Issue 1, 2007 - Utrikespolitiska Föreningen Stockholm
Issue 1, 2007 - Utrikespolitiska Föreningen Stockholm
Issue 1, 2007 - Utrikespolitiska Föreningen Stockholm
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
1925<br />
<strong>Utrikespolitiska</strong> <strong>Föreningen</strong> <strong>Stockholm</strong> nr 1, <strong>2007</strong><br />
tema: hälsa
e<br />
d<br />
a<br />
k<br />
t<br />
i<br />
o<br />
n<br />
e<br />
n<br />
”ORD FRÅN REDAKTÖRERNA:<br />
Det berör oss alla<br />
medarbetare i detta nummer<br />
HANNA NAVIER<br />
ansvarig utgivare,<br />
redaktör och<br />
skribent<br />
PER LILJAS<br />
redaktör, bildredaktör<br />
och skribent<br />
LIDIA DAHLBÄCK<br />
layoutansvarig<br />
ALAN ASAID<br />
skribent<br />
ANDERS FORSBERG<br />
skribent<br />
som hälsa. Kanske frågar vi<br />
därför ”hur mår du” när vi hälsar – fastän det är<br />
omöjligt a förstå. Men det är möjligt a försöka.<br />
Och möjligheten finns a de som försöker säa<br />
sig in i andras situation blir berörda. Det är rentav<br />
troligt. Berörda människor, i sin tur, är de som<br />
oast får för sig a påverka.<br />
på något vis kunna beröra er med<br />
”Hälsa”, det femte numret av Utsikt Världen. Bilderna<br />
från utställningen Positiva Liv sammanfattar<br />
väl själen av vårt tema. Även om vi bara bjuder<br />
på en knivsudd av vad ordet kan innebära har vi<br />
försökt lya fram två viktiga delar. Hälsa förenar.<br />
Precis som hälsa också separerar.<br />
frågade studenter på<br />
<strong>Stockholm</strong>s universitet om hälsa (se Enkäten, s.17)<br />
var det en fråga som ständigt fick samma svar. För<br />
god hälsa bör man: äta rä. Kanske märks hälsoskillnaderna<br />
mellan olika platser i världen som<br />
mest när det kommer till mat. Medan en sjundedel<br />
av jordens befolkning lider av hunger (se Talarcaféet,<br />
s. 21) blir en allt större andel av människorna<br />
i vår del av världen fetare och fetare (se Du kranka<br />
nya värld, s. 6).<br />
världen över är mer än tillräckliga<br />
för a göra en apatisk. Men Anneli Eriksson<br />
(Gästkrönikan, s. 4) fortsäer a påverka, trots<br />
a hon beräar om krigsdrabbade befolkningar<br />
som redan lider av sjukdom och faigdom. Och<br />
här måste jag återkomma till Positiva Liv och ge<br />
er en uppgi. Se på omslagsbilden till tidningen.<br />
Noora är ensamstående mamma i Filippinerna.<br />
Hon är HIV-positiv, hennes doer Nadjma är det<br />
inte. Hon vet inte hur lång tid hon har kvar a<br />
SARA BONDESON<br />
skribent<br />
ANNA THUNANDER<br />
skribent och korrekturläsare<br />
JANNIKE RUNQUIST<br />
korrekturläsare<br />
ULRIKA BANDEIRA<br />
illustratör<br />
leva. Ibland vill hon bara dö. Men när hon tiar på<br />
sin doer ”är det som medicin”. Allt hon vill är a<br />
se Nadjma växa upp.<br />
tema är inte ohälsa. Det är<br />
hälsa ur både en positiv och negativ vinkel. Vi kan<br />
inte förstå hur Noora mår. Men vi kan försöka dela<br />
både hennes plåga och glädje. Och bli berörda.<br />
även på varandra, och passa på<br />
a beröra oss per email.<br />
Glad UF-vår!<br />
. Själva kommer vi ha en magnifik vår med UF: s<br />
späckade program och inte minst med alla härliga<br />
nytillsko till redaktionen! Framförallt vill vi hälsa<br />
vår nyblivna kulturredaktör Alan Asaid välkommen,<br />
som gör sin debut i dea nummer. Sidan 6,<br />
som sagt… DS.<br />
/HANNA OCH<br />
PER<br />
Redaktörer<br />
UF är en politiskt och religiöst oberoende<br />
studentförening. Åsikter som<br />
uttrycks i tidningen är inte föreningens<br />
åsikter.<br />
<strong>Utrikespolitiska</strong> <strong>Föreningen</strong> <strong>Stockholm</strong><br />
Box 500 06<br />
104 05 <strong>Stockholm</strong><br />
org.nr. 80 24 06-38 88<br />
info@ufstockholm.org<br />
utsikt världen ISSN 1653-4344<br />
Kontakta redaktionen:<br />
redaktor@utsiktvarlden.se<br />
www.utsiktvarlden.se<br />
Vill du annonsera? Maila till:<br />
redaktor@utsiktvarlden.se<br />
Omslagsbild: Gideon Mendal<br />
Tryckeri: Trydells tryckeri
gästkrönikan<br />
tema<br />
Anneli Eriksson:<br />
”Det handlar om att rädda liv - här och nu”<br />
......................................... 4<br />
Du kranka nya värld ..................... 6<br />
Sjukdomar som vapen ..................... 9<br />
Positiva liv ........................... 12<br />
Om hälsa ............................... 16<br />
enkäten<br />
Hur mår du? ............................ 17<br />
krönikan<br />
Smärtsamhället ......................... 18<br />
kultur<br />
Utsikt Världen-fotograf tar priset ..... 20<br />
Filmrecensioner ........................ 20<br />
En journalist på korståg ............... 22<br />
UF-sidor<br />
Berömda rötter ......................... 21<br />
De botar sin egen hunger ............... 23<br />
Kravallromantik, baguetter och barhäng . 24<br />
Programblad för våren .................. 26<br />
Ord från ordföranden ................... 27<br />
Några Utsikt Världen-medarbetare:<br />
PELLE NILSSON<br />
Fastän Pelle vet att gräset inte är<br />
grönare på andra sidan så lever<br />
han efter detta ordspråk. När han<br />
inte drömmer sig bort om grönskande<br />
ängar så finner man Pelle<br />
antingen läsandes någon fransk<br />
bok eller tittandes på film. Studerar<br />
gör han; en magister i religionshistoria<br />
från Uppsala och snart<br />
en likadan i statsvetenskap från<br />
<strong>Stockholm</strong>.<br />
ANDERS FORSBERG<br />
Anders är svart kaffe, Beach Boys<br />
och en mustig dos FN-fetichism.<br />
Kronisk tidsoptimist och arrogant<br />
kultursnobb som gärna kastar sig<br />
in i diskussioner<br />
om intelligent design och let’s<br />
danceifieringen av Sveriges offentliga<br />
rum.<br />
Experimentell kock, kartsamlare<br />
och usel schackspelare.<br />
Vill du vara med här i<br />
nästa nummer?<br />
Bli Utsikt världenmedarbetare!<br />
Vill du skriva,<br />
layouta, fota,<br />
illustrera eller sälja<br />
annonser - maila till<br />
utsikt@ufstockholm.org<br />
Vi ses!<br />
i<br />
n<br />
n<br />
e<br />
h<br />
å<br />
l<br />
l
g<br />
ä<br />
s<br />
t<br />
k<br />
r<br />
ö<br />
n<br />
i<br />
k<br />
a<br />
n<br />
4<br />
”<br />
ANNELI ERIKSSON, ORFÖRANDE LÄKARE UTAN GRÄNSER<br />
Det handlar om att rädda liv -<br />
här och nu<br />
med Läkare Utan Gränser har jag<br />
några gånger varit med och återöppnat sjukhus<br />
som plundrats och överges när strider dragit<br />
fram. Det har varit viktiga och på flera sä självklara<br />
uppdrag. Människor som drabbas av krig<br />
och katastrofer har rä till humanitär hjälp. Den<br />
humanitära handlingen bärs upp av en universell<br />
etik som bygger på övertygelsen a alla människor<br />
har lika värde. Därmed är det en medmänsklig<br />
skyldighet a bistå människor i akut nöd. Det<br />
handlar om a rädda liv och lindra nöd – här och<br />
nu.<br />
och leva i en krigssituation<br />
innebär inte bara aacker och sårade människor<br />
som man kämpar för a rädda, utan också en insikt<br />
om krigets vardag. De flesta patienterna jag tagit<br />
hand om har inte skadats av kulor eller granater.<br />
Mi arbete har främst handlat om a upprähålla<br />
grundläggande sjukvård till människor; behandling<br />
av barnens luvägssjukdomar och diarréer,<br />
kejsarsni vid komplicerade förlossningar. Tills<br />
det blir fred, tills återuppbyggnad och utveckling<br />
gör a människors vardag fungerar.<br />
1999 arbetade jag som narkossjuksköterska<br />
i Freetown, Sierra Leone. I nästan<br />
tio år hade landet varit oroligt med inbördeskrig<br />
som avlösts av kortare perioder med viss stabilitet.<br />
Nu hade rebellerna drivits på reträ ut ur huvudstaden,<br />
eer sig lämnade de tiotusentals döda<br />
och stympade människor, nerbrända hus och<br />
förödelse. Stora delar av Sierra Leone var under<br />
den här perioden i det närmsta helt avstängda<br />
från omvärlden. Många läkare och sjuksköterskor<br />
som normalt tjänstgjorde på sjukhus och vårdcentraler<br />
i landets inre delar hade fly till Freetown.<br />
Vi visste a de människor som var kvar inte hade<br />
tillgång till sjukvård, därför försökte vi och andra<br />
humanitära aktörer a på olika sä nå ut.<br />
gå flera år sedan freden etablerades<br />
och människors hälsa och tillgången till<br />
hälso– och sjukvård borde ju ha förbärats betydligt.<br />
Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Sierra<br />
Leone har världens högsta barnadödlighet. Mer än<br />
vart ärde barn överlever inte sin femte födelsedag.<br />
Även mödradödligheten är bland de högsta i<br />
världen. Mer än hälen av Sierra Leones invånare<br />
lever i absolut faigdom. Avgien för sjukvård<br />
och kostnader för mediciner kanske inte verkar så<br />
höga men gör i princip a många inte har råd a<br />
söka vård när någon i familjen blir sjuk. Mediciner<br />
som effektivt behandlar malaria, kostar för mycket<br />
för a den allmänna sjukvården ska ha råd med<br />
denna. Samtidigt är malaria den absolut vanligaste<br />
dödsorsaken bland små barn.<br />
till liv, hälsa och tillgång till<br />
hälso– och sjukvård försvinner ju inte i fredstid.<br />
De flesta av världens länder har tillträ de internationella<br />
konventioner som fastställer dessa rätigheter.<br />
För rika, biståndsgivande länder innebär<br />
det också skyldigheter a genom bistånd och på<br />
andra sä bidra till a de faigaste länderna kan<br />
leva upp till si ansvar.<br />
uppmanar långivare och biståndsgivare<br />
även de allra faigaste länderna a hålla nere<br />
de sociala kostnaderna för a inte skapa ekonomisk<br />
obalans. När man befinner sig mi i verkligheten,<br />
på Läkare Utan Gränsers kliniker, är det svårt a<br />
förstå resonemanget om en hållbar utveckling och<br />
riskerna med hjälpberoende.<br />
prata om utveckling? När 70 000<br />
barn under fem år riskerar a dö, år eer år, bara i<br />
lilla Sierra Leone. De flesta i sjukdomar som enkelt<br />
och billigt skulle kunna behandlas.<br />
∙
Europeiska Unionen i kris<br />
Kulturkompetens<br />
– distansutbildningar på halvfart<br />
Den Europeiska Unionen befinner<br />
sig i kris. Flera länder har sagt nej<br />
till den tänkta nya grundlagen.<br />
På många håll råder en djup misstro<br />
mot EUs verksamhet.<br />
Vill du möta människor som önskar<br />
stärka demokratin genom att<br />
utveckla olika metoder för ökat<br />
folkligt inflytande i EU. I så fall<br />
är det här din kurs. Kurstid 1 okt<br />
<strong>2007</strong> – 7 mars 2008 med tre samlingar<br />
på Tollare och resa v 9.<br />
Kursen Kulturkompetens ger<br />
dig grundläggande kunskap om<br />
samspelet mellan kultur, samhälle<br />
och individ. Innebörden av hur<br />
globala migrationsströmmar,<br />
politik och maktstrukturer påverkar<br />
och förändrar traditioner och<br />
kulturmönster tas upp såväl ur<br />
ett historiskt perspektiv som i sitt<br />
nutida sammanhang.<br />
Kurstid 8 okt <strong>2007</strong> – 9 maj 2008<br />
med fyra samlingar på Tollare.<br />
Läs mer om Tollares alla kurser<br />
på vår hemsida!<br />
132 42 SALTSJÖ-BOO<br />
Tel 08-505 686 00 www.tollare.org info@tollare.org
6<br />
Du kranka nya värld<br />
TEXT: ALAN ASAID ∙ BILDER: SNITT ”DUCK CITY”-OMSLAG, LOVE ANTELL<br />
Föreställ dig ett land med en befolkning som bara blir<br />
fetare och fetare. Ett land med en neurotisk president<br />
som lierat sig med en skrupelfri skräpmatsmagnat som<br />
styr medborgarnas kostvanor. Ett land som befinner sig<br />
i krig – oklart mot vem – i en region med mycket sand.<br />
Ett land där dubbelmoralen frodas i takt med de svällande<br />
bukarna. Ett land som ser sig som världens friaste,<br />
men vars invånare successivt får känna av inskränkningar<br />
i sin vardag, inskränkningar som sägs vara till<br />
landets fromma.
I Lena Andersson<br />
roman Duck City, som kom<br />
ut i höstas (Natur och Kultur), är<br />
parallellerna till samtiden många<br />
och ohöljda. Liksom hennes tidigare<br />
romaner Var det bra så? (1999) och<br />
Du är alltså svensk? (2004) kan den<br />
nya romanen karakteriseras som<br />
en politisk satir med udden riktad<br />
mot samhällets oarter. Men denna<br />
gång har verklighetssinnet kalibrerats<br />
med dystopiska linser vilket<br />
ger fiktionen än mer angelägna och<br />
alarmerande tonfall. Det rör sig om<br />
en skraspegel som både roar och<br />
oroar.<br />
De individer som förfaaren<br />
manövrerar genom den märkliga<br />
beräelsen har skänkts nästan<br />
mytisk prägel genom a de döpts<br />
eer kända Disneyfigurer. Vi möter<br />
således den enslige Kalle A, som<br />
slavarbetar på den hälsovådliga<br />
matfabrik som hans stenrika och<br />
hänsynslösa farbror John von Anderson<br />
driver med profiten som<br />
enda mål. Kalle spenderar sina<br />
lediga stunder mest med a sia<br />
framför teven och vräka i sig defekta<br />
produkter från fabriken och dricka<br />
läsk ur fyralitersbägare. Han väntar<br />
också ständigt på underräelser<br />
från sina kära brorsöner, Kenny,<br />
Teddy och Freddy, som inkallats a<br />
göra sin patriotiska militärtjänst i<br />
”kriget borta i sanden”. Vidare får<br />
vi bekanta oss med universitetslektorn<br />
Kajsa A, som skriver på en bok<br />
om Duck Citys uppgång och fall<br />
och så småningom blir älskarinna åt<br />
både John och Kalle. Sist men inte<br />
minst heter självaste presidenten<br />
Pigg; en skamlös liten varelse utan<br />
egen vilja och med skrymteriet som<br />
livsprincip, som i sin politik dessutom<br />
står under direkt inflytande<br />
från sin nära vän John. Disneynamnen<br />
till trots är det osäkert vad slags<br />
gestalter vi har a göra med – människor,<br />
ankor, möss? Vad man än<br />
väljer a föreställa sig så rubbas det<br />
ständigt av små ironiska inpass som<br />
säer ifråga läsarens orientering.<br />
Till exempel: ”Kalle försökte kyssa<br />
Kajsa men det blev för hårt och<br />
deras munnar kändes som näbbar.”<br />
Förfaaren odlar följaktligen en<br />
lika nyckfull som rolig ”realism”<br />
och inbjuder läsaren till alternativa<br />
tolkningar. Åtminstone två satirer,<br />
som egentligen är sammantvinnade,<br />
gör sig tydligt gällande i beräelsen.<br />
Den ena och mest påtagliga<br />
skulle kunna kallas en satir av<br />
västvärldens moderna livsstil, eller<br />
snarare de lömska förtjänstprinciper<br />
som styr och ställer i kulisserna.<br />
Den andra satiren riktar sig<br />
strängt taget mot en enda nation,<br />
vår tids så kallade supermakt, och<br />
dess urartning i fråga om tilltäppt<br />
samhällsklimat och grällare maktutstyrslar<br />
eer 11 september (som<br />
det uryckligen refereras till på e<br />
ställe). En gemensam nämnare för<br />
de båda linjerna är a de groteskt<br />
exponerar och därmed effektivt<br />
nedgör alla former av extremism<br />
– antingen det handlar om bomber<br />
eller om midjemå. Eller som en av<br />
protagonisterna formulerar det mot<br />
slutet av den ohyggliga skrönan:<br />
”Vid en viss punkt blir det godas<br />
riktning ond. Det gäller a veta var,<br />
och stanna. Men det kräver självständighet<br />
och a man inte är rädd<br />
a kallas avfälling, ideologiskt svag<br />
och medlöpare.”<br />
Duck City är feta.<br />
Riktigt feta. Medelvikten ligger en<br />
bit över 200 kilo. Boven stavas JvA’s,<br />
John von Andersons matimperium<br />
som hårt lindar sina sliskiga tentakler<br />
runt hela samhället. Nyckeln<br />
till framgång heter fritering – fritering<br />
av allt: salladsblad, gräddtårta,<br />
glass, chokladkakor. John har dessutom<br />
gjort sig av med alla konkurrenter<br />
i branschen. Men befolkningen<br />
mår allt sämre, exempelvis är 92<br />
procent diabetiker. Därför ser John<br />
det som sin en plikt a hans anställda<br />
får betalt inte i pengar utan<br />
i insulin. Därmed menar han a<br />
systemet bär ”medmänsklighetens<br />
prägel” och a skräpmaten i själva<br />
verket står i folkhälsans tjänst...<br />
Magnaten själv konsumerar dock<br />
aldrig sina egna produkter. Därför<br />
”de medborgare som<br />
blir av med mest<br />
fett belönas med<br />
skattesänkningar,<br />
övriga hotar man<br />
att sända till isolerade<br />
”hälsoläger”<br />
har han också en orubblig hälsa och<br />
e fördelaktigt utseende. Och det<br />
är han som står bakom presidentens<br />
inhemska krig, en omfaande<br />
åtgärd som kallas ”Operation Ahab<br />
II – jakten på den stora vita valen”<br />
(e förvridet eko av Melvilles Moby<br />
Dick). ”Frihet är a avstå”, operationens<br />
moo, blir varje nyhetssändnings<br />
sista ord. En speciell insatsstyrka<br />
bildas, Ahabarmén, som<br />
regelbundet besöker var mans hem<br />
”för vägning, mätning och hälsokontroll”.<br />
De medborgare som blir<br />
av med mest fe belönas med skattesänkningar,<br />
övriga hotar man a<br />
sända till isolerade ”hälsoläger”.<br />
Presidenten, tillika överbefälhavaren,<br />
startar en hemsida där han<br />
dagligen publicerar ingående information<br />
till medborgarna om sin<br />
egen frenetiska avmagringskur; hur<br />
mycket han tränar och hur många<br />
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
7
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
8<br />
”mediastinna guruer<br />
och storebrorssåta<br />
myndigheter basunerar<br />
ut kost- och<br />
bantningsråd<br />
äckliga kolhydrater han lyckas ta<br />
kål på.<br />
A en sådan regim till slut spårar<br />
ur säger sig självt. Klappjakten på<br />
feet skapar bland annat en allomfattande<br />
hets som resulterar i en serie<br />
sensationella och aldrig uppklarade<br />
mord, där det enda som förenar<br />
offren är a deras feprocent ligger<br />
runt sextio. Och ju mer det inhemska<br />
”kriget” intensifieras, desto mer<br />
tycks nationen tyna bort tills nästan<br />
inget återstår. Det allmänna förfallet<br />
illustreras på e groteskt vis av president<br />
Piggs öde: han dunstar bokstavligen<br />
bort eer a ha hemfallit<br />
åt överdrier i fråga om bantning. I<br />
en katastrofmäad slutscen mumlar<br />
han: ”Om lite fe är bra måste det<br />
vara ännu bäre med inget fe... Jag<br />
hade hoppats a det helt gick a ta<br />
bort sig själv.”<br />
kan sägas<br />
fiktivt illustrera de verkliga offren<br />
i den ”slankhetens tyranni” man på<br />
senare år börjat tala om för a beskriva<br />
utseendefixeringen i dagens<br />
västerländska samhällen. Liksom<br />
många verkliga individer i västvärldens<br />
länder drivs han i någon<br />
mening a offra på skönhetsidealets<br />
altare. Är du fet är du inte normal.<br />
Kroppslighet – i synnerhet alltför<br />
påtaglig sådan – är äckligt och fult.<br />
Som överviktig är du misslyckad,<br />
har inte samma konkurrenskra och<br />
”mänsklig legitimitet” som smala,<br />
och så vidare.<br />
Denna negativa kroppsfixering<br />
är emellertid ur e historiskt perspektiv<br />
ganska främmande i västvärlden<br />
och har i själva verket relativt<br />
nyligen cementerats här. I äldre<br />
tider var det oast tvärtom hullet<br />
som var omhuldat, eersom det i<br />
tider av farsoter och annat signalerade<br />
hälsa och kra. (E liknande<br />
synsä kan för övrigt än idag sägas<br />
råda på många håll i den så kallade<br />
tredje världen.) Storheterna skönhet<br />
och normalitet är helt enkelt inte<br />
givna, de kommer och går.<br />
Men Duck City vinar om och<br />
varnar också för e faktiskt dilemma:<br />
våra dagars allt fetare och till följd<br />
därav krankare samhälle. Paradoxerna<br />
är rä flagranta: mediastinna<br />
guruer och storebrorssåta myndigheter<br />
basunerar ut kost- och bantningsråd<br />
– samtidigt som multinationella<br />
producenter av ohälsosam<br />
föda ständigt stärker sina marknadsandelar.<br />
Lena Andersson tecknar i<br />
mustig skönlierär form en förvisso<br />
påhiad, men ändå minst lika bekymmersam<br />
bild av dagens osunda<br />
västerländska, och särkilt amerikanska,<br />
livsstil som exempelvis<br />
journalisten Eric Schlosser i boken<br />
Fast Food Nation (2001) och Morgan<br />
Spurlock i dokumentärfilmen Super<br />
Size Me (2004). Men tack vare fiktionens<br />
rymd förmår hon även belysa<br />
djupare grunder till problemen. Vad<br />
är egentligen ”normalt”? Hur spelar<br />
ensamhet och kärlekslängtan in i en<br />
individs syn på sin kropp och si<br />
handlande? Vilka mekanismer styr<br />
i samhället? En väsentlig kärna i det<br />
till synes burleska utkristalliserar<br />
sig i vart fall klart och tydligt. Det är<br />
övertygelsen om a extremism och<br />
manisk kontroll alltid stjälper – vare<br />
sig det rör sig om stormakter, regenter<br />
eller enkla medborgare. Kontentan<br />
av denna läsvärda roman läggs i<br />
en av bifigurernas mun: ”Jag tål inte<br />
det totalitära, har aldrig gjort, inte<br />
ens i små portioner. Både ätandet<br />
och avmagringen är ju samma kollektiva<br />
neuros. Kommer ur samma<br />
sjuka ordningsbehov.”<br />
Orwell och Huxley ler nog i det<br />
fördolda.<br />
∙
Att föra krig med sjukdomar som vapen är en anrik<br />
vana. Det som började med en förgiftad pil har<br />
utvecklats till gas och mikroorganismer. Biologiska och<br />
kemiska vapen som slår urskiljningslöst och okontrollerbart<br />
mot hela befolkningar. Tänk vad utvecklingen<br />
har gått framåt!<br />
Sjukdomar<br />
som vapen<br />
TEXT: ANDERS FORSBERG ∙ ILLUSTRATION: ULRIKA BANDEIRA<br />
pjäs Filoktetes från 400-talet före<br />
Kristus blir hjälten med samma namn skadad av<br />
en förgiad pil på väg till Troja. Sofokles skriver<br />
a Filoktetes sår varade och luktade så fruktansvärt<br />
a Odysseus lämnade honom på ön Lemnos,<br />
där han blev kvar ensam i tio år.<br />
snabbare snurrande nutid är andra<br />
änden av världen däremot aldrig långt borta. I<br />
slutet av förra året rapporterade Aonbladet till<br />
exempel a 160 000 personer under vintern beräknades<br />
resa till Thailand. I och med kalla krigets<br />
slut och globaliseringsprocessernas sammanflätande<br />
av världen har även hoten förändrats. Den<br />
’nya säkerhetsmiljö’ som eerföljde kalla kriget<br />
kom a innebära såväl nya, icke-statliga, aktörer<br />
som nya hot. A, såsom Odysseus i Filoktetes,<br />
hantera dessa hot och störningar genom isolation,<br />
tycks inte längre vara möjligt.<br />
ordet för gi, ’toxin’ kommer ursprungligen<br />
från gammalgrekiskans toxikon, som<br />
i sin tur härstammar från toxon, som helt enkelt<br />
betyder pil. Den antika grekiska historikern Herodotus<br />
beskriver i si livsverk Historia, från 440<br />
före Kristus, hur de skytiska bågskyarna från<br />
Centralasien använde sig av pilar doppade i gi.<br />
Enligt Herodotus använde sig skyterna av e gi<br />
som sammanställdes av människoblod, gödsel och<br />
förmultnade kroppar från flera sorters giormar,<br />
som blandades och grävdes ned i tä förslutna behållare,<br />
till dess a giet var tillräckligt ruet. När<br />
giet sedan grävdes upp och smordes på pilarna<br />
innehöll det inte bara bakterierna Clostridium<br />
perfringins och Clostridium tetani, som orsakar<br />
kallbrand och stelkramp, utan även beståndsdelar<br />
som aackerar de röda blodcellerna, nervsystemet<br />
och kan orsaka förlamning i andningsorganen.<br />
historia, tycks det, är krigets historia<br />
och skyternas gipilar är bara e exempel<br />
på årtusenden av taktiskt användande av sjukdomsalstrande<br />
och gispridande vapen. Förgiftade<br />
pilar sägs även Viet Cong – Södra Vietnams<br />
Nationella Befrielsefront – ha använt i kampen<br />
mot Sydvietnams USA-understödda regering och<br />
de amerikanska trupperna i landet under Vietnamkriget.<br />
När nutida larm och rädsla för biologisk<br />
krigsföring – det medvetna användandet av<br />
sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier,<br />
virus och mikrosvampar) med målet a orsaka<br />
sjukdom eller död hos människor, djur eller växter<br />
– sprids, är det som om historien står och knackar<br />
på dörren.<br />
har tillsammans<br />
med nukleära och kemiska diton, under samlingsepitetet<br />
NBC-vapen, allt mer kommit a ses som de<br />
mest allvarliga hoten i den globaliserade världen.<br />
I resolution 1540 från 2004 slår FN:s säkerhetsråd<br />
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
9
10<br />
fast a NBC-vapen utgör e mycket<br />
gravt hot mot internationell fred<br />
och säkerhet och likaledes konstaterar<br />
den europeiska säkerhetsstrategin<br />
från 2003 a massförstörelsevapen<br />
antagligen är det största hotet<br />
mot säkerhet idag. Enligt en nästan<br />
enig säkerhetspolitisk elit ökar e<br />
’icke-konventionellt’ säkerhetsklimat<br />
risken för icke-konventionella<br />
stridsmedel, även om det finns få,<br />
om några, egentliga fall då biologiska<br />
stridsmedel har använts.<br />
har offensiv biologisk<br />
vapenforskning ske bland<br />
annat under andra världskriget,<br />
då det rapporterades a Japan<br />
använde biologiska vapen såsom<br />
botulism och mjältbrand mot Kina<br />
och Manchuriet. Japan hade under<br />
kriget e utvecklat biovapenpro-
gram och genomförde försök på<br />
krigsfångar, men huruvida vapnen<br />
faktiskt användes i krig har aldrig<br />
blivit fastställt. Konstateras kan a<br />
en rad stater började utveckla biologiska<br />
ämnen under krigets gång och<br />
flera hade vid krigets slut utvecklat<br />
användbara vapen.<br />
i september 1980 invaderade<br />
Iran och inledde e åaår-<br />
igt krig, där de sista krigsfångarna<br />
inte släpptes förrän 2003, fanns<br />
stora misstankar om biologiska<br />
vapen, särskilt eer Iraks användande<br />
av kemiska vapen mot såväl<br />
iranska trupper och civila som de<br />
irakiska kurderna. Under krigets<br />
gång byggde Irak upp e lager av<br />
biologiska vapen, som däremot<br />
aldrig användes. 1994 publicerade<br />
dock den amerikanska senaten en<br />
rapport som slog fast a såväl sjukdomsalstrande<br />
som giiga, biologiska<br />
ämnen, såsom mjältbrandsbakterier,<br />
hade exporterats från<br />
USA till Irak med godkännande av<br />
det amerikanska handelsdepartementet.<br />
Organismerna som under<br />
tre år skeppades från USA till Irak,<br />
hiades senare av FN:s inspektörer<br />
eer kriget.<br />
inte ledde till<br />
något mer än e pinsamt avslöjande<br />
beror på den internationella<br />
konvention som finns för dessa<br />
stridsmedel. Konventionen om biologiska<br />
vapen, BWC, från 1972, skapades<br />
för a kompleera Genèveprotokollen<br />
från 1925 och motverka<br />
biologiska vapen. Konventionen<br />
förbjuder framställandet, lagrandet<br />
och användandet av dessa vapen<br />
och inkluderar alla mikrobiella och<br />
andra biologiska ämnen och gier,<br />
såväl som säen på vilka dessa<br />
kan transporteras. Under de hårda<br />
förhandlingar som ledde fram till<br />
konventionen filades dock alla<br />
skarpa kanter av och ledde till a<br />
konventionen – trots ambitionerna<br />
a en gång för alla i internationell<br />
rä olagliggöra biologiska vapen<br />
– saknar en formell kontrollmekanism,<br />
vilket i realiteten gör dokumentet<br />
till en verkningslös papperstiger.<br />
biologiska<br />
vapen tycks ordet ’massförstörelsevapen’<br />
passande på mer än e sä,<br />
eersom dessa lä kan spridas och<br />
snabbt slå ut hela samhällen. Vidare<br />
behövs det inga större kvantiteter<br />
för a få en stor grupp människor<br />
a insjukna. En amerikansk studie<br />
visade bland annat a 100 gram<br />
mjältbrandsbakterier utspridda i<br />
Washington, beroende på vindförhållandena,<br />
snabbt skulle kunna<br />
döda mellan 130 000 och 3 miljoner<br />
människor.<br />
upptäckter och<br />
kartläggningen av mänskliga – och<br />
andra organismers – genpooler har<br />
starkt bidragit till möjligheten a<br />
upptäcka nya mediciner och vaccin,<br />
men ökar även risken för biologiska<br />
stridsmedel. Eersom dessa medel<br />
oa har fördröjd verkan och är<br />
svåra a upptäcka genom lukt eller<br />
smak, är de dessutom mycket svåra<br />
a påvisa.<br />
just de biologiska<br />
stridsmedlens förmåga a snabbt<br />
och lä spridas som är dess största<br />
svaghet. De är i sig själva väldigt<br />
begränsande, eersom de gier och<br />
biologiska organismer som används<br />
är svåra, för a inte säga omöjliga,<br />
a kontrollera och lä sprids över<br />
stora ytor. Dea minskar dessa<br />
medels användbarhet för terrorister,<br />
eersom de egentligen bara kan<br />
användas för a skapa masspanik<br />
och grav störning av samhällen, och<br />
inte för riktade aacker i utpressnings-<br />
eller påtryckningssye.<br />
har Hans Blix och<br />
hans kommission för massförstörelsevapen<br />
– The Weapons of Mass<br />
Destruction Commission – på FNuppdrag<br />
utre möjligheterna för en<br />
ny konvention inom området, något<br />
som – trots den politiska medvetenheten<br />
om dessa hot – dock kommer<br />
a låta sig väntas på. För, som det<br />
lakoniskt konstateras i en rapport<br />
från Blix-kommissionen “det finns<br />
ingen lösning på dea problem”.<br />
1710 svenskarna<br />
staden Reval (numera Tallinn) till<br />
ryssarna, sedan ryssarna hade katapulterat<br />
pest-sjuka lik över stadens<br />
murar. Idag tycks problemet oändligt<br />
mer svårhanterligt. När den<br />
amerikanska posten 2001 upptäckte<br />
brev med mjältbrandsbakterier<br />
spreds paniken snabbt. A den infrastruktur,<br />
både fysisk och digital,<br />
som våra samhällen vilar på, också<br />
kan vara det som faktiskt förmedlar<br />
hoten mot samhället – genom<br />
dricksvaen eller lukonditionering<br />
– gör oss mer utsaa för biologiska<br />
vapen än någonsin.<br />
∙<br />
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
11
STUART FREEDMAN: KIRRAMBOGO, RWANDA
Positiva liv<br />
TEXT: PER LILJAS<br />
den 7:e september och 29:e oktober<br />
2006 intogs Etnografiska Museet av en fotoutställning<br />
som lämnar få oberörda. Positiva Liv<br />
är e internationellt projekt som dokumenterar<br />
och visar upp HIV och AIDS’ sociala och emotionella<br />
effekter, samtidigt som det lyer fram<br />
positiva mänskliga gensvar på denna världskris.<br />
Närgångna fotografier från hela världen<br />
som hjälper till a utmana myter och fördomar<br />
om sjukdomen.<br />
individuella fördomar diskriminerar<br />
viruset ingen.<br />
berör oss alla.<br />
(Källa: www.positivelives.org)<br />
t<br />
e<br />
m<br />
a
8<br />
Zambia. Staten<br />
spenderar 6,50 $<br />
på sjukvård per<br />
person och år.<br />
300 000 lever med<br />
AIDS. Då det är<br />
omöjligt att hjälpa<br />
dem på sjukhuset<br />
åker personal i<br />
Chikankata istället<br />
ut i byarna. Foto:<br />
Gideon Mendal<br />
Indien. Dr. Deivanayagam<br />
lever med de smittade på s<br />
ta hand om dem. Han träff<br />
gånger i veckan. Foto: Day
Filippinerna. Len Len har inte HIV, men båda hennes föräldrar.<br />
Mamman Au tillverkar leksaksgrisar som hon säljer för en<br />
dollar styck till turister. Pappan Jack är för sjuk för att dra sin<br />
rickshaw själv, så han hyr ut den. Foto: Harriet Logan<br />
insisterar på att anhöriga<br />
jukhuset för att lära sig<br />
ar 200-300 patienter tre<br />
anita Singh<br />
Thailand. De buddhistiska templen tar<br />
hand om HIV-smittade. Oftast kommer<br />
de anhöriga inte på begravningen. En<br />
patient finner tröst hos en av templets<br />
hundar. Foto: Jack Picone<br />
Kina. Blodförsäljning har lett till stora smittrisker vid sjukhusen.<br />
4-åriga Wang Kai Jai fick AIDS från sin mor som fick det<br />
från sjukhuset. Foto: Fritz Hoffman<br />
Storbritannien. Trots att homosexuella ofta blivit anklagade<br />
för att vara oansvariga gällande HIV gör de som<br />
grupp en stor insats för att informera och utbilda alla<br />
som drabbats. Foto: Barry Lewis<br />
Australien. Familj och personal vårdar Andrew under de sista<br />
ögonblicken. Andrew fick aids-demens, en av de mest fruktade<br />
och okända formerna av AIDS, från en blodtransfusion.<br />
Foto: Jack Picone<br />
Filippinerna. Syster Sol är en katolsk nunna som jobbar för<br />
utsatta kvinnor. Michael Christopher är son till en av de kvinnorna.<br />
Han vet om att han har HIV. Foto: Harriet Logan<br />
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
15
t<br />
e<br />
m<br />
a<br />
16<br />
Spännande fakta om hälsa<br />
En populär vidskeplig idé är att lägga en bit bröd i ett spädbarns vagga för att hålla sjukdomar borta.<br />
Risken för bröstcancer ökar vid omåttlig alkoholkonsumtion<br />
Marlboro Companys förste ägare, Wayne McLaren, dog i lungcancer.<br />
Den äldsta kända sjukdomen är spetälska.<br />
Fladdermusen är den störste smittbäraren av rabies i USA.<br />
På 1800-talet ansågs gin bota magsjukdomar<br />
Kirurgiska instrument glöms kvar i cirka 1500 patienter i USA årligen.<br />
Det är omöjligt att kittla sig själv. En del av hjärnan varnar resten av hjärnan, vilken således ignorerar<br />
den annars vanliga reaktionen.<br />
Efter att man nått 35-års ålder tappar man i genomsnitt 7000 hjärnceller dagligen. Dessa ersätts inte<br />
av nya.<br />
Ett dekapiterat huvud behåller medvetandet i ytterligare 15-20 sekunder.<br />
De flesta hjärtattackerna sker mellan kl 8 och 9 på morgonen.<br />
Risken för hjärtattack är i samma nivå för en person som slutat röka för tre år sedan, som för en person<br />
som aldrig rökt.<br />
Kyssande kan stärka tänderna. Den extra saliven tjänar till att hålla rent.<br />
Över 40 miljoner amerikaner har kroniskt dålig andedräkt<br />
När du nyser, stannar alla kroppsliga funktioner till, inklusive hjärtat.<br />
Efter åtta veckor utvecklar fostret fingeravtryck.<br />
En genomsnittlig gäsp varar i sex sekunder.<br />
Barn växer mer under våren är någon annan årstid.<br />
Var tjugonde människa har ett extra revben.<br />
En ögonfrans lever i genomsnitt 150 dagar<br />
Utrikespolitiskt sudoku<br />
”När vi var små hände det att vi längtade efter dem, nu är de<br />
mest till besvär”<br />
O R D<br />
M S U K J<br />
U R M<br />
O A R S M<br />
D O<br />
R J M S<br />
A D K O M<br />
O J S K U<br />
K D U S R<br />
”Förebygger det förra”<br />
R H<br />
O<br />
Å L V<br />
D V<br />
O L V R<br />
D<br />
S O L<br />
Ä<br />
Ä H Å<br />
(Källa: amusingfacts.com)<br />
R S V
KAJSA<br />
21 år, studerar juridik<br />
Hur mår du?<br />
- Jo, det är väl bra<br />
Vad betyder hälsa för dig?<br />
- Att känna sig glad och nöjd, äta och<br />
träna rätt. Inte röka och så<br />
Vad är det största hälsoproblemet för<br />
människor i din situation?<br />
- Stress och pengabrist, vilket leder<br />
till att man äter mycket fast food och<br />
får ångest<br />
ANNA<br />
21 år, studerar internationella<br />
relationer<br />
Vad betyder hälsa för dig?<br />
- Fysiskt och psykiskt välmående<br />
Vad är det största hälsoproblemet för<br />
människor i din situation?<br />
- Stress och dålig näring, att inte<br />
hinna och ha råd att träna och äta rätt<br />
Vad är ditt recept för välmående?<br />
- Sova ordentligt och äta pizza<br />
JOSEPHINE<br />
25 år studerar kulturvetenskap<br />
Hur står det till här då?<br />
- Det är väl rätt bra. Inte i toppform<br />
fysiskt; röker och dricker för mycket,<br />
äter inte bra och stressar<br />
Vad betyder hälsa för dig?<br />
- Det betyder mycket, jag vill ju inte<br />
bli skabbig när jag blir gammal<br />
Vad är det största hälsoproblemet för<br />
människor i din situation?<br />
- Stress. Trycket på en att prestera<br />
något hela tiden<br />
LINDA<br />
26 år, studerar ekonomi<br />
Vad är det största hälsoproblemet för<br />
människor i din situation?<br />
- Stress, tror jag. Och dålig mat<br />
Vad är ditt recept för välmående?<br />
- Vara utomhus, helst utanför stan<br />
Om du fick eliminera ett hälsoproblem<br />
i världen, vilket skulle det vara?<br />
- Hjärt- och kärlsjukdomar<br />
DAVID<br />
24 ÅR, STUDERAR SOCIALANTROPOLOGI<br />
Vad betyder hälsa för dig?<br />
- Det är ett fysiskt fenomen, som en<br />
lätthet i kroppen. När man har extra<br />
energi till vardagsbestyr<br />
Vad är det största hälsoproblemet för<br />
människor i din situation?<br />
- Nudelsjukan - näringsbrist. Fast det<br />
har kanske blivit bättre, man äter mer<br />
pasta istället. Egentligen har vi det väl<br />
förhållandevis bra<br />
Vad är ditt recept för välmående?<br />
- Musik. Jag går ner i källaren och<br />
sjunger en timme varje dag. Det<br />
uppmanar jag alla studenter att göra<br />
– sysselsätt er musikaliskt. Helst genom<br />
att sjunga. Gärna soul!<br />
DOMINIC<br />
25 år, studerar datorvetenskap<br />
What does health mean to you?<br />
- Hopefully get fuel enough to get out<br />
of bed and actually leave the house<br />
What’s the biggest health problem for<br />
people in your situation?<br />
- Stress. Fortunately that’s as bad as<br />
it gets in this age. Or at least that’s<br />
what my friends are complaining<br />
about, I’m not suffering from it<br />
Whats your recipe for good health?<br />
- Just take it easy, don’t bite more<br />
than you can chew<br />
PETER<br />
39 år, studerar juridik<br />
Hur är läget?<br />
- Bara bra, tack<br />
Vad är ditt recept för välmående?<br />
- Hård fysisk träning<br />
Om du fick eliminera ett hälsoproblem<br />
i världen, vilket skulle det vara?<br />
- Hunger<br />
e<br />
n<br />
k<br />
ä<br />
t<br />
e<br />
n<br />
17
”Smärtsamhället<br />
Långvarig smärta innebär en livslång<br />
kamp för att hålla värken<br />
stången. Trots att de drabbade<br />
blir allt fler är problemet lika<br />
dolt i samhället som plågorna de<br />
drabbade bär på. Syndromet är<br />
vårt samhälles osynliga hälsokris.<br />
Och kanske har samhället självt<br />
en del av skulden.<br />
Tjejen på bilden är 26 och har haft konstant ont sedan hon<br />
var 11. ”Vissa dagar går det bra, andra dagar händer det att<br />
jag svimmar eller spyr”, säger hon. Foto: Per Liljas
svenskar lider av långvarig<br />
smärta. Somliga klarar av a leva med den, men<br />
så många gör det inte a det nu är den vanligaste<br />
orsaken till sjukskrivningar i vårt land. För vissa är<br />
det en skada eller e trauma som varit början på<br />
en oupphörlig smärta. Värken de upplever leder<br />
sedan till sömnsvårigheter, orkeslöshet och nedstämdhet<br />
– vilket i sin tur förvärrar smärtan. För<br />
andra är det i just dessa faktorer smärtan har si<br />
ursprung. Den vanligaste diagnosen för långvarig<br />
smärta som inte är relaterad med annan sjukdom<br />
är fibromyalgi. Fibromyalgi är e syndrom, det<br />
vill säga e ohälsotillstånd utan fastställd orsak.<br />
Forskningen om långvarig smärta är nämligen<br />
yerst bristfällig. Men man har kommit fram till<br />
a det rör sig om en nervsystemsrubbning. Kombinationen<br />
sömnsvårighet, nedstämdhet, orkeslöshet<br />
och smärta leder till en kemisk obalans. Vissa<br />
menar a en bakomliggande orsak till syndromet<br />
står a finna i vårt samhälles själva struktur.<br />
– lever idag är inte förenligt med hälsa,<br />
säger Gunilla Braberg, läkare och smärtforskare<br />
sedan 30 år. Förut sae samhället gränser, nu<br />
måste vi säa gränserna själv och det har vi inte<br />
lärt oss än.<br />
Fibromyalgi är släkt med utbrändhet, två syndrom<br />
som påverkas starkt av stress. Situationen i skolan<br />
och på arbetsplatsen nuförtiden är mer stressfylld<br />
nu än för några decennier sedan. Nedskärningar<br />
och höjda krav leder till större arbetsbördor och i<br />
skolan pressas elever hårdare, inte minst tjejer.<br />
– Fritidslivet lämnar sedan inget utrymme till återhämtning,<br />
fortsäer Gunilla Braberg. Då tvingas<br />
man göra allt det man inte hunnit under veckan.<br />
mien av 1900-talet var utslitningsskador<br />
från hårt och monotont fysiskt arbete den<br />
största smärtboven. Men den mer komplexa och<br />
otydliga smärtan människor lider av idag finns<br />
dokumenterad även från den tiden. Då hee diagnosen<br />
oa ”hysteri” och de drabbade kunde få<br />
ordinerat av läkaren a ägna sig mer åt sina hushållssysslor.<br />
Det var nämligen bara kvinnor som<br />
hade långvarig värk på den tiden. Än idag utgör<br />
män inte mer än fem till tio procent av alla som<br />
lider av långvarig smärta. Dea har forskare tolkat<br />
på flera olika sä. Vissa säger a män finner utlopp<br />
för sin smärta medan kvinnor håller den inom sig<br />
och därigenom spär på problemen. Andra a kvinnors<br />
arbetsbörda är alldeles för stor, även om den<br />
inte uppmärksammas. Det är något Gunilla Braberg<br />
lyer fram som e växande problem.<br />
– Det offras många kvinnor i jämställdhetskampen.<br />
Det kan inte hjälpas a det frestar på med alla<br />
dessa jobbambitioner och huvudansvaret under<br />
den första tiden i barnens liv.<br />
utslitningsskador förr i tiden var<br />
folk som hade dåliga ekonomiska förutsäningar<br />
och var tvungna till exempelvis fabriksarbete.<br />
Även om vår tids långvariga smärta inte på samma<br />
sä är en klassjukdom drabbar det dem som har<br />
sämre resurser hårdare. Även om medelåldern på<br />
människor med långvarig smärta ligger runt 50 år<br />
är tjejer mellan 19 och 26 den grupp där problemen<br />
ökar mest. Dessa tjejer, som oa saknar arbetslivserfarenhet<br />
och utbildning, tvingas till långtidssjukskrivningar<br />
och kommer allt längre bort från<br />
arbetsmarknaden. Ju mer de fastnar i en trängd<br />
ekonomisk situation, desto mer stress och sämre<br />
möjligheter a förbära sin hälsa. E talesä som<br />
upprepas av många med långvarig smärta är ”för<br />
a vara sjuk måste man vara rik och frisk”.<br />
oast inte går a hia något biologiskt<br />
fel är det inte svårt a förstå a många inte<br />
tror på dem som lider av långvarig smärta. Det<br />
är inte heller svårt a förstå a misstron i sin tur<br />
leder till mer lidande. I många fall är den en lika<br />
stor plåga som själva värken i sig. Då merparten av<br />
de drabbade fortfarande är i medelåldern är även<br />
denna plåga extra påtaglig för de unga. ”Du som<br />
är så ung kan väl inte ha ont, ta dig i kragen” är<br />
en vanlig ordination från både lekmän och läkare<br />
till 20-25-åringar som klagar på en värk utan förklaring.<br />
inte går a bota långvarig smärta<br />
finns det rehabiliteringar som hjälper de drabbade<br />
a få e go liv. Problemet är a kunskaperna<br />
och resurserna är för få för a nå ut till alla som<br />
behöver hjälp. Kanske beror det på a lösningarna<br />
med västerländska ögon ibland kan te sig oortodoxa.<br />
Avslappning, a lyssna, motivera och skapa<br />
positivt tänkande är ledord för a komma på rä<br />
väg. Gunilla Braberg arbetar med kognitiv beteendeterapi,<br />
en metod för a ändra levnadsmönster<br />
och synen på sig själv som i en statlig undersökning<br />
visat sig vara den enskilt mest effektiva mot<br />
långvarig smärta. Hon menar a även sekulariseringen<br />
har sin del i de ökade problemen.<br />
– Tidigare använde man sjukvården för medicinsk<br />
behandling och kyrkan för a lära sig leva. Inom<br />
kyrkan finns en tusenårig tradition av levnadsvisdom<br />
som idag är exkluderad i vårt samhälle.<br />
är samhället vi lever i som alstrar<br />
långvarig smärta eller inte är det e tillstånd som<br />
måste uppmärksammas mer. Mer resurser måste<br />
läggas på forskning. Ökad kunskap skulle kunna<br />
hjälpa sjukvården, försäkringskassan, arbetsgivare<br />
och arbetsförmedlingen. Även skolan skulle kunna<br />
ta del av a minska problemen genom a möta<br />
människor tidigare. Det skulle leda till minskade<br />
samhällsutgier som sjukvård och arbetsfrånvaro.<br />
Men inte minst till minskat mänskligt lidande.<br />
/PER LILJAS<br />
k<br />
r<br />
ö<br />
n<br />
i<br />
k<br />
a<br />
n<br />
19
k<br />
u<br />
l<br />
t<br />
u<br />
r<br />
20<br />
Utsikt-fotograf tar priset<br />
<br />
februari-mars förra<br />
året följde Casper<br />
Hedberg med på<br />
UF: s resa till Iran.<br />
Det resulterade i de<br />
vackra bilderna till<br />
Iranreportaget och<br />
omslaget till förra<br />
numret av Utsikt Världen (tema:<br />
Identitet). Nu, e drygt år senare,<br />
har Casper vunnit det mest prestigefyllda<br />
priset för pressfotografer,<br />
Årets Bild. Ingen av bilderna från<br />
Iran vann tyvärr, men vi gläds med<br />
Casper och riktar e stort grais till<br />
honom!<br />
– Det är väldigt kul. Hedrande och<br />
en fin bekräelse.<br />
Säg något om Iranresan?<br />
– Det var nog den roligaste resa<br />
jag gjort, alla gånger. Iran visade<br />
sig vara e alldeles fantastiskt land<br />
som jag gärna återvänder till. E<br />
helt annat land än den bild man<br />
får av medierapporteringen idag.<br />
Vi träffade aldrig Irans president<br />
eller mullorna bakom. Bara befolkningen,<br />
och de var väldigt trevliga,<br />
med e stort intresse för oss och<br />
västvärlden. Inte alls den relation<br />
Filmtips, DVD:<br />
Mördande konkurrens<br />
TEXT: PELLE NILSSON<br />
Originalets titel: Le Couperet<br />
Regi: Costa-Gavras<br />
Genre: Drama/komedi<br />
År: 2004<br />
Längd: 122 minuter<br />
arbetsförhållanden, e<br />
begrepp som knappast är okänt för<br />
flertalet på arbetsmarknaden. Begreppet<br />
verkar nästan ha etablerat<br />
sig till sådan grad a, i alla falla jag<br />
blir förvånad när en nyutexaminerad<br />
bekant får något så åtråvärt som<br />
e fast jobb – alltså ingen visstidsanställning<br />
eller obetald praktik,<br />
utan e riktigt jobb. Det sägs oa<br />
a de som till slut får det åtråvärda<br />
fasta jobbet har en egen ”version”<br />
om hur de få jobbet. I dessa versioner<br />
är kontakter oa viktiga. E<br />
kontaktnät verkar allt som oast<br />
vara a och o för tillträde till arbetsmarknaden;<br />
eller?<br />
till västvärlden som deras utrikespolitik<br />
visar.<br />
Är du för stor för Utsikt Världen<br />
nu?<br />
– Nä, nä. Jag kan lä tänka mig a<br />
, en medelålders kemist,<br />
får eer 15 år på jobbet lov a gå<br />
på grund av nedskärningar. Till en<br />
början lever Bruno väl på sin fallskärm.<br />
Tiden verkar oändlig och<br />
Bruno spenderar den tillsammans<br />
med sin fru och sina barn. Dock<br />
märker Bruno snart a fallskärmen<br />
får allt större hål samtidigt som<br />
han tycker sig tappa sin identitet<br />
– Bruno är kemist och bör således<br />
arbeta som sådan.<br />
arbetsmarknaden söker<br />
Bruno jobb. Med e fullspäckat<br />
cv och lång erfarenhet i branschen<br />
söker Bruno en tjänst som kemist på<br />
e företag. Glad och hoppfull ger sig<br />
Bruno i väg till arbetsintervju. Vad<br />
han möter är en kö bestående av<br />
femtiotalet kemister i precis samma<br />
resa med UF igen. Tvärtom hoppas<br />
jag a Utsikt Världen välkomnar<br />
mig och mina bilder i fortsäningen<br />
också.<br />
∙<br />
situation som Bruno själv. Konkurrensen<br />
om tjänsten ter sig alltså vara<br />
hård och Bruno inser snabbt a han<br />
inte kommer a få bli kemist igen.<br />
Läget ser inte bra ut för vår huvudperson.<br />
Men, i Brunos huvud surrar<br />
en genial idé.<br />
fejkad platsannons för<br />
kemister får Bruno mängder med<br />
ansökningar. Från högen sorterar<br />
han ut de med bäre meriter än<br />
honom själv. Anledningen är inte<br />
för a bäre kunna matcha deras<br />
kompetens. Anledningen är för a<br />
röja dem ur vägen. För Bruno återstår<br />
det således a på si sä visa<br />
a han är den räa mannen för<br />
jobbet i den mördande konkurrensen<br />
kemister emellan. ∙
UF <strong>Stockholm</strong>s historia:<br />
Länk till omvärlden<br />
FOTO: PER LILJAS OCH PALMEFONDEN<br />
<strong>Föreningen</strong><br />
i <strong>Stockholm</strong> har alltid varit nära<br />
kopplat till världssamfundet.<br />
Faktum är a när UF bildades 1925<br />
var det en lokalavdelning till Nationernas<br />
Förbund, med namnet<br />
”<strong>Stockholm</strong>s akademiska förening<br />
för Nationernas Förbund”. Nio år<br />
senare ansåg medlemmarna – med<br />
berömda namn som Karin Boye,<br />
Hilding Eek och bröderna Sven och<br />
Herman Stolpe – a Nationernas<br />
förbund hade svikit sina ideal och<br />
bye namn till UF.<br />
följde var<br />
händelserika för föreningen. 1936<br />
tog UF e initiativ för a starta e<br />
utrikespolitiskt institut i Sverige,<br />
vilket två år senare ledde till bildandet<br />
av <strong>Utrikespolitiska</strong> Institutet,<br />
UI. Eer andra världskriget blev<br />
föreningen återigen en lokalavdelning<br />
till det då nybildade världssamfundet<br />
FN. I slutet av 1960-talet<br />
gjorde föreningens cirka tusen medlemmar<br />
studieresor till bland annat<br />
USA, Latinamerika, Israel och Kina.<br />
Under denna tid var bland annat<br />
Olof Palme medlem i föreningen.<br />
I samband med 68-rörelsen radikaliserades<br />
UF och splirades för<br />
a under 1970-talet dö ut. Den 11<br />
november 1998 återbildades stockholmsföreningen<br />
av en handfull internationellt<br />
intresserade studenter.<br />
<strong>Stockholm</strong> drygt 300<br />
medlemmar och samverkar med<br />
andra <strong>Utrikespolitiska</strong> Föreningar<br />
runtom i landet. Och kopplingen till<br />
världssamfundet består. Sedan 2005<br />
har UF varit med och arrangerat<br />
<strong>Stockholm</strong> Model United Nations,<br />
SMUN, en årlig simulering av FN:<br />
s kommiéarbete som återfinns i<br />
många delar av världen. Förra året<br />
deltog medlemmar från UF <strong>Stockholm</strong><br />
i World Model United Nations<br />
i Kina och SMUN gästades av ingen<br />
mindre än Jan Eliasson.<br />
profiler inom<br />
politik, vetenskap eller journalistik<br />
som kommer a ha börjat sin bana<br />
i UF återstår a se. <strong>Föreningen</strong> fortsäer<br />
i vilket fall vara en konkret<br />
länk till omvärlden.<br />
om hur du blir medlem på<br />
hemsidan: www.webforum.com/uf<br />
∙<br />
U<br />
F<br />
s<br />
i<br />
d<br />
o<br />
r<br />
21
k<br />
u<br />
l<br />
t<br />
u<br />
r<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
22<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
David Hult-Wallgren,<br />
”Diplomatdottern i<br />
Jakarta”<br />
David Hulth-Wallgren reste till Indonesien och blev förälskad<br />
i landet och dess folk. Han bestämde sig för att<br />
genom olika projekt hjälpa till att stärka deras demokrati.<br />
I höstas besökte han UF för att prata om sin bok<br />
“Diplomatdottern i Jakarta” - en bok om ett land i förändring.<br />
Talarcafé<br />
En journalist<br />
på korståg<br />
TEXT: ANNA THUNANDER ∙ FOTO: PRIVAT<br />
Suhartos avgång som president<br />
i Indonesien 1998, har landet gjort stora<br />
framsteg mot en demokratisering. David åkte dit<br />
för a skriva en uppsats och imponerades av människorna<br />
och deras lugn.<br />
– De har en fantastisk vana som går ut på a<br />
sia på huk på gatan och betrakta livet, beräar<br />
han leende. Det är något vi skulle behöva här i<br />
<strong>Stockholm</strong>, bara stanna upp och säa oss ned och<br />
betrakta livet.<br />
Det var genom a slå sig ned med indoneser<br />
som han träffade, som David kom a lära sig och<br />
förstå mer om livssynen och tillvaron. De beräade<br />
om sina familjer, ekonomiska problem, åkommor<br />
och framför allt diskuterade de politik. Han insåg<br />
a för indonesierna har förhållandet demokrati<br />
och islam blivit naturligt, medan vi i västvärlden<br />
mest hör om demokratins bakslag i muslimska<br />
länder.<br />
– Det här måste man skriva om, tänkte jag. Jag<br />
sa upp mig från jobbet på en pr-byrå för a kunna<br />
åka oare till Indonesien. Jag lämnade flickvän<br />
och doer hemma och reste flera gånger till landet,<br />
dels för a jobba med journalister där men också<br />
för a samla material till a skriva en bok.<br />
a han drevs av en vilja a visa<br />
svenskarna den demokratiska processen på andra<br />
sidan jorden. Med en bakgrund i Sveriges Radio<br />
hade han en vana för reportage. Han började anteckna<br />
sina erfarenheter och personligheter han<br />
intervjuat eller träffat. Dea resulterade i några<br />
artiklar för bland annat Svenska Dagbladet. Han<br />
var numer något av en expert på Indonesien. Eer<br />
hemkomsten sa han i si hus i Huddinge med<br />
en massa otryckta historier från sin resa. Idén om<br />
en reportagebok började formas, och arbetet sae<br />
igång.<br />
– Under den här tiden jobbade jag heltid med<br />
annat på dagarna, så jag fick skriva på näerna.<br />
Jag minns a jag hade med mig block och penna<br />
och skrev på promenaden mellan pendeltågsstationen<br />
och min doers dagis.<br />
, ”Diplomatdoern i Jakarta”, består<br />
av sex olika möten med människor. Boken har mottagits<br />
väl av kritikerna och har börjat köpas in till<br />
högskolorna som utbildningsmaterial. David ser<br />
gärna a det blir fler böcker på samma tema, men<br />
förmodligen med fokus på ungdomarna och deras<br />
framtidssyn. Det skulle innebära ännu en lång<br />
resa.<br />
– Men då följer hela familjen med.<br />
som David förbereder, är e<br />
samarbete med Sida som går ut på a stärka den<br />
granskande journalistiken i Indonesien. I e land<br />
av korruption är det inte självklart för en skribent<br />
a granska makthavarna. Genom a bjuda in<br />
svenska journalister går projektet ut på a ändra<br />
synsäet på mediernas roll i en fungerande demokrati.<br />
E högt mål, men David är optimistisk.<br />
– Varje individ måste övervinnas, en i taget.<br />
∙
Talarcafé<br />
De botar<br />
sin egen hunger<br />
TEXT: SARA BONDESON ∙ FOTO: WWW.HUNGERPROJEKTET.SE<br />
är VD för den svenska delen av<br />
det globala Hungerprojektet, en religiöst och politiskt<br />
obunden organisation som driver program<br />
i Afrika, Central- och Sydamerika, Indien och<br />
Bangladesh. I höstas besökte hon <strong>Utrikespolitiska</strong><br />
föreningens talarcafé på Café Bojan där hon berättade<br />
för en intresserad publik om Hungerprojektets<br />
tanke och vision. 800 miljoner människor lever<br />
i hunger och ungefär 20 000 personer dör varje<br />
dag till följd av dea. En tiondel av alla matrelaterade<br />
dödsfall är orsakade av svält. Men där svält<br />
ges medial uppmärksamhet fortgår hungern oa<br />
i tysthet.<br />
då hunger? Många människor kommer<br />
genast a tänka på svält, men distinktionen mellan<br />
hunger och svält är viktig a göra. Svält är plötslig<br />
brist på mat i e geografiskt avgränsat område,<br />
oa orsakat av katastrofer eller kriser. Hunger är<br />
e kroniskt problem för ungefär en sjundedel av<br />
världens befolkning.<br />
tar upp kampen mot<br />
hungern med en strategi som syar till a frigöra<br />
människors inneboende förmåga a förbära sin<br />
egen situation, snarare än a syssla med mer traditionell<br />
välgörenhet eller bistånd genom a pumpa<br />
in pengar. Man satsar exempelvis hellre på utbildning<br />
än livsmedelssupport.<br />
– Vi vill undvika a passivisera människor.<br />
Oa när utomstående organisationer ger gåvor<br />
eller mat, blir människor bara passiva moagare,<br />
man hjälper dem inte a hjälpa sig själva, säger<br />
Åsa Skogström.<br />
a orsakerna till hungern inte är naturkatastrofer<br />
eller egentlig brist på mat. Snarare<br />
beror problemet på a människor saknar möjlighet<br />
a påverka politiska beslut, tjäna tillräckligt<br />
med pengar, utbilda sig och producera egna förnödenheter.<br />
Pengarna från Hungerprojektet investeras<br />
alltså inte i gåvor, punktinsatser eller akut<br />
välgörenhet. Snarare försöker man undanröja<br />
byråkrati, förändra tankemodeller och strukturer<br />
– exempelvis mellan män och kvinnor – och arbeta<br />
med långsiktiga förändringar.<br />
– Vi vill inte betrakta hungriga människor<br />
som problem som behöver lösas, utan vill hellre<br />
se dessa människor som resurser i arbetet framåt.<br />
Därför är de flesta av våra anställda lokala volontärer.<br />
har formella kontakter med<br />
respektive regeringar genom så kallade Advisory<br />
boards. Åsa Skogström rapporterar dock om en<br />
del försök från programländernas regeringar a<br />
utnyja Hungerprojektet, och be om mer hjälp än<br />
nödvändigt. Dea går helt emot organisationens<br />
vision. Hungerprojektet arbetar mot sin egen avveckling,<br />
grundtanken är ju a i slutändan inte<br />
behövas mer.<br />
∙<br />
23
U<br />
F<br />
s<br />
i<br />
d<br />
o<br />
r<br />
24<br />
<br />
Efter det något utdragna<br />
besöket på tankesmedjan<br />
“A gauche, en Europe” tågade<br />
hela UF-delegationen<br />
genom Paris gator till<br />
Frankrikes äldsta moské.<br />
Sol och varma vindar<br />
förde oss fram i rask<br />
takt och från caféerna<br />
doftade det crêpes och<br />
café au lait. Turligt nog<br />
blev de retade smaklökarna<br />
tillfredställda i den<br />
stora moskéns restaurang<br />
där vi festade på nordafrikansk<br />
couscous och<br />
tajine som sköljdes ned<br />
med det för arabvärlden<br />
så karaktäristiska myntateet.<br />
”Som en rookie från Uppsala reste jag till Paris med avsikten<br />
att fördjupa mig i den franska integrationsproblematiken.<br />
Häpnadsväckande statistik om bostadssegregation,<br />
språkbrister och sviktande tolerans, vid sidan<br />
av oansvariga hundägare och restaurangernas vegetarianförakt<br />
lyckades dock inte slå ner mig i grunden. UF<br />
<strong>Stockholm</strong>s Paristrupp var en skatt! Jag är djupt imponerad<br />
av stockholmarnas varma öppenhet, genuina engagemang<br />
samt kärnfulla diskussioner och så väldigt glad<br />
att jag fick följa med!”<br />
Så skriver Emma Hallencreutz - en av de fjorton som<br />
deltog i höstens UF-resa till Paris. Temat för resan var<br />
Integration, identitet och asylpolitik i det nya Europa. Här<br />
är några ljusglimtar från resegruppen.<br />
<br />
Club,<br />
loss u<br />
sista n<br />
kvinnl<br />
hip ho<br />
Kravallromantik, baguetter o<br />
TEXT: HANNA NAVIER ∙ FOTO: PER-ERIK NILSSON OCH CLAES PALM
På Rex<br />
där gruppen skakade<br />
nder första halvan av<br />
atten snurrade en cool<br />
ig dj skivor med fransk<br />
p.<br />
ch barhäng<br />
Resegruppen ståtligt uppställd utanför den svenska<br />
ambassaden, efter ett möte med första ambassadsekreterare<br />
Ragnheidur Roubineau som pratade om fransk integrationspolitik<br />
delvis från ett svenskt perspektiv. Bakre raden från vänster: Ellen<br />
Swedenmark, Rickard Karlsson, Anna Kronlund, Hanna Navier, Sara<br />
Norrevik, Johanna Andersson, Michael Bergdahl, Hans Vindeland och<br />
Claes Palm. Längst fram står Emma Hallencreutz och Anna Thunander.<br />
På bilden saknas Marika Hjälsten, Emelie Risberg-Hellström och<br />
Per-Erik Nilsson.<br />
Ett intressant<br />
besök gjordes på universitetet Paris 8 i Saint<br />
Denis, en av de lite fattigare förorterna i Paris.<br />
Här finns ett mycket stort studentengagemang.<br />
Våren 2005 ockuperade antropologistudenter<br />
skolan då institutionen hotades<br />
av nedläggning. Ledningen stängde då ner i<br />
universitetet i två veckor.<br />
Emelie Risberg-<br />
Hellström och Hanna Navier promenerar<br />
på Rue des<br />
Abbesses timmarna innan hemresan.<br />
Baguetten är inköpt på ett bageri som<br />
tidigare kommit trea i baguettegrenen<br />
i en nationell konditoritävling.<br />
U<br />
F<br />
s<br />
i<br />
d<br />
o<br />
r<br />
25
U<br />
F<br />
k<br />
a<br />
l<br />
e<br />
n<br />
d<br />
a<br />
r<br />
i<br />
u<br />
m<br />
26<br />
Mars<br />
7:e<br />
14:e<br />
21:a<br />
28:e<br />
April<br />
4:e<br />
25:e<br />
Maj<br />
2:a<br />
9:e<br />
16:e<br />
Kalendarium för våren<br />
Besök gärna våra talarcaféer och seminarier! Våra talarcaféer är på cafe Bojan, ett rött tegelhus direkt upp<br />
till höger när du kommer upp från T-bana Universitetet. På talacaféerna serverar vi mättande fika som är<br />
gratis för våra medlemmar. Det går bra att bli medlem på plats! Observera att det i bland blir ändringar i<br />
programmet och att det tillkommer fler evenemang, gå in på www.webforum.com/uf för uppdaterad information.<br />
Välkommen med i UF!<br />
Talarcafé: Hotar kriget mot terrorismen biståndet?<br />
Banker drar in enskilda organisationers biståndsutbetalningar med hänvisning till amerikansk terrorlagstining.<br />
Dea kan innebära stora risker för mänskliga räigheter och bistånd till det civila samhället.<br />
Möt Anders Ahlin från LoTco Biståndsnämnd och ta del av e intressant seminarium om ”kriget mot<br />
terrorismens” baksidor.<br />
Tid: 16.00-18.00<br />
Plats: Café Bojan<br />
Talarcafé: Hur ser svensk politik ut gentemot Afrika?<br />
Tema Afrika: Anders Hagelberg, enhetschef för afrikaenheten på UD, talar om nya tendenser i Afrika och<br />
hur Sverige förhåller sig till dessa. Hur svenskt bistånd och utrikespolitik ser ut i Afrika i allmänhet och<br />
på Afrikas horn i synnerhet.<br />
Tid: 16.00-18.00<br />
Plats: Café Bojan<br />
Paneldiskussion: Främlingsfientlighet i Europa<br />
Paneldiskussion på temat främlingsfientlighet i Europa som tar e helhetsgrepp på nationalismens framväxt,<br />
dess effekter och orsaker i dagens Europa.<br />
Tid: 16.00-18.00<br />
Plats: Hörsal D7, Södra husen, <strong>Stockholm</strong>s Universitet<br />
Sverige utifrån<br />
Brian Palmer talar om omvärldens syn på Sverige.<br />
Tid: information ges vid e senare tillfälle<br />
Plats: information ges vid e senare tillfälle<br />
Paneldiskussion: perspektiv och erfarenheter från det krisdrabbade Darfur<br />
Tema Afrika: Paneldiskussion med olika perspektiv och erfarenheter från det krisdrabbade Darfur. Representanterna<br />
kommer ifrån Utrikesdepartementet, Försvarsmakten, Läkare utan gränser och Clowner utan<br />
gränser.<br />
Tid: 16.00-18.00<br />
Plats: Café Bojan<br />
Unicef:s arbete i Karibien<br />
Tid: 16.00-18.00<br />
Plats: Café Bojan<br />
Varför svälter folket i Zimbabwe trots fred och bördig jord?<br />
Tema Afrika: Julia Reuter, från Individuell Människohjälp, talar om bistånd och utvecklingsarbete i Afrika<br />
med utgångspunkt från sina erfarenheter i Zimbabwe.<br />
Tid: information ges vid e senare tillfälle<br />
Plats: information ges vid e senare tillfälle<br />
Jorge Contreras talar om kuppen i Chile 11 september 1973.<br />
Tid: information ges vid e senare tillfälle<br />
Plats: information ges vid e senare tillfälle<br />
Kai Fölster talar om Alva Myrdals arbete internationellt.<br />
Tid: information ges vid e senare tillfälle<br />
Plats: information ges vid e senare tillfälle
Nytt år, ny styrelse<br />
” det här sier Elinor, 2006 års<br />
ordförande, på en solig strand någonstans i Peru<br />
och dricker en kall öl. Hon skriver till oss då och<br />
då: ”Fri från Bojan, nu väntar e ny äventyr!”<br />
e fantastiskt jobb som ordförande<br />
för föreningen och hon förtjänar verkligen<br />
a få komma bort e tag. Bort från kontoret, bort<br />
från Café Bojan, bort från Universitetet, bort från<br />
Sverige.<br />
är e par ganska små och lite<br />
slitna sneakers. Men de är svåra a fylla. Vid Årsmötet<br />
den 8 februari valdes en ny styrelse för <strong>2007</strong>,<br />
som är jäepeppad inför det nya året och som ska<br />
se till a <strong>2007</strong> blir ännu e svårslagbart UF-år!<br />
har som<br />
sye a på e mångfaceerat sä sprida intresse<br />
och kunskap kring internationella frågor av olika<br />
slag. Under 2006 UF utvecklats på många sä. Vi<br />
har ha e fantastiskt bra program och genomfört<br />
många spännande aktiviteter tillsammans. Under<br />
året har även omfaande organisatoriska förändringar<br />
ske i föreningen. 2006 inleddes bland annat<br />
med a en ny stadga antogs och genom urädet ur<br />
Samhällsvetenskapliga <strong>Föreningen</strong> under hösten<br />
uppnåddes en ny ställning som oberoende förening.<br />
Under hösten och vintern har UF <strong>Stockholm</strong><br />
varit en drivande och aktiv part i utvecklingen av<br />
SAIA, som är nationellt förbund för Sveriges <strong>Utrikespolitiska</strong><br />
Föreningar.<br />
i UF innebär chanser a få<br />
träffa fascinerande människor från hela världen,<br />
a få lära sig om globala frågor och a få resa till<br />
spännande platser över hela världen. Under 2006<br />
har UF-medlemmar traditionsenligt kastat sig ut i<br />
världen genom de resor som föreningen anordnar.<br />
Förra året gick UF-resorna till Polen, Iran och Paris;<br />
<strong>2007</strong> planeras resor till såväl Kuba som Ukraina<br />
och Moldavien!<br />
<strong>2007</strong> är PR. I år ska UF synas överallt<br />
och se till a verkligen göra sig e namn. Vi vet<br />
redan a vi är den mest aktiva, snabbast växande<br />
och bästa föreningen i <strong>Stockholm</strong>. Nu gäller det a<br />
se till a alla andra får reda på det. Välkommen till<br />
<strong>Utrikespolitiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s <strong>2007</strong>!<br />
/EMELIE RISBERG HELLSTRÖM<br />
ANDERS FORSBERG<br />
Är du intresserad av det som händer i världen?<br />
Bli medlem i <strong>Utrikespolitiska</strong> <strong>Föreningen</strong> <strong>Stockholm</strong>!<br />
Som medlem får du bland annat:<br />
ORD FRÅN ORDFÖRANDEN:<br />
Ordförande och<br />
vice ordförande<br />
UF <strong>Stockholm</strong><br />
- fritt inträde på våra talarcaféer, föredrag och debatter som ordnas minst varannan vecka,<br />
- gratis fika på talarcaféerna,<br />
- förtur till våra studiebesök.<br />
- vår medlemstidning Utsikt Världen hemskickad två gånger per termin,<br />
- möjlighet att delta i längre resor till utrikespolitiskt intressanta länder och områden,<br />
- gå på fester och andra sociala evenemang,<br />
- rösträtt i på årsmöten och medlemsmöten<br />
- valbarhet till styrelsen och andra förtroendeposter.<br />
Betala in 60 kronor för en termin eller 100 kronor för ett läsår på bankgironummer 5405-1081. Uppge namn,<br />
adress, e-post och mobilnummer (frivilligt).<br />
Om inte alla uppgifter får plats, maila ett kompletteringsmail till kassor@ufstockholm.org.<br />
Du kan också betala kontant i samband med något av våra evenemang.<br />
För mer information, gå in på www.webforum.com/uf.<br />
Välkommen med i UF <strong>Stockholm</strong>!<br />
U<br />
F<br />
s<br />
i<br />
d<br />
o<br />
r<br />
27
Säkerhetspolitik.se<br />
Krisberedskap<br />
Samarbete<br />
Säkerhet<br />
Försvar<br />
FOTO TILLHÖR STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR RICK FORSLING - FÖRSVARETS BILDBYRÅ ERIK THULIN - FÖRSVARETS BILDBYRÅ<br />
FOTO TILLHÖR RÄDDNINGSVERKET<br />
Säkerhetspolitik.se är en webbplats om vår säkerhet. Den handlar om risker och hot<br />
- mot samhällets säkerhet och mot freden i världen - och om de system som finns<br />
till för att förhindra krig och kriser. Här får du veta mer om hur Sveriges försvar och<br />
krisberedskap fungerar.<br />
Du kan läsa om terrorism, internationella organisationer, fredsbevarande insatser,<br />
globalisering och folkrätt, och mycket annat som berör oss alla. På vår världskarta<br />
hittar du dessutom information om olika katastrofer och konflikter i världen.<br />
Läs mer på www.säkerhetspolitik.se