Oktober - Sveriges Kristna Råd

gammal.skr.org

Oktober - Sveriges Kristna Råd

Nytt från

kyrka arbetsliv

När detta nyhetsbrev kommer till er har undertecknad varit på plats på Svenska

kyrkans Arbetslivscentrum i två månader. Det är en kort tid men ändå tillräckligt

lång för att få en viss uppfattning om arbetsfält och viktiga frågeställningar.

Det som först ramlar över en är områdets enorma omfattning och komplexitet. Men det

är klart, arbetslivet utgör ju ungefär hälften av vår vakna tid. Ur denna massa skulle jag

ändå vilja lyfta fram fem angelägna frågor för vår tids arbetsliv.

• Arbetets mening. Göran Rosenberg talar i sin bok Plikten, profiten och konsten att

vara människa om den brustna berättelsen. Människan behöver en berättelse som

sätter henne i ett sammanhang. Var finns den berättelsen idag, vad är det som ger

nutidsmänniskan ett sammanhang? Vad betyder det jag gör i mitt arbete för andra?

Gör min insats någon verklig skillnad? Var finns hoppet som kan bryta igenom den

vanmakt många upplever i sin vardag?

• Arbetslösheten. Det går inte att komma runt denna fråga. Det är särskilt besvärande

med alla unga utan ordinarie arbete för att inte tala om trögheten i integrationen

av de nya svenskarna. Även om det är en angelägenhet för samhället i stort så har

självklart fack och arbetsgivare ett avgörande inflytande och ett ansvar att finna nya

vägar. Kyrkans roll blir ofta att ta sig an de som hamnar utanför ordinarie arbetsmarknad

men vad skulle man mer kunna bidra med?

• Arbetets mängd. Frågan om arbetstidsförkortning är iskall. Trenden går åt motsatta

hållet i Europa. Vi kanske bör ställa oss frågan; vilka grupper behöver en förkortning

av arbetstiden och prioritera dessa. Då kan det t ex handla om småbarnsföräldrar och

människor som närmar sig slutet på sitt yrkesliv. Det kan ju inte vara så att det enda

är 0 eller 100 %. Det måste kunna finnas en flexibilitet för ett mellanting. Att arbete

ger välstånd är självklart men hur mycket välstånd på bekostnad av tid behöver vi?

• Ohälsan. Först och främst är den ett problem för den drabbade, men de höga

sjukskrivningstalen blir också en belastning för samhällsekonomin. Alla frågor är

ställda men en av dem känns mest konstruktiv: Hur skall vi göra för att få friskare

arbetsplatser? Vad är det som gör att människor trivs och mår bra på sitt arbete? Tillsammans

kan vi söka de goda exemplen och finna metoder som går att använda i

flera sammanhang.

• Solidarisk konsumtion. Om det i ena änden finns en producent så finns det i den

andra en konsument som har en inte obetydlig makt över villkoren för den som producerar

en tjänst eller en vara. I början på hösten uppmanade HTF till bojkott av

Ryanair p g a deras personalpolitik. Vad är viktigast, att flyga billigt på semestern eller

att vara solidarisk med anställda i transportnäringen? Frågan kan överföras på alla

konsumtionsområden, kläder, kaffe, frukt och så vidare. Gäller visionen om det goda

arbetet alla eller bara vissa delar av Europa?

Ja, detta var några tankar från en ny och nyfiken konsulent på Svenska kyrkans

Arbetslivscentrum och mitt namn är Martin Lindblad

TÄNKVÄRT

”Prata inte om den där droppen,

utan om bägarens innehåll.”

Loesje

Aktuellt

Oktober

2004

Utbildningsdygn

och nationell konferens

i Råda 10

och 11 november.

Se aktuellt program på

www.kyrka-arbetsliv.org.

Anmälan till nationella konferensen

senast 31/10 till

Råda församling, Nationell

konferens, Kyrkvägen 45,

435 30 Mölnlycke

eller info@rada.nu Telefon

031-338 21 00

Exposure, att utsätta

sig för utsatthet

är en ny bok från Arcus

förlag i samarbete mellan

Bräcke Diakoni och

Svenska kyrkans

Arbetslivscentrum. Boken

är intressant för alla som

arbetar i gränslandet mellan

kyrka och samhälle.

Exposure bygger på ett

paradigmskifte, där det vi

förut betraktade världen

utifrån kyrkan går vi nu ut i

världen och betraktar kyrkan.

Paul Fuller talar om

”kyrkism” och kritiserar

den vanliga kyrkoförsamlingen

för att omfatta världen

i sina böner, men det

blir ofta inte mer än ord.

Gudstjänsterna förminskar

och begränsar Gud till det

”religiösa livet”. Det är

som om man inte räknar

med att Gud finns i världen,

att den helige Ande inte är

på gatan utan håller sig i

kyrkorummet.

Per Starke, fd Svenska

kyrkans Arbetslivscentrum

numera

Utbildningschef på

Bräcke Diakoni


Krönika

Wanja Lundby-Wedin

Vad vill den svenska kyrkan?

Det där korset du har

om halsen, betyder det

något speciellt?” En något

oväntad fråga jag

fick i en intervju för

några år sedan. Mitt

svar var uppenbarligen

än mer oväntat, för det

följdes av ännu en

fråga: ”Kan man vara

både troende och LOordförande?”

Den frågan

har givit mig anledning

att fundera över

varför ett engagemang i

kyrkan och facket för

många är oförenligt.

Rent objektivt har vi

mycket som förenar.

Svenska kyrkan och LO

är i kraft av ett stort medlemsantal

två av Sveriges

största folkrörelser. Vi

bygger båda på en stark

idémässig grund, där vi

förenas i synen på människors

lika värde. Som stora

folkrörelser har vi ett ansvar

som går utöver det

snäva medlemsintresset. Vi

måste alltid kunna utgöra

en samhällskritisk röst, en

som bryr sig och tydligt tar

ställning för det vi tror på.

För LO:s del kan det

handla om ett aktivt arbete

för att mänskliga rättigheter

i arbetslivet blir verklighet

världen över. Det kan

också handla om att vi

engagerar oss i ungdomars

möjligheter att komma ut i

arbetslivet eller hur våra

nya svenskar kommer in i

samhället. Det ligger i

våra medlemmars

direkta intresse att

ingen lämnas utanför.

Alla har lika rätt att

få bidra, annars riskerar

vi ett samhälle

som slås sönder.

Att öppna, bredda

och bjuda in är att

skapa framtid. Att

inte utestänga är att

skapa en starkare

framtid. En framtid

där delaktigheten

tillsammans med andra

skapar frihet och styrka

”Svenska kyrkan

och LO är i kraft

av ett stort medlemsantal

två av

Sveriges största

folkrörelser.”

för var och en. Samhällskritiken

kan inte bara formuleras

i debattartiklar,

den måste också synas i

aktiv handling.

Hur är det med Svenska

kyrkan, förmår den vara

samhällskritisk? Finns det

stora engagemanget i hela

organisationen? Det finns

idag en berättigad oro att

kyrkan inte orkar eller vågar

ta ställning.

Svenska kyrkan förlorar

medlemmar varje dag och

det finns en risk att kyrkan

alltmer glider över till att

Nytt från kyrka arbetsliv oktober 2004

koncentrera resurserna till

de uppgifter som tydligt

efterfrågas. En som ställer

upp när människor uttalat

begär det vid dop, vigsel

och begravning. Kyrkan

blir en institution som sitter

still i samhället. Människor

söker den bara vid givna

ceremoniella tillfällen. Det

vi behöver är en kyrka

som är en levande kraft i

samhället, som talar till alla

människor. Annars är kraften

förverkad. Kraften

kommer i handling, i att

öppna sig och att verka för

alla människor. Den kanske

viktigaste uppgiften

finns bland dem som själva

eller av andra uppfattas

vara utanför gemenskapen.

Vi har god erfarenheter

av vårt gemensamma arbete

i Kyrka-Arbetsliv. Vi

har manifesterat vår enighet

i kampen mot arbetslösheten,

i arbetet mot

främlingsfientlighet och

rasism. Vi har ett gott sam-

arbete lokalt genom

arbetslivsprästernas arbete.

Men vi behöver göra

mer. Både LO och

Svenska kyrkan kan medverka

till att förhindra att vi

får ett samhälle där människor

marginaliseras i ett

socialt utanförskap. Jag

ser framför allt två uppgifter

som är särskilt viktiga i

dessa dagar.

Hur skapar vi lika förutsättningar

och möjligheter

till delaktighet i samhället?

En första värdemätare är

rätten till ett arbete. Ett

samhälle som inte låter alla

vara med och bidra efter

förmåga, kan inte långsiktigt

klara av att vara ett

välfärdssamhälle. Idag står

hundratusentals människor

utanför arbetsmarknaden.

Många har aldrig fått en

chans att komma in. Andra

har fastnat i långtidssjukskrivningar

eller arbetslöshet

utan att få en rimlig

chans att komma tillbaka.


Det är många som känner

sig utestängda för all framtid.

De upplever att dörren

till ett jobb inte bara är

stängd. Den är låst och

någon har slängt bort

nyckeln. Jag tror att om 20

år så kommer man att

fråga sig hur vi egentligen

tänkte. Att vi inte såg att

alla kan bidra efter förmåga?

Att vi inte förstod

att välfärden förutsätter

”Både LO och

Svenska kyrkan

kan medverka till

att förhindra att vi

får ett samhälle

där människor

marginaliseras i

ett socialt utanförskap.”

hela människor i ett helt

arbetsliv?

Efter nittiotalets kriser har

vi ett hårdare och kallare

klimat. Det finns inte utrymme

i arbetslivet för den

som inte i alla lägen är

högpresterande. I stället

för att med kraft förändra

strukturerna, så läggs allt

ansvar på individerna. Det

är upp till var och en att

fixa sig ett jobb. Det är

upp till var och en att inte

bli sjuk. Var har det gemensamma

ansvaret tagit

vägen?

Den andra uppgiften

hänger väl samman med

den första: Kampen för ett

Nytt från kyrka arbetsliv oktober 2004

ickediskriminerande samhälle.

Även där utgör

arbetslivets villkor en värdemätare

på hur väl vi förmår

att utgå från människors lika

värde och lika rätt. Vi accepterar

inte ett samhälle

där kvinnan i allt väsentligt

är underordnad mannen. Vi

accepterar inte heller att

ursprung, funktionsförmåga

eller sexuell läggning ska

innebära att människor behandlas

olika. Vi har tydligt

tagit ställning mot all form av

diskriminering och även där

handlar det om aktivt arbete

och tydlighet. Vi behöver

mer av gemensamt ansvarstagande.

Vi behöver mer av

frimodighet att våga säga

ifrån och ta ställning för

människorna. För LO, de

16 medlemsförbunden och

dess medlemmar handlar

det om vår framtid.

Vad vill den svenska kyrkan?

Wanja Lundby Wedin

LO:s ordförande

Artikeln är tidigare publicerad

i SKT 31-32/2004 och

publiceras här med benäget

tillstånd.

Att tjäna någon eller tjäna på någon

Detta var rubriken på den

seminariedag som hölls

21 september i Stadsmuseets

hörsal i Göteborg.

Som arrangör stod

Justitia et Pax, Kommissionen

för Rättvisa och

Fred i Stockholms Katolska

Stift. Efter en kort

inledning av biskop William

Kenney talade Göran

Rosenberg om plikt

och profit i arbetslivet.

Han pekade utifrån sitt

internationella perspektiv

på en pågående förändring

av arbetsmarknad

och samhälle och ställde

frågan vad det är för

slags samhälle vi håller

på att utveckla. Han resonerade

kring nutidsmänniskans

tro på oberoendet

och friheten, en

falsk bild i en tid då vi är

mer beroende av andra

än någonsin.

Rosenberg kommer

fram till att omsorg, vård

och rättviseväsen måste

vara styrt av plikten och

ej profiten. Profiten har

sin plats men det finns

också det som inte styrs

av egennyttan.

Avslutningsvis talade

han om människans behov

av en berättelse som

länkar individ till samhälle.

Var finns denna

berättelse idag när de

gamla brustit?

Ann Stokland är

områdeschef och läkare

vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset och

hennes rubrik var Vårdens

dilemma – idealitet

och/eller. Hon slog fast

att sjukvården inte kan gå

med vinst, att det ligger i

sakens natur. Därefter

talade hon om vårdens

utmaningar och olika sätt

att möta dessa.

Olle Sahlström, LO-ombudsman

och författare

målade med sin ordkonst

upp scener ur 1900-talets

svenska arbetarrörelse

under rubriken Arbetets

värde och arbetarens värdighet

och landade så småningom

i dagsläget. Han

menar att det råder en

öronbedövande tystnad

idag som bottnar i en

känsla av vanmakt och han

frågade sig utifrån Rosenbergs

tal om den brustna

berättelsen; vem skriver

den nya? Och vidare; var

finns hoppet?

Kristina Glise, överläkare

vid Institutet för stressmedicin

talade om Arbetsmiljö

och stress – den nya

ohälsan. Hon återgav ett

typfall på utmattningssyndrom

och redogjorde

för den långvariga stressens

påverkan på kroppen.

Individen kan lättast påverka

sin situation genom

fysisk träning, de positiva

effekterna är många. På

organisationsnivå är följande

viktigt: Överkomlig

arbetsbelastning, val och

kontroll över hur arbetet

utförs, erkännande och

belöning, en känsla av sammanhang,

rättvisa, respekt

och ärlighet samt ett arbete

som upplevs meningsfullt.

I det avslutande samtalet

handlade det mycket om

att finna vägar framåt i en

tid av stora förändringar.

Många tankar hade tagit

sin början eller utvecklats

under dagen.

Martin Lindblad


Aktuell litteratur

Barbro Hjort

”Gör det någon skillnad”

Göteborgs stift, 2004

Under drygt ett decennium

har Svenska kyrkan i Stenungsund

arbetat med

kyrka – arbetsliv och under

de senaste sex åren har

Barbro Hjort, diakon haft

det uppdraget. Stenungsund

har vuxit upp kring och domineras

av den petrokemiska

industrin och det är

till dessa industrier kyrkan

har riktat sig. De erfarenheter

som har gjorts är samlade

i den nu aktuella boken.

Det Barbro har skrivit är

ingen handbok utan en personligt

färgad tankebok och

kanske just därför så användbar.

Resonerande avsnitt

bryts av med tankar

som fångats i poesins form

vilka ger ytterligare dimensioner.

Barbro karakteriserar

arbetet som diakonalt,

att finnas till hands för de

anställda utan baktankar om

att föra till kyrkan. Den

yttersta drivkraften är kärleken

från Gud som leds

vidare från människa till

människa. Hon ställer frågan

vad det hela går ut på

och hur det är att arbeta i

ett slags mellantillstånd.

Nytt från kyrka arbetsliv, oktober 2004

Hon beskriver olika faser i

det arbete man utför och

sedan rör den sista delen

framförallt situationen för

den enskilde på dagens arbetsmarknad

och det goda

samtalets möjligheter. Allra

sist sammanfattar hon de

lärdomar man dragit under

åren. Barbro Hjort vågar

använda stora ord när hon

funderar kring drivkrafter

och kyrkans plats i arbetslivet

men hon gör det på ett

ödmjukt och erfarenhetsbaserat

sätt vilket gör att

orden kan landa. Hon vågar

också ställa de svåra och

djupt borrande frågorna

kring till exempel kyrkans

unika bidrag till arbetslivet.

Vad är det ytterst som motiverar

vår existens?

Barbro Hjort har skrivit en

angelägen bok som med all

säkerhet kommer till användning

för praktiker inom

kyrka-arbetsliv men också

till alla de som funderar på

kyrkans roll i samhället,

både beslutsfattare i kyrkan

men också de inom samhället

arbetsliv som vill söka

kontakt med sin lokala församlings

representanter. Så

då skulle man sammanfattningsvis

kunna säga att

Barbro Hjort gjort skillnad

med sin bok!

Martin Lindblad

Kjell Ekstam och Ulla

Sturesson

Etikrevision för arbetslivet,

2004

Förlaget Argument i Varberg

som hittills har fokuserat

på kyrka och skola ger

sig nu in på andra områden.

Man har sen förlaget startade

för tio år sedan arbetat

med etik och värderingsfrågor

för barn och ungdom. I

detta material är fokus på

vuxenvärlden och arbetslivet.

Etikrevision för arbetslivet

är ett sällskapsspelsliknande

material ”med vars hjälp ni

på din arbetsplats ska kunna

diskutera och analysera den

etiska värdegrund som er

verksamhet vilar på” (citat

ur introduktion och handledning).

Författarna drar paralleller

mellan miljömedvetenhet

och etikmedvetenhet och

menar att det senare också

är en konkurrensfördel i

dagens samhälle med

många så kallade affärer

som rör företagens etiska

tvivelaktighet.

Materialets idé bygger på

dialogens möjligheter och

har en ambition att vara

praktiskt förankrat och användbart

av alla. Det består

av tre delar med rubrikerna,

”Vårt osynliga kontrakt”,

”Etikrevision” och ”Våra

adelsmärken”. Dessa tre

delar kan användas separat.

Med i materialet finns

också boken Vardagsetik

för arbetslivet, lämplig för

studiecirkel.

Utan att ha prövat materialet

vågar jag ändå tro att

metoden fungerar väl. Allt

som får igång det goda

samtalet på arbetsplatser är

värt att pröva och om det

dessutom kan leda fram till

etiskt medvetna och moraliskt

handlande företag och

organisationer så är det

utmärkt.

Martin Lindblad

Nytt från kyrka arbetsliv ges ut av arbetsgruppen för kyrka

arbetsliv bestående av representanter från LO, TCO, SACO

och SKR (Sveriges Kristna Råd). I ledningsgruppen sitter:

Mats Erikson, LO, (ordf) mats.erikson@lo.se

Helena Johanson, TCO , helena.johanson@tco.se

Charlotta Krafft, SACO, charlotta.krafft@saco.se

Åke Nordqvist, SKR, ake.nordqvist@smf.se

Martin Lindblad, SKR, martin.lindblad@brackediakoni.se

Beställning och material skickas till redaktören Martin

Lindblad, Svenska Kyrkans Arbetslivscentrum

Bräcke Diakonal Utveckling

Box 21062

SE-418 04 Göteborg

Telefon 031-50 26 60

Fax 031-50 27 05

E-post martin.lindblad@brackediakoni.se

Hemsida www.kyrka-arbetsliv.org

More magazines by this user
Similar magazines