Nummer 1 2013 - Ålandsbanken

More documents

Recommendations

Info

ALM | Förvaltning 8 | Kreditobligationer, och i synnerhet High Yield, tillhörde de hetaste investeringarna under 2012. Det är inte för sent att haka på, men man ska inte förvänta sig lika god avkastning som förra året. Det säger Robin Hamro Drotz, Ålandsbankens förvaltare av High Yield-fonden. TExT: tORe DaVegÅRDH Inte för sent för High Yield du förvaltar high yield-fonden sedan starten 2005. hur har det gått? Det har gått mycket bra, speciellt förra årets uppgång på 28 procent och 64 procent 2009 sticker ut. Mätt vid senaste årsskiftet var fonden, i en jämförelse med 130 europeiska High Yield-fonder, bland topp 10 när det gäller avkastning både för 2012 och räknat fem år tillbaka. Samtidigt har fondens risknivå, mätt som volatilitet, varit lägre än index. om du jämför med aktier? Jämfört med aktier har fonden och även High Yield-marknaden generellt klarat sig ytterst bra. Under kraschen efter Lehman-konkursen föll fonden inte alls lika mycket som aktier. Däremot steg fonden i takt med aktiemarknaden, och med lägre risk, i den efterföljande uppgången. hur kunde du få 28 procent förra året? Det berodde huvudsakligen på två faktorer: att riskpremien för High Yield, räntan över statsobligationer, sjönk kraftigt under året och att räntan på statsobligationer också föll. Båda bidrar till att obligationer avkastar positivt. Dessutom skedde det få konkurser under året, fonden hade ingen. hur ser det ut för 2013 – för sent att hoppa på? Högavkastande företagsobligationer erbjuder fortfarande en ränta som är cirka 5,5 procent högre än statsobligationer. Det är inte för sent att hoppa på men man ska inte förvänta sig lika hög avkastning som 2012. Statsobligationsräntorna har redan sjunkit till ytterst låga nivåer och kan inte sjunka mycket mer. Riskpremien kan inte sjunka lika mycket som den gjorde 2012 men det finns ännu utrymme, vilket skulle skapa positiv avkastning. Dessutom förväntas konkurserna ligga kvar på en låg nivå. Om både statsobligationers ränta och riskpremien hålls på samma nivå som idag så kommer fonden att avkasta cirka 7 procent på tolv månader. Marknaden behöver således inte förbättras för att avkastningen ska bli bra. När vi lägger till ’bond-picking’ (som ’stock-picking’ men för företagsobligationer) bör vi kunna skapa extra avkastning utöver det. Berätta om investeringsprocessen! Vi placerar inte enligt något index men ser till att vi har en väldiversifierad portfölj och avkastningen jämförs med ”Merrill Lynch Euro High Yield constrained 3-% indexet”. Vi arbetar med ”bond picking” och placerar långsiktigt enligt ”buy and hold”- principen – ingen kortsiktig spekulation. Alla bolag som ger ut obligationer i euro kan komma ifråga, även om det inte är europeiska bolag. Vi analyserar främst bolagens belåningsgrad, möjligheter att sänka belåningen, kassaflöden, ”omfinansieringskalendern”, tillgångar obligationen har som säkerhet samt tillgångarna företaget överlag har. Andra viktiga faktorer är obligationens senioritet, bolagets finansiella flexibilitet, ägarnas vilja att sätta in mer kapital vid behov. ”Landsrisk”, både var de har sin verksamhet och var de har huvudkontoret samt under vilken lag obligationen lyder. Vi har en koncentrerad portfölj så att lyckade bond-picks slår igenom i fondens avkastning, men 40-50 obligationer ger ändå tillräcklig diversifiering. Rörelserna på marknaden kan vara mycket kraftiga och snabba - aktiv uppföljning och
kreditobligationer ger effektivare portföljer På Ålandsbanken ser vi kreditobligationer som ett tillgångsslag som alltid har en plats i portföljen – ett så kallat Benchmarktillgångsslag. Anledningen är att dess karakteristika förbättrar portföljens effektivitet. Kreditobligationer är tillräckligt annorlunda jämfört med både aktier och statsobligationer för att förbättra diversifieringen. Risken, mätt som volatilitet, ligger tydligt lägre än aktier men högre än statsobligationer. Dessutom drivs avkastning och risk av delvis andra faktorer än vad som gäller för aktier och statsobligationer. Det handlar alltså om att som investerare bestämma hur stor del av benchmarkportföljen som ska vikas åt kreditobligationer, tillsammans med aktier, statsobligationer och råvaror. Därefter kan man över- eller undervikta beroende på hur man ser på den taktiska potentialen. Inom kort lanseras Euro High Yield-fonden även i svenska kronor. Robin hamro drotz, Ålandsbankens förvaltare av High Yield-fonden performance (i förhållande till index) på årsvis basis 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% -20,0% -40,0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 per 28.8.2013 Ålandsbanken Euro High Yield Merrill Lynch Euro High yield 3% constrained beredskap att agera är ett måste. Självklart följs alla innehav dagligen. sticker ni ut jämfört med konkurrenterna? Vi skiljer oss med att inte alls följa index och att vi har en koncentrerad portfölj. Dessa två faktorer har varit mycket viktiga för att kunna skapa överavkastning. På grund av finanskrisen har andel av bank och PIIGS-länder vuxit kraftigt i High Yield-indexet. I dagsläget består marknaden till cirka 25 procent av bankobligationer och cirka 30 procent av obligationer från PIIGS-länderna. Jag tror inte det är en bra strategi att allokera så mycket till dessa grupper. Grekland är i konkurs, Cypern och Portugal är nära samma öde och oron växer över Spanien och Italien. Vår fond har ingen exponering mot PIIGS-finans och vi har ingen bankexponering, endast mot försäkringsbolag. vem bör ha high yield i portföljen? En viss del High Yield passar i alla portföljer, både defensiva och mer aggressiva. Det är ett ränteinstrument, som därmed har lägre risk än aktier och stabilare avkastning, men samtidigt erbjuder bra avkastningspotential. Man bör ändå komma ihåg att High Yield är mer riskfylllt än vanliga kreditobligationer. Försiktiga placerare kan lägga till High Yield för att i denna lågräntemarknad uppnå en förväntad avkastning som åtminstone överstiger inflationen. Mer offensiva placerare kan ha en del High Yield istället för aktier för att få en stabilare avkastning i portföljen utan att behöva tumma så mycket på den förväntade avkastningen. Efter finanskrisen har vi sett många aktieplacerare som intresserat sig för tillgångsslaget på grund av detta. Risk jämfört med statsobligationer? High Yield är naturligtvis mer riskfyllt än statsobligationer, så länge vi talar om nordeuropeiska statsobligationer. Företagen som har emitterat obligationerna kan gå i konkurs. Men i dagens läge med ytterst låga statsobligationsräntor måste man också komma ihåg ränterisken! Om räntan stiger skulle statsobligationer, som i snitt har längre maturitet än High Yield, avkasta kraftigt negativt. Företagsobligationer skulle inte nödvändigtvis drabbas hårt eftersom en minskning i riskpremien kan kompensera för en stigande statsobligationsränta. Stiger räntorna väldigt mycket skulle det förstås slå negativt. och aktier? Jämfört med aktier har High Yield klart lägre risk. Även i det värsta läget, då ett företag går i konkurs, får man vanligtvis en del av sin placering tillbaka medan aktieägarna normalt blir lottlösa. Därtill har High Yield-obligationer en hög kupongränta, som företaget måste betala varje år. Aktieutdelningar är däremot beroende av bolagets resultat. Obligationer har också ett förfallodatum då företaget ska betala tillbaka lånet. Man vet med andra ord vad obligationen är värd vid förfallodagen (så länge företaget inte är i konkurs). Aktier kan vara undervärderade i långa perioder. Fonden ska lanseras i sEk. varför? Den svenska företagsobligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren och vi har haft stort intresse från svenska placerare. Många vill dock inte ta valutarisk, vilket man slipper med den SEK-hedgade fonden. Placerarna kommer att få samma avkastning men i svenska kronor. Vinjett | 9
Page 1 and 2: asset liability management Perfekt
Page 3 and 4: Lägg inte alla påskägg i samma k
Page 5 and 6: - konsten att träffa rätt risk du
Page 7: MEd AvkAsTnIngspREMIE avses någon
Page 11 and 12: ack inte utmanar systemet eller lan
Page 13 and 14: dET häR äR MIn Topp TRE-LIsTA på
Page 15 and 16: ulens i Europa 2008. Centralbanken,
Page 17 and 18: Följande frågor måste vara besva
Page 19 and 20: Säger du det? föra ett filosofisk
Page 21 and 22: En vAnLIg oRsAk till svag avkastnin
Page 23 and 24: ålandsbanken Asset Management huvu

Nummer 1 2013 - Ålandsbanken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?