GÖR RUM FÖR MILJÖN - VA Syd

GÖR RUM FÖR MILJÖN
Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö

2
Det ska vara lätt
att göra rätt
Vi människor är bekväma av oss. Samtidigt vill vi göra det som vi vet är rätt.
Ibland är det svårt att förena dessa två faktorer. Vi på VA SYD vill ändra på
det – vi vill att det ska vara lätt att göra rätt! Genom att sortera avfallet kan
materialet återvinnas och bli till nytta igen. Med den här skriften vill vi underlätta
för Malmös invånare att göra på rätt sätt med sitt avfall, så att varje
avfallsslag hamnar där det ska.
Den här skriften vänder sig till dig som är verksam i bygg­ och fastighets­
branschen, antingen som arkitekt, byggherre, förvaltare eller på myndighets­
sidan. Du utformar människors framtida fysiska miljö i ditt dagliga arbete.
Vi vill ge vägledning om vad du ska tänka på för att avfallsutrymmen ska
fungera bra både för avfallslämnare och för dem som hämtar avfallet.
Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är Avfallsavdelningen på VA SYD,
i samverkan med andra kommunala förvaltningar och berörda yrkesgrupper.
Informationen är i huvudsak inriktad på avfallshanteringen i flerbostadshus.

FOTO: FTI
Innehåll
Allmänna riktlinjer 5
Olika sorters avfall från hushåll 6
Avfallshantering för verksamheter 7
Avfallsinsamling – på olika sätt 9
Olika system för avfallshantering 10
Transportvägens utformning 12
Avfallsutrymmets utformning och trivsel 14
Dimensionering 19
Vilka avfallsbehållare behövs? 20
Exempel på bra avfallsrum 21
Litteraturförteckning 22
3

Allmänna riktlinjer
Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lokala
systemet fungerar gentemot kommunens insamlingssystem
och att det finns tillräckliga avfallsutrymmen för
både boende och lokalhyresgäster.
Det finns några centrala hänsyn som gäller vid all utformning
av avfallsutrymmen och miljön runt omkring utrymmena:
> Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna.
> Det ska vara möjligt att lämna alla fraktioner av hushållsavfall,
det vill säga ”den vanliga soppåsen”, matavfall och
grovavfall.
> Det är bra om även återvinningsmaterial kan lämnas i
avfallsutrymmet.
> Välj ett flexibelt system så att det finns beredskap för
ytterligare krav på sortering som kan komma i framtiden.
> De boende ska känna trivsel när de lämnar sitt avfall och
uppleva att det är lätt att göra rätt vad gäller avfallssorteringen.
> Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfallsutrymme.
> Avfallshanteringen ska inte orsaka olägenhet i form av
lukt, buller eller skadedjur.
> All utrustning, in­ och utpassering ur avfallsutrymmena
samt informationsmaterial ska vara anpassade till
funktionshindrades behov.
> All hantering av avfallsbehållare ska följa de arbetsmiljökrav
som finns i Sverige, för att undvika arbetsskador hos
hämtningspersonalen.
> Avfallshanteringen ska uppfylla gällande lagar och föreskrifter,
se nedan.
VIKTIGA LAGAR OCH REGLER:
> Föreskrifter om avfallshantering för Malmö stad.
> Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15
(avfall och producentansvar).
> Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för hushållsavfall,
om farligt avfall, elektriska och elektroniska
produkter mm.
> Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverksförordningen
BVF och Boverkets Byggregler BBR, om funktionskrav
vid utformning.
> Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten.
> Plan­ och bygglagen PBL om markanvändning, placering
av byggnader, modernisering osv.
I den här skriften hittar du detaljerad information om hur
dessa punkter uppfylls.
5

6
Olika sorters avfall
från hushåll
I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorteringen
i olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att lämna
det sorterade avfallet nära bostaden.
HUSHÅLLSAVFALL
I ett flerbostadshus måste de boende kunna lämna allt sitt
hushållsavfall, vilket omfattar följande delar:
> Restavfall, innehållet i soppåsen som man har i köket.
Restavfall kallas det eftersom det är det som blir över
efter att man har sorterat ut de rena avfallsslagen.
> Matavfall, som sorteras ut i papperspåse i köket. Påsen
lämnas sedan i särskilda bruna kärl. Matavfall kan också
sorteras ut med hjälp av en avfallskvarn som ansluts
till köksavloppet. Som matavfall räknas matrester och
hushållspapper.
> Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig container med
jämna mellanrum eller i ett särskilt grovavfallsrum. Grovavfall
är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt
avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler.
Dessa avfallsslag hämtas genom kommunens försorg, via
VA SYDs entreprenör i det aktuella området. Abonnemang
tecknas hos VA SYDs kundservice.
ANNAT SORTERAT AVFALL
Det uppkommer även andra typer av avfall i ett hushåll. Om
även dessa kan lämnas i eller i anslutning till fastigheten
innebär det bättre service för de boende samtidigt som det
uppmuntrar till sortering. Avfallsslagen nedan är antingen
farligt avfall eller lyder under producentansvar, vilket innebär
att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut
dem och se till att de hamnar på rätt ställe. Det är fastighetsägarens
skyldighet att upplysa om var de ska lämnas
om de inte tas omhand i anslutning till fastigheten.
> Förpackningar och tidningar kan med fördel lämnas i
avfallsutrymmet. Finns inte möjligheten att lämna det där
ska de boende hänvisas till en återvinningsplats. Sorteras
de här materialen ut ordentligt minskar mängden restavfall
betydligt, vilket minskar totalkostnaden för avfallshanteringen.
Förpackningsmaterialen är glas, metall, plast
och kartong samt tidningar.
> El- och elektronikavfall kan också samlas in i fastigheten,
i annat fall ska de boende hänvisas till en återvinningscentral.
El­avfall samlas i permanenta eller tillfälliga elektronikhäckar.
El­avfall omfattar alla uttjänta produkter
som har sladd eller batteri. De innehåller farliga ämnen och
ska hanteras som farligt avfall och förvaras regnskyddat.
≠ Matavfall (52%)
≠ Trädgårdsavfall (1%)
≠ Tidningar (7%)
≠ Pappersförpackningar (5%)
≠ Hårdplastförpackningar (2%)
≠ Glas, färgat (1%)
≠ Glas, ofärgat (3%)
≠ Metallförpackningar (1%)
≠ Farligt avfall (1%)
≠ Elavfall (1%)
≠ Övrigt (26%)
Bilden visar viktfördelningen för det blandade hushållsavfallet
från ett lägenhetshushåll. Ungefär hälften av hushållsavfallet
utgörs av matavfall. En fjärdedel är förpackningar och tidningar
och resten är restavfall, som t ex blöjor och föremål som inte är
förpackningar. Källa: VA SYD.
> En service som det är enkelt att erbjuda de boende är
insamling av småbatterier, lågenergilampor och glödlampor.
Även lysrör kan samlas in i fastigheten.
Dessa avfallsslag hämtas av någon fristående entreprenör.
Det kan vara bra att göra en prisjämförelse för det aktuella
området. En förteckning på entreprenörer hittar du längst
bak i skriften.
> Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand av fastighetsägaren,
utan de boende hänvisas till att lämna avfallet
på en miljöstation, som finns på återvinningscentralerna
och vissa bensinstationer. Farliga avfallsprodukter från
hushåll är till exempel spillolja, färgrester, lösningsmedel
och kemikalier. Det ställs särskilda krav på utrymmen för
och hanteringen av farligt avfall.
LÄS MER i rapporten RVF Utveckling 2004:08 ”Hantering
av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt
avfall i flerfamiljshus” samt i RVF Rapport 2003:07 ”Studie
av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga
avfall i Sverige”, finns på www.avfallsverige.se.

Avfallshantering för verksamheter
Den här skriften behandlar i första hand avfallshanteringen
i flerbostadshus, men samma grundprinciper gäller även för
verksamheter där hushållsliknande avfall uppstår.
Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor,
förskolor, butiker, restauranger och vårdinrättningar.
Ofta kan en verksamhet, till exempel en frisersalong eller
ett café, vara inhyrd i ett flerbostadshus. Då bör man tänka
lite extra på hur avfallshanteringen ska skötas. Det är oftast
en fördel om verksamhetens avfallshantering är skild från
de boendes. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för
att avfall som uppkommer i fastigheten tas omhand på rätt
sätt och att tillräckliga utrymmen finns för både de boendes
och eventuella verksamheters avfall.
Om verksamheten hanterar livsmedel ställs särskilda krav.
Utrymmet där avfallet förvaras ska vara utformat så att
det är lätt att både hålla rent och fritt från skadedjur. Det
bör vara nedkylt för att förhindra dålig lukt. Det kan också
behövas en fettavskiljare för att minska risken för att för
mycket fett kommer ut i avloppsledningarna.
7

Avfallsinsamling
– på olika sätt
Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar
sitt avfall i ett avfallsrum inne i fastigheten. Idag är
detta bara ett av många olika system för att samla in
avfall. Det är inte heller nödvändigt att varje fastighet
har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemensam
avfallshantering. I vissa områden med till exempel
grupphus kan det vara omöjligt för sopbilen att nå fram
till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med en
gemensam lösning.
De som ska slänga avfall ska kunna göra det i närheten av
bostaden. Vid ny­ och ombyggnation bör avståndet för
att lämna avfall inte överstiga 50 meter och vägen dit bör
vara i naturlig färdväg. Samtidigt är det ur hämtningssynpunkt
bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av ett
bostadsområde, så att man aldrig behöver
köra in bland människor och bostäder. Det bör också finnas
möjlighet att lämna sorterat avfall. Utrymmet och behållarna
ska vara tydligt skyltade med all den information
som kan behövas. Om det är ett rum ska det vara ljust,
ventilerat och lättstädat. Andra saker att tänka på är
tillgängligheten och arbetsmiljön för dem som hämtar
soporna, säkerhet och att avfallshanteringen inte ska
störa närboende.
Det är i planeringsstadiet man har störst möjlighet att
påverka hur avfallshanteringen kommer att fungera i ett
område. När man väljer vilket system som ska användas
och hur det ska placeras ska man ta största möjliga
hänsyn till att sopbilar inte bör backa för att komma åt
att tömma avfallet. För både ombyggnad och nybyggnad
av avfallsutrymmen och även för de flesta andra system
krävs bygglov och bygganmälan.
SORTERING UTE ELLER INNE
I ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten eller utanför,
är det enkelt att ordna så att de boende kan lämna
olika typer av avfall, även återvinningsmaterial. För de
andra system som finns redovisade här bör man fundera
på hur insamling av större hushållsavfall som inte går
igenom inkastöppningen och till exempel tidningar och
förpackningar kan lösas, eftersom systemen är byggda
för att i huvudsak ta hand om restavfall (soppåsen) och
möjligen matavfall.
ANPASSAT MEN FLEXIBELT
Behoven och förutsättningarna ser olika ut i olika
områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan
ensamhushåll i små lägenheter har en annan sammansättning
på sitt avfall. Tillgängligheten ska vara god för
alla som ska nyttja avfallssystemet, även funktionshindrade.
Det är viktigt att se till helheten och lämna
utrymme för framtida förändringar. Ändrad lagstiftning
kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in,
vilket kräver en omstrukturering i insamlingssystemet.
9

10
Olika system för
avfallshantering
Diskutera gärna ditt val av system med oss på VA SYD.
Våra kontaktuppgifter hittar du längst bak i broschyren.
AVFALLSRUM I FASTIGHETEN
I äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små och dåligt ventilerade.
Ska man bygga nytt finns alla möjligheter att skapa ett
utmärkt utrymme för avfallshantering inne i fastigheten. Det
ska vara väl tilltaget, låsbart, ventilerat och isolerat på ett
sätt som hindrar skadedjur från att ta sig in. Dagsljusinsläpp
gör rummet ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i
markplan, nära den plats där sopbilen stannar. Det får inte
placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen
där personer vistas eller där livsmedel förvaras. Det får inte
heller placeras så att avfall behöver transporteras genom
allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller
arbetslokaler. Läs mer om avfallsrummets utformning i
kapitlet ”Avfallsutrymmets utformning och trivsel”.
SEPARAT MILJÖHUS
Det fristående miljöhuset har samma funktion som ett
avfallsrum inne i fastigheten. En ytterligare aspekt är att
man kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir
god både för dem som lämnar avfall och för dem som hämtar
det. Ett miljöhus kan med fördel förses med fönster och
utseendet kan anpassas till omkringliggande bebyggelse.
ÖPPEN SORTERGÅRD
Detta är en enklare form av miljöhus, där väggarna är utformade
som en pergola och hela ytan har tak.
SKÅP ELLER FRISTÅENDE KÄRL
Att ställa upp sopskåp eller fristående kärl på lämplig yta
utomhus kan vara ett alternativ om det är svårt att lösa
avfallshanteringen på annat sätt. Tänk på risken för dålig
lukt, skadedjur och brandtillbud. Kärl för de olika materialslagen
kan antingen vara integrerade i en modul eller
förvaras i skåp av trä eller betong.

TÄNK PÅ: Flera av ”utomhussystemen” nedan kräver att man funderar lite extra på hur man skyltar på ett bra sätt. Det
måste även finnas information om hur övrigt avfall, till exempel grovavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall
ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att undvika att obehöriga slänger sopor där och för att upprätthålla
god sortering. Inkastluckor ska kunna nås och öppnas av funktionshindrade, men samtidigt vara barnsäkra.
För samtliga avfallslösningar gäller att avståndet från uppställningsplatsen, sopskåpet eller inkastet till närmaste
ventilationsintag, bostadsfönster, balkong eller uteplats ska vara minst 8 meter för att undvika att de boende störs.
PERMANENT CONTAINER
Permanent utplacering av container kräver bygglov. Container
kan användas antingen för grovavfall eller för restavfall
­ dock inte ihopblandat. Placeringen är viktig, containern
bör inte stå i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster,
balkonger eller uteplatser. Den ska vara utformad så att
inte barn kan krypa in i den. Tänk på risken för brand och
dålig lukt. Marken under containern måste kunna bära
fordon och tyngden av en full container. Det måste också
finnas en relativt stor, fri köryta framför.
AVFALLSKVARNAR
Med en avfallskvarn installerad i köksavloppet blir det
enkelt att sortera ut matavfallet. Lösningen förutsätter
separata ledningar från köksavloppet till en avskiljningstank
där det malda matavfallet samlas. Detta hämtas
sedan med en slamsugbil.
UNDERJORDISKA BEHÅLLARE
Behållarna har en del ovan jord, med en inkastlucka, medan
den större delen ligger under jord. Den här typen av behållare
kan nyttjas både för matavfall och för den vanliga
soppåsen. Behållarna bör placeras en bit ifrån bostadshus,
med tanke på lukt, buller och brandrisk. Hämtningen sker
maskinellt med lyftkran.
SOPSUG
Sopsugsystem innebär att avfallet transporteras med hjälp
av vakuum i slutna rörsystem under mark, till en central uppsamlingsstation
eller till en sugbil. Systemet kan hantera antingen
osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner.
11

12
Transportvägens
utformning
Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en
säker och effektiv avfallshantering. Det gäller både området
utanför och inne i avfallsutrymmet. God tillgänglighet
gynnar både de som lämnar avfall och de som hämtar det.
Beskrivningarna som följer gäller i första hand ett vanligt
avfallsrum, inne i fastigheten eller i separat miljöhus. Varje
teknik kräver sina speciella lösningar, men tankesättet är
ofta detsamma. Fastighetsägaren ansvarar för att nyttofordon,
som sopbilar och slambilar, kan ta sig fram till
fastigheten.
MELLAN HÄMTFORDON OCH AVFALLSBEHÅLLARE
Transportvägen fram till avfallsutrymmet och avfalls­
behållarna ska vara lättframkomlig. Manuell hämtning av
sopkärl och behållare kräver jämn, hårdgjord transport­
väg utan trösklar och trappsteg eller trånga passager.
DETTA GÄLLER FÖR LUTNING OCH AVSTÅND:
> Lutningen mellan behållarplats och lastplats bör inte
överstiga 1 meter på 20 meter, men får max vara 1 meter
på 12 meter. Detta gäller även tillfartsvägen som används
av de boende, som dessutom ska vara minst 1,5 meter
bred.
> Transportvägen ska ha en fri bredd på 1,2 meter vid rak
passage. Vid tillfälliga hinder kan 1 meter fritt accepteras.
Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst
1,35 meter.
> Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme bör
vara så litet som möjligt, eftersom kärlen är tunga att dra.
Kravet på dragväg är max 50 meter.
> Grupphusområden och samfälligheter där sopbilen har
svårt att komma intill ska ha en gemensam avfallslösning.
SKJUTA- OCH DRA-ARBETE
Med hänsyn till renhållningspersonalen är det viktigt att
kärlen inte är för tunga. Egentligen handlar det om kärlvikten
i kombination med underlaget. Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter för manuell hantering vid skjuta­ och dra­arbete
utgår från den kraft som krävs för att få igång och hålla ett
objekt i rörelse, uttryckt i Newton. Om friktionen mellan kärl
och underlag är hög eller om lutningen är stor, måste kärlet
vara lättare än om underlaget är plant. Kraft mäts med en
dynamometer.
MODELL FÖR BEDÖMNING AV SKJUTA- OCH DRA-ARBETE
Kraft [N] Olämpligt Värdera närmare Acceptabelt
Igångsättning > 300 300 ­ 150 < 150
Kontinuerligt > 200 200 ­ 100 < 100
LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
belastningsergonomi, AFS 1998:1.

BILVÄGENS OCH VÄNDPLATSENS UTFORMNING
Om inte en godkänd, befintlig transportväg finns i anslutning
till avfallsrummet måste utrymme för hämtfordon ordnas.
Om fordonet måste vända ska backning alltid undvikas på
grund av olycksrisken. Att backa är särskilt olämpligt i
närheten av skolor, förskolor, där äldre och handikappade
ofta vistas och på gårdar i bostadsområden.
Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas
i både höjd och bredd. En sopbil är normalt 2,5 meter bred
och 3,8 meter hög. Längden är upp till 11 meter. Sopbilens
storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas:
> Framkomlighetskravet för gatan varierar beroende på
gatans funktion. Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred
om körning i båda riktningarna förekommer, då kan två
tyngre fordon mötas. En 5 meter bred gata ger utrymme
för möte mellan ett tyngre fordon och en personbil. Om
parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är
mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen
vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. Då krävs
större kurvradier än de som visas i figuren och ett fritt
utrymme utanför körbanan.
> Fri höjd till träd ska vara minst 4,7 meter året om.
> Vägen ska vara belyst.
> Vid återvändsgata ska det finnas en vändplats som är
dimensionerad för sopbil. Vändplatsen kan utformas som
en vändplan eller som en trevägskorsning.
> Vändplanens radie ska vara minst 9 meter och omges av
en hindersfri remsa på minst 1,5 meter.
> Vändyta för backvändning, i form av trevägskorsning, ska
vara minst 15 meter djup.
> Samma regler gäller för slambilar, där man också ska ta
hänsyn till att maximal slanglängd är 40 meter.
> Vägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2.
En fullastad sopbil kan väga uppemot 30 ton.
> För tömning av kärl ska sopbilen ha en lastningsplats på
minst 4,6 meters bredd och 15 meters längd att disponera.
> För uppställning och hämtning av container behövs en fri
längd av upp till 22 meter, beroende av containertyp.
> Området där sopbilen kör fram ska vara lätt att snöröja.
MASKINELLA TRANSPORTER
För behållare i mark och sopsugsystem gäller att hämt­
fordonet måste kunna köra hela vägen fram. Hantering
av kranbil kräver extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav
på utformning som anges ovan samt hänsyn till lokala
förhållanden.
LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Om manuell
hantering, AFS 2000:1.
1,5 m
* Gäller mötesfri
väg med p­förbud
6 m
5 m
R 6 m
R 9 m
6,5 m
3,5 m*
Minsta körbanebredd om hela
körspåret skall rymmas inom
körbanan.
Typfordon: Tung lastbil
R 6 m
Minsta körbanebredd där
hjulspåret ryms inom körbanan.
Överhänget kräver 1 m fritt
utrymme utanför körbanan.
Friutrymmet kan vara gångbana.
Typfordon: Tung lastbil
1,5 m
13

14
Avfallsutrymmets
utformning och trivsel
I ett flerfamiljshus är ofta avfallsutrymmet, tillsammans med
tvättstugan, nyckelfaktorer när det gäller de boendes upplevelse
av trivsel. Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme
uppskattas av alla. Här är de mått och riktlinjer som gäller.
För om­ och nybyggnader av avfallsutrymmen krävs normalt
bygglov och/eller bygganmälan som handläggs av stadsbyggnadskontoret.
Även en uppställning av kärl, t ex på en
innergård, kräver bygglov.
EXTERIÖREN
Avfallsutrymmet ska estetiskt anpassas till omgivningen,
vilket innebär att det kan se ut på olika sätt. Tänk på att
många av de boende i ett flerfamiljshus ser sitt miljöhus
ovanifrån den största delen av tiden. Därför kan ett grönt
tak vara en bra idé, samtidigt som det fördröjer regnvatten
och håller en svalare temperatur i miljöhuset.
DÖRREN
> Som huvudregel gäller att dörröppningen ska vara anpassad
efter hur stora kärl som ska kunna dras igenom. Det
ska finnas gott om utrymme på varje sida om det största
kärlet. Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter bred
(dagmått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara
minst 2 meter.
> Dörren ska vara lätt att öppna och stänga och bör förberedas
för automatiska dörröppnare. Tunga dörrar bör för­
ses med automatik från början. Automatisk dörröppnare
ska installeras när äldre eller funktionshindrade behöver
en sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller annan
likvärdig öppningskonstruktion. Den ena dörren ska vara
så bred att en rullstol kan passera. Dörren ska vara lätt att
ställa upp med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen.
Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel.
> Välj gärna en dörr med fönster, om fönster saknas i rummet.
> Dörren och karmen bör tåla slag och stötar.
> Dörren bör ha en släplist.
1,2 m
2 m

RUMMET
> Takhöjden ska vara minst 2,1 meter.
> Mellan kärlen ska finnas en fri gång på minst 1,5 meter.
> Mellan uppradade kärl ska avståndet vara 6 cm.
> Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och tillgång till vatten
underlättar städning.
> En avbärarlist på lämplig höjd skyddar väggen. En list
ovanför avbärarlisten kan vara bra för uppsättning av
skyltar. Släta, tåliga ytor på väggarna gör det lättare att
hålla rent och snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i
form av fönster och ljusa färger på väggarna lättar upp.
> Byglar runt strömbrytare och vattenkran minskar
materialskador. Rörelsehindrade ska kunna nå, använda
och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara
placerad mer än 1,2 meter över golvet.
INVÄNDIGA TRANSPORTVÄGAR:
> Inga trösklar eller trappsteg får finnas.
> Transport av kärl i hiss eller med transportör innebär
risker och ska undvikas. Om hiss måste användas ska den
vara konstruerad för transport av skrymmande gods och
ha korgdörr.
> Antalet dörrpassager ska minimeras.
> Transport av kärl får ej ske genom utrymmen där personer
vistas eller där livsmedel förvaras.
ANDRA AVFALLSSYSTEM
Riktlinjerna ovan gäller främst det typiska avfallsrummet.
Vid övergång till eller etablering av ett annat system ska VA
SYD kontaktas innan systemet införs. Det gäller till exempel
behållare i mark, sopsug, matavfallskvarnar och containerbaserade
lösningar.
AVFALLSUTRYMMENA SKA VARA VÄL UPPLYSTA
Tänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte
vara lägre än 100 lux. Extra viktigt är det med god belysning
vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk
tändning och släckning. Det är lämpligt att använda flera
armaturer, gärna med lysrör eller lågenergilampor, för att
fördela ljuset bättre och för att öka säkerheten om någon
ljuskälla går sönder.
LUKT OCH HYGIEN
Utsorterade, rengjorda förpackningar och igenknutna
soppåsar minskar risken för lukt. Avfallsrummet bör vara
svalt men frostfritt och ska ventileras effektivt för att
minimera dålig lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter
per sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska
inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster,
balkonger eller uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8
meter. Om avfallsrummet är väldisponerat och välstädat
ökar chanserna att de som lämnar avfallet sköter sin del av
uppdraget på ett bra sätt. Även hämtningen blir effektivare.
Det är därför viktigt att ytorna i rummet är släta och lätta
att hålla rena. En förutsättning för att städningen ska bli
effektiv är att det finns en golvbrunn och tillgång till vatten.
SKADEDJUR
Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ansvarar för
den skada och olägenhet som uppstår till följd av skadedjursangrepp.
Fastighetsägaren ska också förebygga och
hindra att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är
skadedjurssäker då inga öppningar som inte är stängbara
är större än 5 millimeter. Ventilationsöppningar kan förses
med ett beständigt metallnät med en maskvidd på högst 5
millimeter och ett insektsnät.
BRANDSKYDD
Avfallsrum hör till de vanligaste brandplatserna i flerfamiljshus.
För att undvika bränder i samband med avfallsutrymmen
bör brännbart material alltid förvaras i låst utrymme. Detta
gäller även elavfall, grovavfall och inte minst farligt avfall.
Containrar ska inte placeras under tak eller nära fönster,
dörrar, uteplatser, balkonger eller friskluftsintag. Överväg
att installera automatiska brandlarm och sprinklersystem i
ett avfallsutrymme. Det är bra om det finns en pulversläckare
tillgänglig, helst direkt innanför ingången så att man inte
behöver gå in i rummet för att släcka en eventuell brand.
Dörren till avfallsrummet ska kunna öppnas inifrån utan
nyckel. Avståndet mellan miljöhus och annan byggnad på
samma fastighet ska vara minst 5 meter. Avståndet mellan
miljöhus och annan byggnad på annan fastighet ska vara
minst 8 meter. Om dessa skyddsavstånd inte uppfylls ska
byggnaden utformas som en egen brandcell (klass EI60). Det
innebär att rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster ska
ha samma brandklass som byggnaden i övrigt. I ett miljöhus
som är öppet placerat, t ex vid en offentlig verksamhet eller
liknande, är det lämpligt att välja täta takfötter och obrännbar
fasad för att eliminera risken för brand.
BESTÄMMELSER OM BRANDSKYDD finns i Boverkets
byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen kan
ge råd om brandskydd.
BULLER
Avfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörningar
minimeras, särskilt om de gränsar till bostäder. De boende
kan störas både av den regelbundna användningen av
avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas.
Förutom att avfallsutrymmet ska vara isolerat för ändamålet
är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och
behållare lätt kan rullas fram minimeras också tiden det tar
att hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren ska vara
lätt att ställa upp, men också lätt att stänga utan att smällar
och oväsen uppstår. Både dörren och till exempel bullrig
glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så
lite som möjligt.
BESTÄMMELSER OM BULLER finns i Boverkets byggregler,
BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus,
SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets riktlinjer för externt
industribuller, SNV RR 1987:5.
Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar
på www.naturvardsverket.se
15

16
INFORMATIONSSKYLTAR, SORTERINGSANVISNINGAR
Fastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informerade
om hur avfall ska sorteras och var olika sorters avfall ska
lämnas. Det gäller även för de avfallsfraktioner som inte
samlas in i fastigheten.
Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum bör vara tydlig,
lättläst och lätt att förstå, även för personer med annat
modersmål, synnedsättning eller kognitiva nedsättningar.
VA SYD tillhandahåller skyltmaterial för restavfall och matavfall
och avfallsentreprenörerna kan tillhandahålla skyltar
för övriga avfallsslag. Det bör också finnas information om
vart man kan vända sig om problem eller fara uppstår. Larmnummer
och journummer ska vara lätta att hitta.
FUNKTIONSHINDRADES KRAV
Utrymmen för avfallshantering ska så långt det är rimligt
och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt
gäller att:
> Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med rullstol.
> Kärl bör inte vara högre än ca 110 cm och nedersta kanten
på inkastluckor bör vara högst 80­90 cm från marken.
> Vid containrar och andra höga avfallsanordningar behövs
en ramp för att småväxta och personer i rullstol ska nå
inkastet.
> Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna manövreras
från rullstol. Automatisk dörröppning underlättar.
> Belysning med rörelsedetektor förespråkas.
> Informationsskyltar ska ha stor tydlig text (och helst även
utföras i reliefskrift och piktogram som är åtkomlig från
rullstol). Det är viktigt att tillgängligheten är god oavsett
om det gäller rörelse­, synnedsättnings­ eller kognitiva
hinder. Det är ofta klokt att anlita en tillgänglighets­
konsult för rådgivning.
ANPASSNING TILL RÖRELSEHINDRADES KRAV regleras
i Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen
BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av
avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp handikapp,
Svensk Byggtjänst.
En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns
till exempel på www.handisam.se (Myndigheten för
handikappolitisk samordning).
KONTAKTA OSS GÄRNA KOllA på webbeN
VA SYD
INGeN plAST!
JA! NeJ!
• Grönsaker
• Rotfrukter
• Frukt
• Kött
• Fisk
• Ägg (även skal)
Kundservice: 040 - 635 10 00
E-post: kund@vasyd.se
Postadress: Box 191, 201 21 Malmö
Matavfall
• Te
• Kaffe (även filter)
• Lite hushållspapper
• Servetter
• Bröd och kakor
• Matrester
www.vasyd.se
På vår hemsida hittar du mer information
om matavfall och vad som händer sen.
Gå in direkt på www.vasyd.se/matavfall

Dimensionering
Vid dimensionering av ett nytt avfallsutrymme bör man
utgå från hur mycket avfall som ska kunna lämnas, hur ofta
hämtning ska ske och hur många olika fraktioner avfallet
ska sorteras i. Tabellerna nedan ger en vägledning för
planering.
Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt att väga
kostnaderna för utrymmet mot den miljöbelastning som
hämtningsfrekvensen medför. För att minska antalet transporter
ska hämtning av avfall inte behöva ske oftare än en
gång i veckan, särskilt som det kan vara olika entreprenörer
som hämtar olika fraktioner. Mängden grovavfall beräknas
uppgå till ca 1 kubikmeter per boende och år vilket innebär
att hämtning kan ske mer sällan.
Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror förstås
på hur många som ska använda det. Det är också klokt att
ha marginal i dimensioneringen av utrymmet, för framtida
förändringar av avfallshanteringen. Den nedan angivna ytan
är dimensionerad så att det ska rymmas separata kärl för
restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar.
AVFALLSUTRYMMETS STORLEK
Antal hushåll Minsta invändiga yta (m 2 )
15 15
30 20
60 35
VANLIGA MÄNGDER VID UTÖKAD SORTERING. AVFALL SVERIGE.
Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka
Matavfall 6
Restavfall (vid utsortering av matavfall ) 50
Restavfall (om matavfall inte sorteras ut) 70
Returpapper (tidningar m.m.) 15
Pappersförpackningar inklusive well 35
Plastförpackningar 10
Metallförpackningar 2
Färgade glasförpackningar 2
Ofärgade glasförpackningar 1
VANLIGA MÄNGDER AV HUSHÅLLSAVFALL
(KOMMUNALT ANSVAR). AVFALL SVERIGE.
Byggnadstyp Volym (liter per vecka)
Flerbostadshus 80­90 liter per lägenhet,
varav 20 liter är matavfall
Äldreboende 120­140 liter per boende
Skola 5­10 liter per elev
Förskola med blöjbarn 25 liter per barn
Butik och kontor Varierar
19

20
Vilka avfallsbehållare
behövs?
I soprummet ska det finnas behållare för matavfall och
restavfall. Dessutom ska utrymmen för grovavfall finnas,
permanent eller i form av container. Ska ytterligare sortering
erbjudas i fastigheten behövs även behållare för till
exempel tidningar, förpackningar, batterier och glödlampor.
KÄRL
I flerbostadshus är kärl den allra vanligaste avfallsbehållaren.
Kärl finns i flera storlekar från 140 till 660 liter med två,
tre eller fyra hjul. För insamling av matavfall används endast
140­literskärl.
KÄRL FÖR TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR
Tidningar och förpackningar kan samlas i samma typ av kärl
som används för vanliga hushållssopor. Det finns fler varianter
även för utomhusbruk, se till exempel under rubriken
”Skåp eller fristående kärl”.
MÅTT PÅ KÄRL
Volym Djup (mm) Höjd (mm) Bredd (mm)
140­liter 543 1065 480
190­liter 690 1070 545
240­liter 731 1070 580
370­liter 800 1070 745
660­liter 774 1207 1265
BURAR
Rullande lastbärare, kallas också burar eller häckar, kan
behövas för grovavfall, för el­ och elektronikavfall samt
för wellpapp/kartong.
BEHÅLLARE FÖR GLÖDLAMPOR OCH BATTERIER
Det finns särskilda boxar där batterier, glödlampor och lågenergilampor
kan samlas. Dessa monteras enkelt på väggen.
Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på golvet eller i ett
papprör på väggen.

Exempel på bra avfallsrum
Metall­
Pappersförpackningar Tidningar Tidningar
Restavfall
förpackningar
Ljuskällor
Batterier
Fönster
Hylla för påsar
Matavfall
Golvbrunn
Färgade glas­
förpackningar
Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare
en god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer
av avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas
rum. Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt
skyltning. Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln
och miljömedvetenheten!
Det är viktigt att tänka igenom placeringen av de olika
behållarna. Om det finns flera kärl för samma fraktion bör
dessa ställas tillsammans. Tänk på att alltid placera kärl
Ofärgade glas­
förpackningar
Plast­
förpackningar
Restavfall
Inga trösklar
för matavfall längre in i soprummet än kärlet för restavfall,
annars kan stressade och slarviga hyresgäster slänga sitt
restavfall i fel kärl.
Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras närmast
dörren. Tänk på att det kan behövas extra utrymme för att
en rullstol ska kunna manövreras i rummet och att kärl och
strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade.
21

22
LITTERATURFÖRTECKNING
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
belastningsergonomi, AFS 1998:1.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
om manuell hantering, AFS 2000:1.
Arbetsmiljölagen, AML 1997:1160.
Avfallsförordningen, SFS 2001:1063.
Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv.
Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad tillgänglighet
och användbarhet för personer med
funktionshinder: kommentarer till Boverkets
byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stockholm.
Svensk Byggtjänst 2001 (2003).
Byggnadsverksförordningen, BVF, SFS 1994:1215.
Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm.
Byggnadsverkslagen, BVL, SFS 1994:847. Lag om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57.
EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004.
Föreskrifter om avfallshantering
för Malmö stad, juli 2006.
Hantering av grovavfall, elektriskt och
elektroniskt avfall samt farligt avfall i
flerfamiljshus, RVF Utveckling 2004:08.
Hushållsavfall. Råd och anvisningar för
Dimensionering, Förvaring, Transport,
RVF Utveckling 02:12.
Livsmedelslagen, SFS 2006:804
Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15
(avfall och producentansvar).
Naturvårdsverkets riktlinjer för externt
industribuller, SNV Råd och riktlinjer 1978:5.
Plan­ och bygglagen, PBL, SFS 1987:10.
Socialstyrelsens allmänna råd om
buller inomhus, SOSFS 2005:6.
Studie av fastighetsnära insamlingssystem
för hushållens farliga avfall i Sverige,
RVF Rapport 2003:07.
WEBBPLATSER
Arbetsmiljöverket: www.arbetsmiljoverket.se
Avfall Sverige: www.avfallsverige.se
Boverket: www.boverket.se
Förpacknings­ och tidningsinsamlingen AB:
www.ftiab.se
Gemensam nationell avfallsportal: www.sopor.nu
Lagsamling: www.notisum.se
Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se
Malmö stads hemsida: www.malmo.se
Myndigheten för handikappolitisk samordning:
www.handisam.se.
Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se
Räddningstjänsten Syd: www.raddningstjanstensyd.se
Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se
Svenska Brandskyddsföreningen: www.svbf.se
Transportarbetarförbundet: www.transport.se
VA SYD: www.vasyd.se
Vägverket: www.vagverket.se
KONTAKTUPPGIFTER TILL ENTREPRENÖRER
FÖR INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR
IL Recycling, telefon 040­38 16 00
Ragn­Sells, telefon 040­28 84 00
Sita, telefon 020­120 00 00
Tack till Kretsloppskontoret, Göteborgs
stad för att vi fick återanvända er text!

VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och
har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor.
Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor
och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar
vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig.
Kundservice 040­635 10 00
kund@vasyd.se
www.vasyd.se
GÖR RUM FÖR MILJÖN • Utgåva 02 2011.11 • llustration: Millimeter • Foto: Linda Berglund