Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1700-talet. I den tyska staden Halle, där universitetet grundades 1694, idag<br />
Martin-Luther-Universität-Halle-Wittenberg, kom den första professuren i<br />
pedagogik, men trots detta fick ämnet ingen större utbredning. I över hundra<br />
år efter den första professurens inrättande, hämtades lärare <strong>och</strong> professorer<br />
från andra discipliner <strong>och</strong> ofta var professurerna delade, dvs. professuren<br />
avsåg både pedagogik <strong>och</strong> t.ex. psykologi.<br />
En första kurs i pedagogik tillkom i slutet av 1800-talet i Uppsala <strong>och</strong> Lund. I<br />
Uppsala inrättades också en pedagogisk övningsskola efter förebild från John<br />
Deweys ”laboratory school” i Chicago. Den universitetsanknutna pedagogiken<br />
innebar en ökad professionalisering <strong>och</strong> bidrog till en statushöjning av<br />
läraryrket. Genom 1907 års examensstadga för universiteten tillkom en<br />
särskild examen, filosofie ämbetsexamen (fil.mag.), för blivande ämneslärare<br />
(adjunkter <strong>och</strong> lektorer). I denna examen ingick fram till 1968 en särskild<br />
obligatorisk kurs i psykologi samt pedagogikens teori <strong>och</strong> historia. Från 1968<br />
meddelas undervisning i pedagogik i den egentliga lärarutbildningen vid<br />
lärarhögskolorna. Den första svenska professuren inrättades i Uppsala med<br />
Bertil Hammer 1910 efter att bland andra Fridtjuv Berg motionerat vid 1905<br />
års riksdag om professurer i pedagogik i Uppsala <strong>och</strong> Lund. Först 1912 blev<br />
filosofen Axel Herrlin professor i Lund.<br />
Det är i modern tid som pedagogik blivit ett universitetsämne med egen<br />
forskning. Först 1948 skedde den första uppdelningen av professuren i<br />
psykologi <strong>och</strong> pedagogik i Uppsala för att under början av 1950-talet följas av<br />
Stockholm, Lund <strong>och</strong> Göteborg. Men professurerna i pedagogik ökade först i<br />
<strong>och</strong> med att lärarhögskolorna kom till, dvs. från 1960-talet <strong>och</strong> framåt. Andra<br />
länder har haft likartad utveckling med ofta starka kopplingar till psykologin.<br />
Den pedagogiska forskningen bedrivs inom <strong>hela</strong> utbildningsområdet, dvs.<br />
skolan, högskolan <strong>och</strong> vuxenområdet <strong>och</strong> den utan jämförelse största delen<br />
av den pedagogiska forskningen gäller undervisning <strong>och</strong> inlärning i skolan.<br />
Den hämtar sin kunskap från en rad vetenskapliga discipliner. I olika länder<br />
har tyngdpunkten förskjutits mot vissa inriktningar. I USA dominerade den<br />
pedagogiska psykologin medan Storbritannien gick mot intelligensforskning<br />
<strong>och</strong> tester. Med viss generalisering kan man säga att forskning inom området<br />
pedagogik ursprungligen har varit enbart empirisk <strong>och</strong> med utgångspunkt<br />
från psykologin, för att i modern tid bli tvärvetenskaplig <strong>och</strong> fokusera på<br />
vissa specifika sektorer, t.ex. u-landspedagogik <strong>och</strong> komparativ pedagogik.<br />
Kopplingen mellan det praktiska läraryrket <strong>och</strong> forskning inom området stöter<br />
på problem av typen att forskning måste vara mer allmängiltig än den enskilda<br />
läraren i sin roll i det enskilda klassrummet. Forskningen blir därför mer en hjälp<br />
åt beslutsfattare <strong>och</strong> politiker än åt läraren. Ämnet pedagogik har dessutom<br />
inte någon historisk tradition <strong>och</strong> har i nutid mer sökt vidga sig åt många olika<br />
håll, kanske också hakat på vad som just nu är i ropet. Därtill kan läggas att<br />
det inte bara är pedagogerna som intresserar sig för utbildningsfrågor. Olika<br />
127
Change language