Rapport
Kemikalier in på
bara skinnet
Plastskor från hela världen
Förord
Naturskyddsföreningen har i 100 år arbetat med att skydda
natur och miljö i Sverige och i 20 år med konsumentmaktsarbete.
Sverige är i många fall ett föregångsland vad gäller
miljöfrågor. Ändå säljs produkter som innehåller miljö- och
hälsofarliga kemikalier i svenska butiker.
Naturskyddsföreningen gör årligen produktundersökningar
och har de senaste åren bl.a. undersökt förekomsten
av miljö och hälsofarliga kemikalier i solskyddsprodukter,
t-shirts, handdukar och impregneringsspray. Den här
gången har plastskor undersökts. Undersökningen har
gjorts i samarbete med sex organisationer:
• EcoWaste i Filippinerna
• Toxics Link i Indien
• GroundWork i Sydafrika
• NAPE i Uganda
• Envirocare i Tanzania
• Balifokus i Indonesien
© Naturskyddsföreningen
Text: Frida Hök. Avsnittet Analysmetod (s 18) är skrivet av analaysföretaget Swerea
och projektledare Anders Blom.
Analys: Swerea
Bearbetning och form: Duolongo
Foto: Mikael Kårelind
Artikelnummer: 8 9401
ISBN: 978-91-558-0003-1
Denna studie har gjorts med bidrag ifrån SIDA. Innehållet, åsikter och slutsatser
är dock helt Naturskyddsföreningens.
Naturskyddsföreningen samarbetar med dessa organisationer
och vill med denna undersökning utöka samarbetet,
bredda diskussionen om miljö- och hälsofarliga kemikalier
i varor och sprida metoden att använda konsumentmakt för
att få tillstånd en förändring.
Den här undersökningen visar att skor inköpta över hela
världen innehåller till exempel reproduktionsstörande mjukgörare,
giftiga tennorganiska föreningar samt tungmetallerna
kadmium och bly. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna
vill med undersökningen få
poli tiker att inse att det krävs en skarpare lagstiftning för
att begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga
kemikalier. Branschen själv har hittills inte visat sig kunna ta
ansvaret för konsumenternas hälsa och miljöns bästa.
Mikael Karlsson
ordförande
Innehåll
kemikalier in på bara skinnet
Sammanfattning 4
Inledning 5
Samarbetspartners 6
Produktion och konsumtion av skor 7
Kemikalier i plastskor 8
Miljö- och hälsoegenskaper hos de testade kemikalierna 9
Ftalater 9
Tungmetaller 9
Azofärgämnen 11
Tennorganiskaföreningar 11
PAH (polyaromatiska kolväten) 12
Lagstiftning i Sverige och EU 13
Ftalater 13
Tungmetaller 14
Azofärgämnen 14
Tennorganiska föreningar 14
Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön 15
Metod 16
Val av produkter för analys 16
Analysmetod 19
Halogener 19
Ftalater 19
PAH 19
Azofärgämnen 19
Tennorganiska föreningar 20
Tungmetaller 20
Kontroll av lagefterlevnad gällande konsumentinformation 20
Resultat 21
Diskussion 25
Råd och krav 28
Referenser 29
3
Sammanfattning
Skoindustrin är en av världens mest globaliserade industrier.
Skor, och särskilt plastskor som analyserats i denna
studie, har blivit en slit-och-släng-vara för många människor
världen över.
I tillverkningen av plastskor används flera olika typer av
kemikalier som kan orsaka miljö- och hälsoproblem. Dessa
kemikalier kan ge upphov till skador för de arbetare som
hanterar kemikalierna eller skorna. De kan skada miljön
när skorna slits och när de slängs. Kemikalierna kan också
orsaka hälsoproblem för den som använder skorna. Men
den som köper ett par skor får sällan veta vilka kemikalier
de innehåller eller var skorna tillverkats.
Den här undersökningen har gjorts i samarbete med sex
av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer i
Filippinerna, Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och
Indonesien. Varje organisation har köpt in skor som sedan
analyserats med avseende på ett antal kemikalier som kan
orsaka miljöproblem i landet där de tillverkas eller där skorna
används och slängs. Kemikalierna är utvalda för att de
också kan orsaka hälsoproblem för dem som arbetar i fabriken
eller för dem som köper och använder skorna.
Analyserna visade att 17 av de 27 testade skorna innehöll
en eller flera av de testade ftalaterna. Den reproduktionsstörande
ftalaten DEHP fanns i olika halter i alla dessa 17
produkter. Den högsta halten, 23,2 %, hittades i ett par flipflops
från Sydafrika.
4
kemikalier in på bara skinnet
DEHP är ett av sju prioriterade ämnen på EUs kandidatlista
för särskilt farliga ämnen, så kallade SVHC (Substances
of Very High Concern). EU-kommissionen kan besluta att
tillståndsplikt ska gälla för användningen av dessa ämnen
i specifika fall.
Analyserna som gjorts visar också att flera skor innehåller
PAH (polyaromatiska kolväten), tennorganiska föreningar
och tungmetaller. Två par skor innehöll kvicksilver
och flera innehöll bly och kadmium.
Studien visar att innehållet av kemikalier inte är kopplat
till var skorna är tillverkade eller inköpta. Det går inte heller
att dra några slutsatser om kemikalieinnehåll utifrån
produktens pris.
Naturskyddsföreningen och de medverkande organisationerna
vill med denna rapport visa på miljö- och hälsoproblem
relaterade till en vanlig konsumentprodukt. Med
anledning av resultatet vill vi också uppmana konsumenter
att fråga efter produkter utan miljö- och hälsofarliga kemikalier
samt uppmana skoindustrin att ta sitt ansvar för
människors hälsa och för vår gemensamma miljö genom
att säkerställa att skor produceras utan innehåll av farliga
ämnen.
Resultatet i rapporten visar också på behovet av skärpt
lagstiftning på internationell nivå, på EU-nivå och på nationell
nivå som leder till utfasning av farliga kemikalier i
varor.
Inledning
Naturskyddsföreningen har under flera år arbetat med att
göra den svenska textilbranschen uppmärksam på hur
kemi kalier i textil kan skada miljö och människa, både i
landet där produkterna tillverkas och i landet där de används.
Många företag inom textilbranschen har senaste åren
fått upp ögonen för de problem som textilindustrin orsakar.
Vissa av dessa arbetar nu aktivt för att få till stånd en förändring.
Skor är liksom textil en stor global handelsvara och en
modevara där trenden går mot att köpa nytt allt oftare.
Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna
vill med denna undersökning visa på att även skor kan vara
problematiska ur miljö- och hälsosynpunkt och att den
lagstiftning som finns på området är otillräcklig.
kemikalier in på bara skinnet
Ett syfte med den här studien är att visa på vidden av problemet
med farliga kemikalier som ftalater, tennorganiska
föreningar och tungmetaller. Syftet har också varit att visa
att problemet med miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor
är likartade över hela jorden, trots att lagstiftningen skiljer
sig åt.
Att analysera vardagsprodukter med avseende på miljöoch
hälsofarliga kemikalier är en mycket effektiv metod för
att få vanliga konsumenter att engagera sig i miljö- och kemikaliefrågor.
Detta har också varit ett syfte för undersökningen.
Metoden som sådan har spridit sig i Sverige och
används numera av många olika intresseorganisationer,
även i andra länder.
5
Samarbetspartners
Denna studie har gjorts i samarbete med sex av Naturskyddsföreningens
samarbetsorganisationer i Syd.
EcoWaste
The Ecological Waste Coalition of the Philippines,
EcoWaste, är ett nätverk med över 75 aktiva intressegrupper
och rörelser, verksamma i Filippinerna, etablerat år 2000.
EcoWaste arbetar för att uppnå ”Zero Waste” till år 2020,
genom att bland annat informera om de mest klimatvänliga
och ekologiskt hållbara sätten att hantera avfall.
EcoWaste verkar också för giftfri produktion av varor. I
samarbete med Naturskyddsföreningen arbetar EcoWaste
för att informera allmänhet och beslutsfattare om att kemikalier
i produktion och vid användning av varor kan vara
ett problem för människors hälsa och miljön.
Toxics Link
Toxics Link, Indien, började som en plattform för informationsutbyte
1996, och arbetar idag på både lokal nivå och
policynivå genom olika nätverk. Toxics Link verkar för en
giftfri hälsosektor och giftfria livsmedel och arbetar med
elektroniskt avfall, produktsäkerhet, avlopp och återvinning.
Med hjälp av det finansiella stöd Toxics Link får av
Naturskyddsföreningen kan organisationen i sin tur stödja
och lära upp mindre ideella organisationer om kemikaliefrågor.
GroundWork
GroundWork, Sydafrika, tillhör Friends of the Earth
International och bildades 1999. GroundWork är känt för
sitt framgångsrika arbete kring industrikemikalier och för
hur organisationen stärker de svagas röst i samhället och
lyfter frågan om det orättvisa i att fattiga människor ofta
lever i de mest förorenade områdena och har dålig tillgång
till naturresurser. GroundWork arbetar framför allt i
Sydafrika, men även i dess grannländer, både på lokal nivå
och på policynivå.
6
kemikalier in på bara skinnet
NAPE
National Association of Professional Environmentalists in
Uganda, NAPE, bildades 1997. NAPE arbetar bland annat
med hållbar kemikaliehantering, bevarandet av naturresurser
som vatten, energi, skog och våtmarker. NAPE
arbetar också aktivt med genderfrågor och mänskliga
rättigheter. NAPEs samarbete med Naturskyddsföreningen
handlar om att informera allmänhet och beslutsfattare om
att kemikalier vid tillverkning och i varor kan vara ett problem
för människors hälsa och miljön.
Envirocare
Envirocare, Tanzania, bildades 1993. Envirocare strävar
efter att väva in frågor om mänskliga rättigheter, gender
samt hiv/aids i sitt arbete. Hållbar kemikaliehantering, rättigheter
till skog och mark, ökat ekologiskt jordbruk och
ökad trädplantering i Tanzania är prioriterade områden.
Envirocares samarbete med Naturskyddsföreningen handlar
om att hjälpa arbetare på textilfabriker i Tanzania, samt
att minska utsläppen från fabrikerna.
Balifokus
Balifokus, Indonesien, bildades år 2000, och arbetar med
att öka livskvaliteten och samhällets kapacitet ur sociala,
hälsomässiga och ekonomiska perspektiv. Balifokus vill
förbättra miljön i städerna genom att kontrollera nedsmutsning
och utsläpp, särskilt med fokus på kemikalier.
Balifokus verkar bland annat för kostnadseffektiva vattenreningsverk
för småskalig industri och har startat flera olika
sanitets- och avfallsprogram på Bali. I samarbete med
Naturskyddsföreningen har Balifokus startat Indonesia
Toxics Free Network, för att stötta och lära upp andra miljöorganisationer
i arbetet med kemikaliefrågor.
kemikalier in på bara skinnet
Produktion och konsumtion av skor
Globalt
Idag är skoindustrin en av de mest globaliserade industrierna
i världen. En sko som är designad i Sverige kan vara
tillverkad i Kina och innehålla delar som är tillverkade i
andra länder. Skor transporteras ibland till exempelvis
Italien, där de slutbehandlas för att sedan skickas vidare till
landet där de ska säljas.
Den svenska organisationen Rena Kläder skriver i sin
rapport Hur skor vi oss? att den globaliserade skoindustrin
i många fall orsakar stora problem för arbetarna som tillverkar
skorna. Lim, härdningsmedel och rengöringsmedel
kan orsaka hudirritation, yrsel och i värsta fall leukemi. I
många fabriker saknas skyddsutrustning och arbetarna får
sällan information om riskerna med produktionen. 1
Sverige
Sveriges skoindustri var som störst mellan åren 1930 och
1940. På 1950-talet släpptes importen av skor fri. Konkurrensen
blev hård för de svenska tillverkarna och många gick
i konkurs. 2
Enligt SCB (Statistiska centralbyrån i Sverige) ökade
importen av skor till Sverige mellan 1998 och 2008 från
42 349 ton till 55 815 ton, eller från knappt 9 miljarder kronor
1998 till nästan 12 miljarder kronor 2008.
I SCB:s statistik kan man få fram specifika siffror för import
av plastskor, genom kategorin ”6 402 Skodon med yttersulor
och överdelar av gummi eller plast”. Gruppen exkluderar
vattentäta skor och kan därmed sägas vara representativ
för den typ av skor som ingått i denna undersökning.
2008 importerades 8 923 ton plastskor till Sverige, till ett
värde av knappt 1 miljard kronor. Det är mer än 55 % ökning
på tio år.
De flesta skor som finns i denna specifika kategori importerades
från Kina, som stod för 5 438 ton 2008. Det är
nästan hälften av alla plastskor som importerades till
Sverige. Importen av skor från Kina till Sverige har ökat med
nästan 800 % de senaste tio åren. De sex största aktörerna
på den svenska skomarknaden är Eurosko, Vagabond,
Nilson Group, ANWR, Scorett och Ecco. 1
Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och
skor ingår i den svenska branschorganisationen Textilimportörerna.
Denna arbetar för att EU ska avskaffa alla
importrestriktioner. De arbetar även med miljöfrågor och
uppförandekoder och har tagit fram en kemikaliehandledning
för sina medlemmar. Några av Textilimportörernas
medlemmar säljer skor, exempelvis Stadium, Intersport,
H&M och Lindex. 3 Renodlade skoföretag är i dagsläget inte
medlemmar hos Textilimportörerna.
7
Kemikalier i plastskor
Plast och gummi som används som råvara i de skor som
testats i denna undersökning innehåller kemikalierester
från själva råvaran. De kan också innehålla kemikalier som
tillsatts för att ge råvaran en specifik egenskap eller som
använts vid tillverkningen. Vid infärgning av plast eller
gummi används hjälpkemikalier som till viss del stannar
kvar i skon. Skorna kan också vara efterbehandlade med
exempelvis antibakteriella ämnen. När skor limmas ihop
används lim som ofta innehåller härdningsmedel och lösningsmedel.
1,2
Lösningsmedel kan vara hälsofarliga för dem som tillverkar
och hanterar produkten eller använder den.
Lösningsmedel kan orsaka allt ifrån yrsel till leukemi och
8
kemikalier in på bara skinnet
förlamning vid inandning. Rester av lösningsmedel kan
också finnas kvar i produkten när den kommer ut i butik.
Om ämnet är allergiframkallande kan det även orsaka
prob lem bland allergiker och butikspersonal. 1,2 I denna
undersökning har inte de analyserade skorna testats för
förekomst av lösningsmedel. Det beror på flera orsaker. Dels
ekonomiska skäl, dels att lösningsmedel är flyktiga vilket
gör att problemet med lösningsmedel till största delen är ett
arbetsmiljöproblem. Studien fokuserar inte på arbetsmiljön,
vilket är ännu ett skäl till att lösningsmedel valts bort
för analys. Skorna har dock analyserats för förekomst av
PAH eftersom dessa ämnen kan ingå som förorening i gummiråvaran.
kemikalier in på bara skinnet
Miljö- och hälsoegenskaper
hos de testade kemikalierna
Ftalater
Användningsområde
Ftalater är en grupp kemikalier som framförallt används som
mjukgörare i polyvinylkloridplast (PVC). Utan tillsats av
mjukgörare skulle PVC-plasten vara stel och skör. Många
konsumentprodukter, däribland bygg- och inredningsmaterial,
förpackningsmaterial till mat samt leksaker, kan innehålla
PVC-plast. Ftalater används även i kosmetik, bland
annat som denatureringsmedel för alkohol (ett ämne som
gör alkoholen odrickbar) och som doftförstärkare i parfymer.
Miljö- och hälsoegenskaper
Ftalaten DEHP är klassificerad som reroduktionstoxisk
kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och
R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade
som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador)
och R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga).
Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen
officiell klassificering.
Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket
gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från
plasten till luften. Människor utsätts för ftalater från fosterstadiet
och under resten av våra liv, via maten vi äter,
luften vi andas och vid direkt hudkontakt.
Exponeringen av människa för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat)
i människa har noggrant studerats. I medeltal
är den 3-30 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 4 . Detta innebär
att vi emellanåt kan exponeras för halter som överstiger de
riktvärden på 37 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , respektive
20 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , som EU respektive
naturvårdsverket i USA har fastställt som tolererbara.
Exponeringen för andra ftalater är inte lika känd. Flera
ftalater, till exempel DBP (dibutylftalat) och BBP (bensylbutylftalat)
4,5 , används i volymer som närmar sig DEHPanvändningen.
Det finns också ftalater som förväntas öka
i användning som ersättare till DEHP, till exempel DINP
(diisononylftalat), DNOP (dinoktylftalat) och DIDP (diisodecylftalat)6.
Ftalater förknippas med allvarliga hälsorisker. I djurförsök
har man sett att exponering för ftalaterna DBP, BBP, DIDP,
DINP och DEHP under graviditeten kan leda till fosterdöd,
allvarliga missbildningar, permanent försämrad funktion
hos testiklar och minskad födelsevikt 5,7.
Ftalatexponering under fosterstadiet kan leda till ofullständig
testikelutveckling och minskad penisstorlek hos
pojkar 8 . Exponering för vissa ftalater under fosterstadiet
misstänks även kunna förändra hur cellerna svarar på könshormon
i vuxen ålder och detta kan vara en av orsakerna
bakom minskad fertilitet hos män 9 .
Kunskaperna om ftalaternas miljöeffekter är begränsade,
vilket är oroande med tanke på att ftalater hittas i vatten,
sediment, jord och organismer. Men olika organismer som
exponerats för ftalater i laboratorieförsök visar vilka effekter
vi kan förvänta oss i miljön. Det gäller allt från skador
på individnivå, som cellskador och ändrade enzymaktivitet,
till strukturella förändringar i ekosystemen.
Tungmetaller
Vissa metaller har ingen känd biologisk funktion, till exempel
arsenik, kadmium, krom, bly och kvicksilver. Andra
metaller behövs för att celler ska fungera normalt, till exempel
koppar, nickel, järn och zink. De flesta metaller är giftiga
i höga koncentrationer 10 . De metaller som inte har
någon biologisk funktion kan även vara giftiga i mycket låga
koncentrationer 10 .
Användningsområden
I en del färgämnen används tungmetaller som pigment. I
vissa fall används också tungmetaller som stabilisatorer för
att göra plastmaterial mer hållbara.
Miljö- och hälsoegenskaper
Tungmetaller är grundämnen och skiljer sig från lättmetallerna
genom en högre densitet. De flesta tungmetaller och
deras föreningar är giftiga, speciellt bly, kadmium och kvicksilver.
Tungmetallerna är i regel farliga för användaren, efter-
9
som de har cancerframkallande eller allergena egenskaper.
Tungmetaller är också ofta giftiga för vattenlevande djur och
växter.
Arsenik
Arsenik är klassificerat som cancerframkallande enligt
IARC grupp 1 (cancerogen för människa). Arsenik kan även
ge upphov till olika typer av kromosomskador och fosterskador.
2 , 12 Arsenik är mycket giftigt för vattenlevande organismer.
Arsenikföreningar verkar starkt irriterande på hud,
ögon och slemhinnor. 12
Bly
Bly används som tillsats i färger och som stabilisator i plast
för att göra plastmaterialet mer hållbart 20 .
Bly tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas i
kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg
och kroppens bildning av röda blodkroppar 2 . Bly påverkar
neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande
intelligens. EU klassificerar blyföreningar som ”farliga
vid inandning och förtäring” och de ”kan ansamlas i
kroppen och ge skador”, ”ge fosterskador” och ”möjlig risk
för nedsatt fortplantningsförmåga”. 12
Bly och blyföreningar är mycket giftiga för vattenlevande
organismer 12 .
Kadmium
Kadmium används som pigment i färg 2 . Kadmium används
också i plast för att göra plastmaterialet mer hållbart.
Kadmium tillhör de värsta miljögifterna och kan ge skador
på njurarna, nervsystemet och hormonsystemet samt
genetiska skador, fosterskador och fortplantningsstörningar.
Kadmium är mycket giftigt vid inandning och kan
orsaka cancer. Kadmium är mycket giftigt för fisk, kräftdjur
och alger och kan dessutom bioackumuleras. 12
10
kemikalier in på bara skinnet
Kobolt
Kobolt kan ingå som pigment i färg. Kobolt är klassificerat
inom EU som allergiframkallande vid inandning och hudkontakt.
Kobolt är misstänkt cancer framkallande enligt
IARC (International Agency for Research on Cancer) klass
2B, möjligen cancerframkallande hos människa. Kobolt är
giftigt för vattenlevande organismer och har hög potential
för bioackumulering i fisk. 12
Koppar
Kopparjonen är mycket giftig för vattenlevande organismer
och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.
Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk,
men däremot sker bioackumulation i fytoplankton (små
alger och vissa bakterier som svävar fritt i vattnet). 12
Krom och kromföreningar
Krom kan ingå som pigment i starka färger. Krom förekommer
i flera oxidationstillstånd, där krom 3+ och krom 6+
tillsammans med metalliskt krom (krom 0) är vanligast.
Krom 6+ är den form som har högst giftighet. 12
Krom 6+ är cancerframkallande. Ämnet är mutagent,
vilket innebär att det skadar cellernas arvsmassa. Ämnet är
starkt allergiframkallande och kan orsaka eksem vid upprepad
hudkontakt. Vid intag av större mängder har effekter
på njure, lever, blod, samt nedsatt fortplantningsförmåga
observerats. Krom 6+ är mycket giftigt för vattenlevande
organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i
12, 13
vatten miljön.
Kvicksilver
Kvicksilver tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas
i kroppen och ge skador på njurar och centrala nervsystemet.
Vid kontakt med huden kan allergi uppstå. Kvicksilver
är toxiskt, miljöfarligt och mycket giftigt för vattenlevande
organismer och har mycket hög bioackumulerande förmåga
hos fisk. 12
Mangan
Mangan kan vid inandning och genom dricksvatten ge neurologiska
skador med symtom som svaghet, muskelsmärtor
och apati. Mangan är giftigt för vattenlevande organismer
och har mycket hög bioackumulerande förmåga hos fisk. 12
Nickel
Nickel kan ge kontakteksem. Nickel är bedömt som möjligen
cancerframkallande för människor (IARC 2B) och
nickelföreningar är bedömda som cancerframkallande vid
inandning (IARC 1) 14 . Nickel är relativt ogiftigt för fisk och
kräftdjur, men mycket giftigt för vissa alger. Nickel har låg
bioackumulerande förmåga hos fisk. 12
Zink
Zink används som pigment i färg 2 .
Inandning av zinkhaltig ånga kan ge halsont, feber, frossa
och muskelvärk 2 . Zink är klassificerat som mycket giftigt
för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter
i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas
inte i näringskedjan. 12
Azofärgämnen
Användningsområde
Azofärgämnen ger klara och starka färger. De används
framförallt vid infärgning av bomull men även inom andra
områden. De är lätta att använda och relativt billiga.
Azofärgämnen är en grupp organiska föreningar. Deras
funktion sitter i den fäggivande azo-gruppen (N=N).
Miljö- och hälsoegenskaper
Ofta sitter azo-gruppen i färgämnet bunden till en aromatisk
ring. Färgämnet kan då brytas ner till en aromatisk
amin, en arylamin. Vissa av dessa arylaminer är eller misstänks
vara cancerframkallande. De flesta azofärgämnen är
vattenlösliga och är därmed lätta att ta upp för kroppen
genom hudkontakt och inandning. Arylaminer som tas upp
av kroppen ackumuleras troligen 15 . Vissa arylaminer inne-
kemikalier in på bara skinnet
bär risk för cancer och allergiska reaktioner vid hudkontakt.
De kan också irritera ögon, vara giftiga vid inandning och
förtäring eller mycket giftiga vid inandning, hudkontakt
och förtäring. 15
Azofärgämnen kan också vara giftiga eller mycket giftiga
för vattenlevande organismer. 15
Tennorganiskaföreningar
Tennorganiska föreningar kan delas upp i olika grupper
beroende på hur många organiska grupper som ingår och
vilka dessa organiska grupper är. I denna undersökning har
tre olika grupper av tennorganiska föreningar testats: TBT
(tributyltenn), DBT (dibutyltenn) och TPhT (trifenyltenn).
Användningsområde
Tributyltenn (TBT) är en förening som har använts i båtbotten
färger och som bekämpningsmedel.
Dibutyltennföreningar (DBT) används huvudsakligen
som stabilisatorer i PVC-plast. De tillförs för att hindra
plasten från att brytas ned vid den upphettning som krävs
för att forma plasten. Ämnet skyddar också plasten vid långvarig
exponering för solljus. 16
Dibutyltennföreningar används även som katalysatorer
vid tillverkning av till exempel polyuretanplaster.
Miljö- och hälsoegenskaper
TBT, DBT och TPhT är klassificerade som mycket giftigt för
vattenorganismer, och kan orsaka skadliga långtidseffekter
i vattenmiljön.
Ämnena är skadliga för immun- och hormonsystem hos
djur och kan ha reproduktionsstörande och mutagena
effek ter. De kan även irritera magens slemhinnor. Djurtester
har visat att höga halter oorganiskt tenn kan ge blodbrist
och skador på lever och njurar hos försöksdjuren. 12
TBT och DBT vandrar under värme och UV-ljus över i
hudfett 17 .
11
PAH (polyaromatiska kolväten)
Användningsområde
PAH är föroreningar i vissa plastråvaror. Om det finns PAH
i plasten betyder det att den är av låg kvalitet, det vill säga
otillräckligt renad, eller återvunnen från produkter som
inte är tänkta att komma i kontakt med huden, till exempel
bildäck.
Miljö- och hälsoegenskaper
Naftalen kan tas upp genom inandning, mat och hudkontakt
20 . Ämnet är möjligen cancerframkallande hos människa,
IARC 2B 20 . Naftalen är också mycket giftigt för vattenlevande
organismer 11 . Ämnet är även bioackumulerbart
och kan lätt tas upp genom huden, påverka centrala nervsystemet
och bilda methemoglobin i blodet 21 .
Antracen är mycket giftigt för vattenlevande organismer.
Ämnet är även bioackumulerbart. Antracen kan ge överkänslighetsreaktion
i huden vid exponering för solljus. 21
12
kemikalier in på bara skinnet
kemikalier in på bara skinnet
Lagstiftning i Sverige och EU
EU har ingen specifik lagstiftning som definierar kemikalieinnehållet
i skor. Men EU:s kemikalieförordning REACH
(EC 1907/2006), som nu gäller fullt ut som svensk lag, innehåller
bland annat tillstånds- och förbudsregler som är relevanta
för vissa kemikalier i denna undersökning.
Enligt REACH ska myndigheter peka ut särskilt farliga
kemikalier (substances of very high concern) på en kandidatlista.
Denna lista ligger i sin tur till grund för en prioritering
av ett antal kemikalier som EU-kommissionen kan komma
att kräva tillstånd för. Ett särskilt farligt ämne kan komma
att tillåtas om vissa förutsättningar är tillgodosedda till
exempel om kontrollen antas vara stark eller om samhällsnyttan
med ett ämne antas större än dess samhällskostnad.
Bevisbördan i själva tillståndsprövningen ligger på den som
vill använda kemikalien, men det är offentliga organ som
ska ta fram den omfattande information som krävs för att
lista ett ämne för tillståndsprövning.
I dagsläget finns endast 15 ämnen på kandidatlistan. Sju
av dessa har getts högsta prioritet. 23
Enligt REACH är alla som tillverkar eller säljer varor,
som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan,
skyldiga att ge sina kunder sådan information
att varan kan hanteras på ett säkert sätt (artikel 33). Denna
information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Informa
tionen ska lämnas till konsumenter på konsumenters
begäran inom 45 dagar. Den kandidatlista som gäller i dagsläget
(2009) innehåller bland annat ftalaterna DBP, DEHP
och BBP. 23
Den del av REACH som rör olika former av restriktioner
(förbud) ersatte nyligen EU:s tidigare begränsningsdirektiv
(76/769/EEC) men de principiella krav som ställs är ungefär
desamma. Bevisbördan ligger helt på offentliga organ.
De svenska lagar som gäller för produktgruppen skor är de
svenska allmänna hänsynsreglerna och vissa kemikaliespecifika
regler i miljöbalken. Kapitel 2 i miljöbalken anger
att ”Kemikalier som medför risker för människors hälsa
eller miljö ska ersättas med mindre farliga alternativ”. Detta
kallas för substitutionsprincipen.
Vid sidan av miljöbalken finns produktsäkerhetslagen
(2004:4519) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469)
som anger att konsumentprodukter måste vara säkra ur
hälsosynpunkt för att få säljas.
Ftalater
Både EU och USA har uppmärksammat miljöriskerna med
ftalater, men miljölagstiftningen kring ftalater är begränsad.
Naturvårdsverket i USA har identifierat DEHP, DMP,
DEP, DBP och DOP som prioriterade föroreningar som skall
hållas under uppsikt 11 . Den enda ftalat som är reglerad i
regler om miljökvalitet i EU är DEHP, genom vattendirektivet
(EU-direktiv 2000/60/EU).
Enligt bilaga 17 i EU:s kemikalielagstiftning REACH
(tidigare begränsningsdirektivet) får ftalaterna DEHP, DBP
och BBP inte användas i leksaker och barnvårdsartiklar om
den sammanlagda halten överstiger 0,1 % (viktprocent),
detta på grund av ftalaternas negativa hälsoegenskaper.
Ytterligare tre ftalater, DINP, DIDP och DOP, får av samma
orsak inte längre användas i leksaker och barnvårdsartiklar
som kan stoppas i munnen om den sammanlagda halten
överstiger 0,1 % (viktprocent).
CMR-ämnen (Cancerframkallande, Mutagena och
Reproduktionstoxiska ämnen), exempelvis DEHP och DBP,
är inte tillåtna i kosmetika och hygienprodukter, enligt EU:s
kosmetikadirektiv (76/768 EEC).
13
Tungmetaller
Kadmium får inte användas som ytbehandling, stabilisator
eller färgämne. Varor som innehåller sådant ämne får inte
säljas eller importeras (bilaga 17 i REACH).
Azofärgämnen
Enligt bilaga 17 i REACH (tidigare begränsningsdirektivet)
är vissa azofärgämnen som kan avge arylaminer förbjudna
i skor. Azofärger får inte finnas i skorna om de genom reduktiv
spjälkning kan avge en eller flera aromatiska aminer
i koncentrationer över 30 ppm i skorna eller i deras färgade
delar.
Tennorganiska föreningar
Användningen av tennorganiska föreningar är förbjuden i
båtbottenfärger (EG 782/2003) och begränsad vad gäller
användningen som biocid (bilaga 17 i REACH). Men det
finns ingen lagstiftning i EU som reglerar halterna i importerade
produkter.
14
kemikalier in på bara skinnet
När skor används nöts skosulorna mot underlaget och de
kemikalier som finns i plasten sprids i miljön. Ftalater är
inte hårt bundna till plasten de finns i utan lakas ur och
sprids vidare. Urlakningen sker både när skon används och
när skon slängs i sopor som läggs på deponi 2 . PVCprodukter
som läggs på deponi läcker ftalater via vatten till
omgivande miljö 18 . Förutom ftalater kan skor som bryts ned
på deponi läcka organiska metallföreningar (som tenn-
2, 16
organiska föreningar) och tungmetaller.
I Sverige är det sedan 2002 principiellt förbjudet att lägga
brännbart avfall på deponi. Därför går svenska sopor oftast
till en förbränningsanläggning. I andra delar av världen är
det vanligt att soporna hamnar på deponi.
Moderna förbränningsanläggningar kan uppnå höga
temperaturer och därmed i stort sett en fullständig förbränning.
Vid fullständig förbränning bryts samtliga organiska
ämnen ner. Rökgaserna från förbränningen leds genom ett
textilt reningsfilter. Där fastnar tungmetaller som inte bryts
ner vid förbränning. Organiska tennföreningar bryts sönder
vid fullständig förbränning och bildar koldioxid, vatten och
tennoxid. Även tenn fastnar i filtret. Ftalater och azofärgämnen
som förbränns bildar kväve, koldioxid och vatten.
Filtren från förbränningsanläggningarna deponeras. I dagsläget
finns ingen metod att utvinna metaller ur filtren. 19
kemikalier in på bara skinnet
Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön
Vid all förbränning (både fullständig och ofullständig förbränning)
av halogenerade material (till exempel PVC) kan
dioxiner och furaner bildas 22 . Dioxiner och furaner är halogenerade
miljögifter och tillhör de mest giftiga ämnen människan
känner till 22 . De kan bland annat orsaka reproduktionsstörningar
på däggdjur och cancer hos människa 22 .
Hur mycket dioxiner och furaner som bildas vid förbränning
beror på en rad faktorer, så som mängden halogenerat
material, förbränningstemperatur och rökgasens temperatur
22 . Sker förbränningen i en förbränningsanläggning kan
en stor del av dioxinerna och furanerna samlas upp i reningsfilter.
Men det innebär att problemet med dioxiner och furaner
kan flyttas till filtren och att ämnena sedan urlakas
från dessa beroende på hur de deponeras. 22
Dioxin kan även bildas i atmosfären efter att rökgasen
passerat reningsfiltren. På så sätt kommer ytterligare
dioxin ut i miljön.
I äldre förbränningsanläggningar är risken stor att förbränningen
blir ofullständig. Om det finns tennorganiska
föreningar i avfallet som bränns kommer de att föras
vidare via rökgaserna eller askan från förbränningen. 16
15
Metod
Val av produkter för analys
Totalt köptes 27 par skor i sju olika länder under april och
maj månad år 2009 (se tabell). I varje land köptes fyra par
skor varav ett par var skor för barn. Undantaget är Indien
där det köptes tre par skor, inga var barnskor. Samtliga skor
16
kemikalier in på bara skinnet
köptes från stora kedjor och är vanliga vardagsskor i inköpslandet.
Både sula och överdel är tillverkade av plast eller
gummi, med några få undantag. Skotypen var sandal, toffel
eller så kallad flip-flop-modell.
Number 1 2 3 4 5 6 7
Producer/
Agent
Country of
purchase
Shop of
purchase
Blooming
Handkerchiefs
Mfg. Corp
Chaya Style
and Fashion
BRCI World Balance Bata Modello Sanrio PT
Halimjaya Sakti
Philippines Philippines Philippines Philippines Indonesia Indonesia Indonesia
SM North EDSA
Department
Store
Name of shoe Adorable Dora
Sandals
Type of shoe
Children’s
slipper
Puregold
Supermarket,
Cubao
SM North EDSA
Department
Store
Chaya Slipper Beach Walk
Sandals
SM North EDSA
Department
Store
World Balance
Sandals
PT. Ramayana
Lastari Sentosa,
TBK
PT. Ramayana
Lastari Sentosa,
TBK
Dobel M Shoes
& Bags Shop
Island Sandal Skywalk Sandal Hello Kitty/
Ando
Flip-flop Ladie’s slipper Men’s slipper Slipper Men’s slipper Flip-flop
Colour White & pink Orange White & red Blue Blue Black Blue
Country of
manufacture
Price. Domestic
currency
Philippines China Philippines Philippines No data No data No data
PhP 299,75 PhP 99.75 PhP 109 PhP 250 Rp 59 900 Rp 29 900 Rp 28 900
Price. US Dollar 6 2,1 2,3 5,2 5 2,5 2,4
kemikalier in på bara skinnet
Number 8 9 10 11 12 13 14
Producer/
Agent
Country of
purchase
Shop of
purchase
Mighty delta
Investments
Reebok Ipanema Lollipop Elegance Carter’s Ocean Sandals
company
Indonesia South Africa South Africa South Africa South Africa Tanzania Tanzania
Mall Ball
Galeria
Name of shoe Naruto Sandal Reebok Toe
thong RBK NVY
Type of shoe
Children’s
flip-flop
The Hub Woolworths PEP stores Selfast Da
Fashion Fibre
Zone
Ipanema glitter Lollipop Elegance,
Kathy flatty
Men’s slipper Ladie’s flip-flop Children’s
slipper
Ladie’s slipper Children’s
slipper
Foot step shop Foot step shop
Carter’s Cheetah
Flip-flop
Colour Blue & black Blue Gold Pink Pink & black Transparant Green
Country of
manufacture
Price. Domestic
currency
No data Lesotho Brazil China South Africa Taiwan No data
Rp 34 900 R 99 R 89,95 R 34,99 R 19,99 TZS 3000 TZS 3000
Price. US Dollar 2,9 12 11 4,3 2,5 2,3 2,3
17
18
kemikalier in på bara skinnet
Number 15 16 17 18 19 20 21
Producer/
Agent
Country of
purchase
Shop of
purchase
Ocean Sandals
company
Name of shoe Ocean Fashion
sandals
Ocean Sandals
company
Din sko Björn Borg Skopunkten Crocs Gliders Liberty
Tanzania Tanzania Sweden Sweden Sweden Sweden India
Foot step shop Foot step shop Din sko Euro Sko Skopunkten Team Sportia Liberty retail
revolutions LTD
Type of shoe Ladie's slipper Ladie’s slipper Children’s
slipper
My Guess Din sko Björn Borg Plastic Crocs Cayman Gliders
Flip-flop Ladie’s slipper Slipper Slipper
Colour Brown Black Red Brown & Pink Pink Yellow Black & White
Country of
manufacture
Price. Domestic
currency
No data No data No data No data No data China No data
TZS 7000 TZS 9000 SEK 129 SEK 199 SEK 49 SEK 225 Rs 199
Price. US Dollar 5,4 7 16,4 25 6,2 28,6 4
Number 22 23 24 25 26 27
Producer/
Agent
Country of
purchase
Shop of
purchase
Bata Power Pedo shoe
company
Space Dove BR Shoes (U)
LTD
Sandak by Bata
India India Uganda Uganda Uganda Uganda
Bata shoe store Bata shoe store Abasi
Enterprises
Abasi
Enterprises
Name of shoe Sandak Power Pedo Space Dove
plastic light
sandal
Abasi
Enterprises
Type of shoe Flip-flop Flip-flop Slipper Flip-flop Children’s
slipper
Bata shop
Brilliant shoe Sandak
Slipper
Colour Blue White Beige Yellow Beige Brown
Country of
manufacture
Price. Domestic
currency
No data No data Uganda China Uganda No data
Rs 129 Rs 199 UGX 2300 UGX 2100 UGX 1600 UGX 5500
Price. US Dollar 2,7 4 1,07 0,98 0,75 2,56
Analysmetod*
Halogener (PVC-screening)
Inledningsvis utfördes ett screeningtest enligt Beilstein på
de olika delarna i samtliga tofflor. Detta test är en indikation
på förekomst av halogener.
Delar av materialet smälts fast på en varm koppartråd som
sedan förs in i en gaslåga. Vid förbränning av halogeninnehållande
material bildas syra som angriper koppartråden och
detta ger en en låga med mycket distinkt grön färg. Den vanligaste
orsaken till förekomst av halogener i den här typen av
material är att de är tillverkade av PVC som innehåller stora
mängder klorid. Men testet är inte specifikt för just PVC.
Även andra halogenföreningar kan ge samma resultat. De
måste dock förekomma i stor mängd i materialet.*
Screeningen utfördes som en urvalsprocess inför analysen
av ftalater. Dessa förekommer ofta i PVC-material och
med hjälp av screeningen kunde antalet testade material
minskas något.
Ftalater
Analysen av ftalater utfördes på de delar av tofflorna som i
föregående test visat på risk för förekomst av PVC. Halterna
anges i viktprocent och beräknas på den specifika detalj som
analyserats, inte på toffeln som helhet (förutom i de fall där
hela toffeln är av misstänkt PVC). Har endast remmen på
toffeln analyserats gäller haltbestämningen för just remmen.
Analysgränsen för de individuella ftalaterna är 0,01 viktprocent.
Analysen har utförts enligt kommande standard
prEN 15777:2008. För extraktion av ftalaterna har en utrustning
av typen Dionex ASE200 använts.
Exakt 1,00 g av materialet har klippts ner till bitar med en
maximal tjocklek av 1 mm. Dessa bitar har packats i en 11 ml
extraktionscell tillsammans med ren sand. Sanden tillsätts
kemikalier in på bara skinnet
för att fylla cellen och minska mängden lösningsmedel.
Cellen fylls med n-hexan under ett tryck av 2000 psi och hettas
upp till 120˚ C under 15 minuter. Därefter töms cellen
i en uppsamlingsvial och cykeln upprepas en gång. Total
extraktionstid inklusive uppvärmningsfasen är 40 minuter
per prov.
Till extraktet tillsätts en intern standard och därefter
analyseras extraktet på GC-MS. Två GC-analyser utförs på
varje extrakt, en SIM-analys på massa 149 för kvantifiering
och en SCAN-analys för att verifiera att korrekt ftalat identifierats.
Analyserade ftalater:
DBP (dibutylftalat), DEHP (dietylhexylftalat), BBP (bensylbutylftalat),
DnOP (dinoktylftalat), DiNP (diisononylftalat)
och DiDP (diisodecylftalat).
PAH
Vid SCAN-analysen av ftalaterna screenades även andra
föreningar som är analyserbara med samma typ av extraktion.
Vid denna screening kan man påvisa polyaromatiska
föreningar, även om exakt halt ej är möjlig att bestämma.
Denna analys är endast indikativ och måste följas upp
med en anpassad analys av PAH för att verifiera och kvantifiera
förekomsten.
Azofärgämnen
För testerna valdes 9 tofflor ut baserat på deras färg. Dels
valdes tofflor i klara färger ut, dels tofflor i mörka
kulö rer med en dragning åt brunrött.
Vid analysen extraheras färgämnen från plastmaterialet
genom återloppskokning i klorbensen. Därefter reduceras
azo-bindningarna i de extraherade färgämnena med
*) Även om analysen inte är specifik för PVC bedömer Swerea att en klart grön låga innebär halter på över 10 % klor, en halt så hög att den måste finnas i plasten,
och endast PVC-plast innehåller normalt sådana halter av klor.
19
ditionit följt av en upprening genom kolonner packade med
diatomär jord. Eluatet från kolonnerna analyseras på GC-MS.
Förekomst av vissa aromatiska aminer från azofärgämnen
bestämdes enligt SS-EN 14362-2:2003 och SS-EN
14362-2/AC:2005, påvisande av användning av vissa azofärgämnen
åtkomliga genom extraktion.
Antal bestämningar per provmaterial: 1
Ett prov analyserades per material.
Provvikt: 1,00 g per provmaterial
Kvantifieringsmetod: intern standard och kalibreringslösningar
innehållande aromatiska aminer.
Detektionsmetod: GC-MS (gaskromatograf-masspektrometer),
Scanteknik.
Detektionsgräns per amin: 20 mg/kg
Tennorganiska föreningar
Samtliga tofflor analyserades för innehåll av tennorganiska
föreningar.
Ett prov per toffel har analyserats. Provet har tagits från
de delar av toffeln som skulle kunna komma i direktkontakt
med huden, främst innersulor och delar av ovanlädren.
I de fall PVC har indikerats har provet tagits ut i dessa
delar av toffeln.
Vid analysen extraheras de tennorganiska föreningarna
till en syntetisk svettlösning som hålls vid 40˚ C
i ultraljudsbad under 60 minuter. Provet finfördelas
genom att klippas i små delar och vätmedel tillförs för att
underlätta extraktionen. Förhållandena är valda för att
efterlikna den exponering en människa kan utsättas för
vid direktkontakt med materialet. Efter extraktion derivatiseras
de tennorganiska föreningarna med ett boratreagens
och renas upp med hjälp av SPE (Solid Phase
Extraction). Analysen utförs på GC-MS.
Följande tennorganiska föreningar har analyserats: DBT
(Dibutyltenn), TBT (Tributyltenn)och TPhT (Trifenyltenn).
Analysgränsen är 0,015 mg/kg för de enskilda föreningarna.
20
kemikalier in på bara skinnet
Tungmetaller
Samtliga tofflor analyserades för förekomst av tungmetaller.
Eftersom en större mängd material krävs för analysen har
provet främst tagits ut i sulan på toffeln. I de fall sulan är
skiktad har ett samlingsprov analyserats. Analysen har utförts
av ALS Laboratories i Luleå enligt anvisningar från
Swerea IVF. Proverna har finfördelats genom malning och
därefter uppslutits i en mikrovågsugn under tryck i en
blandning av salpetersyra och väteperoxid. Denna blandning
oxiderar materialet och håller bildade metallsalter i
lösning.
Analysen av den erhållna lösningen har utförts med ICP-
OES och ICP-MS enligt modifieringar av metoderna EPA
200.7 och EPA 200.8.
Kontroll av lagefterlevnad gällande
konsumentinformation
Naturskyddsföreningen kontaktade i juni 2009 de två svenska
butiker som sålt skor innehållande ftalaterna DEHP och
DBP som finnas upptagna på kandidatlistan i REACH. De
båda skorna var nummer 18 som såldes av Eurosko och
nummer 19 som såldes av Nilson group. Butikerna kontaktades
via mail och Naturskyddsföreningens medarbetare
utgav sig för att vara en ”vanlig konsument”. I mailet ställdes
en fråga om de specifika skorna innehöll något ämne som
fanns upptaget på kandidatlistan i REACH. Eurosko svarade
att de inte kände till kandidatlistan och REACH. Efter
upplysning att detta var den europeiska kemikalielagstiftningen
kontaktade de Björn Borg som sålt skon till dem.
Enligt Björn Borg innehöll skon inga ämnen som finns på
kandidatlistan.
Nilson group AB som sålde sko nummer 19 fick samma
fråga. Företaget analyserade skon och meddelade att produkten
innehöll ämnen som finns på kandidatlistan.
Företaget beklagade detta och skulle på grund av denna nya
information dra tillbaka produkten från marknaden.
Resultat, del 1
Ftalater Tennorganiska föreningar PAH
Provnr. Inköpsland Halogen/ PVC DBP DEHP BBP DnOP DiNP DiDP TBT DBT TPhT Antracen Naftalen
1 Filippinerna Dekoration (fjäril, blomma) samt
bandet för att spänna toffeln
- 6,90% - - - 4,70% - - - - -
2 Filippinerna Hela toffeln - 8,60% - - - - - - - - -
3 Filippinerna Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
4 Filippinerna Ovandelen (bandet över foten) 9,60% 0,90% - - - - - - - - -
5 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
6 Indonesien Hela toffeln 0,81% 12,70% - - - - - 0,22 mg/kg - X X
7 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
8 Indonesien Innersulan
med bilder
0,17% 6,70% - - - - - - - X X
9 Sydafrika Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
10 Sydafrika Hela toffeln - 23,20% - - - - - - - - -
11 Sydafrika Innersulan med mönster 0,24% 6,80% - - - - - - - - -
12 Sydafrika Sulan 0,01% 7,20% - - - 1,20% - 0,13 mg/kg - X X
13 Tanzania Yttersulan och ovandelen
(bandet över foten)
0,02% 11,30% - 3,60% - - - - - - -
14 Tanzania Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
15 Tanzania Innersulan - 16,80% - 19,40% - - - - - - -
16 Tanzania Innersulan - 4,30% - - 3,20% - - - - - -
17 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
18 Sverige Rem över foten och mellan tårna 8,40% 0,36% - - - - - - - - -
19 Sverige Hela toffeln 7,40% 5,00% - - - - - 0,27 mg/kg - - -
20 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - -
21 Indien Dekalen och ovandelen
(bandet över foten)
0,02% 18,60% - - - - - - - - -
22 Indien Hela toffeln - - - - - - - - - - -
23 Indien Ovandelen (bandet över foten) 0,39% 18,10% - - - - - 0,14 mg/kg - X X
24 Indien Uganda
Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
25 Uganda Rem över foten och mellan tårna 7,90% 0,07% - - - - - - - X X
26 Uganda Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - -
27 Uganda Hela toffeln 0,03% 15,80% - - - - - - - X X
x = förekomst, kvantitativ halt ej bestämd - = testad, halt under detektionsnivån
kemikalier in på bara skinnet
Resultat, del 2
Tungmetaller mg/Kg
Provnr. Inköpsland AZO-färg Arsenik Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Mangan Nickel Bly Zink
1 Filippinerna ej testad 1,39 2,39 0,0589 1,11 1,58
Resultat
Ftalater
18 av de 27 testade skorna innehöll PVC*. Vissa skor var
gjorda helt av PVC, andra hade detaljer (innesula, remmar
mellan tårna etc) av PVC. 17 skor innehöll någon eller flera
av de sex testade ftalaterna. Sko nummer 22 (Indien) innehöll
PVC men ingen av de testade ftalaterna. Troligtvis innehåller
denna sko någon annan ftalat eller någon annan typ
av mjukgörare.
Den vanligaste mjukgöraren var DEHP. 17 av de 18 skor
som helt eller delvis var gjorda av PVC innehöll även DEHP.
Halterna av DEHP i skorna varierade mycket. En sko
(Uganda) innehöll endast 0,07 vikt % DEHP (mätt på delarna
som bestod av PVC). Samma sko innehöll dock ftalaten
DBP i en betydligt högre halt 7,9 %. I medeltal innehöll
hela skorna, eller de delar som var gjorda av PVC, runt 10 %
DEHP. Den högsta halten DEHP (23,20 %) innehöll sko
nummer 10 (Sydafrika). Denna sko bestod helt och hållet
av PVC och det analyserade DEHP-värdet gällde alltså hela
skon. Detta värde innebär att detta skopar innehöll totalt
76 gram DEHP. Två par skor ifrån Indien, nummer 21 och
23 innehöll halter över 18 % DEHP i de delar som var gjorda
av PVC.
Bara två av skorna innehöll endast DEHP av de sex testade
ftalaterna. De flesta innehöll två eller tre olika typer av
de testade ftalaterna.
DBP var den ftalat som ingick i näst flest skor av de
testade skorna eller delar av skorna. Denna ftalat ingick i 12
av de 18 skor som innehöll PVC. Halterna av DBP var överlag
lägre än halterna av DEHP, i medeltal 2,3 %. DBP ingick
aldrig ensamt i produkten utan fanns i samtliga fall tillsammans
med DEHP. Högsta halten hade sko nummer 4
(Filippinerna), 9,6 % DBP. I denna sko var det ovandelen som
innehöll PVC och som därmed analyserades för ftalater.
kemikalier in på bara skinnet
*) I dessa 18 fall erhölls en klart grön färg i analysen, vilket med all sannolikhet indikerar att det rör sig om PVC-plast (se not sidan 18)
Sko nummer 18 (Sverige) hade också en hög halt av DBP,
8,4 %, i den delen som var gjord av PVC.
Ingen av de analyserade skorna innehöll ftalaten BBP.
Två skor, nummer 13 och 15 (Tanzania), innehöll DNOP.
Nummer 15 innehöll DNOP ,19,4 %, i innersulan. DINP
hittades endast i en sko, nummer 16 (Tanzania). DIDP hittades
i två par skor, nummer 1 (Filippinerna) och nummer
12 (Sydafrika). Halterna av dessa båda ftalater var betydligt
lägre än halterna av DEHP.
Räknar man totalhalten av de sex analyserade ftalaterna
i de 17 aktuella skorna, blir medelvärdet 13 % ftalater i de
delar som är gjorda av PVC. Halten ftalater i dessa skor
varierar mellan 6 och 23 %.
Tennorganiska föreningar
Den totala halten av tennorganiska föreningar i skorna analyserades
inte i studien. Istället analyserades den extraherbara
halten, det vill säga den halt som kan försvinna ur skon
och eventuellt tas upp av huden. Av de tre olika typer av
tennorganiska föreningar som analyserats påträffades
endast DBT, dibutyltenn. Detta ämne påvisades i fyra par
skor: nummer 6 (Indonesien), 12 (Sydafrika), 19 (Sverige)
och nummer 23 (Indien). Den högsta halten fanns i skon
från Sverige. Halterna låg i spannet 0,13 mg/kg- 0,27 mg/kg.
PAH
Skorna testades även för förekomst av PAH. Ytterligare
kvantifierande analys har ej utförts, varför inga haltvärden
anges i resultattabellen. Antracen och naftalen ingick i 6 av
de 27 testade skorna. Två skor, nummer 6 och 8 (Indonesien)
innehöll dessa PAH:er liksom nummer 25 och 27 (Uganda).
Även sko nummer 12 (Sydafrika) och nummer 23 (Indien)
innehöll antracen och naftalen.
21
Azofärgämnen
9 skor av de 27 som ingick i undersökningen testades för
förekomst av azofärgämnen. De skor som valdes ut hade
klara färger eller mörka kulörer med dragning åt brunrött.
Ingen av de testade skorna innehöll azofärgämnen.
Tungmetaller
Alla skor innehöll en eller flera typer av de tio olika tungmetaller
som analyserats. Två par skor innehöll alla de tio
olika tungmetaller som analyserades, i halter över detektionsgränserna.
Arsenik (As)
Ungefär hälften av alla testade skor hade arsenikhalter över
0,8 mg/kg. En sko hade betydligt högre halt av ämnet än de
andra, sko nummer 25 (Uganda), 9,33 mg/kg.
Kadmium (Cd)
Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett betydligt högre
kadmiumvärde än övriga, 117 mg/kg. Detta var ungefär
5 gånger högre än den sko som hade det näst högsta halten
av kadmium, sko nummer 21 (Indien).
Kobolt (Co)
Den högsta halten kobolt hade sko nummer 21 (Indien),
1,06 mg/kg
Krom (Cr)
Halterna av krom varierade mycket i de analyserade skorna
allt ifrån att metall innehåller låg under detektionsgränsen
på 0,3 mg/Kg till mycket höga värden. Det högsta värdet,
265 mg/kg, hade sko nummer 21 (Indien).
Koppar (Cu)
Högst halt av koppar fanns i sko nummer 4 (Filippinerna).
Den utmärkte sig i testet tillsammans med nummer 5
(Indonesien) och nummer 9 (Sydafrika), genom att ha
betydligt högre halter av koppar än övriga skor.
22
kemikalier in på bara skinnet
Kvicksilver (Hg)
Två skor hade en detekterbar halt (över 0,1 mg/kg) av kvicksilver,
nummer 6 (Indonesien) och nummer 12 (Sydafrika).
Mangan (Mn)
Halterna av mangan i skorna varierade mycket. Den högsta
halten var 273 mg/kg i sko nummer 25 (Uganda).
Nickel (Ni)
Över hälften av skorna innehöll nickel. Sko nummer 18
(Sverige) hade den högsta halten, 5,89 mg/kg. Sko nummer 3
(Filippinerna) hade i princip samma nickelhalt, 5,88 mg/kg.
Bly (Pb)
5 av de 27 testade skorna innehöll inget bly (eller har halter
under detektionsgränsen på
Diskussion
Analyserna som gjorts i denna studie visar att det finns en
mängd farliga kemikalier i vanliga skor. Dessa kan påverka
den som använder skorna, framförallt om användaren går
barfota och svettas i skorna under varma dagar. Värme gör
att kemikalier, som är fettlösliga, lättare tas upp av kroppen.
De hälsorisker som exponeringen för dessa mycket farliga
och ibland giftiga kemikalier för med sig är oacceptabla.
Kemikalierna som ingår i de testade skorna kan också
orsaka miljö- och hälsoproblem vid tillverkningen. Hur
stora problemen blir beror bland annat på vilken skyddsutrustning
arbetarna i fabriken har och hur stor kunskap de
har om de kemikalier de hanterar och riskerna med dessa.
Denna studie omfattar dock ingen undersökning av arbetsmiljön
och tillverkningen som sådan. Ingen information
angående hur och var de analyserade skorna tillverkats har
hämtats in.
De kemikalier som ingår i skor kan i många fall även
påverka miljön. Kemikalierna som finns i skorna sprids när
skorna används, slits och slängs i soporna, framförallt om
de läggs på deponi men även om de hanteras i en förbränningsanläggning.
För att kunna jämföra resultaten med andra liknande studier
och relevanta gränsvärden har två analysstudier, en
branschspecifik kemikaliehandledning för skor och EUs
officiella miljömärke, EU-Blomman använts.
EU-Blomman har miljömärkningskriterer för skor. I
dessa kriterier ställs bland annat krav på halterna av arsenik,
kadmium, krom och bly i den slutgiltiga produkten. I kriterierna
anges att dessa ämnen inte får finnas i produkterna
och att detta ska verifieras genom en specifik testmetod.
Testmetoden anger detektionsvärden, vilket i praktiken blir
gränsvärden för miljömärkningen. Detektionsvärdet för
krom är 10 mg/kg (10 ppm). Detektionsvärdet för bly, arsenik
och kadmium är 100 mg/kg (100 ppm). Detta är betydligt
högre detektionsvärden än de som använts i denna undersökning
och som vore möjliga att basera märkningen på.
Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och
skor kan vara medlemmar i den svenska branschorganisa-
kemikalier in på bara skinnet
tionen Textilimportörerna. Textilimportörerna har tagit
fram en kemikaliehandledning för sina medlemmar. I
denna listar de ämnen och i vissa fall gränsvärden som de
rekommenderar sina medlemmar att följa för de produkter
de säljer.
2007 analyserade Naturskyddsföreningen ett 20-tal handdukar
för förekomst av azofärgämnen, nonylfenoletoxilater
och tungmetaller. Rapporten fick namnet Handdukar med
ett smutsigt förflutet. Generellt kan sägas att skorna som testats
i denna studie innehåller betydligt fler och högre halter
av de flesta analyserade tungmetallerna.
Mjukgörare
DEHP används som mjukgörare i PVC och har dokumenterat
reproduktionsstörande egenskaper. Det kan ge fosterskador
och skada människans förmåga att få barn. Bland
de testade plastskorna fanns höga halter DEHP. I ett fall
visade det sig att nästan en fjärdedel av skons totala vikt
bestod av DEHP. Halter på den här nivån är verkligt oroande.
DEHP kan tas upp av huden och påverka möjligheten
att få barn 9 .
Naturskyddsföreningen menar att DEHP, DBP, BBP,
DINP, DIDP och DNOP bör förbjudas i åtminstone alla
konsumentprodukter. Även andra ftalater bör förbjudas i
konsumentprodukter såvida de inte testas omsorgsfullt och
visar sig inte vara farliga. Detta innebär att en gruppklassificering
bör göras tills man vet mer – det vill säga bristfälligt
testade ftalater bör hanteras som konstaterat farliga ftalater
till dess motsatsen är bevisad.
Arsenik
Sko nummer 25 (Uganda) innehöll 9,33 mg arsenik per kilo,
vilket ligger långt under kravet på 100 mg/kg som finns i
EU-Blommans kriterier. Trots det menar Naturskyddsföreningen
att det är oacceptabelt att arsenik, ett ämne som
varit känt som gift i århundraden, finns i vanliga konsumentprodukter.
25
Kadmium
Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett kadmiumvärde på 117
mg/kg, vilket ligger över EU-Blommans gränsvärde för kadmium
på 100 mg/kg. Textilimportörernas Kemikaliehandledning
20 listar kadmium som ett av de ämnen som
inte bör ingå som stabilisator i plast. Enligt riksdagsbeslut
2001 om propositionen om en giftfri miljö ska nyproducerade
varor så långt möjligt vara helt fria från kadmium senast
år 2010 25 . Naturskyddsföreningen anser att kadmium definitivt
inte ska finnas i konsumentprodukter.
Krom
Det högsta värdet av krom, 265 mg/kg, hade sko nummer 21
(Indien), vilket är långt över EU-Blommans gränsvärde på
10 mg/kg krom. 7 av de 27 testade skorna låg över miljömärkningens
värde, inklusive sko nummer 18 (Sverige). Krom bör
inte förekomma i en produkt som skor och den stora variationen
visar att det inte behövs, anser Natur skyddsföreningen.
Koppar
De tre skor som hade högst kopparvärden utmärkte sig
genom att vara blå och den höga kopparhalten berodde
sanno likt på färgen. Variationen i undersökningen visar att
koppar förekommer i onödan i många skor och bör fasas ut
från produktkategorin, menar Naturskyddsföreningen.
Kvicksilver
Att två skor (nummer 6 och 12) visade sig innehålla kvicksilver,
om än i låga halter, är anmärkningsvärt. Många enskilda
länder har länge arbetat för att fasa ut kvicksilver från
användningsområden där förbud inte redan införts. På internationell
nivå koordinerar FN:s miljöprogram UNEP ansträngningarna
för att minska kvicksilveranvändningen, mot
bakgrund av insikten att nuvarande åtgärder är otillräckliga
26 . Naturskyddsföreningen anser att det är oacceptabelt
att kvicksilver överhuvudtaget finns i vanliga konsumentprodukter.
Det ska avvecklas helt från kretsloppen.
26
kemikalier in på bara skinnet
Bly
Den högsta blyhalten i sko nummer 12 (Sydafrika) på 2 220
mg/kg ligger hela 22 gånger över EU-blommans kriterier
för miljömärkning. Detta är anmärkningsvärt med tanke
på det internationella åtagandet vid exempelvis FN:s toppmöte
om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 att avveckla
källor till människors exponering för bly, särskilt
barns exponering 27 . I flera enskilda länder pågår sedan länge
ett arbete för att avveckla bly. Sko nummer 21 (Indien) innehöll
1 330 mg/kg bly och sko nummer 6 och 7 (Indonesien)
915 mg/kg respektive 389 mg/kg. Textilimportörernas
Kemikaliehandledning 20 listar bly som ett ämne som inte
bör ingå som stabilisator i plast eller som pigment i färg. Ett
giftigt ämne som bly ska normalt inte förekomma alls i
konsumentprodukter och ska överlag avvecklas från kretsloppen,
anser Naturskyddsföreningen.
Otillräcklig lagstiftning
I sammanfattning visar undersökningen att lagstiftningen
är alldeles för svag. På det globala planet är det viktigt att
utveckla rättsligt bindande avtal på kemikalieområdet, som
leder till utfasning av farliga kemikalier. FN:s miljöprogram
UNEP måste stärkas, liksom resurserna till, – och genomförandet
av – det internationella samarbetet inom ramen
för SAICM, Strategic Approach to International Chemicals
Management .
När det gäller EU:s nya REACH-förordning kommer den
inte på lång tid framöver att kunna hantera dessa problem.
Det finns flera oklarheter och svagheter i regelverket kring
kemikalier i varor, särskilt när det gäller importerade varor.
I EU-kommissionens första diskussionsunderlag om
REACH, Vitboken om en framtida kemikaliestrategi 24 , angavs
att omkring 1 400 kemikalier skulle kunna bli föremål för
tillståndsprövning, men i dagsläget ingår bara 15 ämnen på
kandidatlistan. Sju av dessa har getts högsta prioritet 23 . Det
är ännu oklart om och när EU-kommissionen kommer att
besluta om att kräva tillstånd för specifik användning av
dessa sju särskilt farliga kemikalier.
Tillståndsprocesserna under REACH har knappast påbörjats
och de kan resultera i att gifter får fortsätta användas.
Även om de leder till begränsningar så innebär dagens låga
tempo att det tar flera år innan en majoritet av de farliga
ämnena blir föremål för tillståndsprövning. Resurserna i
medlemsländerna och inom EU-organen är alltför begränsade
för att arbetet ska gå snabbare.
Samtidigt lider restriktionsmöjligheterna i REACH av
problem med höga beviskrav på myndigheter och omständlig
administration. Också i detta fall är resurserna på myndigheterna
otillräckliga.
Även den svenska substitutionsprincipen är otillräcklig
och myndigheternas resurser är otillräckliga för att analysera
och kontrollera farliga kemikalier i konsumentvaror.
Kemikalier som är klart konstaterade giftiga förekommer i
skor som människor bär varje dag.
Giftiga ämnen går att undvika
I flera fall skiljer sig halterna av miljö- och hälsofarliga substanser
åt i de testade skorna. Allt ifrån mycket höga till ej
detekterbara halter. Det visar att man kan tillverka skor
utan dessa problematiska ämnen. Detta är till stor del en
kvalitetsfråga och möjligen en kostnadsfråga i något led,
men inte i ledet mot konsument.
De flesta konsumenter känner inte till de skadliga och
farliga ämnen som finns i plastskor och industrin har därmed
inte varit utsatt för krav på högre kvalitet. Kemikalier
som är kända för att vara problematiska och som samhället
länge försökt fasa ut borde självklart ha avvecklats av företag
på frivillig grund långt tidigare.
Ytterligare ett exempel är stabilisatorn DBT som Sverige
länge arbetat för att fasa ut från bland annat konsumentprodukter.
Denna undersökning visar att DBT trots det kan
extraheras ur fyra av de analyserade skorna, varav ett par
var köpt i Sverige. Betydligt fler skor, 18 av 27, innehöll PVC
vilket visar på att PVC kan stabiliseras med andra ämnen
utan att detta påverkar priset till konsument.
kemikalier in på bara skinnet
Samma problem världen över
Undersökningen visar att det inte spelar någon roll i vilka
länder skorna tillverkades eller såldes. De innehöll i stort
sett samma problematiska ämnen oavsett var i världen de
var köpta. Det finns alltså inga garantier för att skor som
köps i Sverige eller på Filippinerna är bättre än skor som
köps i Indien eller i Tanzania, eller vice versa. Inte heller
priset verkar ha något samband med vilka farliga ämnen
som ingår i skorna. I Sverige innehöll en av de dyrare skorna
flest problematiska ämnen, jämfört med de andra testade
skorna köpta i Sverige. Inte heller välkända märken är en
garanti för lägre halter av miljö- och hälsofarliga substanser.
Oavsett om de uttjänta skorna hamnar bland soporna på
deponi eller förbränns är det svårt att förhindra att kemikalier
sprids i miljön. Därför att det viktigt, både ur ett
miljö- och hälsoperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv,
att skorna innehåller så få farliga kemikalier som möjligt.
Som konsument är det omöjligt att veta vilka kemikalier
som finns i skorna man tänker köpa, så länge man inte köper
miljömärkta skor. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna
uppmanar alla konsumenter att fråga efter
information i butiken, hos leverantören och tillverkaren.
Förhoppningsvis leder det till att frågan kommer upp på
dagordningen hos tillverkare och importörer och en förändring
kan ske.
Konsumentens rätt till information
Att inte alla företag lämnade rätt information gällande kemikalieinnehåll
vid en förfrågan ifrån en konsument innebär
inte bara att det blir uppenbart att företagen inte prioriterar
miljö och hälsa för sina arbetare och kunder, utan
också att de eller deras leverantör kan ha brutit mot lagen.
Konsumenter i EU har i dagsläget rätt att få reda på i vilka
produkter och varor de 15 ämnena på kandidatlistan ingår.
15 ämnen har konsumenten rätt att få kännedom om, av
tiotusentals som finns på marknaden. Inte ens dessa 15 har
alla skoföretag koll på. Det är häpnadsväckande.
27
Råd och krav
Krav på politiker
Världen
• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter.
• Utveckla de internationella ambitionerna att fasa ut
farliga kemikalier som exempelvis kvicksilver och bly
till en bindande konvention.
• Stärk resurserna för de nationella myndigheter som
ansvarar för kemikaliefrågor
• Stärk resurserna för kemikaliearbetet inom FN:s miljöorgan
(UNEP) och för genomförandet av SAICM,
Strategic Approach to International Chemicals
Management.
Sverige
• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter.
Detta kräver en skärpt kemikalielagstiftning
i både Sverige och EU. Om EU-processerna går för långsamt,
vilket är fallet idag, bör Sverige gå före på egen
hand.
• Stärk kemikaliemyndigheternas resurser. Den svenska
Kemikalieinspektionen måste ges förstärkta anslag för
att granska konsumentprodukter och driva ärenden
på EU-nivå, exempelvis för att lista ämnen på kandidatlistan
och initiera restriktionsprocesser.
Krav på tillverkare & inköpare
• Kräv att leverantörer informerar om vilka kemikalier
som används vid skotillverkningen och som finns i de
färdiga skorna.
• Köp inte in skor om farliga ämnen ingår eller om tillverkaren
inte kan lämna någon information i frågan.
• Arbeta aktivt med att fasa ut ämnen som är farliga
för människa eller miljö.
• Tillverka och importera skor av god kvalitet
och med lång hållbarhet.
• Verka för en strikt lagstiftning som förhindrar farliga
ämnen i skor.
28
kemikalier in på bara skinnet
Råd till konsument
Världen
• Fråga efter PVC-fria skor när du handlar plastskor.
• Köp begagnade skor och ge bort skor som du inte själv
längre använder.
• Använd dina skor länge, gå till skomakaren med dem
om de behöver lagas, släng inte skor i onödan och köp
inte nya skor om du inte behöver. Det sparar både
pengar och miljö.
• När skorna måste slängas, fråga din lokala renhållningsenhet
var de ska slängas för att inte orsaka skada på
miljön eller hälsa.
Europa
• Fråga i affären om skon innehåller något av de särskilt
farliga ämnen som finns listade enligt kemikalielagstiftningen
REACH. Företag är skyldiga att lämna informationen
till dig inom 45 dagar.
• Fråga efter miljömärkta skor. Miljömärket EU-Blomman
har kriterier för skor. I dagsläget finns bara ett fåtal
märkta skor och tyvärr inga plastskor, men det kan bli
långt större utbud om fler efterfrågar miljömärkning.
Referenser
1. Lönnqvist, A., Rolander, N., 2008. Hur skor vi oss. Rena
Kläder rapport nummer 5.
2. Sjöblom, S., 2001. Kemikaliespridning från produkter,
Kemikalier i skor- en förstudie. Kemikalieinspektionen,
KemI PM Nr 2/01.
3. Personligt, Eva Ranner, Textilimportörerna. Maj 2009
4. Latini, G., 2005. Monitoring phthalate exposure in humans,
Clinica Chimica Acta 361, 20-29.
5. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2003. An estimation
of the daily intake of di(2-ethylhexyl)phthalate
(DEHP) and other phthalates in the general population,
International Journal of Hygiene and Environmental
Health 206, 77-83.
6. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2004. Letter to the
editor, Reproductive Toxicology 18, 759-760.
7. Heudorf, U., Mersch-Sundermann, V., Angerer, J., 2007.
Phtalates: toxicology and exposure, International
Journal of Hygiene and Environmental Health 210, 623-
634.
8. Swan, S.H., Main, K.M., Liu, F., Stewart, S.L., Kruse,
R.L., Calafat, A.M., Mao, C.S., Redmon, J.B., Ternand,
C.L., Sullivan, S., Tauge, J.L., 2005. Decrease in anogenital
distance among male infants with prenatal pththalate
exposure, Environmental Health Perspectives
113, 1056-1061.
9. Latini, G., Del Vecchio, A., Massaro, M., Verrotti, A., De
Felice, C., 2006. Phtalate exposure and male infertility,
Toxicology 226, 90-98.
10. Peralta-Videa, J.R., Lopez, M.L., Narayan, M., Saupe,
G., Gardea-Torresdey, J., 2009. The biochemistry of environmental
heavy metal uptake by plants: implications
for the food chain. The International Journal of
Biochemistry and Cell Biology 41, 1665-1677.
11. Wang, F., Xia, X., Sha, Y., 2008. Distribution of phthalic
acid esters in Wuhan section of the Yangtze river, China,
Journal of Hazardous Materials 154, 317-324.
12. Kemikalieinspektionens databaser: HSDB, Riskline,
Kemiska Ämnen och Begränsningsdatabasen.
13. J.G.M. Van Engelen1, M.V.D.Z. Park 1, P.J.C.M. Janssen1,
A.G. Oomen1, E.F.A.Brandon1, K. Bouma2, A.J.A.M.
kemikalier in på bara skinnet
Sips1 and M.T.M. Van Raaij. Chemicals in Toys A general
methodology for assessment of chemical safety of
toys with. u.o. : National Institute for Public Health &
the Environment (RIVM), 2006.
14. World Health organisation international for research
on cancer. Chromium, Nickel and Welding. IARC
Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks
to Humans. 1990, Vol. 49.
15. www.KemI.se Kemikalieinspektionen, Sverige
16. KemI Rapport 5/00. Kemikalieinspektionen, 2000.
Tennorganiska stabilisatorer i PVC. Riskbedömning
och förslag till riskbegränsande åtgärder.
17. Lea Frimann Hansen, L., 2000. Undersøgelse af migration
af TBT og DBT i forbrugerprodukter. Miljøstyrelsen
Journal nr. M 7041-0270
18. Furuya, S., Kumamoto, Y., Sugiyama, S., 1978. Fine stucture
and development of Sertoli junctions in human
testis. Archives of Andrology 1, 211-219.
19. Personligt, Björn Ejner, maj 2009. Naturvårdsverket
20. Textilimportörernas kemikaliehandledning www.textileimporters.se
/ Textile importers association in
Sweden
21. Campo, L., Mercadante, R., Rosella, F., Fustinoni, S.,
2008. Quantification of 13 priority polycyclic aromatic
hydrocarbons in human urine by headspace solid-phase
microextraction gasa chromatography- isotope dilution
mass spectrometry, 196-197.
22. Greenpeace, 1999. Dioxin i drivor. Dioxin i askor från
avfallsförbränning, Sverige.
23. Kandidatlistan. http://echa.europa.eu/chem_data/candidate_list_table_en.asp
24. European Commission (2001) Strategy for a future
Chemicals Policy. White Paper. COM (2001) 88.
25. Proposition 2000/01:65, ”Kemikaliestrategi för en giftfri
miljö”.
26. UNEP Governing Council (2007) Decision 24/3 IV
Chemicals Management.
27. UN GA (2002). Report on the World Summit on
Sustainable Development. Johannesburg, South Africa,
26 August-4 September 2002. A/CONF.199/20.
29
Change language