Nummer 1 2013 - Ålandsbanken

Arga Anders
12 |
Arga Anders:
Häda inte historien
Det är naturligt att försöka lära av historien, för som Mark Twain formulerade det: ”historien upprepar sig inte,
men den rimmar”. Därför gör de flesta investerare – mer eller mindre medvetet – statistiska utvärderingar för att
utveckla sina strategier. Det finns dock skäl att vara vaksam på hur de presenterar resultatet.
TExT: anDeRs blOmqVist FoTo: HÅKan FlanK
då historisk data intar en central
del i kapitalförvaltning är det naturligt
att de också används vid
marknadsföring av kapitalförvaltning.
Dock innebär det en risk att historisk data
presenteras på ett förledande sätt. Även om
detta knappast kommer som någon överraskning,
kräver exempelvis Fondbolagens förenings
riktlinjer att texten ”historisk avkastning
är ingen garanti för framtida avkastning” eller
liknande alltid ska finnas med vid presentation
av historisk utveckling (fig 1). En friskrivning
räcker dock föga: som investerare får vi själva
vara vaksamma mot vilseledande statistik. Här
är min topp tre-lista på varningsflaggor:
1. simulerad data och backtester
2. kuponger, utdelningar och avgifter
3. Linjär skala för multiplikativ storhet
dET FInns IBLAnd godA skäL att visa
upp simulerad data eller backtester. Dessa
kan användas för att illustrera en viktig mekanism
eller isolera precis det fenomen som
avhandlas. Men att visa upp ett backtest som
ska illustrera en hel strategi är fel. Ett backtest
är alltid besudlat med selection bias, survivalship
bias, data snooping och så vidare. Dessa
felkällor gör att det finns goda skäl att tro att
resultatet av ett backtest inte är en meningsfull
prognos på den framtida verkliga utvecklingen.
Och erfarenheterna stämmer med
detta: Varför ser man aldrig ett dåligt backtest?
Varför brukar verklig utveckling alltid bli
sämre än backtestdata? Notera att även för
den mest systematiska hedgefondsstrategin
är ett backtest ointressant! Det beror på att
modellerna utvecklas, nya läggs till, marknaderna
förändras och så vidare.
ATT JäMFöRA ToTALAvkAsTnIngEn för
en produkt med ett prisindex utan kuponger
eller utdelningar är förstås väldigt missvisande.
Att exempelvis en strukturerad produkt är
skriven med ett prisindex som underliggande
är ingen anledning att jämföra med ett prisindex.
Alternativet till en strukturerad produkt
är en aktieportfölj som erhåller utdelningarna
vilket gör att ett totalavkastningsindex är den
relevanta jämförelsen. Men även för vanliga
aktieportföljer och aktiefonder finns det exempel
på jämförelser med prisindex. Det är
mycket bedrägligt!
Fig.1 Fig.2
RänTA-på-RänTA äR MuLTIpLIkATIv.
Därmed borde avkastningsserier alltid ritas med
en logaritmisk skala på y-axel. En avkastning på
10 procent under ett visst år ska ge lika stort
utslag i diagrammet oavsett vilken nivå själva
indexet eller portföljen ligger på. I figur 1 visas
totalavkastningsindexet OMRX T-bond och en
modifierad variant av samma index med en linjär
skala. Vid en snabb okulär besiktning kan man
förledas att tro att den modifierade varianten hållit
jämna steg med indexet de senaste tio åren. I
figur 2 återfinns samma serier men med en logaritmisk
skala på y-axeln. Nu framgår det tydligt
att den modifierade serien utvecklats bättre de
första tio åren för att sedan underprestera (fig 2) .
gEnoM ATT vARA vAksAM mot dessa varningsflaggor
blir vi mindre utsatta för bedräglig
historisk data. Man kan ifrågasätta motiven
hos den kapitalförvaltare som nyttjar knepen
ovan när de presenterar historisk data. Även
om vi som investerare genomskådar dem,
kan man undra om de används medvetet eller
omedvetet. Om det är medvetet uppstår
ett förtroendeproblem. Om det är omedvetet
ser förvaltaren knappast på världen med så
kritiska ögon som vi önskar.
se ”Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information”
Den modifierade serien är konstruerad med överavkastning om 3 procent årligen fram till årsskiftet 2002/03 för att sedan ha en underavkastning på 1,5 procent årligen.