Rapport 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshets ... - IAF

2008:4
2008-06-16
Dnr 2007/1755
Tillämpningen av reglerna för
arbetslöshetsförsäkringen vid
Arbetsförmedlingen Kultur

IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över
arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över
arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av
ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar
arbetslöshetsförsäkringen.
Denna rapport har utarbetats inom IAF av Ewa
Gouranius, Thomas Hedström, Rolf Hermond
uppdragsansvarig, Rikard Jeneskog, Jörgen Leyendecker
och Eva Nordström.
Rapporten godkänd för publicering
Katrineholm 2008-06-16
Anne-Marie Qvarfort
Generaldirektör
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF
Box 210
641 22 Katrineholm
Tfn: 0150-48 70 00
E-post: iaf@iaf.se
www.iaf.se
Bo Lundgren
Chef för tillsynsenheten
3

Innehåll
Sammanfattning ................................................................. 7
1 Inledning........................................................................ 8
1.1 Bakgrund ................................................................. 8
1.2 Syfte......................................................................... 8
1.3 Mål........................................................................... 8
1.4 Tillvägagångssätt..................................................... 9
2 Metodbeskrivning........................................................ 10
2.1 Stickprovsgranskning............................................ 10
2.1.1 Metod för urval.............................................. 10
2.1.2 Beskrivning av urvalsgruppen....................... 10
2.1.3 Metod för stickprovsgranskning ................... 11
2.2 Intervjuer ............................................................... 11
2.2.1 Metod ............................................................. 11
2.3 Underrättelser ....................................................... 12
2.3.1 Metod.............................................................. 12
3 Fakta och statistik........................................................ 13
3.1 Om regionerna...................................................... 13
3.2 Ersättning och ersättningstagare.......................... 15
4 Resultat av granskningen............................................ 17
4.1 Iakttagelser ............................................................ 17
4.1.1 Allmänt ........................................................... 17
4.1.2 Handlingsplaner............................................. 18
4.1.3 Anvisningar och matchning .......................... 20
4.1.4 Arbetsmarknadspolitiska program ................ 23
4.1.5 Övriga iakttagelser ........................................ 24
5 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt.............. 25
5.1 Inledning/Statistik ................................................. 25
5.1.1 Granskning..................................................... 26
5.1.2 Uppföljning .................................................... 26
5.1.3 Orsaker till underrättelser............................. 27
5.2 Intervjuer ............................................................... 27
6 Slutsatser ..................................................................... 28
6.1 IAF avser att följa upp: ......................................... 31
Bilaga 1 Granskningsmall................................................ 32
Bilaga 2 ............................................................................ 34
Intervjufrågor vid AF Kultur Arbetsförmedlare.......... 34
Intervjufrågor vid AF Kultur Chefer. .......................... 38
5

Sammanfattning
Föreliggande rapport är en uppföljande granskning av
Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet föranledd av en
förstudie som IAF presenterade under våren 2007.
Syftet är att granska hur kontrollen av grundvillkoren i
arbetslöshetsförsäkringen utförs gentemot ersättningstagarna.
Målet är att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen
fungerar som en omställningsförsäkring för
arbetssökande ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Kultur.
Granskningen har utförts dels genom intervjuer av chefer
och medarbetare på Arbetsförmedlingen Kulturs regionkontor,
dels genom en stickprovsgranskning av daganteckningar
och handlingsplaner från ett urval av ersättningstagare.
Granskningen omfattade även samtliga
underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som skrevs
vid kontoren under första halvåret 2007.
Vid granskningen av materialet framkom att det var vanligt
förekommande att dokumentationen i ärendena var
bristfällig och att uppföljningar av aktiviteterna i handlingsplanen
var ofullständig eller bristfälligt dokumenterade.
Vi har inte kunnat belägga att matchning mot, och
en diskussion med de sökande om, kompletterande yrken
förs. IAF har även noterat ett flertal ärenden där underrättelser
till arbetslöshetskassorna enligt IAF:s bedömning
skulle ha varit motiverad. Dessa ärenden gäller
främst när de sökande utför uppdrag vilka inte är förenliga
med försäkringens villkor.
Av intervjuerna framgick att såväl arbetsförmedlare som
chefer var väl medvetna om försäkringens villkor och att
dessa diskuterades mycket. De informerade de sökande i
ett tidigt skede om reglerna i arbetslöshetsförsäkringen,
och upplevde att de yngre sökande var orienterade i frågan
redan innan kontakten med förmedlingen. De intervjuade
uppgav att de kände sina sökande väl och hade
en kunskap om i vilket skede av arbetslösheten de befann
sig. Detta kan vara en anledning till att dokumentationen
i ärendena brister. I intervjuerna uppgavs att de
sökande var aktiva i sitt sökande efter arbete, både vad
gäller kulturyrken, kompletterande yrken och geografiskt
sett. På grund av den bristande dokumentationen i de
studerade ärendena kan IAF inte belägga detta.
Arbetsförmedlingen ombeds att senast den 1 oktober
2008 redovisa åtgärder som vidtagits eller kommer att
vidtas till följd av de iakttagelser som denna granskning
visat.
7

1 Inledning
1.1 Bakgrund
IAF beslöt i sin verksamhetsplan för 2007 att granska
Arbetsförmedlingen Kulturs tillämpning av kontrollfunktionen
inom arbetslöshetsförsäkringen. Uppdraget har
utförts av arbetsförmedlingsgruppen inom IAF:s tillsynsenhet.
Projektet inleddes med en förstudie av Arbetsförmedlingen
Kulturs verksamhetsområde och kulturarbetarnas
situation på arbetsmarknaden. Syftet med förstudien var
att belysa om arbetslöshetsförsäkringen fungerade som
en omställningsförsäkring inom kulturarbetsmarknaden.
Förstudien skulle även leda fram till relevanta frågeställningar
inför en under 2007 planerad granskning av Arbetsförmedlingen
Kultur.
IAF fann anledning att efter förstudien initiera en fördjupad
granskning. I föreliggande rapport behandlas bland
annat hanteringen av underrättelser, av- respektive ersättningsanmälan,
anvisningar till lediga platser och arbetsmarknadspolitiska
program, de arbetssökandes individuella
handlingsplaner samt tillämpningen av reglerna
för lämpligt arbete.
Nämnas bör att den nya myndigheten Arbetsförmedlingen
bildats efter IAF:s granskningsperiod. Den Mellersta
regionen upphör organisationsmässigt. Den nya
myndighetens formering har även inneburit att förordningar
omarbetats. IAF vill därför påpeka att den utförda
granskningen baserar sig på de förordningar som tillämpades
under granskningsperioden.
1.2 Syfte
Syftet är att granska Arbetsförmedlingen Kulturs handläggning
och kontroll av ersättningstagarnas efterlevnad
av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.
1.3 Mål
Målet är att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen
fungerar som en omställningsförsäkring för arbetssökande
ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Kultur.
8

1.4 Tillvägagångssätt
Granskningen har omfattat följande delar;
stickprovgranskning av daganteckningar och handlingsplaner
för ett urval av ersättningstagare inskrivna
vid Arbetsförmedlingen Kultur under första
halvåret 2007
särskild granskning av handlingsplaner i urvalet av
personer inskrivna sedan fem år tillbaka
fördjupad granskning av 10 procent av ovan
nämnda urval
granskning av underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt
som Arbetsförmedlingen Kultur har skrivit
under första halvåret 2007
besök och intervjuer med ett antal arbetsförmedlare
på var och ett av de fem regionala förmedlingskontoren
inom Arbetsförmedlingen Kultur
intervjuer med cheferna vid de fem regionala förmedlingskontoren
inom Arbetsförmedlingen Kultur
datasammanställning över ersättningstagare inskrivna
vid Arbetsförmedlingen Kultur
9

2 Metodbeskrivning
2.1 Stickprovsgranskning
2.1.1 Metod för urval
Urvalet av daganteckningar och handlingsplaner gjordes
utifrån personer som under det första halvåret 2007 var
inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur och som dessutom
hade arbetslöshetsersättning någon gång under
den perioden.
Antal personer som uppfyllde dessa kriterier var 6 789.
Utifrån en vanlig statistisk urvalsmodell gjordes ett urval
på 378 personer. Urvalet var ett obundet slumpmässigt
urval (OSU) med hjälp av statistikprogrammet SPSS.
2.1.2 Beskrivning av urvalsgruppen
Inom urvalet visade det sig i nio fall vara i princip omöjligt
att genomföra någon granskning på grund av obefintliga
eller mycket bristfälliga daganteckningar. Urvalsstorleken
slutade därför på 369 personer.
Tabell 2.1: Urvalsgruppen fördelat på region och åldersgrupp.
Region -24 år 25-34 år 35-54 år 55 - år Totalt
Östra 1 55 94 18 168
Södra 2 18 26 8 54
Västra 2 32 47 8 89
Mellersta 0 10 14 6 30
Norra 2 12 11 3 28
Totalt 7 127 192 43 369
Fördelningen mellan regionerna inom Arbetsförmedlingen
Kultur motsvarade ungefär fördelningen av samtliga
sökande. Den största regionen var den Östra varifrån
46 procent (168 personer) av urvalspersonerna
kom och den minsta var den Norra regionen varifrån 8
procent (28 personer) kom. När det gällde åldersfördelning
var de flesta (52 procent) i åldrarna 35-54 år men
även gruppen 25 - 34 år var stor (34 procent).
Den arbetslöshetskassa som flest urvalspersoner tillhörde
var Sveriges teaterverksamma (27 procent), men även
Alfakassan 1
, Journalisternas och Musikernas
1 Alfakassan lämnar grundbelopp för dem som inte är medlem i
någon annan arbetslöshetskassa och inkomstrelaterad ersättning till
dem som varit anslutna till Alfakassan i mer än 12 månader.
Alfakassans verksamhetsområde täcker alla branscher. Ansluten kan
den bli som uppfyller kravet för medlemskap i en
arbetslöshetskassa.
10

arbetslöshetskassor utgjorde en stor del (tillsammans 37
procent) i urvalet. Hela 36 procent var således medlemmar
i andra arbetslöshetskassor. Majoriteten (52 procent)
av urvalspersonerna tillhörde yrkesområdet scen och ton,
30 procent tillhörde ord och media och18 procent bild
och form.
När det gäller inskrivningstid hade den Norra regionen
störst andel personer som har varit inskrivna i fem år
eller mer (29 procent), medan den Östra regionen hade
störst andel personer som varit inskrivna i mindre än ett
år.
2.1.3 Metod för stickprovsgranskning
I syfte att erhålla en så enhetlig bedömning som möjligt
upprättades en granskningsmall (bilaga1). Under arbetets
gång lades tveksamma fall åt sidan för att senare diskuteras
i gruppen. Trots detta har gruppen i efterhand konstaterat
att bedömningen skiljt sig åt i ett fåtal fall, vilket
inneburit att vissa ärenden strukits vid den statistiska
sammanställningen. Orsaken har främst rört svårigheter
att fastställa om handlingsplaner följs upp och om antalet
anvisningar inom yrket och kompletterande arbeten.
2.2 Intervjuer
2.2.1 Metod
Intervjuerna, som har hållits med regionkontorscheferna
respektive arbetsförmedlare, var genomförda som gruppsamtal.
Denna intervjuform valdes i första hand för att
underlätta för intervjuobjekten att föra ett fritt resonemang.
Ett öppet samtal i grupp ger bättre förutsättningar
för intervjuarna att fånga upp handläggarnas synpunkter
och attityder om arbetsförförmedlingens uppgift inom
arbetslöshetsförsäkringen. Syftet var främst att fokusera
på arbetet med kontrollfunktionen, men även att få en
bild av det dagliga arbetet med de olika yrkesgrupperna
inom kulturområdet.
På varje regionkontor har en grupp med arbetsförmedlare
intervjuats. Från IAF:s sida var det ett uttalat önskemål
att handläggarna ifråga skulle ha varierande arbetsuppgifter
och minst en arbetsförmedlare från varje
av de tre yrkesområdena, scen och ton, ord och media
och bild och form. Kontoren utsåg själva vilka som skulle
delta.
Regionkontorscheferna intervjuades för sig och deltog
inte i samtalen med arbetsförmedlarna.
11

Under samtalen använde vi ett antal frågor (bilaga 2)
som stöd. Frågorna var formulerade i förväg och med
avsikten att inte begränsa intervjuobjekten under samtalets
gång. Samtalen är inspelade och sammanställda i
efterhand.
2.3 Underrättelser
2.3.1 Metod
IAF granskade samtliga 27 stycken ”Underrättelser till
arbetslöshetskassan” där Arbetsförmedlingen Kultur ifrågasatte
ersättningsrätten för sökande med ersättning från
arbetslöshetskassa under det första halvåret 2007. Vi
inhämtade även arbetsförmedlingens daganteckningar i
dessa ärenden för samma period.
Ärendena granskades avseende anledningen till underrättelsen,
tiden mellan orsak till underrättelsen och meddelandedatum,
samt arbetslöshetskassornas beslut.
12

3 Fakta och statistik
3.1 Om regionerna
För ökad förståelse av resultaten som framkommit i
granskningen följer här en beskrivning av hur regionerna
såg ut med avseende bland annat på geografisk lokalisering,
arbetslöshet, olika förutsättningar och antal ersättningstagare.
Figur 3.1: Karta över regioner, regionkontor, arbetsförmedlare
utanför regionkontoret samt antal inskrivna första halvåret
2007. Kartan bygger på information från Arbetsförmedlingen
Kultur.
13

Beskrivningarna av regionkontoren är hämtade från våra
intervjuer med respektive kontorschefer.
Östra regionen som omfattade Stockholms, Uppsala och
Gotlands län var den till ytan minsta regionen, men hade
ca 40 procent av Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet.
Regionkontoret låg centralt i Stockholm. Dessutom
fanns arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen Kultur
på arbetsförmedlingarna i Uppsala och Visby. Kontoret
var uppdelat i tre branschlag och en grupp för rehabiliteringsärenden.
Södra regionen omfattade Skåne, Kronobergs, Kalmar
och Blekinge län med regionkontoret i Malmö. Regionen
hade dessutom förmedlare ute i länen, 19 personer totalt.
Förmedlarna var uppdelade i tre branschlag samt ett
lag som arbetade med direktservice. Direktserviceslaget
skötte även BAS-informationen för nyinskrivna arbetssökanden.
Två förmedlare hade till uppgift att arbeta med
rehabiliteringsfrågor och andra ”svårare” ärenden.
Västra regionen omfattade Västra Götaland, Jönköping
och Hallands län med regionkontoret i Göteborg. Sammanlagt
hade kontoret ett upptagningsområde på 56
kommuner. Fem arbetsförmedlare fanns ute i länen stationerade
på de lokala arbetsförmedlingarna. Totalt omfattade
personalen 26 personer. Kontoret hade delat upp
förmedlarna dels i branschgrupper och dels i verksamhetsområden
såsom arbetsgivarkontakter och matchning,
utbildningar, långtidsinskrivna och rehabiliteringsärenden.
Mellersta regionen med kontor i Örebro omfattade
Värmland, Örebro, Dalarna, Södermanland, Västmanland
och Östergötlands län. Det fanns tolv anställda på kontoret.
Sju fanns i Örebro och fem ute i länen. De som var
placerade ute i länen fick arbeta med alla frågor rörande
de sökande.
Norra regionen omfattade 63 procent av Sveriges yta
med ca tio procent av de etablerade kulturarbetarna.
Från söder till norr täckte området Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Kontoret hade tolv anställda varav tio arbetsförmedlare.
Av dessa tio fanns, förutom på kontoret i Umeå,
förmedlare på de lokala arbetsförmedlingarna i Luleå,
Östersund, Hudiksvall, Sundsvall och i Gävle. 90 procent
av den Norra regionens kulturarbetsmarknad fanns på
dessa orter.
14

Arbetsförutsättningarna för Mellersta och Norra regionen
skilde sig från de övriga regionerna då en stor del av
kulturarbetsmarknaden var koncentrerad till storstäderna.
Närheten till, arbetsgivare/uppdragsgivare och närheten
till de stora kulturinstitutionerna, medieföretagen och
intresseorganisationerna i storstadsregionerna gav andra
förutsättningar för arbetsförmedlingen och de inskrivna
arbetssökande.
Den Östra regionen hade under det första halvåret 2007
flest antal inskrivna, 5 743, och den Mellersta regionen
hade minst antal inskrivna, 1 071 personer.
Sammansättningen mellan de inskrivna yrkesgrupperna
såg även olika ut. I den Norra regionen var fördelningen
av inskrivna 34 procent på bild och form, 34 procent på
ord och media och resten på scen och ton. I den Östra
regionen hade däremot scen och ton flest inskrivna.
Sökandestrukturen inom de olika områdena avspeglades
i varje regionkontors inre organisation.
3.2 Ersättning och ersättningstagare
Tabell 3.1: Ersättningstagare fördelat på region, första halvåret
2007.
Region Antal ersättningstagare
Östra 3 104
Södra 1 073
Västra 1 641
Mellersta 471
Norra 464
Totalt 6 753
Källa: IAF:s databas A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS)
Under första halvåret 2007 var 13 248 personer inskrivna
på Arbetsförmedlingen Kultur. Av dessa erhöll
6 753 personer arbetslöshetsersättning någon gång under
perioden. Östra regionen hade flest ersättningstagare
motsvarande 46 procent av alla ersättningstagare vid
Arbetsförmedlingen Kultur. Den Norra regionen var
minst med motsvarande 7 procent ersättningstagare.
15

Tabell 3.2: Ersättningstagare fördelat på region och sökandekategori
första halvåret 2007.
Region Helt arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda
Östra 2 150 302 1 689
Södra 754 183 454
Västra 1 134 278 751
Mellersta 297 107 252
Norra 325 108 221
Totalt 4 660 978 3 367
Källa: A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS)
Eftersom en och samma person kan byta sökandekategori
flera gånger förekommer här en viss överlappning.
Majoriteten av ersättningstagarna som var inskrivna vid
Arbetsförmedlingen Kultur var helt arbetslösa under det
första halvåret 2007. Av de 6 753 ersättningstagarna var
69 procent helt arbetslösa, 15 procent deltidsarbetslösa
och 50 procent timanställda någon gång under perioden.
Tabell 3.3: Utbetald arbetslöshetsersättning (Tkr) fördelat på
region och sökandekategori, första halvåret 2007.
Region Helt arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Totalt
Östra 52 483 5 737 49 684 107 905
Södra 20 389 3 893 11 767 36 050
Västra 31 506 5 184 18 859 55 549
Mellersta 7 711 2 251 7 158 17 120
Norra 7 996 2 074 6 257 16 327
Totalt 120 085 19 139 93 725 232 951
Källa: A-stat och Arbetsförmedlingen (AMS)
Ersättningstagarna vid Arbetsförmedlingen Kultur erhöll
nära 233 miljoner kr i arbetslöshetsersättning första
halvåret 2007, vilket motsvarade ungefär 2 procent av
den totalt utbetalda arbetslöshetsersättningen under perioden.
Drygt hälften utbetalades till personer som var helt arbetslösa,
40 procent utbetalades till timanställda och 8
procent till de deltidsarbetslösa. Eftersom den Östra regionen
var störst med avseende på antal inskrivna och
antal ersättningstagare har den regionen också störst
utbetalt belopp bestående av 46 procent av den totala
summan.
16

4 Resultat av granskningen
En del av granskningen var att se om det fanns upprättade
handlingsplaner, om handlingsplanerna var upprättade
inom den föreskrivna tiden 2 och om de var uppföljda
enligt AMS anvisningar 3
. Vidare inriktade vi oss på
anvisningar inom sökandens yrkesområde och/eller till
kompletterande arbeten. Vi granskade även dokumentationen
kring matchning av lämpliga arbeten. Vi tittade
också på hur ofta sökanden hade haft kontakt med arbetsförmedlingen
under det första halvåret 2007, och på
vilket sätt kontakten skedde.
Det underlag som vi hade till förfogande för granskningen
var utdrag av daganteckningar och handlingsplaner
hämtade från arbetsförmedlingens datasystem AIS. I
detta avsnitt kommenteras granskningsresultaten med
hjälp av vad som framkom i intervjuerna.
4.1 Iakttagelser
4.1.1 Allmänt
Det kan konstateras att dokumentationen i en stor del av
ärendena var bristfällig, vilket innebar att det fanns svårigheter
att följa gången i enskilda ärenden. Det har
medfört att det vid granskningen har varit svårt att se
om något har utelämnats i det enskilda ärendet som kan
ha betydelse för Arbetsförmedlingens myndighetsutövning
i arbetslöshetsförsäkringen, den s.k. kontrollfunktionen.
Arbetsförmedlingen ska i detta hänseende följa
Förvaltningslagens 4
intention i sin myndighetsutövning.
Vid intervjuerna med förmedlarna framkom att man i
många fall inte utformade handlingsplaner på det sätt
som är angivet i förmedlingens anvisningar. IAF har
kunnat konstatera detta vid genomgång av de handlingsplaner
som granskades i det statistiskt utvalda materialet.
Intervjuerna från samtliga områden angav tidsbrist
som främsta skäl till att handlingsplanerna blir bristfälliga.
2 Fr.o.m. 1 januari 2007 ska en handlingsplan vara upprättad inom
30 dagar 6 § Förordning (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Tidigare gällde inom tre
månader..
3 AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner och
Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (2005:1) för tillämpning av
AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner.
4 Förvaltningslagen 15 §
17

Ytterligare exempel på brister som observerades var att
det sällan fanns någon dokumenterad uppföljning av beviljade
sökanderesor. Detta innebar att det saknades information
som kunde vara nödvändig för bedömningen
om den sökande hade fortsatt rätt till arbetslöshetsersättning.
4.1.2 Handlingsplaner
Tabell 4.1: Handlingsplaner fördelat på regioner, andel(%). 5
Inte Upprättad inom
Upprättad
efter
Ingen
Regionkontor upprättad föreskriven tid föreskriven tid Elektronisk uppgift Totalt
Östra 6 73 19 1 1 100
Södra 2 80 19 0 0 100
Västra 2 71 26 0 1 100
Mellersta 17 70 10 0 3 100
Norra 11 68 21 0 0 100
Totalt 6 73 20 0,3 1 100
Tabell 4.1 visar statusen för den senast upprättade handlingsplanen
för varje person i urvalet, fördelat på regionerna.
Högst andel med ej upprättad handlingsplan
fanns i Mellersta regionen. I Södra regionen var det
störst andel med handlingsplan upprättad inom föreskriven
tid medan det i Västra regionen förekom högst andel
med handlingsplan upprättad efter föreskriven tid.
Vid granskningen framkom att handlingsplanerna, i de
flesta ärendena, var schablonmässigt upprättade inom
föreskriven tid. Av intervjuerna framgick att man prioriterade
att upprätta handlingsplaner i tid, men att handlingsplanernas
kvalitet ofta blir eftersatt.
Ny handlingsplan ska upprättas minst var sjätte månad 6
.
IAF kan konstatera att de nyupprättade handlingsplanerna
inte skilde sig i några väsentliga delar mot tidigare
handlingsplaner. Om det förekom en skillnad så var det i
beskrivningen av aktuell arbetssituation. Nya överenskommelser
saknades eller dokumenterades knapphändigt.
Uppföljning av aktiviteterna som anges i handlingsplanerna
ska enligt Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter 7
6 Ny handlingsplan ska upprättas minst en gång varje sexmånaders
period, 10 § AMSFS 2004:11.
7 AMSFS 2004:11
18

e
d 9
och de allmänna råden
ppföljning och dokumentation.
8 ske vid varje kontakt med
arbetsförmedlingen. Vi har endast i några få av de
granskade ärendena sett att det fanns dokumenterad
uppföljningar. Enligt Arbetsmarknadsverkets metodstö
för individuella handlingsplaner ska arbetsförmedlaren
och den sökande tillsammans gå igenom överenskommelsen
och arbetsförmedlaren ska i daganteckningarna
notera vad som har gjorts. IAF har vid granskningen
uppmärksammat att detta sällan har skett. Oftast följde
inga daganteckningar som noterade nya
överenskommelser eller kommenterade vad den sökande
gjort sedan senaste kontakten. IAF har dock vid
granskningen funnit några exempel på föredömlig
u
Arbetsförmedlarna uttalade även att det fanns svårigheter
med uppföljningar då de inskrivna var hos dem under
korta perioder
och däremellan gick in och ut i olika upp-
drag.
IAF har vid granskningen uppmärksammat att det fanns
sökanden som sällan hade kontakt med arbetsförmed-
lingen. Den kontakt som förekom var på sökandens
initiativ eller när ny handlingsplan skulle upprättas. Vi
noterade även att upprättande av ny handlingsplan
vanligtvis inte föranledde ökade eller fördjupade kon
takter
mellan de sökande och arbetsförmedlarna.
Vid intervjuerna uppgavs från flera olika kontor att de
”kände” sina sökande och att de var väl medvetna om
vad de olika sökande hade på sin agenda och i vilket
skede i arbetssökandet de befann sig. Det gav en bild av
att informationen i handlingsplanerna och daganteckningarna
blev knapphändiga eftersom handläggarna
ändå
kände till den sökandes situation.
8 Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (2005:1) för tillämpning
av AMSFS 2004:11 om individuella handlingsplaner.
9 Handläggarstöd för handlingsplan daterad 2007-02-02
19

4.1.3
1.3 Anvisningar och matchning
Tabell 4.2: Anvisningar under första halvåret 2006 respektive
2007 samt anvisningar per 100 kvarstående arbetslösa esförmedlingen
Kultur, övriga arbetsförmedlingar
och totalt.
10 Tabell 4.2: Anvisningar under första halvåret 2006 respektive
2007 samt anvisningar per 100 kvarstående arbetslösa förd
lat på region inom Arbet
10 förd
lat på region inom Arbet
Antal anvisningar Antal anvisningar per
100 inskrivna arbetslösa
Halvår 1 Halvår 1 Halvår 1 Halvår 1
2006 2007 2006 2007
Östra 1 085 641 27 18
Södra 350 323 20 20
Västra 253 513 13 27
Mellersta 175 464 20 63
Norra 192 469 24 65
Summa Arbetsförmedlingen
Kultur
2 055 2 410 22 28
Övriga
arbetsförmedlingar
238 209 230 862 51 61
Totalt 240 264 233 272 51 60
Källa:
Arbetsförmedlingen
Som tabell 4.2 visar finns tydliga skillnader i andel anvisning
mellan Arbetsförmedlingen
Kultur och de övriga
arbetsförmedlingarna.
Under det första halvåret 2007 registrerades 28 anvisningar
per 100 inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur
jämfört med 61 anvisningar per 100 inskrivna hos övriga
arbetsförmedlingar.
Det har dock för båda kategorierna ökat något från för-
sta halvåret 2006, då det var 22 anvisningar per 100
inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur jämfört med 51
anvisningar per
100 inskrivna vid de övriga arbetsför-
medlingarna.
Vid en jämförelse mellan de fem olika regionerna inom
Arbetsförmedlingen Kultur framgick att lägst antal anvisningar
per 100 inskrivna registrerades i Östra regionen
(18 per 100) och högst i Norra
regionen (65 per 100)
under
första halvåret 2007.
Av de intervjuade arbetsförmedlarna framgick att arbetet
med anvisningar var en svår uppgift då få av de arbeten
som fanns inom kultursektorn förmedlades av Arbetsförmedlingen.
De sökande sökte sina arbeten genom informella
nätverk
vilket istället dokumenterades i daganteck-
ningarna.
10 Inskrivna arbetslösa är beräknat utifrån Arbetsförmedlingens
uppgifter om antal kvarstående vid varje månad. Ett genomsnitt
har beräknats för att få en uppgift för hela året.
20

En del intervjuade tog även upp den tid av arbetet som
anvisningar tog. De beskrev att vissa sökande upplevde
anvisningar som något positivt medan andra kunde bli
upprörda.
Vid intervjuerna framkom även att handläggare ansåg sig
ha en god bild av hur aktiva de sökande var och att det
fördes mycket diskussion kring s.k. brödjobb (kompletterande
arbeten). Det uttalades att de föredrog att ge
tips om arbeten istället för att konkret anvisa och att det
var viktigt att det skulle vara kulturarbeten som anvisades.
Eftersom förmedlarna inte hade de arbetsgivarkontakter
inom andra yrken än kulturbranschen som ”vanliga”
förmedlingar hade, var det vanligt att sökande som
ville
ha ett kompletterande arbete hittade det själva.
Vid en chefsintervju framkom att det arbetades med att
öka intensiteten kring anvisningar till kompletterande
arbeten. Det uppfattades som viktigt att om en sökande
vid matchningen vid upprepade tillfällen inte fick några
träffar på lämpliga
arbeten så skulle vägledningsinsatser
sättas
in.
Flera handläggare uttryckte att det var en självklarhet för
försörjningen att de sökande hade ett ”brödjobb”. Vid
granskningen av daganteckningarna framgick emellertid
inte om det var en vanlig företeelse. Av handlingsplanerna
gick det oftast inte att utläsa om det skedde överenskommelser
att söka kompletterande yrken, utan det
vanliga var att dokumentationen och överenskommelserna
rörde de kulturyrken som registrerades för respek-
tive person. Det framgick heller inte av daganteckningarna
att diskussioner kring kompletterande
arbeten för-
des
av, eller med, de sökande.
IAF har konstaterat i ett flertal ärenden att dokumentationen
i handlingsplanerna uppvisade brister, vilket innebar
att även underlaget för att bedöma om den sökande
var
aktivt arbetssökande var bristfälligt.
Handläggarna uppgav vid flera tillfällen att de ”kände”
sina sökande och att de vet att de sökande var aktiva.
IAF bedömer att den bristande dokumentationen skapar
svårigheter, inte minst i situationer där en handläggare
som tar över ett ärende från en annan handläggare inte
kan utläsa vad som har gjorts, vad som har sagts eller
vad som har överenskommits. IAF ser detta som ett ge-
21

nerellt problem och har vid tidigare granskningar 11 påtalat
den bristande dokumentationen i handlingsplanerna.
Uppföljning av anvisningar skedde mestadels endast genom
att den sökande redovisade att den sökt arbetet,
inte utfallet av ansökan eller genom kontakt med arbetsgivaren.
AMS utfärdade den 1 mars 2006 nya riktlinjer
som säger att anvisningar alltid ska följas upp.
Dokumentation av matchning skedde sporadiskt, oftast
endast genom att det i handlingsplanen stod ”matchning
0 resultat”. Som framkom vid intervjuerna så fanns inte
mycket av kulturarbetena i Platsbanken.
Vid granskningen kunde IAF se att de sökande som
mestadels matchades med positivt resultat återfanns
inom mediebranschen, vilket torde vara en bransch som
förekommer mer i Platsbanken än andra kulturyrken.
IAF har även sett att de inskrivnas angivna yrkesområde
ofta var kraftigt begränsande. Även vid den fördjupade
granskningen av långtidsinskrivna framgick att angivet
sökt yrke ofta fick stå kvar orörda under flera års tid,
trots att arbetsmarknaden för de yrkena varit svag. I intervjuerna
framkom att kulturarbetare hade en positiv
inställning till geografisk rörlighet och att diskussionerna
mellan förmedlare och sökande ofta gällde detta.
I de granskade handlingarna gick detta inte att belägga.
IAF kunde inte genom dokumentationen utläsa att rörligheten
var stor men vi kunde konstatera att en del av de
sökande löst sin situation, mestadels genom kompletterande
arbeten.
11 IAF rapport 2006:7 (Den individuella handlingsplanens roll för
kontrollfunktionen).
22

4.1.4 Arbetsmarknadspolitiska program
Tabell 4.3: Påbörjade program under första halvåret 2006
respektive 2007 samt antal påbörjade program per 100 kvarstående
arbetslösa fördelat på region inom Arbetsförmedlingen
Kultur, övriga arbetsförmedlingar och totalt.
Antal påbörjade
Påbörjat program program
av 100 inskrivna
Halvår 1 Halvår 1 Halvår 1 Halvår 1
2006 2007 2006 2007
Östra 660 300 16 8
Södra 321 112 18 7
Västra 389 129 19 7
Mellersta 207 80 24 11
Norra
Summa Arbetsför-
193 77 24 11
medlingen Kultur
Övriga
1 770 698 19 8
arbetsförmedlingar 106 552 38 618 23 10
Totalt 108 322 39 316 23 10
Källa: Arbetsförmedlingen
Det finns en viss skillnad i antal påbörjade program per
100 arbetslösa mellan Arbetsförmedlingen Kultur och övriga
arbetsförmedlingar. Vid Arbetsförmedlingen Kultur
var det 8 påbörjade program per 100 inskrivna jämfört
med 10 per 100 för övriga Arbetsförmedlingar.
Skillnaderna i antal påbörjade program per 100 inskrivna
mellan de fem olika regionerna inom Arbetsförmedlingen
Kultur var tämligen små, från 7 program per 100 i Södra
och Västra regionen till 11 program per 100 inskrivna i
Mellersta och Norra regionen.
De intervjuade arbetsförmedlarna uppgav att skillnaden i
medelstilldelningen och regleringen/utbudet av arbetsmarknadspolitiska
program varit påtagligt. På så gott
som alla kontor uppgavs att det var stöd till start av
näringsverksamhet (starta-eget-bidrag) som var vanligast.
Det fanns även vissa kurser som var mer specifika för
respektive region och där metoderna i de olika kurserna
varierade. En region samarbetade med potentiella arbetsgivare
för att kunna erbjuda kulturarbetarna nya utvecklingsområden.
Generellt kan även sägas att utbildningar
inom medieområdet var vanligt förekommande.
Vid chefsintervjuerna framkom att det vid flera regioner
förekom diskussioner och arbete med att erbjuda långtidsinskrivna
utbildningar som gav en möjlighet till att
lämna kultursektorn. Flera chefer uppgav även att det
fanns förhoppningar att nystartsjobben även skulle om-
23

fatta den offentliga sektorn, och att detta skulle leda till
en utökad arbetsmarknad för kulturarbetarna 12 .
Vid granskningen av daganteckningar för personer som
har varit inskrivna i fem år eller mer noterade vi att andelen
som deltagit i programverksamhet var hög. Vi noterade
även att dokumentationen i dessa ärenden var
bristfällig och att det har varit svårt att följa ärendenas
gång för att se vad som förutom programverksamheten
gjorts och överenskommits.
4.1.5 Övriga iakttagelser
Vid granskningen av daganteckningarna noterade IAF att
det flera gånger förekom att de sökande i e-post rapporterade
i efterhand att de sedan en tid tillbaka hade
ett arbete. I allmänhet skickades det då en avanmälan till
arbetslöshetskassan från det datum som e-posten kommit
in till arbetsförmedlaren.
Vid granskningen framkom även exempel på att avanmälan
inte skett vid situationer där det enligt försäkringens
villkor så borde ha skett, ex. vid uteblivna besök. Vid
dessa tillfällen gjordes upprepade försök till kontakt med
de sökande, genom telefon, e-post eller brev.
I granskade ärenden framkom att den sökande själv uppgav
att den repeterade eller övade in roller. Vi har registrerat
exempel då den sökande arbetat med utställningar,
uppsättningar utomlands eller arbetat med egna
projekt såsom manusförfattande, skrivit böcker osv. Arbetsförmedlingen
har i dessa fall valt att inte underrätta
arbetslöshetskassan.
Flera av de intervjuade uppgav att det var problem med
olika tolkningar av reglerna hos arbetslöshetskassorna.
Vissa chefer uppgav att det fanns goda kontakter med
arbetslöshetskassorna, medan en kommenterade att ”de
(arbetslöshetskassorna) tolkar reglerna på sitt sätt, olika,
vilket gör det lite krångligt.” En arbetsförmedlare uppgav
att det inte var ett rättssäkert system för de sökande i
och med att arbetslöshetskassorna gjorde helt olika bedömningar
i liknande ärenden och att det största problemet
var behandlingen av dem som klassades som
egna företagare.
12 Från och med den 1 januari 2008 utvidgades
nystartsjobben till att gälla även offentliga arbetsgivare.
24

Vid intervjuerna framkom även att begreppet ”särskild
hänsyn 13 ” hade en tendens att till viss del leva kvar. Inom
flera regioner arbetades det aktivt med att förändra inställningen
kring reglerna i arbetslöshetsförsäkringen och
i intervjuerna uppgavs att det var lättare att förklara villkoren
i försäkringen för de yngre som nu blir inskrivna
på Arbetsförmedlingen Kultur än för de äldre inskrivna.
Det fanns en större acceptans för regelverket bland
yngre kulturarbetare även om vissa yrkesgrupper uppgavs
få större problem än andra.
5 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt
5.1 Inledning/Statistik
Under det första halvåret 2007 fick i genomsnitt
281 843 personer i Sverige ersättning från en arbetslöshetskassa.
Samtliga arbetsförmedlingar skickade i 7 303
ärenden meddelande om underrättelse gällande ifrågasatt
ersättningsrätt för arbetssökande, eller ca 2,6 procent.
14
Arbetsförmedlingen Kulturs fem regionkontor hade under
samma period i genomsnitt 1 734 personer inskrivna
som arbetssökande vilka var berättigade till ersättning
från arbetslöshetskassa. Kontoren gjorde bedömningen
att det fanns skäl att ifrågasätta rätten till ersättning i 27
ärenden, eller ca 1,6 procent. 15
Underrättelserna berörde medlemmar i 10 olika arbetslöshetskassor
fördelat på Teaterverksammas och AEA fem
underrättelser var, Journalisternas och Alfakassans arbetslöshetskassor
fyra underrättelser var, Lärarnas, SIF:s
och SKTF:s arbetslöshetskassor två var och slutligen ST:s,
Småföretagarnas samt Handelsanställdas arbetslöshetskassor
en underrättelse vardera.
13 I propositionen 1999/2000:139 En rättvisare och tydlig
arbetslöshetsförsäkring diskutera vilka hänsyn som ska tas till de
speciella förhållanden som råder inom vissa arbetsmarknader och
branscher bl.a. kulturarbetsmarknaden.
14 Procentangivelsen kan vara något lägre då flera underrättelser
kan beröra samma person.
15 Östra 2, Södra 2, Västra 11, Mellersta 7 och Norra 5
underrättelser.
25

I 14 ärenden beslutade arbetslöshetskassorna om
nedsättning med 25 procent. 16 Ett beslut medförde avstängning.
17 I fyra ärenden beslutade arbetslöshetskassorna
att tillerkänna ersättning, i fyra ärenden var de
sökande inte ersättningssökande och i tre ärenden var de
inte ersättningsberättigade. Ett ärende återkallades av
arbetsförmedlingen.
5.1.1 Granskning
I Arbetsförmedlingens datasystem (AIS) lagras påminnelser
för att handläggarna enkelt ska kunna följa upp
gjorda anvisningar. För att få fram dessa påminnelser
krävs att handläggarna manuellt begär att få se vilka
påminnelser som kommit upp. Rutinerna anger att detta
ska ske varje dag. Av de uppgifter som vi sett i underrättelserna
framgick att uppföljning av anvisningarna till
lediga arbeten ofta görs en relativt lång tid efter det datum
då anvisningen gavs. I de ärenden då underrättelser
skrevs fick arbetslöshetskassorna kännedom om detta
efter en lika lång tid. Följden kan bli att den sökande kan
komma att uppbära felaktig ersättning under tiden innan
arbetslöshetskassorna hunnit fatta beslut om t.ex. nedsättning
av dagersättning. Arbetslöshetskassorna får då
fatta beslut om återkrav i de fall den arbetssökande fått
full ersättning.
5.1.2 Uppföljning
Underrättelserna ska skickas till arbetslöshetskassorna
inom den stipulerade tiden: ”en vecka efter händelsen
som ligger till grund för underrättelsen”. 18 Det datum då
arbetsförmedlaren öppnar ärendet för att kontrollera att
den sökande sökt det anvisade arbetet definieras som
händelsedatum. I de granskade underrättelserna varierade
tiden mellan händelsedatum och det datum då underrättelsen
skrevs. I fem ärenden skrevs underrättelsen
senare än en vecka efter händelsedatum. Orsak till underrättelser
var i 23 ärenden att den sökande inte sökt
anvisade arbeten och 10 av dessa ärenden följdes upp
först efter 2 månader eller längre tid efter händelsedatum.
(Ansökningar om arbete med sista ansökningsdag
undantagna)
16 Enligt 45 § ALF p. 1 eller 2
17 Enligt 43 § ALF p 1
18 AMS administrativa anvisningar om underrättelser, 2005-09-19
26

5.1.3 Orsaker till underrättelser
IAF har granskat underrättelserna från arbetsförmedlingen
Kultur till respektive arbetslöshetskassa. Den dominerande
orsaken till underrättelserna var att den sökande
inte sökt anvisade arbeten (23 underrättelser) och
i fyra fall angavs annan orsak. I de fall de anvisade inte
sökt anvisat arbete, baserades underrättelserna enbart på
de sökandes uppgifter och inte efter kontroll med en
presumtiv arbetsgivare. Arbetsförmedlingen utgick således
från att den enskilde lämnade korrekt information.
5.2 Intervjuer
Vid intervjuerna med chefer och arbetsförmedlare framkom
att man gav basinformation till nyinskrivna om reglerna,
och att de arbetssökande efter informationen
borde, eller skulle kunna, förstå innebörden av de krav
som ställs för att få ersättning. Det framgick också av
intervjuerna att den ökade fokuseringen på kontrollfunktionen
inte fått helt genomslag bland alla medarbetare
på Arbetsförmedlingen Kultur. Vissa fäste stor betydelse
vid servicefunktionen och uppgav sig ibland ha mycket
svårt att kombinera denna med kontrollfunktionen, trots
att man var medveten om regelverket, medan andra såg
båda funktionerna som naturliga. Någon arbetsförmedlare
nämnde i detta sammanhang att de föredrog att
avanmäla sökande istället för att skriva en underrättelse.
Förklaringen var, att en avanmälan ger bra effekt på
sökbeteendet och att hanteringen med att producera en
underrättelse är omständligt och tidskrävande.
Genomgående hade både chefer och förmedlare stort
förtroende till de sökande. Det upplevdes som att de var
självgående och att det krävdes en högre aktivitet av de
sökande på kulturarbetsmarknaden för att få arbete
jämfört med andra arbetslösa i andra branscher, vilket i
sin tur kan medföra att kontrollen från arbetsförmedlingen
tenderar att utebli. Från alla regionkontor uppgavs
att man hade någon eller några utsedda personer som
var resurser i kontrollfunktionsarbetet, och därmed hade
ett särskilt ansvar att lyfta frågor som var av vikt för försäkringens
villkor.
27

6 Slutsatser
Syftet med den presenterade granskningen har varit att
granska Arbetsförmedlingen Kulturs handläggning och
kontroll av ersättningstagarnas efterlevnad av grundvillkoren
i arbetslöshetsförsäkringen. Genom stickprovsgranskning
av daganteckningar och handlingsplaner har
vi följt ett urval av de ersättningsberättigades ärenden.
Vi har även intervjuat arbetsförmedlare och deras chefer
för att få en inblick i arbetet med kontrollfunktionen och
hur det dagliga arbetet på förmedlingarna fungerar.
Vi kan genom intervjuerna konstatera att Arbetsförmedlingen
Kulturs personal har en relativt hög medvetenhet
om vikten av arbetet med kontrollfunktionen. Det diskuteras
mycket och komplicerade ärenden tas upp i grupperna
för att öka enhetligheten i ärendehanteringen.
Från så gott som samtliga regioner angavs att det är lättare
att diskutera regelefterlevnad med de yngre sökanden
än med de äldre.
Vi kan konstatera att dokumentationen i de granskade
ärendena ofta var bristfälliga och att det fanns uppenbara
problem att följa gången i ärendena. Med anledning
av den uttalade personkännedom som förmedlarna uppgav
sig ha om de sökande kan vi dra slutsatsen att behovet
av dokumentation i ärendena tenderar att ges låg
prioritet. Istället koncentreras arbetet på att så fort som
möjligt coacha den sökande till ett nytt uppdrag samtidigt
som detta självfallet är arbetsförmedlarnas huvuduppgift.
Dock vill IAF understryka de dubbla roller som arbetsförmedlarna
har att utföra, dels i form av service och
dels i form av kontroll. För att arbetslöshetsförsäkringen
ska fungera som en omställningsförsäkring krävs en
hantering av båda uppgifterna, vilket ställer stora krav på
de metoder och riktlinjer som varje arbetsförmedlare ska
arbeta efter. Möjligheten att följa ärendegången i dokumentation
och beslut är av största vikt för att rätt ersättning
ska utgå till rätt person. Arbetsförmedlarnas kontrollfunktion
är en vital del i arbetslöshetsförsäkringens
funktionssätt och ska utgöra en garant för att arbetslöshetskassorna
får korrekta underlag för sina beslut.
Det underlag vi har haft till vårt förfogande, daganteckningar
och handlingsplaner, uppvisade sådana brister i
dokumentationen att det i flera fall var omöjligt att uttala
sig om huruvida den sökande kunde anses stå till arbetsmarknadens
förfogande. I flera ärenden framkom att den
sökande utförde uppdrag som borde föranlett en underrättelse
till arbetslöshetskassan. Detta gällde de ärenden
28

där det redovisades att personerna arbetade med utställningar,
manusförfattande etc. I övrigt har vi även noterat
ärenden där handlingsplanerna inte innehöll några förändringar
mellan uppdateringarna. Det fanns inte heller
dokumenterat några andra överenskommelser än de
”automatgenererade” som var standardtext i mallarna för
handlingsplaner, eller så saknades ofta tidpunkt för när
redovisning skulle ske eller ny handlingsplan upprättas.
För att handlingsplanen ska kunna utgöra ett konkret
stöd i arbetet med att den sökande så fort som möjligt
återgår i arbete bör, enligt IAF, kvaliteten på dokumentationen
avsevärt förbättras. Med anledning av vad AMS
riktlinjer, utfärdade den 1 mars 2006, säger om uppföljning
av anvisningar, och att aktivitetsbegreppet ska baseras
på vad som överenskommits i handlingsplanen, anser
IAF att relationen mellan bedömningen av aktivitet och
frekvensen av underrättelser har ett samband. När underlaget
är bristfälligt uppstår problem med att bedöma
den sökandes aktivitet, och således blir arbetet med underrättelser
eftersatt.
Både handläggare och chefer vid Arbetsförmedlingen
Kultur angav i intervjuerna att anvisning och matchning
till kompletterande arbeten var frekvent. I första hand inriktades
matchningen mot de kulturarbeten som fanns på
Platsbanken, men eftersom dessa utgjorde en mindre del
inriktades arbetet istället till kompletterande yrken. Vi
har i granskningen av daganteckningarna inte kunnat
belägga omfattningen av detta arbete. Istället har vi noterat
att matchningen utfördes med avseende på den
sökandes angivna sökta yrke, vilket kan vara snävt definierade.
Det dokumenterades inte i regel heller om diskussioner
har förts med de sökande om matchningen ska
ske på andra yrken. Till följd av den bristande dokumentationen
i ärendena gick det inte att utläsa om de
sökande var tillräckligt aktiva i sitt sökande efter arbete.
Av intervjuerna framgick att de sökande har hög geografisk
rörlighet vilket torde innebära att de söker de
yrken de är utbildade för i hela landet. Detta framgick
inte tydligt av daganteckningarna även om det i så gott
som samtliga granskade ärenden med tillhörande handlingsplaner
stod att den sökande sökte arbete i hela landet.
I granskningen av dem som varit inskrivna i fem år eller
mer framgick inte att diskussionerna om yrkesbreddning
ökade ju längre tid som personen var inskriven vid arbetsförmedlingen.
Av intervjuerna framkom att begreppet
”särskild hänsyn” och ”onödig yrkesväxling” diskuterades
på förmedlingarna. Vi kan i efterhand, även om
29

den bristfälliga dokumentationen möjligtvis leder oss till
fel slutsats, konstatera att frågan om en nödvändig yrkesväxling
skulle kunna initieras i ett tidigare skede i
flera ärenden.
Som tidigare redovisats har Arbetsförmedlingen Kultur
en låg grad av underrättelser jämfört med övriga förmedlingar.
Den dominerande orsaken till underrättelserna
var att de sökande inte sökt anvisade arbeten. Av
de granskade daganteckningarna har IAF noterat ett
flertal ärenden där underrättelse borde på andra grunder
ha skickats, men där man valt att avstå från detta. Detta
gällde ärenden där personerna arbetade med utställningar
eller skrev böcker osv. En förklaring kan vara,
vilket framkom intervjuerna, att man på vissa håll
föredrog att avanmäla sökanden i stället för att skriva en
underrättelse.
Flera av de intervjuade förmedlarna uppgav att arbetet
med anvisningar tog mycket tid i anspråk. Av detta följde
då även att det uppföljande arbetet tog lika stor del av
arbetstiden. Till detta kan tilläggas att flera arbetsförmedlare
uppfattade att det tekniska stödet för underrättelser
var komplicerat och tidskrävande.
IAF kan avslutningsvis konstatera att det finns en medvetenhet
och öppenhet hos personalen på Arbetsförmedlingen
Kultur om den problematik som de sökande inom
kulturyrken kan uppleva som ”yrkesspecifik” i förhållande
till arbetslöshetsförsäkringens regler. Personalen diskuterar
reglernas innehåll och effekter i ett tidigt skede av
arbetslösheten med de sökande, vilket IAF anser kan bidra
till att korta tiden i arbetslöshet. Ett tidigt förtydligande
av försäkringens villkor, i kombination med en
effektiv handläggning av kontrollfunktionen, leder troligtvis
till en öppenhet kring frågan om alternativ sysselsättning.
Målet för granskningen var att belysa frågan om arbetslöshetsförsäkringen
fungerar som en omställningsförsäkring
för arbetssökande inskrivna ersättningstagare vid
Arbetsförmedlingen Kultur. Den bristande dokumentationen
har försvårat möjligheten att besvara frågan, men
IAF kan av intervjuerna bedöma att frågeställningen är
levande och aktuell hos medarbetarna på Arbetsförmedlingen
Kultur. Även om den inte i dagsläget skulle uppfylla
kriterierna för att vara en omställningsförsäkring i
alla hänseenden, borde uppmärksamheten kring försäkringens
villkor kunna leda till en utveckling i rätt riktning.
30

6.1 IAF avser att följa upp:
Arbetsförmedlingen ombedes att senast den 1 oktober
2008 till IAF redovisa de åtgärder som man vidtagit eller
ämnar vidta med anledning av följande iakttagelser som
IAF har gjort i denna rapport:
• Bristfällig dokumentation i ärenden som har betydelse
för arbetslöshetsersättningen.
• Brister i hanteringen av situationer som bör leda
till underrättelser.
• Brister vad avser handlingsplan och uppföljning
som försvagar möjligheten att hävda arbetslöshetsförsäkringens
roll som omställningsförsäkring.
31

Födelseår
Kassanr Regionkontor
Granskningsmall sökanden på Af Kultur
1. Östra 0281
Stockholm
2.Södra 0282 Malmö
3.Västra 0283
Göteborg
4. Mellersta 0284
Örebro
5.Norra 0285
Umeå
Yrkesområde Inskrivningstid HP
1. .Bild och form
2. Scen och ton
3. Ord och media
Bilaga 1 Granskningsmall
1. Mindre än 1
år
2. 1- 4 år
3. mer än 5 år
32
Uppföljning
HP
Antalet
anvisade arb
inom yrket
2007
1. Ja,
handlingsplanen
har följts upp.
2. Nej,
handlingsplanen
har inte följts upp.
1. Handlingsplan har inte
upprättats.
2. Handlingsplan har
upprättats inom föreskriven
tid. Inom 30 dagar fr o m 1/1
2007, tidigare 3 månader.
3. Handlingsplan har
upprättats efter den
föreskrivna tiden.
4. E-handlingsplan ifylld av
sökanden, dock ej uppföljd av
AF.
(Om uppföljd av AF ange 2 eller
3.)
Antalet anvisade
kompletterande
arbeten 2007
Uppföljning
av
anvisningar
2007
Antal
platsförslag
2007
Antalet anvisningar till
program/ åtg. Endast
personer inskr > 5 år.
Fördjupad granskning
1. Ja, endast med
sökanden
2. Ja, med
sökanden och
arbetsgivare
3. Nej
4. Går ej att utläsa
Kontaktfrekvens, antal
Övrigt av betydelse i försäkringen
tillfällen 2007

Bilaga 2
Intervjufrågor vid AF Kultur Arbetsförmedlare
34
kontor ……………………datum………
Inskrivning på K-förmedlingen
Beskriv rollerna mellan lokala arbetsförmedlingarna i
regionen och Af Kultur när det gäller inskrivning som
kulturarbetare. Vem gör vad?
Hur bedöms och av vem avgör om sökande ska tillhöra
Af Kultur? På vilket sätt lämnas besked och lång tid tar
det? (Skriftligt? Motivering?)
Hur fördelas de arbetssökande inom ert kontor? Får de
någon speciell kontaktperson ( arbetsgrupp)?
Hur många arbetssökande har ni per förmedlare?
Information
Hur informeras sökande om villkoren för ersättning enligt
arbetslöshetsförsäkringen?
Har sökanden redan fått del av basinformationen vid
lokala Af?
Lämnas speciell information som gäller kulturarbetare? (
ex. beräkning av arbetad tid gage, företagarregler)
Är det vanligt att sökande har invändningar och frågor
om kraven för att få arbetslöshetsersättning?
Görs ersättningsanmälan i samband med inskrivningen
på lokala AF eller gör ni det? Är det vanligt att ni ändra
anmälningsdag i efterhand?

På vilket sätt och hur ofta ska den fortlöpande kontakten
hållas? (ex. telefon, via e-post, kundtjänst eller besök, en
gång i månaden, var 3:e månad)
Handlingsplaner
Upprättas första handlingsplanen ( enligt metodanvisning
/förordning) redan på lokala Af? När och hur kompletterar
ni planen? (Ta ni tillvara på innehållet eller gör ni en helt
ny?)
Vad bör handlingsplanen innehålla som gäller speciellt
kulturarbetare?
Hur ofta görs uppföljning av handlingsplanen?
Aktivt sökande
Hur bestäms sökaktiviteter och hur ofta görs uppföljning
av dessa och hur sker uppföljningen?
Vilken kontroll har ni att sökande följer överenskommelse
i handlingsplanen?
Vad anser ni är aktivt arbetssökande? ( X-antal sökta
jobb)
Lämpligt arbete & anvisning
Hur kommer ni och den sökande överens om vad som är
ett lämpligt arbete och sökområde?
Vilken policy tillämpar ni vad som gäller lämpligt arbete
för kulturarbetarna? ( särskild hänsyn)
När breddar ni sökområdet, geografiskt och yrkesmässigt
och hur?
35

36
Hur bedriver ni matchningsarbetet?
Hur används bildbanken och kultur och nöjesbanken?
När anvisar ni sökande till ledigt arbete?
Anvisas det till andra arbeten än kulturjobb?
(närliggande, brödjobb) Om inte varför?
På vilket sätt anvisar ni sökande, besök, telefon, brev?(
Lämnas information vad som gäller om sökanden inte
söker eller tacka nej till anvisas jobb.) (Hur mottages en
anvisning av sökanden?)
Hur följer ni upp anvisning? (Har sökande sökt, vilket
resultat?)
Vilka kontakter har ni med olika arbetsgivare?
I vilken utsträckning använder ni deltidsintyget?
Anvisning till arbetsmarknadspolitiska program
Vem och till vilka program anvisas sökande?
Vem avgör på kontoret om sökande ska anvisas till ett
program? ( Finns det någon prioritering)
När återkallar ni ett program?
Underrättelser/ avanmälan
Finns det en strategi för arbetet med underrättelser?
Rutiner osv.?

Vem på kontoret ansvarar för underrättelse och driver
frågan?
Vilka är de vanligaste orsakerna till underrättelse? (Ej
sökt anvisat arbete, ej upprättat handlingsplan, ej aktivt
sökt arbete, annan)
När gör ni en avanmälan/ avaktuelliserar sökanden? ?
Vad gör ni, om sökanden anser sig vara felaktig
avanmäld?
Vilka förutsättningar finns för att arbeta med
underrättelser? (resurser, tid i det löpande arbetet)
Övrigt
Vad innebär kontrollfunktionen inom
arbetslöshetsförsäkringen för er? Anser ni att frågan
hanteras annorlunda hos er?
Diskuterar ni frågor som rör arbetslöshetsförsäkringen
inom kontoret och i vilket forum? ( problem /lösningar,
enskilda ärenden)
Till vem inom kontoret vänder ni er när ni är osäkra på
frågor som rör försäkringen?
Vilka regeländringar under 2007 i
arbetslöshetsförsäkringen har påverkat ert arbete?
Finns det något att tillägga, kommentarer eller
synpunkter?
37

Intervjufrågor vid AF Kultur Chefer.
Kontor ……………………datum………
Inledande frågor
38
Hur vill ni beskriva AF Kulturs organisation, uppdrag
och arbetsuppgifter?
Finns det en tydlig lokal arbetsbeskrivning för Af
Kulturs uppdrag? ( verksamhetsplan och arbetsplan)
Hur ser mötesstrukturen ut? På riksnivå, regionalt och
lokalt på kontoret? Vilka frågor tas upp på de olika
mötena?
Hur är ni organiserade på ert regionkontor? Jobbar alla
med samma uppgifter eller har ni någon uppdelning–
antal anställda, varav förmedlare.
Hur många aktuella arbetssökande har ni och hur är de
fördelade på de olika kulturområdena och på de
enskilda förmedlarna?
Vad gäller långtidsinskrivna, utländsk bakgrund,
funktionshindrade? ( arbetsfördelning inom kontoret,
prioriteringar)
Vilket kontaktnät finns med de olika kultursektorerna (
intresseorganisationer/fackförbund, arbetsgivare
m.fl.,)?
Hur fungerar samspelet mellan er på Af Kultur och de
lokala arbetsförmedlingarna i regionen?
Kontrollfunktionen
Vad innebär kontrollfunktionen inom
arbetsförmedlingen för er?
Anser ni att ni upplever motsättningar mellan service
och myndighetsutövning?

Diskuterar ni frågor som rör kontrollfunktionen inom
kontoret? Hur ofta och vilken typ av frågor?
Regelverket
Hur bedömer ni kvalitén på handlingsplanerna dels de
som upprättas på lokala Af och dels de ni gör på AF
Kultur?
Vilka kontaktvägar är vanligast med sökanden, ( besök,
e-post, telefon, kundtjänst, lokala Af i regionen) och hur
täta kontakter har man? (Skillnad om sökanden uppbär
a-kassa eller ej)
Ni har många sökanden som är inskrivna kort tid. Hur
påverkar det förmedlings arbete?(speciella svårigheter
i planeringen?)
Vilka regeländringar under 2007 i
arbetslöshetsförsäkringen har påverkat arbetet på
kulturarbetsförmedlingen?
Får ni många frågor om arbetslöshetsförsäkringen och
vilken typ av frågor? (Från sökanden, kollegor,
arbetsförmedlarna på kontoret eller från lokalkontoren i
regionen)
Underrättelser
Vem ansvarar för underrättelse på ert kontor? ( Har ni
förändrat arbetssättet?)
Finns det en strategi för arbetet med underrättelser?
Rutiner osv.?( Vem driver frågan på kontoret?)
Vilka förutsättningar finns det för att arbeta med
underrättelser? (resurser, tid i det löpande arbetet)
39

40
Vad innebär aktivt sökande för er? ( ex. x – antal sökta
arbeten) Diskuterar ni detta inom Af Kultur? ( Har alla
samma synsätt?)
Vilken policy tillämpar ni vad som gäller lämpligt arbete
för kulturarbetarna? ( särskild hänsyn?). Diskuteras
frågan i personalgrupperna?
Hur följer ni upp anvisningar till arbete?
Vad är anledningen till att ni skriver så få
underrättelser?
Arbetsmarknadspolitiska program
Vem bestämmer inriktningen på programmen? (
Initierar ni regionala program för vissa kulturområden?)
Vilka anvisar ni till program? Görs någon prioritering?
Vem tar besluten?
Hur följs insatserna upp? (effekten av programmet?)
Kompetensutveckling
Vilka krav ställer ni på den som ska arbeta på Af
Kultur?
Bedrivs kompetensutveckling här på kontoret med
tanke på de speciella yrkesgrupper ni arbetar med?
Vilken är er viktigaste källa till kunskapsinhämtning när
det gäller arbetslöshetsförsäkringen? ( VIS, regelbok,
annat)
Hur utser ni resurspersoner i försäkringsfrågor inom
det egna kontoret? Får de någon utbildning i frågorna?
Hur förs viktig information vidare inom det egna
kontoret?

Övrigt
Finns det något att tillägga, kommentarer eller
synpunkter?
41