Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

lärartäthet vi någonsin har haft, även om den har sjunkit något under de
senaste åren från rekordnivån i början av 1990-talet, och den är högre än i
de flesta jämförbara länder. När det gäller hela den obligatoriska skolan har
vi färre elever per lärare än OECD-genomsnittet. Endast Italien, Danmark,
Ungern och Österrike har färre elever per lärare än vi men då skall vi också
notera att i de italienska och österrikiska siffrorna har rektorer inkluderats
fastän de inte har undervisning [OECD 1998]. Kommer vi verkligen att
ha råd och möjlighet att locka så många till läraryrket att vi kan få ner
gruppstorlekarna till nivåer som gör det möjligt att hantera och dra fördel av
variationerna inom dem?
Redan idag har vi lärarbrist och alla prognoser pekar på att den kommer att
förvärras. Det är därför inte troligt att vi snabbt kommer att gå mot en skola
som arbetar på det sätt Gunvor Selberg talar för. Vi måste vara realistiska
och i detta läge verka för en lärarutbildning som passar för den skola vi har
och kommer att ha de närmaste årtiondena. Även om det alltid är viktigt att
ha visioner om framtiden, måste vi se till att vi inte, som så ofta har blivit
fallet i det förgångna, kastar ner de generationer som nu finns i skolan i
Ginnungagapet mellan den kyliga verkligheten och den bländande visionen.
Den här föreliggande utredningen syftar till en ny form av lärarutbildning,
som utgår från det faktiska läget och den faktiska resurstillgången i det
skolsystem vi kommer att ha under de närmaste två decennierna.
Eleven som nyttig medborgare
Önskemålen om vad elever skall lära sig varierar således med tidsandan och
detta är inget som denna utredning i sig kan påverka. Ibland vill den politiska
ledningen få fram specialiserad arbetskraft av visst slag, ibland vill den att
eleverna skall lära sig ytterst konkreta saker som att fylla i blanketter, ibland
värderas bildning lågt och kallas med förakt för korsordskunnande för att
citera en tidigare skolminister, ibland skall schemat fyllas med nya ämnen
som emanerar från dagsaktuella händelser eller bara känns roliga, språk
skall ibland inte behöva talas grammatikaliskt korrekt och svenska skall
ibland bara skrivas med glädje, vilket då implicerar att grammatik- och stavfel
kan godtas. Ingen kan långsiktigt utbilda en lärarkår som i varje skede har
”rätt” utbildning och ”korrekt” förståelse. Målet med denna utredning är därför
att föreslå en lärarutbildning som ger ett så gediget och brett kunnande att
lärarna kan klara att undervisa efter de riktlinjer som gäller i olika skeden, ett
yrkeskunnande som är robust genom att det bygger på välutvecklad förmåga
till ledarskap, grundläggande förståelse för hur barn och ungdomar lär sig
och mycket goda ämneskunskaper.
78