Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i skolan är långt ifrån tillfredsställande. Svarsalternativen för varje aktivitet var ”alltid”,<br />
”ibland”, ”sällan” <strong>eller</strong> ”aldrig”.<br />
Ja, eleven kan alltid delta<br />
Klassrumsundervisning 78%<br />
Skolmatsal 85%<br />
Raster 47%<br />
Studiebesök 46%<br />
Idrott och hälsa 43%<br />
Uppehållsrum 33%<br />
Friluftsdagar 37%<br />
Utflykter 36%<br />
Skolresor 33%<br />
Prao 27%<br />
Enligt lärarnas bedömning finns det inte en enda aktivitet i skolan som samtliga elever med<br />
rörelsehinder alltid kan delta i. Att ha tillgång till en fungerande klassrumsundervisning <strong>eller</strong> en<br />
tillgänglig matsal är inte något som elever med rörelsehinder kan se som självklart. Möjligheterna<br />
att delta på gymnastiklektioner, att få umgås med kamrater på raster och i uppehållsrum, att få<br />
följa med på studiebesök, utflykter, friluftsdagar och skolresor är ännu mindre självklara. Allra<br />
sämst är förutsättningarna att få delta i PRAO-verksamhet.<br />
Några sammanfattande synpunkter<br />
Resultaten visar att det finns många hinder kvar när det gäller skolans fysiska tillgänglighet trots<br />
lagar och förordningar som gällt i många år och trots att den Nationella handlingsplanen för<br />
handikappolitiken (Regeringsproposition 1999/2000:79) planerades vara genomförd år 2010. Det<br />
är fortfarande vanligt att elever med rörelsehinder inte kan välja vilken skola de ska gå i, att de<br />
inte kan komma in i alla skollokaler utan hjälp (<strong>eller</strong> inte alls),att även mindre kostsamma<br />
anpassningar inte genomförts, att skolskjutsarna inte alltid fungerar bra och så vidare.<br />
Begränsade möjligheter att välja skola<br />
Alla barn har skolplikt, det vill säga att de är skyldiga att gå i grundskola enligt Skollagen<br />
(1985:1100). Enligt huvudregeln har elever i grund- och grundsärskolan rätt att gå i önskad skola<br />
inom kommunen. Det finns dock vissa förbehåll. Fristående skolor har rätt att vägra ta emot en<br />
elev om detta innebär att ”betydande organisatoriska <strong>eller</strong> ekonomiska svårigheter uppstår för<br />
skolan” (Skollagen 9 kap 2 §). Även kommunala skolor kan neka att ta emot en särskilt kostsam<br />
elev i en viss skola (4 kap 6 §). Det ska dock enbart gälla om det blir för dyrt för kommunen, inte<br />
för den enskilda skolan.<br />
Kommunen är skyldig att göra en utredning och motivera varför de inte kan ta emot en elev<br />
vid en särskild skola. Som framgår av resultaten är det många elever med rörelsehinder som inte<br />
går i den närmaste skolan där den aktuella årskursen finns, och en förhållandevis stor andel som<br />
på grund av ekonomiska <strong>eller</strong> andra skäl inte fått gå i den skola som familjerna önskat.<br />
25