvinna ur skon

och eventuellt tas upp av huden. Av de tre olika typer av

tennorganiska föreningar som analyserats träffades

endast DBT, dibutyltenn. Detta ämne visades i fyra par

skor: nummer 6 (Indonesien), 12 (Sydafrika), 19 (Sverige)

och nummer 23 (Indien). Den högsta halten fanns i skon

från Sverige. Halterna låg i spannet 0,13 mg/kg- 0,27 mg/kg.

PAH

Skorna testades även för förekomst av PAH. Ytterligare

kvantifierande analys har ej utförts, varför inga haltvärden

anges i resultattabellen. Antracen och naftalen ingick i 6 av

de 27 testade skorna. Två skor, nummer 6 och 8 (Indonesien)

innehöll dessa PAH:er liksom nummer 25 och 27 (Uganda).

Även sko nummer 12 (Sydafrika) och nummer 23 (Indien)

innehöll antracen och naftalen.

21


Azofärgämnen

9 skor av de 27 som ingick i undersökningen testades för

förekomst av azofärgämnen. De skor som valdes ut hade

klara färger eller mörka kulörer med dragning åt brunrött.

Ingen av de testade skorna innehöll azofärgämnen.

Tungmetaller

Alla skor innehöll en eller flera typer av de tio olika tungmetaller

som analyserats. Två par skor innehöll alla de tio

olika tungmetaller som analyserades, i halter över detektionsgränserna.

Arsenik (As)

Ungefär hälften av alla testade skor hade arsenikhalter över

0,8 mg/kg. En sko hade betydligt högre halt av ämnet än de

andra, sko nummer 25 (Uganda), 9,33 mg/kg.

Kadmium (Cd)

Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett betydligt högre

kadmiumvärde än övriga, 117 mg/kg. Detta var ungefär

5 gånger högre än den sko som hade det näst högsta halten

av kadmium, sko nummer 21 (Indien).

Kobolt (Co)

Den högsta halten kobolt hade sko nummer 21 (Indien),

1,06 mg/kg

Krom (Cr)

Halterna av krom varierade mycket i de analyserade skorna

allt ifrån att metall innehåller låg under detektionsgränsen

0,3 mg/Kg till mycket höga värden. Det högsta värdet,

265 mg/kg, hade sko nummer 21 (Indien).

Koppar (Cu)

Högst halt av koppar fanns i sko nummer 4 (Filippinerna).

Den utmärkte sig i testet tillsammans med nummer 5

(Indonesien) och nummer 9 (Sydafrika), genom att ha

betydligt högre halter av koppar än övriga skor.

22

kemikalier in bara skinnet

Kvicksilver (Hg)

Två skor hade en detekterbar halt (över 0,1 mg/kg) av kvicksilver,

nummer 6 (Indonesien) och nummer 12 (Sydafrika).

Mangan (Mn)

Halterna av mangan i skorna varierade mycket. Den högsta

halten var 273 mg/kg i sko nummer 25 (Uganda).

Nickel (Ni)

Över hälften av skorna innehöll nickel. Sko nummer 18

(Sverige) hade den högsta halten, 5,89 mg/kg. Sko nummer 3

(Filippinerna) hade i princip samma nickelhalt, 5,88 mg/kg.

Bly (Pb)

5 av de 27 testade skorna innehöll inget bly (eller har halter

under detektionsgränsen


Diskussion

Analyserna som gjorts i denna studie visar att det finns en

mängd farliga kemikalier i vanliga skor. Dessa kan verka

den som använder skorna, framförallt om användaren går

barfota och svettas i skorna under varma dagar. Värme gör

att kemikalier, som är fettlösliga, lättare tas upp av kroppen.

De hälsorisker som exponeringen för dessa mycket farliga

och ibland giftiga kemikalier för med sig är oacceptabla.

Kemikalierna som ingår i de testade skorna kan också

orsaka miljö- och hälsoproblem vid tillverkningen. Hur

stora problemen blir beror bland annat vilken skyddsutrustning

arbetarna i fabriken har och hur stor kunskap de

har om de kemikalier de hanterar och riskerna med dessa.

Denna studie omfattar dock ingen undersökning av arbetsmiljön

och tillverkningen som sådan. Ingen information

angående hur och var de analyserade skorna tillverkats har

hämtats in.

De kemikalier som ingår i skor kan i många fall även

verka miljön. Kemikalierna som finns i skorna sprids när

skorna används, slits och slängs i soporna, framförallt om

de läggs deponi men även om de hanteras i en förbränningsanläggning.

För att kunna jämföra resultaten med andra liknande studier

och relevanta gränsvärden har två analysstudier, en

branschspecifik kemikaliehandledning för skor och EUs

officiella miljömärke, EU-Blomman använts.

EU-Blomman har miljömärkningskriterer för skor. I

dessa kriterier ställs bland annat krav halterna av arsenik,

kadmium, krom och bly i den slutgiltiga produkten. I kriterierna

anges att dessa ämnen inte får finnas i produkterna

och att detta ska verifieras genom en specifik testmetod.

Testmetoden anger detektionsvärden, vilket i praktiken blir

gränsvärden för miljömärkningen. Detektionsvärdet för

krom är 10 mg/kg (10 ppm). Detektionsvärdet för bly, arsenik

och kadmium är 100 mg/kg (100 ppm). Detta är betydligt

högre detektionsvärden än de som använts i denna undersökning

och som vore möjliga att basera märkningen .

Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och

skor kan vara medlemmar i den svenska branschorganisa-

kemikalier in bara skinnet

tionen Textilimportörerna. Textilimportörerna har tagit

fram en kemikaliehandledning för sina medlemmar. I

denna listar de ämnen och i vissa fall gränsvärden som de

rekommenderar sina medlemmar att följa för de produkter

de säljer.

2007 analyserade Naturskyddsföreningen ett 20-tal handdukar

för förekomst av azofärgämnen, nonylfenoletoxilater

och tungmetaller. Rapporten fick namnet Handdukar med

ett smutsigt förflutet. Generellt kan sägas att skorna som testats

i denna studie innehåller betydligt fler och högre halter

av de flesta analyserade tungmetallerna.

Mjukgörare

DEHP används som mjukgörare i PVC och har dokumenterat

reproduktionsstörande egenskaper. Det kan ge fosterskador

och skada människans förmåga att få barn. Bland

de testade plastskorna fanns höga halter DEHP. I ett fall

visade det sig att nästan en fjärdedel av skons totala vikt

bestod av DEHP. Halter den här nivån är verkligt oroande.

DEHP kan tas upp av huden och verka möjligheten

att få barn 9 .

Naturskyddsföreningen menar att DEHP, DBP, BBP,

DINP, DIDP och DNOP bör förbjudas i åtminstone alla

konsumentprodukter. Även andra ftalater bör förbjudas i

konsumentprodukter såvida de inte testas omsorgsfullt och

visar sig inte vara farliga. Detta innebär att en gruppklassificering

bör göras tills man vet mer – det vill säga bristfälligt

testade ftalater bör hanteras som konstaterat farliga ftalater

till dess motsatsen är bevisad.

Arsenik

Sko nummer 25 (Uganda) innehöll 9,33 mg arsenik per kilo,

vilket ligger långt under kravet 100 mg/kg som finns i

EU-Blommans kriterier. Trots det menar Naturskyddsföreningen

att det är oacceptabelt att arsenik, ett ämne som

varit känt som gift i århundraden, finns i vanliga konsumentprodukter.

25


Kadmium

Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett kadmiumvärde 117

mg/kg, vilket ligger över EU-Blommans gränsvärde för kadmium

100 mg/kg. Textilimportörernas Kemikaliehandledning

20 listar kadmium som ett av de ämnen som

inte bör ingå som stabilisator i plast. Enligt riksdagsbeslut

2001 om propositionen om en giftfri miljö ska nyproducerade

varor så långt möjligt vara helt fria från kadmium senast

år 2010 25 . Naturskyddsföreningen anser att kadmium definitivt

inte ska finnas i konsumentprodukter.

Krom

Det högsta värdet av krom, 265 mg/kg, hade sko nummer 21

(Indien), vilket är långt över EU-Blommans gränsvärde

10 mg/kg krom. 7 av de 27 testade skorna låg över miljömärkningens

värde, inklusive sko nummer 18 (Sverige). Krom bör

inte förekomma i en produkt som skor och den stora variationen

visar att det inte behövs, anser Natur skyddsföreningen.

Koppar

De tre skor som hade högst kopparvärden utmärkte sig

genom att vara blå och den höga kopparhalten berodde

sanno likt färgen. Variationen i undersökningen visar att

koppar förekommer i onödan i många skor och bör fasas ut

från produktkategorin, menar Naturskyddsföreningen.

Kvicksilver

Att två skor (nummer 6 och 12) visade sig innehålla kvicksilver,

om än i låga halter, är anmärkningsvärt. Många enskilda

länder har länge arbetat för att fasa ut kvicksilver från

användningsområden där förbud inte redan införts. På internationell

nivå koordinerar FN:s miljöprogram UNEP ansträngningarna

för att minska kvicksilveranvändningen, mot

bakgrund av insikten att nuvarande åtgärder är otillräckliga

26 . Naturskyddsföreningen anser att det är oacceptabelt

att kvicksilver överhuvudtaget finns i vanliga konsumentprodukter.

Det ska avvecklas helt från kretsloppen.

26

kemikalier in bara skinnet

Bly

Den högsta blyhalten i sko nummer 12 (Sydafrika) 2 220

mg/kg ligger hela 22 gånger över EU-blommans kriterier

för miljömärkning. Detta är anmärkningsvärt med tanke

det internationella åtagandet vid exempelvis FN:s toppmöte

om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 att avveckla

källor till människors exponering för bly, särskilt

barns exponering 27 . I flera enskilda länder går sedan länge

ett arbete för att avveckla bly. Sko nummer 21 (Indien) innehöll

1 330 mg/kg bly och sko nummer 6 och 7 (Indonesien)

915 mg/kg respektive 389 mg/kg. Textilimportörernas

Kemikaliehandledning 20 listar bly som ett ämne som inte

bör ingå som stabilisator i plast eller som pigment i färg. Ett

giftigt ämne som bly ska normalt inte förekomma alls i

konsumentprodukter och ska överlag avvecklas från kretsloppen,

anser Naturskyddsföreningen.

Otillräcklig lagstiftning

I sammanfattning visar undersökningen att lagstiftningen

är alldeles för svag. På det globala planet är det viktigt att

utveckla rättsligt bindande avtal kemikalieområdet, som

leder till utfasning av farliga kemikalier. FN:s miljöprogram

UNEP måste stärkas, liksom resurserna till, – och genomförandet

av – det internationella samarbetet inom ramen

för SAICM, Strategic Approach to International Chemicals

Management .

När det gäller EU:s nya REACH-förordning kommer den

inte lång tid framöver att kunna hantera dessa problem.

Det finns flera oklarheter och svagheter i regelverket kring

kemikalier i varor, särskilt när det gäller importerade varor.

I EU-kommissionens första diskussionsunderlag om

REACH, Vitboken om en framtida kemikaliestrategi 24 , angavs

att omkring 1 400 kemikalier skulle kunna bli föremål för

tillståndsprövning, men i dagsläget ingår bara 15 ämnen

kandidatlistan. Sju av dessa har getts högsta prioritet 23 . Det

är ännu oklart om och när EU-kommissionen kommer att

besluta om att kräva tillstånd för specifik användning av

dessa sju särskilt farliga kemikalier.


Tillståndsprocesserna under REACH har knappast börjats

och de kan resultera i att gifter får fortsätta användas.

Även om de leder till begränsningar så innebär dagens låga

tempo att det tar flera år innan en majoritet av de farliga

ämnena blir föremål för tillståndsprövning. Resurserna i

medlemsländerna och inom EU-organen är alltför begränsade

för att arbetet ska gå snabbare.

Samtidigt lider restriktionsmöjligheterna i REACH av

problem med höga beviskrav myndigheter och omständlig

administration. Också i detta fall är resurserna myndigheterna

otillräckliga.

Även den svenska substitutionsprincipen är otillräcklig

och myndigheternas resurser är otillräckliga för att analysera

och kontrollera farliga kemikalier i konsumentvaror.

Kemikalier som är klart konstaterade giftiga förekommer i

skor som människor bär varje dag.

Giftiga ämnen går att undvika

I flera fall skiljer sig halterna av miljö- och hälsofarliga substanser

åt i de testade skorna. Allt ifrån mycket höga till ej

detekterbara halter. Det visar att man kan tillverka skor

utan dessa problematiska ämnen. Detta är till stor del en

kvalitetsfråga och möjligen en kostnadsfråga i något led,

men inte i ledet mot konsument.

De flesta konsumenter känner inte till de skadliga och

farliga ämnen som finns i plastskor och industrin har därmed

inte varit utsatt för krav högre kvalitet. Kemikalier

som är kända för att vara problematiska och som samhället

länge försökt fasa ut borde självklart ha avvecklats av företag

frivillig grund långt tidigare.

Ytterligare ett exempel är stabilisatorn DBT som Sverige

länge arbetat för att fasa ut från bland annat konsumentprodukter.

Denna undersökning visar att DBT trots det kan

extraheras ur fyra av de analyserade skorna, varav ett par

var köpt i Sverige. Betydligt fler skor, 18 av 27, innehöll PVC

vilket visar att PVC kan stabiliseras med andra ämnen

utan att detta verkar priset till konsument.

kemikalier in bara skinnet

Samma problem världen över

Undersökningen visar att det inte spelar någon roll i vilka

länder skorna tillverkades eller såldes. De innehöll i stort

sett samma problematiska ämnen oavsett var i världen de

var köpta. Det finns alltså inga garantier för att skor som

köps i Sverige eller Filippinerna är bättre än skor som

köps i Indien eller i Tanzania, eller vice versa. Inte heller

priset verkar ha något samband med vilka farliga ämnen

som ingår i skorna. I Sverige innehöll en av de dyrare skorna

flest problematiska ämnen, jämfört med de andra testade

skorna köpta i Sverige. Inte heller välkända märken är en

garanti för lägre halter av miljö- och hälsofarliga substanser.

Oavsett om de uttjänta skorna hamnar bland soporna

deponi eller förbränns är det svårt att förhindra att kemikalier

sprids i miljön. Därför att det viktigt, både ur ett

miljö- och hälsoperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv,

att skorna innehåller så få farliga kemikalier som möjligt.

Som konsument är det omöjligt att veta vilka kemikalier

som finns i skorna man tänker köpa, så länge man inte köper

miljömärkta skor. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna

uppmanar alla konsumenter att fråga efter

information i butiken, hos leverantören och tillverkaren.

Förhoppningsvis leder det till att frågan kommer upp

dagordningen hos tillverkare och importörer och en förändring

kan ske.

Konsumentens rätt till information

Att inte alla företag lämnade rätt information gällande kemikalieinnehåll

vid en förfrågan ifrån en konsument innebär

inte bara att det blir uppenbart att företagen inte prioriterar

miljö och hälsa för sina arbetare och kunder, utan

också att de eller deras leverantör kan ha brutit mot lagen.

Konsumenter i EU har i dagsläget rätt att få reda i vilka

produkter och varor de 15 ämnena kandidatlistan ingår.

15 ämnen har konsumenten rätt att få kännedom om, av

tiotusentals som finns marknaden. Inte ens dessa 15 har

alla skoföretag koll . Det är häpnadsväckande.

27


Råd och krav

Krav politiker

Världen

• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter.

• Utveckla de internationella ambitionerna att fasa ut

farliga kemikalier som exempelvis kvicksilver och bly

till en bindande konvention.

• Stärk resurserna för de nationella myndigheter som

ansvarar för kemikaliefrågor

• Stärk resurserna för kemikaliearbetet inom FN:s miljöorgan

(UNEP) och för genomförandet av SAICM,

Strategic Approach to International Chemicals

Management.

Sverige

• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter.

Detta kräver en skärpt kemikalielagstiftning

i både Sverige och EU. Om EU-processerna går för långsamt,

vilket är fallet idag, bör Sverige gå före egen

hand.

• Stärk kemikaliemyndigheternas resurser. Den svenska

Kemikalieinspektionen måste ges förstärkta anslag för

att granska konsumentprodukter och driva ärenden

EU-nivå, exempelvis för att lista ämnen kandidatlistan

och initiera restriktionsprocesser.

Krav tillverkare & inköpare

• Kräv att leverantörer informerar om vilka kemikalier

som används vid skotillverkningen och som finns i de

färdiga skorna.

• Köp inte in skor om farliga ämnen ingår eller om tillverkaren

inte kan lämna någon information i frågan.

• Arbeta aktivt med att fasa ut ämnen som är farliga

för människa eller miljö.

• Tillverka och importera skor av god kvalitet

och med lång hållbarhet.

• Verka för en strikt lagstiftning som förhindrar farliga

ämnen i skor.

28

kemikalier in bara skinnet

Råd till konsument

Världen

• Fråga efter PVC-fria skor när du handlar plastskor.

• Köp begagnade skor och ge bort skor som du inte själv

längre använder.

• Använd dina skor länge, gå till skomakaren med dem

om de behöver lagas, släng inte skor i onödan och köp

inte nya skor om du inte behöver. Det sparar både

pengar och miljö.

• När skorna måste slängas, fråga din lokala renhållningsenhet

var de ska slängas för att inte orsaka skada

miljön eller hälsa.

Europa

• Fråga i affären om skon innehåller något av de särskilt

farliga ämnen som finns listade enligt kemikalielagstiftningen

REACH. Företag är skyldiga att lämna informationen

till dig inom 45 dagar.

• Fråga efter miljömärkta skor. Miljömärket EU-Blomman

har kriterier för skor. I dagsläget finns bara ett fåtal

märkta skor och tyvärr inga plastskor, men det kan bli

långt större utbud om fler efterfrågar miljömärkning.


Referenser

1. Lönnqvist, A., Rolander, N., 2008. Hur skor vi oss. Rena

Kläder rapport nummer 5.

2. Sjöblom, S., 2001. Kemikaliespridning från produkter,

Kemikalier i skor- en förstudie. Kemikalieinspektionen,

KemI PM Nr 2/01.

3. Personligt, Eva Ranner, Textilimportörerna. Maj 2009

4. Latini, G., 2005. Monitoring phthalate exposure in humans,

Clinica Chimica Acta 361, 20-29.

5. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2003. An estimation

of the daily intake of di(2-ethylhexyl)phthalate

(DEHP) and other phthalates in the general population,

International Journal of Hygiene and Environmental

Health 206, 77-83.

6. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2004. Letter to the

editor, Reproductive Toxicology 18, 759-760.

7. Heudorf, U., Mersch-Sundermann, V., Angerer, J., 2007.

Phtalates: toxicology and exposure, International

Journal of Hygiene and Environmental Health 210, 623-

634.

8. Swan, S.H., Main, K.M., Liu, F., Stewart, S.L., Kruse,

R.L., Calafat, A.M., Mao, C.S., Redmon, J.B., Ternand,

C.L., Sullivan, S., Tauge, J.L., 2005. Decrease in anogenital

distance among male infants with prenatal pththalate

exposure, Environmental Health Perspectives

113, 1056-1061.

9. Latini, G., Del Vecchio, A., Massaro, M., Verrotti, A., De

Felice, C., 2006. Phtalate exposure and male infertility,

Toxicology 226, 90-98.

10. Peralta-Videa, J.R., Lopez, M.L., Narayan, M., Saupe,

G., Gardea-Torresdey, J., 2009. The biochemistry of environmental

heavy metal uptake by plants: implications

for the food chain. The International Journal of

Biochemistry and Cell Biology 41, 1665-1677.

11. Wang, F., Xia, X., Sha, Y., 2008. Distribution of phthalic

acid esters in Wuhan section of the Yangtze river, China,

Journal of Hazardous Materials 154, 317-324.

12. Kemikalieinspektionens databaser: HSDB, Riskline,

Kemiska Ämnen och Begränsningsdatabasen.

13. J.G.M. Van Engelen1, M.V.D.Z. Park 1, P.J.C.M. Janssen1,

A.G. Oomen1, E.F.A.Brandon1, K. Bouma2, A.J.A.M.

kemikalier in bara skinnet

Sips1 and M.T.M. Van Raaij. Chemicals in Toys A general

methodology for assessment of chemical safety of

toys with. u.o. : National Institute for Public Health &

the Environment (RIVM), 2006.

14. World Health organisation international for research

on cancer. Chromium, Nickel and Welding. IARC

Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks

to Humans. 1990, Vol. 49.

15. www.KemI.se Kemikalieinspektionen, Sverige

16. KemI Rapport 5/00. Kemikalieinspektionen, 2000.

Tennorganiska stabilisatorer i PVC. Riskbedömning

och förslag till riskbegränsande åtgärder.

17. Lea Frimann Hansen, L., 2000. Undersøgelse af migration

af TBT og DBT i forbrugerprodukter. Miljøstyrelsen

Journal nr. M 7041-0270

18. Furuya, S., Kumamoto, Y., Sugiyama, S., 1978. Fine stucture

and development of Sertoli junctions in human

testis. Archives of Andrology 1, 211-219.

19. Personligt, Björn Ejner, maj 2009. Naturvårdsverket

20. Textilimportörernas kemikaliehandledning www.textileimporters.se

/ Textile importers association in

Sweden

21. Campo, L., Mercadante, R., Rosella, F., Fustinoni, S.,

2008. Quantification of 13 priority polycyclic aromatic

hydrocarbons in human urine by headspace solid-phase

microextraction gasa chromatography- isotope dilution

mass spectrometry, 196-197.

22. Greenpeace, 1999. Dioxin i drivor. Dioxin i askor från

avfallsförbränning, Sverige.

23. Kandidatlistan. http://echa.europa.eu/chem_data/candidate_list_table_en.asp

24. European Commission (2001) Strategy for a future

Chemicals Policy. White Paper. COM (2001) 88.

25. Proposition 2000/01:65, ”Kemikaliestrategi för en giftfri

miljö”.

26. UNEP Governing Council (2007) Decision 24/3 IV

Chemicals Management.

27. UN GA (2002). Report on the World Summit on

Sustainable Development. Johannesburg, South Africa,

26 August-4 September 2002. A/CONF.199/20.

29

More magazines by this user
Similar magazines