Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Däremot ville 300 bli lärare i media och kommunikation. Alarmerande
information från högskolevärlden är också att det finns lärarstudenter som
inte kan klara att skriva uppsats därför att deras kunskaper i svenska är så
dåliga [Elgh 2000]. Vår slutsats är att det i ett sådant läge är ytterst angeläget
att kunna erbjuda en lärarutbildning som kan locka kvalificerade studerande
till de ämnesområden där lärarbristen nu är på väg att bli katastrofal.
Hur stort är behovet av lärare och kommer det att tillgodoses? Enligt
Kommunförbundet kommer det med nuvarande utveckling att saknas
23 000 lärare år 2005, varför denna organisation kräver att regeringen utökar
antalet platser [Engström 2001]. Samtidigt konstaterar artikelförfattaren att
åtta högskolor tvingas ställa in lärarutbildningar. Södertörn måste ställa in
samtliga nya kurser. Slutsatsen som den administrative chefen på denna
högskola, Ulf Ericson, drar är att det inte behövs fler lärarutbildningar, vilket
kanske är en rimlig slutsats, om man ser högskoleväsendets uppgift som
att tillgodose studenternas efterfrågan på olika utbildningar. 2 Från nationell
synpunkt är slutsatsen naturligtvis en helt annan. Åtgärder måste vidtas
som säkerställer att vi får tillräckligt många lärare för att klara de enorma
utbildningsbehoven i kunskapssamhället.
Feminiseringen av läraryrket
Skolan, som skall verka för jämställdhet, är själv ett mycket dåligt exempel
i detta avseende. Man skall inte negligera den tysta kunskap som eleverna
får med sig efter att ha tillbringat fem år på dagis och tretton år i skolan. De
kan ha levt arton år i systemet barnomsorg – skola – fritids med nästan bara
kvinnlig personal. För de elever som växer upp utan någon närkontakt med
män i familjelivet, förstärks denna ensidighet ytterligare. Lärarutbildningen
har misslyckats med att attrahera män och läraryrket har därmed blivit
alltmera feminiserat. Alla behöver ha föredömen och personer som man vill
efterlikna. Jämställdhet i samhället förutsätter sannolikt att vi får fler manliga
(och välutbildade) lärare i skolan.
Ledarskapsutbildning för kaosskolan
Det förefaller som om moderna, individualiserade undervisningsmetoder, allt
övrigt lika, ger bättre utbildningsresultat, större självständighet och kreativitet.
Problemet tycks samtidigt vara att sådana undervisningsformer inte alltid
kan införas utan att det leder till högre störningsnivåer i undervisningen,
vilket i sin tur försämrar utbildningsresultatet. I OECD:s Pisarapport 3 jämförs
tjugosju OECD-länders skolresultat och där undersöks bl.a. störningsnivån
i undervisningen [OECD 2001]. Sverige hamnar mycket högt i denna
undersökning, dvs. störningsnivån är högre än i nästan alla andra länder i
2 Detta liknar den klassiska historien om två marknadsförare av skor som reser till Saudiarabien för att se
om de skall ge sig in på denna marknad. Bägge konstaterar att alla är barfota och den ena meddelar hem
till huvudkontoret att denna marknad kan strykas då man ej använder skor. Den andre säljaren meddelar
att här föreligger en strålande marknad – ingen använder ännu skor.
3 Pisa – Program for International Student Assessment
66