Lägesanalys av effektmålet ”Elevernas arbete med själv- och

Lägesanalys av effektmålet ”Elevernas arbete med själv- och
kamratbedömning” Förståelsen av självbedömning och kamratbedömning.
Sammanfattning av lärares förståelse
Självbedömning
• Egen värderingstid där man får tid för reflektion över vilka styrkor/svagheter man har haft i
ett moment.
• Se sammanhang genom
• Konkret förståelse för vilken förmåga eleven behöver utveckla i reflektionen.
• Skapar dialog mellan mig och mina elever (när jag ser hur de bedömer sig själva kan jag ge
min respons och vi kan ha dialog om betygskriterier och kunskapsmål).
• Skapar motivation genom att eleverna får större förståelse för vad som förväntas av dem.
• Skapar ett rikare ordförråd genom att man jobbar med orden i styrdokumenten och får
använda dem. Man fördjupar och breddar kunskapen.
a) Vad kan jag? a) b) c)
b) Var befinner jag mig?
c) Vart är jag på väg?
• Hur lär jag mig bra?
- Metod
- Miljö
- Innehåll
• Lättare att få efterreflektion
• Djupare tänk i ämnet samt större förståelse
• Självbedömning. Vet man inte varför så är det svårare att motivera sig.
• Större förståelse för andras arbete
• Större delaktighet
• Fundera på vad de har lärt sig, varför och när.
• Elever har ett ansvar för sin utveckling och utbildning
• Ingår i uppdraget
• När en övning genomförs blir det resultat
• Reflektion
• Delaktighet
• Att själv veta vad man kan/vilken nivå man ligger på gör att man kan förstå vilken nivå man
ligger på i förhållande till målet/högsta nivån.
• Att verbalisera sin kunskap gör att den befästs.
• Självvärderingen är också viktig när man strävar uppåt/framåt , att förstå hur man ligger till i
förhållande till målet. ”Var på kartan befinner jag mig?”
Kamratbedömning
• Man får ett rikare ordförråd och fördjupar och breddar ens kunskap.
• När eleverna värderar varandras arbete ser de precis det som vi som lärare se. Det är
fantastiskt hur duktiga de är på att se samma sak som vi.
• Man tränas i att formulera sig så att de andra förstår. Då fördjupar man sin egen kunskap.
• Man får inspiration till sitt eget arbete och kunskapsutveckling.
• Dysthe – sociokulturella teoriperspektivet – eleverna lär sig bäst av varandra i sitt sociala
sammanhang. Det gör att kamratbedömningarna är väldigt värdefulla men också en risk. Det
är viktigt att känna sin klass och gruppera så att bedömningarna blir konstruktiva.
• Att bli lyft av sina kompisar ger inspiration och tro på sig själv. Att få konstruktiv kritik av
dem ger större förståelse och motivation.

• Hur ser andra på mina kunskaper?
• Vad värdesätter andra?
• För att få in djupare tänk
• Det är lätt att bli blind för egna fel.
• Kan man inte förklara kan man inte göra sig förstådd, lättare att förstå.
• Alla blir aktiva, en chans att synas
• En förståelse för att man tänker olika, man breddar sitt sätt att tänka.
• Man lär sig att ta kritik
• Se sitt arbete utifrån.
• Olika perspektiv
• Man måste se flera exempel för att kunna avgöra kvalitet.
• Träna på att se förbättringspunkter, vad saknas?
• Förbättra innehållet
• Inte bara lärarens bedömningar få tips från andra för att förbättra sitt eget
• Vill ha bra kritik från kamrater, därför högre ansträngning
• Är vi någorlunda överens?
• Uppmuntrande att bli uppmärksammad på förtjänster.
• Titta på olika lösningar, hur ser en bra lösning ut, ge konstruktiv kritik
• redovisning, utvärdera sig själva, vad kunde vi gjort bättre
Elev-ledda lektioner, ledarna värderar sin insats, därefter värderar klassen, Vad var bra? Vad
vill jag göra på annat sätt nästa gång?
• Uppgifter och tvärgruppsredovisningar
• Matriser
• Eleverna kan hjälpa varandra att bli bättre, Eller se olika lösningar. Eller bara att se ”så
kunde man också göra”.
• Att se det andra gör inverkar positivt på en själv - man får ”tips” om vad man själv kan göra
bättre eller annorlunda/på ett annat sätt, man får en större repertoar.
• ”Solfjädern” med effekt på lärandet (Anders Jönsson); kamrat- + självvärdering + formativ
bedömning gav störst effekt på elevernas lärande.
• John Hattie - metastudie om formativ, framåtsyftande bedömning
• Åsas ”mattegrupper”; att se lösningar som ligger på olika nivåer är lika utvecklande för de
starka som de svaga eleverna. Att sätta ord på sin kunskap eller sina förmågor gör att man
”får syn på” vad man kan.
• Kul och roligt att få visa upp sitt arbete; att någon annan ser det och kan se styrkorna i det.
Positiva spiraler. Evas exempel med bilddiskussionerna.
• Att kunna ge konstruktiv kritik och pusha. Eleverna lär sig att respektera varandra och se
varandras styrkor.
Vad behöver vi i personalen utveckla för att förbättra arbetet med elevernas själv- och
kamratvärdering?
• Tydliggöra för eleverna att de lär progressivt
• Utveckla matriser och använda dem.
• Vi diskuterade om vi ska använda skrivprocess eller mer matris-bedömning
• Viktigt att få eleverna att det det på allvar.
• Hur gör man i Finland?
• Arbeta mer kontinuerligt med elevers bedömning och kamratrespons.
• Forskning
• Metoder

Lägesanalys med föräldrar och elever i enhetsrådet. När vi intervjuade dem om hur de
märker att skolan arbetar med elevernas självvärdering och kamratvärdering och vad det gör
med elevernas tankar som sina kunskaper svarade de så här...
Det är fortfarande mycket av det gamla tänket på skolan. Rabbla städer, och andra fakta. Nu har det
börjat komma fler prov med mer reflektioner. Mer poäng för egna tankar. Det har blivit mycket mer
av det. I sagoarbetet arbetade vi mycket med kamratbedömning. Vi läste också upp sagorna för små
barn. Då blev man boostad.
Föräldrar:
Vi ser inte någon större förändring. Det är naturligt att de i större utsträckning ska kunna reflektera.
Det finns en tydlig ansats från personalen. Skolan har gjort en del men skolan ska göra det ännu
mer. Eleverna har gjort kamratrespons men det är en vanesak att lämna varandra respons. Vi har sett
det mer i språk och svenska.
I matte märker vi föräldrar att man oftare kommunicerar med varandra för att lösa olika problem.
Åk sex beskriver hur de ska kunna beskriva. I de nationella proven är en del att kunna beskriva
muntligt för andra. Det är en ovan men positiv utveckling.
Eleverna har svårt att förstå hur man ska tolka de olika orden och vad som skiljer dem åt. Vi ser
som föräldrar ingen större skillnad. I åk åtta arbetar de mer efter att visa vad man kan och är stolt
över och har kommit längre i processen. De kan beskriva nästa steg. Väl förberedda i skolan är en
förutsättning.
Utvecklingssamtalen
När det gäller utvecklingssamtalen gäller det att det finns en medvetenheten om att nu ska vi bara
prata om lärandet, annars blir det när kommer kallduschen?
Föräldrar och barn behöver vara helt klara med hur det ska gå till. Vi är inte här för det nu?
Vi behöver öva och pröva.
Mentorn ska påminna föräldrarna innan samtalet så att det blir rätt.