Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

vård – skola – omsorg. Det går inte att med säkerhet säga hur stor andel det
kan bli fråga om, men det ser hotfullt ut, med tanke på att resursbehoven per
person ökar, att servicenivåerna höjs påtagligt och att samtidigt kostnaderna
för välfärden stiger snabbare än för andra varor och tjänster.
Högskolepeng
Trycket från dessa olika inflytelsefaktorer kommer att framtvinga ett
omtänkande för att lösa den offentliga sektorns problem. Det kommer att
bli hård konkurrens om de offentliga medel som landet kan klara att få
fram mellan de olika sektorerna vård –skola – omsorg. En naturlig lösning
som därvid kommer upp är att behålla en solidarisk offentlig finansiering,
men överlåta produktionen till privata företag som dock står under effektiv
offentlig tillsyn för att säkerställa att de politiska målen uppnås. Därmed kan
man vinna i ökad produktivitet genom att vi får in den konkurrens och det
entreprenöriella tänkande och beteende som är marknadsekonomins styrka.
Därtill kommer att helt nya sätt att organisera verksamheterna kommer lättare
fram under sådana förhållanden. Vi får alltså både statiska och dynamiska
produktivitetsförbättringar.
En sådan lösning har vi redan i Sverige på utbildningsområdet genom
skolpengen. Denna innebär ju en offentlig finansiering på lika villkor av
kommunala och fristående skolor och en offentlig tillsyn via Skolverket. Det
kan väl tänkas att vi så småningom får en högskolepeng som på samma sätt
gör det möjligt att förena offentlig finansiering med fristående dynamiska och
experimentella högskolor. För lärarhögskolor av just det slag som föreslås i
denna studie bör det vara lättare att tillämpa ett sådant system eftersom det
är fråga om en typ av utbildning som inte är förenad med laboratoriekostnader
o.d.
Undervisningsavgifter
En annan möjlig reform som har kommit upp i debatten är
undervisningsavgifter. Det kan naturligtvis aldrig bli fråga om att få studenter
att betala hela kostnaden för sin utbildning, men redan avgifter som täcker
en del av kostnaden kan underlätta uppkomsten av fristående högskolor.
Utbildningen av personer på den typ av fristående lärarhögskola som
här föreslås, med redan förvärvade ämneskunskaper och med tidigare
anställning i näringsliv och förvaltning, kan komma att bli avgiftsbelagd.
Avgifterna kan ju då tänkas bli täckta av de tidigare arbetsgivarna som del
av ett avgångsvederlag eller annat kontrakt. Enskilda skolor och kommuner
kan också tänkas vara beredda att betala sådana undervisningsavgifter mot
kontrakt att personen i fråga kommer att arbeta som lärare en stipulerad tid
hos finansiären.
Syftet med denna genomgång så långt är inte att föreslå nya former för
offentlig finansiering och privatisering i största allmänhet utan att påvisa
36