Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
styrande glömde bort att analysera vilka tänkbara effekter en kaotisk skola<br />
har på det framtida samhället. Vi skapar underlag för fler entreprenörer <strong>och</strong><br />
framgångar i fria yrken som musik <strong>och</strong> sport, vilket framgår med all önskvärd<br />
tydlighet i Sverige idag, men vi förlorar alla de som behöver lotsning både<br />
socialt <strong>och</strong> kunskapsmässigt för att bli en del av det egna samhället. Dewey<br />
säger att ”leva är att växa” <strong>och</strong> att ”därför innebär utbildning det svåra<br />
företaget att erbjuda de villkor som säkrar växandet, det vill säga ett verkligt<br />
liv, utan hänsyn till ålder” [Dewey 1997, s. 90].<br />
Slutligen Maria Montessori (1870-1952), vars tankar i stor utsträckning<br />
återfinns i de nu aktuella läroplanerna. Hon är ett bra exempel på en pedagog<br />
som hämtat inspiration <strong>och</strong> idéer från kollegor <strong>och</strong> andra forskare <strong>och</strong> hon<br />
fick precis som Dewey möjligheten att själv praktisera sina idéer på en egen<br />
skola. Viktiga inslag i montessoripedagogiken kommer från bland andra John<br />
Dewey, Edouard Séguin, Jean-Marc-Gaspard Itard <strong>och</strong> Friedrich Fröbel för<br />
att nämna några. En av Montessoris viktigaste byggstenar i pedagogiken är<br />
de s.k. sensitiva perioderna, vars namn hon fick av biologen Hugo de Vries<br />
som föreslog henne att rubricera de olika stegen i barnens utveckling på<br />
detta sätt [Signert 2000, kap. 7]. Det finns också kopplingar mellan Dewey<br />
<strong>och</strong> Montessori via korsreferenser i deras verk.<br />
Ginnungagapet mellan visioner <strong>och</strong> verklighet<br />
Vi vet att den EU-förankrade målsättningen om livslångt <strong>lärande</strong> för lång tid<br />
kommer att påverka både skolverksamheten direkt <strong>och</strong> den översyn som<br />
just nu pågår avseende läroplanerna. Sverige är engagerat i att utveckla en<br />
europeisk samsyn på utbildning. Detta är dock inget hinder för experiment<br />
på nationell basis. Gunvor Selberg är en av dem som deltagit i arbetet med<br />
läroplanerna <strong>och</strong> hon pekar på John Deweys stora inflytande på 2000-talets<br />
skola [Samverkande styrning 2001]. Hon är starkt emot nivågruppering<br />
<strong>och</strong> menar att olikheter inom gruppen är en fördel, bara gruppstorleken är<br />
liten [Skolverkets konferens om värdegrunden 2001]. En färsk ESO-studie<br />
kommer till samma slutsats att undervisning i små grupper, dvs. högre<br />
lärartäthet, leder till bättre resultat bland eleverna <strong>och</strong> särskilt då för svaga<br />
elevgrupper, t.ex. elever med invandrarbakgrund [Kreuger <strong>och</strong> Lindahl 2002].<br />
Det finns emellertid en smygande men tydlig tendens i att högre lärartäthet<br />
översätts till fler vuxna i skolan. Är det möjligen politikernas sätt att söka<br />
tillfredsställa kraven från skola, lärare <strong>och</strong> föräldrar samtidigt som man vill<br />
hålla ned kostnaderna? Men en viktig fråga i detta sammanhang är om alla<br />
berörda parter är medvetna om denna förskjutning <strong>och</strong> ense om att detta är<br />
en önskvärd utveckling.<br />
Om en bra skola utformad utan nivågruppering <strong>och</strong> med små gruppstorlekar<br />
förutsätter högre lärartäthet än i dagens svenska skola, står vi emellertid<br />
inför än större problem med lärarutbildningen än vi tidigare har föreställt<br />
oss. Dagens svenska skola har, sett i ett historiskt perspektiv, den högsta<br />
77
Change language