Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

att de studerande skall ha möjlighet att välja en forskarkarriär. Det ter sig osannolikt att det skulle gå att hålla en långsiktigt hög akademisk standard, om studerande får gå vidare till forskarutbildning efter ämnesstudier inom ramen för den typ av lärarutbildning som nu införts, ämnesstudier som i många, kanske de flesta, fall måste komma att ligga på väsentligt lägre nivåer än de som i övrigt upprätthålls på de olika institutionerna. Och kan det vara rimligt att de facto införa två olika nivåer på A-, B-, C- och D-kurser inom universitet och högskolor och därmed öppet medge att lärare har en lägre ämneskompetens än andra akademiker med snarlika formella meriter? Kritik utifrån Lärarutbildningens problem kan uttryckas som Gudmund Larsson gjort: ”Och några horder av lystna lärarstuderande häckar inte framför lärarutbildningarnas portar. Det är otvivelaktigt ett mycket stort problem” [Larsson m.fl. 2001]. Detta problem hade inte minskat vare sig höstterminen 2001 eller vårterminen 2002, trots introduktionen av den nya utbildningen. Intagningen höstterminen 2002 såg dock ljusare ut men det går inte ännu att se om en trendförskjutning skett. Det finns många olika typer av kritiska röster avseende såväl skolans resultat som skälen till varför det ser ut som det gör i skolan och varför det inte står fullt av ivriga studenter som vill in på lärarutbildningarna. En kritisk röst kommer från LO i den ovan citerade skriften. En annan kommer från ESO-rapporten Utbildningens omvägar där man skriver ”värna lärarkompetensen” och ”värna kvaliteten” [Landell m.fl. 2000]. Om kompetens och kvalitet uppfattades som ohotade storheter, skulle sådana uttryckssätt inte väljas. I denna rapport framhålls betydelsen av att lärarutbildningen håller hög kvalitet: ”Lärarnas kompetens och engagemang är en av de viktigaste faktorerna för hög kvalitet i undervisningen. Men lärarutbildningarna har i dag svårt att fylla sina utbildningsplatser – störst problem är det att få sökande till lärarutbildningar med matematik och naturkunskap som huvudinriktning. Samtidigt står Sverige med en av OECD-ländernas äldsta lärarkår. Pensioneringarna från läraryrket kommer att vara omfattande de närmaste tio åren. Ungefär 10 - 15 procent av lärarna är obehöriga, dvs. saknar pedagogisk utbildning. Minst lika viktigt är dock att lärarna har tillräckliga kunskaper inom de ämnen de faktiskt undervisar (i).” [Landell m.fl. 2000, s. 130-131]. Det finns i detta sammanhang ett inte oväsentligt och förledande statistiskt problem. Definitionen behörig betyder att personen antingen har en pedagogisk utbildning eller är tillsvidareanställd. Oavsett vilken betydelse som gäller i det enskilda fallet innebär benämningen behörig inte alls att läraren har erforderlig utbildning för det arbete som utförs. Det är inte ovanligt att läraren är utbildad för en annan nivå eller har helt annan ämneskompetens än vad tjänsten avser. Svenskt Näringsliv försökte sommaren 2002 undersöka huruvida lärare i matematik och teknik 62
hade rätt kompetens men kunde inte få fram några siffror efter att ha talat med Skolverket, Utbildningsdepartementet, Kommunförbundet och ett antal kommuner. Det förs helt enkelt ingen sådan statistik. Hur många lärare med lärarutbildning eller tillsvidareanställning som undervisar i ämnen de inte har utbildning för, vet idag ingen. ”Även om andelen obehöriga lärare de facto inte är så hög kan således många lärare undervisa i ämnen de egentligen inte behärskar. Det finns t.ex. uppgifter om att var tredje lärare som undervisar i matematik på högstadiet inte är behörig för att undervisa i detta ämne. Matematik visar sig också vara det ämne där de svenska skolelevernas resultat är svagast” [Landell m.fl. 2000, s. 131]. Vad vi vet är att i internationell jämförelse ligger våra elevers resultat mycket bättre till när det gäller svenska än matematik och en rimlig slutsats är att det beror på att vi har fler lärare med svenska i sin utbildning som också tjänstgör som lärare i svenska än vi har lärare med matematikutbildning som tar hand om eleverna i matematik. Vi vet också att drygt en tredjedel av lärarna är över 55 år. Siffran på behovet av nya lärare de närmaste åren varierar enormt beroende på källa; från ca 15 000 till 70 000. Den sista siffran är framräknad av Skolverket 2002 men avser då att tillfredsställa alla de mål som finns fastställda. Då gäller det att både ersätta alla som går i pension och byta ut alla obehöriga i hela systemet [Skolverket 2002]. Med denna vision behöver vi i Sverige utbilda långt fler än dagens kvoterade system tillåter. Varför sträva mot visioner och varför fatta beslut om mål om vi inte tänkt klara dem? I ESO-rapporten sägs vidare att en längre och bättre lärarutbildning skulle kunna bidra till en höjning av lärarnas kompetens och yrkesstatus [Landell m.fl. 2000, s. 132]. Kompetens, status och lön hänger intimt samman. Genom att skapa en annorlunda, mera krävande, lärarutbildning som innehåller både en avancerad akademisk ämnesutbildning likvärdig med den som krävs i andra akademiska professioner och en högklassig utbildningskunskap med nya inslag som t.ex. ledarskap och drama tar vi de första stegen mot att återställa lärarens status i det svenska samhället. Därmed kommer relativlönen för gruppen att förbättras och rekryteringen att förändras på ett helt genomgripande sätt. Skoldebattören Arne Helldén konstaterar i DN att eleverna måste få grundkunskaper i skolan och att dessa inte är så problematiska från vetenskapsteoretisk synpunkt [Helldén 2000]. Han citerar avslutningsvis Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: ”för Akademien framstår det som självklart, att lärarnas främsta uppgift är att just förmedla kunskap till barn och ungdom och det känns genant att behöva fästa en dylik truism på pränt”. Kontrasten mot den syn som skolans tunga, professionella talesmän inom forskning och politik står för är slående. De senare har förskjutit fokus för skolans verksamhet från kunskapsfrågor till värdegrundsfrågor och 63
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?