Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

slippa de problem det kan innebära att samarbetspartnern redan har en lärarutbildning. Scenario tre – kommunal regi Ett tredje scenario är att starta utbildningen tillsammans med ett antal kommuner. De äger också rätten att utbilda och det kan finnas flera kommuner som ser problem med lärarförsörjningen i sitt huvudmannaskap för skolan. Statliga medel skulle då komma utbildningen till godo, men kostnaderna för uppstartning måste kommunerna finansiera och detta kan kanske vara problematiskt. Politik fungerar ju väldigt kortsiktigt och detta är en framtidssatsning där de bidragande kommunerna naturligtvis inte är tillförsäkrade de lärare som utbildas. Om inte alla kommuner är med och delar kostnaderna får man s.k. free riders. Detta kan visa sig vara svårlösta problem. Ett annat problem är också att kommuners (och landstings) rätt att driva utbildning kan begränsas till att gälla endast grundläggande högskoleutbildning. Eftersom forskning måste knytas till utbildningen måste antingen tillståndet inkludera forskning eller måste forskningen knytas på sätt som innebär att forskningens huvudmannaskap inte ligger hos kommunerna. Det är möjligt att detta kan lösas på ett tillfredsställande sätt, men det utgör dock ytterligare en komplikation. Ännu ett frågetecken är om kommunerna i framtiden kommer förbli huvudmän för skolan. Om staten tar tillbaka detta ansvar, faller naturligtvis kommunernas intresse för att satsa på lärarutbildning bort. Scenario fyra – flera huvudmän Ett fjärde scenario är att blanda kommuner, näringsliv och stat i ett gemensamt projekt. Detta är inte ointressant men det finns en uppenbar risk när flera parter skall enas och det inom varje part finns starka särintressen. Dessa kan leda till förhalningar och urvattning av projektet, varför det finns skäl att ställa sig avvaktande till en sådan lösning. Syftet med vårt projekt är ju inte att irritera det politiska etablissemanget genom att utmana särintressen, utan att försöka vara kreativ på ett område, där man av tradition inte tänker entreprenöriellt. Scenario fem - utlandsetablering Ett femte scenario är att förlägga LUB:s juridiska säte utomlands och göra den europeisk från början. EU-reglerna innebär att de svenska myndigheterna måste erkänna en europeisk utbildning och inte kan hindra etablering av LUB. Detta alternativ återstår om regeringen inte vill bevilja tillstånd, men då omintetgörs också möjligheten att reformera den svenska lärarutbildningen inom ramen för det solidariska svenska studiefinansieringssystemet. Från juridisk synpunkt är det emellertid fullt möjligt att utbilda lärare/ledare i ett annat EU-land för den svenska arbetsmarknaden och det skulle naturligtvis 118
underlätta ett förverkligande av framtidsvisionen att utbilda lärare/ledare också för andra länder än Sverige. Startsträckan blir dock klart längre i detta fall. Det scenario som denna utredning sätter i centrum är att utbildningen kan startas förlagd till Sverige och i ett senare skede spridas till andra länder genom någon form av franchising. Statliga kvoter för antalet lärare Som redovisats tidigare är det så att en stor del av dem som antas vid landets lärarhögskolor aldrig blir lärare eller lämnar yrket kort tid efter utbildningen. Redan detta pekar på att vi egentligen bör utbilda fler än vad dagens kvoter tillåter. I denna fråga råder emellertid inte konsensus. Det finns starkt skiljaktiga uppfattningar om möjligheten att förutspå behovet av utbildningsplatser på olika områden. Att uppifrån planera och dirigera fram ”rätt” antal utbildningsplatser för att täcka landets behov idag och i morgon tillhör ett ålderdomligt, centralistiskt tänkande där exempel på misslyckanden kan hämtas från en lång rad verksamheter inom och utom riket. Det går inte att förena hårt centralstyrda system med individernas rätt att utbilda sig. Människor väljer karriärer under frihet och framtiden kan aldrig förutsägas. En centralt styrd dimensionering av det totala antalet utbildningsplatser är en helt förlegad verksamhet. Detta är egentligen inte en fråga som vi behöver ta ställning till i detta sammanhang, men det måste konstateras att det naturligtvis är politiskt mycket lättare att ta beslut om en ny fristående lärarutbildning om detta kan ske utan att antalet studenter måste sjunka på de befintliga lärarhögskolorna. Motståndet från dessa insiders skulle naturligtvis kunna fördröja projektet. De kalkyler som görs på många olika håll i landet, från stat, kommun och fack pekar dock på att förestående pensionsavgångar i lärarkåren, avhopp av skoltrötta lärare och ett fackligt och politiskt tryck för att höja lärartätheten kommer att få både planerande centralbyråkrater och konkurrerande lärarhögskolors personal att känna sig trygga i förvissningen om att lärarutbildningens volym måste höjas under de närmaste åren och att etablerandet av en fristående lärarhögskola därför inte är ett problem från kvantitetssynpunkt. Expansionstankar finns redan i det befintliga systemet. Mälardalens högskola hoppas kunna utbilda 900 fler studenter om sex år och därmed expandera med över 300 procent från dagens nivå [Halleröd 2002]. Den statliga styrningen Det finns sannolikt en stor politisk majoritet som vill förvissa sig om att staten har full kontroll över lärarutbildningen och som därmed instinktivt ställer sig skeptisk till fristående lärarhögskolor. I den politiskt instinktiva föreställningsvärlden står då fristående för privat, vinst och kapital. Fristående står i detta projekt snarare för kvalitet, nytänkande och sund konkurrens (eller benchmarking som man hellre säger i offentliga sektorn). 119
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63:
att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65:
eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67:
Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?