Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

per år för studieplatsen vore detta dödsdömt för en svensk utbildning.
Lägger man dessutom till att denna utbildning skall ge lärare/ledare och
bidra till en önskvärd och behövd förbättring av det svenska skol- och
utbildningssystemet måste de finansiella villkoren för LUB:s studerande
naturligtvis vara helt jämförbara med övriga högskolestuderandes.
De två finansieringsalternativ som ligger närmast till hands är antingen en
universitetspeng analog med skolpengen eller ett sedvanligt anslag till en
högskoleutbildning.
Ett sätt att förnya det akademiska systemet, som kan synas vara i takt med
tiden är att införa en universitetspeng. Som utvecklades i kapitel 2 finns det
skäl att anta att välfärdsstatens framtid delvis kommer att präglas av en
syntes av offentlig sektor och marknadsekonomi genom solidarisk offentlig
finansiering av tjänster som produceras av privata företag under konkurrens.
Lärarutbildning, definierad i enlighet med denna studie, är en jämförelsevis
väl avgränsad verksamhet där det torde vara enkelt att få klarhet i vad
kostnaderna är. Det ingår inte i detta projekt att utveckla de lämpliga
formerna för en sådan lösning, men det är uppenbart att den ligger nära till
hands. Tänkbart är att detta förslag till en ny utbildning skulle kunna fungera
som bas för en försöksverksamhet för en universitetspeng.
Skolpeng beräknas som varje kommuns kostnad för en elev genom att lägga
samman kommunens samtliga kostnader i sin egen skolverksamhet. När
det gäller lärarutbildning skulle det kunna finnas en lärarutbildningspeng
beräknad som ett genomsnitt av samtliga lärarutbildningars genomsnittliga
studerandekostnad för det allmänna utbildningsområdet. Från skolans
värld vet vi att det hos många kommuner visat sig svårt att få fram en
korrekt och total kostnadsbild. Detta beror på allt från ovilja mot fristående
skolor till svårberäkneliga overheadkostnader och icke marknadsmässig
internprissättning. En del av dessa problem skulle säkerligen gälla en
lärarutbildningspeng men skulle knappast vara oöverstigliga. Det finns trots
allt en mångårig verksamhet på ca 25 olika utbildningsorter, om vi också tar
hänsyn till den tidigare praktisk-pedagogiska utbildning som givits.
Mot bakgrund av detta föreslås att denna fristående utbildning även blir
fristående ur finansieringssynpunkt, baserad på en lärarutbildningspeng
eller, i andra hand, ett anslag framräknat på samma sätt som sker för övrig
akademisk utbildning idag.
När staten måste tillskjuta mer medel till lärarutbildning, delas dessa ut till
befintliga universitet och högskolor. Det stora behovet av att utbilda fler
lärare har medfört att kostnaden för den reform som trädde i kraft den 1 juli
2001 beräknades kosta 102 miljoner kronor per år under tre år. Dessutom
har medel tillskjutits för ytterligare stöd till att försöka utbilda fler lärare via
112