Bibliotek för alla skriver om Rutten bloidig och skön - Torbjörn ...

Joakim Nordell har fått tillgång till efterlängtad
skrivare för taktila bilder.
6
Vid en konferens arrangerad av IFLA:s Libraries
for the Blind Section, i Marburg i Tyskland under
månadsskiftet juli - augusti kom det fram intressanta
forskningsrön från hela världen.
Vad händer i hjärnan?
Läsforskaren Birgitte Röder, biträdande professor på
psykologiska institutionen vid Phillipsuniversitetet i
Marburg, redogjorde för ett projekt som rör blindas
läsförmåga. Projektets ena del gick ut på att se hur
barndomsblinda läste jämfört med seende. Man ville
veta vad som händer i hjärnan när blinda respektive
seende läser. Undersökningen visade att blinda och
seende använder exakt samma del av hjärnan vid
läsning även om den förra gruppen läser med fingrarna
och den senare med ögonen. Det var inte heller någon
skillnad i hastighet.
Talboksläsning
Professor Röder redovisade också resultatet av ett
projekt med talboksläsning. Det som skilde den blinda
gruppen från den seende var att blinda använde både
auditivt centrum och läscentrum i hjärnan då de
lyssnade till talböcker. Den seende gruppen använde
bara auditivt centrum.
Synproblem för hälften av fyrtiotalisterna
Om tio år kommer hälften av fyrtiotalisterna att ha
problem med maculadegeneration, spår Frances Cutler
från Canadian Institute for the Blind. Sjukdomen
innebär att gula fläcken i ögat långsamt förstörs och
man får bland annat svårt att fokusera. Många med
– Mitt funktionshinder kräver stor
framförhållning i studierna, säger
Joakim. Mina seende kurskamrater
får en litteraturlista, går till studentbokhandeln
i stan och kan redan
samma kväll börja läsa sin litteratur.
Jag måste låna talböcker och tyvärr
finns litteraturen ofta inte ens inläst.
Att få en nyinläst bok från TPB kan
ta mellan sex och tio veckor från och
med att man beställt den. Utvalda
delar av boken kan man få inläst
inom två veckor.
Därför efterlyser Joakim en förbättring
av den nya servicen när det
Forskning om synskadades läsning
denna sjukdom kan läsa stor stil men är på grund av
begränsat utbud hänvisade till talböcker.
Verdana bästa typsnittet
Det bästa typsnittet på marknaden för personer med
maculadegeneration är, enligt Cutler, Verdana. Också i
två andra projekt har man kommit fram till att Verdana
är det typsnitt som fungerar bäst: i det schweiziska
blindbibliotekets XML-projekt, och i det av
Europakommissionen finansierade projektet Tiresias.
Men Verdana är inte perfekt. Därför arbetar Tiresias
med att få fram ett annat som är helt anpassat för
personer med maculadegeneration.
Nya typsnitt
Man har kommit fram till att det i de flesta typsnitt är
svårt att skilja mellan siffran 1 och bokstaven l. Därför
har man utarbetat en hel ”familj” av typfonter, bland
annat en font för tv och en för dataterminaler som
kassaregister och biljettautomater, berättade dr John
Gill, som lett projektet. Dessutom finns en font, Tiresias
LP-font, med alla bokstäver i europeiska språk. Det är
en fetstil som passar bra i storstilsböcker och informationsmaterial
för personer med maculadegeneration.
Fonten finns att köpa via nätet på adress
www.tiresias.org. Där kan man också läsa projektledarnas
rapporter.
Föredragen från hela konferensen finns på IFLA:s
webbplats www.ifla.org.
Text: Beatrice Christensen Sköld
gäller samarbetet mellan kursansvariga
och biblioteket. Han menar
att det borde vara deras uppgift
att tillsammans diskutera hur kurslitteraturen
bäst kan anpassas till den
enskilda studenten och i god tid
ordna så att litteratur finns tillgänglig
på anpassade media när kursen
startar.
– Då skulle servicen fungera likadant
för alla, såväl för funktionshindrade,
som för andra studenter,
menar Joakim.
Text och foto: Mia Peterson
Fotnot: IFLA, International Federation of Library Associations and
Institutions, är bibliotekens internationella samarbetsorganisation.