Inspel från Strukturfondspartnerskapet om sammanhållningspolitiken.

ostsam.se

Inspel från Strukturfondspartnerskapet om sammanhållningspolitiken.

Strukturfondspartnerskapet

Östra Mellansverige 2012-10-30 1(3)

SYNPUNKTER

SKL

Stockholm

Inspel från Strukturfondspartnerskapet om sammanhållningspolitiken.

SKL:s politiska referensgrupp för sammanhållningspolitiken har bett att få synpunkter från

Strukturfondspartnerskapen inför ny programperiod 2014-2020.

SKL ser gärna en redovisning enligt nedan rubriker.

Nedan redovisas Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansveriges synpunkter.

Effektivare genomförande (samspel mellan nivåer, myndigheter, partnerskap osv)

- Ge ett tydligt uppdrag till regionalt utvecklingsansvariga organ i NUTS 2 regionerna att

påbörja arbetet med programskrivning för flerfondsprogram. Försäkringskassan, näringslivet

och universitet/högskolor bör finnas med i arbetet kring utformningen av nästa

programperiod genom deltagande i exempelvis arbetsgrupper.

- Regionalt utvecklingsansvariga organ ser till att programskrivning förankras lokalt och

regionalt hos berörda aktörer.

- Regionalt utvecklingsansvariga organ bör ges uppdraget att ansvara för

programgenomförandet i samråd med Partnerskapet.

- En förvaltningsmyndighet ökar effektiviteten i arbetet med fonderna och förbättrar

genomförandet av programperioden.

- Befintliga Strukturfondspartnerskap får utgöra bollplank under programskrivningen.

Ett nytt Partnerskap för perioden 2014-2020 bör kompletteras med representanter från

näringslivet (Handelskammare/Företagarna/Svenskt Näringsliv), Försäkringskassan och

universitet/högskola. Betydelsefulla myndigheter som Försäkringskassan som har större

delen av sin verksamhet förlagd på lokal och regional nivå bör finnas med som ledamot i

partnerskapen i nästa programperiod. Ett Partnerskap som sätts samman av regionen, med

bl.a politisk representation från samtliga regionförbund i NUT2 området.

- NUTS 2 regionerna tar gemensamt fram valda temaområden och prioriterade satsningar och

avstämning görs med berörda nationella statliga myndigheter för bättre matchning och

effektivare användning av nationella och regionala medel för uppväxling av EU-medel.

- I respektive län inrättas en helpdesk funktion- en dörr in- som ger information och

vägledning om alla fyra fonderna. Knyts till regionalt utvecklingsansvarigt organ. Finansieras

med TA-.medel.

- Gör förenklingar i fondregler och se till att regler blir mer enhetliga. Likartade

ansökningsblanketter och enhetligare administrativa system för alla fonder.


- Den lokala och regionala nivån ska involveras i arbetet med partnerskapsöverenskommelsen.

Regionalt utvecklingsansvariga organ kan ta ansvar för att leda den processen.

- Näringslivets delaktighet under nuvarande programperiod har inte varit tillräckligt stor. Ett

förslag är att projekt prioriteras där det finns en stark inriktning mot samverkan med

näringslivet.

- Partnerskapen bör ges bättre möjligheter att styra utlysningarna så lokala och regionala

utmaningar bättre kan återspeglas i projektens verksamhet. Det innebär att förvaltande

myndighets möjlighet till styrning av projektverksamhet i motsvarande bör minska.

Förutsättningar för fondsamordning

- Mer programlogik än fondlogik bör styra programskrivning. Utifrån EU:s fondförordningar

bör så långt möjligt tillämpningsföreskrifter och regler göras så enhetliga och enkla som

möjligt.

- Fonderna ska bidra till förstärkta insatser i det regionala utvecklingsarbetet inom tematiska

områden som regionen väljer att prioritera i dialog med nationella aktörer.

Valda temaområden och prioriterade insatser kan avse såväl hårda som mjuka åtgärder som

berör både stad och land. Satsningar som berör såväl landsbygdsfond, regionalfond,

socialfond som fiske-och havsfonden. Här vill vi se mer av lösningar där det räcker med en

projektansökan och där förvaltande myndighet löser den tekniska frågan dvs vilka fonder

som kan komma ifråga.

- En förvaltande myndighet som hanterar samtliga fyra fonder, landsbygdsfonden, fiske-och

havsfonden, regionalfonden och socialfonden.

- För socialfondens programområde 1 kompetensutveckling av sysselsatta bör offentlig

finansiering uppgå till högst 50 %. (mot 100 % idag). Sökanden/arbetsplatserna svarar för

resterande finansiering.

För socialfondens programområde 2 utanförskap bör nationell medfinansiering finnas med

från början. (idag bara deltagarnas försörjningsstöd). Försäkringskassan vill se en förändring

som innebär att offentlig medfinansiering sker centralt från regeringen och inte som idag

genom myndigheter. Den del av medfinansieringen som avser deltagarersättning måste tas

bort. Det är en konstlad och ogenomtänkt konstruktion som ger kraftigt ökade administrativa

kostnader.

- Privat medfinansiering bör kunna växla upp EU-medel.

- Försäkringskassan ser positivt på ett närmande av framförallt Socialfonden och

Regionalfonden. Ett närmande innebär ökade möjligheter att uppfylla respektive fonds

intentioner. Ett viktigt steg mot ett närmande av fonderna är en sammanslagning av

förvaltningsmyndigheterna.

2(3)


Förenkling (projektstöd, riggning osv)

3(3)

- En tydligare och enhetligare struktur från ansökan till beslut behövs för att underlätta för

sökanden att navigera rätt – ett ökat kundfokus.

- Sökanden vänder sig med projektidén till help-desken hos regionalt utvecklingsansvariga för

information och vägledning. I tidigt skede bedöms om projekt är intressanta att

vidareutveckla eller om de ska avfärdas. Att i tidigt skede sålla bort projekt som inte har

förutsättningar att gå vidare. Därmed minimeras ”onödigt arbete” och fokuserering sker på

rätt projekt från början. Ett bra riggningsarbete leder till kvalitativa projekt som i sin tur kan

snabba upp beredningsprocessen. En mer öppen kontakt och dialog mellan sökanden och

handläggare.

- Partnerskapet ska kunna återremittera ansökningar med medskick om att vissa delar är bra,

andra delar kan tas bort, eller att projektet bör samordnas med ev. andra projekt.

- Försäkringskassan är tveksamma till om förprojektering är ett bättre alternativ än dagens

form med mobiliseringsfas. En förprojektering kan innebära att projektet trots

förprojektering inte blir prioriterade i partnerskapet. Oavsett om det är en mobiliseringsfas

eller en förprojektering så bör det vara mer flexibelt så hänsyn tas till projektets storlek. Av

naturliga skäl så kräver ett stort projekt längre förberedelsetid.

- De administrativa rutinerna kring projekten är idag alltför betungande och måste förenklas.

Vår uppfattning är att mycket kan förenklas på nationell nivå. De administrativa rutinerna

inklusive redovisningsrutiner är idag en alltför stor del av projektens arbete och sker på

bekostnad av tid för arbete med viktiga målgrupper som till exempel unga personer med

funktionsnedsättning.

Uppföljning och resultat

- Uppföljning av projektresultat måste bli bättre under nästa programperiod. Preciseringar

behöver göras av vad som ska utvärderas och hur det ska göras. Det behövs en bättre

uppföljning och utvärdering på aggregerad nivå. Utvärderingen bör få en tydligare koppling

till utbildnings- och forskningsvärlden.

- Bättre rutiner behövs för mer kontinuerlig och snabbare återföring av resultat från projekten.

- Ett mer strukturerat lärande bör komma till stånd. Stora strategiska projekt ökar möjligheten

till spridande och lärande som i slutändan kan påverka befintliga strukturer och göra skillnad

på längre sikt.

- Följeforskning bör införas som krav i alla större projekt oavsett fond. En nationell ”bank” av

erfarna och duktiga utvärderare och forskare bör finnas för att få bra kvalite´på

utvärderingar och följeforskning.

Carola Gunnarsson

Ordförande Harry Leiman

Huvudsekreterare

More magazines by this user
Similar magazines