Läs artikel från Livsmedel i Fokus – klicka här

nummer 5/2008 

Finska Stjärnprodukter 

Trendiga rotfrukter 

från Magnihill 

LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008 1

Annons 

Inspectera 

2 LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008

ANNONSÖRER 

8 Alsiano 

37 Arta Plast 

37 Bergström & Hellqvist 

21 Bröste 

10 Coop Sverige 

19 Efsis Scandinavia 

2 Inspectera 

23 Johla 

13 Lantmännen Mills 

41 LivsmedelsFöreningen 

11 Livsmedelsverket 

11 LRQA Sverige 

37 Meny 

23 Mildola 

31, 33 National Starch 

51 Promosalons 

52 Tetra Pak 

REDAKTIONELLT 

innehåll 

Redaktörens reflexioner: Gammal är äldst 9 

Synpunkten: Vem älskar dig? 50 

REPORTAGE 

Milkos VD Erik Gumabon får en tuff uppgift 14 

Frysta grönsaker från Magnihill 16 

LiFT-kurs ger lyft 18 

Kompetensutveckling en framgångsfaktor 20 

Finska livsmedelssäkerhetsverket Evira 22 

Yosa – en finsk uppfinning som håller magen i trim 24 

Silva – finsk ostklassiker i ny kostym 26 

Årets Stjärnprodukter i Finland 28 

Lantmännens nya uppförandekod 30 

Stigande matpriser kan ändra GMO-syn 37 

NYHETER 

Produktnytt 32 

Saxat 38 

Utrustningsnytt 39 

TEKNIK & FORSKNING 

Skum orsakar produktförluster 40 

Klimatsmarta musslor 42 

Betfibrer ger smak och konsistens 43 


vi stöder livsmedelsstiftelsen och därmed utgivningen av 

livsmedel i fokus 


vill ditt företag också synas här? 

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


vi stöder livsmedelsstiftelsen och därmed utgivningen av 

livsmedel i fokus 


vill ditt företag också synas här? 

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


LITE LäSTIPS – HäR FÖLJER EN SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET: 

14 Milkos VD Erik Gumabon 

Erik Gumabon lämnade VD-stolen på Hilton Food Group till förmån 

för den på Milko och bytte därmed kött mot mjölk. Nu ser han som sin 

uppgift att skapa en långsiktigt hållbar lösning för mejeriet. Nedläggningar 

och personaluppsägningar kan bli följden. 

16 Frysta grönsaker från Magnihilll 

Magnihill AB i skånska Mörarp investerar i en ny, effektiv IQT-frys för 

att spara energi och möta den ökade efterfrågan på frysta grönsaker och 

rotfrukter. Mer än hälften går till livsmedelsindustrin, som ingredienser i 

barnmat och färdigrätter. Andelen ekologiskt ökar stadigt. 

18 LiFT-kurs ger lyft 

Årets kurs för de ca 35 doktoranderna i forskarskolan LiFT hölls på 

Chalmers i Göteborg under temat entreprenörskap och livsmedelssäkerhet. 

Syftet med LiFT är att stärka svensk livmedelsindustris 

konkurrenskraft genom att knyta samman akademi och näringsliv. 

20 Kompetensutveckling ger framgång 

På Jakobsdals charkuteri är en ständigt pågående kompetensutveckling 

av personal och ledning en naturlig del av verksamheten. Det är också en 

bidragande faktor till företagets framgång. 

22 Finska livsmedelssäkerhetsverket en förebild 

Evira, det finska livsmedelssäkerhetsverket, 

bildades genom en sammanslagning av tre 

organisationer för två år sedan. Eviras VD, 

Jaana Husu-Kallio, har f n tjänstledigt från EUkommissionen 

för att leda arbetet på Evira, som 

går ständigt framåt. Målsättningen är att bli en 

internationell förebild. 

24 Yosa – inte bara för finska magar 

I finska Biofermes fiberrika havrebaserade 

produkt Yosa kombineras ett antal bifidobakterier 

med mjölksyrabakterier. Resultatet 

blir en yoghurtliknande produkt som har 

bevisat god effekt på magen. 

Annons 

Alsiano 

26 Silva – bredbar finsk smältost 

Många i Finland är uppväxta med Silva-osten, 

som försvann under ett par år på 90-talet, 

men som nu återuppstått i en något elegantare 

skepnad och dessutom i många nya smaker. I 

samma fabrik tillverkas numera även Finlands 

enda färska hummus. 

28 Dessert i ”korvskinn” – en Stjärnprodukt 

Bland de tolv finalisterna i årets tävling om 

de bästa finska produktnyheterna utsågs 

KasvisGalleria Oys Bavaroise-desserter stoppade 

i ”korvskinn” till vinnare i storköksklassen. 

Detaljhandelsklassen vanns av HK Ruokatalo Oys 

hälsoinriktade färdigmatsserie Via, som tillagas 

med hjälp av MicVac-tekniken. 

30 Hållbarhet 

Livsmedelsbranschens miljömässiga, etiska och sociala ansvar 

prioriteras allt mer. Många företag arbetar med uppförandekoder 

och hållbarhetsredovisningar. Lantmännen har nyligen tagit fram en 

uppförandekod, som kommer att gälla för hela koncernens verksamhet 

och även omfatta leverantörer och andra samarbetspartners. 

40 Skum orsakar produktförluster 

Skum i blandningsprocesser kan ställa till med tekniska problem, som 

ökad fouling vid värmebehandling, men även ge stora produktförluster. 

Genom att använda en mixer som inte kräver allt för högt varvtal, 

kan man minska luftinblandningen. En QB Mixer ger en effektiv 

neddragning av pulver, utan att luft dras ner. 

42 Klimatsmarta musslor 

”Svenska blåmusslor är förmodligen den allra bästa havsmaten ur 

klimatsynvinkel”, säger Susanne Ekstedt på SIK. De hotas inte av 

överfiske, gör havet renare, är nyttiga och goda. Eftersom de lever 

kustnära, går det dessutom åt lite bränsle vid skörden. Tillsammans med 

Klädesholmen Seafood och Dafgårds jobbar SIK med att utveckla en 

serie provprodukter av musslor, bl a korv, pastej och burgare. 


OMSLAGSBILDEN 

Magnihill producerar bl a frysta 

rotfruktsblandningar. Se sid 16. 

FOTO: Magnihill AB 

REDAKTION 

Redaktör och ansvarig 

utgivare: Åsa Leife 

I redaktionen: Carina Malm 

Grafisk form: TiilikainenAmp 

och Åsa Leife 

REDAKTIONENS ADRESS 

Tavastgatan 22 

118 24 Stockholm 

Telefon: 08-714 50 45 

Telefax: 08-640 80 45 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

www.livsmedelifokus.se 

Mobiltelefon: 070- 667 48 38 

Postgiro: 48 69 5-1 

Bankgiro: 5491-22 66 

redaktörens reflexioner 

Gammal är äldst 

Jag läser sällan kvällstidningar, men löpsedlarna är svåra att undgå, särskilt den här: 

”Forskarlarm: Varning för maten som gör dig äldre”. Man hajar ju till. Vaddå äldre – äldre 

vill väl de allra flesta av oss bli, det hör ju liksom till livet att bli äldre, precis som döden. 

Jag läste alltså aldrig artikeln och vet därför inte vilken typ av mat man syftade på, 

men vid närmare eftertanke utgår jag ifrån att det handlade om mat som man s a s blir 

gammal i förtid av. Eller kan det rent av ha varit så att man i artikeln kunde avslöja vilken 

mat man ska välja för att leva längre? Fast å andra sidan – varför då utfärda en varning? 

Skulle väl i så fall vara för att det verkar pest att bli gammal i dagens samhälle. På 

arbetsmarknaden är 50+ inte längre önskvärda, inom sjukvården strejkas det och någon 

äldreomsorg värd namnet finns inte längre. Men å andra sidan, vi ska alla dö av något – 

dock inte nödvändigtvis maten. 

Jag kan ändå inte låta bli att förundras över alla olika kostråd som haglar över oss, 

inte minst i pressen. För inte länge sedan skrevs det en del om en kostmetod, utarbetad av 

en kvinnlig svensk läkare. Den riktade sig till kvinnor som har problem med övervikt och 

ohälsa. Här bestod det nya i att ta mindre kolhydrater och mer fett, vilket i förlängningen 

bl a skulle kunna leda till minskat snarkande och bättre hårbotten. (Jo, det stod faktiskt så 

i presentationen av boken, även om jag har tillåtit mig att plocka ut godbitarna.) 

Inte långt därefter kunde man i morgontidningen läsa om en ny amerikansk kost, 

kallad Dash, som har utvecklats för att sänka blodtrycket och signifikant minska risken för 

hjärtinfarkt och stroke – även här främst hos kvinnor. 

Dash-metoden, som rimmar illa med den av många skådisar älskade sk Atkins-dieten, 

förordar en kost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn och magra mejeriprodukter 

samt ett lågt intag av salt, läsk och rött kött. Äntligen en modediet som stöder de svenska 

myndigheternas på sistone rätt hårt kritiserade kostråd. 

Men låt oss aldrig glömma att mat även är ett medel för njutning. Detta har äntligen 

t o m finländarna insett, varför det numera inte bara är bastubad och starka drycker som 

med förtjusning avnjuts österöver. 

Mycket tjat om dieter och mat? Inte så konstigt, en gång per 60 sek lär vi (läs: män) 

tänka på sex – många av de övriga 59 rör antagligen mat. 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 08-714 50 45 

info@livsmedelsforeningen.nu 

Prenumerationspris år 2008, 

470 kr, varav moms 27 kr, 

för pensionärer 235 kr, 

varav moms 13 kr. 

TS-kontrollerad upplaga 

Medlem i 

ANNONSAVDELNING 

Ad 4 you media AB 

Krukmakargatan 35 C 

118 51 Stockholm 

Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17 

Mobiltelefon: 070-253 97 56 

thomas.palm@ad4you.se 

Telefax: 08-556 960 19 

TRYCKERI 

Markaryds Grafiska AB 

Box 44, 285 21 Markaryd 

Telefon: 0433 - 734 00 

Telefax: 0433 - 715 30 

ISSN: 1652-912X 

Bilaga medföljer 


ad astra 

Valio Sverige 

Lena Lundvall heter Valio Sveriges 

nya VD. Hon har tidigare varit vice VD 

i företaget. 

Santa Maria 

Magdalena Färemo från Unilever 

blir ny marknadschef för Santa Marias 

affärsområde International Food. Hon 

efterträder Agneta Augustsson, som blir VD 

på Cult Design. 

Tredubblad 

försäljning 

av Eko-glass 

Sia Glass har ökat sin försäljning av 

Krav-märkt glass med 340 procent 

sedan förra året. Hittills har glassföretaget 

tagit fram fyra Krav-märkta produkter: 

sorbet hallon samt gräddglass 

i tre smaker. 

Bäst med små 

förpackningar 

En studie vid Karlstads universitet visar 

att det finns vinster med att satsa på små 

förpackningar. Bara i Sverige slängs 

närmare 20 procent av all mat, mycket 

pga att förpackningarna är så stora, att 

maten inte hinner bli uppäten före sista 

förbrukningsdatum. 

Doktoranden Helén Williams lyfter 

speciellt fram leverpastej och Keldas 

färdiga såser. Hon hoppas nu att resultatet 

av studien ska leda till att fler tänker sig för 

innan de handlar storpack samt att inköpen 

planeras bättre. 

Lantmännen 

köper Eurobuns 

Med köpet av brittiska Eurobuns stärker 

Lantmännen sin ställning på den europeiska 

marknaden för fryst bröd. Eurobuns har 

50 procent av den brittiska marknaden för 

Annons 

Coop 

fryst bröd och även tillverkning av scones 

och munkar. Bageriet har 400 anställda och 

beräknas omsätta 520 MSEK i år. 

Tesco testar 

ny märkning 

för koldioxid 

Brittiska Tesco kommer att som första 

livsmedelskedja lansera ett märkningssystem, 

som informerar konsumenterna 

om hur stora utsläpp av koldioxid som 

produkten förorsakar. 

Märkningen ”Carbon Reduction 

Label” har utvecklats av Carbon Trust och 

kommer snart att testas på 20 av Tescos 

egna varor, som tvättmedel, juice, potatis 

och glödlampor. Konsumenterna får 

också tips om hur de bäst gör sig av med 

förpackningen. 

Carbon Trust är en oberoende grupp, 

som etablerats av den brittiska regeringen 

för att minska omvärldens klimatpåverkan. 

Källa: PackNews 


Annons 

Livsmedelsverket 

Annons 

LRQA 


Eva Brishammar 

Miljö- o säkerhetschef 

Lantmännen 

Annika Åström 

Seniorkonsult 

SIK 

Mikael Robertsson 

Miljöchef 

Coop 

Joakim Stenström 

VD, Prosanitas 

Certifiering 

Har du ökat 

din konsumtion 

av nötter? 

”Bra för koncentrationen” 

– Jo, det har jag nog. Jag tycker att vi 

äter mer nötter hemma, både i mat och 

sallader. Numera beställer jag även ofta 

nötter då jag arrangerar möten – jag läste 

nämligen någonstans att de ska vara bra 

för koncentrationsförmågan. 

”Vill kunna jämföra” 

– Det tror jag inte. Jag äter åtminstone 

inte mer nötter som en följd av den 

rådande hälsotrenden – det beror i så fall 

snarare på att dagens recept innehåller 

mer nötter, det är gott då man t ex lagar 

till sparris. Numera finns det ju också 

mer att välja på än bara salta nötter. 

”Helst osaltade eko-nötter” 

– Ja det har jag, eftersom det har kommit 

ekologiska nötter, men även för att 

nötter är nyttiga. Jag äter mest osaltade 

ekologiska cashewnötter. Ibland lägger 

jag dem på grillen eller i wokpannan 

tillsammans med en köttbit och lite salt. 

Det är min egen idé och blir väldigt gott. 

”Nyttigt snacks” 

– Ja, jag har påverkats av hälsoaspekten 

och börjat äta mer nötter som ett 

nyttigare snacks istället för chips. 

Favoriten är saltade cashewnötter, men 

jag gillar även pistaschnötter, även om de 

är lite jobbiga att skala. 

12 


Annons 

Lantmännen Mills 

13 LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008 13

text: åsa leife foto: milko 

”Det är lite annorlunda att arbeta i ett 

kooperativ”, säger Erik Gumabon, som 

bytte kött mot mjölk då han flyttade från 

Hilton Food Group till Milko. Basen finns 

på försäljningskontoret i Mörby, men 

två dagar i veckan tillbringar han på 

mejeriet i Östersund. 

Mjölkbrist och prisrally 

att skapa en långsiktigt hållbar lönsamhet. så beskriver erik Gumabon, milkos nye 

koncernchef och VD, den uppgift som ligger framför honom. 

– Det är det här jag är bra på. Nedläggningar och personaluppsägningar går att göra 

på olika sätt. konkurrensen är knivskarp, så vi måste skärpa till oss, säger han. 


” 

Vi måste 

först snygga 

till huset, 

innan 

någon vill 

flytta in ” 

Då vi träffas på Milkos försäljningskontor 

i Mörby, strax norr om Stockholm, har 

Erik Gumabon alldeles nyligen tagit över 

ledningen för Milko och han har läget 

mycket klart för sig. 

– Det finns en överkapacitet på produktionssidan 

idag. Produktionen måste anpassas 

för en minskande mjölkinvägning, 

något som dock kan plana ut om några år, 

påpekar Erik Gumabon. 

Nu gäller det också att säkerställa ett så 

bra pris som möjligt till bönderna. 

– Trots att vi har höjt avräkningspriserna 

till bönderna i tre omgångar, täcker det 

inte deras omkostnader. Ska vi ha öppna 

landskap, måste vi också betala för det! 

Många konsumenter hörs idag klaga 

på höga mjölkpriser. Men Erik Gumabon 

säger att priserna i butik skulle behöva höjas 

ännu mer – och när hördes för övrigt någon 

gnälla om priset på Coca-Cola eller juice? 

Mervärdesprodukter dröjer 

När ska Milko börja satsa på mervärdesprodukter 

och kanske en egen god bakteriestam 

– produkter som det går att ta lite 

bättre betalt för, undrar vi. 

– Först måste vi anpassa verksamheten 

till rätt kostnadsmassa. Nu säljer vi ut delar 

av Milko och en bolagisering sker. 

Man har redan börjat med det bredbara 

sortimentet, som nu ligger i ett aktiebolag. 

Huvudägare förblir dock alltid Milko Ek 

Förening. 

– Vi vill ge bönderna ränta på insatt 

kapital och möjligheter att konvertera det 

till aktier. 

Försvarar Milkoland 

Nu vänder trenden mot mer naturliga, lite 

fetare produkter, vilket passar Milko perfekt 

eftersom light-sortimentet inte är så stort. 

Naturligt ska det vara. 

Låglaktosprodukter däremot finns det 

gott om i Milkos sortiment. 

– Framöver kommer vi även att titta 

på laktosfria produkter, men de är mer 

komplicerade och dyrare att producera. 

En ökad rikslansering – och då handlar 

det inte om färskvaror – vore förstås 

heller inte fel. Fast framför allt vill Erik 

Gumabon jobba mer med Milkoland, dvs 

närmarknaden från Värmland i söder till 

Jämtland i norr. 

Milko har fem mejerier: i Östersund, 

Sundsvall, Bollnäs, Grådö och Karlstad. 

– Att kunna erbjuda lokalproducerat och 

närproducerat är en styrka. Vi måste bara se 

över hur vi ska kunna skapa en riktigt bra 

”story” kring våra bönder. 

Nytänkande och en stark partner är 

vad Milko är i stort behov av nu, menar 

Erik Gumabon. Som tänkbara partners har 

norska Tine och finska Valio pekats ut i 

pressen. Men, som Erik säger: ”Vi måste 

först snygga till huset, innan någon vill 

flytta in”. 

Så visst, en kapitalstark partner, som 

kan bidra med kompetens, produktutveckling 

och nya marknader, är välkommen. 

Minskad emv-produktion 

Visst samarbete har Milko redan med 

såväl Skånemejerier som Arla. Svenska 

Ostkompaniet HB ägs till lika delar av 

Milko och Skånemejerier. De har även ett 

samarbete då det gäller tillverkning av emv. 

I Grådö Produktion HB, som tillverkar olika 

produkter i bägare, är Arla hälftenägare. 

Visserligen har Icas emv-produktion 

avstannat lite just nu, men Erik Gumabon 

tror att efterfrågan kommer att öka igen, 

med ett undantag dock: 

– Vad tillför en emv-mjölk? Inget! 

Medan Erik Gumabon fortfarande 

arbetade som chef för Hilton Food Group, 

stod ofta Icas egna varumärkesprodukter på 

frukostbordet. De är nu utbytta mot Fjällfil 

och Bollnäsfil, medan döttrarna väljer Tigeryoghurt 

ur Milkos barnsortiment. 

Eriks mormor kom från Norge, så han 

är uppväxt med sk brunost, vilken han i 

ärlighetens namn föredrar framför messmör. 

Fast messmör är förstås en oerhört välkänd 

och kär produkt i Sverige, det gäller bara att 

få den att tilltala en ny och yngre målgrupp. 

– Vi behöver fokusera på dagisbarnen 

och skaffa en lite annan approach. Vi försöker 

också få in lite samplingstuber på 

flyget för att stärka varumärket ytterligare. 

Svenskt Sigill 

Milko blev det första svenska mejeriet 

att certifiera alla sina mjölkbönder enligt 

Svenskt Sigill. Hela företaget är också 

certifierat enligt ISO 22 000. En uttalad 

strävan är att öka såväl andelen som antalet 

ekologiska produkter. 

Milkos Krav-märkta mjölk fick tyvärr 

en del negativ uppmärksamhet tidigare i vår 

när det rådde akut brist på ekologiskt foder i 

Milkoland. Jordbruksverket beviljade då de 

jämtländska bönderna ett tillfälligt undantag 

för grovfodret. 

Till Milkos miljömål hör också att 

minska klimatpåverkan genom att försöka 

hitta smartare transportsystem, berättar Erik 

Gumabon. 

Åldersstruktur ett problem 

Så här i början är det förstås viktigt att 

Milkos nya ledare skaffar sig en övergripande 

bild av företaget. Nyligen reste 

därför Erik Gumabon runt bland bönderna 

i Dalarna några dagar. 

– Vi tittade bland annat på ett par spritt 

nya stallar, vilket var otroligt kul att se. 

Åldersstrukturen bland bönderna är ett 

problem, men jag tror att det håller på att 

vända. Med rådande miljödiskussioner och 

intresset för närproducerat ligger vi rätt till. 

Utbildningarna på Lantbruksskolorna är 

fulltecknade nu, men det kommer förstås att 

ta några år innan det vänder. 

Och slutligen: Hur känns det nya jobbet 

så här långt? 

– Jag ser det som en jätterolig utmaning. 

Det är fantastiskt kul att få komma in helt 

oförstörd i ett företag med så otroligt stor 

potential. 


Gröna ärter är 

Magnihills största 

produkt. 

Ljus framtid för frysta grönsaker 

text: cariNa malm foto: maGNihill och cariNa malm 

magnihill aB i skånska mörarp investerar i en ny, effektiv iQt-frys för att spara energi 

och möta den ökade efterfrågan på frysta råvaror från växtriket. Den största delen går till 

livsmedels-industrin, som ingredienser i barnmat och färdigrätter. Det ekologiska sortimentet 

ökar och står idag för 20 procent. 

Som 20-åring blev Magnihills VD och 

ägare Wiveca Almgren erbjuden att gå in 

i familjeföretaget på gården Magnihill, 

som hennes far Lennart Pehrsson köpte 

i slutet av 1950-talet. Han började med 

potatisodling, köpte in ett skaleri och 

byggde på 70-talet en frysanläggning, som 

blev starten till dagens produktion. 

– När jag började i företaget för sexton 

år sedan, antog vi en affärsidé och införde 

ett kvalitetssystem. Då omsatte vi sju 

miljoner kronor, idag är vi uppe i närmare 

hundra, berättar Wiveca Almgren. 

Affärsidén är att ”producera och 

leverera produkter från växtriket enligt 

kundens önskemål”, dvs att först ta reda 

på kundens behov och därefter ta fram 

produkten. Den största kunden får stå för 

högst femton procent av omsättningen. 

ärter viktigast 

Av Magnihills årsproduktion på runt 

11 000 ton är ärter den viktigaste grödan 

med en årsvolym på ca 1 000 ton, därefter 

följer rotfrukter och potatis. Närmare 

hälften av produktionen är färska produkter, 

som skalas, hackas, blancheras, fryses och 

förpackas på gården. 

Resten av produkterna processas i andra 

fabriker runt om i världen. De transporteras 

i fryscontainers och packas oftast av 

Magnihill. 

Sedan 1996 har Magnihill ingen egen 

odling. De färska råvarorna kommer från 

kontraktsodlare i Sydverige, Danmark och 

på Gotland. 

– Innan vi skriver kontrakt med en 

odlare, inspekterar vi fältet och analyserar 

näringsinnehållet i jorden. Den får exempelvis 

inte ha för höga nitrathalter, eftersom 

stora delar av vår produktion används 

till barnmat. Vi köper också in fröer och 

levererar till odlarna, berättar Wiveca. 

Magnihill kan även stå för skörden och 

har egna lastbilar som hämtar råvarorna. 


Rotfrukter, som betor, kålrötter, 

majrovor och morötter, har blivit 

trendiga smak- och färgsättare. 

Företaget har ett 30-tal anställda. Produktion 

och utlastning pågår dygnet runt, men produktionen 

är stängd under maj och juni. 

60 procent av Magnihills produktion 

går till livsmedelsindustrin och en tredjedel 

till restauranger och storhushåll, bl a 

skolor, som är stora inköpare av ekologiska 

grönsaker. Magnihill producerar även 

konsumentprodukter, som står för en 

liten men snabbt växande andel. Det är 

huvudsakligen ekologiska emv-varor åt 

Ica och Coop samt bär och frukter under 

eget varumärke. 

En växande del av produktionen går 

på export till övriga Europa via Magnihills 

danska filial i Odense. 

Ekologiskt en hjärtefråga 

1994 togs beslutet att börja arbeta med 

ekologiskt, som är något av en hjärtefråga 

för Wiveca. Sortimentet växer och står idag 

för 20 procent av produktionen. 

– Vi ökar produktionen efter kundernas 

efterfrågan, men ekologiskt innebär en 

betydligt större risk än konventionellt. En 

del ekoprodukter är olönsamma, men vi 

måste ha dem i sortimentet. 

Miljötänkandet går också som en röd 

tråd genom företaget. 

– Vi väljer transportsätt med tanke 

på miljön och arbetar mycket med att få 

kunderna att beställa produkterna på ett 

mer miljömässigt sätt. För att optimera 

transporterna till kund använder vi bl a 

bulkförpackningar, som går att återanvända. 

Vi drar även ner på emballaget så mycket 

som möjligt och packar direkt i papperskapslar 

utan innerpåse. 

Avfallet går idag till djurfoder, men 

Wivecas dröm är en egen biogasanläggning, 

som ger energi till blanchören. 

Effektiv IQT-frys 

Under våren byter Magnihill ut sin gamla 

frysutrustning mot en effektiv och energisnål 

IQT-frys, en Flofreeze A, som även 

är skonsammare mot produkterna. Varje 

bit eller strimla styckefryses med så kallad 

fluidisering för att inte klumpa ihop sig i 

förpackningen. 

– Vi kommer att kunna ha kontinuerlig 

produktion tjugotvå timmar per dygn, 

berättar Wiveca, som tror på en fortsatt 

ökad efterfrågan på företagets produkter, 

inte minst med tanke på klimatdebatten. 

– Grönsaker och rotfrukter används 

allt mer i färdigmat, eftersom de ökar 

näringsinnehållet och ger färg och smak. 

En trend är också större bitar av 

snittade produkter för ugnsbakning eller 

grillning, t ex klyftade morötter. 

– De ska gå snabbt att tillaga men 

hålla hög kvalitet. Än står restauranger 

och exportmarknaden för den största efterfrågan, 

men på sikt tror jag att det även 

kommer att bli en konsumentprodukt. 

Magnihills 

VD och ägare 

Wiveca Almgren 

har arbetat 

16 år i familjeföretaget. 

Magnihill producerar även konsumentprodukter, 

som bär och mango, under 

eget varumärke. 

Magnihill producerar Icas ekologiska 

rotfruktsblandning i serien ”I love eco”. 

Ärterna är nedfrysta tre timmar efter skörd. 


Ett lyft 

med 

LiFT-kurs 

text och foto: erik Wickström 

Ulf Svanberg leder LiFT tillsammans 

med Margareta Nyman, LTH och Kerstin 

Lundström, SLU. 

Entreprenörskap och livsmedelssäkerhet var 

teman för årets LiFT-kurs i Göteborg. 

Anton Bengtsson, Chalmers, Matti 

Marklund, SLU och Rikard Landberg, SLU 

utbyter erfarenheter. 

årets kurs för doktoranderna 

i forskarskolan lift – 

livsmedelsproduktion med 

framtidens teknologier – hölls 

på chalmers i Göteborg. På 

programmet stod föreläsningar 

och diskussioner inom 

områdena entreprenörskap 

och livsmedelssäkerhet. 

LiFT startades för drygt tio år sedan i 

syfte att stärka svensk livsmedelsindustris 

konkurrenskraft genom att knyta samman 

akademi och näringsliv. Idag är 

ca 35 doktorander från Lunds och 

Chalmers tekniska högskolor samt SLU i 

Uppsala antagna till LiFT. Som finansiär 

står, förutom de tre lärosätena, även 

Livsmedelsföretagen, Li. 

Som antagen i forskarskolan får man 

ökade möjligheter att bygga nätverk, dels 

genom kurser, dels genom att man får en 

mentor från ett livsmedelsföretag. 

– Man får verkligen upp ögonen för 

vad som finns ”där ute”. Det är lätt att 

komma lite för långt ifrån verkligheten om 

man sitter på ett universitetslabb i längre 

perioder, säger Rikard Landberg från SLU, 

som nästa år ska disputera på biomarkörer 

för fullkorn. 

Varje vår arrangeras en veckolång kurs, 

då doktoranderna ges tillfälle att fördjupa 

sig inom ett eller två områden samt utbyta 

erfarenheter och idéer. Årets kurs i Göteborg 

bestod av två block: entreprenörskap och 

livsmedelssäkerhet. 

Från idé till patent 

Mats Lundqvist och Caroline Pamp från 

Chalmers höll föredrag om den långa vägen 

från idé till patent. Det är mycket att sätta 

sig in i, om man som doktorand inser att 

man har kommit på en idé som i framtiden 

kan vara ett lönsamt patent. 

De efterföljande diskussionerna 

handlade mycket om ”patentansökan 

versus publicering”. För att kunna söka ett 

patent måste det finnas ett nyhetsvärde, 

dvs idén eller produkten får inte finnas 

beskriven någon annanstans. Eftersom 

forskarstuderande ofta inte har tid att vänta 

med att publicera sina resultat – t ex om 

de ska disputera inom kort – väljer många 

att gå den lite enklare och till synes mindre 

riskfyllda vägen – alltså att inte lämna in en 

patentansökan. 

– Föreläsarna verkar mycket kompetenta 

och diskussionerna är intressanta. Det 

bästa med LiFT är dock utbytet med de 

andra doktoranderna. Många jobbar i stora, 

industrinära projekt – där patentansökan 

och produktutveckling kanske ligger nära 

till hands – medan andra forskar mer på 

grundnivå, säger Rikard Landberg. 

Viktigt att våga göra fel 

Kenneth Andersson, forsknings- och 

utvecklingschef på Skånemejerier sedan 

början av 90-talet, betonade i sitt föredrag 

betydelsen av att våga göra fel. 

– Det borde vara ett krav på att folk 

gör misstag. I många företag får man inte 

göra fel, vilket hämmar kreativitet och 

skaparförmåga. I en tidig fas av utveckling 

behövs mycket kaos, men i den senare fasen 

blir en tydlig struktur allt viktigare. 

Blocket livsmedelssäkerhet handlade 

mycket om lagar och standarder. 

Konsulterna Carl-Gustav Jansson och 

Patrick Gustavsson gick metodiskt igenom 

djungeln av förordningar och certifikat i 

Sverige och inom EU. Det hölls också en 

workshop i hur man upprättar, inför och 

underhåller ett HACCP-system, som är 

en grundbult i många produktsäkerhetsstandarder. 

Som avslutning föreläste Pernilla 

Arinder från SIK om riskanalys, varefter 

kursdeltagarna fick lära sig att förutsäga 

mikrobiell tillväxt och avdödning i produkter 

genom datorsimuleringar. 

Ulf Svanberg, professor i livsmedelsvetenskap 

på Chalmers, hade snickrat ihop 

programmet och var mycket nöjd när han 

summerade: 

– Jag tror att den här veckan har varit 

mycket lärorik och inspirerande för många 

doktorander. Flera har visat stort intresse för 

att knyta nya kontakter och vi har också haft 

mycket roligt tillsammans. 

En ny LiFT-kurs på temat teknikstrategi 

och teknikhantering ges nästa år, även den i 

Göteborg. 


Coop satsar på en 

hållbar utveckling 

text och foto: cariNa malm 

De senaste åren har 

coop publicerat en årlig 

miljörapport. Nu går man 

ett steg till med en hållbarhetsredovisning. 

målet är att 

bli ledande när det gäller 

hållar utveckling. 

Hösten 2007 tog Coop fram en ny policy för 

en hållbar utveckling. 

– När hållbarhetsfrågorna blir allt 

viktigare för många kunder, utökar vi 

redovisningen med bland annat hälsa och 

socialt ansvar. Det är en återkoppling för att 

visa kunder och medlemmar hur vi arbetar 

för att bidra till en hållbar utveckling, säger 

Coops miljöchef Mikael Robertsson. 

Annons 

Efsis 

Statistiken för Coop Sverige 2007 visar 

bl a att försäljningen av ekologiska varor 

ökade med 22 procent i ton, vilket innebär 

att Coop sålde ekologiska varor för närmare 

en miljard kronor. Med ca 5 000 ekologiska 

och miljömärkta artiklar i sortimentet står 

Coop för 44 procent av försäljningen. År 

2010 ska Coops samtliga butiker vara 

miljöcertifierade. 

Coop presenterar varje år ett ekokvitto 

för kunderna, som visar vad de ekologiska 

inköpen i butikerna har bidragit till. Ekokvittot 

för de senaste 14 åren visar bl a att 

användningen av kemiska bekämpningsmedel 

och konstgödsel har minskat med 149 

ton resp 11 200 ton. Antalet frigående djur 

ökade samtidigt med drygt 67 000. 

Energijakten 

Sortimentet av rättvisemärkta varor utökades 

från 20 till 69 och försäljningen steg 

med över 300 procent. 

Försäljningen av nyckelhålsmärkta 

produkter ökade med drygt nio procent i 

kronor. Genom att reducera salthalten i ett 

20-tal emv-produkter, har Coop minskat 

saltmängden med tio ton. 

Ett mål för 2008 är att andelen onyttiga 

varor i reklamen ska minska till högst två 

procent och den produkt som är minst 

onyttig inom sin kategori ska lyftas fram. 

Bland Coops miljösatsningar finns 

projektet Energijakten, som ska minska 

energikostnader och koldioxidutsläpp i 

Coops fastigheter, effektivare transporter, 

bl a genom satsning på tåg, ökad återvinning 

av avfall i butikerna samt komposterbara 

bärkassar. 

Hela hållbarhetsredovisningen finns på 

www.coop.se 


Kompetensutveckling 

en framgångsfaktor 

text och foto: aNNa-kariN hallGreN 

På Jakobsdals charkuteri är kompetensutveckling en naturlig 

del av verksamheten och något som ständigt pågår hos hela 

personalen. en gång om året får de dessutom skriva prov, 

vilket ingår i lönesystemet. 

Personalen på Jakobsdals Charkuteri har 

en ”verktygslåda” som hela tiden fylls på 

med nya verktyg, dvs ny kunskap. Hälften 

av personalen har arbetat där i mer än 15 år 

och de inser att företaget måste utvecklas, 

annars försvinner det. 

Företaget drivs av fem kusiner, vars 

fäder och farbröder inte alls planerade att 

nästa generation skulle vilja ta över. Men så 

blev det, trots att lönsamheten kanske inte 

var den bästa när kusinerna köpte företaget 

för tre år sedan. 

– Vi ändrade på det, så nu är företaget 

lönsamt, säger VD Maria Skårberg. 

Personalutbildning 

Till framgångsfaktorerna hör säkert företagsledningens 

syn på kompetensutveckling. 

Personalutbildning är en av de viktigaste 

hörnstenarna i verksamheten, bl a 

går alla i produktionen en obligatorisk 

hygienutbildning varje år, som följs av en 

provskrivning. 

– Vi vill förvissa oss om att alla 

verkligen har lärt sig något, så det ingår 

helt enkelt i vårt lönesystem, förklarar 

Maria Skårberg. 

– Dessutom har vi olika teman varje 

år. Förra året var det Ordning & Reda, i år 

är det Kommunikation, berättar tillverkningschef 

Hans Pettersson. 

Aktivt intranät 

Företaget har ett intranät sedan januari, där 

det varje vecka finns ett nytt nyhetsbrev 

från ledningen. Personalen får på så vis 

snabb information om vad som är på gång. 

Det finns datorer hos alla lagkaptener och 

avdelningsansvariga i produktionen. 

– Intranätet gör att personalen nu söker 

Maria Skårberg, Hans Pettersson och 

Susanne Tinér är tre av de fem kusinerna 

som driver Jakobsdals Charkuteri. Företaget 

präglas av sitt offensiva arbete med 

kompetensutveckling. 

information själv på ett mycket mer aktivt 

sätt än tidigare. Vi har drillat personalen i 

att förändringar leder till förbättringar, säger 

Maria Skårberg. 

Framtidens utmaning 

Även ledningen ser till att ständigt bygga 

på sin kompetens. Maria Skårberg har 

bl a deltagit i Menys kurser och även i 

ett mentorskapsprogram. I en av Menys 

utvärderingar skrev hon: 

”Att hålla en topposition gentemot 

konkurrenterna och locka ungdomar till 

livsmedelsbranschen, det är framtidens 

utmaning. Utbildning via Menyprogrammet 

är ett sätt för att ligga i frontlinjen.” 

Susanne Tinér är kvalitetschef och 

försöker också att utbilda sig kontinuerligt. 

– Jag har gått flera kurser hos Meny, 

bland annat Produktutvecklingsmetodik. 

Den har mynnat ut i ett nätverk, så vi är 

cirka tjugo företagare som träffas fyra 

gånger om året och lägger upp årets program 

tillsammans. 


Annons 

Bröste 


Eviras GD: 

Fel att sätta 

likhetstecken 

mellan finskt 

och ekologiskt 

text och foto: åsa leife 

Det finska livsmedelssäkerhetsverket 

evira bildades den 1 maj 2006 genom 

en sammanslagning av det tidigare 

livsmedelsverket, forskningsanstalten 

för veterinärmedicin och livsmedel samt 

kontrollcentralen för växtproduktion. 

målsättningen är att inte bara genom 

forskning och kontroll trygga livsmedlens 

säkerhet och kvalitet samt växternas och 

djurens hälsa, evira har även som mål 

att bli en förebild internationellt. 

”Framåt med nya kliv” lyder rubriken 

för Eviras strategi för 2007 - 2013. Och 

framåt går det – fort dessutom. Genom 

att korta avståndet mellan riskbedömning 

och kontroll går det att bedriva arbetet 

effektivare – även kostnadsmässigt, berättar 

generaldirektör Jaana Husu-Kallio. 

– Tidigare har lagstiftningen och 

kontrollen skötts på olika ministerier, men 

från årsskiftet hör allt hemma inom jord- 

och skogsbruksministeriet. 

Jaana Husu-Kallio, veterinär i grunden 

och fn tjänstledig från EU-kommissionen, är 

mycket nöjd med beslutet att samordna tre 

organisationer, som bokstavligt talat täcker 

allt från jord till bord. 

– Vad vi gjorde var nytt på europeisk 

nivå och det visar, tvärtemot vad man på 

Efsa hävdat, att riskbedömning och kontroll 

kan rymmas i samma organisation, förutsatt 

att olika personer sköter områdena. Nu tittar 

flera länder med intresse på vårt system. 

Tillsynen diskuteras 

På tillsynsområdet påminner mycket om 

läget i Sverige. I Eviras roll att säkerställa 

livsmedlens säkerhet ingår att utveckla och 

styra livsmedelstillsynen på riksnivå. 

Målet, som det framställs enligt 

strategin, är att tillsynen ska ”fungera på 

ett exemplariskt sätt”. Det sägs också att 

tillsynen ska utövas i hela landet och vara 

”effektiv, enhetlig och riskbaserad”. Men 

ännu är man inte riktigt där. 

– Tillsynsfrågorna utgör ett mycket 

aktuellt diskussionsämne i Finland just nu, 

berättar Jaana Husu-Kallio. Eftersom vi 

vet att det inte finns tillräckliga resurser 

Jaana Husu-Kallio, generaldirektör för Evira. 

ute i kommunerna, rekommenderar vi att 

små kommuner sluter sig samman i större 

grupper för att klara uppgifterna. 

Idag ansvarar Evira för köttbesiktning 

och tillsyn i slakterier. Av 760 anställda 

arbetar 120 med köttbesiktning. 

Etik på tapeten 

På konsumentsidan har etik börjat debatteras 

i Finland först på sistone. 

– Konsumenterna vill veta mer om 

djurskydd och produktionsmetoder. Även 

miljöfrågor har börjat diskuteras. 

De finska konsumenterna har – i många 

avseenden – menar Jaana Husu-Kallio, 

vaknat upp lite senare än de svenska. 

– Hos oss har akrylamid och galna 

ko-sjukan inte utgjort några stora problem. 

Finländarna litar på myndigheterna och 


” 

Den finska 

konsumenten 

kunde vara lite 

mer kritisk och 

krävande ” 

även på produktionskedjan – mest av alla 

EU-medborgare faktiskt, säger Jaana Husu- 

Kallio och tillägger: 

– Men jag tycker faktiskt att den finska 

konsumenten kunde vara lite mer kritisk och 

krävande. 

Finsk matkultur 

Länge kämpade Helsingfors med Parma 

i Italien om vem som skulle få EUs livsmedelssäkerhetsverk. 

Slutligen hamnade det 

i Parma och i samband med detta raljerade 

premiärminister Silvio Berlusconi med den 

finska matkulturen. 

– Det är bra att vi numera pratar mycket 

mer om mat. Vi har mycket att göra på 

Annons 

Johla 

säkerhetssidan och även när det gäller 

utvecklingen av diabetes typ 2. Vi måste 

arbeta brett tillsammans för att kunna 

bromsa den ökande övervikten hos både 

män och kvinnor. 

Positiva trender finns förstås också. 

Idag förekommer mindre mättat fett och 

mer omättat fett i kosten. Saltkonsumtionen 

har också minskat. Men nu är alltså frågan 

hur profilen för finländsk matkultur ska 

kunna höjas. På sistone har ett flertal 

matkulturprojekt dragits igång, men Jaana 

Husu-Kallio är noga med att påpeka att 

man tänkte i de här banorna redan innan 

Berlusconis utfall. 

– Vi är numera stolta över att mat är en 

del av den finska kulturen och allt fler njuter 

verkligen av mat fullt ut. 

Transfett oroar inte 

Ökande råvarubrist i världen och stigande 

livsmedelspriser är en global fråga, som 

givetvis oroar även på andra sidan Östersjön. 

Men om man tittar på en lite lägre 

nivå, undrar vi – hur går exempelvis 

transfettsdiskussionen? 

– Det finns ingen sådan fråga här. Jag 

vet ju hur danskarna har gjort och hur 

man resonerar i Sverige. Fast finns det 

vetenskapliga bevis för transfetternas 

skadlighet, borde man i hela Europa 

arbeta på samma sätt. Det är inte bra 

när enskilda länder gör på sitt eget vis. I 

princip tycker jag att det alltid borde vara 

lagstiftningsmässigt lika i alla EU-länder 

– och det lär dröja innan den här frågan tas 

upp på EU-nivå. 

Till skillnad mot i Sverige och Danmark 

är inte heller intresset för ekologiska livsmedel 

särskilt stort i Finland. 

– Länge har man i Finland felaktigt satt 

likhetstecken mellan inhemskt producerat 

och ekologiskt, men nu tror jag att intresset 

för ekologiskt kommer att börja växa. 

För ekologisk mjölk har det redan gjort 

det och det råder viss brist på ekoprodukter 

i butikerna, inte minst i köttdisken. 

– Jag propagerar gärna för mer 

ekologiskt, säger Jaana Husu-Kallio med 

eftertryck. 

Annons 

Mildola 


Fetthalten i havrebaserad Yosa är naturligt låg, bara 0,8 procent. 

Teknologi och hälsa i god förening 

text: åsa leife foto: Bioferme och åsa leife 

i karelen har man sedan länge vetat att hålla magen i bra skick genom att äta en typ 

av havrekompott. Där har inga bakterier behövt tillsättas, de har kommit naturligt. 

fullt så enkelt var det inte för livsmedelskemisten merja scharlin då hon i början på 

90-talet inledde försöken med att framställa en yoghurttyp av havre. hon lyckades så 

småningom – mycket av en slump – och resultatet blev Yosa. 

Merja Scharlin hade först försökt tillsätta 

probiotiska bakterier till den surkål, som 

sedan länge tillverkats i familjeföretaget 

Bioferme, då hennes intresse för havre 

väcktes. Vikten av goda bakterier var alltså 

välbekant för henne, men nu gällde det att 

hitta rätt bakterier som kunde bidra till bra 

smak, hållbarhet och konsistens hos en 

havrebaserad produkt. 

Idén till att fermentera havre 

väcktes ursprungligen av amerikanernas 

växande intresse för havrekli och dess 

kolesterolsänkande effekt. Ungefär 

samtidigt började även forskare i Lund 

att intressera sig för havrens funktionella 

egenskaper. 

Få trodde på Merja Scharlin i början. 

Hon gav sig dock inte och testade med ett 

mycket stort mått av envishet hundratals 

bakterier. Att hon slutligen fann precis 

vad hon sökte var, enligt henne själv, rena 

lyckträffen. 

– Jag var trött och frustrerad och 

blandade en kväll ihop fem bakterier 

från två olika leverantörer – och plötsligt 

fungerade det! 

Probiotikamix 

Merja Scharlins forskning ledde fram till 

ett patent, som sedan även blev grunden 

för Biofermes Yosa-produkter och hela 

företagets verksamhet. 

Idag omsätter Bioferme 30 MSEK. 

Snart kom Merja Scharlin i kontakt 

med professor Seppo Salminen vid Åbo 

universitet, som var imponerad av hennes 

uppfinning, främst för att det var fråga 

om en probiotikamix. Tidigare hade man i 

första hand koncentrerat sig på att forska på 

enskilda bakteriestammar. 

– Nu såg vi att bakterierna istället för 

att slå ut varandra, kan förstärka varandra, 

berättar Seppo Salminen, då vi träffas på 

Biofermes huvudkontor strax utanför Åbo. 

Det andra nya Merja bidrog med, 

var att kombinera bifidusbakterier med 

växtmaterial. 

Seppo Salminen berättar att japanerna 


tidigt på 90-talet talade mycket om bifidobakterier, 

men på den tiden var kunskaperna 

om deras hälsoeffekter mycket begränsade. 

Man kunde t ex inte bestämma bakteriernas 

antal och visste mycket lite om på vilket 

underlag de växte bäst. Sedan tre år tillbaka 

finns dock kunskapen att det ryms ca 10 

miljarder probiotikabakterier i en 150 g 

Yosa-burk. Nu vet man också mer om 

bakteriernas hållbarhet och det har visat sig 

att de överlever betydligt längre i havre än i 

mjölk – i 59 dagar för att vara exakt. 

Den hemliga processen bidrar förstås 

också till den långa hållbarheten, men här är 

Merja Scharlin mycket förtegen. 

Finskt hälsopåstående 

Yosa fermenteras med bl a Lactobacillus 

acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis 

BB-12 och Lactobacillus rhamnosus, vilka 

vid tester på Åbo universitet visat sig 

förbättra mikrobalansen i magen och skapa 

ett effektivt skydd mot störande bakterier 

vid daglig användning. Detta får man också 

göra ett hälsopåstående om i Finland. Att 

denna fiberrika produkt, framställd av 

fullkornshavre och havrekli, dessutom 

bidrar till en jämnare blodsockernivå och 

har en kolesterolsänkande effekt, gör inte 

det hela sämre. 

– Det är helt fantastiskt att man kan få 

fram en så enastående produkt med så enkla 

” 

Jag var trött 

”Svenska konsumenter verkar föredra dessa lite större Yosa-förpackningar”, 

konstaterar Biofermes styrelseordförande Voitto Scharlin. Dottern Niina, 

marknadsansvarig i familjeföretaget, och hustrun Merja, VD och upphovskvinnan 

bakom Yosa-produkten, instämmer. 

och frustrerad 

och blandade 

en kväll ihop 

fem bakterier 

från två olika 

leverantörer 

– och plötsligt 

fungerade det ” 

råvaror, kommenterar Seppo Salminen. 

Han berättar också om en stor finsk 

klinisk studie på 300 åldringar, som visat 

hur probiotiska havreprodukter befrämjar 

äldres tarmfunktion. 

Skogsbär populärast 

Idag finns den omtyckta frukost- och 

mellanmålsprodukten i en lång rad olika 

smaker, skogsbär är den populäraste i 

Finland, därnäst kommer plommon. 

– Våra fjorton anställda äter alla två Yosa 

om dagen och mår alldeles förträffligt, 

inflikar Merjas make Voitto, som länge skött 

marknadsföringen, men som nu avlastas av 

dottern Niina. 

– Jordgubb-banan utan tillsatt socker är 

den nyaste Yosa-smaken, som vi förhoppningsvis 

även ska få in i sortimentet i 

Sverige, berättar Merja. 

Yosa finns också i ett par ekologiska 

varianter: blåbär-banan och röda bär. 

Idag exporteras ca 15 procent av produktionen 

till Sverige, där Yosa går att hitta 

både i mejeridiskarna och på hyllorna för 

laktosfritt. Även på Stockmann-varuhusen 

i Baltikum och Ryssland säljs Yosa. 

Yosa Soft 

Yosa Soft heter en något senare utvecklad 

produkt, som blir lite mjukare och mer 

yoghurtlik tack vare en annorlunda process. 

Och det är just Yosa Soft-varianten som 

slagit bäst i Sverige. 

– Till hösten lanserar vi en naturell 

Yosa Soft med vaniljsmak, eftersom både 

finnarna och svenskarna frågat särskilt 

mycket efter vanilj, berättar Niina Scharlin. 

Bioferme har exklusiv rättighet att 

framställa och marknadsföra Yosa. Merja 

Scharlin forskar emellertid oförtrutet vidare 

och i höst kommer en ny yoghurtliknande 

havredryck att lanseras. 


Silva – 

en finsk 

ost- 

tradition 

text och foto: åsa leife 

finländarna har ungefär 

samma förhållande till 

smältosten silva, som 

svenskarna har till sin 

raketost. för många är 

det en ost man har växt 

upp med. Den stora skillnaden 

är dock att silva finns att 

köpa i butikerna – numera 

i eleganta glas, som kan 

återanvändas som dricksglas. 

och smakerna på dagens 

silva-ostar känns allt annat 

än traditionella, nya tillkommer 

ständigt. 

Silva började tillverkas på Centrallagret 

Enighetens fabrik i Helsingfors 1956. 

1998 stängdes fabriken och den populära 

smältosten försvann. Fem år senare 

återuppstod den, fast nu tillverkad vid 

Jokilaakson Juusto Oys fabrik i Jämsä. 

Esa Luomanperä, före detta exportchef 

på Valio, är mannen som aldrig tappade 

tron på Silva. 

Efter att han lämnat Valio för åtta år 

sedan startade han Finnish Cheese Company 

Ltd, som exporterar ost och smör till ett 

antal olika länder. 

– Jag fick några andra företag att producera 

osten för oss, men efter tre år erbjöds jag att 

köpa Silva-varumärket. 

Startade egen fabrik 

I den här vevan fick Esa Luomenperä höra 

talas om en tom fabrik i Jämsä i mellersta 

Finland, vilken tidigare hade använts bl a 

för ostpackning. 

– Egentligen var jag inte så pigg på att 

vi skulle tillverka ost själva, men så blev 

det. Vi bildade Jokilaakson Juusto Oy och 

beslöt att specialisera oss. 

Tidigare var Esa Luomanperä 

exportchef på Valio. Idag är 

han VD och ägare av bl a 

det företag som tillverkar den 

bredbara gourmet-smältosten 

Silva. 

Genom att förpacka den nya Silva-osten, 

som lanserades 2004, i glas, bibehåller man 

den fina aromen. 

– Vi ville ha högkvalitetsglas och 

har fått hjälp på plats med att utveckla 

en fyllningsmaskin. 

Idag producerar 18 anställda runt 1 000 

ton per år i Jämsä, fast då rör det sig förstås 

inte enbart om Silva-smältost. Här görs även 

en del andra produkter. 

– Jag förstod genast att det inte skulle 

räcka att bara tillverka en enda produkt, för 

en marknad. Därför gör vi nu smältost åt 


alla möjliga kunder, även som emv – fast 

då i plastförpackningar. 

Skalar färsk vitlök 

I den lilla prydliga fabriken finns två 

linjer, en för spreads och en för riven ost. 

På sistone har dessutom en tredje linje 

tillkommit, där man skalar vitlök. 

– Vi är det enda företaget i Finland som 

skalar färsk vitlök. Maskinerna kommer 

från ett företag i Helsingfors, som stängde 

i fjol och som vi tidigare handlat av. Det 

kändes angeläget för oss att få fortsatt 

tillgång till denna den överlägset bästa 

vitlöksprodukten. 

Alla Silvas smakvarianter finns även 

i en lightversion, som bara innehåller nio 

procent fett istället för 28 procent. 

Den populäraste smaken ända sedan 

starten – och därmed tyvärr också den mest 

kopierade – är kallrökt renkött. 

Självklart finns en naturell variant, 

likaså blåmögel resp vitlök. 

– Vi satsar på naturliga smaker och 

försöker att inte använda flavours. Silva 

chèvre görs därför på hundra procent getmjölk, 

vilket är unikt. Våra andra smaker är 

wasabi, prosciutto, soltorkade tomater med 

mozarella samt svart trumpetsvamp. 

Försökt i Sverige 

För tillfället finns Silva-smältosten bara 

att köpa i Finland. 

– Visserligen hade vi en distributör i 

Ryssland, men vi var tyvärr för små för att 

komma in hos kedjorna. 

– Vi har gjort ett försök i Sverige också 

och var listade hos Hemköp under åtta 

månader. Efteråt har vi förstått att man 

behöver ha egna säljare ute i butikerna för 

att lyckas i Sverige. Vi samarbetade med 

ett finskt företag, vars säljare bara var vana 

vid att sälja korv och kött och det blev inte 

så lyckat. Dessutom placerades vår ost – 

eftersom den är laktosfri – i specialhörnan 

för laktosfritt, vilket inte gynnade försäljningen. 

Färsk hummus 

På linjen för spreads körs inte bara smältost, 

utan även färsk hummus, något som 

Jokilaakson Juusto är ensamma om att producera 

i Finland. 

– Jag såg att efterfrågan på icke mjölkinnehållande 

produkter växte i Finland 

och ville ha en produkt inom kategorin 

vegetabilisk spread. 

För närvarande förs diskussioner om 

en eventuell export av Silva Hummus till 

Sverige. 

Användningsområdet för denna delikatess 

från Medelhavsområdet, som tillverkas 

av kikärter och sesampasta, camelinaolja 

och kryddor, är mycket stort, framhåller 

Esa Luomenperä. 

Faktum är att ännu en ny spännande 

spread-produkt ligger i pipe-line till 

sommaren. 

Den bästa vitlöken köps från Kina. 

Den skalas sedan färsk i Jämsä. 

Silvas Hummus tillverkas förutom i originalvarianten 

även smaksatt med jalapeno. 

Riven ost utgör ytterligare ett ben att stå 

på för Jokilaakson Juusto Oy. 


Frusen Bavaroise-dessert 

i stänger från KavisGalleria 

Oy (Grönsaksgalleriet) 

utsågs till Årets 

Stjärnprodukt 

i storköksklassen. 

Årets Stjärnprodukter i Finland 

Korvstoppad dessert 

slog konserverad gröt 

text: Pekka söreNseN 

allt går att sälja med mördande reklam – även konserverad gröt. men åtminstone i finland 

är den sångens budskap inte längre en självklarhet. i årets stora livsmedelstävling steg 

nämligen den konserverade gröten inte upp på prispallen. Det gjorde däremot en klassisk 

dessert – stoppad i ”korvskinn”. 

I 20 års tid har livsmedelsindustrin i Finland 

tävlat om vem som under det gångna 

året tagit fram den mest innovativa, bäst 

lanserade och bäst smakande inhemska 

detaljhandels- resp storköksprodukten. 

Av de 93 vinnande produkterna under de 

gångna 20 åren finns 80 procent fortfarande 

på marknaden. 

Nu har tävlingsarrangören, Finlands 

Livsmedelsindustriförbund, slopat diverse 

underklasser och bara behållit detaljhandels- 

och storköksklasserna. 

Vinnarna premieras med benämningen 

Årets Stjärnprodukt. Även hedersomnämnanden 

görs. Inget Årets Finska Livsmedel 

utses längre. På detta sätt får man endast 

två stora vinnare, som blir synligare. 

I årets tävling deltog 35 produkter eller 

produktfamiljer, bland vilka juryn utsåg 

12 finalister, vilket var ungefär detsamma 

som i fjol. 

I år fäste sig tävlingsjuryn särskilt vid 

den typ av innovationer som underlättar 

matlagningen i hem och storkök men som 

samtidigt är hälsosamma och mångsidiga. 

Klurig Bavaroise 

Till Årets Stjärnprodukt i storköksklassen 

utsågs KasvisGalleria Oys Bavaroisedesserter, 

fyndigt stoppade i ”korvskinn”. 

Detta gör det möjligt att skära upp de 

runda, djupfrysta stängerna i skivor av olika 

tjocklek och form. 

– Den första tanken, att även desserter 

kunde vara något förnuftigt och rationellt, 

fick jag på livsmedelsdagen i Helsingfors 

2006, berättar KasvisGallerias VD Tarja 

Peltola. Den slutliga aha-upplevelsen kom 

något senare i Stockholm, när jag strövade 

omkring i Östermalmshallen och råkade 

stanna inför en uppsättning salamikorvar. 

Då sa det klick! 

Juryn tyckte att den parfaitliknande 

Bavaroisen är synnerligen lättanvänd och 

passar bra för både stora och mindre kök 

samt ger otaliga möjligheter att komponera 

och utforma eleganta desserter. Smakerna, 

bl a jordgubb/hallon och svart vinbär/ 

havtorn, fann juryn utsökta. Pluspoäng 

gavs för exemplarisk förädling av inhemsk 

bärråvara. 

KasvisGalleria är ett namn värt att 

lägga på minnet. Familjen Peltolas företag 

i Kuopio har inte ens 20 år på nacken 

men omsättningen är redan uppe i runt 

184 MSEK och årets Bavaroise-seger är 

företagets tredje i rad. I fjol vann man med 


östiprodukter och året dessförinnan 

med vegetabiliskt kallskuret. Företaget 

har precis presenterat sina produkter i St 

Petersburg och i Sverige söker man en 

samarbetspartner. 

Färdiga grötar 

Hedersomnämnandet i storköksklassen 

gick till Ruoka-Saarioinen Oys färska 

soppor, som enligt juryn går utmärkt att 

servera både till gourmetmåltider och 

vardagsluncher, som de är eller förstärkta 

med lite extra godsaker. Kunden kan välja 

mellan fem olika soppor, bl a batatmos 

(sötpotatis) och grönsaksborsjtj. 

Förutom med sopporna deltog 

Saarioinen i år också med sina färdiga 

grötar, som företaget lanserade stort förra 

våren. Handfallenheten inför vardaglig 

matlagning är numera så stor i Finland, att 

grötmarknaden växte med nästan 40 procent 

i fjol. Och hela denna boom bestod av ökad 

efterfrågan på Saarioinens färdiga grötar, 

visar Nielsen Scan Track. 

Intressant är också att ett mindre företag 

försökte haka på gröttrenden året innan, 

dock utan större framgång. Men så fort ett 

storföretag som Saarioinen sätter till alla 

marknadsföringsklutar, sopar man banan. 

I årets tävling fann ”konserverad” 

gröt dock ingen nåd hos juryn, även om 

Saarioinens bidrag fick en finalplats. 

Hälsobröd av råg 

Även Fazer fick se sina förhoppningar 

grusas. Samma dag som tävlingsresultaten 

offentliggjordes körde företaget stora 

halvsidesannonser i dagspressen om att 

det dubbelverkande (mot kolesterol och 

förhöjt blodtryck) rågbrödet Ruisihme 

(Rågmirakel) är med i finalen. Men juryn 

var inte positiv. 

– Nedsatt kolesterol och blodtryck i all 

ära, men rågbröd får gärna också smaka just 

rågbröd, kommenterade juryordföranden 

Sirpa Sarlio-Lähteenkorva. 

Detaljhandelsklassens vinnare blev HK 

Ruokatalo Oy. De fick Årets Stjärnproduktstatus 

med sin färdigmat, som blivit en stor 

framgång även bland dem som inte tidigare 

tyckt om färdigmat. Produktfamiljen heter 

Via. Särskilt kycklinpastan med getost 

blev snabbt efter lanseringen i höstas 

den mest sålda färdigmaten i sin klass i 

huvudstadsregionen. Förutom kyckling- 

I detaljhandelsklassen vann HK Ruokatalo titeln Årets Stjärnprodukt med sin färdigmatsserie Via. 

pastan bjuder Via på Thaikycklingcurry, 

Teriyakinötkött, Fisk och skaldjur i 

Szechuansås, Pasta med kallrökt lax och 

Pasta bolognese. 

– Vi såg att det fanns en klar nisch för 

något nytt i premiumklassen och tittade 

särskilt på vad välutbildade unga kvinnor 

vill ha, säger kändiskocken Jyrki Sukula, 

som hållit i produktutvecklingen. 

Förutom recepten, är tillverkningstekniken 

en stor del av framgången. Den 

svenska MicVac-processen är skonsam 

mot ingredienserna som – utan tillsats av 

konserveringsmedel – bevarar fräschör, 

konsistens och smak på ett bättre sätt än 

konventionellt framställd färdigmat. 

Röd symbolmärkning 

HK har även sett över fetternas kvantitet 

och kvalitet. Därför kan förpackningarna 

märkas med den röda symbolen, som beviljas 

produkter anpassade efter vad hjärtat 

Hukkanens 

marinerade 

laxproduktfamilj 

fick hedersomnämnande. 

mår bäst av. Förpackningen ger också 

upplysningar om hur stor GDA-andel av 

salt, fett, protein, mm, portionen ger. 

Förpackningen och tekniken tilltalade 

juryn och när produkten dessutom övertygade 

med hälsoaspekten, den goda 

smaken och säljframgången var det 

tämligen klart vilken produkt som skulle ta 

hem segern i detaljhandelsklassen i år. 

Klassens hedersomnämnande gick till 

fiskförädlaren V Hukkanen Oy i Vammala 

för företagets laxproduktfamilj Kalaneuvos. 

Den består av fyra olika marinerade eller 

ytkryddade laxprodukter, färdigförpackade 

i aluminium, som kan läggas direkt i ugnen 

eller på grillen. 

Juryn tyckte om smaken och de 

lättanvända förpackningarna och ansåg 

också att Kalaneuvos bidrar till att öka 

efterfrågan på färsk fisk i butiker som 

saknar egen fiskdisk. 


Hållbarhet 

ger lönsamhet 

text och foto: cariNa malm 

hållbarhetsfrågor, dvs företagens 

miljömässiga, etiska och sociala ansvar, 

prioriteras allt mer inom livsmedelsbranschen. 

lantmännen har nyligen tagit 

fram en uppförandekod, som kommer att 

gälla för hela koncernens verksamhet och 

även omfatta leverantörerna. 

Allt fler livsmedelsföretag arbetar med uppförandekoder 

och hållbarhetsredovisningar. 

Lantmännen har kritiserats för att man 

inte har haft en uppförandekod gentemot 

leverantörerna, bl a i samband med import 

av tonfisk från Thailand. 

I slutet av februari antog Lantmännen 

en uppförandekod för hela koncernen, som 

även kommer att omfatta leverantörer och 

andra samarbetspartners. Leverantörerna 

förväntas bl a agera i enlighet med Lantmännens 

syn på föreningsfrihet, tvångs- och 

barnarbete, mutor, diskriminering, hälsa och 

säkerhet. De förväntas arbeta aktivt för att 

minska sin miljöpåverkan och kommer även 

att omfattas av Lantmännens krav på GMOfria 

livsmedelsprodukter. 

– Som ett första steg ska uppförandekoden 

skrivas in i leverantörsavtalen, men 

för att säkerställa efterlevnaden, kommer det 

naturligtvis att krävas uppföljningar på plats 

hos leverantörerna, säger Claes Johansson, 

som är chef för hållbar utveckling inom 

Lantmännen. 

Ett helhetsgrepp 

Arbetet med att ta fram uppförandekoden 

har tagit närmare ett år. 

– Tidigare har en del av våra affärsområden 

haft egna uppförandekoder, men 

nu har vi tagit ett helhetsgrepp, berättar 

Claes Johansson. 

Lantmännens uppförandekod är 

utformad i enlighet med FNs tio Global 

Compact-principer och indelad i fem 

huvudområden: miljö, affärsetik, vår 

omvärld, arbetsmiljö och sociala villkor 

samt produkter. 

– Målsättningen har varit att fånga upp 

de områden som är viktiga för Lantmännens 

verksamhet. Vi vill inte ha en alltför allmänt 

hållen uppförandekod, som skulle kunna 

gälla för vilket företag som helst, säger 

Claes Johansson. 

Uppförandekoden ska nu implementeras 

hos Lantmännens närmare 13 000 anställda 

i 19 länder. Målet är att vara klar år 2010. 

– Det handlar om information till alla 

anställda, utbildning av nyckelpersoner på 

bland annat inköp och personal, framtagning 

av checklistor och utbildning av interna 

revisorer, berättar Claes Johansson. 

Stärker varumärket 

Sedan fyra år tillbaka tar Lantmännen fram 

en hållbarhetsredovisning. Den har hittills 

främst omfattat miljö- och personalfrågor 

men kommer nu att breddas till alla områden 

i uppförandekoden. 

– Målsättningen är att fortsätta ut- 

Claes Johansson är chef 

för hållbar utveckling inom 

Lantmännen. 

veckla hållbarhetsredovisningen och ett 

naturligt steg är att jobba enligt de globalt 

accepterade riktlinjer, som finns framtagna 

av GRI (Global Reporting Initiative), 

berättar Claes Johansson. 

– Det handlar också om att redovisa vårt 

hållbarhetsarbete på andra sätt, till exempel 

på produkter och på webben. Självklart 

har vi ett ekonomiskt perspektiv på detta. 

Genom att redogöra för vår verksamhet på 

ett transparent sätt, bidrar vi till ett fortsatt 

högt förtroende för Lantmännen. 

GRI har tagit fram riktlinjer för olika 

nivåer av hållbarhetsredovisningar. Ett 

företag kan även kvalitetssäkra sin hållbarhetsredovisning 

genom en tredjepartsrevision, 

något som ännu är ganska ovanligt 

i Sverige. 

Det vanligaste är att företagen granskar 

sina egna hållbarhetsredovisningar, trots 

att tilltron till egen, icke kvalitetssäkrad 

information är låg. Det framkom vid ett 

seminarium om livsmedelsbranschens 

hållbarhet, som Öhrlings Pricewaterhouse- 

Coopers arrangerade i början av maj. 

Vid seminariet sa jordbruksminister 

Eskil Erlandsson att han inte vill lagstifta 

om krav på hållbarhetsredovisningar, vilket 

gäller för statliga företag. Han tror istället 

att marknaden kommer att reglera sig själv. 


Skånemejerier investerar 

i danskt mejeri 

Skånemejerier har köpt en tredjedel av aktierna i det danska 

mejeriföretaget Lögismose, som är känt för sitt kvalitets- och 

premiumsortiment. 

– Samarbetet med Lögismose öppnar nya dörrar för vår strategi 

att exportera kvalitetsprodukter med tydlig hälsoprofil, säger 

Skånemejeriers tf VD Björn Sederblad. 

– Vi är mycket starka på vår hemmamarknad. Den positionen 

ska vi behålla, samtidigt som vi ska bli ett uppstickarföretag i 

övriga Norden med särskilt fokus på Danmark. 

Redan under första året räknar Skånemejerier med att sälja 1,5 

milj liter ProViva i Danmark. De båda mejerierna planerar även att 

utveckla nya produkter tillsammans. 

Lantmännen förvärvar 

bageri i USA 

Lantmännen köper det amerikanska bageriet Euro-Bake, som är baserat 

i Florida. Det innebär att Lantmännen nu även har produktion 

i USA, som är den snabbast växande marknaden för affärsområde 

Lantmännen Unibake. Under 2007 ökade efterfrågan på Lantmännen 

Unibakes produkter med 25 procent i USA. 

– Den ökande efterfrågan i USA efter våra produkter visar 

tydligt att där finns en stor potentiell marknad att utvecklas på. En 

del i vår långsiktiga tillväxtstrategi är att växa på den amerikanska 

marknaden. Förvärvet av Euro-Bake är ett steg i den riktningen, 

säger Bent Pultz Larsen, affärsområdeschef för Lantmännen 

Unibake. 

Euro-Bake har ca 140 anställda och omsätter 25 milj dollar. 

Bland kunderna finns bl a Disney och snabbmatskedjorna Arby´s 

och Denny´s. 

Spendrups köper 

Hellefors Bryggeri 

Spedrups Bryggeri har köpt Hellefors Bryggeri i Bergslagen. 

Genom sammanslagningen skapas Sveriges största bryggeri. 

– Hellefors Bryggeri är ett välskött familjeföretag, som i hög 

grad specialiserat sig på produktion av emv, ett marknadsavsnitt 

där Spendrups ser tillväxtpotential. Förutom att vi med förvärvet 

tar ett rejält kliv in på emv-marknaden, får Spendrups även möjligheter 

att härtappa Loka direkt vid källan, säger Jens Spendrup, 

VD i Spendrups Bryggeri. 

Hellefors Bryggeri har ca 100 medarbetare och omsätter runt 

450 MSEK. Spendrups övertar anställningsansvaret för samtliga 

medarbetare. 

Hellefors Bryggeris VD Mats Holmstrand blir platschef 

för anläggningen i Hällefors och ansvarig för Spendrups emvförsäljning. 

Annons 

National 

Starch 


Chokladfingrar 

blir krispiga bollar 

Nestlé presenterar två nyheter på 

den svenska marknaden, KitKat Pop 

Choc och Lion Pop Choc. 

KitKat har sedan starten 1937 

bestått av chokladöverdragna kexchokladfingrar. 

Smaken på den 

nya produkten är densamma, men 

kommer nu i form av små bollar. 

Lion Pop Choc, med smak av 

nöt, är även den doppad i mjölkchoklad. 

Båda produkterna förpackas i 

återförslutningsbara ståpåsar. 

En hel serie ekologisk quinoa 

Den vita quinoan i Saltå Kvarns sortiment får sällskap 

av röd och svart quinoa. Detta näringsrika örtfrö 

passar som alternativ till ris, pasta, bönor och potatis. 

Det passar också alldeles utmärkt att använda i olika 

typer av sallader. 

Den röda och svarta quinoan smakar något mer 

än den vita och är lite krispigare till sin karaktär. Den 

innehåller också något mer kostfiber. Näringsmässigt 

är de ganska likvärdiga. 

Biodynamisk juice 

Pressade, biodynamiskt odlade frukter utan 

tillsatser utmärker Saltå Kvarns juice-serie, 

som nu utökas med Blodapelsin, Röd Druva, 

Äpplejuice och Tropikjuice. Frukterna pressas 

direkt efter skörd och juicerna pastöriseras på 

ett skonsamt sätt. Tropikjuicen består av elva 

pressade frukter (äpple, mango, guava, apelsin, 

ananas, vit druva, banan, acerolakörsbär, kiwi, 

passionsfrukt och citron). 

En fruktdryck 

med tomat 

Heinz utmanar marknaden för 

fruktdrycker med Heinz Sunshine, som 

bara innehåller naturliga ingredienser 

och inget tillsatt socker. Båda smakerna, 

citrusfrukter och skogens bär, innehåller 

förutom frukt även tomat. Tack vare 

tomatens röda pigment innehåller 

fruktdrycken antioxidanten lykopen. 

– Frukt och tomat är så klart en 

vågad kombination, men drycken 

smakar verkligen frukt och tomaten 

finns där främst som en smakförhöjare och för att tillföra 

lykopen, säger marknadschef Sophie Rietz-Elvefors. 

Smoothies och 

åter smoothies 

Smoothietrenden har verkligen 

drabbat såväl Sverige som hela 

Europa. Tropicana lanserar lagom till 

sommaren tre smoothies i smakerna 

jordgubb/hallon, ananas/mango/ 

passion och banan/jordgubb. 

De består enbart av färskpressad 

frukt och har inga tillsatser. 

Kalorisnål 

sommaröl 

Carlsberg Sverige har tagit fram 

Pripps Blå Pure Sommar, 4,9 %, 

en sommarutgåva i begränsad 

upplaga. 

Det ljusa lagerölet innehåller 

bara hälften så mycket kolhydrater 

som vanlig öl. 

Fiberrika 

fullkornsrutor 

Pågen Javisst Fullkornsrutor är 

ett nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 

som innehåller 6 procent fiber 

och 50 procent fullkorn. 

Pågen Javisst bakas på 

fullkornsvetemjöl, skållat 

havremjöl och surdeg och är 

smaksatt med malt och vört. 

Målgruppen är den aktiva 

hälsomedvetna barnfamiljen. 

Ekologisk 

gräddfil 

Arla breddar sitt ekologiska 

sortiment och lanserar Arla 

Köket ekologisk gräddfil mot 

konsument och foodservice. 

Sill med smak av 

dill och gräslök 

Abba Midsommarsill är 

smaksatt med klassiska 

sommarsmaker som dill och 

gräslök. 

– Det känns som att 

vi har skapat den perfekta 

sommarsillen. Lägg till 

färskpotatis och du har 

midsommarlunchen klar, 

säger Maria Alexandersson, 

produktchef på Abba Seafood. 


Matöverkänsliga gäster 

ska tas om hand på rätt sätt 

Matöverkänslighet är ett kraftigt växande folkhälsoprblem. 

Att leva med matöverkänslighet handlar mycket om att läsa 

ingrediensförteckningar och ständigt kontrollera att man får i 

sig rätt mat. 

Tyvärr är kunskapen hos restaurangerna inte alltid så bra 

när det gäller allergier och intolerans mot mat, varför Svenska 

Celiakiförbundet har tagit fram broschyren ”Ta hand om din 

matöverkänsliga gäst”. Förbundet, som företräder dem som inte 

tål gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein, uppmanar alla 

sina 23 000 medlemmar att dela ut broschyren till restauranger 

och caféer. 

Miljönyttiga 

förpackningar 

I april arrangerade Näringslivsgruppen Miljöpack ett seminarium 

om förpackningars klimatpåverkan. En slutsats var att branschen 

nu har en viktig uppgift, när det gäller att klargöra förpackningens 

roll i klimatfrågan och att man måste lyfta fram förpackningens 

miljönytta. 

– Utifrån den kunskap vi har idag kan vi se att sortimentet har 

en mycket stor klimatpåverkan. Förpackningens viktigaste bidrag 

till att minska klimatpåverkan är därför att skydda produkterna 

från att förstöras, framhöll Icas miljöchef Kerstin Lindvall. 

Andra slutsatser från seminariet var att ingen ny metodik 

behövs för att utvärdera klimatpåverkan, att det inte behövs några 

nya märkningar, utan att förpackningens klimatpåverkan ska 

omfattas av befintliga miljömärken, samt att det finns ett behov 

av fortsatt dialog i frågan längs hela vädekedjan. 

EUs livsmedelssäkerhet 

står i fokus 

Den översyn av EUs lagstiftning kring livsmedelssäkerhet, som 

har skett efter matskandalerna på 90-talet och kommissionens 

vitbok om livsmedelssäkerhet, har resulterat i en ny ordning 

inom EU. 

I rapporten ”Transforming the European Community´s 

Regulation of Food Safety” analyserar Morten Broberg, Sieps, 

hur den nya förordningen (178/2000) har fungerat. Han konstaterar 

bl a att frågan om livsmedelssäkerhet har flyttats högre upp 

på den politiska agendan och numera utgör ett eget prioriterat 

område inom EU. 

Med medborgaren i fokus tillåter det nya regelverket, förutom 

en större öppenhet och mer insyn i livsmedelsprocessen, bl a att 

människors hälsa prioriteras när oberoende vetenskapliga bedömningar 

inte är entydiga. 

Rapporten finns på www.sieps.se. 

Annons 

National 

Starch 


En biskvi 

med Daim 

Daim-smaken uppskattas i många 

olika sammanhang. En biskvi 

med Daim har blivit resultatet 

av ett samarbete mellan Delicato 

och Kraft Foods. Biskvin består 

av en klassisk mandelbotten och 

smörkräm med Daim-kross, som 

toppats med Daim-kulor och 

doppats i ljus choklad. 

Den nya godbiten kommer i 

första hand att erbjudas kunder 

på restaurang- och storhushållsmarknaden. 

Multikakor med 

unika fröer 

Friggs Multikaka kommer i ytterligare 

en smak, nu med exotiska 

fröer och sädesslag som amaranth 

och sorghum. Multikakan är som 

alltid rik på fibrer och fri från 

gluten. Salthalten är låg. 

Somrigt 

vatten 

Ramlösa Jordgubb 

& Lime 

kombinerar smaken 

av söta jordgubbar 

med syrlig lime. 

– Jordgubb 

är en smak 

som verkligen 

förknippas med 

svensk sommar, 

säger Anders 

Tegenkvist, marknadsdirektör 

på 

Carlsberg Sverige. 

Stora skivor i 

liten förpackning 

Bageri Skogaholm har lanserat 

Lyxa, en toast med stora skivor i 

en mindre förpackning. Brödet är 

bakat med durumvete och toppat 

med vallmofrö. 

Tre alltigenom goda 

glassnyheter från Ben & Jerry 

Fruktsmoothies ny 

produktkategori för Chiquita 

Chiquita presenterar en ny produktkategori, färska fruktsmoothies, 

Chiquita Just Fruit in a Bootle. De innehåller 100 procent naturlig, 

färsk frukt på flaska, utan några tillsatser eller juicekoncentrat. 

Basen i den nya smoothien består av färska Chiquitabananer. 

Smoothien finns i tre smaker, Ananas-Banan, Jordgubb-Banan 

och Mango-Passionsfrukt. 

Klimatförändringar, aids-bekämpning och Rättvisemärkt står i 

fokus för tre glassnyheter från Ben & Jerry. 

Baked Alaska är vaniljglass och marshmallows med smak 

av vit choklad. En glass som uppges vara klimatneutral, tack 

vare ett omfattande åtgärdsprogram som löper från ko till 

kartong. En del av försäljningsintäkterna går till Ben & Jerrys 

klimatsatsning Climate Change College. 

Bohemian Raspberry innehåller hallonsås och vaniljglass, 

späckad med mjuka brownies. För varje såld förpackning 

doneras pengar till Mercury Phoenix Trust, en stiftelse som 

bekämpar aids över hela världen. 

Chunky Monkey, som även den ska vara klimatneutral, består av en blandning av gräddglass, 

bananer och valnötter. Det är den tredje glassen i sortimentet som är Rättvisemärkt. 

Fler utvalda 

enportionsrätter från Findus 

Kökets Utvalda från Findus, djupfrysta enportionsrätter 

med det där lilla extra, ska tilltala både män 

och kvinnor. 

Tre nya rätter har tillkommit: Fiskfilé med 

rotfruktspuré & grillad tomat och olivsalsa. Här har 

miljömärkt/MSC-märkt Alaska Pollock fått sällskap 

med rotfruktspuré på potatis, morot och palsternacka, 

gul morot och broccoli samt en salsa med grillad 

tomat och oliver. 

Kycklingfilé i äppelsås, fullkornsris med vildris & äppel- och tranbärschutney innehåller, förutom 

skivad kycklingfilé i en äppelsås, fullkornsris, färgsatt med svart ris, sugar snap peas samt en 

chutney med äpple och tranbär. 

I Kycklingfilé i apelsinsås, fullkornsris med vildris & regnbågsmorot har kycklingfilén fått 

sällskap med en grönsaksblandning gjord på röd paprika, sparris och regnbågsmorot. 

Nya smaker på Innocents smoothies 

Innocents fruktsmoothies, som funnits i de svenska butikerna i drygt ett halvår, har kommit ut i 

tre nya smaker, Oranges, carrots & mangoes, Blueberries, pomegranates & acai och Blackberries, 

raspberries & boysenberries. 

Enligt Nielsen står smoothiesegmentet i Sverige för 1,4 procent av juiceförsäljningen i landet. 

I Innocent drinks hemland England står smoothies för 21 procent av den totala juiceförsäljningen, 

uppger Peter Enquist, Sverigechef på Innocent drinks. 


Kaffe för 

kaffeälskare 

Zoégas nya premiumkaffe Zuprema 

kommer i två olika sorter i dagligvaruhandeln. 

Zuprema A Mano finns både 

som hela bönor och mald. Det är ett 

bryggkaffe med en bönblandning 

från Kenya, Etiopien, Colombia 

och Guatemala. Bönorna mognar 

långsamt i svalare temperatur på 

hög höjd, vilket ger dem en mer 

utvecklad smak. 

Zuprema Bellezza finns som 

hela bönor och är en norditaliensk 

espressoblandning. Bönorna kommer 

från Brasilien, Kenya och 

Indien. 

Bredbar vege- 

tabilisk färskost 

TofuLine Creamy spread, en ny 

produkt i TofuLine-serien från 

Ingman, lanseras i två varianter, dels 

Original, dels Vitlök & Persilja. 

Färskostarna kan användas både 

som pålägg och i matlagningen. De 

är fria från mjölk, laktos, animaliska 

fetter och kolesterol samt berikade 

med kalcium. 

Carlshamn Mejeri 

är tillbaka på marknaden 

Mejeriprodukterna från Raisio-ägda Carlshamn Mejeri försvann 

för två år sedan. Nu relanseras varumärket och snart ska 

de randiga förpackningarna finnas i alla svenska butikskedjor. 

Fösta steget är nio margarinprodukter där flertalet innehåller 

växtbaserat omega-3. Fyra av dessa produkter är även mjölkfria 

och riktar sig mot den växande kundgrupp som vill undvika 

laktos eller mjölkprotein. 

En av nyheterna är FinFin, som är gjort på smör och 

pressad rapsolja. 

– Vi ser att trenden går mot mindre fokus på att välja låga 

fetter till förmån för dels det naturliga, äkta och ursprungliga, 

dels det funktionella, säger Mette Krabbe Åkerlind, marknadschef 

på Carlshamn Mejeri. 

För den som ändå vill ha något smalt på smörgåsen finns 

LättLätt med omega-3. 

Lufttorkat kött snacks i baren 

Scan tar steget in på snacksmarknaden och samlar sina snacksprodukter 

under konceptet Mingels. Scan Ham och Beef 

Snack är helt kött som lufttorkas och kallröks och sedan skivas 

lövtunt. Det torkade köttet har hög proteinhalt och en låg fetthalt, 

bara 6 procent. Hela processen, från att köttet saltas och 

kallröks till lufttorkning tar ca sex veckor. 

Mer bra mat från Paulún 

Drygt ett år efter premiären lanseras nya produkter under 

varumärket Paulúns Bara bra mat. Müslin som mycket 

snabbt tog sig in på femte plats på den svenska müslitoppen 

kommer i två nya smaker, Blåbär/vanilj och Kakao/russin. 

Spannmålsbasen är fortfarande quinoa och den kostfiberrika 

müslin har inget tillsatt socker. 

Marknaden för olika typer av bars fortsätter att växa i 

Sverige och Paulún bidrar med Bar med nötter och Bar med 

choklad. Båda har ett högt innehåll av protein från soja och 

groddkoncentrat. 

äkta majonnäs 

med citron 

Nu vill konsumenterna ha äkta 

majonnäs, meddelar Findus. 

Light- och fettfria varianter går 

tillbaka på marknaden, medan 

den äkta majonnäsen ökar sakta 

men säkert. 

Findus har nu lanserat en 

äkta majonnäs med citron. Den 

finns både i glasburk och tub. 

ProViva 

bara för kvinnor 

ProViva Female innehåller 

samma bakterie som alla 

ProViva-drycker, som ska lugna 

oroliga magar, men Female ska 

även hjälpa till att öka järnupptaget 

med ca 50 procent. Ungefär 

var fjärde svensk kvinna och 40 

procent av alla tonårstjejer har 

brist på järn. 

Folsyra är en annan ingrediens 

i ProViva Female, viktig 

för kvinnor som planerar att bli 

gravida. Drycken har även tillsatt 

vitamin C, som hjälper till med 

järnupptaget. 

Den vanliga ProVivadrycken 

har utökats med en ny 

smak, Guava Acerola, som är på 

tillfälligt besök över sommaren. 


Höga priser på livsmedel 

kan ändra synen på GMO 

text: christer källström 

De stigande priserna på livsmedel kan leda till att motståndet 

mot Gmo-foder minskar. Det tror i alla fall den danska 

livsmedelsministern, eva kjer hansen. hon menar att eU bör 

skynda på processen med att godkänna nya Gmo-produkter. 

Det är fortfarande ett hårdnackat motstånd 

mot GMO-produkter i Danmark och i 

många andra EU-länder. Men nu kan de 

kraftigt ökande priserna på livsmedel leda 

till att man ändrar syn på GMO. Den hårda 

EU-regleringen på detta område begränsar 

danska bönders möjligheter att köpa billigt 

genmodifierat foder – framför allt soja och 

majs – från USA och Sydamerika. Detta 

leder till ökade omkostnader för gris- och 

nötkötts-produktionen. 

– Vi kommer att få stora ekonomiska 

problem om det inte öppnas för ytterligare 

import av foder till lantbruket, menar 

livsmedelsminister Eva Kjer Hansen i 

Danmark. Foder har blivit en mycket stor 

omkostnad för bönderna och det skapar 

en snedvriden konkurrenssituation i 

förhållande till sydamerikanska bönder. 

Därför måste vi ta upp GMO-frågan igen. 

Tillåtet att importera 

Idag är det tillåtet att importera genmodi- 

fierat foder om det är godkänt av EU-kommissionen. 

Men det är få sådana produkter 

som är godkända i EU jämfört med i USA 

och Sydamerika. Dessutom tar det lång 

tid att få nya GMO-produkter godkända i 

EU-systemet. 

EU-kommissionen tittar f n på 

möjligheterna att få ned behandlingstiden 

för genmodifierade produkter. Det kan 

också bli tal om lätta på kraven, när det 

gäller GMO-innehållet i foder. 

På det danska Konsumentrådet betraktar 

man dock den danska livsmedelsministerns 

utspel om genmodifierade produkter som 

problematiskt. 

– Vi ska inte öppna för en massa GMOprodukter 

som inte är ordentligt riskvärderade. 

De höga priserna på livsmedel beror 

inte på att vi inte tillåter genmodifierat 

foder, utan på ökad efterfrågan på kött, för 

små spannmålslager och ökad produktion 

av biobränsle. Ministerns utspel är bara ett 

knäfall för amerikanerna, som gärna vill att 

deras GMO-skördar blir snabbare godkända 

i EU, säger avdelningschef Thomas Roland 

i Konsumentrådet. 

Höjda foderpriser 

Det danska Landbrugsraadet har räknat på 

vad det skulle betyda för EU-länderna, om 

bönderna inte får importera genmodifierad 

soja i ökad utsträckning. Då skulle EU 

komma att sakna 32,3 miljoner ton soja. 

Foderpriserna skulle stiga med 600 procent 

och grisproduktionen falla med 29 procent. 

Anna Haldrup, som är chef för Institut 

for Plantebiologi og Bioteknologi vid 

Köpenhamns Universitets Biovetenskapliga 

Fakultet, menar att GMO-produkter är på 

väg in i Danmark och EU: 

– När livsmedelsministern sätter detta 

på dagordningen, styrker det behandlingen 

av GMO. Klimatfrågorna och de höga 

livsmedelspriserna bidrar också till att 

främja GMO. Men visst finns det risker, 

framför allt när det gäller miljön. Det gäller 

att de länder som får lov att börja använda 

genmodifierade produkter följer reglerna. 

– Däremot är jag inte det minsta rädd 

för att genmodifierade produkter påverkar 

vår hälsa. Människan har alltid sysslat 

med förädling av växter och GMO är bara 

en fortsättning på detta. Det kan bidra 

till att förbättra livsmedelssituationen för 

befolkningen i tredje världen. Plantorna kan 

anpassas och ge bättre skördar. 

Minskar besprutningsbehov 

Som exempel nämner Anna Haldrup i 

detta sammanhang cassavaplantan, som 

är ett viktigt födoämne för befolkningen i 

Sydamerika. Cassava kan växa där det är 

torrt och motstå angrepp av insekter och 

svampar, men den bildar också cyanid. Med 

GMO-genetik går det att få bort cyaniden i 

cassavan. Därmed behöver man inte företa 

den omständliga avgiftningen av plantan. 

Dessutom kan man göra cassavan till ett 

mer näringsrikt livsmedel. 

– Jag tror dock aldrig att vi får med oss 

ekologerna på GMO-tåget. De vill ju inte 

göra några ändringar alls på växterna. Men 

man ska tänka på att med GMO minskar 

behovet av besprutning mot ogräs. 

Anna Halddrup menar att det så småningom 

kan bli aktuellt att odla GMOgrödor, 

som majs, potatis och sockerbetor i 

Danmark och Skandinavien. 


Annons 

Arta Plast 

Annons 

Meny 

Annons 

Bergström& 

Hellqvist 


foto: maGNUs malmGreN 

Användbara 

havrerester 

Kina är en av världens största havreproducenter 

med sina 350 000 ha 

som årligen ger ca 465 000 ton skörd. 

Inom produktionsleden uppkommer 

dock restprodukter som saknar 

användningsområde. Detta gäller 

åtminstone delvis de höljen som omger 

havrekornen, dvs havrekli. Havrekli 

är emellertid en bra källa för s k 

b-glukaner, som associeras med en 

mängd hälsobefrämjande egenskaper. 

Kemisk modifiering genom sulfatering 

ökar vattenlösligheten och kan förstärka 

vissa av de önskvärda egenskaperna. 

I den senaste i raden av studier 

inom gebitet har kinesiska forskare 

hittat en ny tillämpning för sulfaterade 

b-glukaner från havrekli. De kan 

nämligen motverka HIV-1-viruset, 

huvudsakligen genom att förhindra 

virusets dockning vid speciella 

cellreceptorer. 

Andra sulfaterade polysackarider 

har tidigare identifierats som verksamma 

mot HIV-1 och testas nu 

kliniskt. De sulfaterade b-glukanerna 

från havrekli verkar dock både 

vara effektivare mot viruset och 

skonsammare mot våra egna celler. 

J Agric Food Chem 56, 2624- (23 april 

2008) 

Titan skyddar maten 

Titan har länge varit en användbar metall inom medicinen, men nu tycks den även 

ha funnit en roll inom livsmedelsindustrin, i form av titanoxid och som beståndsdel 

i förpackningsfilm. I närvaro av ljus katalyserar titanoxid nämligen bildning av 

reaktiva hydroxidradikaler, som effektivt oskadliggör bakterier och därmed förlänger 

livsmedlets hållbarhet. I den senaste studien inom ämnesområdet jämfördes plastfilmer 

inkl/exkl pulver med olika partikelstorlekar av titanoxid tillsammans med olika artificiella 

ljuskällor mot Escherichia coli. 

Titanoxidfilmen tillsammans med två lampor reducerade E coli ympade på filmen 

(1 ml) med 3 logenheter efter tre timmars belysning. Med vanlig plastfilm reducerade 

detta UV-ljus bakterierna med en logenhet. E coli som genom doppning ympats på kål, 

därefter klädd med titanoxidfilm, reducerades från 6,4 till 4,9 log CFU/g efter ett dygns 

belysning (med vanlig film: från 6,4 till 6.1 log CFU/g). 

Partikelstorleken på titanoxiden påverkade inte resultaten signifikant. 

Int J Food Microbiology 123, 288- (30 april 2008) 

PGA, som är en polymer uppbyggd av 

glutamatenheter, har tidigare med framgång 

använts inom livsmedelsindustrin, bl a för 

att förbättra textur hos nudlar och stabilisera 

glassprodukter. I en ny taiwanesisk studie 

prövades PGA också som ingrediens i 

vetemjölsdeg för brödbakning. Resultaten 

visar att en tillsättning av 5 g/kg PGA till 

degen ger flera positiva effekter på degens 

reologiska och termiska egenskaper, som 

mättes med farinograf, viskositetsmätare 

(Rapid Visco Analyzer) och differentiell 

skannande kalorimetri. 

foto: åsa leife 

PGA ger smidigare deg 

Elektronmikroskopi visade också att det 

bakade brödet med tillskott av PGA hade 

mikrostrukturer med slätare ytor jämfört 

med vanligt bröd. 

PGA motverkade dessutom förhårdningsprocesser 

under lagring av det färdiga 

brödet. Kanske dyker PGA snart upp bland 

bakningsprodukterna i affären? 

LWT – Food Science and Technology 41, 

982- (juli 2008) 


KLIPPARE ANDERS SCHuLTz 

Matsmältningskrydda 

Att göra oljor av kryddor har blivit populärt eftersom man då ofta kringgår problem 

associerade med vanlig kryddhantering, exempelvis variationer i kvalitet och smakstyrka, 

kvalitetsförluster under lagring, angrepp av parasiter och bakterier. 

När olja tillverkas från kummin uppstår en avoljad rest av kryddan som indiska 

forskare har tittat närmare på. 

Undersökningen visar att salta och varma vattenextrakt av kumminresten innehåller 

höga halter av ämnen som stimulerar enzymaktiviteter viktiga för matsmältning 

och näringsupptag, dvs amylas-, proteas-, lipas- och fytasaktiviteter. Dessutom 

uppvisar extrakten hög antioxidativ aktivitet och kumminresten har i övrigt en bra 

näringssammansättning. Forskarna ser en framtid för kumminresterna som ingredienser 

i hälsomat. 

Food Chemistry 110, 547- (1 okt 2008) 

Ultraljud ger starkare antioxidanter 

Sonikering (ultraljudsbehandling) har inom livsmedelsindustrin oftast använts för 

att åstadkomma fysiska förändringar i matprodukten, t ex vid homogenisering och 

olika typer av extraktioner, men nu börjar blickarna alltmer riktas mot de kemiska 

förändringar ultraljudsbehandlingen ger upphov till. Genom att välja ljudfrekvens 

och tillsatser med omsorg kan man minimera oönskade reaktioner mellan bildade 

radikaler och livsmedelsprodukten, men man kan också använda ultraljudet för att 

framkalla önskade reaktioner. 

I en australiensisk rapport visas att hydroxylering av fenoler kan vara ett 

exempel på en önskad reaktion som kan framkallas genom sonikering. Det finns 

nämligen ett tydligt samband mellan grad av hydroxylering hos fenoler och antioxidativ 

aktivitet (hydroxylgruppernas positioner inverkar också). 

I försöken påvisade forskarna under sonikeringen en bildning av hydroxylradikaler 

och en hydroxylering av fenoler som båda var frekvensberoende. 

Det återstår dock mycket utvecklingsarbete innan detta kan få någon praktisk 

tillämpning inom livsmedelsindustrin. 

Innovative Food Science and Emerging Technologies 9, 155- (april 2008) 

Ger starka ben 

– men lagom är bäst 

Kosttillskott av vitamin D och kalcium är visserligen bra för att motverka benskörhet 

på ålderns höst, men en växande mängd forskningsdata indikerar att överdoseringar bör 

undvikas. Resultaten från en ny epidemiologisk studie med 232 personer över 60 år visar 

en tydlig korrelation mellan konsumtion av vitamin D och skador på hjärnan, som tros 

orsakade av syrebrist till följd av kalcifiering av blodkärl. 

Korrelation mellan kalciumintag och dessa skador erhölls också. Korrelationerna 

bestod även när andra variabler som kan tänkas påverka resultatet (t ex ålder, blodtryck, 

diabetes, hjärtsjukdom, depression, kaloriintag) testades och inkluderades i multivariabla 

regressionsmodeller. Forskarna bakom studien anser emellertid att säkra slutsatser ännu 

inte kan dras på grund av studiens natur och begränsade omfattning. Fler studier lär 

därför vara att vänta. 

Nutrition Research 28, 285- (maj 2008) 

Tryckvakter 

En ny generation tryckvakter för att säkerställa 

tryck och övervaka läckage i pneumatiska 

system presenteras av SMC. 

Displayen, som släcks automatiskt vid 

energisparläge, har fyra tecken med möjlighet 

att växla färg röd/grön vid till/frånslag. 

En programmerbar PIN-kod förhindrar 

ofrivilliga ändringar av inställningarna och 

programmerbar responstid upp till 2 sek 

filtrerar bort onödiga från- och tillslag. 

Vakterna är avsedda för gaser som inte 

är korrosiva eller explosiva och finns i tre 

storlekar från -1 till 10 bar. 

Livsmedelstermometer 

Egenkontroll lanserar en ny livsmedelstermometer, 

FoodTemp. Termometern mäter 

temperaturen beröringsfritt med IR eller 

med en förstärkt utfällbar insticksgivare. 

Termometern är vattentät (IP65) och har 

inbyggd ficklampa som belyser föremålet 

som mäts. Den släta konstruktionen 

underlättar rengöringen och lysdioder 

indikerar att mätningen ligger inom rätt 

område. 

Skoskyddsautomat 

Smartaskoskydd kallar sig ett företag som 

tillhandahåller just smarta skoskydd för 

tillfälliga besökare. Med hjälp av skoskyddsautomater 

slipper besökaren kröka 

rygg. Skoskydden sätts direkt på skon med 

hjälp av ett tryck med foten. 

FoodMonitor.se 

Ständigt uppdaterade branschnyheter om livsmedel 


Skum 

orsakar 

produkt- 

förluster 

text: DaViD hellBorG, QB fooD tech 

ett stort problem inom de flesta 

industrier är att det bildas skum i 

blandningsprocesser. skummet kan 

ställa till med tekniska problem, som 

ökad fouling vid värmebehandling, 

men även ge stora produktförluster. 

Ett skum består vanligen till ca 30 procent 

av vätska. Därför är det relativt enkelt 

att räkna ut hur mycket produkt som går 

förlorad under ett år. Denna fråga har dock 

inte fått stor uppmärksamhet, eftersom 

det ofta är väldigt svårt att bli av med 

skum utan att använda tillsatser. Ett bättre 

sätt är därför att undvika att skummet 

överhuvudtaget bildas. 

Om en traditionell trattblandare används 

för att tillsätta pulver till en vätska som är 

luftbindande, kan den inblandade luftens 

volym vara lika stor som produktvolymen. 

Det beror på att en trattblandare fungerar 

som en venturiinjektor, där en strypning ger 

ett undertryck som får pulver att sugas ner i 

vätskeströmmen. 

Luftinblandningen orsakas dels av att 

pulver innehåller ca 50 procent luft, dels av 

att luft sugs ner mycket snabbare än pulver. 

Därför är det inte ovanligt att produkttanken 

innehåller lika mycket skum som produkt, 

vilket i så fall innebär att 25 procent av 

ingredienserna gått förlorade och att bara 

hälften av tankens kapacitet utnyttjas. 

Något som förvärrar situationen 

ytterligare är att pumpen, som sitter efter 

venturiinjektorn, slår sönder luften till små 

bubblor, som ger ett krämigt och mycket 

stabilt skum. 

Det normala är att låta skummet bli 

spill, vilket är en kostsam metod. Låt oss 

anta att tio procent skum erhålls vid en 

blandning på 10 000 liter mjölkprodukt per 

dag. 1 000 liter skum motsvarar 300 liter 

produktspill. På ett år växer detta spill till 

relativt stora belopp. I värsta fall kan det 

röra sig om mer än 500 000 kr per år. 

Minska varvtalet i mixern 

Lite förenklat kan luftinblandningen ses 

som proportionell mot vätskeytans hastighet 

för de flesta blandningstankar. Denna hastighet 

är i sin tur beroende av omrörarens 

pumpförmåga. 

Genom att använda en mixer, som inte 

kräver allt för högt varvtal på omröraren, 

kan man därför minska luftinblandningen. 

Om det uppstår en vortex (virvel), kommer 

dock luftinblandningen att öka kraftigt 

utöver det som vätskans ythastighet orsakar. 

Att energiförbrukningen är proportionell 

mot varvtalet upphöjt till tre, är ytterligare 

en anledning att minska varvtalet i mixern. 

Ett bra sätt att blanda in pulver utan att luft 

följer med, är att ta bort injektorn. Men då 

återstår att få ner pulvret tillräckligt fort. 

En QB Mixer, dvs en kub som står på sin 

spets, har en relativt stor vätskeyta. Mixern 

har även ett blandningsverktyg som ger 

en kraftig rörelse, vilket ger en effektiv 

neddragning av pulver utan att luft dras ner. 

Det beror bl a på att det inte finns någon 

vortex i mixern, eftersom vätskan hindras 

från att sättas i cirkulation. 

Tids- och kapacitetsvinster 

Genom att skummet minskas, kan 

utrustningens fulla volym utnyttjas, vilket 

kan ge stora kapacitetsvinster. Man behöver 

heller inte invänta att skummet ska lägga 

sig, något som kan ta väldigt lång tid om 

man har skaffat sig ett krämigt skum. 

Med andra ord finns det många 

anledningar att se över sina skummande 

processer. 


Annons 

Livsmedels- 

Föreningen 


Klimatsmarta 

musslor 

text: staffaN lJUNG foto: Bo håkaNssoN 

De hotas inte av överfiske, gör 

havet renare, är nyttiga och 

välsmakande och tack vare att 

de lever kustnära, går det åt 

lite bränsle vid skörden. 

– svenska blåmusslor är 

förmodligen den allra bästa 

havsmaten ur klimatsynvinkel, 

säger susanne ekstedt på sik, 

som nu utvecklar nya maträtter 

av musslor tillsammans med 

flera företag. 

Blåmusslor är fantastiska små skaldjur, 

tycker Susanne Ekstedt. Närsalter och 

plankton, som bidrar till övergödningen, 

tas upp av musslorna och omvandlas till 

fettsnålt musselkött, rikt på protein och 

nyttiga mineraler. 

– Det är riktigt bra mat som alla kan äta 

mer av. 

Ett stort plus är också att blåmusslor 

kan ätas med gott samvete av den miljömedvetne 

konsumenten. 

– De får grönt ljus från Världsnaturfonden, 

som rekommenderar att man 

köper färska, repodlade blåmusslor, säger 

Friederike Ziegler, som är marinbiolog på 

SIK och forskar om hur fångst av fisk och 

skaldjur påverkar miljön. 

Nya produkter på gång 

Vinkokta eller friterade blåmusslor kan 

räknas in under avdelningen delikatesser 

från havet. Nu planeras också en rad nya 

Dan Melin, SIK, bjuder Birte Borge Lied 

(t v) och Sissel Saastad på musselprodukter 

under vårens medlemsdag. 

produkter, som är baserade på musslor. SIK 

jobbar med Klädesholmen Seafood och 

Dafgårds. Tillsammans har de tagit fram 

en serie provprodukter som musselkorv, 

musselpastej och musselburgare. 

– Vi har utvecklat en musselpastej som 

smakar gott. Vi ska nu försöka intressera 

någon kund att ta in pastejen i sitt sortiment. 

Bästa möjligheten finns förmodligen på 

exportmarknaden, men först måste vi 

studera hållbarheten mer ingående. Ett års 

hållbarhet är ett grundkrav innan vi går 

vidare, säger Per-Aste Persson, VD för 

Klädesholmen Seafood. 

Boel Dafgård, produktutvecklingschef 

på Dafgårds, lovordar musslor ur både 

klimat- och näringssynvinkel. Samtidigt vet 

hon att svenskar är lite skeptiska till att äta 

vissa skaldjur. 

– Jag tror att konsumenterna behöver 

lära sig mer om musslor. På andra håll är 

man däremot mer van vid att äta den här 

typen av mat. Det är skälet till att vi nu 

lanserar en musselrisotto i Frankrike. 

Fröken mussla ger besked 

Det är fritt fram för alla att plocka blåmusslor, 

men det finns anledning att vara 

försiktig. På vissa ställen och vid vissa 

tillfällen kan musslorna innehålla alggifter. 

Fiskeriverket servar därför med tjänsten 

Infocentral blåmussla. På 031 - 60 52 90 ges 

besked om var man ska låta bli att plocka 

musslor. 

– Vill man inte chansa på egenplockade 

blåmusslor, är ett bra tips att köpa hos fiskhandlaren. 

Blåmusslor i nät är mycket 

noga kontrollerade före skörd, märkta och 

kommer från områden utan giftalger, säger 

Susanne Ekstedt. 


Betfiber, som svällt i vätska, har en textur som påminner om svällda 

brödsmulor. 

Sockerbetsfibrer ger 

smak och konsistens 

text: claes malmGreN, DaNisco sUGar foto: aNNeli mårteNssoN, DaNisco sUGar 

fibrex, som tillverkas av sockerbetor, har mycket högt 

kostfiberinnehåll, god smakbärande funktion och vattenhållande 

förmåga. kombinationen av näringsfysiologiska 

egenskaper och smakbärande funktioner öppnar för många 

nya applikationsområden. 

Fibrex är en naturlig, förädlad fiberprodukt 

från svenska sockerbetor, som produceras 

vid Daniscos anläggning i Köpingebro i 

Skåne. När sockret har utvunnits ur betan, 

finns den fiberrika strukturen i cellväggarna 

kvar och av denna framställs Fibrex. Den 

nästan lukt- och smakneutrala sockerbetsfibern, 

som är beige eller brun, mals eller 

valsas till fint pulver, grovkornigt mjöl 

eller flingor. 

Den färdiga produkten innehåller ca 

73 procent kostfibrer, varav en tredjedel är 

lösliga. Produkten E-nummerdeklareras inte 

och är naturligt fri från gluten och andra 

allergener. 

Olösliga fibrer hjälper mot trög mage, 

medan lösliga har en gynnsam påverkan, 

såväl på blodsockerkurvan som det farliga 

kolesterolet (LDL), samt är bra för ämnesomsättningen. 

Fibrex ger en mättnadskänsla som varar 

längre och påverkar inte nämnvärt kroppens 

förmåga att absorbera mineraler, som zink 

och järn. 

Behåller vatten 

Strukturen i sockerbetans cellväggar och 

den höga andelen pektin (22 procent) gör 

att Fibrex har god förmåga att suga upp och 

behålla vätska även vid mycket höga och 

låga temperaturer, vilket gör att produktens 

smak och konsistens bevaras bättre. 

Eftersom Fibrex finns i många olika 

partikelstorlekar, kan livsmedelsproducenten 

välja den fraktion som ger bäst resultat för 

slutprodukten. 

Vid bakning håller Fibrex kvar vätskan 

i brödet, så att det håller sig färskt längre. 

Pektinet i Fibrex bildar tillsammans med 

vätskan en gel, som gör att degen blir 

mjukare och lättare att bearbeta i maskin. 

Fibrex kan även användas som ett extra 

fibertillskott i müsli och flingor. 

Sockerbetsfibrerna binder vätska i 

Den vattenhållande förmågan för Fibrex 610, vid 20 resp 95°C. 

Kapaciteten ökar 20 procent vid den högre temperaturen. 

köttprodukter, så att de behåller sin 

saftighet, smakar mer och får en bättre 

textur. Genom att tillsätta Fibrex går 

det även att reducera köttmängden. En 

serie tester har visat att korv med tillsats 

av Fibrex upplevs som fastare och 

mindre vattnig. Burgare av köttfärs eller 

vegetabilier upplevs som saftigare och 

aptitligare och får bättre textur. 

Nya livsmedel 

Formidabel AB är ett svenskt företag 

som hjälper livsmedelsproducenter med 

produktoptimering och produktutveckling. 

En av de ingredienser som används för att 

öka smaken och saftigheten är Fibrex. 

– Vi har i många år utnyttjat Fibrex 

som ersättning för ströbröd. Kunderna 

upplever det också mycket positivt att 

Fibrex är tillverkat av sockerbetor, som är 

en naturlig råvara, förklarar försäljningschef 

Thomas Larsson, som är ansvarig för produktutvecklingen 

inom Formidabel. 

Internationell erfarenhet visar att man 

genom att kombinera sockerbetsfibrer 

och aromer, kan skapa nya näringsrika 

applikationer och tillföra nya smaker till 

traditionella livsmedel. Frisläppandet av 

smakämnen i olika livsmedelsapplikationer 

sker genom att de upplöses i en vätskerik 

omgivning och genom tuggprocessen. 

För torra produkter, som tillagas genom 

en kokningsprocess, är det tänkbart att 

utnyttja kokfasta termoreversibla matrisstrukturer, 

som frisläpper smakämnena först 

vid tiden för förbrukningen. 


Marknad 


Marknad 


Marknad 


Marknad 


Marknad 


Marknad 


Vem 

älskar dig? 

Det går bra för mänskligheten. Befolkningen ökar. Fattigdomen minskar 

och allt fler människor på jorden har förmånen att få äta sig mätta. 

Härligt. Samtidigt ökar efterfrågan på jordens resurser. Förra året var 

världens spannmålslager de lägsta på 30 år och för första gången var 

världens totalkonsumtion av mjölk större än produktionen. Till det ska 

läggas en serie ovanliga väderfenomen med katastrofala skördar som 

följd. En snabb titt på kvittot från det senaste besöket i matbutiken ger 

klara besked om vilken effekt den här utvecklingen har på våra matpriser. 

Tror du att vädret stabiliseras inom kort eller att människan är beredd 

att sänka sin levnadsstandard? Nej, inte jag heller. 

Allting tyder på att priset för vår vardagliga middagsmat fortsätter 

att stiga ett bra tag framöver. Det medför att de svenska konsumenterna 

kommer att tvingas lägga en allt större del av sin disponibla inkomst på 

mat. Och att de tvingas avstå från annat. Allt orsakat av omvärldsfaktorer, 

som du knappast kan lastas för men likväl får hantera konsekvenserna 

av. En mängd konsumenter kommer nämligen att reflektera över vilka 

livsmedelsprodukter de köper och varför. Ju trognare dina konsumenter 

är ditt varumärke, desto högre upp på prisstegen kommer de att följa dig. 

Det är dock få livsmedelsföretag förunnat att ha konsumenter som dyrkar 

varumärket. Delvis för att marknadskommunikationen traditionellt och 

olyckligtvis fokuserat på priset. Men enbart lågt pris räcker inte för att 

konsumenten ska bli förälskad och varumärket trogen. Därför blir det milt 

sagt en kommunikativ utmaning att motivera konsumenterna att fortsätta 

handla när produkterna bara blir dyrare och dyrare utan att utvecklas. 

För de företag som vill förbli framgångsrika inom livsmedelsbranschen 

finns det inte längre några gyllene medelvägar. Det gäller 

att ha ett samlat konsumenterbjudande så unikt att tillräckligt många 

konsumenter blir förälskade. Men för att bli bli älskad av några gäller det 

också att våga bli ratad av andra. Hoppas att just du är älskad. 

Av många. 

(Lägg in Jans namnteckning fr nr 8/07!) 

jan.adolfsson@livsmedelifokus.se 

redaktionsråd 

christina skjöldebrand (ordf) 

Jan adolfsson 

mats engdahl 

micael Györei 

maria Johansson 

Johanna Jägerhorn 

camilla krook 

10 - 12 SEPTEMBER 

Kampen om råvarorna, Livsmedels- 

Föreningens Livsmedelsdagar i Tylösand 

www.livsmedelsforeningen.nu 

14 - 19 SEPTEMBER 

Drinktec, nya dryckesteknologier 

presenteras på Messe München 

www.drinktec.com 

28 SEPTEMBER - 1 OKTOBER 

InterMopro InterCool InterMeat, Düsseldorf 

www.intermopro.de 

1 OKTOBER 

Skånes Livsmedelsakademis dag 

www.livsmedelsakademin.se 

7 - 9 OKTOBER 

ProcessTeknik-mässan i Göteborg 

www.processteknik.info 

19 - 23 OKTOBER 

Sial-mässan i Paris 

www.sial.fr 

28 - 31 OKTOBER 

World Food Ukraine, ukrainsk utställning 

för mat och dryck, den elfte i ordningen 

www.worldfood.com.ua/en/ 

4 - 6 NOVEMBER 

Health Ingredients Europe och Natural 

Ingredients, två parallella mässor i Paris 

www.fi-events.com 


FoodPharma Tech, mässa i Herning 

www.foodpharmatech.dk 


IPA-mässan i Paris 

www.ipa-web.com 


Ingredients Russia and TechnoFood, två 

växande internationella mässor i Moskva 

www.ite-exhibitions.com 

50 

LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008

Annons 

Promosalons 


52 

Annons 

Tetra Pak 

LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008

Läs artikel från Livsmedel i Fokus – klicka här - Magnihill AB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Läs artikel från Livsmedel i Fokus – klicka här - Magnihill AB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?