ANSTÄLLDA & ARBETSRÄTT - Rådgivarna

radgivarna.org

ANSTÄLLDA & ARBETSRÄTT - Rådgivarna

ARTIKLAR:

Guide: Anställda och

arbetsrätt s.4

Krönikan: Nytt namn

och jubileum s.3

S.11 INGET MOMSLYFT VID

FÖRSÄLJNING AV AKTIER

Inget momslyft vid

aktieförsäljning s.11

NR 9

Guide

ANSTÄLLDA &

ARBETSRÄTT

Ekonomifakta &

Skattekalender s. 12

15-ÅRS

JUBILEUM

KRÖNIKAN: NYTT NAMN

OCH JUBILEUM!


INNEHÅLL • 2

8

”Det fi nns ingen

anställningsform som

heter timanställning”

11Regeringsrätten gick emot skattenämnden

i momstvist.

3 KRÖNIKA

Femtonårsjubileum och nytt namn!

4 GUIDE

Anställda och arbetsrätt

- Vem är arbetsgivare?

5 GUIDE

Arbetsgivaravgifter, redovisning, kontrollupp-

gifter, avregistrering och lönesättning

6 GUIDE

Försäkringar, kostnader, sjuklön och arbetstid

7 GUIDE

Dygnsvila

4Anställda och arbetsrätt - en guide för

dig som anställer första gången

7Vad säger lagen om hur mycket vila

anställda måste ha varje dygn?

8 GUIDE

Nattvila, nattarbete och anställningsformer

9 GUIDE

Att avsluta en anställning

10 GUIDE

Uppsägning på grund av personliga skäl

11 NYHETER

Inget momslyft vid försäljning av

aktier

12 SKATTEKALENDER

12 EKONOMIFAKTA


”Vi ville ha ett namn som

står för syft et med tjänsten;

tydlighet och enkelhet.”

OM RÅDGIVAREN

Rådgivaren är en kundtidning

för abonnenter hos

Rådgivarna.för företag i Norden AB

ANSVARIG UTGIVARE

Rådgivarna för företag i Norden AB

Box 55, 820 60 Delsbo

Växel: 0650 - 102 79, fax: 0650 - 102 87

3 • KRÖNIKA

FEMTONÅRSJUBILEUM

OCH NYTT NAMN!

Vi startade Hewal företagsrådgivarna 1995. Femtonårsjubileum i år alltså!

I början handlade rådgivningen mycket om att hjälpa företag att söka

bidrag och stöd från olika EU-fonder. Vi blev specialister inom detta område

men märkte snart att företagen började vända sig till oss med andra

frågor som rörde företagande.

Idag har vi breddat tjänsten till att omfatta alla frågor som man som egen

företagare ställs inför. Allt från juridik och skattefrågor till avtalsskrivning,

arbetsrätt, marknadsföring och bokföring bland annat.

Ni som varit kunder hos oss ett tag har säkert märkt av en del av de förändringar

vi genomfört under 2010.

• Vid årsskiftet fl yttade vi in i nya lokaler i det natursköna Dellenbygden.

• Vi har satsat på att bli mer tillgängliga för kunderna, bland annat genom

utökade öppettider och fl er sätt att kommunicera på. Några nyheter är att

man kan få onlinesupport direkt på hemsidan, kommunicera via Twitter

och få påminnelser via SMS.

• Vi kortade under hösten ner abonnemangstiden för tjänsten. Detta för

att de nystartade företagen ska få chansen att utnyttja tjänsten under en

kortare period och därigenom få bra hjälp att komma igång.

• Vi har också inrättat en ”kundvårdsgrupp” som personligen ringer alla

nya kunder och tar reda på hur vi kan hjälpa just deras företag.

• En ny hemsida lanserades måndagen den 20 september och allt material

har bytts ut tillsammans med hela företagets grafi ska profi l.

I och med alla förändringar, och att företaget i år fi rar femtonårsjubileum,

beslutades det under våren att vi skulle förnya profi len och behålla den

del av företagsnamnet som bäst beskriver vad vi står för. Vi ville också ha

ett namn som står för syftet med tjänsten; tydlighet och enkelhet.

Därför välkomnar vi er nu till Rådgivarna!

Dan Petersén, Marknadsansvarig

Org.nr: 556485-4973

E-post: info@radgivarna.org

Hemsida: www.radgivarna.org

Formgivning & annons: Mario Frost

KOMMENTERA

Vill du tycka till om innehållet?

Skicka kommentarer till epost:

info@radgivarna.org


GUIDE • 4

För den som ska anställa för första gången

fi nns det många frågor och regler att sätta

sig in i. Den här guiden ger dig grunderna.

FÖR DIG SOM SKA ANSTÄLLA - GUIDE

ANSTÄLLDA & ARBETSRÄTT

Vi vill med denna guide lotsa er igenom de vanligaste frågeställningarna för er som skall anställa

för första gången. Istället för att gå på djupet inom alla områden ger vi istället en överblick

så att man lätt förstår uträkningar och frågeställningar.

VEM ÄR ARBETSGIVARE

Med arbetsgivare menas den som betalar

ut ersätt ning för arbete i form av

lön eller liknande till en anställd eller

uppdragstagare. Som arbetsgivare har

du olika skyldigheter:

- Att göra skatt eavdrag vid utbetalningen.

- Betala arbetsgivaravgift er.

- Lämna skatt edeklaration (redovisa

skatt en och avgift erna).

- Lämna kontrolluppgift .

- Registrering som arbetsgivare.

När du första gången ska anställa

någon gör du en skrift lig anmälan till

Skatt everket, så att du blir registrerad i

arbetsgivarregistret. Det fi nns en särskild

blankett Skatt e- och avgift sanmälan,

för dig som är näringsidkare. När

du är registrerad som arbetsgivare får

du automatiskt de skatt edeklarationer

och den information som du behöver

för redovisning samt betalning av arbetsgivaravgift

er och avdragen skatt .

När du är registrerad som arbetsgivare

får du broschyrerna Källskatt och

arbetsgivaravgift , Skatt ekonto för företagare

och Datum, belopp och procentsatser.

Här hitt ar du mer detaljerad

information om skatt eavdrag, arbetsgivaravgift

er samt hur du redovisar och

betalar.

Vid årsskift et får alla arbetsgivare

Kontrolluppgift sbroschyren med information

om hur du fyller i kontrolluppgift

erna. Det är mott agarens skatt sedel,

A-skatt sedel eller Fskatt sedel, som avgör

om skatt eavdrag ska göras eller inte

på ersätt ningen för ett arbete.

Skatt eavdrag ska i princip alltid göras

såvida inte mott agaren visar upp en

F-skatt sedel eller åberopar F-skatt sedel

på fakturan eller annan handling.

Observera att dett a gäller även om

du betalar ut ersätt ning till någon som

har egen fi rma eller bolag, t.ex. en rörmokare

eller konsult. En viktig rutin är

att alltid kontrollera om inkommande

fakturor, som avser utfört arbete, har

någon uppgift om F-skatt . Om fakturan

enbart avser betalning av varor, material,

hyra eller liknande ska skatt eavdrag

inte göras. Betalar du ut ersätt ning för

arbete till en person som har A-skatt sedel

är du skyldig att göra skatt eavdrag,

om ersätt ningen under året uppgår till

minst 1 000 kr.

Skatt eavdrag görs antingen enligt tabell,

med 30 % eller enligt beslut från

Skatt emyndigheten.

Tabell används om det är fråga om

den huvudsakliga inkomsten, dvs. från

den arbetsgivare eller utbetalare som

betalar den högsta ersätt ningen under

perioden. Är utbetalningen sidoinkomst

för mott agaren görs skatt eavdrag

med 30 % av ersätt ningen.


Betalar du ut ersätt ning för arbete till juridiska

personer (t.ex. aktie- eller handelsbolag)

med A-skatt ska du göra skatt eavdrag

med 30 %. Dett a kan bli aktuellt för

byggarbete, utförda transporter, konsultarbete

osv.

Som utbetalare är du alltid skyldig att ge

mott agaren ett skrift ligt kvitt o där brutt oersätt

ning, skatt eavdrag och utbetalt nett obelopp

framgår.

Om någon innehar eller åberopar en Fskatt

sedel när det uppenbart är fråga om

ett anställningsliknande förhållande ska

arbetsgivaren skrift ligen meddela skatt emyndigheten

dett a. Arbetsgivaren kan annars

i eft erhand bli ansvarig för skatt en på

ersätt ningen. Skrift lig anmälan ska t.ex.

göras om en vikarie, som utför samma arbete

som andra anställda, åberopar en Fskatt

sedel.

ARBETSGIVARAVGIFTER

Arbetsgivare ska normalt betala arbetsgivaravgift

er på utbetald lön till fysisk person

med A-skatt , dvs. för samma personer

som skatt eavdrag ska göras för. Sker utbetalning

för arbete till juridisk person (t.ex.

aktie- eller handelsbolag) med A-skatt , ska

arbetsgivaravgift er däremot inte betalas.

Arbetsgivaravgift er ska betalas på summan

av lön och skatt epliktiga förmåner om

värdet tillsammans uppgår till minst 1 000

kr för mott agaren under året.

Sådana inkomster är normalt förmånsgrundande

för mott agaren, dvs. ligger till

grund för beräkning av pension och sjukpenning.

Som arbetsgivare kan du även få avdrag

för företagsstöd och/eller eventuellt utvidgat

företagsstöd. För personer som fyllt 65

år före årets början betalas i stället särskild

löneskatt på förvärvsinkomster på samma

underlag som arbetsgivaravgift en.

REDOVISNING OCH BETALNING

AV SKATTER OCH AVGIFTER

Den avdragna skatt en och arbetsgivaravgift

erna ska redovisas för varje kalendermånad

i en särskild handling, skatt edeklaration,

som skickas till Skatt everkets

inläsningsställe.

Samtidigt ska inbetalning göras till

Skatt everket. Huvudregeln är att både deklarationen

och betalningen ska vara Skatteverket

tillhanda den 12 i månaden eft er

lönemånaden, men i vissa fall gäller senare

datum. Om du betalar in avdragen skatt

och arbetsgivaravgift er för sent får du betala

kostnadsränta. Om skatt edeklarationen

kommer in för sent kostar det 500 kr i

förseningsavgift . Den kan i vissa fall vara

högre, nämligen 1 000 kr.

KONTROLLUPPGIFTER

Eft er årets slut ska du som arbetsgivare

lämna kontrolluppgift på lön, andra ersätt -

ningar, förmåner och avdragen skatt både

till de anställda och till skatt emyndigheten.

Kontrolluppgift ska även lämnas om

du anlitat näringsidkare eller bolag med

A-skatt sedel. Lämna alltid kontrolluppgift

om du har betalat ut ersätt ning på minst

100 kr. Det är viktigt att alla uppgift er som

lämnas på kontrolluppgift en är fullständiga

(identitetsuppgift er, ersätt ningar, avdragen

skatt m.m.). Uppgift erna på kontrolluppgift

en är nämligen avgörande för

att rätt uppgift er ska kunna förtryckas på

inkomstdeklarationen som den anställde

får i april och att rätt preliminär skatt blir

tillgodoförd. Kontrolluppgift erna ska lämnas

senast den 31 januari året eft er utbetalningsåret.

Om någon uppgift blivit fel eller

ofullständigt ska du lämna en rätt ad kontrolluppgift

så snart som möjligt. Du som

redovisar med IT-stöd lämnar naturligtvis

uppgift erna till Skatt everket på magnetband

eller diskett . Uppgift er till dina anställda

kan du lämna på eget formulär, t.ex.

på sista lönebeskedet för året. Här fi nns Registreringsprogram

för kontrolluppgift er

för dig som inte har löneredovisningssystemet

på dator. Kontrolluppgift kan också

lämnas på blankett som du hämtar på ditt

skatt ekontor eller beställer. Om du lämnar

kontrolluppgift er på blankett måste du vid

varje inlämning fylla i ett s.k. sammandrag

som försätt sblad.

AVREGISTRERING

Det är viktigt att du som inte längre har

anställd personal i din verksamhet och

därmed inte längre anses som arbetsgivare

avregistrerar dig. Det är viktigt för skattemyndigheten

att ha aktuella uppgift er i

sina register så att de slipper skicka onödiga

blankett er och förfrågningar.

LÖNESÄTTNING

I Sverige fi nns det ingen lagstadgad lägstalön.

Gällande lönesätt ning gäller att när

man inte tecknat kollektivavtal, så förhandlar

arbetsgivaren själv med den anställde

om lön och förmåner. Är man ansluten

till kollektivavtal måste man följa dett a.

Man är inte tvingad till att skriva ett kollektivavtal

dock kan det fi nnas det fördelar

med dett a. Man slipper t.ex. sköta löneförhandlingar

och man har vetskapen om

att man har rätt försäkringar till de anställda.

Om du anställer någon som är fackansluten

så kan självklart denne börja ställa

samma krav som kollektivavtalet anger, du

som arbetsgivare är dock aldrig tvingad att

följa avtalet om du inte har skrivit under.

De påtryckningar som facket kan utöva är

5 • GUIDE

+ Hitta nya mål - Nå målen!

+ Kom ur din svacka - Gå

vidare!

+ Hitta balansen - Landa, ladda

och må bra!

Jag kan hjälpa dig/ditt företag

till bestående förändringar!

Sylvia Persson

Kognitiv och Beteendeinriktad

Coach www.sylviakpersson.se

Umeander

Röstverkstad

I Umeå

www.umeander.se

Alstermo Akupressur och

Koppningsmassage

•Är du stressad?

• Har du värk i kroppen?

•Vill du ha healing? Går även

bra på distans

• Erbjuder flera möjligheter

www.kristincarlsson.se

kristincarlsson@telia.com

Finn läkning, energi och

livsgnista efter dödsfall,

separationer och andra

förluster.

OBS! Rabatt 900 kr för

enskild vid direkt anmälan!

Hemsida: www.livsgnista.se

Anmälan: ibg@livsgnista.se


GUIDE • 6

EWia Resurs

Vi är Din förlängda arm till

kunderna med sälj- och

marknadsföringsuppdrag i

olika branscher

Kontakta oss på

070-5329781 eller

ewa.widstrand@telia.com

Ett nytt koncept inom bilvårds

branschen. Vår affärsverksamhet

är att tillhandahålla en hemtrevlig,

professionell arbetsmiljö, i vilken

man kan underhålla/reparera sina

bilar själv, med professionella

verktyg.

Finns i Storheden, Luleå.

www.mittgarage.se

info@mittgarage.se

Behöver du

öka dina intäkter?

kund- & marknadsanalys

telefonförsäljning

kundtidning

säljbrev & trycksaker

övrig marknadsföring

Hör av dig! Den kan löna sig…

Box 155 746 24 Bålsta

070-34 34 852 kundtjanst@pajari.se

att låta sina medlemmar strejka om du inte

skriver under avtalet. Det är du som arbetsgivare

som skall ha avtal med facket för att

försäkringarna skall vara verksamma. Är

man inte ansluten till ett kollektivavtal så

är man heller inte tvungen att teckna sådana

försäkringar för sina anställda, dett a

gäller även de anställda som har en facktillhörighet.

FÖRSÄKRINGAR

Om man är ansluten till ett kollektivavtal

är det krav på att man skall teckna försäkringar

och pension för sina anställda. Har

man inte kollektivavtal så fi nns inte detta

krav. Det kan dock vara bra att ha vissa

försäkringar för de anställda även om man

inte är ansluten till kollektivavtal. Försäkringarna

skiljer sig beroende på om man är

tjänsteman eller arbetare.

Om man skall följa avtal för arbetare så

gäller följande försäkringar,

TFA – Tjänstegruppliv

TGL – Tjänstegruppliv

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring

Avtalspension, SAF-LO

AGB , Försäkring om avgångsbidrag

Om man skall följa avtal för tjänstemän

så gäller följande försäkringar:

TFA – Tjänstegruppliv

TGL – Tjänstegruppliv

ITP 1 eller ITP 2

TRR - Trygghetsrådet

KOSTNADER FÖR DEN ANSTÄLLDE

Förutom lön är man skyldig att betala

vissa extra saker för sina anställda. Om

man inte har kollektivavtal tillkommer endast

12 % i semesterersätt ning samt 31,42 %

i arbetsgivareavgift er på brutt olönen.

Vad kostar då en anställd?

Ja man får ju först och främst sätt a en

timlön/månadslön för att räkna ut dett a. I

nedanstående exempel har jag satt en lön

på 100 kr/timme före skatt för den anställde

så att det skall bli lätt att räkna.

Lön 100 kr

Semesterersätt ning, 12 % 12 kr

Sociala avgift er, 31,42 % 35 kr

Försäkringar (obligatoriska om man är

man ansluten till kollektivavtal)

Arbetare:(AGB, AGS, TFA, TGL, Avtalspension)

ca:5,8% 5,80 kr

Tjänstemän (ITP, TGL, TFA, Trygghetsrådet)

ca: 13 % 13 ,00kr

Totalt per timme utan försäkringar 147

kr

Totalt per timme försäkringar arbetare

153 kr

Totalt per timme försäkringar tjänsteman

160 kr

Observera att dett a är en preliminär uträkning

och skall ses som en sådan.

SJUKLÖN

Gällande anställningar kan man inte

förhandla bort sjukpenning eller semesterersätt

ning. Du som arbetsgivare ska, under

de första 14 dagarna i varje sjukperiod, betala

sjuklön till anställda som inte kan arbeta

på grund av sjukdom. Den anställdas

rätt till sjuklön gäller från och med första

dagen av anställningstiden. Vid kortare

anställningstid än en månad måste den anställda,

för att ha rätt till sjuklön, ha tillträtt

anställningen och däreft er varit anställd

under en sammanhängande tid av minst

14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträff

ar. Samtliga anställningar hos samma

arbetsgivare räknas samman för att uppfylla

14-dagarsperioden, så länge inte tiden

mellan dessa överstiger 14 dagar. Om den

anställda har fl era arbetsgivare ska varje

arbetsgivare betala sjuklön under sjukperioden.

Eft er 14 dagars sjukdom så betalar

försäkringskassan ut sjuklönen. Sjuklönen

är 80 % av den ordinarie lönen, dock skall

den första dagen av en sjukperiod inte ersätt

as då den är karens.

Det fi nns en återinsjuknanderegel som

innebär att om den anställde blir sjuk på

nytt inom fem kalenderdagar, räknas den

nya sjukperioden som en fortsätt ning på

den tidigare. Då räknas inte någon ny karensdag.

ARBETSTID

Normal arbetstid enligt lag är 40 timmar

per vecka. Maximalt 200 timmar utöver

dett a per år i övertid. En arbetsgivare

kan komma fram till att det behövs mer

övertid på ett kalenderår än de 200 timmar

som är tillåtna enligt arbetstidslagen. I första

hand ska han eller hon komma överens

med facket i kollektivavtal om arbetsgivarens

rätt att ta ut mer övertid. Arbetsgivaren

kan tillämpa ett sådant kollektivavtal

även på anställda som inte tillhör den avtalsslutande

organisationen, men som utför

sådant arbete som avtalet gäller. Om de

inte kan komma överens, eller om det inte

fi nns något kollektivavtal alls för arbetsstället,

kan arbetsgivaren söka tillstånd om

extra övertid hos Arbetsmiljöverket. För att

få tillstånd krävs särskilda skäl, till exempel

att något oförutsett har hänt som kan

leda till försening i verksamheten. Tillståndet

till extra övertid får gälla högst 150 timmar

under kalenderåret för varje anställd.

DYGNSVILA

De nya reglerna innebär att alla arbetstagare

skall ha minst elva timmars sammanhängande

ledighet under varje period om

24 timmar (dygnsvila). I dygnsvilan skall

tiden mellan klockan 24 och 05 ingå. Undantag

får göras tillfälligtvis om det föran-


leds av något särskilt förhållande som

inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Sådana undantag får dock bara göras

under förutsätt ning att arbetstagaren

ges motsvarande kompensationsledighet.

Med begreppet ledighet avses

all tid som inte räknas som arbetstid

enligt arbetstidslagen. I begreppet arbetstid

ingår arbetstid då arbete utförs

vare sig det sker i form av ordinarie arbetstid,

övertid, nödfallsövertid, mertid

vid deltidsanställning samt jourtid

då arbetstagaren står till arbetsgivarens

förfogande på arbetsstället

för att vid behov utföra arbete. Beredskapstid

då arbetstagaren inte

är skyldig att vara närvarande

på arbetsplatsen ingår däremot

inte i begreppet arbetstid. Perioden

om tjugofyra timmar kan

omfatt a kalenderdygnet från

klockan 0 till klockan 24 eller

någon annan period om tjugofyra

timmar. Byte av period

kan ske vid avbrott såsom vid

omläggning av scheman, men i

övrigt skall perioden läggas ut efter

ett fast system, och tillämpas konsekvent.

Alla anställda behöver inte heller

ha samma 24 timmars period.

Ett absolut krav är att dygnsvilan

skall vara sammanhängande. Hur den

sammanhängande ledigheten om minst

elva timmar skall läggas ut under varje

24-timmarsperiod regleras dock inte.

Tas hänsyn enbart till dygnsviloregeln

är det t.ex. möjligt att lägga ut den sammanhängande

ledigheten om minst

elva timmar i början av en tjugofyratimmarsperiod

för att nästa period lägga

ut ledigheten i slutet av perioden.

Om vilan är förlagd i början av dygn

1 och i slutet av dygn 2, kan alltså ett

sammanhängande arbetspass om 26

timmar uppnås (även om dett a av olika

skäl andra synpunkter kanske inte

är lämpligt). Det kanske vanligare fal-

BEMANNING

• Företagsservice

• Städ • Flytt m m.

Ring oss för ytterligare info:

0140-210 58, 070-094 50 39

www.full-fart.se

let att en arbetstagare arbetar 9 timmar

är ledig 8 timmar och arbetar 9 timmar

faller inom lagens regler för dygnsvila.

I dett a exempel får arbetstagare först 11

timmars dygnsvila första dygnet, arbetar

9 timmar, är ledig 8 timmar, arbetar

9 timmar och får däreft er sin dygnsvila

för det andra dygnet (11 + 9 +8 + 9 + 11 =

48 timmar).

Avvikelse från dygnsviloregeln får

göras tillfälligtvis om det föranleds av

något sär- skilt för-

hållande som inte har kunnat förutses

av arbetsgivaren, under förutsätt -

ning att arbetstagaren ges motsvarande

kompensationsledighet. Det skall härvid

röra sig om ett enstaka tillfälle, och

handla om ett förhållande som inte har

kunnat förutses, såsom olycksfall, maskinhaveri

eller dylikt. Beredskap kan

förläggas under dygnsvilan. Skulle arbetstagaren

arbeta under dygnsvilan

krävs ytt erligare vila för att uppfylla

kravet på dygnsvila. Kompensationsledighet

vid förkortning av dygnsvilan

skall följa omedelbart eft er den arbets-

7 • GUIDE

tid som de är avsedda att kompensera

och att den skall utges genom sammanhängande

timmar som motsvarar

den gjorda förkortningen. Skälet är att

förebygga att arbetstagaren drabbas av

trött het eller överansträngning till följd

av en ackumulering av oavbruten arbetstid.

Huruvida kompensationsledigheten

skall vara betald eller inte regleras inte

i bestämmelsen utan är helt och hållet

beroende av vad som avtalas.

Observera att det är först när ledigheten

mellan två arbetspass

blir mindre än 11 timmar som

dygnsvilan bryts. Om en arbetstagare

har normalarbetstid 08:00

– 17:00 innehåller arbetsdagen 9

timmar. Av dygnets återstående

15 timmar kan då fyra timmar

användas för övertidsarbetet

utan att dygnsvilan bryts. En

arbetstagare som arbetar övertid,

exempelvis under en beredskapsnatt

behöver inte kompenseras

om arbetstiden under

natt en är 4 timmar eller mindre.

Det är i exemplet först när

arbetstagaren arbetat mer än 4 timmar

som behov av kompensationsledighet

uppstår. Denna kompensationsledighet

ger enligt lagen inte rätt till någon ersätt

ning. Däremot kan övertidsarbetet i

sig ge rätt till övertid om sådana regler

föreligger i kollektivavtal. Avvikelser

från dygnsviloregeln kan också göras

med stöd av kollektivavtal.

NATTVILA

Enligt huvudregeln skall i dygnsvilan

ingå tiden mellan midnatt och klock-


GUIDE • 8

an 5. Det innebär i praktiken att dygnsvilan

måste förläggas så att den börjar

senast vid midnatt och slutar tidigast

klockan 5. Avvikelser från natt arbetsförbudet

får dock göras om arbetet med

hänsyn till dess art, allmänhetens behov

eller andra särskilda omständigheter

måste bedrivas mellan midnatt och

klockan 5. Avvikelser från natt arbetsförbudet

kan också göras med stöd av

kollektivavtal. Arbetsgivaren är skyldig

att se till att arbetstagaren får sin dygnsvila,

och att arbetstagaren inte arbetar

mer eller på andra tider än vad som är

tillåtet.

NATTARBETANDE

För natt arbetande får arbetstiden under

varje period om 24 timmar inte överstiga

ått a timmar i genomsnitt under en

beräkningsperiod om högst fyra månader.

Semester och sjukfrånvaro under

tid då arbetstagaren annars skulle

har arbetat skall ingå vid beräkningen

av den sammanlagda arbetstiden. Natt -

arbetande vars arbete innebär särskilda

risker eller stor fysisk eller mental ansträngning

får dock inte arbeta mer än

ått a timmar under varje period om tjugofyra

timmar som de utför arbete under

natt .

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om

det föranleds av något särskilt förhållande

som inte har kunnat förutses av

arbetsgivaren, under förutsätt ning att

arbetstagaren ges mot-svarande kompensationsledighet.

Vid tillämpning av

reglerna avses med natt arbetande avses

den som normalt utför minst tre timmar

av sitt arbetspass under natt eller

troligen kommer att full-göra minst en

tredjedel av sin års-arbetstid under natt .

Med natt avses perioden mellan klockan

22 och klockan 06.

Eft ersom arbetstiden kan genomsnitt

sberäknas innebär regeln ett tak för

den sammanlagda arbetstiden som kan

tas ut under beräkningsperioden. I fl era

avseenden påminner regeln om 48timmarsregeln.

Begreppet arbetstid har

samma innebörd, liksom det fasta systemet

med beräkningsperioder. Semester

och sjukfrånvaro skall beaktas på

samma sätt . Det fi nns dock vissa skillnader

som har att göra med beräkningen

av det sammanlagda arbetstidstaket.

Hur regeln skall tillämpas beskrivs

lämpligast genom följande exempel: Arbetsgivaren

väljer att ett år utnytt ja lagens

maximala beräkningsperiod om

fyra månader och bestämmer att perioden

skall börja den 1 januari. Den första

perioden under månaderna januari-

april omfatt ar 120 dagar eller drygt 17

veckor (18 påbörjade perioder om sju

dagar), vilket medför att det totala arbetstidsmått

et, uppgår till (120-18) x 8,

eller 816 timmar. Nästa period maj-augusti

omfatt ar 123 dagar vilket innebär

att arbetstidstaket uppgår till (123-18) x

8, eller 840 timmar. Den sista perioden

september-december omfatt ar 122 dagar,

vilket medför ett tak om (122-18) x 8,

eller 832 timmar.

Natt arbetande får enligt huvudregeln

inte arbeta mer än ått a timmar under

varje period om tjugofyra timmar

som de utför arbete under natt . I dessa

fall kan det inte ske någon genomsnitt sberäkning

av arbetstiden under längre

period än tjugofyra timmar.

”DET FINNS INGEN

ANSTÄLLNINGSFORM SOM

HETER TIMANSTÄLLNING”

Perioden skall läggas ut eft er ett fast

system. Under varje sådan period som

arbete utförs under natt kan mer än ått a

timmars arbete inte läggas ut.

Som framgår ovan avses med natt perioden

mellan klockan 22 och klockan

06. Vad som avses med arbete som innebär

särskilda risker eller stor fysisk eller

mental ansträngning kan avgöras

t ex genom kollektivavtal, i praxis rörande

tolkningen av sådana avtal eller

i samband med Arbetsmiljöverkets tillsyn,

och i dessa sistnämnda

fall ytt erst

av regeringen.

Bedömningen av

vilket arbete som

avses skall ske med

hänsyn tagen till

natt arbetets särskilda

konsekvenser

och risker. Avvikelse

från natt arbetsförbudet

får göras

tillfälligtvis om det

föranleds av något

särskilt förhållande

som inte har kunnat

förutses av arbetsgivaren,

under

förutsätt ning att arbetstagaren

ges motsvarandekompensationsledighet.

Det

skall härvid röra sig

om ett enstaka tillfälle,

och handla om

ett förhållande som

inte har kunnat för-

utses, såsom olycksfall, maskinhaveri

eller dylikt.

Avvikelser från natt arbetsförbudet

kan också göras med stöd av kollektivavtal.

Kan inte kollektivavtal träff as om

undantag från reglerna kan Arbetsmiljöverket,

eft er ansökan från arbetsgivare,

medge dispens om det fi nns särskilda

skäl.

OLIKA ANSTÄLLNINGSFORMER

För det första måste man reda ut de

olika begreppen för anställningar. Det

fi nns anställningsform, tjänstgöringsgrad,

löneform, anställningsperiod och

arbetsuppgift er att hålla isär. Från och

med den 1/7-2007 så har vi bara ett fåtal

anställningsformer kvar.

Numera fi nns det två anställningsformer:

tillsvidareanställning och tidsbegränsad

anställning. Bland tidsbegränsade

anställningar fi nns allmän

visstidsanställning, dock sammanlagt

högst 24 månader under en femårsperiod,

säsonganställning, vikariat, när den

anställde har fyllt 67 år och provanställning

med prövotid högst 6 månader.

Anställningsformen är alltså på vilket

sätt den anställde är anställd.

Det fi nns exempelvis ingen anställningsform

som heter timanställning

utan dett a reglerar man under tjänstgöringsgrad.

Tjänstgöringsgraden är den tid som

den anställde skall arbeta. Vanligast

är heltid men man kan även specifi ce-

Det kompletta

fallskyddsföretaget

Tel: 0224-605 50

För vidare information se

vår hemsida

www.fallskydd.com


a t.ex. 75, 50, eller 25 % av en heltid. Man

kan även ange ett visst antal timmar

som den anställde

skall

arbeta per

vecka. Löneformen

är

på vilket sätt

den anställde får lön, det kan

t.ex. vara provision, månadslön,

timlön eller ackord.

Anställningsperiod skall

man specifi cera vid alla

anställningar förutom

tillsvidareanställningar.

Att ange arbetsuppgift

er är viktigt

eft ersom man inte

hur som helst kan

ändra en persons

arbetsuppgift er

ensidigt som arbetsgivare.Tillsvidareanställningen

är den vanligaste anställningsformen

och

kallas i dagligt tal för fast

anställning. Dett a innebär att anställningen

löper på tills vidare och kan endast avslutas

från arbetsgivaren på tre olika sätt . Det är

uppsägnings p.g.a. arbetsbrist, uppsägning

p.g.a. personliga skäl samt avsked. Mer om

dett a längre fram.

Anställningsformen allmän visstidsanställning

kan avtalas i sammanlagt högst 24

månader under en femårsperiod innan den

övergår till fast anställning. Tid i provanställning

ingår inte i beräkningen av de 24

månaderna. Ett vikariat övergår till en fast

anställning eft er sammanlagt mer än 24 månaders

anställning under en femårsperiod.

När det gäller visstidsanställningar så kan

en arbetsgivare anställa en person på viss

tid utan några särskilda skäl. En arbetsgivare

får samtidigt ha högst 5 anställda på visstidsanställning.

Inga speciella regler gällande

uppsägning utan anställningen bryts när

den löper ut, om inte man avtalat om annat

i anställningskontraktet. Ett avtal om visstidsanställning

måste gälla minst 1 månad.

Man kan alltså anställda en och samma

individ på en visstidsanställning 1 månad i

taget tills man har nått gränsen för vad man

max får.

En provanställning får som längst löpa

under 6 månader, så det är då helt i sin ordning

att ge en person provanställning under

6 månader. Personen får inte tidigare ha arbetat

hos er med samma arbetsuppgift er i

t.ex. ett vikariat, då personen i sådana fall redan

anses ha visat att hon/han klarar arbetsuppgift

erna.

Om ni ger en person

provanställning och ni

bestämmer er för att ge den anställde

en tillsvidareanställning löper provanställningen

automatiskt över till en

tillsvidareanställning eft er provanställningens

slut. Om ni däremot inte vill ge

personen en tillsvidareanställning ska

uppsägning ske med minst 14 dagars

varsel, inom tidsramen för provanställningen.

I anställningsavtalet rekommenderar vi

er att specifi cera antalet timmar den anställde

ska jobba per månad, även om det bara

skulle handla om några timmar i månaden.

Ni ska vara återhållsamma med att endast

använda formuleringen ”eft er behov”, då

den anställde i det fallet inte är skyldig

att inställa sig när ni begär.

ATT AVSLUTA ANSTÄLLNINGEN

Uppsägning p.g.a. av arbetsbrist

Turordningen är en viktig del i LAS

och den gör gällande att först in, sist ut

gäller för anställda inom samma område.

Om arbetsgivaren eller arbetstagaren är ansluten

till facket måste alltid facket meddelas

om uppsägningen innan den träder i kraft .

Om man säger upp p.g.a. av arbetsbrist så

har man som arbetstagare återanställningsrätt

till om det skulle dyka upp mer arbete

igen. Denna återanställningsrätt gäller i 9

månader eft er anställningens slut.

Nedanstående gäller för anställningar

som är ingångna eft er 1997.

Uppsägningstiden vid uppsägning från

arbetsgivarens sida är:

- 1 månads uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är kortare än 2 år.

- 2 månaders uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är minst 2 år men kortare än 4 år.

- 3 månaders uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är minst 4 år men kortare än 6 år.

- 4 månaders uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är minst 6 år men kortare än 8 år.

- 5 månaders uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är minst 8 år men kortare än 10 år.

- 6 månaders uppsägningstid om den anställde

har en sammanlagd anställningstid

som är minst 10 år.

Om Ni har hängavtal med facket och/eller

de anställda är medlem i ett fackförbund

så skall facket meddelas att dessa skall sägas

upp. Processen att säga upp vid arbetsbrist

inleds med MBL-förhandlingar.

En uppsägning p.g.a. arbetsbrist är en

viktig förändring av verksamheten (drift sinskränkning)

och därmed krävs en för-

9 • GUIDE

Vi häjlper dig

med reklamfilmer och tryckning

av informations cd-skivor. Vi

hjlälper dig att synas som du vill.

Titta in på vår hemsida för

mer information.


GUIDE • 10

Lusthus Bastun Grillkåtor

ARCTIC WOOD AB

www.arcticwood.se

info@arcticwood.se

073-067 26 28

070-517 95 15

handling enligt reglerna i MBL. Vad ska förhandlingen

hända om? Förhandlingen ska

handla om det lämpliga i att säga upp och,

om vissa ska sägas upp, turordningen.

Dock fi nns det ett undantag för företag

med mindre än 10 anställda. Det som gäller

vid uppsägning p.g.a arbetsbrist är att man

får undanta 2 personer från turordningen

som har särskild betydelse för verksamheten.

Vilka arbetstagare som undantas skall

vara föremål för de förhandlingar som skall

föregå arbetsgivarens beslut i att säga upp

arbetstagare på grund av arbetsbrist.

Dett a gäller bara företag som har 10 anställda

eller mindre. Av lagtexten framgår att

arbetstagaren skall vara av särskild betydelse

”enligt arbetsgivarens bedömning”. Det

innebär att kravet på särskild betydelse kan

prövas rätt sligt enligt anställningsskyddslagen.

Som allmän utgångspunkt gäller att arbetsgivarens

bedömning av verksamhetens

fortsatt a behov skall tillmätas stor vikt.

Det avgörande är att arbetsgivarens urval

är knutet till verksamhetens behov.

Uppsägningar är otillåtna om de har sin

grund i att t.ex småbarnsföräldrar inte kan

stå till förfogande för övertidsarbete. I princip

åligger det arbetsgivaren att visa att ovidkommande

hänsyn inte tagits vid urvalet.

UPPSÄGNING PÅ GRUND AV PER-

SONLIGA SKÄL

För att kunna säga upp p.g.a av personliga

skäl så krävs det att den anställde:

- verkligen har burit sig illa åt

- företagets har skadats på något sätt på

grund av dett a

- en uppsägning är den sista och nödvändiga

utvägen

Det är ett krav att undersöka möjligheterna

för omplacering av den anställde samt att

det måste fi nnas en saklig grund för en upp-

sägning på grund av personliga skäl. Sakliga

grunder kan vara:

- grovt olämpligt uppträdande

- allvarliga samarbetssvårigheter

- klar oförmåga att klara arbetet

- upprepad onykterhet på jobbet (om det

inte är fråga om en sjukdomsbetingad alkolism)

- brott som kan påverka arbetet

- arbetsvägran

- brott mot tystnadsplikt

- upprepad vägran att följa skyddsföreskrift

er

- kritik som avser att skada företaget

- upprepad olovlig frånvaro

- sen ankomst, upprepade gånger

- sjukdom, endast i undantagsfall

Innan du säger upp någon p.g.a. personlig

skäl så måste arbetsgivaren inom två

månader från att du fått full klarhet i vad

som hänt underrätt a den anställde om att du

överväger att säga upp honom. Dett a gäller

oavsett om den anställde är fackligt organiserad

eller inte.

Info om avsked:

Om en anställd har misskött sig allvarligt

kan han bli avskedad. Då upphör anställningen

omedelbart. Ingen uppsägningstid

gäller. Dett a gäller både vid tillsvidareanställningar

och tidsbegränsade anställningar.

Avsked är betydligt hårdare än uppsägning

i och med att ingen uppsägningstid

gäller. Därför får du bara avskeda någon

som grovt åsidosatt sina åligganden mot

företaget. Det får alltså inte vara fråga om

bagateller utan det måste vara ett avsiktligt

förkastligt beteende.

Exempel på orsaker som kan leda till avsked

är att den anställde stjäl pengar eller

saker från företaget (i vissa fall), gör sig

skyldig till bedrägeri eller trolöshet mot huvudman,

förskingrar, förfalskar, grovt bry-


ter mot arbetsgivarens instruktioner, misshandlar

någon, sexuellt trakasserar eller

förgriper sig på någon, hotar med våld, bedriver

verksamhet som innebär illojalt beteende

vid sidan av anställningen (konkurrerande

verksamhet).

Arbetsvägran är bara i undantagsfall en

giltig orsak till avskedande.

ARBETSMILJÖLAGEN

I arbetsmiljölagen står det viktigaste om

arbetsmiljön. Regeringen har bestämt att vi

ska ta fram regler som lite mer i detalj talar

om vad som gäller i olika typer av jobb. Dessa

regler heter AFS (Arbetsmiljöverkets Föreskrift

er).

Arbetstidslagen

Där står vilka tider du får arbeta och när

du ska vara ledig. Arbetstidslagen har funnits

sedan 1983.

Vägarbetstidslagen

Lagen gäller för dig som kör en bil med

fl er än nio personer. Den gäller också för dig

som kör en beställd buss eller en lastbil som

är tyngre än 3,5 ton.

Lag om husligt arbete

Lagen gäller dig som arbetar med barn

och hushåll i en familj. Lagen gäller också

för dig som är personlig assistent. Lagen

gäller inte dig som ingår i familjen.

Skyddsombud

Om minst fem arbetstagare regelbundet

sysselsätt s på ett arbetsställe ska det fi nnas

ett lokalt skyddsombud, som utses bland

arbetstagarna. Om det är nödvändigt på

grund av arbetsförhållandena kan ett lokalt

skyddsombud utses även om det är färre än

fem anställda. Att ha skyddsombud är dock

en rätt ighet, inte en skyldighet.

INGET MOMSLYFT VID

FÖRSÄLJNING AV AKTIER

I

enlighet med Skatt erätt snämnden får utgift

er som har ett direkt och omedelbart

samband med försäljning av aktier inte

lyft as. Regeringsrätt en har dock en annan

uppfatt ning.

Ett moderbolag levererade olika momspliktiga

förvaltningstjänster till ett dott erbolag

och ett intresseföretag. När aktierna

i dott er- och intresseföretaget skulle säljas

köpte moderbolaget in bl a advokatt jänster

för avtalsskrivning. Frågan var om momsen

på dessa utgift er fi ck lyft as.

Enligt gällande rätt har den som bedriver

momspliktig verksamhet normalt rätt att lyft a

moms på utgift er som hör till verksamheten,

under förutsätt ning att det antingen fi nns

ett direkt och omedelbart samband med en

momspliktig omsätt ning eller att det är fråga

om allmänna omkostnader i den momspliktiga

verksamheten. Skatt erätt snämnden

ansåg att de kostnader som uppstod vid

försäljningen av bolagen utgjorde allmänna

omkostnader i bolaget och att bolaget därför

hade rätt att lyft a den moms som belöpte på

utgift erna.

Regeringsrätt en konstaterade dock att aktieförsäljningen

är momsfri. I det här fallet

vad det fråga om tjänster i form av assistans

vid förhandlingar med köparna och advokattjänster

för avtalsskrivning.

Dessa utgift er kunde alltså inte räknas som

allmänna omkostnader och momsen fi ck därmed

inte lyft as.

11 • NYHETER

den lilla reklambyrån

med de stora möjligheterna!

Behöver du hjälp?

med en hemsida,

en trycksak, eller

kanske båda?

Kontakta

www.ldezign.se

mail:lindap@ldezign.se

tel: 0733-011 095

www.ldezign.se

Vi hjälper dig att förbättra

relationen till din hund!

Konsultationer

Föreläsningar

Kurser

Hundrastning

www.carefreecanines.se

www.flockharmoni.se


SKATTEKALENDER & EKONOMIFAKTA

12e oktober 12e oktober (forts)

Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för

september 2010 ska vara bokförd på Skatt everkets

konto.

För företag med omsätt ning under 40 miljoner

ska

• Inbetalning av moms för augusti 2010

vara bokförd på Skatt everkets konto (gäller

dig som redovisar moms varje månad)

• Inbetalning av arbetsgivaravgift er och

avdragen skatt för september 2010 vara bokförd

på Skatt everkets konto

• Skatt edeklaration som avser moms för

augusti 2010 ha kommit in till Skatt everket

(gäller dig som redovisar moms varje månad)

• Skatt edeklaration som avser arbetsgivaravgift

er och avdragen skatt för september

2010 ha kommit in till Skatt everket.

Ekonomifakta 2010

Bolagsskatt

Den statliga skatt som aktiebolag (ekonomiska

föreningar, samt i vissa fall stift elser

och ideella föreningar) ska betala på

sin taxerade inkomst är 26,3 % för beskatt -

ningsåret 2010.

Dröjsmålsränta

Enligt räntelagen får dröjsmålsränta tas

ut med högst referensränta plus 8 procentenheter

om inget annat avtalats mellan

parterna. Vid 2,5 % referensränta blir

dröjsmålsräntan totalt 10,5 %.

Arbetsgivaravgifter

Födda 1937-tidigare....................................0 %

Födda 1938-1944....................................10,21 %

Födda 1945-1983....................................31,42 %

Födda 1984-senare ..............................15,49 %

Avtalsförsäkringar

Arbetare:.............................................4,5-5,15 %

(AGS, TFA, TGL, Avtalspension)

Tjänstemän.................................................9,1 %

(ITP, TGL, TFA, TRR - Trygghetsrådet)

Egenavgifter

Födda 1937-tidigare....................................0 %

Födda 1938-1944....................................10,21 %

Födda 1945-1983....................................29,71 %

Födda 1984-senare................................15,07 %

Särskild löneskatt

Födda 1937 och tidigare. Denna är slopad

från och med 1 januari 2009.

Inkassokostnader

Dessa är reglerade i lag och kan ej överskridas

Skrift lig betalningspåminnelse..........50 kr

Inkassokrav..............................................160 kr

Upprätt ande av amorteringsplan.....150 kr

För företag med omsätt ning över 40 miljoner

ska

• Inbetalning av arbetsgivaravgift er och

avdragen skatt för september 2010 vara bokförd

på Skatt everkets konto.

20e oktober

Periodisk sammanställning för september

och tredje kvartalet 2010. (Gäller dig som redovisar

på pappersblankett .)

25e oktober

Periodisk sammanställning för september

och tredje kvartalet 2010. (Gäller dig som redovisar

elektroniskt).

Kostförmån

Inkomståret 2010

Helt fri kost..............................................140 kr

Lunch eller middag..................................76 kr

Frukost.........................................................38 kr

Kostnadsavdrag

Om ersätt ningen från arbetsgivaren till

viss del motsvarar utgift er i arbetet kan

arbetsgivare för nedanstående grupper

av arbetstagare vid beräkning av arbetsgivaravgift

er och skatt eavdrag göra ett

schablonmässigt kostnadsavdrag från

brutt olönen.

Skogskörare med häst och fordon.......35 %

Skogshuggare med egen motorsåg.....15 %

Hemarbetare hos industriföretag.........15%

Fritidsombud hos försäkringsbolag...30 %

Musiker och sångartister........................30 %

Säljare inom gravvårdsbranschen......15 %

Traktamente

Helt maximibelopp................................210 kr

Eft er tre månader....................................147 kr

Halvt maximibelopp.............................105 kr

Natt schablon............................................105 kr

Sjukpenning

Sjuklöneperioden är 14 dagar. Dagar räknas

som arbetsgivaren ansvarar för utbetalning

av sjuklön vid sjukdom. Sjuklöneunderlaget

är den lön som den anställde

mister under sjukdomstiden. Dag 1, karensdag

0%. Dag 2 till 14, 80 %. Dag 15

och framåt ges sjukpenning eft er genomförd

prövning från försäkringskassan.

Från och med 2008-01-01 har arbetsgivaren

rätt att begära sjukintyg från första

dagen. För egna företagare med enskild

verksamhet gäller individuella regler när

det gäller dennes egen socialförsäkring.

26e oktober

För företag med omsätt ning över 40 miljoner

ska

• Inbetalning av moms för september 2010

vara bokförd på Skatt everkets konto

• Skatt edeklaration som avser moms, arbetsgivaravgift

er och avdragen skatt för

september ha kommit in till Skatt everket.

Psst, följ oss på Twitter så missar du inga viktiga datum!

twitter.com/radgivarna

Bilersättning, skattefritt

18,50 kr/mil för privatbil

9,50 kr/mil för tjänstebil, bensin

6,50 kr/mil för tjänstebil, diesel

Representationer (ex moms)

Extern lunch, middag, supé.................90 kr

Extern frukost...........................................60 kr

Extern golf, teater etc.............................180 kr

Intern lunch, middag, supé..................90 kr

Intern underh. t.ex. personalfest......180 kr

Skattefria gåvor till anställda

Inklusive moms

Julgåva........................................................450 kr

Jubileumsgåva......................................1 350 kr

Minnesgåva........................................10 000 kr

Referensränta

Referensränta på 0,5% ger en högsta

dröjsmålsränta på 8,5%. Om avtal slutits,

t.ex. på utställd faktura, kan räntan vara

högre eller lägre.

20090701 - 20091231.............................0,5 %

Basbelopp 2010

Prisbasbeloppet (pbb).....................42 400 kr

Förhöjt prisbasbelopp.....................43 300 kr

Inkomstbasbelopp............................51 100 kr

Uträkningar ur prisbasbeloppet

Ex. 2010 = 42 400 kr. Högsta avdrag för

pensionssparande i form av allmänt avdrag

räknas (0,5 x pbb) = 21 200 kr, plus

en procentuell del av inkomsten. Deklarationspliktsgränsen

räknas ut genom

(0,423 x pbb) = 17 435 kr. Högsta sjukpenninggrundande

inkomst (7,5 x pbb) = 310

000 kr.

Moms

Moms 25 % 12 % 6 %

Baklänges 20,00 % 10,71 % 5,67 %

More magazines by this user
Similar magazines