Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

en livsinställning hos eleverna att ingen aktivitet någonsin får vara krävande
eller tråkig. Då har man verkligen inte förberett dem för livet efter skolan.
Rimligen måste det vara så att skolan skall skapa en kontext som förbereder
eleverna för livet utanför skolan i detta fundamentala avseende. 3 Lärare
måste ha förmågan att få sina elever att inse att ansträngningar idag kan
vara meningsfulla därför att de ger avkastning i morgon eller om flera år.
En ekonom skulle uttrycka det så att människor utan större livserfarenhet
diskonterar framtiden med en orimligt hög diskonteringssats. Det är lärarnas
uppgift att dels veta att man inte bör diskontera framtiden så mycket, dels
veta hur man får eleverna att inse detta.
Eleven som individ
Arbetslaget måste också ha till uppgift att se till att varje elev som skall gå
vidare till nästa nivå, kan göra detta med självtillit. Så är inte fallet idag.
Här skulle säkert många vilja hävda att det finns mängder av skäl till att det
blivit så: ekonomi, invandring, segregation, för att nämna några vanligen
förekommande argument. Men detta mål kan uppnås i alla fall, förutsatt att
varje elev får gå i en skola där varje enskild lärare klarar sina ämnen, sin
utbildarroll och behandlar varje elev individuellt. Detta förutsätter givetvis
en större flexibilitet i hur vi betraktar eleverna. Med. dr. Gunilla Olsson på
barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
har i sin forskning kommit fram till att barn som är födda samma år de facto
uppvisar en mycket stor spridning. I en klass med tioåringar, dvs. skolår fyra,
är variationerna uttryckt i ålder från sju till tretton år, eller uttryckt i IQ från
70 till 130. Tar vi år ett på gymnasiet, dvs. sextonåringar, kan spridningen
vara motsvarande elva till tjugoett år. Om en sjuåring och en trettonåring har
att arbeta med en gemensam uppgift måste denna definitionsmässigt vara
enkel och tråkig för trettonåringen och svår och obegriplig för sjuåringen,
om uppgiften är anpassad efter medelvärdet, dvs. för tioåringar [Stiftelsen
Rättsfonden 2000].
Detta är inte platsen för fördjupning i debatten om hur skolan skall strukturera
sitt arbete för att klara dessa problem. Det viktiga här är konstaterandet att
de blivande lärarna i sin utbildning måste få kontakt med resultaten av den
forskning som bedrivs om hjärnan och dess funktioner, inom barn- och
ungdomspsykiatrin och om inlärningsprocesser och olika begåvningsfenomen
och också utbildas för att hantera dessa frågor i sin dagliga gärning.
De olika pedagogiska inriktningarnas avtryck i svensk lärarutbildning
Som utanförstående kan man lätt få intrycket att vi i Sverige före 1990-talet
hade en väl sammanhållen och i alla delar gemensam skola där lärarna kom
med samma innehåll i bagaget. Man kan också idag få uppfattningen att den
3 Om det inte vore så trivialt, skulle man känna sig frestad att kasta in ännu ett slitet
latinskt citat här: ”non scholae sed vitae discimus”, vi lär inte för skolan utan för livet.
73