Läs Cykling nr:4-09 här (pdf-fil, 7Mbyte) - Cykelfrämjandet

cykelframjandet.org

Läs Cykling nr:4-09 här (pdf-fil, 7Mbyte) - Cykelfrämjandet

Nycykling:Layout 1 09-11-26 17.05 Sida 1

CYKELFRÄMJANDETS TIDNING NR 4 2009 • PRIS 45 KR

CYKLING



Jubileumsnummer

Välkommen till

CTV 2010

på Norra Gotland


Nycykling:Layout 1 09-11-26 17.06 Sida 2

Uppfyller kraven

i EN 14764.

www.smp.nu

Vi är stolta över att tillverka cyklar i Småland.

DU SOM KÄNNER OSS VET ATT VI ÄR OMÅTTLIGT NYFIKNA. Och att vi nästan alltid väljer att gå vår egen väg.

Vi har till exempel valt att utveckla och investera i vår fabrik i Skeppshult, istället för att flytta tillverkningen utomlands.

Inte för den småländska envishetens skull utan snarare för att vi själva vill ha full kontroll över produktionen.

Vi lever självklart upp till och överträffar också i många avseenden de miljökrav som ställs på vår tillverkning.

Att vi dessutom bidrar till det goda kretsloppet genom att tillverka nära slutkonsumenten gör inte det hela sämre.

Men det allra viktigaste med att ha kontroll över helheten är att vi verkligen kan garantera dig en riktigt bra cykel.

Provkör så förstår du vad vi menar.

NOVA är vår mest populära damcykel och en modell som tål att cyklas på varje dag, året runt. Cyklar i Nova/ARC

serien finns från ca 5 295 kronor. Cykeln på bilden är en 8-växlad Nova Comfort med ca pris 9 195 kronor.

Lokala avvikelser kan förekomma.

Alla våra cyklar kan delbetalas. Beställ vår produktkatalog på www.skeppshult.se eller på telefon 0371 – 368 00.

2 Cykling 4 2009

www.solreklambyra.se Foto: Dan Holmqvist


Nycykling:Layout 1 09-11-26 21.49 Sida 3

Medlemsavgift per

kalenderår:

Pris för medlem i Norden

inom parentes.

Huvudmedlem 275 kr (375)

Familjemedlem 75 kr (75 kr), skall vara

bosatt på samma adress

Ungdom, t o m 26 år 100 kr (140 kr)

Betalas till:

PG - 5 78 53-4, BG - 5358-4413

Anmälan kan också ske via hemsidan

www.cykelframjandet.se

Cykelfrämjandet

Box 47, 25053 Helsingborg

KANSLI / Försäljning

Telefontider: Torsdagar 14–18, övriga

vardagar 10-13

Marianne Jönsson

08-545 910 30

e-post: cyklamera@cykelframjandet.se

STYRELSE:

Christian Juul, ordf (Stockhom)

Lars Olofsson v ordf. (Malmö)

Joakim Colin, (Stockholm)

Robert V. Hall, (Gotland)

Bo Sjöberg, (Stockholm)

Bertil Karlén, (Löddeköpinge)

Eivor Lindqvist (Vetlanda)

Eric Poignant, (Örebro)

Eva Wemmenhed, (Malmö)

Styrelsens kontaktuppgifter finns på

www.cykelframjandet.se

Cykelfrämjandets kretsar

nås via kontaktpersoner – se sid 23

eller via www.cykelframjandet.se

Cykling (CF:s medlemstidning)

Box 226, 246 02 Löddeköpinge

Tel 046 -77 28 01

E-post: admedia@telia.com

Fyra nr/år (två på våren, två på hösten)

Trycks på miljövänligt papper.

Redaktör:

Bertil Karlén, Löddeköpinge

admedia@telia.com

046 -77 28 01 fax 046 -77 28 20

Ansvarig utgivare: Christian Juul

ANNONSER:

Svenska Huvudmedia KB

Telefon: 08-55667750

Besöksadress:Malmövägen 56

12149 JOHANNESHOV

E-post: svenska.huvudmedia@telia.com

Tryck: Trydells AB, Laholm

Nästa nummer kommer i början

på mars 2010.

Manusstopp 25 januari.

För insänt, ej beställt material, ansvaras

ej. Redaktionellt material lagras

elektroniskt.

ISSN: 0280-3038

Omslag: Norra Gotland är

värd för CTV 2010.

FOTO: GUN HÄGGLUND

Cykling 4 2009

Vi syns bättre

om vi blir fler

Man kan lära sig mycket på en konferens,

om intressanta talare medverkar.

Så var fallet på vår jubileumskonferens.

Generalen för det hela,

Lars Olofsson, hade lyckats få dit

både spännande och hörvärda föreläsare.

En liten sanning fick jag också

bekräftad: Om vi blir fler cyklister i

trafiken cyklar vi säkrare. Eftersom

jag ofta kör bil i Lund, en stad fylld

med cyklande studenter som inte all-

UR INNEHÅLLET

Är 75 år en lång tid eller

bara en mansålder? 5

Att under 75 år, på olika sätt värna

om cyklisters intressen i en ständigt

föränderlig värld, är en lång tid.

Det är mycket mer än ”bara en mansålder”!

Cykelfrämjandet: Historia

och framtid

Martin Emanuel skriver om

Cykelfrämjandets 75-åriga historia 6

Senaste nytt från Eurobike

Eurobike är den största cykelmässan

i Europa. Här är några av nyheterna. 12

På cykel för klimatet

Cykeldemonstrationen i Stockholm,

en klimatmanifestation inför Köpenhamnsmötet 16

CTV 2010

Norra Gotland är värd för

CykelTuristVeckan 2010.

Här är alla fakta och anmälningsblankett 19-22

Cykelfrämjandet kräver

Cykelfrämjandet kräver att cykeln skall

inkluderas i den nationella planen som ett

transportfordon i paritet med andra transportfordon

samt att resurser för cykelåtgärder

öronmärks och kontinuerligt skall

kunna redovisas. 26–27

Från stål till kol

Följ med på en historielektion i stål

och kolfiber när Cykling

levererar en rullande retrospektiv 28–29

Nu ser vi framåt

Cykelfrämjandet firade sina

75 år med en jubileumskonferens

i Stockholm

34–35

Julklappstips

Två sidor med varma tips från CF-shopen 36–37



Bertil Karlén

Redaktör.

tid bryr sig om regler, vet

jag att då tar man som

bilist det lite lugnare. Är vi många

cyklister i trafiken syns vi helt enkelt

bättre. Därmed inte sagt att vi ska trampa

fram som dårar.

Och nu när den mörka årstiden är här,

det vänder 21 december, har väl alla ljus

och reflexer i ordning?

Skönt att höra!

God Jul och Ett Gott Nytt År!

Trängsel på Stockholms

gator är inget nytt.

Cyklar med elmotor

kommer starkt, såg vi på

Eurobike.

Så såg det ut på

60-talet.

3


Nycykling:Layout 1 09-11-26 22.58 Sida 4



CYKLA I EUROPA 2010

CYKELPAKET,

BO PÅ HOTELL

Cykla på egen hand mellan

t.ex. Wien och Budapest,

längs med kanalerna i Holland

eller mellan gamla städer

och byar.´Bo antingen

på ett hotell som utgångspunkt

för cykelturer eller välj

att cykla mellan flera hotell med bagagefrakt.

Pris: från 2 010,- /pers. 3 dagar, halvpens

CYKELPAKET,

BO PÅ KANALBÅT

Cykla i grupp med guide. Bo bekvämt

ombord. Båten färdas längs

vattendragen och ni möter upp

båten varje kväll.

Turex. från Brygge till Amsterdam,

längs Donau eller i Holland, där din väg kantas av väderkvarnar,

små byar och kanaler.

Pris: fr. 8950,-/pers. 8 dgr helpension

CYKLA BLAND BLOMSTERFÄLTEN i HOLLAND

April - maj, t.ex. 4 dagar med guide och besök På blomsterparken

Keukenhof och auktion.

Pris från 4 780,-/pers.

Vi hjälper till med hela resan!

Flyg, buss eller egen bil.

Läs mer på hemsidan:

www.resebolaget.se

tel. 0533-468 00

e-post: info.saffle@resebolaget.se

Beställ presentkort

på hemsidan!

För klimatet

I REGN

Regnet öste envist ner men det hindrade inte deltagarna i

nätverket 350 att på cykel trampa mellan Lund och

Malmö. Ett antal frivilligorganisationer deltog i

demonstrationen.

Det var på FN-dagen den 24 oktober men också Global action

Day. Bakom den står 350-rörelsen och runt om i världen gjordes

den här dagen cirka 4000 liknande demonstrationer!

Cyklisterna från Lund mötte cyklister i Malmö och tillsammans

ställde de upp så att siffran 350 bildades.

Namet på 350-rörelsen, eller nätverket, är kopplat till att 350

miljondelar koldioxid i atmosfären är godtagbart – nu är det

nästan 400 och målet är förstås att få ner talet.

350-rörelsen hittar man på www.350.org och där finns bilder

från hela världen, tagna denna dag.

4 Cykling 4 2009

Emelie Kärre, miljösamordnare i

Lund, hade, liksom andra deltagare,

siffran 350 i ansiktet.

Sång, musik

och plakat på

Stortorget i

Lund inför

cykelturen till

Malmö

TEXT OCH

FOTO BERTIL

KARLÉN


Nycykling:Layout 1 09-11-26 22.59 Sida 5

Är 75 år en lång tid –

eller ”bara

en mansålder”?

1934 var Sverige fortfarande ett utpräglat

jordbrukarland med små städer och

mängder av livskraftiga småsamhällen.

De flesta människor hade nära mellan arbetsplats

och hem. Det fanns få andra publika

transporter än tåg. Fritid och

semester var starkt begränsade. Bilismen

var i sin absoluta barndom och vägnätet

bestod av slingriga och smala grusvägar.

Att cykla på den tiden var naturligtvis

något helt annat än idag. För många var

det helt enkelt den enda möjligheten att

kunna förflytta sig längre sträckor. Under

andra världskriget blev det ännu mer så.

Det är fascinerande att fundera en stund

över den enorma utveckling som skett

inom alla områden i Sverige sedan 1934.

Alla förändringar som har skett av samhället

och vårt levnadssätt. Hur enorma

förändringarna har varit i den fysiska

Nyheter:

Båtcykla

i Italien, Kroatien

eller längs Donau!

Upplev det nya sättet att semestra.

Cykling 4 2009

miljön (t.ex. städer, vägar, kommunikationer)

men också hur vi hela tiden förändrar

vårt sätt att leva, våra ideal och

värderingar. Tänk bara på vad du själv

har varit med om under ditt vuxna liv av

teknisk och ekonomisk utveckling,

världspolitiska förändringar med mera!

Tänk sen på hur mycket som hände dessförinnan

— under dina föräldrars aktiva

liv!

Under alla dessa år har Cykelfrämjandet

funnits – även om det varit under lite

olika former – för att värna om cyklisters

intressen. En del av uppgifterna har varit

av politisk natur för att påverka lagstiftning,

miljö och byggnation. En annan del

har varit medlemsvårdande, för att ge

möjligheter till trevliga cykelupplevelser

och kamratskap.

Att under 75 år, på olika sätt värna om

Tio höjdare

Tio vandringar du måste göra:

Inkaleden, Mount Kenya, Sydafrika,

Bhutan, Haute Route, Ararat m.fl.



Christian Juul, ord förande

i Cykelfrämjandet.

cyklisters intressen i en ständigt föränderlig

värld, är en lång tid. Det är

mycket mer än ”bara en mansålder”!

Jag tycker att vi alla skall vara stolta

över att vara medlemmar i en förening

som har lyckats med detta. Och känna

ödmjukhet inför att fortsätta värna om

cyklisters intressen i en värld som hela

tiden förändras allt snabbare. Det är

faktiskt viktigare idag än någonsin tidigare….!

Tack för att du stöttar detta arbete!

Vandrings & cykelresor 2010

Beställ vår nya broschyr eller läs mer på vår hemsida www.primatravel.com tel: 031 81 33 50 info@primatravel.com

5


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.03 Sida 6



Nytta eller nöje?

Strategier i Cykelfrämjandets

historia

Frågan fångar en spänning mellan

nytta och nöje som finns inom

Cykelfrämjandet idag, och som i

själva verket funnits under hela dess nu

75-åriga existens. Med det menar jag att

det funnits två olika strategier inom

främjandet: en som betonar vardagscyklande

och trafik och som är starkt kopplad

till cyklismens nytta; och en annan

som relaterar till rekreation och friluftsliv,

det jag kallar nöjescyklism. Genom

en historisk tillbakablick kommer jag i

denna artikel att visa hur tyngdpunkten

mellan nytta och nöje som strategi växlade

under främjandets första fyra decennier.

CYKELFRÄMJANDETS ARV

OCH UPPSTART 1934

Cykelfrämjandet höll konstituerande

möte den 29 november 1934. Men organisationen

uppstod naturligtvis inte ur

vakuum. Sedan tre år tillbaka hade Kom-

Nymodighet 1949: Inbyggd dynamo

och strömlinjeformad lampa.

Borde en organisation som Cykelfrämjandet främst

fokusera på att vara en skarp röst i den trafikpolitiska

debatten eller vara en resurs i samband med en

mer friluftsbetonad cyklism?

Martin Emanuel är doktorand vid

Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria,

KTH, och skriver en avhandling

om cyklismens historia i

Stockholm och Köpenhamn. Han är

mycket intresserad av fotografier

med motiv som illustrerar cyklismens

historia och nutid. Om du har fotografier

föreställande cyklar och cyklister,

från cykelutflykter, som illustrerar cykeltrafikens

speciella situation i stadstrafiken,

eller kanske reklamaffischer

eller gamla priskuranter från cykeltillverkare,

som du vill dela med dig av,

kontakta gärna Martin på e-post

martinem@kth.se.

mittén för svensk cykelpropaganda försökt

påverka myndigheter att anlägga

särskilda cykelbanor och från landsvägar

självständigt dragna cykelvägar. Under

1934 uppstod tankar om en svensk riksförening

som skulle tillvarata alla cyklisters

intressen, oavsett inriktningen för

deras cykelbruk. Sådana tankar fanns

både inom kommittén och inom Svenska

Velocipedförbundet (idag Svenska Cykelförbundet,

cykelsportens riksorganisation).

Bara några månader tidigare hade

vidare en annan cykelorienterad förening

bildats, Cykelturistförbundet, vilken

dock nästan omedelbart sögs upp av Cykelfrämjandet.

Redan från starten fanns

det starka kopplingar till både branschorganet

Svenska Velocipedfabrikant- och

grossistförbundet (dagens Svenska Cykelfabrikant-

och grossistföreningen),

och det friluftsbetonade Skidförbundet

(senare Skid- och friluftsfrämjandet och

AV MARTIN EMANUEL

6 Cykling 4 2009

idag Friluftsfrämjandet). Inom det senare

såg man i cykeln ett gott komplement till

skidorna under de snölösa månaderna.

Föreningens bredd lämnade avtryck i

styrelsens sammansättning. Ledd av Walter

Holmstedt, ingenjör och rektor för

Stockholms Tekniska Institut, rymde styrelsen

välrenommerade vägingenjörer,

cykelfabrikanter samt representanter för

cykelsporten, friluftslivet och turistnäringen.

Lägg till dessa läkare som kunde

gå i god för cykelns hälsobringande effekter,

lärare som visste att betona vikten

av att skolväsendet bibringade barn och

ungdomar nödvändig trafikkultur, samt

en radioprofil som Sven Jerring, i vilken

Cykelfrämjandet hade en kanal för att nå

ut till allmänheten med sina trafikmaningar.

Det var för övrigt en helt övervägande

Stockholmsbaserad styrelse,

liksom föreningen i sin helhet.

ALLA SORTERS CYKLISTER

SKULLE MED

Cykelfrämjandet kan alltså ses som ett

hopkok av allt detta, och betoningen på

att den nya organisationen skulle samla

alla sorters cyklister var som sagt stark.

Det innebar framförallt att man ville lyfta

vardagscyklisterna, som tidigare saknat

auktoritativt stöd från en organisation.

Svenska Hjulförbundet, som bildades

1888, hade förvisso vissa trafikpolitiska

ambitioner vid sidan av sin utflykts- och

tävlingsbetonade verksamhet, men dess i

praktiken turistiska prägel kom bl.a. till

uttryck i dess nära samarbete med

Svenska Turistföreningen, och 1900 gick

förbundet upp som en sektion av den föreningen.

Samma år bildades Svenska Velocipedförbundet,

som med sin sportsliga


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.03 Sida 7

Några av Cykelfrämjandets styrelseledamöter under 30- och 40talen.

T.v.: Från ett av Cykelfrämjandets tidiga årsmöten. Sittande på

främsta raden, från vänster: vägingenjör Gustav Dahlberg, ledamot

av verkställande utskottet (VU) 1934–50; gymnastikdirektör Gerda

Bäckström, vice scoutchef inom Sveriges Scoutförbund; Gustav

Grahn, VU–ledamot 1934–60 och vice ordförande från 1942, direktör

för Velocipedaktiebolaget Lindblad och senare för Nymanbolagen;

och Otto Wallenberg, VU-ledamot 1937–45, byråingenjör vid Stockholm

stads gatukontor och sedan vd för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens

Främjandet (NTF) 1936–48.

T.h.: Walter Holmstedt, Cykelfrämjandets ordförande 1934–1960,

håller anförande på Stockholms stadion. Holmstedt var civilingenjör

och rektor för Stockholms Tekniska Institut, och hade också styrelseuppdrag

inom Sveriges brottningsförbund, från 1939 som vice ordförande.

karaktär dock saknade anledning att gå i

bräschen för vardagscyklisternas krav.

Föreningen ville alltså ställa sig på ”en

bred bas” och ”samla alla för cykling intresserade

svenskar”. Men samtidigt

framgick det också tydligt i det programmatiska

första numret av medlemstidningen

Cyklisten att man i första hand

ville arbeta trafikpolitiskt: ”föreningens

huvudsyfte och praktiska mål” var ”ett

tryggare och vidgat bruk av cykeln” och

att ”vinna hänsyn för cyklisternas intressen”.

I andra hand ville man främja den

turist- och friluftsbetonade cyklismen.

Prioriteten bland ambitionerna var tydlig.

Cykling 4 2009

Nytta gick före nöje, för att återkoppla

till de två strategierna jag nämnde inledningsvis.’

CYKELBANOR, TRAFIKFOSTRAN

OCH FRISK LUFT

I den verksamhet som tog form under de

följande åren var denna prioritet inte riktigt

lika tydlig. Vid en genomläsning av

1930- och 40-talets nummer av medlemsbladet

Cyklisten slås man av det

stora utrymme av det redaktionella materialet

som ägnades åt planerade och ge-



nomförda cykelutflykter och cykelsemestrar.

På ledarsidorna, däremot, fanns det

en ganska bra balans mellan det turistiska/friluftsbetonade

och mer trafikinriktade

texter. Man kan tala om tre sorters

huvudaktiviteter inom organisationen.

För det första bedrev man en lobbyverksamhet

för att förbättra förhållandena för

cykeltrafiken, framförallt genom att

kräva cykelbanors etablerande längs

gator och vägar. För det andra arrangerades

rekreativt betonade aktiviteter – ut-

Forts

7


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.03 Sida 8

Forts



flykter och cykelsemestrar. Dessa två inriktningar

knyter an till nytto- respektive

nöjesstrategin jag beskrivit ovan. För det

tredje fanns det också en mer inåtvänd

verksamhet, som innebar att Cykelfrämjandet

såg som sin uppgift att fostra och

disciplinera oförsiktiga cyklister och

verka för en bättre trafikkultur. Samtliga

tre inriktningar knyter an till bredare tendenser

i samhället och i trafiken.

Cykelfrämjandets grundande sammanfaller

med ett trendbrott i cyklismens utveckling.

Såväl cykelförsäljningen som

cykeltrafikens omfattning ökade under

1930-talet. Cykelns användning hade

Cykelfrämjandet såg som

sin uppgift att fostra och

disciplinera oförsiktiga

cyklister och verka för en

bättre trafikkultur”

under 1900-talets första decennier successivt

blivit tillgänglig för och spridits

till nya sociala grupper, och under 30talet

togs den i hög grad i anspråk av arbetarklassen

– såväl för vardagsbruk som

vid cykelsemestern. Det skulle ännu

dröja decennier innan bilen var tillgänglig

för gemene man. Med cykeln som

transportmedel för den stora massan –

och tillika dess användning för transport

av varor, i synnerhet under andra världskriget

– kunde Cykelfrämjandet tala om

cykeln som ett nyttoföremål. Så kunde

t.ex. vägingenjören Gustav Dahlberg,

främjandets trafikexpert, tala om cykeln

som en ”nationalekonomisk nödvändighet”

och som en ”trafikfaktor av djup innebörd”.

RINGLED FÖR CYKLAR

PÅ FÖRSLAG

Med cykelns nytta i ryggen ställdes krav

på cykelbanor längs städernas infartsvägar

och andra starkt trafikerade vägar. I

andra världskrigets slutskede föreslog

främjandets Stockholmskrets också en

sorts ringled av cykelstråk kring Stockholms

innerstad, vilket dock aldrig förverkligades.

Inom större städer tyckte

inte ens cyklisternas egen organisation

att man kunde göra anspråk på cykelbanor.

Cykelfrämjandets krav på cykelbanor

stod i samklang med samtiden, även

om motiven till deras anläggande varierade.

Om Cykelfrämjandet främst var

måna om cyklisternas säkerhet, så var bilisternas

organisationer mest angelägna

om bilisternas snabba framfart och egen-

rätt till vägen. Från politiskt, främst socialdemokratiskt,

håll framskymtade båda

dessa motiv, men samtidigt fanns det

också en rättighetsaspekt – alla sorters

trafikanter hade rätt till vägen.

Cykelfrämjandets rekreativa inriktning

fick understöd i flera nya eller förstärkta

tendenser i mellankrigstidens Sverige:

fritidens ”demokratisering”, en hurtigare,

mer aktiv fritid, frigörelsen från tidigare

pryda kroppsideal, frisksportens födelse

och gymnastikens och friluftslivets uppsving.

Cykelns roll i den aktiva, friluftsbetonade

fritiden och anspråkstagandet

av naturen var mycket stor. Man kan utgå

Tre år efter Cykelfrämjandets

grundande öppnade man en egen

resebyrå för att ta hand om den

växande cykelturismen inom och

utom landet

ifrån att Cykelfrämjandet inte stod opåverkat

av dessa friska vindar. Inte ville

man gå miste om möjligheten att värva

medlemmar bland alla de människor som

nu tog till cykeln för söndagsutflykten

och sommarsemestern. Konkurrenssituationen

med andra friluftsbetonade organisationer

hjälpte säkert till att svepa in

Cykelfrämjandet på fritidscyklandets

bana. I varje nummer av Cyklisten redogjordes

för såväl cykelutflykter som cykelsemestrar.

Tre år efter Cykelfrämjandets

grundande öppnade man en

egen resebyrå för att ta hand om den

växande cykelturismen inom och utom

landet, och samma år upprättades avtal

med turiststationer och vandrarhem om

så kallade ”cykelhem”, där cyklister

kunde bo till rabatterade priser.

Samtidigt som Cykelfrämjandet argumenterade

utåt för cyklisters rättigheter,

förekom också en påverkan inåt, gentemot

medlemmarna. Så krävde till exempel

Sven Haglund, redaktören för

8 Cykling 4 2009

Campingsemester 1939. Lägg märke

till golvet som tältet står på.

Cyklisten, en ”motprestation” till främjandets

påverkansarbete från medlemmarna,

i att de följde gällande

trafikregler. Ordförande Holmstedt höll

stundtals regelbundna trafikmaningar i

radio, och ”trafikkultur” är ett återkommande

tema i Cyklisten. Cykelfrämjandet

fogade sig i detta avseende till den

vid den här tiden vanliga uppfattningen

att trafikolyckor till stor del berodde på

bristande trafikkultur, det vill säga otillräckliga

kunskaper om trafikregler och

oaktsamt beteende i trafiken. Inte minst

cyklisterna pekades ut som okunniga,

nonchalanta och trotsiga, något som inte

alltid tillbakavisades av Cykelfrämjandet.

Genom undervisning, tillrättavisande

och fostran skulle dugligare trafikanter

och en säkrare trafik uppnås.

OREGERLIGA CYKLISTER?

Detta kan tolkas på flera sätt. Utifrån ett

klassperspektiv kan man hävda att Cykelfrämjandets

toppskikt såsom medlemmar

av den bildade medelklassen,

borgerligheten, deltog i ett tuktande av

den cyklande arbetarklassen. Mot en

sådan tolkning talar att främjandets medlemmar

vid den här tiden nog också dominerades

av medelklasscyklister. En

troligare tolkning vore att se Cykelfrämjandets

fostrande arbete som ett sätt att

erhålla legitimitet för sina trafikpolitiska

krav, som främjandets ”motprestation”

gentemot de instanser det ville påverka.

Vidare bör det nog ses som ett försök till

självreglering från cyklisternas sida,

framför en utifrån pålagd kontroll, motiverad

av de upplevt oregerliga cyklisterna.

Regelbundet framförda krav om

registrering, beskattning, trafikförsäkring

och körkort motarbetades nämligen

starkt av Cykelfrämjandet. Man kan för


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.03 Sida 9

”Dödsdömt att klamra sig fast vid den

gamla cykeln som ändå inte hade

någon framtid...”

övrigt annars tänka sig att en sådan kontroll,

i synnerhet en beskattning, skulle

ha gett ännu starkare legitimitet åt cyklisternas

anspråk på egna cykelbanor. Bilisternas

organisationer hävdade inte sällan

sin ensamrätt till vägarna med stöd i att

de skattevägen ensamma bar upp kostnaderna

för dem.

FÖRÄNDRAD TRAFIKBILD, FÖR-

ÄNDRAT CYKELFRÄMJANDE

Cyklismen, och Cykelfrämjandet, har

nog aldrig stått så högt i kurs som under

andra världskriget, då bristen på bränsle

paralyserade motortrafiken. (Möjligen

med undantag för den cykelboom som

ägde rum strax före förra sekelskiftet, då

cykeln i huvudsak var en nöjesartikel för

välbeställda och verkligen stod symbol

för modernitet.) Bedömningarna om cyklismens

framtid gick isär. Medan en del

trodde att cykeln snart skulle ha spelat ut

sin roll, var det inte helt ovanligt med bedömningar

om en snabb återgång till och

stabilisering kring förkrigsnivå. Alla delade

dock oron över att, som vissa uttryckte

det, världsfreden skulle avlösas

av ett gatans krig, när en återhämtad biltrafik

skulle möta den under kriget stegrade

cykeltrafiken. Vi vet hur det gick.

Bilismens enorma expansion, i synnerhet

från 1950-talet, hade en avskräckande

verkan på cyklister i många städer. Med

storstädernas tilltagande utbredning, utbyggd

och förbättrad kollektivtrafik, förlorade

cykeln också sin tidigare roll som

viktigt pendlarfordon.

EN STAD FÖR BILEN

Men cyklismens tillbakagång ägde inte

enbart rum genom den materiella konkurrensen

med andra trafikslag, den var

också kulturellt betingad. Det var bilen,

knappast cykeln, som nu stod symbol för

det nya, det moderna, framsteget. Trafikoch

stadsplanerare var naturligtvis inte

immuna mot bilens lockkraft. Utifrån bedömningarna

om bilismens enorma expansion

fann de sig ofta tvungna att

planera för en obegränsad bilism. Lite

tillspetsat kan man säga att det aldrig var

fråga om att anpassa bilismen till staden.

Staden måste anpassas till bilismen. Utifrån

bedömningar om cykeltrafikens

framtida avtagande tyckte man sig å

andra sidan inte behöva ta hänsyn till den

i planeringen.

I detta klimat stod Cykelfrämjandet

ganska passivt i trafikpolitiska frågor.

Man hade förvisso en viktig roll i det tra-

Cykling 4 2009

fiksäkerhetsarbete som bedrevs under

den första efterkrigsperioden. Något mer

offensivt tal till cykeltrafikens fromma

lyser däremot med sin frånvaro. Borta är

cyklismens nyttoaspekter. Borta är förresten

också flera av de vägingenjörer

som tidigare suttit i främjandets styrelse.

Och den propaganda som trots allt bedrevs

hade svårt att nå ut. Som Olle

Thörnqvist, dåvarande generalsekreterare,

uttryckte det när jag intervjuade

honom en kort tid innan han gick bort för

ett par år sedan: cyklisternas stämma

hade svårt att göra sig hörd i motoristernas

högljudda kör.

MOPEDER, MOTION OCH

BEGYNNANDE TRAFIK-

PROPAGANDA

I dessa teknikoptimistiska första efterkrigsdecennier

var Cykelfrämjandet närmast

schizofrent i sin inställning till

motortekniken. Å ena sidan höll man fast

vid sin tidigare friluftsprofil och talade

om hur motordriften förslöade människan.

Med benkraft skulle både kropp

och själ fostras och svensken skulle få ett

andrum bortom tidens stress och brus. Så

talade t.ex. Walter Holmstedt 1957 om

den i bilåldern förkrympta människan

och frågade sig om inte befolkningen

höll på att ”levnadsstandarda” sig till



döds. Från 1950-talet argumenterade Cykelfrämjandet

för ökad cykling inte bara

utifrån ett friskt men fostrande friluftsperspektiv

utan alltmer i termer av hälsa

och motion.

Ändå väljer Cykelfrämjandet 1954 – i

och för sig inte helt utan interna diskussioner

– att byta namn till Cykel- och

mopedfrämjandet, och hysa in mopedister

i föreningen. Hur bör det förstås? Utifrån

Holmstedts tal om att mopederna

skulle visa sig vara ”den nya melodin”

och att Cykelfrämjandet inte kunde stå

emot ”utvecklingen”, förefaller man ha

gjort bedömningen att det var dödsdömt

att klamra sig fast vid den gamla cykeln

som ändå inte hade någon framtid. Det

var alltså fråga om en sorts överlevnadsstrategi

och en kapitulering inför motorismens

starka frammarsch att ta in

mopeden som en naturlig tronföljare till

cykeln. Man ska heller inte glömma att

många av landets cykeltillverkare, av

vilka flera hade representation i främjandets

styrelse, numera också blivit mopedtillverkare.

Med vikande cykelförsäljning

och en skarpt stigande mopedförsäljning,

är det inte svårt att tänka sig att ”branschen”

var pådrivande i ombildningen.

(1980 tog främjandet tillbaka sitt gamla

namn och ägnade sig uteslutande åt cyk-

Exempel på hur trafikbilden kunde se ut i Stockholm under 40-talet (t.v. Kornhamnstorg

i Gamla stan) respektive 50-talet (t.h.). Andelen cyklister i pendlingstrafiken

var fortfarande stor några år efter andra världskrigets slut. Snart blev

cyklisternas trängda situation dock överhängande.

9

Forts


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.04 Sida 10



Forts Pressen positiv men myndigheterna negativa

lar. Det ska för övrigt bli spännande att

se hur Cykelfrämjandet väljer att förhålla

sig till de på senare tid allt populärare elcyklarna.)

1960-talet var ett tvetydigt årtionde för

cyklismens vidkommande. Å ena sidan

accelererade bilismens expansion och

dess genomslag i stadsbyggandet, å

andra sidan började samtidigt just detta

att ifrågasättas. Vid sidan av mopeder

och en av läkare och fysiologer energiskt

understödd hälsoinriktning, återuppstod

cykeltrafiken successivt som en fråga

inom Cykelfrämjandet. Det manifesteras

kanske tydligast i skriften Cykeln som

trafikfaktor av trafikingenjören Nils

Rosén 1964 (senare invald i styrelse),

och i de årliga trafikkonferenser som från

DEBATT

Mer kraft på

trafikpolitik?

I artikeln om Cykelfrämjandetes historia

som jag skrivit för detta nummer av Cykling

visar jag hur tyngdpunkten mellan

nytta och nöje som strategi växlat under

främjandets första fyra decennier. I detta

korta efterord till den artikeln argumenterar

jag för att Cykelfrämjandet framöver

starkare borde betona cyklismens nytta

som strategi för ett ökat cyklande.

Av tillbakablicken framgår att Cykelfrämjandet

sedan starten 1934 brottats

med en kluven identitet. Det har dels

funnits ett trafikpolitiskt inslag i dess

verksamhet och ideologi, som betonat

cyklismens nytta, dels ett mer friluftsoch

hälsobetonat sådant. Medan det

under 1930- och 40-talen fanns en balans

mellan nytta och nöje som strategi, vill

jag hävda att den friluftsbetonade verksamheten

sedan under långa perioder haft

överhanden. Det har bland annat lett till

att Cykelfrämjandet förlorat trovärdighet

och inflytande på det trafikpolitiska området.

Jag frågar mig om inte Cykelfrämjandet

framöver borde lägga mer kraft på

det trafikpolitiska arbetet? Borde man

inte bättre utnyttja den medvind som

cyklismens uppåtgående trend innebär

för att söka skapa bättre villkor för cyklister

i trafiken – liksom man försökte i

föreningens ungdom, också det en period

av expanderande cyklism? Den upplevelsebaserade

cykelturismen kommer, så att

1963 arrangerades för kontaktpersoner, i

regel trafikingenjörer och stadsplanerare,

ute i landets kommuner och län. Cykeln

lyftes fram som snabb och smidig i stadstrafiken,

lättparkerad och med små anspråk

på utrymme, och ett ökat cyklande

som en möjlig lösning på de tilltagande

stadstrafikproblemen. Här fick främjandet

stöd av pressens i regel positiva rapportering,

medan det fick mindre

förståelse från landets myndigheter. Med

undantag för några enskilda kommuner –

Västerås, Solna, Lund, Uppsala – dröjde

det till 70-talet innan cykeln alls började

inkluderas i planarbetet.

Perioden efter 1970 hoppas jag komma

tillbaka till i min framtida forskning.

säga, av sig självt.

Till skillnad från i

stadstrafiken finns

det ingen som förlorar

på den friluftsbetonade

cyklismen, och

alltså inga egentliga

motståndare

därtill.

I dagens Cykelfrämjande

är antalet

medlemmar

under 35 år försvinnande litet. Åldersfördelningen

är koncentrerad till 45–75 år,

med en topp kring 60. Visst är ungdomens

organiseringsgrad mindre idag än

förr, men det finns ändå många yngre,

cykelintresserade personer som söker kanaler

för sitt engagemang. De lockas

dock mer av andra organisationer, t.ex.

Sveriges Naturskyddsförening. Genom

att visa omvärlden att man tar trafikpolitiken

på allvar skulle Cykelfrämjandet

kunna fånga in medlemmar från andra

grupper än de som idag utgör majoriteten,

d.v.s. yngre människor och sådana

som intresserar sig för stadsmiljöfrågor

och klimatfrågan. Målet borde vara att i

framtiden – liksom ambitionen var 1934

– samla alla sorters cyklister.

MARTIN EMANUEL

Martin Emanuel talade

vid Cykelfrämjandets

jubileumskonferens.

KÖPES

10 Cykling 4 2009

Nytt&Noterat

För både cykel och

barnvagn

Ett lyse som passar för både barnvagn och

cykel, och som är lätt att montera.

Du fäster det exempelvis på cykelstyret

genom att fästa bandet över styret och

sedan dra runt öglan över fästet.

På liknande sätt gör du både på barnvagnens

framsida samt på dess handtag.

De kommer i tvåpack och kostar 75 kronor

exklusive frakt. Belysningen är testad och

uppfyller kraven för godkänd cykelbelysning.

Säljs av Kronan och beställs på

www.kronan.com

På cykel till

S-kongressen

Göteborgs ledande

politiker Anneli

Hulthén, som

också är medlem i

Cykelfrämjandet,

cyklade från Göteborg

till S-kongressen

i

Stockholm c:a 55

mil.

Ett förlorat vad

sägs vara anledningen

till denna

utfärd. Anneli utmanadepartivännerna

att om fler

Anneli Hulthén när

hon invigde Bike Inn

vid Max hamburgare

i Göteborg.

cyklade till möten skulle hon cykla till

nästa kongress.

Torsdagen 22 oktober vinkades hon av

från Gustaf Adolfs torg med stadshuskollegor,

press och TV närvarande och

verkade inte alls ledsen över det förlorade

vadet.

Letar efter en Miyata Koga, antingen

Randonneur eller Traveller. Har Du en

som vill sälja eller ngn som Du känner

till, vänligen kontakta mig.

Claes Lindholm 08-664 10 20

eller 070-664 10 20


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.04 Sida 11

Skall vi demonstrera?

I SÅ FALL: HUR?

Det har kommit in ett par kritiska

synpunkter angående cykeldemonstrationen

i Stockholm:

• Skall verkligen Cykelfrämjandet

vara en kamporganisation

som demonstrerar?

• Gör det oss inte mindre trovärdiga

som seriösa diskussionspartner

för myndigheter?

• Det är fel att Cykelfrämjandet

samarbetar med myndigheter när

vi demonstrerar.

• Vår uppgift är ju att demonstrera

mot myndigheter.

• När Cykelfrämjandet demonstrerar

skall vi naturligtvis ställa

till oreda i trafiken genom att

cykla många i bredd, blockera

korsningar och inte stanna vid

rödljus.

Christian Juul var ansvarig för

cykeldemonstrationen i Stockholm.

Vad säger han?

CYKELFRÄMJANDET arbetar politiskt

med att förbättra förutsättningarna

för att cykla. För att få gehör för våra

åsikter, fordras det att vi är välkända och

har en positiv image. I de större städerna

finns det många bilister och gångtrafikanter

som inte alltid har en helt positiv

uppfattning om cyklister (det är ju inte

alla cyklister som uppför sig som vi vill

att de skall uppföra sig i trafiken). Det

smittar av sig på Cykelfrämjandets

image.

EU-KOMMISSIONEN vände sig

Cykling 4 2009

genom European Cyklist Federation till

Cykelfrämjandet med en förfrågan om vi

ville samarbeta med dem genom att genomföra

en demonstration till förmån för

klimatkonferensen i Köpenhamn. Att demonstrera

för klimatfrågan och för att

föra ut information om hur var och en

kan ge sina synpunkter till deltagarna i

Köpenhamnskonferensen anser vi är ett

ändamål som de flesta människor ser

som positivt. Och som alla inom Cykelfrämjandet

kan ställa upp på.

Vi såg det som ett sätt att få positiv uppmärksamhet

och stärka vår image även

TÅGVÄRDAR OCH CYKLAR

En dansk cyklist skrev nyligen till oss i Cykelfrämjandet och beklagade

sig över att vissa tågvärdar inte respekterade cyklister på tågen över

Sundet, troligen pga okunskap.

Om det finns andra lediga platser i tåget har ju cyklister företräde i

flexutrymmena. Där finns även särsklida remmar att fästa cyklarna med

under överfarten.

Vet alla tågvärdar om detta? Ber de resenärer som satt sig på "cykelplatser"

att flytta på sig för att bereda plats åt cyklister/cyklar?

Skulle inte DSB Tågvärdsbolag AB kunna påminna alla tågvärdar om

denna eftersatta princip? Cyklar och cyklister står för hållbara utveckling

och miljömedvetenhet.

Ett DSB i tiden bör uppmuntra och gynna cyklister på tågen över sundet.

MED VÄNLIGA HÄLSNINGAR

NILS WEMMENHED DEBATT

SEKR. I CYKELFRÄMJANDETS MALMÖKRETS



DEBATT

Cykeldemonstrationen i Stockholm genomfördes efter en förfrågan från

EU-kommissionen.

Läs mer om Cykeldemonstrationen

i Stockholm på sid 16-17

hos grupper som är kritiska när vi talar ”i

egen sak”. Alltså ett sätt att underlätta för

oss att få även dessa att lyssna när vi diskuterar

mer traditionella cykelfrågor.

För att uppnå det, såg vi det som viktigt

att följa trafikregler och uppföra oss

”snyggt”.

NATURLIGTVIS kan man ha många

olika uppfattningar i dessa frågor. Och

det hoppas jag att våra medlemmar har!

Medlemmarnas kommentarer hjälper

*Cykelfrämjandet att utvecklas! Skicka

dina kommentarer till Cykling!

CHRISTIAN JUUL

En exemplarisk cyklist i

sina bästa år. Ordförande i

Svenska Förläggareföreningen

Kjell Bohlund med cykel med

lågt insteg, cykelkorg och

hjälm från den danska tillverkaren

Yakkay. - Jag cyklar

mycket i Stockholm säger

Kjell Bohlund och behöver

sitta rakt upp för att se övriga

trafikanter. Min cykel är lätt att

snabbt komma av om det händer

något oväntat. Dessutom

har jag uppsikt över min väska

när den ligger i en cykelkorg

fram på styret. Min hjälm med

skärmmössa är jag mycket

nöjd med !

Eva Lindh-Båth

11


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.01 Sida 12



Trendrapport

från Eurobike 2009

E-CYKLAR OCH

URBANT STARKT

FRAMÅT 2010

Det är en revolution på gång.

Elektriska cyklar tar mark i Europa

och snart hänger de stora

tillverkarna och konsumenterna i Sverige

på. Den slutsatsen går att dra efter

Eurobike, Europas tyngsta cykelmässa.

Dessutom bjuder 2010 på massor med

kul urbana nyheter, snygga kläder och

tillbehör. Och så en massa färgstarka

MTB:s och racers.

Även om Eurobike 2009 är en fullständigt

enorm cykelmässa, helt omöjlig att

överblicka, ta in och sammanfatta, är det

ändå lätt att dra två slutsatser vad gäller

cykeltrender för 2010 efter tre intensiva

dagar som besökare. Nästa år blir eldrivna

tvåhjulingar, alltså e-cyklar, tillsammans

med den urbana cyklingen de

två stora trenderna som verkligen sticker

iväg, för att prata lite cykelslang.

12

TEXT OCH FOTO: MATTIAS BJÖRKLUND

Förutom att de här två segmenten sticker

ut under en mässa (e-cyklar hade en egen

mässhall plus ett par hundra kvadratmeter

utomhus) där precis alla nyheter inom

cyklar, konfektion och tillbehör från

1 028 utställare från 42 länder visas i 14

mässhallar på 100 000 kvadratmeter, så

är trenden tydlig även i ren cykelförsäljning.

I Holland ökar försäljningen av Ecyklar

med drygt 30 procent per säsong

just nu och i flera andra länder i Centraleuropa

följer försäljningen av dessa cyklar

samma trend. Sverige har inte riktigt

hoppat på tåget men allt fler cykelbutiker

tar i alla fall in ett par modeller och utbudet

ökar för varje år.

När går proppen?

Det som många experter menar blir

”proppen ur-effekten” för den här typen

av cyklar blir när de riktigt stora leverantörerna

bestämmer sig för att sätta igång

och leverera e-cyklar. Just nu är det

egentligen bara Giant, som i och för sig

är världens största cykeltillverkare, som

producerar och utvecklar nya modeller

för varje säsong. Bland övriga tillverkare

märks tyska Kalkhoff, finska Helkama

samt svenska Monark Excercise med cykelutveckling

i Malung. Dessa tillverkare

är mycket duktiga och gör bara cyklar av

hög kvalitet. Dock går det fortfarande att

slipa en del på designen, färgsättningen

och de tekniska lösningarna i några fall.

Cyklarna är fortfarande ganska stora och

grova helt enkelt och batteripacken tar en

del plats. När utvecklare som Cannondale,

Specialized, Trek, Focus samt Shimano,

som under Eurobike avslöjade att

man slipar som bästa på en egen e-cykel-

Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.01 Sida 13

lösning, har klarat av den tuffa ekonomiska

situationen som fortfarande ändå

råder i delar av världen, kommer de satsa

på e-cykelsegmentet. Och då (om två, tre

säsonger) kommer det att explodera modeller

och rullande innovationer. Även i

Sverige.

Alla ville prova e-cyklar

Dessutom har det ökande intresset för

bland annat e-cyklar och urbana modeller

gjort att Europa får tillökning på mässsidan

2010. Konkurrerande mässarrangören

Messe Münich sjösatte nämligen i

juli Bike Expo, en mässa som hårdsatsar

på att bli nummer ett att visa cykelnyheterna

inom just e-bikes, city/urbant och

även cruisers. En tydlig trend i trenden

var att testområdet för e-cyklar hos

bägge mässorna var otroligt välbesökt.

Och även om man kan hitta breda leenden

från mässbesökare som ser Pinarel-

Cykling 4 2009

De Rosas retromodeller kommer

säkert att bli väldigt populära 2010.

Scott hade massor med snygga kläder

som inte alltid ser ut som just cykelkläder.

los nya, farligt råröda racer för första

gången, så fanns flest leenden att finna

på mässornas testområden för eldrivna

cyklar. Det är speciellt att glida fram med

Fotnot:

Fixed gear En cykeltyp där baknavet är

fixerat vilket gör att tramporna fortsätter

snurra så länge cykeln har fart. Bromsar

gör cyklisten genom en speciell teknik

(skid) då det gäller att lyfta bakhjulet

något i farten Samtidigt som cyklisten

håller emot mot med fötterna på pedalerna.

Kräver en hel del träning kan man

lugnt säga. Single speed Cykelns baknav

har endast en klinga (därav namnet

single speed/en hastighet). Vill man kan

man dock, vilket är ganska vanligt, montera

en klinga med en annan dimension

på andra sidan baknavet. Genom att

lossa bakhjulet och vända det 180 går

det då att få två olika utväxlingar ur

samma single speed-cykel.



Fakta Eurobike 2009

Plats: Friedrichshafen i delstaten

Baden-Württemberg.

Startår: 1991.

Maffiga siffror: 39 152 mässbesökare

från cykelbranschen (återförsäljare,

leverantörer, journalister) besökte

mässan under tre dagar. Dessutom

löste 21 000 cykelentusiaster entré till

Eurobikes publika dag för att se 2010

års cykelnyheter.

Cykeltrender

3 stora cykeltrender 2010

E-cyklar och urbana cyklar: Även om

inte e-bikes slagit stort i Sverige så

kommer trenden hit. Det är bara en

tidsfråga. I Holland växer segmentet

med 30-40 procent per säsong och

trenden är liknande i flera andra Centraleuropeiska

länder.

Urbana cyklar: Urbant har vuxit

under ett par säsonger och till 2010

blir det ännu större. Cyklismen i städerna

växer, folk vill ha mer cyklar,

kläder och tillbehör som passar i staden

och leverantörerna hänger på.

2010 kommer ännu mer smarta och

snygga rullande produkter för den

som rör sig i eller runt staden.

Matchning: 2010 är det inte bara

cyklistens kläder som ska matchas.

Nu kommer dessutom matchningstrenden

till själva cykeln. Växelöron,

klingor, bromshandtag, kablar och

vevarmar, allt ska ha samma komplementfärg.

Är ramen grön är det helt

rätt att dessa delar är kritvita, orangea

eller gula. Matcha på!

Färgtrender 2010

Standardcyklar och modeller inom

urbant samt touringcyklar inklusive

E-bikes är fortsatt grå, svarta eller har

dova kulörer i blått, grönt och rött.

Inom övriga segment gäller starka

färger i allt från ”Televerks-orange”

till grangrönt. Retromodeller inom

racer, single speed *) och fixies*)

håller sig till milda och ljusa färger;

mintgrönt, vetegult, babyblått och

nougatbrunt. För racer är det starka

kulörer i rött.

*) Se fotnot

extraenergi i ramen. De där sista backarna

hem till huset behöver inte knäcka

oss i framtiden. Och för alla som vill åka

svettfria i kostymen till jobbet nere på

stan blir en e-cykel det perfekta alternativet.

Eller varför inte koppla in reservkraften

på långturen, när regnet öser ner

Forts

13


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.19 Sida 14

Forts

E-cyklarna kommer starkt



Ace levererar ett gäng fräscha och pigga e-cyklar för 2010. Sisu. e-cykel från finska Helkama.

Giant har några snygga e-cyklar för 2010. Kalkhoff är e-kvalitetscyklar byggda i Tyskland.

och de fyra cykelväskorna känns blytunga?

Tyska Focus tog hem

priset som mest innovativa

MTB med modellen

Raven.

Urbant (citybikes) växer

Det urbana cykelsegmentet, det som

många kallar city bikes, fortsätter vara en

spirande trend även 2010. Urbant växer

rejält och det är inte konstigt. Biltullar,

allt trängre städer och ett allt högre bensinpris

gör att fler ställer bilen oftare.

Bara i Stockholm har cykelpendlingen

ökat med 30 procent jämfört om man

jämför våren 2009 med ett år tidigare.

Och trenden är liknande i både större och City Storm från Giant;

mindre städer över hela Europa. Det fina ren, snygg och med

är att det blir ännu fler urbana cykelmo- små, smarta integredeller

att välja på 2010. Det som modelrade

lösningar.

lerna från Trek, Cannondale,

Focus och Giant, alla märken som

verkligen satsar på segmentet, har

gemensamt är de lätta ramarna, de

integrerade funktionerna (som inbyggda

lysen och kabeldragningar

inne i ramrören) samt färgsätt-

14

Cykling 4 2009

Nästa vår rullar

laståsnan Kalkhoff

K Limited ut på

premiärtur.

En snygg och rejält lastbar

nyhet för 2010 är

Kona Sutra.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.22 Sida 15

ningen. Vitt, grått och svart dominerar, i

både blankt och anodiserat (matt). En leverantör

som kommer sticka ut i stan

under 2010 är definitivt amerikanska

Scott. Till 2010 tar de färgen till stadsgatorna

med sin Sub-serie som, till skillnad

från många leverantörer, levereras i regnbågens

alla färger. Babyblått, guldbeige

och gräsgrönt är några av ramfärgerna

för Sub modell 2010. Dessutom kan Subarna

kompletteras med skärmar i kontrastfärger,

pakethållare och låsbara lådor

som man enkelt skruvar fast på ett par

minuter.

Många touringnyheter

När det gäller touring finns massor med

roliga nyheter. Speciellt är det fyra märken

som sticker ut. Dels amerikanerna

Trek, Cannondale och Kona där Treks

Ticket-modell är en fin, välbyggd sak

med fina växlar och genomarbetade lösningar.

Kalkhoff, som blir allt populärare

i Sverige, har flera robusta och välbyggda

touringmodeller. Märket fyller 90

år i år och producerar fortfarande sina

cyklar hemma i Tyskland. Konas Sutra är

en touring med formgivning och färgval

som gör att modellen sticker ut på vägarna.

På MTB och racersidan handlar det fortsatt

mycket om starka färger och en ständig

viktjakt. Cannondale Flash Carbon är

till exempel en helt ny MTB-ram som

väger in under ett kilo. 900 gram har utvecklarna

lyckats pressa sig ner till.

MTB-cyklarna från speciellt just Cannondale,

Rocky Mountain, Sunn, Focus

och självklart Specialized ser intressantast

ut för 2010. Italienarna leder utvecklingen

inom racer i alla fall för ögat.

Pinarello, De Rosa och Orbea gör alla

fantastiska modeller.

Svenskägda Bianchi,

Stevens och

Trek gör inte heller

bort sig 2010.

Kolfiber i

byxan

Kläderna har mer

tekniska lösningar,

som vattentäta

blixtlås, mer fickor

och inbyggda stuvpåsar.Materialvalen

blir allt

viktigare. Förutom

en större använd-

Svenska Craft prisades för sin cykelbyxmodell

Elite Attack Bib som innehåller

kolfiber för att motverka statisk

elektricitet.

Cykling 4 2009

Scott levererar färg till stadens cyklar

med Sub-serien modell 2010.

Bad boy från Cannondale blir nästa års

svartaste, styggaste och renaste

stadshoj.

ning av naturmaterial som ull, kokos,

bambu och faktiskt även kaffefiber som

ger högt UV-skydd och nästintill odörfria

plagg, börjar utvecklarna använda kolfiber

även vid klädtillverkning. Kolfiber

tar bort statisk elektricitet vilket självklart

ger ett mer behagligt plagg att bära.

Crafts nya byxa, Elite Attack Bib, som

innehåller just kolfiber, blev dessutom

prisad som bästa byxa under Eurobike.

Italienska Briko levererar dessutom

plagg med invävda keramiska plattor

som ska fungera som skrapskydd om

cyklisten skulle rasa av cykeln under

färd. Andra intressanta klädtillverkare är

dels tyska Maloja som gör annorlunda

cykelkläder med kul mönster i en avslappnad

stil. Scott kommer också med

mycket snyggt, alltifrån rena racer till

sköna cowboykläder. Den traditionelle

cyklisten hittar mycket fint hos Vaude

och Shimano. Skorna från Specialized,

Sidi och Shimano ser riktigt välgjorda

och funktionella ut 2010.

Digitala lås

Smarta tillbehör för 2010 finns det gott

om. Australiska Knog kommer med ett

digitalt lås, ”Ring of steel”, där ingen traditionell

nyckel behövs och små, smarta

lampor som väger otroligt lite, som modellen

Frog, och inte kräver några verktyg

för att fästa dem på cykeln. Abus

levererar massor av smarta lås, till exempel

Granitlåset Bordo som är ihopfällbart

och tar extremt liten plats. Till 2010 gör

de också en miljölinje väskor i återvunnet

material. Klickfix, som har det mesta



Cykelkorgarna från Klickfix har en öppning

som minimerar risken att tappa ut

lasten.

i tillbehörsväg, som enkelt kan klickas

fast på cykeln, lanserar bland mycket

annat en smart shoppingkorg där öppningens

resårlösning håller kvar varorna i

korgen. Hjälmjättarna Bell och Giro

kommer som vanligt med massor av nya

färger. En kul och smart nyhet är tyska

uppfinningen E-werk, en liten portabel

kraftstation som lagrar el som uppkommer

vid cyklingen och som kan driva till

exempel en Ipod.

Dessutom levererar

cykeltillverkaren

GT tillsammans

med en tredjepartsleverantör

ett in-

byggt stöldskydd

som gör cykeln

omöjlig att cykla

med om man inte

har rätt nyckel till

cykeln eftersom

navet inte går att

låsa upp!

E-werk är en liten

smart dosa som

lagrar den el som

genereras av trampandet

och som

sen kan användas

till att driva till exempel

en ipod.

Bordo, ett starkt lås, som lätt fälls ihop

och tar extremt liten plats vid ramen.

15

Cateye hybrid

är en smidig

lampa som

drivs av solenergi.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.22 Sida 16

De trampade

för klimatet



Pär Holmgren

pratade klimat.

Henryka Conzato deltog tillsammans

med cirka 150 andra

cyklister i en demonstration i

Stockholm på söndagen den 20 september

2009. Även i andra städer i Europa

som Rom, Budapest demonstrerade

cyklister för att sätta press på politikerna.

- Vi visar att vi inte vill vänta utan arbeta

mot klimatförändringarna nu säger

Henryka Conzato

- Det var trevligt och bra organiserat

säger Henryka, som cyklar till jobbet på

Fortum i Hjorthagen från Hägersten

varje dag. Hon och de andra cyklisterna

på Medborgarplatsen i Stockholm blev

uppmanade att göra sina åsikter hörda

av metrologen Pär Holmgren, Cykelfrämjandets

ordförande Christian

Juul, EU kommissionens representant

i Stockholm Pierre Schekens. Miljökraven

skrevs in på en webbsida och

kommer att vidarebefordras till deltagarna

i klimatkonferensen i Köpenhamn

den 7-18 december 2009.

Paraden leddes av Per Lund på en

liggcykel med uppmaningarna ”Låt

din röst bli hörd” och ”Regeringar

agera nu”. Cyklisterna samlades i

Humlegården och cyklade sedan

genom Stockholms innerstad. Det var

Christianiacyklar, liggcyklar, cykeltaxi

som drog fram genom en varmt

soligt huvudstad. Det var mycket folk

ute och många bilar söndag till trots,

så de cyklande fick uppleva Stockholms

brister i cykelvägnätet.

EVA LIND-BÅTH

Henryka deltog tillsammans

med 150

andra cyklister i

demonstrationen.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.23 Sida 17



Angela Monroe, känd från Robinson,

som bloggar om bland annat

klimatförändringarna, och Christian

Juul, talade vid samlingen efter

demonstrationen.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.47 Sida 18

Motionsloppet

“Gotland360” i topp!



Enhjuling först

TILL BORGEBY

Roland Fors med enhjuling var först

vid sillbordet i Borgeby.

Sara firade 30 år.

Vi som var funktionärer

vid Borgeby slott i

Löddeköpinge tittade

lite förvånat när Roland Fors

trampade in på sin enhjuling.

Vi hade precis börjat spana

efter de första snabbåkarna men tji fick vi.

Enhjularen var först av alla deltagare i

årets Christianslopp Helsingborg-Malmö

Men han hade förstås startat redan 06.00

från Helsingborg.

-Det var jobbigt med sidvinden mellan

Landskrona och Barsebäck sa Roland när

han styrkte sig med vatten och Brantevikssill.

För som vanligt fanns Skånska Sillacademin

på plats med sin specialitet.

Strax efter Roland kom extremkillarna i

sina extremkläder och på sina extremcyklar.

Hade snittat drygt 35 km/tim från Helsingborg

och fortsatte rask takt mot målet

i Malmö. Hade inte ens tid att smaka den

goda sillen.

Några timmar senare rullade de mer vanliga

in. Till och med på helt oväxlade cyklar.

Men däremellan hann loppets äldsta

deltagare, Arne Sandberg, 85 år, in till

kontrollen. Han cyklade tillsammans med

barnbarnet Emilia, 24 år. Strongt!

Årets lopp, det andra i ordningen, hade

samlat nästan 400 deltagare. Dubbelt så

många som premiäråret. Frisk medvind

och mestadels sol gjorde årets upplaga till

en riktig cykelfest. Eller som en en deltagare

sa: ”Detta är livet!”

Sätten att

mjuka upp lite

stela leder

TEXT OCH FOTO:

var många.

BERTIL KARLÉN

Redan i sitt tredje levnadsår kunde “Gotland360”

bärga hem segern som Årets Bästa

Motionslopp.

Det skedde vid Cykeldagarna i Jönköping

i slutet av november, då man i konkurrens

med 125 motionslopp på cykel fick utmärkelsen med

denna

motivering:

“Ett motionslopp som verkligen håller vad det lovar.

Ingen tidtagning och alla är välkomna till alla

grupper som bildas på naturlig väg. Äkta gotländsk

underhållning på kvällen.”

På arrangörernas hemsida, www.gotland360.se, kan

vi ta del av ännu mer lyriska omdömen från många

deltagare.

Nästa års “Gotland360” (2 x 18 mil lördag-söndag)

rullar runt ön den 18-19/9 2010. GH

Loppets äldsta deltagare, Arne

Sandberg, 85 år, cyklade tillsammans

med barnbarnet Emilia, 24

år.

18 Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.47 Sida 19

Norra Gotland hälsar dig

VÄLKOMMEN till

CykelTuristVeckan

2010

OBS! VECKA 33 BLIR DET (15 - 20 AUGUSTI)

Varför inte vecka 31 som vanligt? Jo, då lockar Staffan Schejas Kammarmusikfestival stora skaror av musikälskare

till ön, och under vecka 32 trängs horder av besökare bland Medeltidsveckans otaliga arrangemang.

Med vår Vecka 33 förlänger vi säsongen, får njuta av en mer rofylld puls, då turisthetsen klingar av och biltrafiken

på vägarna glesnar.

LÄRBRO, norra Gotlands centralort, blir vår cykelveckas hjärtpunkt. Här finns kansliet med kaffe- och

värmestuga, och härifrån utgår cykelturerna åt alla fyra väderstrecken. I tre olika längder måndag-tisdag och

torsdag-fredag, som alltid.

INGEN CYKLING ALLS PÅ ONSDAGEN, däremot invaderar vi Visby i busskaravan för picknick i

gröna, riksbekanta Almedalen, stadsvandring för intresserade och shopping i stans vänliga butiker. Och

kanske en matbit på någon visby-krog, innan bussarna tar oss norrut igen?

“LANDET ANNORLUNDA” brukar gutaön kallas, och det med fullaste rätt. “Som Medelhavet!” blir för

många en spontan association. Och det gäller alldeles särskilt öns norra del, som nu skall upptäckas av er:

dramatiska kustlinjer, lena badstränder däremellan, skulpturala raukar, lummiga ängen, fornminnen och gammal

industri- och bygdekultur... Här finns så mycket spännande att se och uppleva! Så mycket fint hantverk

att kanske inhandla! Och så många vänliga öbor att träffa!

Så hoppas vi förstås, att Gotlands sensommar som normalt skall bjuda på sol och värme och badvarmt havsvatten.

Och “vi” som hoppas detta är samarrangerande Cykelfrämjandet Gotland och

UNG (Utvecklingsgruppen Norra Gotland)

Cykling 4 2009

Du kan lätt ta loss de fyra sidorna

om CTV 2010 ur tidningen!

19


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.47 Sida 20



Lärbro medeltidskyrka ligger precis där

CTV håller till.

CykelTuristVeckan 2010

LÄRBRO, norra

Gotlands centralort,

blir vår cykelveckashjärtpunkt.

BOENDEN

N0RRA GOTLAND

OBS Du bokar själv Avstånd till kansliet

Fårösunds Semesterby, 0498-221821 20 km

www.farosundssemesterby.se

Kustparkens Vandrarhem, Fårösund 20 km

0498-22 14 49, www.kustparken.nu

Fårösunds Marina och Hotell

0498-22 16 62, www.farosundsmarinaochhotell.se 20 km

Gotlands IdrottsCenter, Fårösund

0498-22 12 80 20 km

Bunge Vandrarhem, STF,

0498-22 14 90, www.bungevandrarhem.com 18 km

Strandhagens stugor, Kappelshamn

0498-22 70 02, maven@telia.com 9 km

Kappelshamns Fritidsby

0498-22 70 09, www.kappelshamn.com 8 km

Kappelshamns Camping (tält och husvagnar)

0498-22 70 72 7 km

Valleviken Hotell & Restaurang, stugor

0498-22 30 00, info@valleviken.se 14 km

Hellvi vandrarhem

0498-22 83 00 10 km

Hellvi Bondestugor, 6-bädds

0498-2012 60, www.gotlandsresor.se 10 km

STF Vandrarhem Lärbro/Grannen

0498- 22 50 30, www.grannen.se 0,5 km

Lärbro: Friluftshamnens stugby, 0765-95 81 10,

073-0264137, anne@friluftshamnen.se 1 km

Lärbro Bondestugor, 6-bädds

0498-20 12 60, www.gotlandsresor.se 4 km

Slite Strandby

0498-20 33 00, www.gtsab.se 11 km

STF Vandrarhem Tingstäde/G:a Jernvägshotellet

0498-27 43 33, tingstade@hotmail.com 13 km

Gotlandsbuss, linje 20, trafikerar Lärbro till/från

Visby, Tingstäde, Slite och Fårösund.

Turlista får ni med bekräftelsen.

20 Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.47 Sida 21

CykelTuristVeckan 2010

CTV-rabatt på

färjan!

HUR TAR DU DIG TILL GOTLAND?

Destination Gotlands bekväma färjor avgår från: Nynäshamn, Oskarshamn och Grankullavik på norra Öland.

För tidtabell se: www.destinationgotland.se

Du bokar på tel 0771-22 33 00. OBS! Nämn då att din resa gäller CykelTurist-Veckan. Rederiet bjuder nämligen på rabatt

för deltagare i CTV (gäller även din ev. bil). OBS Alltså ingen bokning på nätet!

Men dröj inte i onödan med att boka! Ju tidigare bokning, desto billigare reser du.

Flyg går från Ängelholm, Skavsta och Bromma med Gotlandsflyg :

www gotlandsflyg.se

från Arlanda med Skyways:

www.skyways.se

Entrén till Bungemuseet, Sveriges finaste

kulturhistoriska friluftsmuseum

efter Skansen. Ett av våra utflyktsmål

Utsikt över Visby, som vi

gästar på onsdagen.



Anmälningsblankett


nästa sida!

21


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.09 Sida 22



22

CykelTuristVeckan 2010

Anmälningsblankett

till CykelTuristVeckan 2010 på Norra GOTLAND

VECKA 33 (15 - 20 augusti)

Skickas ifylld PER POST (obs! av administrativa skäl EJ e-post) till:

Cykelfrämjandet Gotland, Box 1158, 621 22 VISBY

namn.....................................................................................................................................

adress..................................................................................................................................

telefon..................................... e-post ...............................................................................

Anmälningsavgift, medlem (medl.nr: ) 1.000:- _________

“ icke-medlem 1.300:- _________

För barn under 16 år halv avgift _________

Vill hyra cykel (3-vx, stabil, öppen ram) 400:- _________

Beställer T-shirt (lilafärgad) S ❑ M ❑ L ❑ XL ❑ XXL ❑ 100:- _________

Vill delta i fredagens avslutningsmidddag 150:- _________

Kommer med egen bil ❑ Summa

Vill delta i guidad busstur på östra Gotland lör 21/ 8

kl 10-15, ca 175:-. Betalas på plats. (Lunch tillkommer) ❑

namn ....................................................................................................................................

adress .................................................................................................................................

telefon....................................... e-post..............................................................................

Anmälningsavgift, medlem (medl.nr ) 1.000:- _________

“ , icke medlem 1.300:- _________

För barn under 16 år halv avgift _________

Vill hyra cykel (3-vx, stabil, öppen ram) 400:- _________

Beställer T-shirt (lilafärgad) S ❑ M ❑ L ❑ XL ❑ XXL ❑ 100:- _________

Vill delta i fredagens avslutningsmiddag 150:- _________

Kommer med egen bil ❑ Summa

Vill delta i guidad busstur på östra Gotland lör 21/8

kl 10-15, ca 175:-. Betalas på plats. (Lunch tillkommer.) ❑

Summan enligt ovanstående insättes på plusgiro 524510-5,

Cykelfrämjandet Gotland, senast den 15 maj. (Med tydlig avsändare!)


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.09 Sida 23

Ny krets i Dalarna

Interimsstyrelsen i Mora–Orsa-kretsen Fr. v. Börje Ax, Rune

Lindroth, Lilly Lindroth, Monica Eriksson, Torvald Sundholm

och Carl-Johan Svanfeldt

Mellan Mora och Orsa är det bara 10 kilometer så visst är det bra

om de bildar en gemensam krets inom Cykelfrämjandet.

Måndagen 2 november 2009 var Christian Juul och Eva Lind-

Båth i Mora och träffade sex av medlemmarna i Cykelfrämjandet.

Boende Mora och Orsa kan glädja sig åt sex intresserade och aktiva

medlemmar som vill arbeta för bättre förhållanden för cyklister,

som vill ordna cykelturer i omgivningarna och vara

intresserade diskussionspartner med kommunens planansvariga.

Carl Johan Svanfeldt valdes till sammankallande i interimsstyrelsen

och gruppen har redan haft en första träff den 10 november

och planerar att träffas återigen den 9 december 2009.

EVA LIND-BÅTH

Hjälmen som syns!

Pojkhjälm

Flickhjälm

Ljushuvudet är hjälmen som verkligen syns. Ledlampor

runt om hjälmkanten som lyser i 50 timmar

på en laddning. USB-kabel för laddning

följer med. Hjälmen finns i svart, gult och rosa.

Svenskt patent.

Hjälmen köps via www.ljushuvudet.com

Medlemspris för Cykelfrämjandets medlemar

vuxenmodell 550 kr.

Medlemspris för Cykelfrämjandets medlemar

barnmodell 450 kr.

Uppge vid beställning att du är medlem.

(Medlemsnummer). Medlem får även beställa

med rabatt åt vänner och bekanta.

Frakt tillkommer med 50 kr/hjälm.

Cykling 4 2009

Kontaktpersoner

Cykel främjandets kretsar

De flesta kontaktpersonerna når du bäst på kvällstid.

BORÅS: Hans Johansson, tel 033-10 79 26

E-post hans.johan@hb.se

EKSJÖ: Göran Landin, tel 0381-173 00

GOTLAND: Robert Hall, tel 0498-211014

e-post: lystopad19@yahoo.se

GÖTEBORG: Gunnar Larsson, tel 033-28 45 50

E-post: gunnar.e.larsson@telia.com

Hemsida: www.cykelframjandet.se/goteborg

HALMSTAD-LAHOLM: Lars Green,

tel 035-10 73 72. E-post lars.green@glocalnet.net

Hemsida: www.cykelframjandet.se/halmstad

JÖNKÖPING: Mats Wredenberg

0705-176307 036-176307

E-post: headcovers1@hotmail.com Hemsida:www.cfjkpg.3w.se

KALMAR: Göran Sundström, tel 0480-258 78.

E-post berit.sundstrom@telia.com

Hemsida: www.rakredovisning.se/cykelframjandet

KARLSKRONA: Sonnie Nilsson, tel 0455-462 64

E-post:karlskrona.rese@telia.se

KARLSTAD: Eva Carlsson, tel 054-56 57 03

Hemsida: www.cykelframjandet.se/karlstad

E-post karlstad@cykelframjandet.se

LANDSKRONA: Bertie Hansson, tel 0418-411656.

E-post: landskrona@cykelframjandet.se

MALMÖ: Lars Olofsson, 040-19 26 12

E- post: larsochcecilia@hotmail.com

Hemsida: http://www.cykelframjandet.se/malmo

MÖRARP: Sverker Bengtsson tel. 042-711 57

E-post: tordsb@telia.com

Hemsida: http://hem.spray.se/cf.morarp

NORRBOTTEN (Luleå): Rolf Modigh,

tel 0921-50410 070-6455372

E-post: rolf.modigh@teliasonera.com

NORRKÖPING: Björn Malmström,

tel 011-39 12 32 E post: 011391232@telia.com

Jourtelefon: 070-579 14 19

NÄSSJÖ: Hans Åke Johnsson tel 0380-73235.

E-post hansake.jonsson@hotmail.com

STORSTOCKHOLM (ej norrort):

Anita Henriksson 08-324002

E-post anita.henriksson@gmail.com

Hemsida: www.stockholmskretsen.se

STOCKHOLM NORRORT: Bengt Kjällström,

08-590 845 76, E-post bengt.kjallstrom@telia.com

Hemsida: www.cykelframjandet.se/norrort

SUNDSVALL: Bengt Erik Tjernström 060-124506

E-post sundsvall@cykelframjandet.org

Hemsida: www.cykelframjandet.se/sundsvall

SÖRMLAND (Eskilstuna): Ingrid Brege,

tel 016- 51 10 38. E-Post ingrid@brege.se

Hemsida:www.cykelframjandet.se/sormland

ULRICEHAMN Rolf Andersson tel 0321-16330

e-post rolf@rolfsbygg.se

VARBERG: Anita Persson, tel 0340-622611.

E-post anita.persson@tangaberg.se

Hemsida http://cykelframjandet.se/varberg

VETLANDA: Eivor Lindquist, tel 0383-76 16 80

E-post eivor.lindquist@telia.com

Hemsida www.cykelframjandet.se/vetlanda

VÄNERSBORG: Peter Bryntesson,

tel 0521-22 12 90.

e-post: peter.bryntesson@telia.com

VÄXJÖ Helena Brolien, helenbrolien@hotmail.com

ÖREBRO: Kerstin Svensson, tel 019-122852

http://www.cykelframjandet.se/orebro

E-post hugghult@telia.com

ÖRNSKÖLDSVIK: Anders Berglund,

tel 0660-798 11

E-post: anders.berglund@ornfrakt.se

ÖSTERSUND: Mait Adsten, tel 063-12 32 51

E-post e-post jan.adsten@telia.com

SMÅLANDSDISTRIKTET: Arne Lindquist,

tel 0383-761680.

E-post eivor.lindquist@telia.com

SKÅNEDISTRIKTET: Kjell Kihlén, tel 042-715 86

23


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.10 Sida 24




Bräknetrampen breddas och förnyas


Utbyte med tyska

cyklister har inletts

Efter fjolårets succé med drygt

800 startande cyklister, laddar nu

arrangörerna för en ny ”Bräknetramp”.

Styrgruppen, stärkt av alla positiva

omdömen, diskuterar för närvarande

med en rad nya samarbetspartners i akt

och mening att förnya och bredda denna

cykelträff.

Naturligtvis är det den vackra naturen i

Bräkneåns dalgång som är det främsta

dragplåstret, men nu vill arrangörerna

göra cykelloppet än mer rikt på upplevelser.

Ambitionen är att varje deltagare utefter

respektive sträcka ska kunna ta små

vilopauser med rika upplevelser inom

skiftande områden.

Tyskt samarbete

Arrangörerna i Bräkne-Hoby, mitt i Blekinge,

har under hösten också inlett ett

samarbete med tyska cyklande vänner.

Det är Aktivregionen Wagrien-Fehmarn

som ligger i Schleswig-Holstein, söder

om Rödby i Danmark.

En grupp från arrangörsföreningen i

Bräkne-Hoby besökte de tyska cykelarrangörerna

i oktober för att närmare

studera ett nyligen startat projekt

”Fahrradwege” (cykelvägar).

Cykelentusiasterna från Tyskland gjorde

å sin sida ett studiebesök i Bräknebygden

i november. Meningen är sedan att tyska

turister ska förgylla nästa års Bräknetramp

den 8 maj.

Naturen dragplåster

Bräkneåns dalgång är ett stycke unik

svensk natur som står sig mycket väl i

jämförelse med omtalade platser i södra

Europa. Meningen är att Bräkneåns dalgång,

från Järnavik vid Östersjön i söder

till Tingsryd (Småland) i norr ska bli ett

av landets ledande turistmål.

Nu i höst och vinter dras också ett nytt

Leaderprojekt i gång i syfte att öppna

upp vackra Bräkneån ytterligare. Vackra

platser utmed ån ska öppnas upp och befrias

från sly och skymmande skog.

Ett cykellopp som Bräknetrampen är ett

bra sätt att vara rädd om sin kropp, såväl

8 maj 2010 går nästa

Bräknetramp.

Över 800 deltog förra året.

24 Cykling 4 2009

fysiskt som själsligt. Det har också Landstinget

Blekinge och Ronneby kommun

insett och stödet från dessa offentliga förvaltningar

utökas nu inför nästa års arrangemang.

- Den förebyggande hälsovården blir allt

mer viktig och naturligtvis vill vi på

olika sätt stödja ett arrangemang som

Bräknetrampen, säger bl.a. Tomas Gustavsson,

folkhälsostrateg i Landstinget

Blekinge.

Trampen som julklapp

Många har hört av sig och vill ge en start

i Bräknetrampen som julklapp och visst

går det bra. Presentkortet kan beställas på

hemsidan www.braknetrampen.se som

kommer att uppdateras efterhand som

sträckor och program blir klara. Där kan

du snart också anmäla ditt deltagande

som alltså sker 8 maj 2010 i vår vackra

Bräkneåns dalgång.

TEXT: BENGT MAURITZSON

FOTO: BERTIL KARLÉN


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.10 Sida 25

Cykla i New York?

Klarar du av att cykla i centrum av

någon av de större städerna i

Sverige? I så fall klarar du också

av att cykla i New York! Även på Manhattan!

Visserligen är gatorna och bilarna

stora, men trafiken är ganska lugn och

vänlig.

Det är visserligen bara på några få ställen

som det finns cykelfiler, men vi som

är vana vid att cykla i rusningstrafik i

större svenska städer tycker att det är gott

om utrymme i New York. Varken bilisterna

eller de övriga cyklisterna kämpar

om utrymmet med dig på det sätt som vi

är vana vid hemifrån!

Det finns möjlighet att hyra cykel på en

hel del ställen, men populärast är det för

turister att göra det på södra sidan av

Central Park. Och är det någonstans som

det finns mycket cyklar, så är det på

”rundbanan” runt parken. Det finns

också möjlighet att boka in sig på gui-

Akut-cykel

i London

Åke Uhlin i Kumla hade både ögonen

och kameran med sig i London.

Utanför en akutmottagning i Soho sågs

denna cykelambulans, tungt utrustad som

synes. Vad all packning innehöll vete gudarna

men tjejen som skötte trampningen

sade att de stöttade de vanliga ambulansernas

akututryckningar vid trafikstockningar

och svåråtkomliga adresser. De

kunde även leverera akutmediciner till

behövande.

En intressant variant av cykelställ på en

av Londons större järnvägsstationer i

somras. Passar väl bäst för de lättare cyklar

som i dag trafikerar Londons gator.

Cyklingen måste ha ökat markant här

senare år. T o m markerade cykelbanor

fanns i centrum. Undan gick det också då

de flesta cyklister var av yngre modell

och hade bråttom.

Motion på recept fungerade

för dem som var

minst aktiva

Bara hälften av dem som fick fysisk aktivitet

på recept följde ordinationen. Men de som

var i störst i behov av ökad aktivitet var också

de som oftast använde receptblanketten.

Sedan några år tillbaka kan sjukgymnaster, lä-

Cykling 4 2009

dade cykelturer, vilket är ett bra sätt att

upptäcka att New York kan vara ett riktigt

trevligt mål för en cykeltur!

TEXT OCH FOTO: CHRISTIAN JUUL

Tungt lastad akutcykel.

Så kan man också parkera cyklar.

kare och andra yrkesgrupper inom vården

skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR. Matti

Leijon, folkhälsovetare vid Centrum för primärvårdsforskning,

Lunds universitet, har undersökt

användningen av motion på recept i

Östergötland. Det visade sig bland annat att

ungefär hälften av dem som fick fysisk aktivitet

på recept utskrivet följde ordination.

Kanske en låg andel, men samtidigt visade

avhandlingen att det var just de som var minst



Tufft i Stockholm

Årets upplaga av Stockholm Rogaining

blev ett av de tuffare,

med regntunga marker och utmanande

banläggning av OK Ravinens juniorvärldsmästare

Gustav Bergman. I

rogaining är det ju inga traditionella

banor, utan deltagarna får en viss tid – i

det här fallet sex timmar för löparna och

fyra timmar för cyklisterna – på sig att ta

så många kontroller som möjligt. Ju

längre bort kontrollerna finns – och ju

svårare de är – ju mer poäng ger de. I år

sträckte sig kontrollerna över ett stort

område och patrullerna valde mycket

olika upplägg på sin kontrolltagning.

Inget lag hann besöka alla kontroller,

men många fick ändå en löpsträcka på

cirka fem mil. Cyklisterna hade dryga sju

mil att avverka på sina max fyra timmar

för att ta alla kontroller, och inte heller

här var något lag riktigt nära att klara

detta.

Tårta i Varberg

Varbergskretsen avslutade säsongen med

en tur till Annebergs gård och dess vinodling.

Efter rundvisning och provsmakning

firade man med kaffe och

jubileumstårta. BRITTA BERGQVIST

aktiva som följde ordinationen i störst omfattning.

Avhandlingen visade även att personer

med högt BMI och dålig ekonomi hörde till

de grupper som främst ville ha hjälp med att

höja sin aktivitetsnivå.

Han kunde också konstatera att följsamheten

till ordinationen var som störst om patienterna

ordinerades en egen aktivitet som promenader

eller cykling, i stället för organiserad

motion.

25


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.35 Sida 26


CYKLINGEN




KOMMER ATT ÖKA!

Remissvar från Cykelfrämjandet

(CF) på: ”Nationell plan för

transportsystemet 2010-2021

Cykelfrämjandet främsta uppgift är

att arbeta för att främja cyklingen

både lokalt och på riksnivå och vi

ser med tillfredsställelse att planförslaget

anser att ökat antal cykelresor är viktigt

för att uppnå de transportpolitiska målen.

Förslaget innehåller ett flertal uttalanden

som är positiva för cyklister t ex förbättrade

möjligheter att cykla till och från

hållplatser för kollektivtrafik, möjligheter

att ta med cykel på tåg och buss, cykelstråk

mellan tätorter och goda

möjligheter för långturer på cykel.

CYKELFRÄMJANDET ser positivt

på flera av förslagen och vill lämna följande

synpunkter och förtydliganden:

Cykelfrämjandet konstaterar att

• Det finns cirka 6 miljoner cyklar i

Sverige och en mycket stor och kraftigt

ökande andel av de dagliga resorna helt

eller delvis sker med cykel.

• Cyklismen utgör en betydande andel

av all vägtrafik och andelen ökar snabbt

framförallt i storstadsregionerna.

• Cykeltrafiken och dess beroende av

samexistens med andra trafikslag måste

därför uppmärksammas tidigt i all trafikplanering.

Av figur 3 i planförslaget framgår att

cyklismen står för en betydande andel av

det totala transportarbetet men figuren

visar också att utredarna endast räknar

med en obetydlig eller ingen ökning av

cyklandet under den kommande tioårsperioden.

Vi anser att detta inte stämmer

med vad som har skett under de senaste

två-tre åren i framförallt storstadsregionerna

där det har blivit trångt på cykelvägarna

mellan förorter och centrum i

morgon- och kvällstrafiken under arbetsdagar.

Cyklisters och gångtrafikanters

roll i transportarbetet

Cyklister och gående är trafikanter och

står för en stor och viktig del av trafikarbetet.

Sammanfattning av Cykelfrämjandets remissvar:

Cykelfrämjandet kräver att cykeln skall inkluderas i

den nationella planen som ett transportfordon i

paritet med andra transportfordon samt att resurser

för cykelåtgärder öronmärks och kontinuerligt skall

kunna redovisas. Vidare skall cykelorganisationerna

konsulteras både regionalt och nationellt vid utformning

av cykelåtgärder.

VI VILL PÅPEKA att cykeln är ett viktigt

transportmedel vid arbetspendling,

vid inköpsresor, vid turistresor, vid resor

mellan näraliggande orter. Cykeln skulle

även kunna vara än viktigare och användas

än mer, om den behandlades som ett

seriöst transportmedel och att cykeltrafik

gavs förtur vid konflikter med biltrafik.

De initiativ som tas i en del tätorter för

att förbättra säkerheten för cyklister är

ofta bra men kan skapa osäkerhet om inte

gångtrafikanter, bilister och cyklister vet

vad som gäller. I värsta fall kan oklara

regler leda till förvärrade konfliktsituationer

mellan de olika trafikkategorierna.

Enligt planen ska cirka 950 miljoner kronor

satsas på trimning och effektivisering

av infrastruktur för cykeln som transportmedel

under 10-årsperioden. Som jämförelse

kan nämnas att Danmark investerar

1000 miljoner danska kronor i cykelåtgärder

under den närmaste femårsperioden.

Det är minst fyra gånger så mycket

som Sverige.

Öronmärk cykelpengar!

CF vill påpeka att öronmärkning av

pengarna till cykelåtgärder måste ske.

Planen kan annars bli känslig för godtycke

och påtryckningar. Uppföljning av

cykelåtgärder måste göras. Svar måste

kontinuerligt kunna levereras på frågor

om hur mycket av det planerade som har

utförts och till vilka kostnader.

CYKELORGANISATIONERNA

skall konsulteras både regionalt och nationellt

vid utformning av cykelåtgärder.

26

26 Cykling 4 2009

Cykling 4 2009

Cykeln ”glöms bort”

Vid ombyggen i det statliga vägnätet

”glöms” ofta cykeln bort. Så har skett vid

den snabba utbyggnaden av mötesseparerade

vägar. Här krävs en justering av

misstagen. Och det ska inte baseras på

antalet cyklister på de redan ombyggda

vägarna, eftersom ingen varken vill eller

vågar cykla där. Även om dessa synpunkter

finns i planförslaget är det viktigt

att behovet av säkra cykelvägar

kommer fram i de olika arbetshandlingar

som lämnas för samråd. Enligt vår mening

räcker det inte med att behovet av

ytterligare cykelvägar prövas vid mittsepareringsåtgärder

utan säkra cykelbanor

vid sidan av vägen måste anläggas om

inga intilliggande cykelstråk redan finns.

Åtgärderna för säker cykling måste även

framgå av de arbetshandlingar som lämnas

för samråd till berörd allmänhet,

kommuner och organisationer.

Nationellt cykelvägnät behövs

CF ser positivt på att utredningen har

uppmärksammat att det finns stora möjligheter

att utveckla cykelturismen. Sverige

kan betecknas som ett u-land inom

EU när det gäller möjligheterna att göra

längre semesterturer på cykel till stor del

beroende på svårigheterna att ta med

cykel på tåg eller buss. CF anser att det

behövs ett nationellt cykelvägnät (N1,

N2…) på motsvarande sätt som det finns

europavägar och riksvägar. Det behövs

även regionalt samarbete för att utarbeta

cykelstråk som går över kommungränser.

De nationella cykelstråken kan sedan på


Nycykling:Layout 1 09-11-27 09.35 Sida 27

sikt knytas ihop med cykelstråk på kontinenten

ungefär som nu gjorts med de

vandringsleder som ingår i den sameuropeiska

E6-leden

Bättre jämställdhetspolitik

Cyklismen står för en stor andel av enskilda

personers och hushålls lokala

transportbehov. Cyklismen skulle kunna

spela en ännu större roll om dess betydelse

fick större utrymme i planeringsmodeller.

I ANALYSER FRÅN SIKA framgår

att kvinnor missgynnas vid storskaliga

väginvesteringar. Till exempel blir manliga

bilförare gynnade av motorvägsutbyggnader,

eftersom tre gånger fler män

än kvinnor blir användare av motorvägen.

HUR TRANSPORTERAR SIG DÅ

KVINNOR? Kvinnor väljer oftare än

män närliggande arbetsplatser dit de kan

cykla. Kvinnor sköter oftare än män lämning/hämtning

av barn, vardagsinköp och

andra aktiviteter med korta transporter i

hemmets närområde, vilka med fördel

kan utföras per cykel. Infrastruktursatsningar

för cykling bör behandlas lika

seriöst som infrastruktursatsningar för

bilar. Kostnaderna kan då jämföras ur ett

jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor

och män.

Ny klass för cykelvägar

För att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande

måste cykeln med i planen

som ett transportfordon. Så görs till och

med av Världsbanken i dess instruktioner

för att få lån.

CF ANSER att för att få ett effektiv

resursutnyttjande måste en ny klass för

cykelvägar införas. Det ska vara längre

cykelstråk med motsvarande ”motorvägsstandard”

, alltså planskilda korsningar,

och inga hindrande trafiksignaler.

Dessa stråk skall vara anpassade till ar-

Cykling

Cykling

4

4

2009

2009

Cykelturismen i Sverige kan öka. Om

det finns fina cykelleder och om cyklar

får tas med på bussar och tåg.

betspendling med pendlingssträckor mellan

25-50 kilometer som i dagens läge är

realistiskt.

Cyklismen är lönsam!

Cyklismen är dessutom mycket lönsam

när man i de samhällsekonomiska beräkningarna

tar hänsyn till hälsoeffekter vid

30 minuters cykling per dag. Förbättring

för cyklismen kan alltså bli mycket lönsamt

för samhället som helhet.

SÄKERHETSMÅLET mellan olika

trafikantgrupper måste avvägas mot varandra.

ETT EXEMPEL där cyklismens företrädare

inte fått gehör i den nuvarande

transportpolitiska strukturen är, att där

vägar med mötesseparering och vajerräcken

byggs runt om i landet, kommer

trafiksäkerheten för motorfordon att motverka

trafiksäkerheten för cyklister. Vi

vill att säkerheten för cyklister i fortsättningen

tydligt framgår av alla samrådshandlingar

för nybyggnationer eller

rehabiliteringsprojekt inom vägsektorn

och inte ställs i motsättning mot andra

trafikantgrupper.

CYKELTUNNLAR måste utformas på

ett säkert sätt. Nu är in- och utfarterna oftast

90-graderskurvor som omöjliggör

sikt in i tunneln, vilket medför stor risk

för kollision med andra cyklister eller gående.

Kurvorna vid tunnelinfarterna bör

istället vara väl tilltagna så att man i god

tid ser eventuella mötande cyklister

CYKELBANOR OCH CYKEL-

VÄGAR måste också underhållas regelmässigt

för att inte gropar och sprickor

skall bli en säkerhetsrisk. Cyklisternas

säkerhet måste också beaktas vid väg-reparationer,

då cykelbanorna ofta används

för uppställning av arbetsredskap.

CG-vägar bör utgå!

Generellt kräver CF att gångbanor och

cykelvägar skall separeras för att minska



konflikter mellan gående och cyklister.

CF önskar att begreppet CG-vägar utgår

ur vokabulären i statliga dokument och

ersätts med gångbanor respektive cykelvägar.

Cykelåtgärder och miljömålet

För att klimatmålet skall kunna uppfyllas

krävs att cykelåtgärder prioriteras.

CF anser att många korta bilresor (under

10 km) med fördel istället kan göras per

cykel och till och med till fots om gångbanor

och cykelvägar finns tillgängliga.

Dessa skall finnas så långt från intensiv

motordriven trafik som möjligt. För cykelstråk,

som skall marknadsföras som

turistleder, är det nödvändigt att deras

dragning blir attraktiv. Kravet på att

cykelleder ska ligga nära det statliga vägnätet

för att vara ett riksansvar måste

modifieras.

Saknar tyngd

Den trafikpolitiska plan, som Riksdagen

antog december 2008, angav bland

målen att underlätta cykling mellan

mindre orter, bl.a. för arbetspendling. CF

ser inte att den nationella planen ger tillräcklig

tyngd åt detta.

Cykeln skall med på

tåg och buss!

För att cykling skall kunna fungera över

längre sträckor som ett fullgott transportalternativ

behövs det möjligheter att

kombinera tåg/buss och cykling. Ett viktigt

krav är att cykeln enkelt kan tas med

på dessa transportmedel.

CF STÖDJER även planerna på medel

anvisas till säker cykling till stationer

och hållplatser, som dessutom måste

kompletteras med cykelparkeringar som

är tillräckligt stora och välskötta. Det

måste gå att säkert låsa fast cykeln i stället,

som helst bör vara täckt av tak.

CHRISTIAN JUUL, ORDFÖRANDE I CYKEL-

FRÄMJANDET TACK TILL KARL HELLSTRÖM OCH

EVA LIND-BÅTH FÖR HJÄLP MED REMISSVARET.

27


Nycykling:Layout 1 09-11-27 12.04 Sida 28



Cykelns utveckling 1934 – 2009

Från stål till kol

Det är en fantastisk, äkta höstdag i

oktober. En kornblå himmel,

rödorangea lövträd och gräsmattors

mörkgröna fält ramar in ett av Stuvstas

villakvarter ett par mil söder om

Stockholm. Iklädd skalplagg håller jag

den bitande vinden på avstånd när jag

glider med min hybrid mellan husen och

letar efter rätt adress. Med uppdraget att

göra en retrospektiv över cykelns 75 år

behöver jag en guide, en ciceron till cykelns

rike. Och han bor här någonstans.

Så fort jag fick uppdraget av Cykelfrämjandet

kom jag att tänka på Gert Ekström.

Den tidigare intendenten för

Tekniska museet och författaren av en

mängd faktaböcker om teknik, maskiner

och fordon, blev i början av 2000-talet

klar med sitt cykelopus ”Älskade cykel”.

En faktaspäckad volym men lika mycket

en kärleksförklaring till det som många

vill kalla världens bästa uppfinning, cykeln

kort och gott.

Nördar ner oss

På plats i vardagsrummet i Gert hus börjar

vi med att fika och nördar snabbt ner

oss i cykelhistoriska detaljer. Trots att det

säkert skiljer 25 år

mellan oss i ålder

märker jag att vi har

samma brinnande

intresse för cykeln

som uppfinning och

företeelse.

Gert berättar att det

tog fem år att sammanställa

allt material

som skulle bli

Världsmästaren frånÄlskade

cykel. Nu

1948 Harry Snell

far han mellan kanel-

fick Crescent att

bullar, sitt extremt

mynta begreppet

starka kaffe och un”Världsmästarcykeln.”dervåningensskattgömmor.

Upp

Viktiga årtal de senaste 75 åren

1930

1931 kostar en

standardcykel i

dam- eller herrutförande

155 kronor.

1934

grundas Cykelfrämjandet

Cykelns utveckling och väg i

Sverige de senaste 75 åren är kantad

av vackra skapelser i allsköns

material, fantastiska försäljningssucéer

och lika feta magplask.

Följ med på en historielektion i

stål och kolfiber när Cykling

levererar en rullande retrospektiv.

1935 kostar ett ballongdäck

från Gislaved 4,25

kronor och en tillhörande

innerslang 1,50

kronor.

TEXT: MATTIAS BJÖRKLUND

kommer han med lådor, kartonger och

pärmar, till bredden fyllda med ett

enormt ihopsamlat material, själva ramen

till boken. När jag

ställer frågor om hur

trettiotalets cyklar

såg ut, om vilka de

största cykeltillverkarna

var i Sverige

på femtiotalet och

om hur viktiga startandet

av cykeltävlingar

var för att antalet cyklister skulle

öka, far han ner med armarna i en kartong

och visar fotografier, tidningsklipp

och en signerad idolbild föreställande

fartfantomen Harry Snell.

... 1937 såldes nästan 400.000 nya

cyklar. 60 år senare, 1995, säljs det

450.000 cyklar per år trots att befolkningen

ökat till 8,5 miljoner ...

NÄR VI BÖRJAR från början från

1934, hittar han direkt ett klipp från just

det året i en låda. Faktum är att just efter

Cykelfrämjandets bildande får cykeln ett

uppsving i Sverige, berättar Gert. Vi har

tagit oss förbi depressionens år som höll

folk i sitt grepp under decenniets första

år. Från 1935 då cirka 300.000 cyklar

säljs i Sverige vandrar försäljningen

starkt uppåt till 1937 då nästan 400.000

cyklar får nya ägare. (60 år senare, 1995,

säljs det 450.000 cyklar per år trots att

1941 Deceniets första

år innebär ett rejält

uppsving för

cykeln. 440.000

stycken säljs.

28 Cykling 4 2009

befolkningen ökat till 8,5 miljoner.)

Folk började på slutet av 1930-talet helt

enkelt långsamt få det bättre och kunde

köpa sig ett rejält

transportmedel som

dessutom inte krävde

något drivmedel och

minimalt med underhåll.

VAD VAR DET DÅ

FÖR CYKLAR som

min mormor och morfar

hade att välja på där de stod i cykelbutiken

i mitten av trettiotalet, redo att

1958 bildas SCSF, Sveriges Cykel Speedway

Federation, för att hjälpa ”intresserade

grabbar” som gillade att köra

cykelspeedway. Sporten var het från

slutet av 50-talet och några år framåt.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.48 Sida 29

köpa sin första fullstora vuxencykel?

Gerts analys och svar kommer snabbt

bakom en kaffekopp. Och är lika fascinerande

som kärnfullt.

– Vid den här tiden var standardcykelns

konstruktion i princip färdigutvecklad,

säger Gert.

Och visst, tittar man på dåtidens utbud

och jämför med dagens standardcykel

och det som säljs överlägset bäst i cykelbutikerna

idag är likheterna slående. En

Norsdstjernan eller en Hjorten från 1935

går att hitta hos vilken cykelhandlare

som helst. Om än lättare och i fler nyanser

och med ett annat namn på ramen.

Pakethållare

blev standard

Trettiotalets

cykel hade dess-

1960 ökar konkurrensen

i cykelbranschen

när importen

släpps fri till Sverige

Cykling 4 2009

Nordstjernan

var ett av Sveriges

mest

klassiska märken

på 30och

40-talet.

Här en transportmodell

från trettiotalet.

FOTO: OLA HUS-

BERG.

1966 Vätternrundan premiärkörs.

344 deltagare cyklar de

30 milen för första gången. 30

år senare cyklar nästan 17.000

Vättern runt.

1967 vinner

Fåglumbröderna

sitt första av tre

VM-guld i lagtempo.

Gert Ekström

arbetade som

intendent på

Tekniska museet

i 40 år och

skrev boken Älskade

cykel.

FOTO: MATTIAS

BJÖRKLUND.

Varför skulle man smutsa

ner sig på en cykel när det

gick att åka Opel Kapitän

till kontoret?

utom betydligt bättre komfort än vad

som tidigare bjudits. Frinav fanns sedan

ett par år, så cyklisten slapp snurrande

hjul i nedförsbackar. Ballongdäck med

innerslang hade utvecklats och pakethållare

blev under decenniet en välkommen

standard.

Om det var få cykeltyper att välja på

under den här tiden var det ännu sämre

ställt med färgvalen. Svart var den totalt

dominerande cykelkulören ända till slutet

av trettiotalet då mörkt röda, gröna och

blå nyanser till slut hittade upp på ramarna.

De mest dominerande svenska fabrikerna

var Wiklunds i Stockholm med

märken som Nordstjernan, Polstjernan

och Juno, Nymans verkstäder i Uppsala

med Crescent och Hermes samt Husqvarna.

Importerade cyklar utgjorde ingen

betydande del av försäljningen men det

skulle det bli ändring på.

Nästan halv miljon cyklar

Under fyrtiotalets början boomade cykelförsäljningen

i Sverige, 1941 såldes nästan

450.000 cyklar, och inte på trettio år

skulle det rekordet slås.

1970 genomförs cykeldemonstrationen

”Stoppa Brunkebergsleden”

i Stockholm.



En stor anledning var andra världskrigets

utbrott. Ransoneringar av bränsle,

gummi och olja gjorde att många tvingades

välja cykeln som transportmedel.

Frihetssymbol

Samtidigt började cykeln som produkt att

utvecklas. Från att länge ha varit något

som människor använt för att ta sig till

och från arbetet till en frihetssymbol. Cykelsemestrar

tar fart, ett resultat av beslutet

1938 att varje svensk har rätt till

minst två veckors betald semester, upp

till 12 dagar för de som varit anställd hos

samma arbetsgivare i minst 180 dagar.

Svenskarna ger sig ut på rullande ledigheter

över hela Sverige och även till

grannländer. I beredskapstider är cykeln

Skulle barnen med på cykelsemestern

var det vanligt på 40-talet att man

byggde kärran själv.

ett vanligt och ekonomiskt perfekt alternativ

för trupptransporter. Under fyrtiotalet

ökar valfriheten hos cykelhandlaren;

tandem blir en allt vanligare modell och

dessutom börjar det, i och med det

ökande cykelsemestrandet, att säljas

massor med olika cykelkärror där barn

kan transporteras. Flera säljs som byggsatser

till händiga och snickarsugna

svenska familjer.

Bilen tog över

I efterkrigstidens Sverige och det gryende

femtiotalet seglade ett nytt ”hot”

mot cykeln upp. Sverige hade undkommit

andra världskriget. Industrin gick på

högvarv och svenskarna hade fullt upp

att bygga en välfärd samtidigt som det

för första gången på länge fanns pengar

för vanliga Svenssons att lägga på lyx.

Femtiotalet blev bilens genombrottsdecennium

och höll samtidigt tillbaka cykelns

tillväxt. Varför skulle man smutsa

ner sig på en cykel när det gick att åka

Opel Kapitän till kontoret? Forts

1976 vinner Bernt Johansson

OS-guld i Montreal. Racers

blir allt hetare i Sverige under

decenniet.

29


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.48 Sida 30

Forts



1

Tillverkare försvann

Nedgången för cykelförsäljningen fick

följder för Sveriges cykelindustri. I slutet

av årtiondet fanns bara ett tiotal tillverkare

kvar i landet. De klart största var

Monark i Varberg, Nymanbolagen i Uppsala,

där Crescent, Nordstjernan och Hermes

ingick, och Husqvarna som stod sig

starka eftersom de även tillverkade motorcyklar.

För att stå sig rustade inför tuffare

tider skedde ett samgående mellan

Monark och Nymanbolagen 1960 sedan

vd:n för Monark Tage Warborn 1954

köpt en betydande aktiepost av sin konkurrent.

Än idag ingår de båda klassiska

svenska märkena i samma bolag som numera

dessutom ingår i ett av Europas

största cykelbolag, Cycleurope. Fortfarande

svenskägt och med säte i Varberg.

Mer om det senare i vår tidsresa.

Nya cykeltyper

Idéerna hos cykeltill verkarna för att

locka människor att cykla istället för att

köra bil var flera under femtiotalet. Dels

försökte utvecklarna göra cyklarna lättare,

smidigare och dels uppfanns nya cykeltyper.

Ramtjocklekarna minskades

och stål ersattes med krommolybden, en

stållegering som fortfarande används

idag vid cykelramtillverkning och som

då betecknas CrMo. Legeringen innebar

att rören i ramen kunde göras tunnare

och lättare med bibehållen styrka. CrMo

står dessutom emot rost bra.

ISRACING, och i än högre grad speedway,

var två sporter som vuxit sig populära

under femtiotalet speciellt bland

ungdomar. Cykelindustrin var inte sen att

hänga på denna trend och levererade faktiskt

specialbyggda cyklar som skulle

köras på lera och is. Crescent var en av

tillverkarna som såg till att det fanns cyklar

med dubbar på framhjulet och

skyddsgaller så att de kunde köras på

spolade banor vintertid. För sommarens

fartfantomer fanns 1957 en hel Speedoserie

från samma tillverkare. Speedo

1981 inleds Itera-projektet fredagen

den 13 oktober klockan

13.00 i ett konferensrum med

nummer 13 på dörren.

1981 lanserar Mike

Sinyard Specialized

Stumpjumper, världens

första massproducerade

MTB.

Cross, som kom med en frambroms i

form av ett gashandtag, hastighetsmätare,

elektriskt signalhorn och limpa, var säkert

en av de mest åtråvärda modellerna.

Även om speedcyklingen höll igång bara

ett par säsonger är det ett intressant fenomen.

Cykeltillverkarna hade börjat

lyssna efter vad ungdomarna gillade,

agerat och levererat.

Importen tuff nöt

Sextiotalet bjöd på fler cykelexperiment

för att möta kundernas efterfrågan. Bilens

grepp om svenskarna var fortsatt

stark. Dessutom släpptes importen fri i

decenniets början. När det blev fritt för

var och en att importera cyklar tillverkade

utomlands innebar det självklart en

tuff nöt att knäcka för den inhemska cykelindustrin.

Från åren 1960 till 1970

gick importen från att vara endast 6.000

cyklar till att utgöra nästan hälften av antalet

sålda cyklar som 1970 uppskattades

till 420.000 stycken.

MINICYKELN, eller låghjulingen som

den ibland kallades, blev en ny typ av

cykel som dels importerades till Sverige,

dels tillverkades av Monark och andra

svenska fabriker. Minicykeln var ämnad

för staden och kortare transporter.

Kanske mellan husvagnen och ett dopp i

en sommarsjö eller som transportmedel

från båten till glasskiosken. Modellen var

ofta delbar på något sätt vilket skulle

göra bilägare till köpare och antingen

kunde cykeln delas över ramen eller så

kunde pedalerna fällas ihop med ett enkelt

handgrepp. Idén med små hjul, mellan

14 och 20 tum, är inte dum. När

Stockholms stad till slut genomförde sitt

stadscykelprojekt 2006 var det cyklar inspirerade

av sextiotalets minicyklar man

presenterade.

Johanssoneffekten

Stjärnors lyskraft och betydelse bör aldrig

underskattas. Så är det även i sportvärlden,

där en lysande idrottsman kan

göra underverk för både en sport och

1985 läggs Itera-projektet

ned. Det som skulle

bli 120.000 sålda cyklar

stannar på 14.000

stycken.

1990 trampas Tjejtrampet

för första

gången. 7700 deltar i

premiärloppet.

30 Cykling 4 2009

2

dess bransch. Hur många ville inte börja

spela tennis och åka skidor på sjuttiotalet

när herrar Borg och Stenmark dominerade

sina idrotter? Som sedan återspeglades

i antalet sålda Elan-skidor och

Donnay-racketar. Under sjuttiotalet får

dessutom en rullande sport ett uppsving

och det tack vare fyra bröder, en OS-medaljör

och ett motionslopp.

Bröderna Gösta, Erik, Sture och Tomas

hette först Pettersson. Men alla cyklister

och idrottsälskare känner dem bättre som

Fåglum-bröderna. Med tre lagtempoguld

1967-1969, två OS-medaljer 1964 och

1968 samt ett bragdguld är de för evigt

inristade i svensk idrottshistoria. De

hjälpte dessutom till att göra svenskarna

nyfikna på racer- eller landsvägscykling,

som det kom att döpas till på svenska.

Även om Fåglumbröderna verkade på

sextiotalet lyckades de föra intresset för

bockade styren och smala däck över sjuttiotalet

och växla över till en annan västgöte

som 1976 tog Sveriges första

OS-guld i cykel. Bernt Johansson hade

dessförinnan även knipit VM-guld i lagtempo-VM

1974 och cyklar numera även

MTB. Svenskars framgångar på smala

däck gör att cykelloppet Vätternrundan,

som startat 1966, mellan åren 1976 och

1979 ökar antalet cyklister från knappt

6000 till över 9000 åkare, en höjning

med 150 procent. Johansson-effekten är

ett faktum.

Under sjuttiotalet hänger framför allt

Monark och Crescent på med racertillverkning.

Crescent trycker dekaler med

epitetet ”Världsmästarcykeln” på sina

modeller. Det många kanske glömt är att

senast en världsmästare cyklade på en

Crescent var 1948 då Harry Snell vann

guld i Holland.

Det glada åttiotalet brukar det heta och

visst levererades det en hel del cykelglädje

detta årtionde.

Två segment bröt igenom och breddade

1991 Världens första

elektriska cykelväxel

lanseras.


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.48 Sida 31

3

1996 startas Cykelhistoriska

Föreningen i Stockholm, av entusiaster

som vill bevara underhålla

intresset för veterancyklar.

Cykling 4 2009

4

cykelsporten i Sverige. BMX och mountainbike

hade funnits sedan sjuttio- respektive

sextiotalet i ursprungslandet

USA. I Sverige innebar genombrottet att

framför allt barn och ungdomar hittade

nya sätt att använda cykeln. För varför

skulle den vara kvar på asfalten och i staden?

BMX var en liten cykel, perfekt att

göra hopp och trick med och kostade inte

mycket att köpa. Det blev försäljningssuccéer

i början och mitten av decenniet.

Sverige fick i och med de nya cykeltyperna

massor med nya märken, som Jaggazaki

och Kuwahara från Asien. De

amerikanska märkena med Scott, Specialized,

GT, Cannondale och Trek i täten

tog snabbt hand om mountainbike-kakan

och försåg svenskar som ville köra stora

cyklar i terräng med rätt modeller. De

svenska märkena reagerade för sent och

hamnade i bakvattnet på sin hemmamarknad.

Svenskt magplask

Vid sommar-OS 1996 i Atalanta gjorde

MTB debut som gren och intresset för

sporten steg globalt. 2012 är BMX med i

sommar-OS för andra gången och säkert

får cykeltypen ytterligare uppsving igen

efter ett slumrande 2000-tal.

Åttiotalet innehöll dessutom ett svenskt

magplask. Två ingenjörer från Volvo sa

upp sig från biljätten och ville i början av

årtiondet satsa på något nytt. En plastcykel

hade ingen tidigare skapat, varför inte

göra det nu? Bidrag från Nutek gjorde att

en produktion kunde sätta igång och

målen var höga. 120.000 av plastcykeln,

som döpts till Itera, en förkortning av industriell

rationalisering, skulle säljas premiäråret.

Problemen med cykeln var

dock flera. Iteran blir ranglig, väger massor,

17 kilo, skulle inte plast vara lätt?

Och kostar mycket. Dessutom tog det uppemot

30 minuter att byta slang om du

fick punktering. Om du ens lyckades

kränga av däcket. Efter fyra år lades pro-

jektet ned, totalt såldes 14.000 cyklar.

Idag är det samlarvärde på Iteror, mest

pengar får den som har en lingonmjölkfärgad

racer med Campagnolo-växlar.

Under åttitalet såldes fler MTB:s än racers

och en topp på 520.000 cyklar,

svenskt rekord för cykelförsäljning, nåddes

1981. Det var inte Iterans förtjänst.

MOUNTAINBIKEN fortsatte sitt segertåg

även under nittiotalet. När segmentet

var som hetast gick det 20 MTB:s på 1

racer. Någonstans i mitten av decenniet

kom till slut vändningen och mountainbiken

gick tillbaka försäljningsmässigt.

Importen ökade explosionsartat och 1994

importerades 600.000 cyklar till Sverige

varav de flesta var lågpriscyklar från

Asien. Många handlare såg att det gick

att vräka ut billiga cyklar till inte så nogräknade

konsumenter, vilket fick till följd

att den fina försäljningsutvecklingen av

speciellt MTB:er stagnerade och vände

nedåt. Hypen dog eftersom vissa handlare

ville göra snabba klipp.

EN SPIRANDE TREND blev istället

nya segment som sprang ur standardcykeln.

City bikes och hybrider föddes det

här årtiondet och växte sig starka hos

stadsbefolkningen och de som ville ha en

bra pendlarcykel till arbetet. En city bike,

som idag oftare kallas urban cykel, var

lättare, hade aluminiumram, fler växlar

och utrustad med pakethållare och lampor.

Hybriden skulle kunna anpassas lätt

till olika väderlekar och därför ha fästen

för väskor och skärmar. Den skulle dessutom

ha smala, racerliknande racerdäck

låsbar dämpning och minst tio växlar. Ett

1997 köper Salvatore Grimaldi,

ägare till Monark och

Crescent, Bianchi och bildar

Cycleurope, då en av världens

största cykeltillverkare.

5

1) Minicykeln hade en gyllene tid på

60-talet. Liten, isärtagbar, gick den

lätt att få med i bilen eller husvagnen.

2) Nostalgiannons från Skeppshults

kataloger i slutet av 60-talet.

3) Hånad, bespottad och 17 kilo

plast. Iteran var ett fantastiskt

magplask från det glada 80-talet.

4) Skeppshult modell V från 2007.

FOTOGRAF: ANDERS ESKILSSON

5) Nishiki, som byggs i Göteborg,

ledde hybridvågen på 90-talet. Bilden

visar en splitter ny modell från 2009.

6) Speedwayinspirerade modeller var

populära på 50-talet.

1998 skapar

Skeppshult tillsammans

med formgivaren

Björn Dahlström

Z-cykeln.

6

Göteborgsbaserat företag, Unicykel, som

börjat med att importera racers från

Asien, hängde tidigt på hybridtrenden

och är idag ledande inom segmentet i

Sverige. Idag är Nishiki ett starkt cykelvarumärke

inom flera områden och över

hela Sverige. Design, tillverkning och

distribution sköts fortfarande från Göteborg

där allt en gång började.

ÄVEN SKEPPSHULT, som startade när

Albert Samuelsson började sin cykeltillverkning

1911, tog ny fart under nittiotalet.

Nya ägare tog över familjeföretaget

1989 och bolaget satsade under årtiondet

på att förvalta och förfina gamla klassiska

Skeppshult-modeller. Modeller som

Natur och ARC blir snart begrepp. Z-cykeln,

som lanseras 1998, liknade inget

annat på sin tid och är fortfarande unik i

sin form. Skeppshult och tunge formgivaren

Björn Dahlström belönas med Utmärkt

svensk form för modellen.

PRECIS TIO ÅR EFTER Z-SAMAR-

BETET var det dags för ännu en kollaboration

mellan Skeppshult och Björn

Dahlström. 2008 släpper Skeppshult Vcykeln,

en klar flirt med sextiotalets minicyklar

och med en smart detalj där

cyklisten väljer vilka tillbehör, som låsbar

låda och pakethållare, ska klickas i

fram- och bakåt.

SOM SVENSK CYKELTILLVER-

KARE är Skeppshult unika. De är den

enda fabriken som fortfarande gör cyklar

från obehandlade stålrör till färdig cykel.

75 år tidigare fanns det cykeltillverkare i

varje större svensk stad. En uppseglande

trend detta århundrades första decennium

är ändå den stora mängd svenska cykeldesigners

som med egna formidéer och

intressen att skapa egna tvåhjulingar har

exploderat. Yoghurt, Urbanista, Pilen,

Sson, Okee och Pitpro är några exempel

på cykelmärken som täcker in modeller

från BMX, via beach cruisers till mountainbikes

i kolfiber. Fenomenet speglar

bra tiden vi lever i just nu. Valfriheten

inom alla tänkbara områden ökar. Saknas

Forts

2001 Cykeluppslagsverket

Ӏlskade

cykel” av Gert Ekström,

text och Ola

Husberg, foto ges ut.

2009 kostar en

Skeppshult STC

3-växlad standardcykel

5.295 kr.

31



2010


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.48 Sida 32



Ӂkarna tar skidliften upp, cykeln

hängs vid sidan om och sen är det

full fart nedför som gäller”

Forts

en önskad produkt ser de som har en bra

idé till att förverkliga den. Flexibiliteten

hos fabrikerna i Asien gör att det går att

designa och beställa en relativt liten serie

cyklar (50 stycken), få dem tillverkade i

Taiwan, där de flesta cyklar görs idag,

och ändå få ekonomi i det.

Bara fler och fler

Inga cykelsegment har försvunnit under

2000-talet, det tillkommer bara allt fler.

Cykelcross, singlespeed och fixed gear är

några av de senaste subkulturerna och

runt hörnet väntar fler specialiseringar.

Med Sveriges nybyggda cykelvelodrom i

Falun (klar i februari 2010) får säkert velodromcykling

till slut återigen fäste i

Sverige då OS i London är bara dryga

två år bort. Och cyklisterna blir fler. Efter

några nedgångsår under decenniet ökar

speciellt pendlarcyklisterna, under 2008

blev de till exempel 30 procent fler än

året innan i Stockholms stad. Mycket troligt

beroende på införda biltullar. Säkert

har en spirande hälsotrend under årtiondet

också gjort sitt till. Ungdomar cyklar

också i högre grad. De har lämnat tradi-

tionella mountainbikes och BMX

och funnit nya subkulturer i form

av freeride-cykling. Downhill,

street, dirt, 4X och enduro är alla

sprungna ur MTB:ns ramar och delar

men dragna ett par varv till. På en down

hill-cykel har till exempel framgaffeln

150-180 millimeters slaglängd och sadeln

sitter lågt. Cykeln ser ut som en motorcykel

framifrån och cyklas bara nedför

berget, vilket gör att den kan vara tyngre,

vilket ger stabilitet och fart. En dirtcykel

används för att hoppa med och har i princip

ingen sadelstolpe alls, är kompakt

byggd och endast framdämpad. En trend

nu är att landets skidanläggningar bygger

slingor i skidbackarna för alla dessa nya

former av cykling, vilket gör att det finns

liv och rörelse året om på orter som Åre,

Sälen och Gesunda. Åkarna tar skidliften

upp, cykeln hängs vid sidan om och sen

är det full fart nedför som gäller.

E-bikes kommer

En annan sakta växande trend är e-bikes,

cyklar med påhängd batterimotor som

kopplar in när cyklisten behöver extra

Upplev Halle- Hunneberg, Fallen och Slussarna

Välkommen till Destination Trollhättan-Vänersborg

Boka www.visittrollhattanvanersborg.se 0520/0521 135 09

Bike parks för down hill-fantaster är

framtiden för skidanläggningar.

hjälp i motlut eller längtar hem. E-bikes

är riktigt stort i Holland och Tyskland

men har inte slagit igenom fullt ut i Sverige

ännu.

Tillbehören, komponenterna och cykelkonfektionen

har däremot exploderat

detta årtionde. Det går att bygga om och

till sin cykel snabbt och enkelt. Massor

av prylar finns i traditionella butiker men

ännu mer finns på nätet. Ungdomar och

en liten men växande klick vuxna beställer

allt mer komponenter via Internet och

ändrar och mekar med sina cyklar. Kläderna

till cykeln blir allt viktigare. En

MTB-cyklist klär sig inte som en downhill-åkare,

en racerälskare har inte

samma skor som en pendlarcyklist. De

individuella möjligheterna bara ökar här

med. Ökad valfrihet kan aldrig vara fel,

speciellt inte inom något så frihetsbejakande

område som cykeln står för.

Cykelpaket

med två

övernattningar

inkl. frukost.

1095:-/pers

Det rullar på… Dags att boka cykelsemestern!

32 Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.48 Sida 33

Väjningsplikt för

bilar föreslås

I dag har cyklister och mopeder klass II,

som färdas ut på en cykelöverfart, väjningsplikt

gentemot den fordonstrafik

som färdas på den korsande vägen.

Transportstyrelsen har lämnat ett förslag

till regeringen om att stället överföra väjningsplikten

på bilisterna, på samma sätt

som för gående.

Men de nya väjningsreglerna vid cykelöverfarter

ska inte gälla över allt där en

cykelbana korsar en väg. Detta eftersom

Transportstyrelsen befarar att en generell

regelförändring snarare skulle försämra

trafiksäkerheten för cyklisterna, och

dessutom öka risken för påkörningar

bakifrån på fordon som stannar för att

släppa fram. Så skedde nämligen då väjningsplikt

gentemot gående på övergångsställen

infördes 1 maj 2000.

Istället föreslår Transportstyrelsen lokala

trafikföreskrifter där kommunerna

själva får bestämma var särskilda cykelöverfarter

ska tillskapas.

Speciella krav ställs på utformningen

av cykelöverfarterna. Bilister inte ska

kunna passera cykelöverfarten med

högre fart än 30 kilometer i timmen. För

att åstadkomma det kan kommunerna

t.ex. bygga fartgupp vid överfarterna.

Katrin vann cykeln

Stockholms Norrortskrets Cykelkulturtrim

avslutades i mitten av september

och som vanligt utlottades en cykel

och 20 presentkort på 100 kr.

Lycklig vinnare blev Katrin

Jakobsson. På bilden tillsammans med

Lennart Larsson.

Cykling 4 2009

Ny skylt i

trafiken

2012?

I förslaget ingår också en helt ny skylt

för cykelöverfart. Skylten ska användas

tillsammans med de fyrkantsstreck som

redan i dag finns vid överfarter för cyklister.

Förslaget innebär att fordonsförare som

korsar överfarten har väjningsplikt gentemot

cyklisterna dock måste ömsesidig

uppsikt gälla och cyklisterna måste sänka

hastigheten och titta åt båda sidor innan

de kör över cykelöverfarten.

Hela texten till förslaget finns på Transportstyrelsens

hemsida under rubriken

Översyn av trafikregler vid cykelöverfarter

och cykelbanor. Adressen är:

http://www.transportstyrelsen.se

Där finns även en konsekvensutredning.

Bevakade cykelöverfarter

anses

säkra. Om inte

cyklisterna kör

mot rött förstås.

Tyvärr ganska

vanligt.


Eventuell

medlemsresa

16 sept 2010


Klostret i Durnstein vid Donau.

Vi planerar nu för en medlemsresa i

Österrike, Wien-Donau-Linz-båt tillbaka

till Wien i området kring Wachau

med slott vingårdar mm.

Resan blir på 10 dagar på fina cykelvägar

utmed Donau. Cyklingen är riktigt

njutbar och sevärdheter finns det

många utmed vägen.

Pris: ca 13.500:- per person

I priset ingår: Flyg Stockholm-Wien t/r

(Austrian eller Hapag Lloyd) Boende i

delat dubbelrum inkl. Frukost 10

dagar,

9 middagar & 8 luncher Transporter

enligt ovan. Teknisk färdledare och bil

som transporterar bagage.

Hör av er om ni tycker det låter intressant.

Vi måste vara 20 deltagare för att

resan ska bi av.

Vi har även pratat löst om cykling på

Cypern, med direktflyg, spännande

historia och annorlunda upplevelser,

kanske också 10 dagar, men än så

länge är det öppet för förslag.

Hälsar styrelsen genom Bosse Sjöberg,

email: cyklamera@cykelframjandet.se

Telefon 08-545 910 30, se telefontider

på hemsidan www.cykelframjandet.se

Total utförsäljning

Cykeljackor

StayDri 150 gr

Pga ändrade förhållanden så säljs

samtliga cykeljackor ut till oslagbart

pris. Tidigare pris 1150.- nu 500.-

Ytterligare info på www.intertrade.se

Knopvägen 33

133 44 Saltsjöbaden

0708-773105

Beställ: golf@intertrade.se

33


Nycykling:Layout 1 09-11-25 22.28 Sida 34



Cykelfrämjandets ordförande

Christian Juul hälsade välkomna!

Gun Hägglund var moderator med den

äran under konferensen.

CF 75 år:

Nu ser vi framåt

Tillbakablickar och framåtblickar,

vi kastades fram och tillbaka i

historien under vår jubileumskonferens.

Precis som sig bör när man

firar ett jubileum.

Cykelfrämjandet fyller 75 år, faktiskt en

vördnadsvärd ålder. Upp och ner har det

gått om under åren. Precis som för cykeltillverkningen,

något som Kjell Sture

från Skeppshults-cykel kunde berätta om.

Bilens genombrott på 50-talet var en tuff

tid för cykefabrikanterna.

Men nu är det uppåt igen, även för

Cykelfrämjandet.

På 60-och 70-talet härjade bröderna

Fåglum som värst. Vi var fenomenalt bra

på lagtempo, sa Erik. Vi var ju bröder

och kunde träna tillsammans. En stor fördel.

Alla som varit med ett tag minns säkert

när Bernt Johansson i ensam majestät

kom in på målrakan i Montreal. Nu fick

vi se det igen och höra Berndt berätta.

Bla om att han tränade genom att cykla

20 mil om dagen, varje dag, året runt. Då

blir man en vinnare!

Cykefrämjandets historia har Martin

Emanuel skrivit om i det här numret. På

konferenen fick han utveckla sina tankar

om dåtid och framtid lite mera.

Det var dagens sista inslag och sedan

fick vi fira med en fin middag på Kak-

nästornet så att alla vi från landsorten

kunde beundra vår huvudstad från ovan.

Visst är det mycket som kan bli bättre

när det gäller cykling och trafik i Sverige.

Pelle Evall hade en hel del förslag.

Christer Hydén, som är professor emeritus

vid Lunds Tekniska Högskola, vet en

hel del om riskerna i trafiken. Och pekade

på ett antal risker som man mycket

väl kan bygga bort. Om man tänker och

planerar rätt, vill säga. Han fick oss alla

att småle åt bilden på människans evolution.

Inte utan att man undrar om vi gått

framåt eller tillbaka.

Klimatet är högaktuellt och därför var

meteorologen Lars Werners inlägg

mycket intressant. Lågmält och med en

hel del humor pekade han på vad som

kommer att hända och om vad som kan

anses vara falskt eller sant i klimatdebatten.

Dessförinnan hade Manfred Neun, president

i ECF (Europeiska Cykelfederationen)

dragit en lans för den verksamhet

ECF bedriver nere i Bryssel.

Cyklarna har inte utvecklats särskilt

mycket, menade Krister Spolander och

visade exempel på vad som kan tänkas

vara framtidens cyklar.

Sist men inte minst: Åke Stolt, f d sportjournalist

på Sydsvenska Dagbladet, har

bevakat 15 OS. Och speciellt cykling.

Probelemet, som Åke sa, var ofta att

välja rätt. Och det hände ofta att han

valde fel. Bevakade ett svensk misslyckande

medan framgångarna kom på en

annan plats. Men det hör liksom journalistiken

till.

Alla vi som var där, och vi var många,

hade fått en del att fundera på

Bra nu när vi blickar framåt!

TEXT OCH FOTO: BERRTIL KARLÉN

Manfred Neun, president i

Europeiska Cykelfederationen.

34 Cykling 4 2009

Kjell Sture, vars Skeppshults-cykel

snart firar 100 år, berättade om åren

som gått.

Åke Stolt, sportjurnalist på Sydsvenska

Dagbladet i många år, drog historier

från de 15 OS han bevakat.

Erik Fåglum, en legendar som tillsammans

med sina bröder skapat cykelhistoria.

Bernt Johansson, OS-medaljören från

Montreal 1976, berättade bl a om hur

hårt han tränade.


Nycykling:Layout 1 09-11-25 22.28 Sida 35

Christer Hydén, prof emeritus på

Lunds Tekniska Högskola, fick oss att

förstå trafikproblem.

Krister Spolander gav några visioner

om hur framtidens cyklar kan se ut.

Lars Werner, meteorolog från Malmö,

talade om det framtida klimatet. Vad

är sant och vad är falskt?

Martin Emanuel har skrivit om Cykelfrämjandets

historia (se sid 6–10) och

berättade nu lite mera.

Cykling 4 2009

“Cykeln är exempel på en uppfinning

som enbart gagnat människan”, slog

professor Gösta Ehrensvärd fast en

gång. Och vem kan eller vill säga emot?

Så visst har det känts alltigenom positivt

att under några decennier få utöva, prata

om och propagera för detta härliga

glädje- och hälsoinstrument!

Cykelfrämjandets och mina vägar korsades

redan 1969, då jag sökte råd inför

en planerad cykling-med-barn på Gotland

den försommaren.

Blev i samma veva medlem och - ja,

sen har det rullat på i stort sett.

Ett par resebidrag till medlemstidningen,

och vips satt jag invald i styrelsen

1977. (Oss emellan kändes det

kanske behövligt med en kvinnlig gisslan

i denna parad av cykeltillverkande

herrar under Kvinnosakens heta 70-tal.)

Ny generalsekreterare behövdes efter

avgående, legendariske Olle Thörnqvist

1979, jag blev ombedd att söka och

kunde inte stå emot utmaningen. Hade

dock inte fullt klart för mig att jobbet

också, utöver att förestå kansliet, innebar

redaktörskap för medlemstidningen,

samt förväntat arrangerande av en årlig

utlandscykling för medlemmar. Det blev

ett tiotal sådana resor under hela 80talet,

till Ungern, Irland, Österrike, Jugoslavien

(nuv. Serbien), Schweiz,

Italien, Frankrike. (På den tiden gick det

ännu att pollettera cyklar.)

Tur, höll jag på att säga, att begreppet

utbrändhet då inte var uppfunnet ännu.

Och rutinerna kunde nog ha trasslat till

sig en del utan det lojala stödet från

kansliets trotjänande ängel Ann-Mari

Engsröm.

Tack Hyland!

Lennart Hyland ringde en dag och ville

ha med mig i “Go´morron Sverige”,

tycke det var kul med en generalsekreterare

till utöver han som basade för FN.

Prata cykel och Cykelfrämjandet i TV -

bara att tacka och ta emot. Och det genererade

strax ett par tusen medlermmar

till. Tack för det, Lennart!

På 80-talet hände rätt mycket på alla

fronter. Efter två årsmötesbeslut återtog

vi namnet Cykelfrämjandet 1981, efter

att alltsedan 1954 ha famnat även mopederna.

Cykelgurun Eric Sandström, kär i


40 ÅR MED CYKEL-

FRÄMJANDET

av GUN HÄGGLUND


åminnelse, återinträdde då som medlem

efter att ha lämnat i protest 1954. Och bidrog

framöver under rubriken ”En nypa

Sandström” med kloka, milt ironiska

krönikor i medlemstidningen (som nu

fick heta Cykling i stället för Cykel- och

Mopednytt.)

Ett tiotal nya ortskretsar såg dagens ljus

under 80-talet, mycket tack vare vår dåvarande

riksordförande Göte Blom och

hans värdefulla kontaktnät, kommendör

vid flottan som han var.

CTV-premiär

1983 blev ett verkligt märkesår, premiäråret

nämligen för vår CykelTuristVecka

som malmömedlemmen Nils Wemmenhed

föreslagit oss utifrån sina erfarenheter

av den franska förebilden. Vi

hoppades då i våra ljusa stunder åtminstone

på ett 10-årigt liv för vår svenska

upplaga. Men nästa år i vecka 33 rullar

den 28:e CykelTuristVeckan i gång på

norra Gotland...

Prins Bertil högtidstalade

1984 fyllde Cykelfrämjandet 50 år, och

det jubilerades då med en cykelhistorisk

utställning på Armémuseum. Högtidstalade

gjorde en vänlig och älskvärd prins

Bertil.

För min egen del följdes fem år som generalsekreterare

av (enbart) redaktörskap

för Cykling, ordförandeskap för riksstyrelsen

i sex år och några år ytterligare

som “menig” styrelsemedlem. Las

Thörngren och Leif Åström avlöste

varandra som Cykling-redaktörer. Då är

vi framme vid millennieskiftet.

I tolv år har teamet Hägglund-Hörnell

vakat som hökar över Cykelspåret längs

ostkusten (Ystad-Haparada) och dess

skyltning. “Cyklar några där då?” kan

någon undra. Någon statistik har vi ju

inte, men 3:e upplagan av kartguiden har

sålt slut och ska nytryckas. Det säger väl

något.

Den vänlige redaktören Karlén låter mig

sedan några år hållas som road korrekturläsare

av Cykling och accepterar också

med jämnmod en och annan redaktionell

synpunkt eller kanske rentav artikel.

Det känns fint att på detta vis hålla kvar

kontakten med en 40-årig “partner”.

35


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.49 Sida 36



CF-shopen

Tips till vintercyklisten

Cykellyse som varken behöver

batterier eller dynamo.

Korgskydd är bra att ha vid fuktigt väder

Sittvärmeskydd för cykelsadeln, som värmer

oavsett om det är vått eller torrt.

Sitt- och korsryggsvärmeskydd av

neoprenmaterial för många olika

fritidsaktiviteter med full rörelsefrihet oavsett

aktivitet.

36 Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.49 Sida 37

CF-shopen

Cykling 4 2009

Bike Cap, en lätt vintermössa att bära under

hjälmen kalla dagar

Estanco Gloves är varma och vattentäta.

Fluid Pants

En funktionell cykelregnbyxa

Regnhätta till skydd för regn- vind och kyla

Mer uppgifter och pris finns i vår Webbshop som du hittar via

vår hemsida: http://www.cykelframjandet.se

37


Nycykling:Layout 1 09-11-27 12.00 Sida 38


Tips för cykelsemestern


Liva upp den mörka årstiden

med att planera inför

vårens och sommarens

cykelsemester!.

CYKELPAKET

I EUROPA

Cykla i Provence, Toscana, runt Bodensjön

eller längs Mosel.

Boat and bike i Kroatien, Holland och Italien.

På hemsidan finns många andra förslag.

Vi har även cykelpaket i Sverige.

Cycling Sweden

www.cyclingsweden.se

cycling.sweden@swipnet.se

Tel/fax: 0150-550 91

Världsarvet

HÖGA KUSTEN

och sagornas ÅDAL!

Cykla i det unika landskapet på slingrande

vägar med hisnande utsikter och små pittoreska

fiskelägen. Att cykla längs Ångermanälvens

stränder ger en tur som är rik på

minne smärken av historia och kultur. Cykelpaket 4-5 nätter, halvpension,

hyrcykel, kartor och båttur till Ulvön. Vi ordnar även

vandringspaket på Höga Kusten och turridning på islandshästar.

Tel: 0611-790 25

info@resklara www.resklara.se

Cykelresor 2010

Kompletta bussresor inkl. hotell, måltider,

cykelhyra, cykelkartor, reseledare m.m.

Cykla längs Mosel, 9 dagar

3/7 från Karlstad-Uddevalla-Göteborg-Helsingborg

samt från Oslo-E6-Uddevalla

24/7 från Stockholm-E4-Helsingborg

samt från Grums-Karlstad-Skövde-Jönköping

7/8 från Oslo-E6-Uddevalla-Göteborg-Helsingborg

samt från Grums-Åmål-Uddevalla.

Vi cyklar 19 mil från Trier till Koblenz på 5 dagar utan

bagage. 2 övern. i Lübeck och 6 övern. Moseldalen.

På cykel runt Bodensjön, 9 dagar

3/7 från Stockholm-E4-Helsingborg

samt från Grums-Karlstad-Skövde-Jönköping

4/9 från Karlstad-Åmål-Uddevalla-Helsingborg

samt från Oslo-E6-Uddevalla

Vi cyklar 5 dagar med möjlighet att besöka Mainau.

Läs mer på vår hemsida eller beställ program!

Öppet köp och fritt avbeställningsskydd

vid bokning i år.

Grums 0555-13015, Karlstad 054-187250

www.gruppresor.se

Resegaranti 4 miljoner.

Cykla i Stallarholmen/Strängnäs

Upplev vår vackra natur med ett rikt kulturliv

på Selaön i det fagra Sörmland.

Två bra cykelkartor med fyra lättcyklade

leder, tips på logi, sevärdheter m m

Cykelpaket!

Cykelorientering finns kring

Strängnäs/Fogdön.

Cykelpaket bokar du hos

Östaborg. Information: tel 0152-26 699

pensionat@ostaborg.com

www.cykelgruppen.se

Cykeldag 29 maj kl 10-13

38 Cykling 4 2009


Nycykling:Layout 1 09-11-27 11.36 Sida 39

Cykla i ...

Moseldalen

Välj mellan att bo på trevliga

”Gasthaus/Hotell ...genom små och trevliga få

ditt vinbyar bagage och transporterat vingårdar.

mellan Övernattning hotellen eller på bo ”Gasthaus”

bekvämt på en FLODBÅT

som eller förflyttar hotell, sig frukost mellan & de middag,

olika transport etapperna. av bagage Cyklar finns mellan hotellen,

ombord, vinprovning helpension samt ingår. båttur på Mosel.

Vi har också CYKEL och Båt i

Cyklar finns att hyra.

Holland samt ”Route du Vin”,

Vinvägen, i Alsace. 2010 års

program finns nu vår hemsida.

För information

Tel.0503-219 00

info@queentravel.com

www.queentravel.com

Upptäck Slovenien och det

italienska

landskapet

Friuli 27

aug. - 5 sep.

2010

Dramatiska alplandskap,

medeltida städer, vingårdar i

världsklass och den soliga adriatiska kusten,

allt detta upplever du på denna resa.

För reseprogram besök: www.offsidetravel.com

eller ring 08-428 424 60 / maila:

info@offsidetravel.com. Medlemmar i Cykelfrämjandet

erhåller 500 kr i rabatt

(gäller bokningar gjorda före 19 mars

2010, kan ej kombineras med andra

rabatter).

Åsnen Å Åsnen ru runt unt

på 4 dagar

Cykla 14 mil runt

vackra

sjön sjönn

Åsnen.

Till stor del på bilfria vvägar.

äägar.

Tid Maj - se september ptember

Pris 1 795 kr Vuxen, Vuux

en, del i dubbelrum ddubbelrum

795 kr Barn,

6-12 år

Ingår 3 Öve Övernattningar ernattningar

3 Frukost

3 Smörgåspaket

Cyk Cykel el (ej barn)

+ hjälm

FFärdhandlingar

ärdhandlingar

Bokning Alv Alvesta esta Turistbyrå Tuuristbyrå

Te Tel. el. 0472-152 55

Tips för cykelsemestern

Hälluddens Stugby

Kurs & Herrgård

Sköna Ölands Hälludden är belägen

200 m från havet i naturskön

och fridfull miljö. Här

erbjuds allt från vandrarhemstill

exklusiv hotellstandard i

rum och stugor.

Pris från 195 kr/pp.

Ölands norra udde,

380 75 Byxelkrok

Tel 0485 - 241 34,

0708 - 550 623

Halludden@telia.com

http://www.halludden.nu

Cykling 4 2009



Annonser: Svenska Huvudmedia KB

Telefon: 08-55667750

Besöksadress:Malmövägen 56

12149 JOHANNESHOV

E-post: svenska.huvudmedia@telia.com

39

Upplev

Falkenberg

med

omnejd!

59:ans B&B ligger i ”Gamla Stan” och

är ett utmärkt utgångsläge för dagsturer

med cykel. Vi erbjuder boende, nya

cyklar/hjälmar samt kartor med förslag

på cykelutflykter kring både kust och

inland.

59:ans B&B

Tel 0346-59 707.

bedandbreakfast.nr59@telia.com

Mobil 0702-647896

www.59bedandbreakfast-falkenberg.com

Krukmakaregatan 1/Storgatan 59,

311 31 Falkenberg

Välkomna!

Agneta


Nycykling:Layout 1 09-11-27 10.58 Sida 40

More magazines by this user
Similar magazines