Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skolnivå finner vi ett helt spektrum från skolor som bokstavstroget följer en<br />
väl definierad pedagogisk inriktning via eklektiska lösningar till dem som inte<br />
hänvisar till någon specifik pedagogisk idé.<br />
Från början av 1900-talet <strong>och</strong> fram till omkring 1970 var den så kallade<br />
positivismen 4 förhärskande. Efter hand som vår kunskap har kommit att<br />
uppfattas som allt mera osäker <strong>och</strong> provisorisk, har vi övergått till att tala<br />
om olika paradigm inom både natur- <strong>och</strong> samhällsvetenskaperna, det vill<br />
säga om tankemönster som styr teoribildning <strong>och</strong> forskning, studier <strong>och</strong><br />
undervisning [Egidius 2002, s. 12-13]. I sökandet efter den ”perfekta”<br />
metoden hittar vi många stora namn som idag är ytterst närvarande i det<br />
svenska utbildningsväsendet. Alla de stora namnen har självklart studerat<br />
både sina föregångare <strong>och</strong> sina samtida forskarkollegor. Därför kan man<br />
sällan göra exakta avgränsningar då de flesta har influerats av flera personer<br />
<strong>och</strong> idéer, ofta hämtade från olika discipliner. Inom dessa discipliner kan man<br />
sällan peka på rent nytänkande utan de flesta riktningar är resultatet av olika<br />
grader av eklekticism. De allra flesta har plockat ut delar av andras helheter<br />
<strong>och</strong> satt samman dessa med sina egna idéer. Under långa perioder kan man<br />
i ett land satsa på stora empiriska undersökningar på ett område <strong>och</strong> lämna<br />
andra områden helt åt sidan. Därför tvingas man ofta bygga på empiriska<br />
resultat från andra länder, vilka dock aldrig har exakt samma förutsättningar.<br />
Kulturella, sociologiska <strong>och</strong> ekonomiska förutsättningar har nationell prägel.<br />
Vissa områden kan ligga utanför det som betraktas som värt att forska på,<br />
varför det är sällsynt med parallella, longitudinella studier som följer olika<br />
tankebanor <strong>och</strong> olika pedagogiska metoder.<br />
Svensk pedagogisk forskning har mestadels bedrivits vid de olika<br />
ämnesinstitutionerna. Lärarhögskolorna är ju en relativt ung företeelse <strong>och</strong><br />
forskningen inom dessa har aldrig riktigt tagit fart. Skälen är flera, men ett<br />
viktigt sådant torde vara att dessa institutioner i huvudsak inte är bemannade<br />
med forskare utan med förutvarande yrkesverksamma lärare.<br />
Fyra pedagoger<br />
Vi skall här ta upp fyra banbrytande pedagoger som idag spelar en viktig<br />
roll för uppläggningen av den svenska lärarutbildningen, nämligen Vygotskij,<br />
Marton, Dewey <strong>och</strong> Montessori. Redan detta axplock visar på mångfalden<br />
men vi finner också att det finns stora likheter trots i vissa fall mycket olika<br />
utgångspunkter. Lev Vygotskij, rysk psykolog <strong>och</strong> pedagog (1896-1934)<br />
formade sina teorier i samklang med den framväxande marxismen <strong>och</strong> den<br />
nya sovjetmänniskan. Han hämtade i stor utsträckning tankar från Hegel<br />
men också från Piaget. Hans kulturhistoriska teori <strong>och</strong> dialektiska psykologi<br />
går ut på att personlig <strong>och</strong> intellektuell utveckling sker genom att vi förvärvar<br />
språk <strong>och</strong> kultur i ett dialektiskt spel mellan oss själva <strong>och</strong> omvärlden<br />
[Egidius 2002, s. 79]. Den pedagogiska konsekvensen av Vygotskijs teori<br />
4 Se Appendix 2, Ordlista.<br />
75
Change language