Issue 1, 2007 - Utrikespolitiska Föreningen Stockholm

1925
Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 1, 2007
tema: hälsa

e
d
a
k
t
i
o
n
e
n
”ORD FRÅN REDAKTÖRERNA:
Det berör oss alla
medarbetare i detta nummer
HANNA NAVIER
ansvarig utgivare,
redaktör och
skribent
PER LILJAS
redaktör, bildredaktör
och skribent
LIDIA DAHLBÄCK
layoutansvarig
ALAN ASAID
skribent
ANDERS FORSBERG
skribent
som hälsa. Kanske frågar vi
därför ”hur mår du” när vi hälsar – fastän det är
omöjligt a förstå. Men det är möjligt a försöka.
Och möjligheten finns a de som försöker säa
sig in i andras situation blir berörda. Det är rentav
troligt. Berörda människor, i sin tur, är de som
oast får för sig a påverka.
på något vis kunna beröra er med
”Hälsa”, det femte numret av Utsikt Världen. Bilderna
från utställningen Positiva Liv sammanfattar
väl själen av vårt tema. Även om vi bara bjuder
på en knivsudd av vad ordet kan innebära har vi
försökt lya fram två viktiga delar. Hälsa förenar.
Precis som hälsa också separerar.
frågade studenter på
Stockholms universitet om hälsa (se Enkäten, s.17)
var det en fråga som ständigt fick samma svar. För
god hälsa bör man: äta rä. Kanske märks hälsoskillnaderna
mellan olika platser i världen som
mest när det kommer till mat. Medan en sjundedel
av jordens befolkning lider av hunger (se Talarcaféet,
s. 21) blir en allt större andel av människorna
i vår del av världen fetare och fetare (se Du kranka
nya värld, s. 6).
världen över är mer än tillräckliga
för a göra en apatisk. Men Anneli Eriksson
(Gästkrönikan, s. 4) fortsäer a påverka, trots
a hon beräar om krigsdrabbade befolkningar
som redan lider av sjukdom och faigdom. Och
här måste jag återkomma till Positiva Liv och ge
er en uppgi. Se på omslagsbilden till tidningen.
Noora är ensamstående mamma i Filippinerna.
Hon är HIV-positiv, hennes doer Nadjma är det
inte. Hon vet inte hur lång tid hon har kvar a
SARA BONDESON
skribent
ANNA THUNANDER
skribent och korrekturläsare
JANNIKE RUNQUIST
korrekturläsare
ULRIKA BANDEIRA
illustratör
leva. Ibland vill hon bara dö. Men när hon tiar på
sin doer ”är det som medicin”. Allt hon vill är a
se Nadjma växa upp.
tema är inte ohälsa. Det är
hälsa ur både en positiv och negativ vinkel. Vi kan
inte förstå hur Noora mår. Men vi kan försöka dela
både hennes plåga och glädje. Och bli berörda.
även på varandra, och passa på
a beröra oss per email.
Glad UF-vår!
. Själva kommer vi ha en magnifik vår med UF: s
späckade program och inte minst med alla härliga
nytillsko till redaktionen! Framförallt vill vi hälsa
vår nyblivna kulturredaktör Alan Asaid välkommen,
som gör sin debut i dea nummer. Sidan 6,
som sagt… DS.
/HANNA OCH
PER
Redaktörer
UF är en politiskt och religiöst oberoende
studentförening. Åsikter som
uttrycks i tidningen är inte föreningens
åsikter.
Utrikespolitiska Föreningen Stockholm
Box 500 06
104 05 Stockholm
org.nr. 80 24 06-38 88
info@ufstockholm.org
utsikt världen ISSN 1653-4344
Kontakta redaktionen:
redaktor@utsiktvarlden.se
www.utsiktvarlden.se
Vill du annonsera? Maila till:
redaktor@utsiktvarlden.se
Omslagsbild: Gideon Mendal
Tryckeri: Trydells tryckeri

gästkrönikan
tema
Anneli Eriksson:
”Det handlar om att rädda liv - här och nu”
......................................... 4
Du kranka nya värld ..................... 6
Sjukdomar som vapen ..................... 9
Positiva liv ........................... 12
Om hälsa ............................... 16
enkäten
Hur mår du? ............................ 17
krönikan
Smärtsamhället ......................... 18
kultur
Utsikt Världen-fotograf tar priset ..... 20
Filmrecensioner ........................ 20
En journalist på korståg ............... 22
UF-sidor
Berömda rötter ......................... 21
De botar sin egen hunger ............... 23
Kravallromantik, baguetter och barhäng . 24
Programblad för våren .................. 26
Ord från ordföranden ................... 27
Några Utsikt Världen-medarbetare:
PELLE NILSSON
Fastän Pelle vet att gräset inte är
grönare på andra sidan så lever
han efter detta ordspråk. När han
inte drömmer sig bort om grönskande
ängar så finner man Pelle
antingen läsandes någon fransk
bok eller tittandes på film. Studerar
gör han; en magister i religionshistoria
från Uppsala och snart
en likadan i statsvetenskap från
Stockholm.
ANDERS FORSBERG
Anders är svart kaffe, Beach Boys
och en mustig dos FN-fetichism.
Kronisk tidsoptimist och arrogant
kultursnobb som gärna kastar sig
in i diskussioner
om intelligent design och let’s
danceifieringen av Sveriges offentliga
rum.
Experimentell kock, kartsamlare
och usel schackspelare.
Vill du vara med här i
nästa nummer?
Bli Utsikt världenmedarbetare!
Vill du skriva,
layouta, fota,
illustrera eller sälja
annonser - maila till
utsikt@ufstockholm.org
Vi ses!
i
n
n
e
h
å
l
l

g
ä
s
t
k
r
ö
n
i
k
a
n
4
”
ANNELI ERIKSSON, ORFÖRANDE LÄKARE UTAN GRÄNSER
Det handlar om att rädda liv -
här och nu
med Läkare Utan Gränser har jag
några gånger varit med och återöppnat sjukhus
som plundrats och överges när strider dragit
fram. Det har varit viktiga och på flera sä självklara
uppdrag. Människor som drabbas av krig
och katastrofer har rä till humanitär hjälp. Den
humanitära handlingen bärs upp av en universell
etik som bygger på övertygelsen a alla människor
har lika värde. Därmed är det en medmänsklig
skyldighet a bistå människor i akut nöd. Det
handlar om a rädda liv och lindra nöd – här och
nu.
och leva i en krigssituation
innebär inte bara aacker och sårade människor
som man kämpar för a rädda, utan också en insikt
om krigets vardag. De flesta patienterna jag tagit
hand om har inte skadats av kulor eller granater.
Mi arbete har främst handlat om a upprähålla
grundläggande sjukvård till människor; behandling
av barnens luvägssjukdomar och diarréer,
kejsarsni vid komplicerade förlossningar. Tills
det blir fred, tills återuppbyggnad och utveckling
gör a människors vardag fungerar.
1999 arbetade jag som narkossjuksköterska
i Freetown, Sierra Leone. I nästan
tio år hade landet varit oroligt med inbördeskrig
som avlösts av kortare perioder med viss stabilitet.
Nu hade rebellerna drivits på reträ ut ur huvudstaden,
eer sig lämnade de tiotusentals döda
och stympade människor, nerbrända hus och
förödelse. Stora delar av Sierra Leone var under
den här perioden i det närmsta helt avstängda
från omvärlden. Många läkare och sjuksköterskor
som normalt tjänstgjorde på sjukhus och vårdcentraler
i landets inre delar hade fly till Freetown.
Vi visste a de människor som var kvar inte hade
tillgång till sjukvård, därför försökte vi och andra
humanitära aktörer a på olika sä nå ut.
gå flera år sedan freden etablerades
och människors hälsa och tillgången till
hälso– och sjukvård borde ju ha förbärats betydligt.
Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Sierra
Leone har världens högsta barnadödlighet. Mer än
vart ärde barn överlever inte sin femte födelsedag.
Även mödradödligheten är bland de högsta i
världen. Mer än hälen av Sierra Leones invånare
lever i absolut faigdom. Avgien för sjukvård
och kostnader för mediciner kanske inte verkar så
höga men gör i princip a många inte har råd a
söka vård när någon i familjen blir sjuk. Mediciner
som effektivt behandlar malaria, kostar för mycket
för a den allmänna sjukvården ska ha råd med
denna. Samtidigt är malaria den absolut vanligaste
dödsorsaken bland små barn.
till liv, hälsa och tillgång till
hälso– och sjukvård försvinner ju inte i fredstid.
De flesta av världens länder har tillträ de internationella
konventioner som fastställer dessa rätigheter.
För rika, biståndsgivande länder innebär
det också skyldigheter a genom bistånd och på
andra sä bidra till a de faigaste länderna kan
leva upp till si ansvar.
uppmanar långivare och biståndsgivare
även de allra faigaste länderna a hålla nere
de sociala kostnaderna för a inte skapa ekonomisk
obalans. När man befinner sig mi i verkligheten,
på Läkare Utan Gränsers kliniker, är det svårt a
förstå resonemanget om en hållbar utveckling och
riskerna med hjälpberoende.
prata om utveckling? När 70 000
barn under fem år riskerar a dö, år eer år, bara i
lilla Sierra Leone. De flesta i sjukdomar som enkelt
och billigt skulle kunna behandlas.
∙

Europeiska Unionen i kris
Kulturkompetens
– distansutbildningar på halvfart
Den Europeiska Unionen befinner
sig i kris. Flera länder har sagt nej
till den tänkta nya grundlagen.
På många håll råder en djup misstro
mot EUs verksamhet.
Vill du möta människor som önskar
stärka demokratin genom att
utveckla olika metoder för ökat
folkligt inflytande i EU. I så fall
är det här din kurs. Kurstid 1 okt
2007 – 7 mars 2008 med tre samlingar
på Tollare och resa v 9.
Kursen Kulturkompetens ger
dig grundläggande kunskap om
samspelet mellan kultur, samhälle
och individ. Innebörden av hur
globala migrationsströmmar,
politik och maktstrukturer påverkar
och förändrar traditioner och
kulturmönster tas upp såväl ur
ett historiskt perspektiv som i sitt
nutida sammanhang.
Kurstid 8 okt 2007 – 9 maj 2008
med fyra samlingar på Tollare.
Läs mer om Tollares alla kurser
på vår hemsida!
132 42 SALTSJÖ-BOO
Tel 08-505 686 00 www.tollare.org info@tollare.org

6
Du kranka nya värld
TEXT: ALAN ASAID ∙ BILDER: SNITT ”DUCK CITY”-OMSLAG, LOVE ANTELL
Föreställ dig ett land med en befolkning som bara blir
fetare och fetare. Ett land med en neurotisk president
som lierat sig med en skrupelfri skräpmatsmagnat som
styr medborgarnas kostvanor. Ett land som befinner sig
i krig – oklart mot vem – i en region med mycket sand.
Ett land där dubbelmoralen frodas i takt med de svällande
bukarna. Ett land som ser sig som världens friaste,
men vars invånare successivt får känna av inskränkningar
i sin vardag, inskränkningar som sägs vara till
landets fromma.

I Lena Andersson
roman Duck City, som kom
ut i höstas (Natur och Kultur), är
parallellerna till samtiden många
och ohöljda. Liksom hennes tidigare
romaner Var det bra så? (1999) och
Du är alltså svensk? (2004) kan den
nya romanen karakteriseras som
en politisk satir med udden riktad
mot samhällets oarter. Men denna
gång har verklighetssinnet kalibrerats
med dystopiska linser vilket
ger fiktionen än mer angelägna och
alarmerande tonfall. Det rör sig om
en skraspegel som både roar och
oroar.
De individer som förfaaren
manövrerar genom den märkliga
beräelsen har skänkts nästan
mytisk prägel genom a de döpts
eer kända Disneyfigurer. Vi möter
således den enslige Kalle A, som
slavarbetar på den hälsovådliga
matfabrik som hans stenrika och
hänsynslösa farbror John von Anderson
driver med profiten som
enda mål. Kalle spenderar sina
lediga stunder mest med a sia
framför teven och vräka i sig defekta
produkter från fabriken och dricka
läsk ur fyralitersbägare. Han väntar
också ständigt på underräelser
från sina kära brorsöner, Kenny,
Teddy och Freddy, som inkallats a
göra sin patriotiska militärtjänst i
”kriget borta i sanden”. Vidare får
vi bekanta oss med universitetslektorn
Kajsa A, som skriver på en bok
om Duck Citys uppgång och fall
och så småningom blir älskarinna åt
både John och Kalle. Sist men inte
minst heter självaste presidenten
Pigg; en skamlös liten varelse utan
egen vilja och med skrymteriet som
livsprincip, som i sin politik dessutom
står under direkt inflytande
från sin nära vän John. Disneynamnen
till trots är det osäkert vad slags
gestalter vi har a göra med – människor,
ankor, möss? Vad man än
väljer a föreställa sig så rubbas det
ständigt av små ironiska inpass som
säer ifråga läsarens orientering.
Till exempel: ”Kalle försökte kyssa
Kajsa men det blev för hårt och
deras munnar kändes som näbbar.”
Förfaaren odlar följaktligen en
lika nyckfull som rolig ”realism”
och inbjuder läsaren till alternativa
tolkningar. Åtminstone två satirer,
som egentligen är sammantvinnade,
gör sig tydligt gällande i beräelsen.
Den ena och mest påtagliga
skulle kunna kallas en satir av
västvärldens moderna livsstil, eller
snarare de lömska förtjänstprinciper
som styr och ställer i kulisserna.
Den andra satiren riktar sig
strängt taget mot en enda nation,
vår tids så kallade supermakt, och
dess urartning i fråga om tilltäppt
samhällsklimat och grällare maktutstyrslar
eer 11 september (som
det uryckligen refereras till på e
ställe). En gemensam nämnare för
de båda linjerna är a de groteskt
exponerar och därmed effektivt
nedgör alla former av extremism
– antingen det handlar om bomber
eller om midjemå. Eller som en av
protagonisterna formulerar det mot
slutet av den ohyggliga skrönan:
”Vid en viss punkt blir det godas
riktning ond. Det gäller a veta var,
och stanna. Men det kräver självständighet
och a man inte är rädd
a kallas avfälling, ideologiskt svag
och medlöpare.”
Duck City är feta.
Riktigt feta. Medelvikten ligger en
bit över 200 kilo. Boven stavas JvA’s,
John von Andersons matimperium
som hårt lindar sina sliskiga tentakler
runt hela samhället. Nyckeln
till framgång heter fritering – fritering
av allt: salladsblad, gräddtårta,
glass, chokladkakor. John har dessutom
gjort sig av med alla konkurrenter
i branschen. Men befolkningen
mår allt sämre, exempelvis är 92
procent diabetiker. Därför ser John
det som sin en plikt a hans anställda
får betalt inte i pengar utan
i insulin. Därmed menar han a
systemet bär ”medmänsklighetens
prägel” och a skräpmaten i själva
verket står i folkhälsans tjänst...
Magnaten själv konsumerar dock
aldrig sina egna produkter. Därför
”de medborgare som
blir av med mest
fett belönas med
skattesänkningar,
övriga hotar man
att sända till isolerade
”hälsoläger”
har han också en orubblig hälsa och
e fördelaktigt utseende. Och det
är han som står bakom presidentens
inhemska krig, en omfaande
åtgärd som kallas ”Operation Ahab
II – jakten på den stora vita valen”
(e förvridet eko av Melvilles Moby
Dick). ”Frihet är a avstå”, operationens
moo, blir varje nyhetssändnings
sista ord. En speciell insatsstyrka
bildas, Ahabarmén, som
regelbundet besöker var mans hem
”för vägning, mätning och hälsokontroll”.
De medborgare som blir
av med mest fe belönas med skattesänkningar,
övriga hotar man a
sända till isolerade ”hälsoläger”.
Presidenten, tillika överbefälhavaren,
startar en hemsida där han
dagligen publicerar ingående information
till medborgarna om sin
egen frenetiska avmagringskur; hur
mycket han tränar och hur många
t
e
m
a
7

t
e
m
a
8
”mediastinna guruer
och storebrorssåta
myndigheter basunerar
ut kost- och
bantningsråd
äckliga kolhydrater han lyckas ta
kål på.
A en sådan regim till slut spårar
ur säger sig självt. Klappjakten på
feet skapar bland annat en allomfattande
hets som resulterar i en serie
sensationella och aldrig uppklarade
mord, där det enda som förenar
offren är a deras feprocent ligger
runt sextio. Och ju mer det inhemska
”kriget” intensifieras, desto mer
tycks nationen tyna bort tills nästan
inget återstår. Det allmänna förfallet
illustreras på e groteskt vis av president
Piggs öde: han dunstar bokstavligen
bort eer a ha hemfallit
åt överdrier i fråga om bantning. I
en katastrofmäad slutscen mumlar
han: ”Om lite fe är bra måste det
vara ännu bäre med inget fe... Jag
hade hoppats a det helt gick a ta
bort sig själv.”
kan sägas
fiktivt illustrera de verkliga offren
i den ”slankhetens tyranni” man på
senare år börjat tala om för a beskriva
utseendefixeringen i dagens
västerländska samhällen. Liksom
många verkliga individer i västvärldens
länder drivs han i någon
mening a offra på skönhetsidealets
altare. Är du fet är du inte normal.
Kroppslighet – i synnerhet alltför
påtaglig sådan – är äckligt och fult.
Som överviktig är du misslyckad,
har inte samma konkurrenskra och
”mänsklig legitimitet” som smala,
och så vidare.
Denna negativa kroppsfixering
är emellertid ur e historiskt perspektiv
ganska främmande i västvärlden
och har i själva verket relativt
nyligen cementerats här. I äldre
tider var det oast tvärtom hullet
som var omhuldat, eersom det i
tider av farsoter och annat signalerade
hälsa och kra. (E liknande
synsä kan för övrigt än idag sägas
råda på många håll i den så kallade
tredje världen.) Storheterna skönhet
och normalitet är helt enkelt inte
givna, de kommer och går.
Men Duck City vinar om och
varnar också för e faktiskt dilemma:
våra dagars allt fetare och till följd
därav krankare samhälle. Paradoxerna
är rä flagranta: mediastinna
guruer och storebrorssåta myndigheter
basunerar ut kost- och bantningsråd
– samtidigt som multinationella
producenter av ohälsosam
föda ständigt stärker sina marknadsandelar.
Lena Andersson tecknar i
mustig skönlierär form en förvisso
påhiad, men ändå minst lika bekymmersam
bild av dagens osunda
västerländska, och särkilt amerikanska,
livsstil som exempelvis
journalisten Eric Schlosser i boken
Fast Food Nation (2001) och Morgan
Spurlock i dokumentärfilmen Super
Size Me (2004). Men tack vare fiktionens
rymd förmår hon även belysa
djupare grunder till problemen. Vad
är egentligen ”normalt”? Hur spelar
ensamhet och kärlekslängtan in i en
individs syn på sin kropp och si
handlande? Vilka mekanismer styr
i samhället? En väsentlig kärna i det
till synes burleska utkristalliserar
sig i vart fall klart och tydligt. Det är
övertygelsen om a extremism och
manisk kontroll alltid stjälper – vare
sig det rör sig om stormakter, regenter
eller enkla medborgare. Kontentan
av denna läsvärda roman läggs i
en av bifigurernas mun: ”Jag tål inte
det totalitära, har aldrig gjort, inte
ens i små portioner. Både ätandet
och avmagringen är ju samma kollektiva
neuros. Kommer ur samma
sjuka ordningsbehov.”
Orwell och Huxley ler nog i det
fördolda.
∙

Att föra krig med sjukdomar som vapen är en anrik
vana. Det som började med en förgiftad pil har
utvecklats till gas och mikroorganismer. Biologiska och
kemiska vapen som slår urskiljningslöst och okontrollerbart
mot hela befolkningar. Tänk vad utvecklingen
har gått framåt!
Sjukdomar
som vapen
TEXT: ANDERS FORSBERG ∙ ILLUSTRATION: ULRIKA BANDEIRA
pjäs Filoktetes från 400-talet före
Kristus blir hjälten med samma namn skadad av
en förgiad pil på väg till Troja. Sofokles skriver
a Filoktetes sår varade och luktade så fruktansvärt
a Odysseus lämnade honom på ön Lemnos,
där han blev kvar ensam i tio år.
snabbare snurrande nutid är andra
änden av världen däremot aldrig långt borta. I
slutet av förra året rapporterade Aonbladet till
exempel a 160 000 personer under vintern beräknades
resa till Thailand. I och med kalla krigets
slut och globaliseringsprocessernas sammanflätande
av världen har även hoten förändrats. Den
’nya säkerhetsmiljö’ som eerföljde kalla kriget
kom a innebära såväl nya, icke-statliga, aktörer
som nya hot. A, såsom Odysseus i Filoktetes,
hantera dessa hot och störningar genom isolation,
tycks inte längre vara möjligt.
ordet för gi, ’toxin’ kommer ursprungligen
från gammalgrekiskans toxikon, som
i sin tur härstammar från toxon, som helt enkelt
betyder pil. Den antika grekiska historikern Herodotus
beskriver i si livsverk Historia, från 440
före Kristus, hur de skytiska bågskyarna från
Centralasien använde sig av pilar doppade i gi.
Enligt Herodotus använde sig skyterna av e gi
som sammanställdes av människoblod, gödsel och
förmultnade kroppar från flera sorters giormar,
som blandades och grävdes ned i tä förslutna behållare,
till dess a giet var tillräckligt ruet. När
giet sedan grävdes upp och smordes på pilarna
innehöll det inte bara bakterierna Clostridium
perfringins och Clostridium tetani, som orsakar
kallbrand och stelkramp, utan även beståndsdelar
som aackerar de röda blodcellerna, nervsystemet
och kan orsaka förlamning i andningsorganen.
historia, tycks det, är krigets historia
och skyternas gipilar är bara e exempel
på årtusenden av taktiskt användande av sjukdomsalstrande
och gispridande vapen. Förgiftade
pilar sägs även Viet Cong – Södra Vietnams
Nationella Befrielsefront – ha använt i kampen
mot Sydvietnams USA-understödda regering och
de amerikanska trupperna i landet under Vietnamkriget.
När nutida larm och rädsla för biologisk
krigsföring – det medvetna användandet av
sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier,
virus och mikrosvampar) med målet a orsaka
sjukdom eller död hos människor, djur eller växter
– sprids, är det som om historien står och knackar
på dörren.
har tillsammans
med nukleära och kemiska diton, under samlingsepitetet
NBC-vapen, allt mer kommit a ses som de
mest allvarliga hoten i den globaliserade världen.
I resolution 1540 från 2004 slår FN:s säkerhetsråd
t
e
m
a
9

10
fast a NBC-vapen utgör e mycket
gravt hot mot internationell fred
och säkerhet och likaledes konstaterar
den europeiska säkerhetsstrategin
från 2003 a massförstörelsevapen
antagligen är det största hotet
mot säkerhet idag. Enligt en nästan
enig säkerhetspolitisk elit ökar e
’icke-konventionellt’ säkerhetsklimat
risken för icke-konventionella
stridsmedel, även om det finns få,
om några, egentliga fall då biologiska
stridsmedel har använts.
har offensiv biologisk
vapenforskning ske bland
annat under andra världskriget,
då det rapporterades a Japan
använde biologiska vapen såsom
botulism och mjältbrand mot Kina
och Manchuriet. Japan hade under
kriget e utvecklat biovapenpro-

gram och genomförde försök på
krigsfångar, men huruvida vapnen
faktiskt användes i krig har aldrig
blivit fastställt. Konstateras kan a
en rad stater började utveckla biologiska
ämnen under krigets gång och
flera hade vid krigets slut utvecklat
användbara vapen.
i september 1980 invaderade
Iran och inledde e åaår-
igt krig, där de sista krigsfångarna
inte släpptes förrän 2003, fanns
stora misstankar om biologiska
vapen, särskilt eer Iraks användande
av kemiska vapen mot såväl
iranska trupper och civila som de
irakiska kurderna. Under krigets
gång byggde Irak upp e lager av
biologiska vapen, som däremot
aldrig användes. 1994 publicerade
dock den amerikanska senaten en
rapport som slog fast a såväl sjukdomsalstrande
som giiga, biologiska
ämnen, såsom mjältbrandsbakterier,
hade exporterats från
USA till Irak med godkännande av
det amerikanska handelsdepartementet.
Organismerna som under
tre år skeppades från USA till Irak,
hiades senare av FN:s inspektörer
eer kriget.
inte ledde till
något mer än e pinsamt avslöjande
beror på den internationella
konvention som finns för dessa
stridsmedel. Konventionen om biologiska
vapen, BWC, från 1972, skapades
för a kompleera Genèveprotokollen
från 1925 och motverka
biologiska vapen. Konventionen
förbjuder framställandet, lagrandet
och användandet av dessa vapen
och inkluderar alla mikrobiella och
andra biologiska ämnen och gier,
såväl som säen på vilka dessa
kan transporteras. Under de hårda
förhandlingar som ledde fram till
konventionen filades dock alla
skarpa kanter av och ledde till a
konventionen – trots ambitionerna
a en gång för alla i internationell
rä olagliggöra biologiska vapen
– saknar en formell kontrollmekanism,
vilket i realiteten gör dokumentet
till en verkningslös papperstiger.
biologiska
vapen tycks ordet ’massförstörelsevapen’
passande på mer än e sä,
eersom dessa lä kan spridas och
snabbt slå ut hela samhällen. Vidare
behövs det inga större kvantiteter
för a få en stor grupp människor
a insjukna. En amerikansk studie
visade bland annat a 100 gram
mjältbrandsbakterier utspridda i
Washington, beroende på vindförhållandena,
snabbt skulle kunna
döda mellan 130 000 och 3 miljoner
människor.
upptäckter och
kartläggningen av mänskliga – och
andra organismers – genpooler har
starkt bidragit till möjligheten a
upptäcka nya mediciner och vaccin,
men ökar även risken för biologiska
stridsmedel. Eersom dessa medel
oa har fördröjd verkan och är
svåra a upptäcka genom lukt eller
smak, är de dessutom mycket svåra
a påvisa.
just de biologiska
stridsmedlens förmåga a snabbt
och lä spridas som är dess största
svaghet. De är i sig själva väldigt
begränsande, eersom de gier och
biologiska organismer som används
är svåra, för a inte säga omöjliga,
a kontrollera och lä sprids över
stora ytor. Dea minskar dessa
medels användbarhet för terrorister,
eersom de egentligen bara kan
användas för a skapa masspanik
och grav störning av samhällen, och
inte för riktade aacker i utpressnings-
eller påtryckningssye.
har Hans Blix och
hans kommission för massförstörelsevapen
– The Weapons of Mass
Destruction Commission – på FNuppdrag
utre möjligheterna för en
ny konvention inom området, något
som – trots den politiska medvetenheten
om dessa hot – dock kommer
a låta sig väntas på. För, som det
lakoniskt konstateras i en rapport
från Blix-kommissionen “det finns
ingen lösning på dea problem”.
1710 svenskarna
staden Reval (numera Tallinn) till
ryssarna, sedan ryssarna hade katapulterat
pest-sjuka lik över stadens
murar. Idag tycks problemet oändligt
mer svårhanterligt. När den
amerikanska posten 2001 upptäckte
brev med mjältbrandsbakterier
spreds paniken snabbt. A den infrastruktur,
både fysisk och digital,
som våra samhällen vilar på, också
kan vara det som faktiskt förmedlar
hoten mot samhället – genom
dricksvaen eller lukonditionering
– gör oss mer utsaa för biologiska
vapen än någonsin.
∙
t
e
m
a
11

STUART FREEDMAN: KIRRAMBOGO, RWANDA

Positiva liv
TEXT: PER LILJAS
den 7:e september och 29:e oktober
2006 intogs Etnografiska Museet av en fotoutställning
som lämnar få oberörda. Positiva Liv
är e internationellt projekt som dokumenterar
och visar upp HIV och AIDS’ sociala och emotionella
effekter, samtidigt som det lyer fram
positiva mänskliga gensvar på denna världskris.
Närgångna fotografier från hela världen
som hjälper till a utmana myter och fördomar
om sjukdomen.
individuella fördomar diskriminerar
viruset ingen.
berör oss alla.
(Källa: www.positivelives.org)
t
e
m
a

8
Zambia. Staten
spenderar 6,50 $
på sjukvård per
person och år.
300 000 lever med
AIDS. Då det är
omöjligt att hjälpa
dem på sjukhuset
åker personal i
Chikankata istället
ut i byarna. Foto:
Gideon Mendal
Indien. Dr. Deivanayagam
lever med de smittade på s
ta hand om dem. Han träff
gånger i veckan. Foto: Day

Filippinerna. Len Len har inte HIV, men båda hennes föräldrar.
Mamman Au tillverkar leksaksgrisar som hon säljer för en
dollar styck till turister. Pappan Jack är för sjuk för att dra sin
rickshaw själv, så han hyr ut den. Foto: Harriet Logan
insisterar på att anhöriga
jukhuset för att lära sig
ar 200-300 patienter tre
anita Singh
Thailand. De buddhistiska templen tar
hand om HIV-smittade. Oftast kommer
de anhöriga inte på begravningen. En
patient finner tröst hos en av templets
hundar. Foto: Jack Picone
Kina. Blodförsäljning har lett till stora smittrisker vid sjukhusen.
4-åriga Wang Kai Jai fick AIDS från sin mor som fick det
från sjukhuset. Foto: Fritz Hoffman
Storbritannien. Trots att homosexuella ofta blivit anklagade
för att vara oansvariga gällande HIV gör de som
grupp en stor insats för att informera och utbilda alla
som drabbats. Foto: Barry Lewis
Australien. Familj och personal vårdar Andrew under de sista
ögonblicken. Andrew fick aids-demens, en av de mest fruktade
och okända formerna av AIDS, från en blodtransfusion.
Foto: Jack Picone
Filippinerna. Syster Sol är en katolsk nunna som jobbar för
utsatta kvinnor. Michael Christopher är son till en av de kvinnorna.
Han vet om att han har HIV. Foto: Harriet Logan
t
e
m
a
15

t
e
m
a
16
Spännande fakta om hälsa
En populär vidskeplig idé är att lägga en bit bröd i ett spädbarns vagga för att hålla sjukdomar borta.
Risken för bröstcancer ökar vid omåttlig alkoholkonsumtion
Marlboro Companys förste ägare, Wayne McLaren, dog i lungcancer.
Den äldsta kända sjukdomen är spetälska.
Fladdermusen är den störste smittbäraren av rabies i USA.
På 1800-talet ansågs gin bota magsjukdomar
Kirurgiska instrument glöms kvar i cirka 1500 patienter i USA årligen.
Det är omöjligt att kittla sig själv. En del av hjärnan varnar resten av hjärnan, vilken således ignorerar
den annars vanliga reaktionen.
Efter att man nått 35-års ålder tappar man i genomsnitt 7000 hjärnceller dagligen. Dessa ersätts inte
av nya.
Ett dekapiterat huvud behåller medvetandet i ytterligare 15-20 sekunder.
De flesta hjärtattackerna sker mellan kl 8 och 9 på morgonen.
Risken för hjärtattack är i samma nivå för en person som slutat röka för tre år sedan, som för en person
som aldrig rökt.
Kyssande kan stärka tänderna. Den extra saliven tjänar till att hålla rent.
Över 40 miljoner amerikaner har kroniskt dålig andedräkt
När du nyser, stannar alla kroppsliga funktioner till, inklusive hjärtat.
Efter åtta veckor utvecklar fostret fingeravtryck.
En genomsnittlig gäsp varar i sex sekunder.
Barn växer mer under våren är någon annan årstid.
Var tjugonde människa har ett extra revben.
En ögonfrans lever i genomsnitt 150 dagar
Utrikespolitiskt sudoku
”När vi var små hände det att vi längtade efter dem, nu är de
mest till besvär”
O R D
M S U K J
U R M
O A R S M
D O
R J M S
A D K O M
O J S K U
K D U S R
”Förebygger det förra”
R H
O
Å L V
D V
O L V R
D
S O L
Ä
Ä H Å
(Källa: amusingfacts.com)
R S V

KAJSA
21 år, studerar juridik
Hur mår du?
- Jo, det är väl bra
Vad betyder hälsa för dig?
- Att känna sig glad och nöjd, äta och
träna rätt. Inte röka och så
Vad är det största hälsoproblemet för
människor i din situation?
- Stress och pengabrist, vilket leder
till att man äter mycket fast food och
får ångest
ANNA
21 år, studerar internationella
relationer
Vad betyder hälsa för dig?
- Fysiskt och psykiskt välmående
Vad är det största hälsoproblemet för
människor i din situation?
- Stress och dålig näring, att inte
hinna och ha råd att träna och äta rätt
Vad är ditt recept för välmående?
- Sova ordentligt och äta pizza
JOSEPHINE
25 år studerar kulturvetenskap
Hur står det till här då?
- Det är väl rätt bra. Inte i toppform
fysiskt; röker och dricker för mycket,
äter inte bra och stressar
Vad betyder hälsa för dig?
- Det betyder mycket, jag vill ju inte
bli skabbig när jag blir gammal
Vad är det största hälsoproblemet för
människor i din situation?
- Stress. Trycket på en att prestera
något hela tiden
LINDA
26 år, studerar ekonomi
Vad är det största hälsoproblemet för
människor i din situation?
- Stress, tror jag. Och dålig mat
Vad är ditt recept för välmående?
- Vara utomhus, helst utanför stan
Om du fick eliminera ett hälsoproblem
i världen, vilket skulle det vara?
- Hjärt- och kärlsjukdomar
DAVID
24 ÅR, STUDERAR SOCIALANTROPOLOGI
Vad betyder hälsa för dig?
- Det är ett fysiskt fenomen, som en
lätthet i kroppen. När man har extra
energi till vardagsbestyr
Vad är det största hälsoproblemet för
människor i din situation?
- Nudelsjukan - näringsbrist. Fast det
har kanske blivit bättre, man äter mer
pasta istället. Egentligen har vi det väl
förhållandevis bra
Vad är ditt recept för välmående?
- Musik. Jag går ner i källaren och
sjunger en timme varje dag. Det
uppmanar jag alla studenter att göra
– sysselsätt er musikaliskt. Helst genom
att sjunga. Gärna soul!
DOMINIC
25 år, studerar datorvetenskap
What does health mean to you?
- Hopefully get fuel enough to get out
of bed and actually leave the house
What’s the biggest health problem for
people in your situation?
- Stress. Fortunately that’s as bad as
it gets in this age. Or at least that’s
what my friends are complaining
about, I’m not suffering from it
Whats your recipe for good health?
- Just take it easy, don’t bite more
than you can chew
PETER
39 år, studerar juridik
Hur är läget?
- Bara bra, tack
Vad är ditt recept för välmående?
- Hård fysisk träning
Om du fick eliminera ett hälsoproblem
i världen, vilket skulle det vara?
- Hunger
e
n
k
ä
t
e
n
17

”Smärtsamhället
Långvarig smärta innebär en livslång
kamp för att hålla värken
stången. Trots att de drabbade
blir allt fler är problemet lika
dolt i samhället som plågorna de
drabbade bär på. Syndromet är
vårt samhälles osynliga hälsokris.
Och kanske har samhället självt
en del av skulden.
Tjejen på bilden är 26 och har haft konstant ont sedan hon
var 11. ”Vissa dagar går det bra, andra dagar händer det att
jag svimmar eller spyr”, säger hon. Foto: Per Liljas

svenskar lider av långvarig
smärta. Somliga klarar av a leva med den, men
så många gör det inte a det nu är den vanligaste
orsaken till sjukskrivningar i vårt land. För vissa är
det en skada eller e trauma som varit början på
en oupphörlig smärta. Värken de upplever leder
sedan till sömnsvårigheter, orkeslöshet och nedstämdhet
– vilket i sin tur förvärrar smärtan. För
andra är det i just dessa faktorer smärtan har si
ursprung. Den vanligaste diagnosen för långvarig
smärta som inte är relaterad med annan sjukdom
är fibromyalgi. Fibromyalgi är e syndrom, det
vill säga e ohälsotillstånd utan fastställd orsak.
Forskningen om långvarig smärta är nämligen
yerst bristfällig. Men man har kommit fram till
a det rör sig om en nervsystemsrubbning. Kombinationen
sömnsvårighet, nedstämdhet, orkeslöshet
och smärta leder till en kemisk obalans. Vissa
menar a en bakomliggande orsak till syndromet
står a finna i vårt samhälles själva struktur.
– lever idag är inte förenligt med hälsa,
säger Gunilla Braberg, läkare och smärtforskare
sedan 30 år. Förut sae samhället gränser, nu
måste vi säa gränserna själv och det har vi inte
lärt oss än.
Fibromyalgi är släkt med utbrändhet, två syndrom
som påverkas starkt av stress. Situationen i skolan
och på arbetsplatsen nuförtiden är mer stressfylld
nu än för några decennier sedan. Nedskärningar
och höjda krav leder till större arbetsbördor och i
skolan pressas elever hårdare, inte minst tjejer.
– Fritidslivet lämnar sedan inget utrymme till återhämtning,
fortsäer Gunilla Braberg. Då tvingas
man göra allt det man inte hunnit under veckan.
mien av 1900-talet var utslitningsskador
från hårt och monotont fysiskt arbete den
största smärtboven. Men den mer komplexa och
otydliga smärtan människor lider av idag finns
dokumenterad även från den tiden. Då hee diagnosen
oa ”hysteri” och de drabbade kunde få
ordinerat av läkaren a ägna sig mer åt sina hushållssysslor.
Det var nämligen bara kvinnor som
hade långvarig värk på den tiden. Än idag utgör
män inte mer än fem till tio procent av alla som
lider av långvarig smärta. Dea har forskare tolkat
på flera olika sä. Vissa säger a män finner utlopp
för sin smärta medan kvinnor håller den inom sig
och därigenom spär på problemen. Andra a kvinnors
arbetsbörda är alldeles för stor, även om den
inte uppmärksammas. Det är något Gunilla Braberg
lyer fram som e växande problem.
– Det offras många kvinnor i jämställdhetskampen.
Det kan inte hjälpas a det frestar på med alla
dessa jobbambitioner och huvudansvaret under
den första tiden i barnens liv.
utslitningsskador förr i tiden var
folk som hade dåliga ekonomiska förutsäningar
och var tvungna till exempelvis fabriksarbete.
Även om vår tids långvariga smärta inte på samma
sä är en klassjukdom drabbar det dem som har
sämre resurser hårdare. Även om medelåldern på
människor med långvarig smärta ligger runt 50 år
är tjejer mellan 19 och 26 den grupp där problemen
ökar mest. Dessa tjejer, som oa saknar arbetslivserfarenhet
och utbildning, tvingas till långtidssjukskrivningar
och kommer allt längre bort från
arbetsmarknaden. Ju mer de fastnar i en trängd
ekonomisk situation, desto mer stress och sämre
möjligheter a förbära sin hälsa. E talesä som
upprepas av många med långvarig smärta är ”för
a vara sjuk måste man vara rik och frisk”.
oast inte går a hia något biologiskt
fel är det inte svårt a förstå a många inte
tror på dem som lider av långvarig smärta. Det
är inte heller svårt a förstå a misstron i sin tur
leder till mer lidande. I många fall är den en lika
stor plåga som själva värken i sig. Då merparten av
de drabbade fortfarande är i medelåldern är även
denna plåga extra påtaglig för de unga. ”Du som
är så ung kan väl inte ha ont, ta dig i kragen” är
en vanlig ordination från både lekmän och läkare
till 20-25-åringar som klagar på en värk utan förklaring.
inte går a bota långvarig smärta
finns det rehabiliteringar som hjälper de drabbade
a få e go liv. Problemet är a kunskaperna
och resurserna är för få för a nå ut till alla som
behöver hjälp. Kanske beror det på a lösningarna
med västerländska ögon ibland kan te sig oortodoxa.
Avslappning, a lyssna, motivera och skapa
positivt tänkande är ledord för a komma på rä
väg. Gunilla Braberg arbetar med kognitiv beteendeterapi,
en metod för a ändra levnadsmönster
och synen på sig själv som i en statlig undersökning
visat sig vara den enskilt mest effektiva mot
långvarig smärta. Hon menar a även sekulariseringen
har sin del i de ökade problemen.
– Tidigare använde man sjukvården för medicinsk
behandling och kyrkan för a lära sig leva. Inom
kyrkan finns en tusenårig tradition av levnadsvisdom
som idag är exkluderad i vårt samhälle.
är samhället vi lever i som alstrar
långvarig smärta eller inte är det e tillstånd som
måste uppmärksammas mer. Mer resurser måste
läggas på forskning. Ökad kunskap skulle kunna
hjälpa sjukvården, försäkringskassan, arbetsgivare
och arbetsförmedlingen. Även skolan skulle kunna
ta del av a minska problemen genom a möta
människor tidigare. Det skulle leda till minskade
samhällsutgier som sjukvård och arbetsfrånvaro.
Men inte minst till minskat mänskligt lidande.
/PER LILJAS
k
r
ö
n
i
k
a
n
19

k
u
l
t
u
r
20
Utsikt-fotograf tar priset
februari-mars förra
året följde Casper
Hedberg med på
UF: s resa till Iran.
Det resulterade i de
vackra bilderna till
Iranreportaget och
omslaget till förra
numret av Utsikt Världen (tema:
Identitet). Nu, e drygt år senare,
har Casper vunnit det mest prestigefyllda
priset för pressfotografer,
Årets Bild. Ingen av bilderna från
Iran vann tyvärr, men vi gläds med
Casper och riktar e stort grais till
honom!
– Det är väldigt kul. Hedrande och
en fin bekräelse.
Säg något om Iranresan?
– Det var nog den roligaste resa
jag gjort, alla gånger. Iran visade
sig vara e alldeles fantastiskt land
som jag gärna återvänder till. E
helt annat land än den bild man
får av medierapporteringen idag.
Vi träffade aldrig Irans president
eller mullorna bakom. Bara befolkningen,
och de var väldigt trevliga,
med e stort intresse för oss och
västvärlden. Inte alls den relation
Filmtips, DVD:
Mördande konkurrens
TEXT: PELLE NILSSON
Originalets titel: Le Couperet
Regi: Costa-Gavras
Genre: Drama/komedi
År: 2004
Längd: 122 minuter
arbetsförhållanden, e
begrepp som knappast är okänt för
flertalet på arbetsmarknaden. Begreppet
verkar nästan ha etablerat
sig till sådan grad a, i alla falla jag
blir förvånad när en nyutexaminerad
bekant får något så åtråvärt som
e fast jobb – alltså ingen visstidsanställning
eller obetald praktik,
utan e riktigt jobb. Det sägs oa
a de som till slut får det åtråvärda
fasta jobbet har en egen ”version”
om hur de få jobbet. I dessa versioner
är kontakter oa viktiga. E
kontaktnät verkar allt som oast
vara a och o för tillträde till arbetsmarknaden;
eller?
till västvärlden som deras utrikespolitik
visar.
Är du för stor för Utsikt Världen
nu?
– Nä, nä. Jag kan lä tänka mig a
, en medelålders kemist,
får eer 15 år på jobbet lov a gå
på grund av nedskärningar. Till en
början lever Bruno väl på sin fallskärm.
Tiden verkar oändlig och
Bruno spenderar den tillsammans
med sin fru och sina barn. Dock
märker Bruno snart a fallskärmen
får allt större hål samtidigt som
han tycker sig tappa sin identitet
– Bruno är kemist och bör således
arbeta som sådan.
arbetsmarknaden söker
Bruno jobb. Med e fullspäckat
cv och lång erfarenhet i branschen
söker Bruno en tjänst som kemist på
e företag. Glad och hoppfull ger sig
Bruno i väg till arbetsintervju. Vad
han möter är en kö bestående av
femtiotalet kemister i precis samma
resa med UF igen. Tvärtom hoppas
jag a Utsikt Världen välkomnar
mig och mina bilder i fortsäningen
också.
∙
situation som Bruno själv. Konkurrensen
om tjänsten ter sig alltså vara
hård och Bruno inser snabbt a han
inte kommer a få bli kemist igen.
Läget ser inte bra ut för vår huvudperson.
Men, i Brunos huvud surrar
en genial idé.
fejkad platsannons för
kemister får Bruno mängder med
ansökningar. Från högen sorterar
han ut de med bäre meriter än
honom själv. Anledningen är inte
för a bäre kunna matcha deras
kompetens. Anledningen är för a
röja dem ur vägen. För Bruno återstår
det således a på si sä visa
a han är den räa mannen för
jobbet i den mördande konkurrensen
kemister emellan. ∙

UF Stockholms historia:
Länk till omvärlden
FOTO: PER LILJAS OCH PALMEFONDEN
Föreningen
i Stockholm har alltid varit nära
kopplat till världssamfundet.
Faktum är a när UF bildades 1925
var det en lokalavdelning till Nationernas
Förbund, med namnet
”Stockholms akademiska förening
för Nationernas Förbund”. Nio år
senare ansåg medlemmarna – med
berömda namn som Karin Boye,
Hilding Eek och bröderna Sven och
Herman Stolpe – a Nationernas
förbund hade svikit sina ideal och
bye namn till UF.
följde var
händelserika för föreningen. 1936
tog UF e initiativ för a starta e
utrikespolitiskt institut i Sverige,
vilket två år senare ledde till bildandet
av Utrikespolitiska Institutet,
UI. Eer andra världskriget blev
föreningen återigen en lokalavdelning
till det då nybildade världssamfundet
FN. I slutet av 1960-talet
gjorde föreningens cirka tusen medlemmar
studieresor till bland annat
USA, Latinamerika, Israel och Kina.
Under denna tid var bland annat
Olof Palme medlem i föreningen.
I samband med 68-rörelsen radikaliserades
UF och splirades för
a under 1970-talet dö ut. Den 11
november 1998 återbildades stockholmsföreningen
av en handfull internationellt
intresserade studenter.
Stockholm drygt 300
medlemmar och samverkar med
andra Utrikespolitiska Föreningar
runtom i landet. Och kopplingen till
världssamfundet består. Sedan 2005
har UF varit med och arrangerat
Stockholm Model United Nations,
SMUN, en årlig simulering av FN:
s kommiéarbete som återfinns i
många delar av världen. Förra året
deltog medlemmar från UF Stockholm
i World Model United Nations
i Kina och SMUN gästades av ingen
mindre än Jan Eliasson.
profiler inom
politik, vetenskap eller journalistik
som kommer a ha börjat sin bana
i UF återstår a se. Föreningen fortsäer
i vilket fall vara en konkret
länk till omvärlden.
om hur du blir medlem på
hemsidan: www.webforum.com/uf
∙
U
F
s
i
d
o
r
21

k
u
l
t
u
r
22
David Hult-Wallgren,
”Diplomatdottern i
Jakarta”
David Hulth-Wallgren reste till Indonesien och blev förälskad
i landet och dess folk. Han bestämde sig för att
genom olika projekt hjälpa till att stärka deras demokrati.
I höstas besökte han UF för att prata om sin bok
“Diplomatdottern i Jakarta” - en bok om ett land i förändring.
Talarcafé
En journalist
på korståg
TEXT: ANNA THUNANDER ∙ FOTO: PRIVAT
Suhartos avgång som president
i Indonesien 1998, har landet gjort stora
framsteg mot en demokratisering. David åkte dit
för a skriva en uppsats och imponerades av människorna
och deras lugn.
– De har en fantastisk vana som går ut på a
sia på huk på gatan och betrakta livet, beräar
han leende. Det är något vi skulle behöva här i
Stockholm, bara stanna upp och säa oss ned och
betrakta livet.
Det var genom a slå sig ned med indoneser
som han träffade, som David kom a lära sig och
förstå mer om livssynen och tillvaron. De beräade
om sina familjer, ekonomiska problem, åkommor
och framför allt diskuterade de politik. Han insåg
a för indonesierna har förhållandet demokrati
och islam blivit naturligt, medan vi i västvärlden
mest hör om demokratins bakslag i muslimska
länder.
– Det här måste man skriva om, tänkte jag. Jag
sa upp mig från jobbet på en pr-byrå för a kunna
åka oare till Indonesien. Jag lämnade flickvän
och doer hemma och reste flera gånger till landet,
dels för a jobba med journalister där men också
för a samla material till a skriva en bok.
a han drevs av en vilja a visa
svenskarna den demokratiska processen på andra
sidan jorden. Med en bakgrund i Sveriges Radio
hade han en vana för reportage. Han började anteckna
sina erfarenheter och personligheter han
intervjuat eller träffat. Dea resulterade i några
artiklar för bland annat Svenska Dagbladet. Han
var numer något av en expert på Indonesien. Eer
hemkomsten sa han i si hus i Huddinge med
en massa otryckta historier från sin resa. Idén om
en reportagebok började formas, och arbetet sae
igång.
– Under den här tiden jobbade jag heltid med
annat på dagarna, så jag fick skriva på näerna.
Jag minns a jag hade med mig block och penna
och skrev på promenaden mellan pendeltågsstationen
och min doers dagis.
, ”Diplomatdoern i Jakarta”, består
av sex olika möten med människor. Boken har mottagits
väl av kritikerna och har börjat köpas in till
högskolorna som utbildningsmaterial. David ser
gärna a det blir fler böcker på samma tema, men
förmodligen med fokus på ungdomarna och deras
framtidssyn. Det skulle innebära ännu en lång
resa.
– Men då följer hela familjen med.
som David förbereder, är e
samarbete med Sida som går ut på a stärka den
granskande journalistiken i Indonesien. I e land
av korruption är det inte självklart för en skribent
a granska makthavarna. Genom a bjuda in
svenska journalister går projektet ut på a ändra
synsäet på mediernas roll i en fungerande demokrati.
E högt mål, men David är optimistisk.
– Varje individ måste övervinnas, en i taget.
∙

Talarcafé
De botar
sin egen hunger
TEXT: SARA BONDESON ∙ FOTO: WWW.HUNGERPROJEKTET.SE
är VD för den svenska delen av
det globala Hungerprojektet, en religiöst och politiskt
obunden organisation som driver program
i Afrika, Central- och Sydamerika, Indien och
Bangladesh. I höstas besökte hon Utrikespolitiska
föreningens talarcafé på Café Bojan där hon berättade
för en intresserad publik om Hungerprojektets
tanke och vision. 800 miljoner människor lever
i hunger och ungefär 20 000 personer dör varje
dag till följd av dea. En tiondel av alla matrelaterade
dödsfall är orsakade av svält. Men där svält
ges medial uppmärksamhet fortgår hungern oa
i tysthet.
då hunger? Många människor kommer
genast a tänka på svält, men distinktionen mellan
hunger och svält är viktig a göra. Svält är plötslig
brist på mat i e geografiskt avgränsat område,
oa orsakat av katastrofer eller kriser. Hunger är
e kroniskt problem för ungefär en sjundedel av
världens befolkning.
tar upp kampen mot
hungern med en strategi som syar till a frigöra
människors inneboende förmåga a förbära sin
egen situation, snarare än a syssla med mer traditionell
välgörenhet eller bistånd genom a pumpa
in pengar. Man satsar exempelvis hellre på utbildning
än livsmedelssupport.
– Vi vill undvika a passivisera människor.
Oa när utomstående organisationer ger gåvor
eller mat, blir människor bara passiva moagare,
man hjälper dem inte a hjälpa sig själva, säger
Åsa Skogström.
a orsakerna till hungern inte är naturkatastrofer
eller egentlig brist på mat. Snarare
beror problemet på a människor saknar möjlighet
a påverka politiska beslut, tjäna tillräckligt
med pengar, utbilda sig och producera egna förnödenheter.
Pengarna från Hungerprojektet investeras
alltså inte i gåvor, punktinsatser eller akut
välgörenhet. Snarare försöker man undanröja
byråkrati, förändra tankemodeller och strukturer
– exempelvis mellan män och kvinnor – och arbeta
med långsiktiga förändringar.
– Vi vill inte betrakta hungriga människor
som problem som behöver lösas, utan vill hellre
se dessa människor som resurser i arbetet framåt.
Därför är de flesta av våra anställda lokala volontärer.
har formella kontakter med
respektive regeringar genom så kallade Advisory
boards. Åsa Skogström rapporterar dock om en
del försök från programländernas regeringar a
utnyja Hungerprojektet, och be om mer hjälp än
nödvändigt. Dea går helt emot organisationens
vision. Hungerprojektet arbetar mot sin egen avveckling,
grundtanken är ju a i slutändan inte
behövas mer.
∙
23

U
F
s
i
d
o
r
24
Efter det något utdragna
besöket på tankesmedjan
“A gauche, en Europe” tågade
hela UF-delegationen
genom Paris gator till
Frankrikes äldsta moské.
Sol och varma vindar
förde oss fram i rask
takt och från caféerna
doftade det crêpes och
café au lait. Turligt nog
blev de retade smaklökarna
tillfredställda i den
stora moskéns restaurang
där vi festade på nordafrikansk
couscous och
tajine som sköljdes ned
med det för arabvärlden
så karaktäristiska myntateet.
”Som en rookie från Uppsala reste jag till Paris med avsikten
att fördjupa mig i den franska integrationsproblematiken.
Häpnadsväckande statistik om bostadssegregation,
språkbrister och sviktande tolerans, vid sidan
av oansvariga hundägare och restaurangernas vegetarianförakt
lyckades dock inte slå ner mig i grunden. UF
Stockholms Paristrupp var en skatt! Jag är djupt imponerad
av stockholmarnas varma öppenhet, genuina engagemang
samt kärnfulla diskussioner och så väldigt glad
att jag fick följa med!”
Så skriver Emma Hallencreutz - en av de fjorton som
deltog i höstens UF-resa till Paris. Temat för resan var
Integration, identitet och asylpolitik i det nya Europa. Här
är några ljusglimtar från resegruppen.
Club,
loss u
sista n
kvinnl
hip ho
Kravallromantik, baguetter o
TEXT: HANNA NAVIER ∙ FOTO: PER-ERIK NILSSON OCH CLAES PALM

På Rex
där gruppen skakade
nder första halvan av
atten snurrade en cool
ig dj skivor med fransk
p.
ch barhäng
Resegruppen ståtligt uppställd utanför den svenska
ambassaden, efter ett möte med första ambassadsekreterare
Ragnheidur Roubineau som pratade om fransk integrationspolitik
delvis från ett svenskt perspektiv. Bakre raden från vänster: Ellen
Swedenmark, Rickard Karlsson, Anna Kronlund, Hanna Navier, Sara
Norrevik, Johanna Andersson, Michael Bergdahl, Hans Vindeland och
Claes Palm. Längst fram står Emma Hallencreutz och Anna Thunander.
På bilden saknas Marika Hjälsten, Emelie Risberg-Hellström och
Per-Erik Nilsson.
Ett intressant
besök gjordes på universitetet Paris 8 i Saint
Denis, en av de lite fattigare förorterna i Paris.
Här finns ett mycket stort studentengagemang.
Våren 2005 ockuperade antropologistudenter
skolan då institutionen hotades
av nedläggning. Ledningen stängde då ner i
universitetet i två veckor.
Emelie Risberg-
Hellström och Hanna Navier promenerar
på Rue des
Abbesses timmarna innan hemresan.
Baguetten är inköpt på ett bageri som
tidigare kommit trea i baguettegrenen
i en nationell konditoritävling.
U
F
s
i
d
o
r
25

U
F
k
a
l
e
n
d
a
r
i
u
m
26
Mars
7:e
14:e
21:a
28:e
April
4:e
25:e
Maj
2:a
9:e
16:e
Kalendarium för våren
Besök gärna våra talarcaféer och seminarier! Våra talarcaféer är på cafe Bojan, ett rött tegelhus direkt upp
till höger när du kommer upp från T-bana Universitetet. På talacaféerna serverar vi mättande fika som är
gratis för våra medlemmar. Det går bra att bli medlem på plats! Observera att det i bland blir ändringar i
programmet och att det tillkommer fler evenemang, gå in på www.webforum.com/uf för uppdaterad information.
Välkommen med i UF!
Talarcafé: Hotar kriget mot terrorismen biståndet?
Banker drar in enskilda organisationers biståndsutbetalningar med hänvisning till amerikansk terrorlagstining.
Dea kan innebära stora risker för mänskliga räigheter och bistånd till det civila samhället.
Möt Anders Ahlin från LoTco Biståndsnämnd och ta del av e intressant seminarium om ”kriget mot
terrorismens” baksidor.
Tid: 16.00-18.00
Plats: Café Bojan
Talarcafé: Hur ser svensk politik ut gentemot Afrika?
Tema Afrika: Anders Hagelberg, enhetschef för afrikaenheten på UD, talar om nya tendenser i Afrika och
hur Sverige förhåller sig till dessa. Hur svenskt bistånd och utrikespolitik ser ut i Afrika i allmänhet och
på Afrikas horn i synnerhet.
Tid: 16.00-18.00
Plats: Café Bojan
Paneldiskussion: Främlingsfientlighet i Europa
Paneldiskussion på temat främlingsfientlighet i Europa som tar e helhetsgrepp på nationalismens framväxt,
dess effekter och orsaker i dagens Europa.
Tid: 16.00-18.00
Plats: Hörsal D7, Södra husen, Stockholms Universitet
Sverige utifrån
Brian Palmer talar om omvärldens syn på Sverige.
Tid: information ges vid e senare tillfälle
Plats: information ges vid e senare tillfälle
Paneldiskussion: perspektiv och erfarenheter från det krisdrabbade Darfur
Tema Afrika: Paneldiskussion med olika perspektiv och erfarenheter från det krisdrabbade Darfur. Representanterna
kommer ifrån Utrikesdepartementet, Försvarsmakten, Läkare utan gränser och Clowner utan
gränser.
Tid: 16.00-18.00
Plats: Café Bojan
Unicef:s arbete i Karibien
Tid: 16.00-18.00
Plats: Café Bojan
Varför svälter folket i Zimbabwe trots fred och bördig jord?
Tema Afrika: Julia Reuter, från Individuell Människohjälp, talar om bistånd och utvecklingsarbete i Afrika
med utgångspunkt från sina erfarenheter i Zimbabwe.
Tid: information ges vid e senare tillfälle
Plats: information ges vid e senare tillfälle
Jorge Contreras talar om kuppen i Chile 11 september 1973.
Tid: information ges vid e senare tillfälle
Plats: information ges vid e senare tillfälle
Kai Fölster talar om Alva Myrdals arbete internationellt.
Tid: information ges vid e senare tillfälle
Plats: information ges vid e senare tillfälle

Nytt år, ny styrelse
” det här sier Elinor, 2006 års
ordförande, på en solig strand någonstans i Peru
och dricker en kall öl. Hon skriver till oss då och
då: ”Fri från Bojan, nu väntar e ny äventyr!”
e fantastiskt jobb som ordförande
för föreningen och hon förtjänar verkligen
a få komma bort e tag. Bort från kontoret, bort
från Café Bojan, bort från Universitetet, bort från
Sverige.
är e par ganska små och lite
slitna sneakers. Men de är svåra a fylla. Vid Årsmötet
den 8 februari valdes en ny styrelse för 2007,
som är jäepeppad inför det nya året och som ska
se till a 2007 blir ännu e svårslagbart UF-år!
har som
sye a på e mångfaceerat sä sprida intresse
och kunskap kring internationella frågor av olika
slag. Under 2006 UF utvecklats på många sä. Vi
har ha e fantastiskt bra program och genomfört
många spännande aktiviteter tillsammans. Under
året har även omfaande organisatoriska förändringar
ske i föreningen. 2006 inleddes bland annat
med a en ny stadga antogs och genom urädet ur
Samhällsvetenskapliga Föreningen under hösten
uppnåddes en ny ställning som oberoende förening.
Under hösten och vintern har UF Stockholm
varit en drivande och aktiv part i utvecklingen av
SAIA, som är nationellt förbund för Sveriges Utrikespolitiska
Föreningar.
i UF innebär chanser a få
träffa fascinerande människor från hela världen,
a få lära sig om globala frågor och a få resa till
spännande platser över hela världen. Under 2006
har UF-medlemmar traditionsenligt kastat sig ut i
världen genom de resor som föreningen anordnar.
Förra året gick UF-resorna till Polen, Iran och Paris;
2007 planeras resor till såväl Kuba som Ukraina
och Moldavien!
2007 är PR. I år ska UF synas överallt
och se till a verkligen göra sig e namn. Vi vet
redan a vi är den mest aktiva, snabbast växande
och bästa föreningen i Stockholm. Nu gäller det a
se till a alla andra får reda på det. Välkommen till
Utrikespolitiska Föreningens 2007!
/EMELIE RISBERG HELLSTRÖM
ANDERS FORSBERG
Är du intresserad av det som händer i världen?
Bli medlem i Utrikespolitiska Föreningen Stockholm!
Som medlem får du bland annat:
ORD FRÅN ORDFÖRANDEN:
Ordförande och
vice ordförande
UF Stockholm
- fritt inträde på våra talarcaféer, föredrag och debatter som ordnas minst varannan vecka,
- gratis fika på talarcaféerna,
- förtur till våra studiebesök.
- vår medlemstidning Utsikt Världen hemskickad två gånger per termin,
- möjlighet att delta i längre resor till utrikespolitiskt intressanta länder och områden,
- gå på fester och andra sociala evenemang,
- rösträtt i på årsmöten och medlemsmöten
- valbarhet till styrelsen och andra förtroendeposter.
Betala in 60 kronor för en termin eller 100 kronor för ett läsår på bankgironummer 5405-1081. Uppge namn,
adress, e-post och mobilnummer (frivilligt).
Om inte alla uppgifter får plats, maila ett kompletteringsmail till kassor@ufstockholm.org.
Du kan också betala kontant i samband med något av våra evenemang.
För mer information, gå in på www.webforum.com/uf.
Välkommen med i UF Stockholm!
U
F
s
i
d
o
r
27

Säkerhetspolitik.se
Krisberedskap
Samarbete
Säkerhet
Försvar
FOTO TILLHÖR STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR RICK FORSLING - FÖRSVARETS BILDBYRÅ ERIK THULIN - FÖRSVARETS BILDBYRÅ
FOTO TILLHÖR RÄDDNINGSVERKET
Säkerhetspolitik.se är en webbplats om vår säkerhet. Den handlar om risker och hot
- mot samhällets säkerhet och mot freden i världen - och om de system som finns
till för att förhindra krig och kriser. Här får du veta mer om hur Sveriges försvar och
krisberedskap fungerar.
Du kan läsa om terrorism, internationella organisationer, fredsbevarande insatser,
globalisering och folkrätt, och mycket annat som berör oss alla. På vår världskarta
hittar du dessutom information om olika katastrofer och konflikter i världen.
Läs mer på www.säkerhetspolitik.se